Ronden. Tema innovationer. Musik och massage för psykospatienter Hospitering ger starkare vårdkedja. Nummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ronden. Tema innovationer. Musik och massage för psykospatienter Hospitering ger starkare vårdkedja. Nummer 6 2009"

Transkript

1 Ronden Nummer Tema innovationer Musik och massage för psykospatienter Hospitering ger starkare vårdkedja

2 foto: staffan claesson Ronden Nr Musik och massage minskar oro hos psykospatienter Sidan 4 5 Nya möjligheter med elektroniskt kodade standardvårdplaner Sidan 6 7 Utbyte ger starkare vårdkedja Sidan 8 9 Tema Innovationer Sidan Sjukhusledningen föreslår två nya verksamhetsområden Sidan 18 Omslagsbilden: Skötaren Les Olbinson och sjuksköterskan Elin Ternström på avdelning 109 visar hur man ger taktil massage. Sidan 4-5. Halvleksrapport det här är mitt tredje nummer och det är dags för en summering inför andra halvlek. Jag rör mig numera obehindrat på sjukhuset utan karta, jag har till och med hittat några smidiga genvägar. Vart jag än hälsar på välkomnas jag med av öppna armar. Det uppskattas enormt av en dagstidningsskadad journalist. Att jobba inom dagspressen har visserligen sin charm. Som till exempel kickarna man får när det händer något som måste ut på webben nu, nu, nu! Eller det totala fokus som infinner sig när man redigerar farligt nära tryckeriets deadline och sedan cyklar hem mitt i natten med ett susande huvud. Men där finns även de mindre förtjusande sidorna, som den gnagande känslan av att inte vara tillräckligt påläst eller viljan att gå djupare i ett ämne när det inte finns tid. därför känns mitt arbete numera ibland rent terapeutiskt. Allt som oftast går jag leende ifrån en intervju. Jag har än en gång lyckats lära mig något som jag inte hade en susning om när jag vaknade på morgonen. Och jag vill gärna dela med mig av min nyvunna kunskap. Hela oktober månad pratade jag min bekantskapskrets sönder och samman om antibiotikaresistens. Den här månaden är innovationer jag vill berätta om. Jag har nämligen träffat sjukhusets uppfinnare. Här måste jag erkänna att jag upplevde en viss frustration i intervjuögonblicket. En innovatör pratar nämligen inte om sin idé. Däremot berättar de mer än gärna om hur man kan få hjälp att gå vidare med sin uppfinning. Anopiva förblir en odelad enhet Sjukhusdirektör Marie Beckman Suurküla fattade den 6 oktober ett inriktningsbeslut/förslag om en förändrad organisation av anestesi-, operations- och intensivvården. En risk- och konsekvensanalys av förslaget har påbörjats och utförs av en stor grupp medarbetare från de berörda verksamheterna inklusive huvudskyddsombuden. Vad som hittills framkommit är att patientprocesserna inom neurodivisionens anestesi-, operations- och intensivvård, framförallt inom plastik- och neurokirurgin, med god samverkan mellan vårdavdelning, intermediärvård, intensivvård och operationsavdelning är väl fungerande i nuvarande organisationsform. Vidare har det framkommit att vinsterna med att dela anestesisjukvården och skapa två nya verksamhetsområden inom neurooperation och centraloperation är begränsade. Nytt inriktningsbeslut Sjukhusdirektören har utifrån detta fattat ett nytt inriktningsbeslut som innebär att: Nuvarande organisation inom anestesi-, operations- och intensivvård behålls inom neurooperation. Nuvarande verksamhetsområde anestesi- och intensivvård överförs från diagnostik-, anestesi- och teknikdivisionen till kirurgdivisionen. Organisationsförändringen påverkar inte anestesins uppdrag mot övriga sjukhuset. Diagnostik-, anestesi- och teknikdivisionen blir med detta en renodlad köpsäljdivision. nyheter De nuvarande verksamhetsområdena centraloperation och anestesi- och intensivvård sammanförs till ett gemensamt verksamhetsområde. Syftet är att underlätta en sammanhängande planering för att kunna optimera resurserna och skapa ett effektivt flöde i patientprocesserna i den kliniska vårdkedjan. Riskanalys Med anledning av det förändrade inriktningsbeslutet ska nu en risk- och konsekvensanalys utföras av berörda verksamheter. Riskanalysen ska vara klar senast den 31 januari. Därefter ska en handlingsplan utarbetas för att hantera de konsekvenser och risker som kommer fram i analysen. Förändringen ska enligt inriktningsbeslutet genomföras senast den 1 maj ingela wiman Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion ronden@akademiska.se Vik redaktör Ylva Porsklev ylva.porsklev@akademiska.se Ansvarig utgivare Christina Bostedt Tryck Trydells tryckeri, Laholm Tryckt på Arctic Silk Annonser ronden@akademiska.se Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 1/2010: 2 februari jag kan ändå sakna spänningen och nerven i dagstidningsarbetet. Det är antagligen därför jag alltid redigerar in i sista sekund, och när Ronden är skickad till tryck hörs det välbekanta suset i huvudet. tack för det varma välkomnandet, vi ses nästa år. ylva porsklev redaktör Ett ögonblick Helena Wengström-Nymark, gruppchef och patientsäkerhetssamordnare på akutmottagningen. Du ska börja arbeta som patientsäkerhetssamordnare på heltid på akutmottagningen, hur kommer det sig? Jag har arbetat med patientsäkerhetsfrågor i ett och ett halvt år och det kräver mycket tid. Så snart det finns en ersättare till mig som gruppchef kommer jag att börja arbeta heltid med patientsäkerheten. Fast jag kommer att jobba som sjuksköterska cirka 20 procent, annars är jag rädd att jag tappar känslan för vad personalen förmedlar ur patientsäkerhetshänseende. Hur jobbar du med patientsäkerheten på akuten? Just nu är vi uppe i en riskanalys av registreringen av patienter. Jag håller även på att starta handledningsgrupper, där varje personalteam ska få prata om hur det fungerat under arbetspasset. Personalen här på mottagningen är väldigt uppmärksamma och aktiva när det gäller att rapportera brister. Vi arbetar även mycket med kontakt och övergång till andra avdelningar på sjukhuset. Bland annat har det gjorts en riskanalys för akutpatienter i samband med kontakt med röntgen vilket ledde till en omorganisation på akutröntgen. Nu har de ett bättre patientflöde än vad vi har. Men vi jobbar hela tiden med följsamheten och att säkra rutiner och bedömningsprocesser. Du går just nu en utbildning som handlar om patientsäkerhet, berätta om den. Kursen går på KTH och heter Patientsäkerhet ur MTO-perspektiv, och man får lära sig titta på sambandet mellan människa, teknik och organisation. Det går ut på att se hela organisationen, vad får till exempel ett ledningsbeslut för påverkan i verksamheten? Patienterna är ju beroende av verksamhetens synsätt. Kan du ge ett exempel? Akutlabbet på mottagningen lades ner utan att man gjorde en riskanalys av patientsäkerheten. För oss innebar det ett avbrott i effektiviteten. Nu görs det visserligen en händelseanalys i efterhand, men man borde ha gjort en riskanalys i förväg. Det görs inte heller några riskanalyser för akutpatienter vid omorganisationer på avdelningar som påverkar antalet sängplatser. Du handleder även en patientsäkerhetsgrupp, vad innebär det? Det är en tvärprofessionell grupp som ska arbeta med patientsäkerhet. Den har precis startat och deltagarna började med att gå en kurs i risk- och händelseanalys på Akademos. Nu gör gruppen sitt första uppdrag, en riskanalys av överrapporteringsprocessen på akutvårdsavdelningen, medicinsk intagningsavdelning och akutmottagningen. text och foto ylva porsklev

3 nyheter nyheter Ovan: Maria Bruhn Lundblad och Anton Beale leder tillsammans en musikgrupp på avdelning 109. Till vänster: skötaren Les Olbinson och sjuksköterskan Elin Ternström visar hur den taktila massagen för psykospatienter utförs. Musik och massage minskar oro hos psykospatienter Enkel handmasssage och musik lugnar psykospatienter och minskar de hemska tankarna. Det visar två inledande studier som rönt intresse i Sverige och som presenterades på psykiatriveckan i Uppsala. Temat för årets Psykiatrivecka var Psykisk hälsa ur ett livstidsperspektiv. Platsen var scenen på Grand i Uppsala, tiden första veckan i november. Under 20 föreläsningar med vårdpersonal, patientgrupper och forskare gjordes psykiatrin tillgänglig för alla som ville lyssna. Föreläsningarna följde livscykeln, från ung till gammal. På tisdagen var temat tonår. Bland annat tjejjouren på Slussen var här och pratade om jämställdhet. En annan föreläsning handlade om tonåringars identitet och en om missbruk bland unga. Vi räknade närmare 160 tonåringar som spontant kom in från gatan och lyssnade. Det var oerhört stimulerande, säger Ulf Wadén från Psykiatridivisionen, som hjälpte till under veckan. Taktil handmassage Mest besökt var onsdagens tema om vuxna. Då presenterades bland annat två studier genomförda på akutavdelning 109 på Akademiska sjukhuset. Personalen har prövat taktil handmassage och musikövningar som en del i vården. Det är första gången metodernas effekter studeras på akuta psykospatienter och flera sjukhus i Sverige har visat intresse för studierna. Idén med musikstudien föddes av en slump. En vårdare på avdelningen spelade gitarr i ett av rummen. En psykotisk patient som var väldigt svår att nå, började plötsligt svara i takt till musiken. Musiken blev ett medel för kommunikation, säger Maria Brun Lundblad, biträdande chef på avdelning 109 Massagestudien var mer kontroversiell till en början. Vissa personer var rädda för att massage kunde utlösa psykoser, vilket det inte finns stöd för. Vår studie innehöll enkel taktil handmassage, som ett sätt att kommunicera och synliggöra patienten på ett respektfullt sätt. Studien godkändes också av etikprövningsnämnden. Väl färdiga har effekterna visat sig mycket positiva för patienterna i båda projekten. De preliminära resultaten från musikstudien visar att patienterna upplevde att oredan i huvudet minskade. De kände också ökat stöd, glädje, delaktighet och lugn efter musicerandet. Kraftigt minskad oro Den taktila handmassagen visade sig kraftigt minska patienternas oro, och även här minskade patienternas inre röster. Citat från patienterna efter massagestudien var att: Det var skönt att någon brydde sig bara om mig, De hemska tankarna tog mindre plats när händerna blev berörda och: Rösterna blir lugnare och inte lika elaka och befallande. Musiken visade sig vara avslappnande och avstressande, men kunde också hjälpa till att släppa in andra tankar, och avleda patienterna från vardagen. Men förutsättningarna är viktiga. Från personalens sida behövs tålamod, tid, prestigelöshet och en öppenhet inför patienterna, för att skapa tryggheten som får patienterna att våga leva sig in i musiken, säger Anton Beale, skötare på avdelning 109. Les Olbinson, skötare avdelningen, arbetade med massagestudien, som innehöll lätt och lugn massage på över- och underhanden i femton minuter. Närmare patienten Intressant i studien var att även personalen som gav handmassage upplevde positiva effekter. Man kom närmare patienten, kände sig mer avslappnad och det gav förutsättningar för bättre omvårdnadssamtal, berättar Les Olbinson. Hippokrates sa att tre ting behövs för en god hälsa: Goda matvanor, regelbunden motion och massage. Båda studierna är nu avslutade, men tanken är att de ska följas upp med större forskningsprojekt. Förhoppningsvis i samarbete med andra sjukhus för att kunna öka patientunderlaget. Vi har varit i Örebro och Stockholm för att föreläsa om projekten, som även Umeå tagit del av. Och intresset har varit stort. Flera sjukhus har till exempel ringt och vill delta i nästa massagesstudie, där vi hoppas få med 150 patienter. Förhoppningsvis kommer de igång nästa år. Klart är att de får en annan design, och vi vill mäta andra saker, exempelvis hur länge de positiva effekterna sitter i, om tvångsåtgärderna minskar och om sjukfrånvaron minskar hos personalen. Jag tror generellt att detta kan bli viktiga komplement till den traditionella medicinska vården, säger Maria Bruhn Lundblad. text: samuel sehlberg foto: staffan claesson Blodtryck mättes I musikstudien deltog 20 patienter, tio från personalen och fem anhöriga. I massageprojektet deltog sex patienter i en inledande studie. I musikstudien satt patienter i grupp, ledda av personal. Patienterna fick spela valfritt instrument eller sjunga i 45 minuter. Massagestudien innebar handmassage på över- och undersidan av handen i 15 minuter. Effekterna mättes på olika sätt. Patienterna fick fylla i självskattningsformulär. Oro, stress och glädje mättes enligt VAS-skalan. I musikstudien mättes även patienternas blodtryck och puls före och efter vårdtillfället. Forskningsansvarig för studierna var Kristina Haglund, klinisk lektor, Uppsala universitet

4 nyheter Akademiska och Lasarettet i Enköping i SKL-projekt : Nya möjligheter med elektroniskt kodade standardvårdplaner Sedan januari ingår Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping - tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund - i ett projekt där standardvårdplaner kodas elektroniskt enligt Snomed CT, ett internationellt begreppssystem. Det innebär bland annat att standardvårdplanerna i framtiden kan förstås oavsett språk. Samtliga kommuner och landsting/regioner i landet har antagit den nationella it-strategin för vård och omsorg. Inom ramen för strategin driver Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) olika projekt med målet att skapa en enhetlig och entydig dokumentation inom vård- och omsorg. Den elektroniska patientjournalen ger oss nya möjligheter men ställer även nya krav, säger Catharina Rönning, vårdutvecklare på Lasarettet i Enköping. Hon arbetar tillsammans med Marie Fogelberg Dahm, verksamhetsutvecklare på Akademos i ett SKL-projekt där termer i standardvårdplaner kodas. Båda är i grunden sjuksköterskor och har stor erfarenhet av arbete med journalföringsfrågor och dokumentationsutveckling. I projektet samarbetar de även med Universitetssjukhuset i Lund. Catharina Rönning vårdutvecklare på Lasarettet i Enköping och Marie Fogelberg Dahm verksamhetsutvecklare på Akademos arbetar tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund i ett SKL-projekt där standardvårdplaner kodas elektroniskt. Två standardvårdplaner ingår En standardvårdplan är en journalhandling och innehåller en handlingsplan med basnivån för vårdinsatser för en specifik patientgrupp. Den innehåller identifierade risker och problem, mål och planerade åtgärder för patientgruppen. I projektet ingår två standardvårdplaner. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping bidrar med en standardvårdplan som används för akut övervakning vid stroke och Universitetssjukhuset i Lund bidrar med en standardvårdplan som används vid risk för havandeskapsförgiftning. Själva arbetet med att ta fram en standardvårdplan med tillhörande kvalitetsnorm är kvalitetshöjande. Det blir väldigt tydligt vad det är man gör och vad som inte görs. Planen i sig är sedan ett bra arbetsverktyg och beslutsstöd som leder till att alla får samma vård, säger Marie Fogelberg Dahm. Projektet går ut på att översätta termer i standardvårdplanerna till koder enligt det internationella begreppssystemet Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine, Clinical Terms) som anpassar språket till datormiljö. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ansvarar för anpassning och omarbetning av standardvårdplanerna och tester i Cosmic, medan Universitetssjukhuset i Lund ansvarar för analysen, översättningen och kodningen av termerna. Kodningen ger oss möjlighet att kommunicera över såväl tid som organisations- och nationsgränser. säger Marie Fogelberg Dahm. Det innebär bland annat att man kan få utdata och statistik för forskning samt underlag för ekonomisk planering, där man kan jämföra sig med till exempel andra landsting. Man kan även använda sig av standardvårdplanen utomlands. I till exempel Danmark har man redan genomfört kodning efter Snomed CT. Kodningen ger oss möjlighet att kommunicera över såväl tid som organisationsoch nationsgränser. Arbetet ser olika ut Arbetet i projektet har även visat att sjukhusen arbetar olika med sina standardvårdplaner. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping använder sig av elektroniska standardvårdplaner och har mallar för dem i Cosmic medan Lund fortfarande har sina på papper. I Lund signerar däremot även läkare sina behandlingsåtgärder i standardvårdplanen medan det på Akademiska och Lasarettet i Enköping är sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som tillsammans arbetar i standardvårdplanen. Marie Fogelberg Dahm och Catharina Rönning har bearbetat standardvårdplanerna och har nu kommit så långt i sitt projektarbete att de kan testa kodningen i Cosmic. Vi ska i testmiljö se hur mycket utdata vi kan få när standardvårdplanerna är kodade, berättar Catharina Rönning. Projektet ska redovisas för SKL den 20 januari. Hittills har it-systemen givit oss förutsättningarna och vi har fått ändra våra rutiner efter det men nu börjar vi få mer kunskap och kan ställa krav på hur vi vill att ett system ska kunna fungera säger Marie Fogelberg Dahm. text och foto: ylva porsklev Samlar mål och åtgärder En standardvårdplan är en handlingsplan som innehåller basnivån för vårdinsatser för en specifik patientgrupp, för ett visst hälsotillstånd, medicinsk diagnos, vissa symtom eller en viss behandling. Till varje standardvårdplan ska finnas en kvalitetsnorm med syfte och mål att garantera en högkvalitativ basnivå på vården och för de åtgärder som är beskrivna i standardvårdplanen. Standarvårdplanen är journalhandling och kvalitetsnormen styrdokumentet. Martin Westerlund tycker att standardvårdplanen är ett bra stöd i arbetet, men att själva utformningen är krånglig. Bra hjälpmedel när man är ny Martin Westerlund har jobbat som sjuksköterska på stroke-avdelningen 85 AM sedan januari. Han tycker att standardvårdplanen är ett bra stöd i jobbet, inte minst när man är ny. Man kommer snabbt in i rutinerna när man följer planen, säger Martin Westerlund. Han visar hur planen för akut övervakning vid stroke ser ut. Här listas bland annat vilka kontroller som ska göras och hur ofta. Det finns även instruktioner för vilken information patienten ska få under vistelsen. Det fungerar som en checklista. Det är ju individuella skillnader bland patienterna i till exempel grundsjukdomat, men stroken har de gemensamt. Genom planen så blir det lika för alla. Det är ett bra underlag att ha när ibland får olika direktiv. Även om någon jobbar tillfälligt så vet man vad som ska göras. Det Martin Westerlund tycker fungerar mindre bra med standardvårdplanen är själva dokumentationen och läsbarheten. Att öppna upp planen är lätt men att signera något kräver många klick med musen. Det är även svårt att se vad som utfört och inte. Det är inget som missas, men det tar tid och är frustrerande när man har mycket att göra. text och foto: ylva porsklev

5 nyheter Lotta Åkerblom, sjuksköterska på äldreboendet Lillsjögården, fick följa med Nenne Schönqvist, sjuksköterska på ortopedavdeling 70 E2, under en dag. Samordnad vårdplanering: Utbyte ger starkare vårdkedja Kommunen och landstinget är helt olika världar. För att förbättra vården av äldre får sjuksköterskor från kommunen och Akademiska chansen att besöka varandras arbetsplats för en dag. Tanken är att göra vårdkedjan ännu säkrare. Kommunen och landstinget är helt olika världar. Ett enkelt besök ger förståelse som minskar både stress och missförstånd, säger Lotta Åkerblom sjuksköterska på äldreboendet Lillsjögården i Almunge. Det är en torsdag i november, en vanlig dag på sjukhuset. Lotta Åkerblom, till vardags sjuksköterska på Lillsjögården i Almunge, är på besök på ortopeden. Under en dag ska hon studera rutiner, medicinhantering och eftervård på avdelning 70 E2. Allt det som avdelningen kan erbjuda Lillsjögårdens patienter om de ramlat, eller råkat ut för en olycka. Våra boende är dementa och kan ofta inte svara för sig själva. De är helt utlämnade till personalens kunskap. Att jag förstår sjukhusets villkor, och att sjukhuset förstår mina arbetsförutsättningar på äldreboendet, är grunden för att inget ska gå fel, säger Lotta Åkerblom. Det är därför jag är här. Det är en jättebra möjlighet att stärka banden mellan sjuksköterskor på olika arbetsplatser. Så att vi slipper missförstå varandra. Sedan hösten 2008 pågår ett hospiteringsutbyte mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun. Under en dag får sjuksköterskor från sjukhuset besöka en arbetsplats på kommunen. Sjuksköterskor från kommunen får komma till en avdelning på Akademiska sjukhuset. Syftet är att säkra vårdkedjan för Uppsalas äldre, genom att sjuksköterskorna ska få en ökad förståelse för andra arbetsplatsers kulturer och vårdförutsättningar. Satsningen har genomförts i tre omgångar. Hittills har ett 40-tal sjuksköterskor på kirurg, AR-, neuro- och OTMdivisionerna, som omfattas av projektet, tagit chansen. Inget apotek Lotta Åkerblom ger ett konkret exempel på vilka nödvändiga kunskaper en så kalllad hospiteringsdag kan ge. På Lillsjögården, där jag jobbar, har vi till exempel inget apotek, eller snabb tillgång till medicin. Avdelningarna på sjukhuset är i stort behov av sina vårdplatser och vill skriva ut patienterna så snabbt som möjligt. Men om det går så snabbt att patienterna inte får med rätt mediciner kan det ta lång tid för oss att lösa, säger Lotta Åkerblom. Närmaste apotek ligger i Uppsala, men dit har vi aldrig möjlighet att åka. Vi har apoteksombud, men det tar några extra dagar. Och då måste vi få tag på en läkare, som kan ta tid. Så ett litet missförstånd kan ge mycket extraarbete. Om förståelsen för våra förutsättningar ökar, så kan sådana och liknande problem minskas. Ett besök hos oss av sjukhuspersonalen kan vara en jättebra lösning. Hon får medhåll av Nenne Schönqvist, som var hennes handledare på ortopedavdelning 70 E2. Sjukhuset kan lätt bli en sluten och liten värld, och patienterna får förhoppningsvis lämna sin avdelning och komma till ett annat boende. Om jag vet vilka förutsättningar som gäller där, blir jag mycket bättre på mitt jobb här. Missarna och missförstånden blir färre, och kontakten med kommunala sjuksköterskor blir lätttare, säger Nenne Schönqvist. Samarbetsprojekt Möjligheten till en hospiteringsdag är en del i projektet Samordnad vårdplanering, som är ett samarbetsprojekt mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun. Sammanlagt 900 sjuksköterskor ingår i satsningen. Inom projektet arbetar man med olika frågor som berör säkerheten i vårdkedjan i samband med in- och utskrivningar till sjukhuset för äldre personer som har insatser från kommunal vård. Nästa chans till en hospiteringsdag blir i mars nästa år. Det är bara att anmäla sig. Vi har fått mycket bra respons hittills. Samtliga som utvärderat sina erfarenheter skulle till exempel rekommendera en kollega att hospitera en dag, säger projektledaren Mariann Hedström. Sjuksköterskor har fått nya kunskaper, och fått möjlighet att prata ihop sig rent praktiskt gällande inläggningar och hemgång från sjukhuset. Hospiteringen kan dessutom främja en vi-känsla, att det är vi tillsammans som tar hand om patienterna. Att det är för patienternas bästa vi arbetar, säger Mariann Hedström. text: samuel sehlberg foto: staffan claesson Fakta hospiteringsdagar Sjuksköterskor från Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun får besöka varandras arbetsplatser. Syftet är att öka säkerheten i vårdkedjan genom bättre samverkan mellan vårdgivare. Sjuksköterskor på Akademiska får möjlighet att, efter önskemål, besöka ett särskilt boende, korttidsplats eller hemvården. Sammanlagt 900 sjuksköterskor ingår i projektet. Hospiteringen ingår i Projektet samordnad vårdplanering som finansieras med statliga stimulansmedel. Inför nästa hospiteringsomgång kommer också andra yrkesgrupper att erbjudas samma möjlighet. Mer information finns på Navet/Organisation/Akademos/Samordnad vårdplanering Röster från projektet Bra att få en större, djupare förståelse för hur de arbetar inom de kommunala palliativa enheterna. Mest värdefullt var att få en inblick i hur det fungerar inom kommunal verksamhet. Jag fick mycket bra information av personalen där jag hospiterade. Jag ville få en ökad förståelse och se hur det var på akuten, det är ju dit vi skickar de boende. Jag kände ett ganska utpräglat vi-och-dom-tänkande det vill säga kommunen gentemot landstinget. Hospiteringen främjar en vi-känsla. Vi förstår bättre varandras sätt att arbeta och hur kommunen/landstinget fungerar. Mariann Hedström, projektledare för hospiteringen, är mycket nöjd med resultatet. Hittills har ett 40-tal sjuksköterskor från Akademiska sjukhuset varit med på utbytet. Nästa chans till en hospiteringsdag är i mars.

6 tema innovationer Har du hittat en lösning på ett problem i ditt arbete? Sedan ett år tillbaka har anställda genom Innovation Akademiska möjlighet att få hjälp att utveckla sina idéer till säljande produkter. Möt de ansvariga bakom projektet och de som har tagit steget och blivit sjukhusets innovatörer. Det innovativa sjukhuset text: ylva porsklev foto: staffan claesson illustration: ania obminska Som anställd på sjukhuset kan du få hjälp att utveckla idéer som förbättrar vårdarbetet till säljande produkter. Projektet Innovation Akademiska har funnits i ett års tid och kan lotsa dig igenom produktskisser och patentregler. Jag brukar säga att man är välkommen till idékontoret vid ingång 17 våning tre, säger Annilla Edeholm, innovationskoordinator på Innovation Akademiska. Hon är i grunden sjuksköterska och har även haft chefsposter på niva, hand- och plastikkirurgen och vårdgarantienhteten. Under sitt första år som innovationskoordinator har Annilla Edeholm ägnat en stor del av tiden åt att Annilla Edeholm, innovationskoordinator presentera verksamheten på sjukhuset genom att besöka olika avdelningar. Det är många som säger jag har en idé men jag tror inte att det är något när de pratar med mig, men jag ber dem alltid att fylla i en idébeskrivning, säger hon. Idébeskrivningen är en blankett där man får berätta om sin produkt mer i detalj. När den är ifylld är det dags för ett möte med Annilla Edeholm. Då försöker jag bilda mig en uppfattning om produkten. Ibland får jag gå ut på avdelningen så personen i fråga får visa mig vad det handlar om. Om idén håller så går den vidare till ett idéråd. Förutom Innovation Akademiska finns det i idérådet representanter från projektets samarbetspartners: Uppsala Bio och Almi. Rådet utreder om produkten är värd att satsa på och blir den godkänd är det möjligt att söka pengar hos Almi. De kan bland annat ge bidrag till en tekniköversikt där patent över hela världen gås igenom för att undersöka om produkten redan finns på marknaden. Almi hjälper även till med en designöversikt av produkten, en 3D-skiss. Det här häftigt att få en sådan ritning på sin egen idé i handen, säger Annilla Edeholm. Sedan oktober är ytterligare en person knuten till projektet, Joakim Mattisson från Medicinsk informatik och teknik (MIT). På MIT finns en stor teknisk kompetens samlad som kan bidra till projektet. Dessutom finns kunskap om det medicintekniska regelverket, säger Joakim Mattisson. Själv är han medicinteknisk ingenjör, maskiningenjör och materialvetare och kan bidra med praktisk hjälp till uppfinnaren. Joakim Mattisson, innovationsansvarig (MIT) De idéer som kommer in är oftast av högpraktisk karaktär, enkla saker som gör stor nytta. Ibland visar det sig att produkten redan finns, den kan då köpas in och på så sätt erhålls en förbättring av verksamheten i alla fall, säger Joakim Mattisson. Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör på sjukhuset startade Innovation Akademiska och sitter med i idérådet. Han är nöjd med hur 10 Texten fortsätter på sidan 12 " 11

7 tema innovationer tema innovationer "Vi har en stor arbetsplats som är kunskapsintensiv, vi löser varje dag problem utan att tänka på det." Kontaktuppgifter: Annilla Edeholm Anknytning: akademiska.se Joakim Mattisson Anknytning: akademiska.se verksamheten har fungerat under det första året. Vi har en stor arbetsplats som är kunskapsintensiv, vi löser varje dag problem utan att tänka på det. Tidigare har det inte funnits något system för att fånga upp idéerna, säger Sune Larsson Projektet finansieras externt, bland annat med bidrag från EU, och verksamheten ska utvärderas efter två år för att avgöra om den ska fortsätta ytterligare två år. I dagsläget ser utvecklingen positiv ut, man jobbar för närvarande med 25 olika idéer. Sune Larssons mål är att verksamheten ska bli permanent med fortsatt extern finansiering. Han vill även arbeta vidare genom att skapa en väg in till sjukhuset för näringslivet. Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör Akademiska sjukhuset borde kunna bli en testbädd och samarbetspartner för de företag som utvecklar produkter och tjänster inom life science i regionen. Det handlar inte om att sjukhuset ska stå för företagens utvecklingskostnader, för sjukhuset blir vinsten att vi kan bidra i olika utvecklingsprojekt samtidigt som vi snabbare kan införa nya tekniker och produkter vilket blir till patienternas fördel, säger Sune Larsson. Han har även på uppdrag av näringsdepartementet sett över kommersialiseringsrättigheterna till idéer. Tidigare har arbetsgivaren ägt alla uppfinningar vilket betyder att det har legat på landstinget att förädla en idé som kommer från en anställd. Sune Larsson har tagit fram riktlinjer som går ut på att ett avtal upprättas mellan Landstinget och idébäraren. I förslaget finns tre nivåer där nivå 1 innebär att landstinget avsäger sig idén, idébäraren får sälja den fritt. Nivå 2 kan användas om den har utvecklats på arbetstid, då får lanstinget nyttjanderätt av idén, och behöver alltså inte köpa in den men däremot får idebäraren sälja fritt till andra landsting. Nivå 3 används om det handlar om ett större projekt, till exempel utveckling av ett system. Då delar man på vinsten. I Uppsala län ska nu landstingsstyrelsen ta beslut om förslaget till avtal. Det gäller att hitta en balans så att idébärarna stimuleras, men även sjukhuset och därmed skattebetalarna som finansierar sjukhuset tjänar på det. När någon kommer med en idé ska vi kunna ta tillvara på den på ett professionellt sätt, säger Sune Larsson. Innovation Akademiska samarbetar med: Almi. En statlig koncern med syfte att främja utvecklingen av mindre företag. De är specialiserade på att hantera idéer på ett tidigt stadium. Almi ger även rådgivning och finansiering till nya och etablerade företag Uppsala Bio. Samarbetar med industrin, universiteten, sjukvården och samhället i syfte att stärka life science konkurrenskraft och tillväxt i Uppsala. Idag har Uppsala Bio cirka 30 medlemmar. Bland dem finns Akademiska sjukhuset, de två universiteten, företag, Uppsala kommun och Regionförbundet Uppsala län. Ulrica Lindkvist, Håkan Karlsson och Anna Häger har alla tagit hjälp av Innovation Akademiska för att utveckla sina idéer till fungerande produkter som de kan använda i sitt arbete. Här berättar de om sin väg från idé till produkt. På grund av patentreglerna kan de inte avslöja något om sina uppfinningar. "Jag vill kunna använda min lösning i mitt jobb" ulrica lindkvist, sjukgymnast plastikmottagningen: "J ag irriterade mig på ett moment som inte fungerade optimalt i själva patientarbetet, det var en sak som fattades. När jag gick på innovationsdagen i juni med några kollegor tyckte jag att det lät spännande med Innovation Akademiska. Vi var flera stycken som hade idéer. Min är ganska enkel, men när jag såg exempel på vilka idéer som fanns så förstod jag att även min idé skulle fungera. Tillsammans med Annilla Edeholm skrev jag ner en idébeskrivning. Annilla presenterade idén för innovationsrådet som beslutade att jag skulle få en tekniköversikt bekostad. Det betyder att man undersöker om produkten är patenterbar. En sådan översikt kostar drygt 6000 kronor. Jag har själv byggt en första modell av min idé för att se att produkten fungerar. För att utveckla idén så har Joakim Mattisson på MIT hjälpt mig och tagit fram en ritning i 3D för att kunna tillverka en första prototyp. Jag tror att det är vanligt att man hittar tillfälliga lösningar på problem som inte fungerar på avdelningar. Har man en idé ska man definitivt prata med Annilla. Hon hjälper en att se idén på ett annat sätt. Hon ställer frågor om hygienkrav, användningsområden, om material och om produkten i sin helhet. Jag trodde att det skulle bli svårt med alla papper, men jag har inte stött på några svårigheter, utan fått den hjälp jag har behövt. Min drivkraft har ju varit att jag vill kunna använda min lösning i mitt jobb." 12 13

8 tema innovationer "Det handlar ju om ens egen vardag" anna häger, avdelningschef 50f "J ag var själv skeptisk till Innovation Akademiska när jag först hörde talas om det. Jag tänkte ska Akademiska syssla med industriproduktion också, men när jag kom på en lösning på ett problem som handlade om vårdhygien på avdelningen var det en hygiensjuksköterska som tipsade mig om att jag skulle söka mig dit. Annilla Edeholm var jättebra. Hon fick mig att tro att det verkligen var en idé och inte bara en tanke. Jag lämnade in mina papper på idén i april och i september fick jag besked om att en designer fått i uppdrag att rita en modell. Det var en fantastisk känsla att se sin tanke på papper med rätt proportioner och mått och form. Det har verkligen gått fort. Jag bad Annilla att komma till avdelningen och presentera verksamheten. Tre personer från personalgruppen har jag skickat iväg till Innovation Akademiska med sina idéer. När någon i personalen har en idé har jag sagt; schhh, skriv ner din idé och prata med Annilla. Det är svårt att inte prata om sin idé, man vill ju gärna berätta. Jag tycker att det är bra för arbetsklimatet på arbetsplatsen om man konkret pratar idéer, att gemensamt i gruppen få in innovationstänket. Oftast handlar idéerna om ett arbetsmiljöproblem, något tekniskt. Det handlar ju om ens egen vardag. Många sitter inne med kompetens på området och kan göra reflektioner utifrån det praktiska arbetet som verkligen kan leda till förändring. Det finns jättemycket smarta lösningar och reflektioner bland fötterna som vandrar här på avdelningen. Man ska inte tro att ens idéer inte betyder något. Bara att någon tar sig tid och tittar på den, korrigerar lite tycker jag är en uppmuntran. "En uppfinning kan slå högre än en professorstitel" håkan karlsson, sjuksköterska 95a: "D et började med att det fanns ett tekniskt problemområde på avdelningen som det inte fanns någon lösning på. I de flesta fall ber man ju någon annan att lösa det, men ingen hade lösningen på problematiken just i det här fallet. Det satte myror i huvudet på mig. När jag hade klurat på problemet i ett års tid kontaktade jag Innovationskoordinatorn på Akademos. Då hade jag redan börjat skissa på en produkt. Genom dem fick jag kontakt med Almi som hjälpte mig att sondera marknaden för att se om det redan fanns någon liknande lösning. Det fanns det inte visade det sig och jag kunde gå vidare med idén. Då uppstod plötsligt en del frågor: skulle jag starta eget, sälja idén eller söka en samarbetspartner? Jag valde att försöka hitta en samarbetspartner eftersom jag vill kunna arbeta vidare med min idé. Nu har jag fått en samarbetspartner inom näringslivet och det känns som en helt ny värld öppnats för mig, en värld som jag inte hade kompetens för. Det kändes som om man ska flyga mellan Stockholm och Göteborg och då någon plötsligt säger: Det är du som ska flyga planet. Jag gick därför en kurs i företagande. Där fick jag lära mig grunderna för hur man startar och driver företag, affärsjuridik, företags- och processledning och företagskoncept. Vi fick även göra en företagspresentation. Det var precis som i tv-programmet Draknästet, man fick göra en presentation av sin idé framför en panel, det var lite nervöst men jag tyckte att det gick bra. Man måste vara uthållig och ha tålamod genom hela processen. Det finns inga snabba lösningar, men eftersom det är roligt så tar man sig den tiden som behövs. Jag känner mig inte som en uppfinnare, jag har sett ett problemområde och hittat en lösning. Drivkraften är inte att tjäna pengar utan att kunna lösa ett problem och att öka kvaliten i vården. Jag vill fortsätta att arbeta inom vården men jag vill vara delaktig i resultatet av min idé. Med tanke på att det är över 8000 anställda på sjukhuset så borde det vara ganska många som stöter på problemområden i sitt arbete. En uppfinning kan slå högre än en professorstitel och leda till ett företag som lever kvar över flera generationer. Sjukhuset är din hemmaplan, du känner verksamheten, näringslivet har inte samma kunskaper." 14

9 tema innovationer Karin Holmgren och Maria Jansdotter driver sedan tre år tillbaka företaget Kam Care design På sjukhuset finns redan idag färdiga produkter som kommit till genom idéer från personalen. Ronden har mött tre anställda som ständigt utvecklar nya produkter. Tänker gärna i nya banor Dan Segerbäck är maskiningenjör och håller till i den mekaniska verkstaden på medicinsk informatik och teknik (MIT). När han inte är upptagen med akuta problem utvecklar han gärna sina egna och andras idéer. För drygt ett år sedan fick MIT uppdrag av Björn Svensson, verksamhetschef på luftburen intensivvård, att konstruera ett bårbord för användning i Akademiska sjukhusets flygplan. Dan Segerbäck konstruerade och tillverkade bårbordet som idag är i bruk och dess låsmekanism har nyligen blivit patenterad. De bårar som används till luftburen intensivvården finns endast att köpa med enstaka utrustning monterad, som till exempel en droppställning. Bårbordet gör det möjligt att utrusta planet som en intensivvårdsavdelning samtidigt som det är flygsäkert. I och med att bordet är fäst ovanpå på båren kan patienten dessutom transporteras med utrustningen ända fram till sjukhuset utan att man måste koppla ur den mellan ambulans och flyg. Arbetet här handlar mycket om problemlösning. Finns det ett behov försöker vi här på MIT ta fram en fungerande lösning, säger Dan Segerbäck. Han har även utvecklat fler prototyper på sjukhuset utifrån andras och sina egna idéer. Oftast är det fullt upp med akuta problem här i verkstaden, som att laga sängar, men tiden som blir över är det kul att tänka i nya banor. Jag har till exempel tillverkat nya slags stomipåsekopplingar och anordningar som underlättar vid patienttransporter, säger Dan Segerbäck. Innovationstänkandet följer även med honom hem från jobbet. Nyligen startade han egen firma för att utveckla idéer som inte har med medicinsk utrustning att göra. Han har till exempel tagit fram ett nytt slags dörrforceringsverktyg avsett för brandstyrkor, polis och ambulanspersonal som förkortar tiden vid ingång i låsta utrymmen. Mer än så kan han inte berätta om sina uppfinningar på grund av tystnadsplikt och patentregler. Dan Segerbäck har konstruerat bårbordet som används i Akademiska sjukhusets flygplan. Bårbordet fästs ovanpå båren och gör det möjligt att utrusta planet som en intensivvårdsavdelning. Foto: Magnus Sundberg "Man ska kunna sova gott om nätterna" Vi har halkat in på ett bananskal, säger Maria Jansdotter. Tillsammans med Karin Holmgren driver hon företaget Kam Care Design som säljer produkter som används inom neonatalvården. När Ronden träffar dem förbereder de sig för ett besök i Japan. Maria Jansdotter och Karin Holmgren är barnundersköterskor och jobbar på neonatalavdelningen, 95F. Det hela började när avdelningen startade projektet Växtkraft där personalen fick tid att arbeta med kompetensutveckling. Maria Jansdotter och Karin Holmgren satsade på att utveckla de bäddstöd som barnen har när de ligger i kuvös. Vi ville få in ekologiska material, det kändes inte bra helt enkelt att utsätta känsliga barn för de giftiga ämnen som finns i konventionellt odlad bomull, säger Maria Jansdotter. När det sedan var dags för avdelningen att införa kängurumetoden, som går ut på att ge barnet så mycket hud-mot-hud kontakt som möjligt, vände sig avdelningens ledning till Maria Jansdotter och Karin Holmgren för att utveckla produkter att bära barnen i. De tog då fram en tubtopp och en bärtröja. Eftersom Akademiska sjukhuset var ett av de första sjukhusen i landet som införde kängurumetoden och dessutom gjorde en stor ombyggnation för att förbättra vården så ville många andra vårdinstitutioner göra studiebesök på avdelningen. Varje gång vi hade besök och man fick syn på våra produkter kom frågan var kan man köpa dem? berättar Maria Jansdotter. Kollegorna föreslog att de skulle starta ett företag och så fick det bli. Idag har Kam Care design funnits i tre år. Vi gjorde allt själva då. Köpte tyg, sydde själva, och gjorde egna broschyrer, säger Karin Holmgren. Allt eftersom pengarna kom in började de göra förbättringar och numera sitter de inte själva bakom symaskinerna. Båda jobbar fortfarande halvtid på neonatalavdelningen, men företaget tar alltmer tid. Vi skulle vilja ha mer tid till kundkontakt, att kunna besöka olika sjukhus och presentera produkterna, säger Maria Jansdotter. Förutom att Akademiska använder sig av deras produkter säljer de till samtliga neonatalavdelningar i Sverige och även till sjukhus i Norge, Danmark, Spanien, Kanada och Japan. Genom en webshop säljer de även sina produkter till privatpersoner. De utvecklar hela tiden nya produkter, just nu arbetar de med en cape i ull som ska användas när barnen flyttas mellan kuvös och förälders famn. Vi gör en prototyp som vi testar här på avdelningen. Vårdhygienpersonalen odlar på tygerna efter tvätt för att säkerställa att det inte fastnar sporer i tygets struktur. Det känns bra att själv arbeta inom det område man utvecklar produkter för, man vet att produkten verkligen fungerar, säger Karin Holmgren. Man lär sig så mycket, inte bara om företagande. Det är personlig utveckling. Jag har till exempel fått ta tag i min flygrädsla nu när vi ska till Japan, säger Maria Jansdotter I Japan ska de tillsammans med verksamhetschef Uwe Ewald och Kerstin Hedberg-Nyqvist besöka olika sjukhus träffa intresserade återförsäljare. De ska även presentera sina produkter på en neonatalkongress. Det märks att de båda är ett sammansvetsat team, de fyller i varandras meningar medan de berättar, och de tar själva upp att deras personligheter har visat sig passa bra ihop. Vi har hela tiden tagit det försiktigt, man ska kunna sova gott om nätterna, förklarar Karin Holmgren. 17

10 noterat Sova Sött Nattis Inspelning underlättar undervisning i Ulmstenssalen på Akademiska Ulmstenssalen på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset har uppgraderats med automatiserad inspelningsutrustning. Tekniken kan användas för att underlätta lärandet för studenter och ge möjlighet till att en kreativ och varierande undervisningsmiljö. Systemet är utvecklat av MedfarmDoIT vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet och kan användas av alla föreläsare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Utrustning för automatiserad inspelning av föreläsningar finns sedan tidigare även på BMC i salarna C2:301 och B41. Det är föreläsaren själv som startar och stoppar inspelningen. Det inspelade materialet laddas sedan automatiskt upp i det webbaserade mediebiblioteket vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci ( Det inspelade materialet kan av föreläsaren antingen göras tillgängligt för vem som helst eller begränsas till studenter och/eller anställda vid Uppsala universitet. För att komma igång krävs föreläsaren har ett användarkonto. Kontot får man genom att kontakta MedfarmDoIT. De kan även erbjuda producering andra typer av webbföreläsningar som ett inläst manus med tillhörande bilder från exempelvis PowerPoint eller ljudupptagningar från föreläsningar. E-posta eller ring: doit@medfarm.uu.se eller Nattbarnpassning Barn 6-12 år syskon enligt ö.k. Adress: S:t Johannesgatan 158 Tel: Marina Hutter, Utbildad fritidspedagog med lång erfarenhet Företaget har F-skattsedel, utdrag ur Polisens belastningsregister & referenser visas på begäran VolVo Personalbil landstinget 0,39 LITER/MIL Akutmeddelanden via dator Systemet med akutfaxar har lagts ner och ersatts med elektroniskt distribuerade akutmeddelanden. I det gamla systemet distribuerades mycket viktiga meddelanden till tio akutfaxar och sedan fick meddelandet spridas vidare på papper. De nya elektroniska meddelandena skickas till 430 datorer på sjukhusets vårdavdelningar, mottagningar och receptioner och behöver därför inte distribueras vidare. Akutmeddelanden skickas av tjänstgörande chefsläkare och används till exempel när patienter försvunnit eller om en katastrofsituation råder. Meddelandet dyker upp i form av ett fönster på datorskärmen och går inte att ta bort förrän man verifierat att man tagit del av det. Bakom det nya systemet står Anders Langö, webbutvecklare på informationsavdelningen och Per Ytterberg, programmerare på Medicinsk teknik och informatik. Hittills har två meddelanden skickats i det nya systemet med gott resultat. Det har fått stort genomslag, det första meddelandet som skickades togs emot av alla utom en, säger Anders Langö. Skriv en insändare till Ronden! E-post: ronden@akademiska.se Rätt skor på jobbet? Vi hjälper dig att välja skor, fotinlägg och andra lättare ortopediska hjälpmedel. Kom in så möter du erfaren och kunnig personal som också ger dig tillgång till Olmed Ortopediskas kompetens. I vår butik hittar du bl a: 10 % rabatt har du alltid som landstingsanställd på våra produkter. Auktoriserad återförsäljare av VolVo V50 1.6D DriVe 109hk Du är välkommen till oss, bilia Fyrislundsgatan 76 Uppsala för att få information och offert på din personalbil. Daniel Yildiz daniel.yildiz@bilia.se Christer edin christer.edin@bilia.se Mickael andernell Mickael.andernell@bilia.se Ulf Holmgren Ulf.holmgren@bilia.se Adress: Ronden Informationsavdelningen ingång 61 Akademiska sjukhuset Uppsala Dag Hammarskjölds väg 14B Öppettider: Mån-Fre: Ons Telefon: Dina skönaste skor FÖRBRUKNING L/100 KM BLANDAD KÖRNING, MAN: 8,6. CO2 G/KM: 206. (V70 2.0F), MAN: 7,4. CO2 G/KM: 177. (V50 1.8F). MILJÖKLASS bilia Fyrislundsgatan Uppsala

11 dagboken Anna Sörman är sjuksköterska och arbetar på ortopedavdelning 70E1. "Jag vill kunna säga att allt ordnar sig" foto: staffan claesson Namn: Anna Sörman Yrke: Sjuksköterska Började arbeta på Akademiska sjukhuset: 2005 någon gång mellan och Riiiiing, jag sträcker ut armen i mörkret utan att öppna ögonen och stänger av väckarklockan. Fem minuter till, bara fem minuter till! Jag borrar ner huvudet i kudden igen och somnar naturligtvis om! Det slutar med att jag rusar ut i duschen och sedan klär på mig, borstar tänderna och packar väskan samtidigt Får rapport av nattsköterskan, en av mina patienter ska vara nere på operation 07.15, så innan morgonmötet förbereder jag patienten, ser till att proverna är OK, att BAS och blodgruppering finns och att alla papper är i ordning i operationspärmen. på morgonmötet informerar chefen om en ny folder som tagits fram av WHO där patienterna uppmanas att själva ta ansvar under sin vårdtid hos oss. Där uppmanas patienterna bland annat att säga till i god tid när de behöver smärtlindring och sprita händerna innan toalettbesök och måltider. Den skall delas ut till alla våra patienter dagen efter operation. På avdelningen tillämpas patientnärmre vård vilket innebär att jag tillsammans med en undersköterska har hand om sex patienter. Totalt finns 15 vårdplatser på avdelningen Patienten på sal fem ringer, han har fortfarande lika ont, jag skyndar mig att låsa ut mer värktabletter och känner frustrationen inombords då jag vet att oavsett hur mycket morfin jag än ger kommer detta inte att hjälpa mot nervsmärtorna han har i benen. Patienterna har varit här flera gånger förut men trots upprepade röntgenundersökningar har inget fel kunnat påvisas, behandlingen är fortfarande smärtlindring och mobilisering. Jag stannar kvar en stund och pratar för att försöka distrahera honom från smärtan. Hoppas att smärtkonsulten kommer snart Undersköterskan kommer och frågar om vi ska passa på att gå och fika medan patienterna äter frukost. "Javisst, ska bara koppla antibiotika på 2: an först" säger jag. Väl inne på salen märker jag att en stor bula breder ut sig under huden när jag spolar infarten med koksalt. Sjutton också! Hastar ut efter stickvagnen och lyckas till slut hitta ett bra kärl och kan sedan sjunka ner i soffan med en kopp kaffe På sal tre ligger en kvinna som nyss fyllt 40. Hon har kommit på remiss från ett annat län. För två dagar sedan blev hon plötsligt svag i benen och röntgen visade metastaser i ländryggen. Nu ligger hon här och ska opereras, den delen av metastaserna som trycker på ryggmärgen ska tas bort. Vi pratar länge, hon har många frågor och funderingar, livet har plötsligt ställts på ända. "För tre dar sen var jag fullt frisk, nu har jag plötsligt cancer nånstans som spridit sig till ryggen" säger hon. Vi pratar både om de praktiska detaljerna kring operationen och hennes tankar och känslor kring det som har "Jag är lika hjälplös som patienten men det är när jag har möjlighet att ge patienten den tid att lyssna som de behöver som mitt arbete känns som mest meningsfullt." hänt och händer. Jag vill kunna säga att allt ordnar sig, trösta henne och komma med lugnande besked men vi vet båda att det inte går. Jag är lika hjälplös som patienten men det är när jag har möjlighet att ge patienten den tid att lyssna som de behöver som mitt arbete känns som mest meningsfullt Efter att rondarbetet är undanstökat hjälps jag och undersköterskan åt att ta upp en patient som blev opererad i går. Patienten är rädd, både för smärtan och för att något i ryggen ska gå sönder. Just rädslan är ofta det största problemet vid mobilisering av nyopererade patienter, när de väl märker att det faktiskt går bra och inte gör så ont förmår de slappna av och då går det ännu lättare, så även för denna patient Det är tisdag, vilket innebär att någon av sköterskorna på eftermiddagen ringer hem till de patienter som blivit utskrivna till hemmet föregående vecka. Vi frågar om operationssåret, hur det ser ut, om de haft någon feber eller andra infektionstecken. Vi kontrollerar även att de har fått recept och eventuella intyg. Den här telefonuppföljningen har pågått cirka ett år, och är mycket uppskattad av patienterna. De flesta känner sig lite tryggare när de skrivs ut eftersom de vet att vi kommer att ta kontakt om några dagar. Det tar en stund för mig att ringa runt till alla, en äldre dam pratar länge om hur bra hon mår efter operationen och skickar tackhälsningar till alla i personalen. Det känns bra, eftersom det för flertalet av de som opereras i ryggen tar lång tid innan de blir återställda Efter att ha rapporterat till kvällspersonalen sticker jag in huvudet i fikarummet "Hej och tack för idag, vi ses i morgon." 20 21

12 ordet till olsen "Vi ses mormor" majsolen silade genom persiennerna in i sjukrummet. Det var familjeråd. Mamma satt vid sängaveln. Runt henne flockades barnaskaran. Normalt var tonläget högt med vilda diskussioner, men så här i dödens närhet mumlade vi lite förläget. några dagar tidigare hade mormor hastigt insjuknat med feber och frossa. Hon fick en riktig bredsida som bara en allmän blodförgiftning kan ge en gammal människa. Med full kraft slog urinvägsbakterierna till i hennes blod, drämde henne till marken och lämnade henne i sängen utan kontakt med omvärlden. Antibiotika och god vård hade satts in men resultatet var inte strålande. Vi räknade ner. sängbordet pryddes av blombuketter med hurtiga krya på dig hälsningar. Mitt i alltihop tronade löständerna i landstingets löstandskopp. Och jag som trott att hon hade sina egna tänder. Alla tillrop som hur mår du mormor möttes i bästa fall med ett grymtande. Oftast var det tyst och hennes oregelbundna andning timade en snar passage över till den andra sidan. Om det nu finns en andra sida som småningom skulle passeras till. Vi hade alla en känsla av att vi var med om något alldeles speciellt. Efter detta skulle ingenting längre vara sig likt. borta skulle de oändliga telefonsamtalen vara. Bara några dagar tidigare hade hon sin vana trogen haft morsan i ett järngrepp. Det handlade inte om kommunikation om man i det begreppet lägger in dialog. De timslånga samtalen behandlade hennes tillkortakommanden med försäkringsbolag, möten med idiotiska doktorer (kanske jag visste vem de var) och redogörelser om hur vrickade sjukvården, kommunen och försäkringsbolagen var. i blodförgiftnings- och morfindimmorna tror jag att hon inte längre funderade på vem som var skyldig till hålet i asfalten utanför hennes port. Det hål som hon för ett år sedan satte foten i och som fällt henne som en fura. Då duckade familjen, men med styrka och beslutsamhet hade hon via kommunens växel spårat den skyldige. Stackars sate. det sekulära familjerådet, dit G-d inte var adjungerad, hade kommit till ett beslut. Mormor skulle få segla så storstilat som möjligt. Vi enades om att den enda utvägen var den enda utvägen. Som nittiotvååring med en livshotande infektion var det tillåtet att göra sorti ur verkligheten och få hembud. Mormor har hela livet haft en mycket stark tro och ibland har jag undrat om hon likt Jakob brottats med G-d. Enligt mormor så känner de varandra och har en personlig relation. Björn Olsen är professor och överläkare på infektion vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset sedan i egenskap av läkare utsågs jag att ha kontakt med den tjänstgörande ansvarige doktorn och meddela att några livsuppehållande åtgärder inte var aktuella. Morfinskopolamin och vätskedrivande kunde vi i och för tänka oss eftersom ingen skall behöva drunkna i kroppsvätskor eller kvävas av slem. vi dröp av med vi ses mormor. Ja var skulle vi ses, i limbo, i himmel eller helvete eller inte alls? Någon, kanske var det jag, lyckades pressa fram ett korkat krya på dig och ha det så bra. Något svar kom inte. en dag gick, två dagar passerade, på den tredje dagen utan livs eller dödstecken fick jag nog. Jag ringde upp avdelningen och frågade om mormors hälsotillstånd. Underläkaren meddelade att hon redan dagen efter hade återuppstått. Det första hon frågat efter var, inte någon i familjen, utan kaffe. Efter lunchen meddelade hon med emfas att det borde vara dags att åka hem. familjen hade nu sitt eget Kartago. Säkra på utgången hade mormors lägenhet sagts upp och var nu i ett tillstånd som garanterat hade sänkt henne. Hälften av inredningen var på återvinningen och den andra hälften av bohaget ute på marknaden till försäljning. Byråer, speglar och andra möbler som behållits av nostalgiskäl transporterades i ilfart till det särskilda boende där hon fått akutplats. efter en vecka vinkades hon iväg från sjukhuset av den lättade personalen, medicinfri och med en ansenlig telefonräkning. Is Medical Ethics Really in the Best Interest of the Patient? Internationell mångvetenskaplig konferens, Uppsala Konsert och Kongress,14-16 juni 2010 Öppet Call for Abstracts: Välkommen med ditt bidrag senast 15 februari! Arrangörer: Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet och CESAGEN vid universiteten i Lancaster och Cardiff. Konferensen arrangeras i samarbete med Akademiska sjukhuset. Huvudsponsor: Journal of Internal Medicine Stödstrumpor Stå på god fot med dina ben! Motverkar och lindrar svullna/trötta ben och åderbråck. Specialpriser till landstingsanställda, (visa ditt id-passerkort i butiken). Mer information: medical-ethics2010.crb.uu.se/ Arbetsskor / sandaler Birkenstock, Ecco, Crocs, Träskor/clogs etc. Finns som lagervaror. info@akademiskasbarnfond.se PG

13 Måste klara det nina cavalli-björkman "Jag intalar mig att jag är en modig doktor. En sådan som inte väjer för det svåra." i höstnatten dör en kvinna efter en utdragen kamp. Några minuter senare ringer telefonen hemma på lantgården där hon bott. En man har blivit änkeman och resten av den natten sitter han vid sitt köksbord, i väntan på att barnen ska vakna. när jag kliver in på avdelningen den morgonen blir min uppgift att tala med kvinnans bror och pappa. Stämningen är kontrollerad, återhållsam. Efter en stund bryter vi upp och jag går till röntgenronden. En bit in i ronden blir jag sökt. Maken och barnen har anlänt, sköterskan säger att mannen behöver hjälp att prata med barnen. Medan jag går försöker jag samla mig, lugna mitt bankande hjärta. Jag intalar mig att jag är en modig doktor. En sådan som inte väjer för det svåra. när jag kommer in i samtalsrummet hinner jag tänka att stämningen är helt fel. Tre finklädda barn, en av flickorna har tofsar i håret. Förväntan och glädje i luften. Pojken utbrister: "Vi ska hälsa på mamma!". Budskapet sjunker in, insikten är outsägligt förfärlig. Mamma är död men det vet inte ni än. Kaos i hjärnan, alla tankar trängs, vill bearbetas samtidigt. Han har inte berättat. Min dotter har likadana hårband. Hur är det möjligt? Mannens bedjande blick. Mitt mod räcker inte till. jag sätter mig på huk. Talar om vad som händer när en kropp är för sjuk, när inga mediciner hjälper längre. Använder ordet död flera gånger. Förklarar hur man ser ut när man inte längre lever. Sedan går vi tillsammans in till den som varit deras mamma. Det går bra, det gör det faktiskt. Efteråt tar jag barnen till vår låda med skänkta mjukdjur och de får välja varsitt. Processen görs kort, relativt snabbt lämnar de avdelningen. Mina händer skakar, bröstkorgen vill sprängas. Det värker i hela kroppen. Snart kommer underläkarna från röntgen, ronden börjar, arbetet ska fördelas. Ännu en dag. hur gick det till? Jag kan bara gissa. En telefonsignal i natten, en evighet vid köksbordet i väntan på gryningen. Måste klara påklädning, frukost, tandborstning, göra tofsar. Måste klara det. Sedan säga: "Vi ska åka till mamma", och klara att köra dit. Bara jag klarar det så får någon annan ta över sedan. Någon stark, en läkare kanske, någon som gör sånt här ofta. Någon som klarar av att säga sånt här, utan att bli berörd.

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Meningen med avvikelser?

Meningen med avvikelser? Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SÖDERSJUKHUSETS HJÄRTAVDELNING

VÄLKOMMEN TILL SÖDERSJUKHUSETS HJÄRTAVDELNING VÄLKOMMEN TILL SÖDERSJUKHUSETS HJÄRTAVDELNING Att vårdas på hjärtavdelning Du får gärna använda dig av avdelningens gemensamma utrymmen vilket är TV-rum, samtalsrum samt en patientmatsal. Du får röra dig

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning Väntetid Måste omhändertas först 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk.

Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk. Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk. Det är underbemannat på avdelningen idag igen och salarna är mer än fulla. Du går på ditt pass och redan när du kliver innanför dörrarna känner du stressen.

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom. 1. Santos hade nu spelat för klubben ungdomslag i två år och trivdes oerhört bra med sitt nya liv. Han fick i princip hålla på med det han älskade från morgon till kväll. Ja, de hade ju lite skola också

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING VI TAR HELA ANSVARET, HELA VÄGEN Du har en svårt sjuk patient som snabbt behöver högspecialiserad vård. Sedan 1993 erbjuder Akademiska

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare: Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten

Läs mer

Här följer några sidor mötestips ur vår bok

Här följer några sidor mötestips ur vår bok 23 Här följer några sidor mötestips ur vår bok Varför ska du ha ett tydligt syfte? 1. Du blir mer inspirerad OCH inspirerande. Det syns på hela personen när hon eller han agerar utefter ett tydligt syfte.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 7 Fokusgrupp med undersköterskor

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 7 Fokusgrupp med undersköterskor Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 7 Fokusgrupp med undersköterskor Fokusgrupp med undersköterskor Som ett komplement till de interna uppföljningarna genomfördes i slutet av projektet

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra! Barn mår bra av att veta Ditt barn ska komma till habiliteringen och göra en cpup-mätning. Det är svårt att med enbart ord förklara vad det är, därför har vi gjort den här boken. Barnet får genom berättelsen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer