Post- och telestyrelsen

Transkript

1 Post- och telestyrelsen onsumentundersökning om Internetsäkerhet PS-ER-2012: Per Nellevad 1

2 Innehåll akgrund & syfte 3 Metod & genomförande 4 ortfallsredovisning 7 Rapporten 8 Sammanfattning 9 Internetbeteende och anslutning 15 llmänt om säkerhet på Internet 18 nonymisering 27 Lösenord 29 Communities och identiteter 31 E-post 36 rådlösa nät 41 Surfzon (Publika WLN) 46 Mobiltelefoni 49 Information om störningar 53 2

3 akgrund & syfte Ett av PS mål är att verka för en säker elektronisk informationshantering som enskilda och myndigheter har högt förtroende för. PS arbetar aktivt inom dessa områden för att öka bl.a. förtroendet för elektroniska kommunikationer. NS SIFO har hösten 2011 på uppdrag av PS genomfört en uppföljning av den första konsumentundersökning som genomfördes med syftet att studera slutanvändares kunskap, beteende och förtroende för Internet. Målet med undersökningen är att PS ska få en ökad kännedom om användarnas förtroende för Internet för att kunna prioritera åtgärder för ökad säkerhet samt åtgärder i form av information till slutanvändarna. 3

4 Metod & genomförande Målgruppen för undersökningen är allmänheten i åldersintervallet år. Urvalet: Riksrepresentativt urval av befolkningen med hänsyn till kön, ålder och region. För att kompensera ev. snedfördelning har resultaten poststratifierats med hänsyn till ålder, kön och region. Undersökningen är genomförd som en telefonintervjuundersökning baserat på ett slumpmässigt och riksrepresentativt urval som speglar Sveriges befolkning. Frågeformuläret har tagits fram av PS med utgångspunkt från de frågor som ställdes i års undersökning. Formuläret utökades med sju frågor vilka endast ställdes till de personer som uppgav att de inte använder Internet. Dessa sju frågor redovisas inte i föreliggande rapport. Formuläret testades i ett antal pilotintervjuer. Datainsamlingen har skett mellan den 8 och 25 november 2011 från NS SIFOs intervjuanläggning i Ronneby. 4

5 Metod & genomförande Ett systen för automatisk uppringning har använts för att hålla nere söktiderna. Intervjuarnas arbete har kvalitetskontrollerats med hjälp av bl.a. medlyssning av fältledare. otalt har 1000 telefonintervjuer genomförts. ortfall i form av rena vägrare: 33% (903 personer varav 113 principiell vägran, 790 som inte har tid/inte lust att delta). (ortfallet uppgår till totalt 63% när de telefonnummer som ligger kvar i intervjuarsystemet inkluderas). 5

6 Metod & genomförande Intervjuerna Fältarbetet har flutit på bra efter det att vi gjort några smärre justeringar som en följd av pilotintervjuerna. Vägran berodde ofta på att intervjupersonerna upplevde sig inte vara kompetenta att svara på frågorna trots att vi poängterade att det inte var ett kunskapstest. ortfallet Följande grupper är överrepresenterade i bortfallet vinnor år Stockholm/Södertälje-regionen Den eventuella skevheten i resultaten pga. bortfallet har korrigerats genom att poststratifiera på basis av kön, ålder och region. Signifikanstester är gjorda på 95% nivå. 6

7 ortfallsredovisning ruttourval 4000 Ej använt urval 781 Ej målgruppsaktuella 495 *) Nettourval 2724 Vägrare 903 **) elefonnummer som ligger kvar i Cati-systemet när kvotan uppnåtts 804 IP bortrest under fältperioden 17 ntal genomförda intervjuer 1000 ***) Svarsfrekvens 36,7% *) Specifikation av ej målgruppsaktuella IP okänd på numret 232 IP avliden 2 IP hör dåligt, döv 56 IP talar inte svenska 58 IP långvarigt sjuk 27 IP redan tillfrågad, dubblett 7 IP utanför målgruppen 89 nnat, ej målgruppsaktuell 24 Summa ej målgruppsaktuella 495 **) Specifikation av vägrarna Stark vägran princip, policy 113 Vägran, vill inte, har inte lust, inte tid 790 Summa vägrare 903 ***) otalt 1000 intervjuer är genomförda. v dessa var det 814 som uppgav att de använde Internet, vägt

8 Rapporten - Frågeområden I anslutning till frågorna (längst upp till höger på sidan) finns noterat vilken typ av område/en som behandlas. Följande indelning har gjorts. unskapsfråga = eteendefråga = ttitydfråga = illitsfråga = 8

9 Sammanfattning 9

10 Sammanfattning - unskaper Den andel av de som inte säkrat sitt trådlösa nätverk och som inte känner till hur man säkrar ett trådlöst nätverk har ökat från 57% till 77% Sammanfattning - eteenden En stor andel av befolkningen (88%) använder Internet privat och i arbetet. Fast anslutning är den accessform som används oftast (64%) men har minskat med 6%-enheter sedan. Samtliga övriga anslutningsformer har ökat. Störst ökning har skett för mobiltelefonen/mobil enhet. Idag är det 38% som uppger att de dagligen använder denna anslutningsform. För två år sedan var det bara 5%. De vanligaste användningsområdena för Internetanslutningen är för att söka information, skicka e-post, hantera rörliga bilder samt köpa biljetter och handla. ekantskapskretsen är den viktigaste kanalen för att få information om hur man skyddar sig mot risker med sitt Internetanvändande. tt vända sig till sin Internetoperatör i detta sammanhang blir mindre vanligt. Denna andel har minskat med 6%-enheter, från 23% till 17%. Det vanligaste (40%) är att man inte vet vilken information man förväntar sig att hitta när det gäller att skydda sig mot risker på Internet, en okunskap som är större bland äldre än bland yngre. 10

11 Sammanfattning - eteenden Mellan 6 och 7 av tio uppger att de under de senaste tre månaderna uppdaterat datorn resp. datorns antivirusprogram. En av tre säger att de uppdaterat mobiltelefonen. Endast ett fåtal har dock uppdaterat mobiltelefonens antivirusprogram. Det vanligaste är att man köper ett antivirusprogram i butik eller via Internet. Gratisprogram via Internet samt säkerhetspaket från Internetoperatören är andra sätt att skaffa sig dessa program på. Den senare kanalen har dock minskat i betydelse. Det stora flertalet (95%) använder inte någon tjänst för att anonymisera sin dator. Denna andel hart ökar sedan. Nästan samtliga (97%) tillfrågade använder sig av lösenord på Internet. En stor del av dessa (48%-enheter) säger dock att de alltid eller oftast använder samma lösenord. Många av dessa byter inte ut det. Medlemskap i sociala nätverk har ökat kraftigt de senaste två åren (36%, 64% 2011). vinnor och yngre är överrepresenterade i dessa nätverk. Mindre än hälften av de intervjuade använder Internetoperatörens e-postadress (44%). 21% säger att de blivit erbjudna en sådan adress men att de inte använder den. 94% uppger att de tar bort/raderar e-post från okända avsändare. v dessa säger 10%- enheter att de öppnar e-posten innan de raderar den. En majoritet (80%) uppger att de har sitt trådlösa nätverk skyddat hemma. Det absolut vanligaste sättet är skydd via kryptering (74%). 11

12 Sammanfattning - ttityder En övervägande majoritet (81%) anser att det är bra att Internetoperatören filtrerar bort skräppost och 82% är positiva till att Internetoperatören skulle filtrera bort oönskade hemsidor. Ju mer skydd desto bättre anser 60% av de tillfrågade. Frågan om ansvar för att förhindra spridning av otnät förefaller svår att ta ställning till eftersom närmare var tredje (28%) intervjuad svarar att de inte vet eller inte har någon uppfattning om detta. Det vanligaste är att man anser att det är Internetoperatören som ska förhindra denna spridning (29%). Var femte menar att det ligger på tillverkaren av operativsystemet att göra det och var tionde anser att det är upp till datoranvändaren att se till detta. Drygt hälften anser att det är bra med en tjänst som innebär att man kan positioner sig själv. Däremot är uppfattningen mindre positiv till möjligheten att positionera eller själv bli positionerad av vänner/familjemedlemmar..ex. är det 37% som inte tycker att det är bra att kunna positionera sina nära och kära och 44% vill inte själva bli positionerade. vinnor är mera negativa än män till tjänster som markerar var man själv befinner sig alt. där jag kan se var andra är. Äldre är dessutom mer negativa än yngre. Om man drabbas av en störning i telefoni- eller Internetanslutningen så säger 71% att de helst skulle vilja få information om störningens omfattning från operatören via SMS, kundtjänsten eller operatörens webbplats. Det absolut vanligaste är att man vill ha det som ett SMS. 12

13 Sammanfattning illit till säkerheten 94% av de intervjuade ser någon form av risk med att använda Internet. Den största risken anses vara att personuppgifter hamnar i orätta händer (39%). tt datorn kan drabbas av virus är också en risk men anses dock inte vara lika stor (23%). Drygt hälften (52%) anser att de har den information de behöver om säkerheten på Internet. Endast ett litet fåtal (8%) har det senaste året upplevt att en tjänst på Internet eller i mobiltelefonen har behandlat deras personliga uppgifter på ett sätt som inte var förväntat. Däremot uppger var femte intervjuad att de under det senaste året någon gång valt att inte börja använda en tjänst, eller att sluta använda en tjänst, på Internet eller i mobiltelefonen, på grund av hur tjänsten behandlar deras personliga uppgifter. Det är ovanligt att bli utsatt för någon form av identitetsstöld på Internet. 93% uppger att detta aldrig har skett. För det mesta så känner sig de tillfrågade trygga när de använder Internet. Nivån varierar dock beroende på anslutningsform. Säkrast känner man sig när man surfar med fast anslutning hemma och/eller trådlöst nätverk hemma. ndelen som alltid känner sig säker med mobilt bredband och mobiltelefon/mobil enhet har dock sedan sjunkit med 15 resp. 8% procentenheter. Den anslutningsform där man känner sig mest osäker är när man surfar med hjälp av Surfzoner. Det är dock betydligt färre som idag känner sig osäker med Surfzoner jämfört med situationen för två år sedan (: 28%, 2011: 19%). 13

14 Sammanfattning illit till säkerheten Nästan två tredjedelar av de tillfrågade anser att de överlag har tillräcklig information om integritet och säkerhet i samband med att de kommunicerar trådlöst. Ingen förändring har skett i detta avseende sedan. land de som saknar information uppger hälften (51%) att de inte vet vad det är för information som de saknar. Relativt sett fler säger idag (46%) att de inte skulle koppla upp sig mot ett oskyddat trådlöst nätverk med en bärbar dator jämfört med situationen för två år sedan (39%). Denna ökning är dock inte signifikant. När det gället mobiltelefon/mobil enhet så är det 48% som säger att de inte skulle koppla upp sig mot ett oskyddat trådlöst nätverk (Denna fråga är ny för 2011). Drygt 4 av 10 anser att det är lika stor risk när man surfar med mobil enhet som med traditionell dator. 29% uppger att de upplever störst risk med mobiltelefon/mobil enhet och var fjärde med traditionell dator. Endast 4% uppger att de själva blivit drabbade av virus i mobiltelefonen, alternativt känner någon som blivit drabbad. 14

15 Internetbeteende och anslutning 15

16 nslutningsform nvänder du en eller flera av följande Internetanslutningar för privat bruk. (Flera svar möjliga). Olika Internetanslutningar för privat bruk. Fast anslutning är den accessform som används oftast. 64% ansluter till Internet på detta sätt varje dag. Jämfört med så innebär detta en minskning med 6%-enheter vilket är en signifikant förändring. Fast anslutning hemma 2011 rådlöst nätverk hemma ndelen som använder trådlöst nätverk hemma varje dag har ökat jämfört med undersökningen med 22%- enheter. I årets undersökning uppger mer än hälften (56%) att de ansluter till Internet på detta sättet. låg denna andel på 34%. Ökningen är signifikant. Mobilt bredband 2011 Mobiltelefonen/Mobil enhet 2011 Surfzon (tidigare Hotspots) 2011 nnan anslutning Också bland de som ansluter sig till Internet med hjälp av mobilt bredband har andelen som gör det varje dag ökat jämfört med (15% jämfört med 9%). Ökningen är signifikant. 38% ansluter sig till Internet varje dag med hjälp av mobiltelefonen/mobil enhet. låg denna andel på endast 5%. Ökningen är signifikant. Den kraftiga ökningen kan förklaras av det ökande utbudet och populariteten när det gäller smartphones och läsplattor. 0% 100% Varje dag Varje vecka Mer sällan Nej Vet ej Fråga: 8 as: 2011: Samtliga (814) : Samtliga (500) Internetanvändandet är ganska lika mellan de olika åldersgrupperna när det gäller fast anslutning och trådlöst nätverk hemma. ktiviteten på Internet med mobiltelefon/mobil enhet är frekventare bland de yngre t.ex. använder sig 51% i ålderintervallet år och 59% av de mellan 31 och 40 år av denna anslutning varje dag. 16

17 nvändningsområden Har du under de senaste 6 månaderna använt Internetanslutning till något av följande? Flera svar möjliga. Söka information E-post Rörlig bild via Internet (t.ex. Youtube eller SV-play) öpt biljetter eller handlat via Internet (t.ex. tåg, buss, bio) : 66% : 57% De vanligaste användningsområdena för människors internetanslutning de senaste 6 månaderna är informationssökning (98%), sända e-post (95%) följt av att se på rörlig bild (83%) och köpa biljetter eller handla via Internet (83%). Lyssnat på musik eller radio via Internet (t.ex. spotify) Socialt umgänge (t.ex. MSN, Facebook) Internettelefoni (t.ex. Skype eller Viber i mobilen) Fildelning En signifikant större andel av personer i åldersintervallet år jämfört med andra åldersgrupper använder Internet för socialt umgänge (95%) i form av t.ex. MSN och Facebook, för att se på rörliga bilder (95%), för att lyssna på musik eller radio (90%) samt för fildelning (45%). Nej, inget av ovanstående Vet ej 0 0 Fråga: 9 as: Samtliga (809) 17

18 llmänt om säkerhet på Internet 18

19 Risker med att använda Internet Vilken anser du är den största risken för dig med att använda Internet? tt mina personuppgifter hamnar i orätta händer och missbrukas tt bli drabbad av virus som förstör min dator eller min data* tt jag kan råka ut för bedrägerier tt någon obehörig kan ta del av den information jag hanterar (efterfrågar eller skickar) tt bli trakasserad och förtalad De största riskerna med att använda Internet anses vara att personuppgifter hamnar i orätta händer (39%), samt att bli drabbad av virus som förstör dator/data (23%). ndelen som anser att den största risken är att bli drabbad av datorvirus har sjunkit från 33% till 23% i årets undersökning. 6% ser inga risker med att använda Internet. låg denna andel på 11%. nnat Ser inga risker med att använda Internet Samtligas förändringar förutom den som redovisas för risken för att råka ut för bedrägerier är signifikanta. Vet ej 2 1 Fråga: 10 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) *) löd svarsalternativet: att bli smittat med virus som förstör min dator eller min data 19

20 Information om säkerhet på Internet Inställning till påstående: Jag tycker jag har den information jag behöver för att hålla mig uppdaterad om säkerhet på Internet % av de tillfrågade instämmer helt eller delvis i påståendet att de har den information de behöver för att hålla sig uppdaterade om säkerheten på Internet (2011). Inga signifikanta förändringar jämför med % 20% 40% 60% 80% 100% Det finns inga skillnader när det gäller olika åldersgrupper, En signifikant större andel av männen (30%) än av kvinnorna 16%) instämmer helt i påståendet att de upplever att de har den information de behöver. 1 Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej Fråga: 11 as: Samtliga (809) : Samtliga (500) 20

21 Information om säkerhet på Internet Vart skulle du först och främst vända dig för att få information om hur man skyddar sig mot risker med att använda Internet? Någon i min bekantskapskrets, t.ex. vän, släkt eller kollega Min Internetoperatör Söker på Internet eller via ett internetforum* Hälften (50%) av respondenterna skulle först och främst vända sig till någon i sin bekantskapskrets för att ta reda på hur man skyddar sig mot risker med sitt Internetanvändande. uppgav 23% att de skulle vända sig till sin Internetoperatör för att få information om hur man skyddar sig mot risker med att använda Internet. vå år senare är det 17% som anger sin Interoperatör vilket innebär en signifikant minskning med 6%-enheter. ntivirusföretag ** Myndighets hemsida* Det är vanligare bland kvinnor (64%) än bland män (36%) och bland äldre (61-84 år, 58%) att man vänder sig till någon i sin bekantskapskrets för att skaffa denna information. nnan Ingenstans Vet ej En större andel av männen än av kvinnorna vänder sig till sin Internetoperatör (21% jämfört med 14%) när de ska söka denna typ av information. En större andel av männen än av kvinnorna söker dessutom på Internet/via ett Internetforum (23% jämfört med 7%). Fråga: 12 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) *) löd svarsalt: Internet via någon sökmotor, t.ex. Google, / :Post- och telestyrelsens hemsida **) Nytt svarsalternativ

22 Information om säkerhet på Internet Vilken information förväntar du dig att få (om hur du skyddar dig mot risker på Internet)? an du ge något exempel? ntivirusprogram/brandvägg/säkerhet Support/problemlösning/vägledning nnat Det vanligaste (40%) är att man inte vet vilken information man förväntar sig att hitta när det gäller att skydda sig mot risker på Internet. En större andel av de äldre (48%) än av de yngre säger att de inte vet vilken information som de förväntar sig att få. Rådgivning/rekommendation Uppdaterad/aktuell/allmän information % uppger antivirusprogram/ brandvägg/säkerhet som den information man förväntar sig att få. land åringar är det 33% som anger detta. ktuella/akuta virus/riskbeteenden 4 10% säger att de förväntar sig att få support/ problemlösning/vägledning. Hantering/skydd av lösenord 1 Vet ej 40 Fråga: 13 as: Samtliga (809) 22

23 Uppdatering av system och program Har du/ditt hushåll uppdaterat något av följande under de senaste 3 månaderna? änk på den produkt du/hushållet oftast använder för privat bruk. Dator (operativsystem, webbläsare och/eller brandvägg) ntivirusprogram för datorn (för att hindra virus från att drabba datorn)* Mobiltelefonen/mobil enhet (ex. läsplatta) (Operativsystem, webbläsare och/eller brandvägg) ntivirusprogram för mobil enhet (för att hindra virus från att drabba datorn) Vanligast är att man har uppdaterat sitt antivirusprogram för sin dator (69%) samt uppdaterat sin dator (62%) de senaste 3 månaderna. I års undersökning avsåg frågan endast ntivirusprogram. Överlag har en större andel av männen än av kvinnorna uppdaterat något av systemen/programmen. En större andel av kvinnorna än av männen kan inte ta ställning och svarar att de inte vet. 0% 100% Ja Nej, inte blivit av Nej, vet inte hur man gör Nej, anser att det inte behövs nnat skäl nvänder ej detta Vet ej Fråga: 15 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Endast svarsalternativet som avser ntivirusprogram som är jämförbart med års undersökning. 23

24 ntivirusprogram/brandvägg Hur har du/hushållet införskaffat antivirusprogrammet och/eller brandväggen till din/hushållets dator som oftast används för privat bruk? Flera svar möjliga. Vanligast är att köpa antivirusprogrammet/brandväggen i butik eller på nätet (36%). Jämfört med har denna inköpskanal ökat med 10%-enheter vilket är en statistisk signifikant ökning. öpt i butik eller på nätet Via en gratis programvara på Internet Genom ett säkerhetspaket via min Internetoperatör På annat sätt Vet ej % uppger att de har införskaffat sitt antivirusprogram/brandvägg via en gratis programvara på Internet. Denna inköpskanal är betydligt vanligare bland män (27%) än bland kvinnor (19%). Jämfört med så är det en betydligt mindre andel av de tillfrågade som 2011 uppger att de har fått sitt antivirusprogram/brandvägg via sin Internetoperatör (22% jämfört med 33%). land äldre intervjupersoner (61-84 år) är det vanligare än bland yngre att man får antivirusskydd via Internetoperatör. Samtliga förändringar på totalnivå är statistiskt signifikanta. Fråga: 16 as: 2011: Har antivirus/brandvägg (791) : Har antivirus/brandvägg (482) Notera: Olika inköpssätt kan ha använts för antivirus respektive brandvägg 24

25 nsvar för att förhindra spridning av otnät Datorer kan kidnappas och fjärrstyras genom virus för att t.ex. utföra attacker på Internet mot organisationer och företag eller för att skicka skräppost. Detta kallas för otnät och kan ställa till stora problem för andra utan att den som äger den fjärrstyrda datorn märker det. Vem anser du bär huvudansvaret för att förhindra spridningen av otnät? Internetoperatörerna De som tillverkar operativsystem och annan mjukvara De användare vars dator har blivit infekterad/drabbad Staten Någon annan Vet ej/ingen uppfattning Frågan om ansvar för att förhindra spridning av otnät förefaller svår att ta ställning till eftersom närmare var tredje (28%) intervjuad svarar att de inte vet eller inte har någon uppfattning. De som kan ta ställning till frågan anser att Internetoperatörerna huvudsakligen bär ansvaret för spridningen av otnät (29%). Var tionde menar dock att det är datoranvändaren som bär ansvaret. land män (23%) är det mera vanligt än bland kvinnor (18%) att man anser att ansvaret ligger hos den som tillverkar operativsystem och annan mjukvara. Det är betydligt vanligare bland de äldsta (38%) att man anser att ansvaret ligger på Internetoperatörerna. land personer år är det bara 20% som anser att ansvaret ligger på dessa. Fråga: 28 as 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) 25

26 Åtgärder för att undvika otnät Vad gör du för att undvika att din/hushållets dator blir en del av ett otnät? Jag håller datorn (operativsystem, brandvägg och antivirus) uppdaterad Jag tar hjälp av någon i min bekantskapskrets, t.ex. vän, släkt eller kollega Hälften av de tillfrågade (49%) uppger att de genom att hålla datorns system/program uppdaterade undviker att bli en del av ett otnät vilket är samma nivå som. Var femte (19%) uppger att de tar hjälp av någon i sin bekantskapskrets. För två år sedan var det hela 33% som angav att de tog hjälp av någon i bekantskapskretsen. Ingenting* Jag använder min egen tekniska kompetens för att undvika detta nnat Vet ej Det är vanligare bland kvinnorna (26%) än bland männen (12%) att man tar hjälp av någon man känner. Män förlitar sig i högre utsträckning än kvinnor på datorn genom att hålla program/system uppdaterade (57% jämfört med 41%). 7% förlitar sig på den egna tekniska kompetensen, något som är vanligare bland män (9%) än bland kvinnor (5%). Fråga: 29 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Nytt svarsalternativ

27 nonymisering 27

28 nonymiseringstjänster nvänder du någon typ av tjänst för att surfa anonymt med den dator du/hushållet använder oftast på Internet (t.ex. or, nonine eller Dold.se)? Ja Nej En övervägande majoritet (95%) av de tillfrågade använder sig inte av någon tjänst för att anonymisera sin dator. Jämfört med är detta en statistiskt säkerställd ökning med 5%-enheter. 4% uppger att de använder någon typ av tjänst för att surfa anonymt. Vet ej Fråga: 17 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) 28

29 Lösenord 29

30 Lösenord Hur ofta använder du samma lösenord på Internet för privat bruk?.ex. för e-post, medlemskap eller kundkonton? lltid/oftast samma lösenord som lltid/oftast samma lösenord som lltid/oftast Ibland samma lösenord som jag Ibland samma lösenord som jag Ibland ldrig nvänder aldrig samma lösenord, ldrig nvänder inte lösenord på Internet Vet ej % av de tillfrågade uppger att de inte använder lösenord på Internet. 48% säger att de alltid/oftast använder samma lösenord, det stora flertalet (38%-enheter) byter inte ut det. Ytterligare 33% säger att de ibland/oftast använder samma lösenord.. Ungefär hälften av dessa (17%-enheter) byter ut det regelbundet. Var sjätte (16%) intervjuad uppger att de aldrig har samma lösenord. land dessa är det något fler som byter än som inte byter lösenordet regelbundet. I åldergruppen år så är det signifikant fler personer som uppger att de alltid/oftast har samma lösen ord som de inte byter ut jämfört med övriga åldersgrupper. Fråga: 18 as: Samtliga (809) Skala: lltid/oftast samma lösenord som jag inte byter ut lltid/oftast samma lösenord som jag byter ut Ibland samma lösenord som jag byter regelbundet Ibland samma lösenord som jag inte byter ut ldrig samma lösenord som jag byter regelbundet nvänder aldrig samma lösenord, men jag byter inte ut det nvänder inte lösenord på Internet Vet ej 30

31 Communities och identiteter 31

32 ehandling av personliga uppgifter när det gäller tjänster på Internet eller i mobil Har du någon gång under det senaste året upplevt att en tjänst på Internet eller i mobiltelefonen behandlat dina personliga uppgifter på ett sätt som du inte förväntat dig? 1% 8% Ja Nej Vet ej 91% anser att personliga uppgifter behandlas som man förväntar sig Majoriteten (91%) har det senaste året inte upplevt att en tjänst på Internet eller i mobiltelefonen har behandlat deras personliga uppgifter på ett sätt som de inte förväntat sig. land personer i åldern år är det hela 96% som anser detta. 91% Har du någon gång under det senaste året valt att inte börja använda en tjänst, eller att sluta använda en tjänst, på Internet eller i mobiltelefonen, på grund av hur tjänsten behandlar dina personliga uppgifter? 78% 2% 20% Ja Nej Vet ej 78% uppger att de inte avstått från att använda Internet pga. risken med att lämna ut personliga uppgifter. Var femte intervjuad uppger att de under det senaste året någon gång valt att inte börja använda en tjänst, eller att sluta använda en tjänst, på Internet eller i mobiltelefonen, på grund av hur tjänsten behandlar deras personliga uppgifter. land personer i åldern år är det 13% som säger detta. Fråga: 19 & 20 as: Samtliga (809) 32

33 Communities Är du medlem i något eller några sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn eller witter)? % 36% ndelen som uppger att de är medlem av ett social nätverk har ökat från 36% till 64% Ökningen är signifikant. Relativt sett fler kvinnor (67%) än män (60%) är medlemmar av ett eller flera sociala nätverk. Personer i den yngre åldersgruppen (16-30 år) är i betydligt högre utsträckning medlem i olika nätverk (93%) jämfört med personer i den äldre åldersgruppen. 28% av de mellan år är medlem i något socialt nätverk på Internet. 36% 64% Ja Nej Fråga: 21 as 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) 33

34 Lösenord Medlemskap i socialt nätverk och användning av lösenord. Hur ofta använder du samma lösenord på Internet för privat bruk?.ex. för e-post, medlemskap eller kundkonton? lltid/oftast samma lösenord som jag inte byter ut lltid/oftast samma lösenord som jag byter regelbundet Ibland samma lösenord som jag byter regelbundet Ibland samma lösenord som jag inte byter ut ldrig samma lösenord som jag byter regelbundet nvänder aldrig samma lösenord, men jag byter inte ut det nvänder inte lösenord på Internet Vet ej Medlem Ej medlem land personer som inte är medlem i något socialt nätverk är 5% som uppger att de inte använder lösen ord på Internet. land personer som är medlemmar i ett socialt nätverk så är det ingen som uppger detta. Skala: lltid/oftast samma lösenord som jag inte byter ut lltid/oftast samma lösenord som jag byter ut Ibland samma lösenord som jag byter regelbundet Ibland samma lösenord som jag inte byter ut ldrig samma lösenord som jag byter regelbundet nvänder aldrig samma lösenord, men jag byter inte ut det nvänder inte lösenord på Internet Vet ej Frågorna 18 och 21. as: Samtliga (809) 34

35 Identitetsstöld på Internet Har någon uppgett sig för att vara dig på Internet någon gång, t.ex. genom att använda dina personuppgifter? Flera svar möjliga. Ja, genom att använda mitt namn/alias 2 3 Det är ovanligt att bli utsatt för någon form av identitetsstöld på Internet. Drygt 9 av 10 (93%) uppger att detta aldrig har skett. Ja, genom att använda mitt användarkonto (t.ex. Facebook)* 2 5% säger att de någon gång drabbats av bedrägerier (t.ex. stulna personuppgifter) Ja, genom att använda mitt personnummer/kreditkortsnummer Om man blivit utsatt är det vanligaste att någon har använt namn/alias (2%) eller användarkonto (2%). Ja, genom att använda någon annan av mina personuppgifter 0 1 Nej Vet ej 2 3 Fråga: 22 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Nytt svarsalternativ

36 E-post 36

37 E-postadress från Internetoperatören nvänder du en e-postadress från din/hushållets Internetoperatör? Nej, har blivit erbjuden e-postadress men använder den inte Ja Mindre än hälften uppger att använder Internetoperatörens e-postadress (44%). En större andel av de äldre använder Interntoperatörens e-postadress. (51% bland åringar och 60% bland åringar ). Nej, av annan orsak Nej, har inte blivit erbjuden någon e- postadress genom operatören *) 2011 Var femte (21%) säger att de aktivt valt att inte använda den e-postadress som Internetoperatören erbjudit. En större andel av männen (24%) än av kvinnorna (17%) säger detta. Nej, någon annan i hushållet använder e-postadressen Vet ej % uppger att de inte använder operatörens e-postadress av andra orsaker. Fråga: 23 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Ej specificerat. 37

38 Filtrering från Internetoperatören Frågan ställls till de som använder Internetoperatörens e-postadress Vad anser du om att din/hushållets Internetoperatör filtrerar bort skräppost? ra Dåligt En övervägande majoritet (81%) anser att det är bra att Internetoperatören filtrerar bort skräppost. 13% har ingen uppfattning. I åldersgruppen år är det 94% som anser att det är bra, en signifikant högre andel än i övriga åldersgrupper. Vet ej/ingen uppfattning Fråga: 24 as 2011: nvänder Internetoperatörens e-postadress (424) as : nvänder Internetoperatörens e-postadress (239) 38

39 Filtrering av hemsidor Skulle du vilja att din/hushållets Internetoperatör filtrerade bort hemsidor som innehåller datorvirus eller som försöker förmå dig att lämna ifrån dig känslig information, som t.ex. dina bankuppgifter (s.k. phishing eller nätfiske)? Ja, ju mer skydd desto bättre Ja, men bara mot virus Ja, men bara vid hantering av känsliga uppgifter Nej % är positiva till att Internetoperatören skulle filtrera bort oönskade hemsidor. 6 av 10 anser att ju mer skydd de kan få desto bättre är det, en åsikt som ökat signifikant sedan. Var sjunde vill dock att detta skydd bara ska gälla virus. Det är en relativt sett större andel bland kvinnor (65%) än bland män (56%) som anser att ju mer skydd desto bättre. Denna åsikt förfäktas i hög grad av personer år (74%) och år (70%). En signifikant större andel av männen (20%) än av kvinnorna (8%) säger att de inte vill att Internetoperatören filtrerar bort hemsidor som innehåller datorvirus. Vet ej/ingen uppfattning 5 9 Signifikant färre har 2011 ingen uppfattning om detta vid en jämförelse med resultaten för. Fråga: 25 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) 39

40 Okänd e-post Om du får e-post från en avsändare som du inte känner till, vad gör du då? Jag tar bort/raderar e-postmeddelandet utan att öppna det Jag öppnar e-postmeddelandet för att se vad det är och tar bort/raderar det eventuellt sedan Jag får aldrig e-postmeddelanden från avsändare jag inte känner till % uppger att de tar bort/raderar e- post från okända avsändare utan att öppna det. Var tionde säger att de öppnar e-posten innan de raderar den. nvänder mig inte av e-post 2 2 Vet ej 1 1 Öppnar/klickar du på eventuella länkar i e-postmeddelandet? Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Vet ej v de 10% som öppnar e-postmeddelandet uppger relativt många (31%) att de ofta/ibland även öppnar eller klickar på eventuella länkar i meddelandet. 66% säger dock att de aldrig öppnar/klickar på en länk i ett e-postmeddelande från en okänd avsändare. Fråga: 26 och 27 as 2011: Samtliga (809) på fråga 26 och Öppnar e-postmeddelandet (75) på fråga 27 as : Samtliga (500) på fråga 26 och Öppnar e-postmeddelandet (50) på fråga 27 40

41 rådlösa nät 41

42 änsla av säkerhet änner du dig säker när du surfar/använder Internet med hjälp av följande anslutningar? Fast anslutning hemma 2011 (653) llt som oftast känner sig människor trygga när de använder Internet. Nivån varierar dock beroende på anslutningsform. (443) rådlöst nätverk hemma 2011 (513) (248) Mobilt bredband 2011 (282) (92) Säkrast känner man sig när man surfar med fast anslutning hemma och/eller trådlöst nätverk hemma. 93% uppger att de alltid/oftast känner sig säkra med sin fasta anslutning och 93% känner sig alltid/oftast säkra med sin trådlösa nätverksuppkoppling. Det är dock bara knappt hälften (46% respektive 44%) som alltid känner sig säkra med dessa anslutningar. Mobiltelefon/mobil enhet 2011 (360) (99) Surfzon 2011 (192)* (57) % 100% Ja, alltid Ja, oftast Nej Vet ej Fråga: 30 as: nvänder respektive anslutning redovisas inom parentes i diagrammet Notera: nnan anslutning har för låg bas (14) och redovisas inte ovan. *) kallades Surfzon Hotspots ndelen som alltid känner sig säkra med mobilt bredband och mobiltelefon/mobil enhet har sedan sjunkit med 15 resp. 8% procentenheter. Den anslutningsform där man känner sig mest osäker är när man surfar med hjälp av Surfzoner. 19% uppger att de inte känner sig säkra med denna anslutningsform,. För två år sedan var det dock hela 28% som inte ansåg sig säkra med Surfzoner. Förändringen är dock, pga. den låga basen, inte statistiskt signifikant. 42

43 änsla av säkerhet nser du att du överlag har tillräcklig information om din integritet och säkerhet när du kommunicerar trådlöst?* Ja Nej Vet ej 7 5 Vilken information saknar du? Nästan två tredjedelar av de tillfrågade anser att de överlag har tillräcklig information om integritet och säkerhet i samband med att de kommunicerar trådlöst. Ingen förändring har skett i detta avseende sedan. Män, i större utsträckning än kvinnor, anser att de har tillräcklig information (69% vs 57%). land de som saknar information uppger hälften (51%) att de inte vet vad det är för information som de saknar. Integritetsskydd/säkerhet llmän information Information om risker/riskhantering nnat Vet ej 51 Fråga: 31 och 32 as: Fråga 31: 2011: nvänder trådlös kommunikation (645) : nvänder trådlös kommunikation (325) Fråga 32: as: Saknar information (203) *) I anslutning till frågan har det förtydligats: Med trådlös kommunikation menar vi när du använder det trådlösa nätverket hemma, Surfzoner, mobilt bredband och/eller mobiltelefon. Vi menar alltså inte t.ex. vanliga röstsamtal eller SMS med mobiltelefonen. 43

44 Skydd av det trådlösa nätverket 8 av 10 uppger att de har sitt trådlösa nätverk skyddat hemma. Är ditt/hushållets trådlösa nätverk hemma skyddat (genom t.ex. kryptering)? Ja, genom kryptering Ja, på annat sätt än kryptering Nej Majoriteten (74%) säger att deras trådlösa nätverk hemma är skyddat genom kryptering. låg denna andel på 52%. En förändring som är statistiskt signifikant. 78% av männen uppger att det trådlösa nätverket är skyddat genom kryptering jämfört med 68% bland kvinnorna. 6% säger att det trådlösa närverket är skyddat på annat sätt än genom än genom kryptering. Vet ej % skyddar inte alls det trådlösa nätverket, en signifikant minskning sedan med 9%-enheter. När man tittar på resultaten för de olika åldersgrupperna så kan man konstatera att de allra äldsta (61-84 år) är sämst på att kryptera i kombination med att det är en mycket stor andel av dessa personer som inte vet vad som gäller för deras trådlösa närverk,. Fråga: 33 as: 2011: Har trådlöst nätverk hemma (381) : Har trådlöst nätverk hemma (248) 44

45 tt säkra ett trådlöst nätverk änner du till hur man gör för att säkra ett trådlöst nätverk hemma? Frågan ställd enbart till de som inte säkrat sitt trådlösa närverk hemma: Ja Ja, till viss del Nej En betydligt större andel (20%-enheter) svarar 2011 nej på frågan om de känner till hur man säkrar ett trådlöst nätverk hemma än som gjorde det för två år sedan. låg denna andel på 55%. Förändringen är signifikant. 23% uppger 2011 att de känner till eller till viss del känner till hur man går till väga för att säkra ett trådlöst nätverk hemma. var det hela 43% som svarade på detta sätt. Förändringen är signifikant. Fråga: 34 as: 2011: Har trådlöst nätverk hemma och har inte säkrat det (48) : Har trådlöst nätverk hemma och har inte säkrat det (73) 45

46 Surfzon (Publik WLN) 46

47 Uppkoppling mot ett oskyddat trådlöst nätverk änk dig ett scenario där du har en bärbar dator eller en mobiltelefon/mobil enhet (ex. läsplatta) och befinner dig någonstans hemifrån. Du har behov av att koppla upp dig på Internet och hittar ett oskyddat trådlöst nätverk. Med oskyddat nätverk menas ett nätverk som är öppet för alla att använda med eller utan tillstånd. Skulle du koppla upp dig mot det oskyddade nätverket med en bärbar dator? Ja anske/det beror på från situation till situation Nej Vet ej oppla upp bärbar dator mot oskyddat nätverk utanför hemmet 23% uppger att de skulle koppla upp sig mot ett oskyddat trådlöst nätverk med en bärbar dator om de hade behov av att komma ut på Internet, vilket är samma andel som för. Ytterligare 29% är mer tveksamma och svarar att de kanske skulle göra detta men att det skulle bero på situationen. låg denna andel på 39% vilket var en signifikant högre nivå. 46% anger att de inte skulle koppla upp sig mot ett oskyddat trådlöst nätverk. låg denna andel på 39%. Denna förändring är inte signifikant. Fråga: 35 as: 2011: Har trådlöst nätverk/använder Surfzon (537) : Har trådlöst nätverk/använder Hotspots (268) 47

48 Uppkoppling mot ett oskyddat trådlöst nätverk Skulle du koppla upp dig mot det oskyddade nätverket med en mobiltelefon/mobil enhet (ex. läsplatta)? oppla upp mobiltelefon/mobil enhet mot oskyddat nätverk utanför hemmet. Ja anske/det beror på från situation till situation Nej Vet ej % skulle koppla upp sig mot ett oskyddat nätverk med en mobiltelefon eller mobil enhet. En större andel av männen (34%) än av kvinnorna (19%) säger att de skulle koppla upp sig mot ett sådant nätverk med mobiltelefon/mobil enhet. eroende på situationen så skulle ytterligare 21%-enheher kunna tänka sig att koppla upp sig mot det oskyddade trådlösa nätverket. Nästan hälften (48%) av respondenterna uppger att de inte skulle koppla upp sig mot ett oskyddat nätverk med en mobiltelefon/mobil enhet. vinnor (55%) i större utsträckning än män (42%) säger att de inte kan tänka sig att göra detta. Fråga: 35 as: Har trådlöst nätverk/använder Surfzon (537) 48

49 Mobiltelefoni 49

50 Risker med att surfa med mobiltelefon/mobil enhet eller traditionell dator Med vilken enhet upplever du störst risk när du surfar? Med mobiltelefon/mobil enhet (ex. läsplatta) 29 Drygt 4 av 10 (43%) anser att det innebär lika stor risk när man surfar med mobiltelefon/mobil enhet som med traditionell dator. Med traditionell dator (stationär eller bärbar) Lika stor risk med mobil enhet som med traditionell dator Vet inte % uppger att de upplever störst risk med mobiltelefon/mobil enhet och var fjärde med traditionell dator (25%). 30% bland männen anser att det är störst risk när man surfar med traditionell dator. Denna andel är signifikant högre än motsvarande andel för kvinnor (18%). Fråga: 36 as: nvänder mobiltelefon/mobilenhet som Internetanslutning (360) 50

51 Virus i mobiltelefonen Har du eller någon du känner blivit drabbad av virus i mobiltelefonen? Ja % uppger att de själva har blivit drabbade av virus i mobiltelefonen, alternativt känner någon som blivit drabbad. Nej Vet ej Emellertid är fenomenet fortfarande ovanligt. 94% har inte blivit drabbad eller känner någon som råkat ut för ett virus i mobiltelefonen. Detta är samma nivå som för. Fråga: 37 as: 2011: Samtliga (809) : Samtliga (500) 51

52 Positioneringstjänster Inställning till fyra påståenden. jänster som markerar var jag själv befinner mig är bra, d.v.s. tjänster som bara är för mitt eget bruk 2011 jänster där jag kan ser var andra är t.ex. vänner/familjemedlemmar är bra 2011** % instämmer helt eller delvis i att tjänster där man positionerar sig själv är bra. Respondenter år är mycket positiva (39% instämmer helt) till detta. 35% bland männen instämmer helt i detta påstående jämfört med 26% bland kvinnorna. jänster där t.ex. vänner/familjemedlemmar kan se var jag befinner mig är bra 2011** Positioneringstjänster överlag är bra Uppfattningen är dock relativt sett mer tudelad när det gäller att positionera eller själv bli positionerad av vänner/ familjemedlemmar..ex. är det 37% som inte tycker att det är bra att kunna positionera sina nära och kära medan 29% tycker att det är positivt. 44% vill inte själva bli positionerade medan 27% tycker att det är en bra idé % 100% 1 Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej vinnor är mera negativa än män till tjänster som talar om var man själv befinner sig alt. där jag kan se var andra befinner sig. ndelen negativa bland äldre är dessutom större än bland yngre. Fråga: 38 as: 2011: Samtliga (809), : Samtliga (500) *) I anslutning till frågan har det förtydligats: Positionering innebär t.ex. att du kan ta reda på var du själv eller någon annan geografiskt befinner sig. **) : jänster där jag positionerar mig själv är bra, d.v.s. bara för mitt eget bruk / jänster där jag kan positionera t.ex. vänner/familjemedlemmar är bra / : jänster där t.ex. vänner/familjemedlemmar kan positionera mig är bra 52

53 Information om störningar 53

54 Information om störningar Om du drabbats av en störning i din telefoni-, eller Internetanslutning hur skulle du helst vilja få information om störningens omfattning? Via SMS från operatören 43 < < < < Operatörens kundtjänst Operatörernas webbplats Via media (V och tidningar) nnat % bland de svarande skulle helst vilja få information om störningens omfattning från operatören via SMS, kundtjänsten eller operatörens webbplats. Det absolut vanligaste är att man vill ha informationen som ett SMS. Myndighets hemsida Vill inte ha någon information Sociala medier (Facebook, witter) Vet ej Fråga: 39 as: Samtliga (809) 54

55 55