C'Tll-HF-2!) Maj 11)77. av impre^nttin^.smedels inträng- ' i trii med aktivering.sanalys. av Stefan llirschhurn (iudmar Cirosshög
|
|
- Göran Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 C'Tll-HF-2!) Maj 11)77 av impre^nttin^.smedels inträng- ' i trii med aktivering.sanalys. av Stefan llirschhurn (iudmar Cirosshög
2 Undersökning av impregneringsmedels inträngning i trä med aktiveringsanalys. Uppdragsgivare: Westcoast- Alaforsverken AB Alalors Fabriker Box Alafors Referens: Direktör Rolf Hansen Civilingenjör Folke Edler Matplats: Institutionen för reaktorfysik Chalmers tekniska högskola Fack '," iv borg 5 Rcfe?.^. Docent Gudmar Grosshög Civilingenjör Stefan Hirschberg San s.uifattning. Me > mträngningsdjupet för impregneringsvätskan 1C02 MV i en provstav av trä har i stämts till 1,4 ±0,2 mm. Mätningen har genomförts med aktiveringsanalys. Indil itoriimnen har varit tenn och klor. Mätningarna har utförts med reaktionen 3j Cl ( n,2n ) 34m Cl T - 32,2 min, E kev i klor och reaktionen m T - 40,1 min, E HiO kev Sn ( n, 2n ) Sn 1_ i tenn. Gammaencrgier och halveringstider är alltför lika för att reaktionerna 1 7 skall kunna separeras med den utnyttjade instrumenteringen ( 2 -~- " x 1 " 4 8 Bestrålningen utfördes med 14 MeV neutroner från en 150 kev neutrongenerator. J
3 1. Ända mal. Avsikten med arbetet har varit att undersöka förutsättningarna lör aktiveringsanalys vid bestämning av impregneringsmedels inträgning i virke. I en tidigare förundersökning har konstaterats att förutsättningarna finns för att använda 0,f> MeV gammastrålning med en halveringstid pä c:a 10 minuter. I förundersökningen användes emellertid en enkanalsanalysator och spektralfördelningen kunde ej analyseras. Föreliggande arbete har omfattat området 50 kev till I MeV i energi och cirka 1 timme i tid efter bestrålning. Analysen har möjliggjorts genom en provisorisk sammankoppling av den tidigare n-ir.-.nda enkanalsanalysatorn och institutionens datoriserade mätsystem. Utöver att genomföra en mätning enligt uppdragsgivarens önskemal har avsikten med arbetet varit att samla erfarenhet för framtida aktiveringsmätningar vid institutionen. 2. Aktiveringsanalys. Vid aktiveringsanalys bestrålas provet under viss tid med neutroner. Genom neutroninducerade kärnreaktioner blir härvid vissa ämnen radioaktiva. Dessa sönderfaller ofta under utsändning av gammastrålning. Denna har en eller flera bestämda energier, som är karakteristiska för det bildade ämnet. Gammastrålningens energi lean därför användas för identifikation av det ursprungliga ämnet. Till hjälp för identifikation, liar man även halveringstiden, den tid det tar för ett radioaktivt ämne att minska till hälften, samt reaktionens känslighet. Efter identifikation kan gammastrålningens intensitet utnyttjas för att bestämma relativa förekomsten av det ursprungliga ämnet. Detta arbete har uppdelats i två delar: a) Sökning efter lämplig indikator, b) mätning av relativ förekomst av indikator i provstav. Kraven pä en indikator är att reaktionen ur tillräckligt känslig, att det bildade ämnet har en Uimplig halveringstid samt att gaminastraliiingen kan skiljas frän den strålning som bildas av övriga i proven ingående ämnen. Denna separering är lättast genomförbar om indikatorämnet har en ;rammastrålning med en energi som är unik i sammanhanget. I detta fall innebär detta att vi i impregneringsm ed let.söker finna p'igon gammaencrgi som ej finns i trä.
4 Det är i och tör sig inte nödvändigt att veta vilket ämne som är indikator, för att kunna genomföra del b. Precision och säkerhet ökar emellertid om man kan utnyttja kända värden pti halveringstider och gammaenergier. 3. Prover. Uppdragsgivaren har ställt till förfogande impregneringsvätskan 1002 MV, dess komponenter ( tabell 1 ) samt en provstav. Den senare hade genomskärningen 32x44 mm och var utskuren så att bade kärnträ och mantelträ förekom i staven. Den hade av uppdragsgivaren delats i tvä delar varav den ena hade impregnerats genom doppning i impregneringsvätskan. Inträngning av impregnering genom stavens ändytor hadt förhindrats. Vid institutionen togs provbitar från såväl den impregnerade som den obehandlade delen av staven. Provernas längd i fiberriktningen var 55 mm och deras bredd 24 mm. Proverna togs centralt i staven för att undvika inverkan av sidoytoma. Proverna delades i en fräs till skivor. Förflyttningen mellan varje skär var 1,5 mm.»sågbladets tjocklek var 0,5 mm, vilket gav en provtjocklek på c:a 1 mm. På grund av bladets benägenhet att följa fibrerna blev yttersta skiktet tunnare än de övriga. Provernas beteckning och läge i provstaven framgår av tigur Mätutrustning. Proverna bestrålades med 14 MeV neutroner från institutionens 150 kev neutrongenerator. Ett target förbrukades under mätserien. Vid mätning på träproven användes hallens neutronmonitor för bestämning av relativa mängden neutroner. Neutronintensiteten mättes som funktion av bestrålningstiden. Vid beräkning av normeringsfaktorer kunde därför hänsyn tagas till avklingningen av det aktuella ämnet under såväl aktiveringstid som tiden fram till början av aktivitetsrik'tningen. Gammastrålningen uppmättes med en Nal ('Ti)halkristall med dimensionerna 1 7 -T " x!" " or att fa bättre energi upplösning hade det varit önskvärt att an- 4 o vända en GeLi detektor. R; men för arbetet gav emellertid ej utrymme för några nyanskaffningar. Såväl neutronmonitor som Nal kristall kopplades till institutionens mätdator, vilken styrde miitförloppet samt lagrade upp mätdata. Anslutningen mellan förförstärkaren och mätutrustningen var provisorisk. Viss distorsion av.ubbmfei
5 spektrumupptagningarna kunde iakttagas. Anpassningen förbättrades vid mätningarna med träprover. En programserie ( AC ) för datorn har skrivits för denna mätning. 5. Mätmetod i k. Provet bestrålades under cirka 5 minuter med 14 MeV neutroner varefter det flyttades till gammadetektorn. Överflyttningen tog cirka 30 sekunder. Därefter skedde 2 minuters mätningar av gammafördelningen fram till 1 timme efter mätningens början. Delspektrum för varje 2 minuters period inlagrades på datorns skivminne. Avslutningsvis inlagrades även samtliga mätparametrar och gammafördelning summerad över hela mättiden. Energiskalan kalibrerades genom mätning av 0,661 MeV gamma från Cs-137 samt två amplituder från pulsgeneratorn. Doppningsvätskan och dess komponenter bestrålades i plastflaskor 5 cm från target och hälldes därefter över till obestrålade provrör för mätning i hålkristallens kavitet. Träprov erna placerades intill target vid bestrålning och centralt intill kristallen vid uppmätning. Bakgrunds mätningen genomfördes under en nattkörning. Vid den statliga mätningen på träprover var target förbrukat till mer än 80 %. Jonströmmen mot target var cirka 0,6 ma, 6. Resultat. 0.1 Sökning efter indikator. Spektrum för bakgrundsstrålningen, ett obehandlat träprov, doppningsvätskan 1002 MV samt dess komponenter redovisas i figur 2 tom 9. Bakgrunden, figur 2, uppvisar en topp vid C,24 MeV. Denna återkommer vid alla mätningar i denna serie men framträder endast då aktiviteten är låg. Den beror på en missanpassning i kopplingen mellan detektor och registreringsutrustning. Några toppar finns under 100 kev men dessa är alltför osäkra för att kunna identifieras. En svag antydan till topp finn3 vid 0,51.MeV. Obehandlat träprov, F10 figur 3, uppvisar topp vid 0,51 MeV. Halveringstiden lör denna är cirka 10 minuter. Möjligt iimne är kväve eller koppar.
6 O, 51 MeV toppen i LPL ICO ( figur 4 ) har dubbla halveringstider. Förutom 10 minuter finns även 35 minuters halveringstid. Toppen vid 0,15 MeV är intressant. Den har en halveringstid på 35 minuter och kan användas som indikator. Med undantag av 10 minuters komponenten i 0,51 MeV toppen överensstämmer spektrat väl med klor. Irgarol, figur 5, karakteriseras av tenn. Tages hänsyn till att vätskan modererar neutronerna så att vi får en viss inblandning av ter miska neutroner, kan samtliga toppar förklaras. Bästa indikator är här en topp vid 0,16 MeV med 40 minuters halveringstid. Övirga komponenter, figur 6,7 och 8 uppvisar förutom bakgrund endast topp vid 0,51 MeV. Halveringstiden är i samtliga fall cirka 10 minuter. Ämnet är ej identifierat. I doppningsvätskan, figur 9 återkommer indikatorerna för tenn och klor. De har ungefär samma halveringstid och energi. Upplösningen är dock ej tillräcklig för att de skall kunna särskiljas. 1 en förberedande mätning användes 0,51 MeV toppen som indikator. Resultatet av ovanstående analys är att det är bättre att använda 0,16 respektive 0,15 MeV topparna för tenn och klor, eftersom dessa ej finns i trä. Denna mätning har endast omfattat området upp till 1 MeV. I de aktuella ämnena finns energinivåer över 1 MeV som kunde vara intressanta att undersöka närmare. Förekomsten av en topp vid 0, 51 MeV med 10 minuter i alla mätningarna är förbryllande. En noggrannare analys av detta är önskvärt Bestämning av relativ förekomst av indikator i trä. Figur 10 visar avklingningen av 0,15 MeV toppen för yttersta skiktet av det behandlade träprovet. Den totala tidsfördelningen efter korrigering för bakgrund ( markerat med 0 i figuren ) innehåller två komponenter, den ena med 10 minuters och den andra med 35 minuters halveringstid. Den förra härrör från Comptonspridning av huvudsakligen 0, 51 MeV gamma. Separeras denna bort återstår 35 minuters komponenten. Denna är markerad med x i figuren. Amplituden för denna komponent bestämmes till 0,44 pulser/sekund vid 600 sekunder efter bestrålningens bör jan. Detta är vår
7 indikator. Den korrigeras för variationer i neutronintensitet samt räknas slutligen om till indikatormängd per gram trä. Motsvarande utvärdering har skett för fyra skikt i den behandlade provstaven och två skikt i den obehandlade. Resultatet är angivet i tabell 2. Onoggrannheten i de framtagna värdena uppskattas till ± 0,1 enheter. För skikt X4 samt proven ur den obehandlade staven kunde indikator ej spåras. De här angivna värdena anger känslighetsnivån, dvs indikatormängden är mindre un de angivna värdena. Slutord. Resultatet av mätningen redovisas i ett stapeldiagram i figur 11. Medelinträngningsdjupet beräknas ur dessa värden till 1,4 ±0,2 mm. Impregneringsmedlet är dock starkt koncentrerat till det yttersta skiktet dvs området 0 till 1 mm. De redovisade värdena ger en uppfattning om relativa fördelningen av impregneringsmedel. Absolutvärden kan ej beräknas då vi saknar norneringsfaktorer för vätskorna. En uppskattning kan dock genomföras. Den ger till resultat att i yttersta skiktet är mängden Irgarol 1 ± 0, 5 mg per gram trä samt mängden LPL mg per gram trä. Referenser Erdtmann G.: Neutron Activation Tables. Verlag Chemie, New York Meixner C,: Gammaenergietabellen zur Aktiveringsanalyse. Verlag Karl Thiemig, Miinchen l'j69. Aliev A. I., Drynkin V. I., Leipunskaya D. I. and V. A. Kasatkin: Handbook of Nuclear Data for Neutron Activation Analysis, Atomizdat, Moskva 1969, Translation: Israel Program for Scientific Translations Ltd, Keter Press, Israel 1970.
8 Tabell I. Data lör jmpregneringen. Träet som använts lor detta prov är av kvalitet lör bra lönstervirke, lagom tätvuxet med viss del kärnvirke. Träet hade vid doppningslilllallet en lukthalt av ca 10\. I)oppnilivstiden 'M> minuter. Viskositet p;i oljan ea.">,"> cst t 20 H.'. lmpregncringsmedlel besuir av en binclemedelsmängd ( ca 2V>'] kigpolymer vegetabilisk olja utan torkmedelstillsats ), lösningsmedel av lacknaltatyp samt verksamma biocider ( 1,1)5', pentaklorfcnyllaurat (LPL-100) och 0,48' ( ' tril)utyltenno.\id). J
9 Tabell 2 Mätresultat lör 35 minuters aktivitet. Prov Vikt gram Amplitud el ter 10 min Pulser per sekund Normeringsfaktor för neutronintenaitetsföranäringar Indikator, normerad amplitud Pulser per sekund och gram trä XI 0, 5(>7 0,44 0,989 0,78 X2 0,«27 0,33 1,159 0,34 X3 0,854 0,24 1,088 0,26 X4 o,7st; < 0,15 1,184 < 0, lfc Fl 0,444 < 0,12 1,109 < 0,24 F10 0, S35 < 0,17 1,223 < 0,17 Värden markerade med <är gränsvärden. Ingen indikator har i dessa fall konstaterats. Värdena är en uppskattning av största mängd indikator som finnas utan att bli detekterad. J
10 Fig. I. Tvärsnitt genom provtagningsomriidet i behandlad trä stav. Skala :">:!. I obehandlad triistav betecknas proven F1,F2 och F10. J
11 CuUNTS t. f ^ ^ ' t.oo 700 SCO» Oidcntilierade toppar. ^. Missanpassning i elektronik, ;>. i;, r, McV. Halveringstid okiind.
12 rs 3 to 1 &$$ 'V'V ' > 'Vv; V.#«. «"A M m «#< m «t mm 0» -» 100 5V = " 3 :ä. Prov Iran obehandlat trä. 1. 0,f>l Mi;V, T 10 min.
13 C0UN1'S 1 ft K / J TOO E MEU Fig. 1. LPL-LOO 1. CM-.'Mm. ::. (.'l-imm ' ej ifjcntifierad. i. K i iclfiiliiicrad.
14 ~i rs!«j v 10'.2 IB«- 1 il ln-1 l«, In In-118, In i. Sn-tll. 1. Sn-12f)iu ( Icrmiska. neutroner ). ij. \\\
15 court 1 5 to t 3 V i t i. 1 X. 1 1» t r > t. 4 m m m M «t «t m m # » SOO»10 Olja 1. Kj identifierad..1. liak^rund, ;). l'.aki"timd.
16 CCHJN '5 3 % X 2 r. '. '. ' 1 4»» 1 «4M» # r 4M 4> a 4» ««4» < > MM 4» 4>» «t> «4W 4»» ' 44> «4> > 4 ««4> 4> 4» M «M A M> 4>4B flt 4>l < «4> «-» 1t,0 200 soo soo E MEW Nulta. 1. ljj identilicrad. 2. Bakgrund. ;J. Dakgruncl.
17 courf rs 3 4., t'txt ':?/ : V -.V..' ««V '.»..XJ?...' a m M> :«1.> «Mi # ««M> < MOT»< 9» « k W «M «> t... «m «««MM foo 7d0 S00»10" 3 E ME'.' Fitf. H. Nylcn. t. Kj identifierad. 2. Uakgrund. ;{. liakgrund.
18 C0UN1 " a A «X «^ # ft» 0 0 MP 0 k W» > 4» < a» i!»» 4 > i» m X > > «ff> SCO E NEY Fit;, y. Doppningsviitska 1002 MV. 1. Cl-34m + Sn ej identifierat. 2. Bakgrund. a. Cl-34m t Sn-123m. I. K] identifierad. J
19 CNTS PR SEC t 3.2S/> E) ttrr le-i l! II ii 1 T I 1 I ii i e TIHE SEC l'i^,. 10. Tidsberoende aktivitet i prov XI, 0,15 MeV. Hakniuiul.subtraherad, o Tuta It. \ Kilar boiila^riiii^ av Compton-ellekt.
20 Indikator pulser/ sg tri 10 x-, Os- X2 Vsyy w X3 X mm Djup Fig. 11. StapeldiagTam över indikatormängd i impregnerad provstav. Streckad del av stapeln anger onoggrannheten i mätningen. Indikator har registrerats i XI, X2 och X3. Av diagrammet framgår att största delen av impregneringsmedlet finns i yttersta skiktet.
Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri
Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.
Läs merLaboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige
Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod
Läs merNeutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik
Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merGAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning
GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum
Läs mer4 Halveringstiden för 214 Pb
4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),
Läs mer5. Bestämning av cesiumaktivitet
5. Bestämning av cesiumaktivitet (Med hjälp av effektivitetskurva för NaI-detektor) 5.1 Laborationens syfte Att bestämma aktiviteten från Cs och 137 Cs i ett prov som tagits på livsmedel, växter eller
Läs merLaborationsrapport neutronaktivering
Laborationsrapport neutronaktivering Av Daniel Tingdahl. Medlaborant: Lennart Olofsson Sammanfattning I denna laboration bestämdes dels halveringstiden för 116m In, dels reaktionstvärsnittet för termiska
Läs merTillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012
Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Utförd den 30 mars 2012 Rapporten färdigställd den 12 april 2012 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Utförande 3 2.1 Efterbehandling.......................... 3 2.1.1 Bestämning
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merREDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor
35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs mer8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning
8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor
Läs mer7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen.
7 Comptonspridning 7.1 Laborationens syfte Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen. 7.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, spridare av aluminium, koppar eller stål, blybleck
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.
Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merPRODUKTION OCH SÖNDERFALL
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra
Läs merANVÄNDARMANUAL MARKUS 10
ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2
Läs merRad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning
Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning KWD Nuclear Instruments AB, 611 29 Nyköping Telefon 0155-28 03 70 Telefax 0155-26 31 10 e-post info@kwdni.se www.kwdni.se GM1, GM2, GM2P Manual 1 1. BESKRIVNING
Läs merABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING
ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken
Läs merHjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått
Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.
Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning
Läs merANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER
ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER SEM OCH EDS 1 ANALYS CURT EDSTRÖM, RALON JAN-ERIK NOWACKI, KTH, TILLÄMPAD TERMODYNAMIK 2013-01-17 1 EDS- Energy Dispersive X-ray Spectroscopy, http://en.wikipedia.org/wiki/energydispersive_x-ray_spectroscopy
Läs merBestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Läs merVV Publ. Nr 2006:112 1 Yttäckande homogenitetsmätning med isotopmätare. Sida
VV Publ. Nr 2006:112 1 Sida Innehållsförteckning 1 Orientering 2 2 Sammanfattning 2 3 Begrepp 2 4 Utrustning 3 4.1 Strålkälla 4 4.2 Detektor för gammastrålning 4 4.3 Mätningssystem 4 5 Planering 4 6 Kalibrering
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merStrålning Radioaktivitet och strålskydd
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och projekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet
Läs merLösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl
Lösningar till tentaen i Kärnkei ak den januari 000 kl 0845-145 Del A 1 Sönderfall av 1Pb leder till sönderfallskedjor so slutar på 08Pb a) Vilka grundänen förekoer i dessa korta kedjor? (3p) Svar: Po,
Läs merRadioaktivitet i luft och mark i Stockholm
Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms
Läs merMätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.
Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa
Läs mer2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merUppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton
Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merRAPPORT TR Vibrationsutredning Kv Sälgen 6, Karlstad
RAPPORT TR 10174557.01 Vibrationsutredning Kv 2012-12-21 Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg Q:\TR_101557_ 201212021.docx RAPPORT 10174557 Vibrationsutredning
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ
Läs merx I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, 100 72 Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338
STU-rapport 7O-4O7/U338 Strönmingsbilder längs en kokarkanal inkl. burnout. Grundläggande studier i ett 9-stavsknippe bernt Gustafsson AB Atomenergi Studsvik Fack, 611 01 Nyköping r r September 1971 x
Läs merProjekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson
Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen
Läs merTENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna
Läs merVerifiering av GPS-kontrollerad frekvensstandard, Pendulum Modell GPS89 (serienummer )
Pendulum Instruments AB Sorterargatan 26 162 15 VÄLLINGBY Handläggare, enhet / Handled by, department Datum / Date Beteckning / Reference Sida / Page Kenneth Jaldehag, Fysik och Elteknik 2000-09-04 FEmF016992
Läs merEn sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige
En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten
Läs merRapport Vibrationsutredning Strömsborg - Avesta Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg
Rapport Vibrationsutredning Strömsborg - Avesta 2012-05-08 Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg TR 10165177 RAPPORT VIBRATIONSUTREDNING STRÖMSBORG, AVESTA Kund
Läs merSpridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå
UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning
Läs merStrålning. Laboration
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och miniprojekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet
Läs mer3 NaI-detektorns effektivitet
3 NaI-detektorns effektivitet (Bestämning av aktiviteten i en K-lösning) 3.1 Laborationens syfte Att bestämma NaI-detektorns effektivitet vid olika gammaenergier. Att bestämma aktiviteten i en K-lösning.
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic Encore
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Dimension
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-04 3P07520-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic
Läs merRamböll har på uppdrag av Härryda Kommun utfört vibrationsmätningar som underlag till detaljplanearbete.
Uppdrag Beställare Härryda Kommun Till PM nummer Anna-Kajsa Gustafsson Datum 2016-06-01 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm T: +46-10-615 60 00 D: +46-10-615 64 55 F: +46-10-615
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merMätning av vibrationer i bostad vid Häradsvägen 1, Lerum
Handläggare Dario Bogdanovic Tel 0105050690 Mobil 0727015364 E-post dario.bogdanovic@afconsult.com Mottagare Lerum kommun Datum 2016-10-07 Projekt-ID 716637 Mätning av vibrationer i bostad vid Häradsvägen
Läs merLeca installationsbjälklag, Alingsås
RAPPORT 1 (6) Datum Uppdragsnr 572693 Handläggare Erik Backman Tel +46105055245 Mobil +46702713584 erik.backman@afconsult.com Uppdragsgivare Weber Saint-Gobain Byggprodukter AB Jonas Fransson Partihandelsgatan
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merKort om mätosäkerhet
Kort om mätosäkerhet Henrik Åkerstedt 14 oktober 2014 Introduktion När man gör en mätning, oavsett hur noggrann man är, så får man inte exakt rätt värde. Alla mätningar har en viss osäkerhet. Detta kan
Läs merGEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Läs mer2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.
Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 5 september 00 Konstanter och definitioner som gäller hela tentan: ev.607733. 0 9. joule kev 000. ev MeV 000. kev Gy joule kg N.. A 6.0367 0 3 mole Bq sec kbq
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs merUtvärdering av OSL-system - nanodot
2013-12-04 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/6 Medicinsk fysik Utvärdering av OSL-system - nanodot Sofia Åkerberg Henrik Bertilsson MFTr 2013/3 Sida 1 Innehållsförteckning
Läs merStatistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Gudrun Alm Carlsson och
Läs merInstitution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:
Förteckning enligt tillståndsvillkor, gällande år 2009/2010. Institution/motsv som bedriver arbete med strålning inom Uppsala universitet skall lämna in underlag till central förteckning enligt krav i
Läs mer3.8 Känslighetsanalys av modell. Introduktion. Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU
. Känslighetsanalys av modell Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I kapitel. presenteras en modell över skörd av utvinnbart socker per ha som funktion av fyra variabler ph i matjorden, sådatum,
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Torsdagen den 29/8 2013 kl. 14.00-18.00 i TER2 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive detta)
Läs merHögskoleprovet. Block 1. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter.
Block 1 2008-10-25 Högskoleprovet Svarshäfte nr. DELPROV 1 NOGe Delprovet innehåller 22 uppgifter. Anvisningar Varje uppgift innehåller en fråga markerad med fet stil. Uppgiften kan även innehålla viss
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2016-05-04 5P03410-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Encore
Läs merLödövning, likriktare och zenerstabilisering
Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning
Läs merGobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar
Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet
Läs merPraktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare
SPICE-parametrar för halvledare IH1611 Halvledarkomponenter Ammar Elyas Fredrik Lundgren Joel Nilsson elyas at kth.se flundg at kth.se joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Shaho Moulodi moulodi
Läs merVibrationsmätning för att fastställa vibrationsnivåer genererade av bergspräckning i fastighet på Västra Klevgatan 5b i Strömstad.
Vibrationsmätning för att fastställa vibrationsnivåer genererade av bergspräckning i fastighet på Västra Klevgatan 5b i Strömstad. RAPPORT Västra Klevgatan 5B Uppdragsgivare Helgeröds Stubb & Sten Kontaktperson:
Läs merFormändringar hos formpressade fönsterkarmar vid ändrad fuktkvot. Dick Sandberg & Lars Blomqvist Växjö University, School of Technology &
Formändringar hos formpressade fönsterkarmar vid ändrad fuktkvot Dick Sandberg & Lars Blomqvist Växjö University, School of Technology & Working paper no. 2006:14 Sammanfattning I denna rapport beskrivs
Läs merDokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)
Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.
Läs merUtredning gällande förekomst av radon i bostad
1 Radonutredning Utredning gällande förekomst av radon i bostad Bergagatan 32 603 75 Norrköping 2 Innehållsförteckning: Uppdrag 3 Bakgrund 3 Ventilation i fastigheten 4 Sammanfattning 4 Vad är radon 5
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-03 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa @Home Dream
Läs merMÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG KURORTEN SKÖVDE
Rapport 18-097-R1a 2018-04-03 4 sidor, 1 bilaga Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: 0730-24 28 02 MÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs merR4 Radon Monitor Instruktionsmanual
R4 Radon Monitor Instruktionsmanual Rev 0.0.1 Allmänna säkerhetsföreskrifter För att undvika skada, stötar och annat som kan orsaka skador, använd endast rekommenderade tillbehör. Utsätt inte instrumentet
Läs merBlinkande LED med 555:an, två typkopplingar.
Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-02 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Grand
Läs merUttorkningstider för avjämningsmassor från TM Progress
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA FUKTCENTRUM VID LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Uttorkningstider för avjämningsmassor från TM Progress inverkan av tjocklek och torkklimat Lars-Olof Nilsson TVBM-7192 Lund
Läs merABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ BORDSSKÄRMAR FRÅN GÖTESSONS INDUSTRI AB
Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510-911 44 Rapport 17-091-R1 2017-05-05 3 sidor, 2 bilagor carl.nyqvist@akustikverkstan.se Direkt: 070-938 00 45 ABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ
Läs merDr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller
Handläggare Erik Backman RAPPORT 1 (6) Datum Rev 2011-09-29 Tel +46105055245 Uppdragsgivare Mobil +46702713584 REHAU AB erik.backman@afconsult.com Tony Berggren Rapport 552504 Uppdragsnr 552504 Dr. Westrings
Läs merDetaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik
RAPPORT 1 (8) Handläggare Johan Hässel Tel +46 (0)10 505 84 27 Mobil +46 (0)70 184 74 27 Fax +46 31 74 74 74 johan.hassel@afconsult.com Datum 2012-05-10 Sweco Architects AB Magnus Larsson Gullbergs Strandgata
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merNågra anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat
Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat av Gustaf T. Troedsson. *^_ Meddelelser fra Dansk geologisk Forening. Bd. 5. Nr. 18. ^ ^ - -, ; X^ 1920 Vid en geologisk exkursion till SO Skåne
Läs merExperimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska
Läs merDel av Torp 2:80- bostäder vid Torpskolan (bostäder och centrumverksamhet)
RAPPORT 1 (7) Handläggare Erik Olsson Tel +46 10 505 84 10 Mobil +46 70 184 74 10 Fax +46 10 505 30 09 erik.o.olsson@afconsult.com Datum 2014-02-26 Lerums kommun Sektor samhällsbyggnad Planenheten 443
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merHANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1
AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant 29-7-9 --- 6129934617:1 Beställare: Att: Infra City AB Arne Månsson Objekt: Infra City Öst, Upplands Väsby Uppdrag: Utredning av buller
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs merFöreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E, HT-15 Punktskattningar
Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E, HT-15 Punktskattningar Anna Lindgren 25 november 2015 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMSF20 F8: Statistikteori 1/17 Matematisk statistik slumpens matematik
Läs merDensitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs mer