Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv"

Transkript

1 Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Institutionen för pedagogik/ikm Camilla Israelsson Pedagogik med inriktning mot Anne Olofsson Ungdoms- och missbrukarvård Mars 2007 MBC 232 C- uppsats Handledare: Ylva Benderix

2 FÖRORD Den här C- uppsatsen är resultatet av vårt omfattande intresse kring barn som far illa. Våra erfarenheter på området skiljer sig åt, men vi har båda i vårt tidigare arbetsliv mött dessa barn och aldrig slutat förundras över den otroliga styrka de verkar inneha. Vi inledde därför med ett tidigare arbete om de s.k. maskrosbarnen, men kände att vi trots studien inte fått de svar vi sökte. Vi valde då att skriva denna uppsats för att ytterligare ringa in området och bidra med mer kunskap till oss själva samt andra yrkesverksamma som dagligen möter barn. Vi vill rikta ett stort tack till våra intervjupersoner som ingående och villigt svarat på våra frågor och gett oss mycket material att arbeta med. Utan ert engagemang hade studien inte kunnat genomföras. Vi vill tacka vår handledare Ylva Benderix som gjort studien möjlig för oss och svarat på alla frågor under resans gång. Vi hade inte klarat det utan din hjälp och guidning. Vi vill också tacka våra familjer som stöttat och hjälpt oss under arbetets gång. Tack allesammans för ert stöd Camilla Israelsson och Anne Olofsson.

3 SAMMANFATTNING Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdomsoch missbrukarvård, C- uppsats 10p Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv. Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view. Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson. Handledare: Ylva Benderix. Datum: Mars Antal sidor: 30 Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning. SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

4 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Definition av begreppet barn som far illa... 1 Individuella riskfaktorer hos barnet... 2 Psykosociala riskfaktorer... 2 Riskfaktorer i skolan... 2 Barnets utveckling... 2 Socialisation och anknytning... 3 Lagstiftning som reglerar barns rättigheter... 3 Nedskärningar i skolan och dess konsekvenser... 4 Lärares åtgärder riktade till barn som far illa... 5 Lärarutbildningen... 7 Anmälningsskyldighet... 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 9 Bindningsbeteende... 9 Interaktion i mötet Relationellt perspektiv Punktuellt perspektiv METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Hermeneutik Kvalitativ metod Kvalitativ intervju PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Urval Förberedelser Datainsamling Analys och tolkning Trovärdighet, äkthet och generaliserbarhet Etiska överväganden RESULTAT OCH TEORETISK PROBLEMATISERING Orsaker till att barn far illa... 16

5 Föräldrars sviktande omvårdnad Vardaglig misär i hemmet Sviktande föräldraroll Stress hos föräldrar ger stressade barn Mobil och nätmobbing I ljuset av teorin Misstankar och insatser när ett barn far illa Tecken på att barn far illa Tillvägagångssätt vid misstankar om att barn far illa I ljuset av teorin Lärarnas syn på lärarutbildningen och kompetensen kring barn som far illa Lärarens roll genom tiden Efterfrågan på utbildning I ljuset av teorin DISKUSSION Metoddiskussion Problem under arbetets gång Resultatdiskussion Barn som far illa Misstankar och insatser Lärarnas syn på lärarutbildningen och dess kompetens Framtida forskning... 27

6 INLEDNING I media talas det om att samtalen till BRIS (barnens rätt i samhället) hjälptelefon ökar drastiskt. Många skolbarn ringer och berättar att lärarna inte klarar att hjälpa dem, enligt vad skolplanen säger p.g.a. resursbrist. Vårt intresse kring barn och ungdomar är stort och vi har i flertalet av våra tidigare studier haft fokus på barn som har/ haft svårigheter inom olika områden s.k. barn som far illa. Barn som far illa kan vara fattiga som rika, de kan vara barn till föräldrar med missbruksproblem, vara utsatta för misshandel, befinna sig i vårdnadstvist etc. (Hellquist, 2004). Lilja och Lundberg (2001) skriver att barn och ungdomar som far illa behöver skydd. För att barnen ska kunna skyddas, krävs att det finns vuxna som har kunskap och förmåga att upptäcka barn som far illa, detta måste finnas hos alla som arbetar med barn. Lilja och Lundberg (2001) beskriver att många olika personalgrupper kan vara medansvariga under ett barns uppväxttid. Det gäller barnskötare, förskollärare, lärare, personal på fritidshem, kurator, skolpsykolog, skolsköterska, BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin), primärvården, polis, åklagare och framför allt socialtjänsten, som har det formella huvudansvaret då det gäller att vidta insatser då ett barn far illa. En grundläggande kompetens är förmågan att kunna se och lyssna till barnen, för att kunna hjälpa dem. Skolan är den plats där barnen spenderar mest tid utanför hemmet och skolan har därför en viktig uppgift då det gäller att motverka uppkomsten av problem som riskerar att hämma barnets utveckling. De centrala riskfaktorerna i skolan utgörs av dålig motivation, dåliga färdigheter, konfliktrelationer med lärare, skolkultur med låga krav och hård lärarstyrd undervisning (Lundgren och Persson, 2003). Utifrån dessa variabler förstår man att en stor tyngd vilar på den pedagogiska personalen. Vi upplever att området är betydelsefullt att studera ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv då det är allt för många barn som tar sig igenom skoltiden utan att bli sedda och få sina grundläggande behov tillgodosedda av vuxna i deras närmaste omgivning. En tidig upptäckt och lämpliga insatser är inte bara gynnande för barnet, utan även för samhället. I studien vill vi kartlägga vad lärarna lägger i fenomenet barn som far illa och hur lärare tolkar-, tänker- och känner. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detta ett intressant ämnesområde då barn som far illa bör synliggöras i ett så tidigt stadium som möjligt, för att kunna tillgodose barnens behov och förebygga ohälsa. BAKGRUND För att förtydliga vilka barn det är vi vill uppmärksamma i vår studie, kommer vi här att definiera fenomenet. Vi kommer att ta upp riskfaktorer i skolan samt individuella- och psykosociala riskfaktorer hos barnet. Därefter kommer vi att beskriva barns utveckling, barns rättigheter, skolsituationen samt anmälningsskyldigheten. Definition av begreppet barn som far illa Enligt Hellquist (2004) finns det inte någon enhetlig definition av barn som far illa, utan det gäller att i varje enskild studie undersöka vad de yrkesverksamma lägger i begreppet. Vidare uttrycks att det är många barn som är i behov av socialtjänstens stöd. Det kan vara barn till föräldrar med psykisk sjukdom, missbruksproblem eller enbart en bristande omsorgsförmåga. Barnen kan vara utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, bevittna våld i hemmet eller 1

7 befinna sig i vårdnadstvister. Det kan vara övergivna barn, barn som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda, samt barn som flytt från krig (Hellquist, 2004). Enligt Hindberg (2006) är ett barn som far illa oftast inte endast utsatt för en av de ovan nämnda faktorer, utan av flera. Individuella riskfaktorer hos barnet Det kan finnas individuella riskfaktorer hos ett barn som kan spela en avgörande roll för hur barnets utveckling kommer att ske. Dessa riskfaktorer kan enligt Erling & Hwang (2002) vara hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, kognitiva svårigheter, sämre verbalförmåga, oförmåga att planera etc. Vidare menar författarna att utfallet till viss del kan styras av familj, skola och med rätt förutsättningar behöver inte dessa individuella faktorer bli riskfaktorer Psykosociala riskfaktorer Förutom individuella riskfaktorer, finns även psykosociala riskfaktorer. Dessa kan vara tonårsföräldrar, stor familj, skilda föräldrar, ekonomiska svårigheter som är kopplade till osämja och konflikter som påverkar uppfostran. En uppfostran som ofta präglas av tvång, fientlighet, straff och bristande engagemang, kan också leda till att ett barn far illa (Erling & Hwang, 2002). Andra riskfaktorer är enligt Rak & Pattersson (1996) perinatalstress, föräldrar med låg formell utbildning, våld, alkoholiserade föräldrar samt omsorgsbrist. Riskfaktorer i skolan Enligt Lundgren och Persson (2003) finns det i skolan centrala riskfaktorer som kännetecknas av dålig motivation, dåliga färdigheter, konfliktrelation till lärare, fel kamratkrets och en skolkultur med låga krav samt hårt lärarstyrd undervisning. Enligt Erling och Hwang (2002) är det inte bara trygghet från vuxna individer som är avgörande, utan det finns även individuella- och psykosociala riskfaktorer samt riskfaktorer i skolan som påverkar barnets utveckling. Utfallet av dessa riskfaktorer kan till viss del styras av familj och skola. Med rätt förutsättningar behöver inte dessa individuella faktorer bli riskfaktorer. Socialstyrelsen delar tidigare nämnda författares åsikter, att barns psykiska hälsa påverkas av både faktorer i uppväxtmiljö och individuella egenskaper. De efterlyser därför mer generella insatser som sannolikt kommer att förebygga och minska barnens psykiska ohälsa (Socialstyrelsen, 2004). Barnets utveckling När barn lär sig att integrera med sin omgivning, sker det utifrån vuxna i deras närhet, exempelvis med föräldrar och lärare. Vid interaktion tolkar barnet sina egna och andras handlande och svarar på dem. Barnet ser sig själv genom andras ögon och barnet tar till sig och identifierar sig med denna bild, den blir en del av en själv. Detta sker livet igenom, varje gång vi hamnar i en ny social situation. Läraren spelar här en viktig roll, utifrån det sätt läraren bemöter varje enskild individ i klassrummet (Adalsteinsdóttir, 2004). Barnets uppväxtmiljö kan avgöra vad barnet upplever som hotfullt eller inte. Ett barn som växt upp under gynnsamma förhållanden, ser oftast t ex. utmaningar som intressanta och inte som ett hot (Wellros, 1998). 2

8 Socialisation och anknytning Socialisationsprocessen omfattar enligt Bunkholdt (1997) allt som sker inom och mellan människor, vilket leder till att man blir en del av olika sociala sammanhang. Samspelet mellan barn och föräldrar är en betydelsefull del i processen. Under barnets uppväxt kommer det in andra angelägna socialiserande krafter som förskola, skola, lärare, kamrater, arbetsplatser mm. Målet för socialisationen kan betraktas från andra grundläggande perspektiv, exempelvis genom bemästring- och kompetensperspektivet, som har en grundläggande betydelse för alla människor. När behovet av relationer tillgodoses på ett tryggt sätt, skapas kontakt mellan barnet och människorna som tillfredställer behovet, denna bindning är en grundförutsättning för ett barns fortsatta gynnsamma utveckling. Vid brister i anknytning och i socialisationsprocessen kan symtom uppstå hos barnet, detta kan bl.a. visa sig genom att barnet bli inåtvänt, tyst, distanslöshet etc. Vidare skriver Bunkholdt (1997) att föräldrar eller andra vuxna i barnets närvaro kan ha negativa attityder till barnet som visar sig genom nedvärdering, avvisande eller förlöjligande av barnet. Barnet kan då uppvisa rastlöshet, nedstämdhet, dålig koncentrationsförmåga eller uppmärksamhetssökande. En tidig omsorgsbrist kan förstöra barnets tilltro till sig själv, samt till andra människor. Karaktärsdrag kan utvecklas och leda till skam, skuld, sämre självkänsla mm. Detta beror på att samspelet som barnet deltar i, bekräftar de tidigare negativa föreställningarna som redan finns i grunden. Författaren förklarar att barnets förväntningar på sig själv och sina möjligheter är betydelsefula då positiva och negativa uppfattningar om barnets egenvärde och tankar är av stor vikt för att kunna bemästra tillvaron, samt möta de krav som ställs på sig. Lyhörda och tillgängliga vuxna som kan tillgodose barnets behov är viktiga i barnets tidiga utvecklingsstadium. Har barnet tillgång till detta, utvecklas gradvis en fast bindning till de stabila vuxna omkring barnet. Saknar barnet dessa utvecklingsvillkor, kommer bindningen bli präglad av otrygghet, vilket i värsta fall inte kan ge någon stark bindning. Barnets viktigaste behov består av att få omsorg, uppmärksamhet, stimulans samt respekt för exempelvis sin mognadsnivå och temperament. Stabilitet behövs i det goda samspelet med andra människor, en tanke och känslomässig trygghet skapas som ger ett bra egenvärde och förtroende i omsorg och för människors pålitlighet. Omvärlden är då enligt Bunkholdt (1997) förutsägbar, och ger grundläggande tillit. Om samspelet mellan barnet och de vuxna är sämre, kan det utvecklas en grundläggande misstro. Vidare skriver Bunkholdt (1997) att barnets försvarsmekanismer är nödvändiga och normala i en socialisationsprocess t. ex bortträngning, regression, förskjutning etc. Försvaren kan användas för att nå samt att icke nå ett mål. Oftast används de för att försvara barnets självbild och skydda mot den ångest som kan följa vid hot om förlust av den. Barnets självbild påverkas av omgivningens bild och annan information den får av sig själv. Författaren förklarar hur barnets tidiga självbild i högsta grad är en spegelbild av hur barnets omgivning uppfattar dem. Andra betydelsefulla personer, exempelvis lärare förmedlar omfattande information som barnet tolkar in och kommer till uttryck i egenvärdet (Bunkholdt, 1997). Lagstiftning som reglerar barns rättigheter Grundlagen i Sverige och olika nationella samt internationella överrenskommelser som t. ex FN:s deklaration (Förenta Nationerna) om de mänskliga rättigheterna samt barns rättigheter, är de lagar som ligger till grund för den svenska läroplanen (Tornberg, 2006). Enligt skolverket ska skolan 1 kap. 2 vara anpassad till varje enskild individs behov. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Enligt 1 kap. 2a ska förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg 3

9 på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (Skolverket, 1999). Enligt socialtjänstlagen (SOL) är det samhällets plikt att i ett tidigt skede finna de barn som inte mår bra. Enligt SOL 5 kap. 1 ska socialnämnden verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Man ska även uppmärksamma tidiga tecken till ogynnsam utveckling. Detta ska enligt 3 kap. 2 ske genom uppsökande verksamhet av riskgrupper i speciella riskmiljöer för att främja goda levnadsförhållanden (Socialstyrelsen, 2004). Enligt Skollagen (1985:1100) 1 kap. 2 Skall skolan erbjuda utbildning och ge eleverna kunskap och färdigheter samt i samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska på statens begäran ansvara för att de elever som är i behov av särskilt stöd skall få denna hjälp. Det yttersta ansvaret ligger på rektorn. Varje kommun är skyldig att upprätta en kommunal skolplan där det skall framgå hur man i kommunen avser att bedriva den pedagogiska verksamheten så att målen uppfylls. Skolan måste också upprätta lokala planer för hur man skall gå till väga för att ge eleverna så optimala förutsättningar som möjligt för en god skolgång Socialstyrelsen, 2004). Enligt Andreassen (2006) är skolan den plats där barnen spenderar mest tid utanför hemmet och spelar därför en viktig roll i barnets utveckling. De barn som känt den trygghet i skolan som de har saknat hemma, visar sig klara sig bättre. Lärarnas sätt att se på barnet är alltså till viss del avgörande för dess utveckling. Vidare framkommer i metaanalysen, att de barn som inte får känna trygghet vare sig i skolan eller i hemmet löper större risk att utveckla ett asocialt beteende (Andreassen, 2006). Enligt Adalsteinsdóttir (2004) bör man skapa ett klassrum med god atmosfär som tar hänsyn till elevernas känslor. Klarar man detta kommer elevernas motivation att öka, samt att barnen får lättare att integrera med andra barn och vuxna. Nedskärningar i skolan och dess konsekvenser Socialstyrelsens undersökningar visar att det troligtvis finns ett samband med talets nedskärningar inom skola och barnomsorg och ökningen av antal barn och ungdomar som sökte sig till BUP. Socialstyrelsen hävdar att man måste titta på samarbetet mellan olika organisationer som t. ex skola och BUP (Barn och ungdomspsykiatrin). Frågor som har uppkommit enligt socialstyrelsen, är hur samarbetet mellan dessa verksamheter fungerat. Fungerar samarbetet eller motarbetar man varandra p.g.a. olika kompetenser och oförståelse över varandras arbetsområde? (Socialstyrelsen 2004). Socialstyrelsen menar att det förebyggande arbetet inom skola och andra verksamheter som rör barn måste förbättras. Om det förebyggande arbetet blir bättre kommer de framtida insatserna inte att bli lika kostsamma, dock inte sagt att det kommer bli en ekonomisk vinst, men begreppen måste skiljas åt (Socialstyrelsen, 2004). I socialstyrelsens publikation Tänk långsiktigt En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (Socialstyrelsen, 2004) dras följande slutsatser: 4

10 Generella insatser i samhället som skola, förskola, barnhälsovård etc. utgör en viktig del av barnens uppväxtmiljö och är den största delen av samhällets resurser till barn och ungdomar, vilket innebär att det är viktigt för deras psykiska hälsa. De prioriteringar man gör inom området bör grundas på kunskaper om insatsernas effekt och konsekvenser. Besparingar i en sektor kan leda till kostnader inom en annan och insatserna bör därför vara övergripande. Det är viktigt att insatserna ges tidigt för ett förebyggande och att ett långsiktigt perspektiv krävs vid prioriteringar. Mer kunskap krävs om olika insatsers effekt på barn- och ungdomars psykiska hälsa. Det saknas en stor del av svenska studier inom området, därför finns en efterfrågan. För att kunna utnyttja insatserna så effektivt som möjligt, bör huvudmännen samverka för att planera insatser och dess genomförande. Det är betydelsefullt att barn- och ungas psykiska hälsa uppmärksammas och att utvecklingen av den följs kontinuerligt. Lärares åtgärder riktade till barn som far illa Alla som jobbar med barn är belagda med en anmälningsskyldighet enligt SOL 71. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt myndigheter som hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd (Fahlberg, Julin & Rundqvist, 2004). Lärarens uppgift är att ge barn och ungdomar en gedigen grund av kunskap, självförtroende och vilja att söka och utveckla ny kunskap. Läraren ska också hjälpa eleverna att skapa sociala- och kulturella möten, en roll som blir viktigare och medför krav på att läraren har ett etiskt och moraliskt handlande. Lärarrollen kommer allt mer att knytas till förmågan att skapa personliga möten enligt Socialstyrelsens offentliga utredning (SOU:1999:63). Enligt lärarutbildningskommittén, ska lärare utbildas till att kunna skapa förutsättningar för att olika förmågor utvecklas hos den lärande människan. t ex läromiljöer där grundläggande mellanmänskliga relationer kan utvecklas (SOU:1999:63). Enligt Tornberg (2006) kan inte alltid lärare tillmötesgå alla behov, krav och förväntningar som ställs. I dagens målstyrda skolor blir lärarna hänvisade till kollegiala samtal och läraren måste till stor del lita till sin egen eller kollegiernas gemensamma kompetens och omdöme, vid hantering av svårigheter och problem. Tornberg (2006) menar att lärarna står utan yttre skydd och hjälp, trots detta ska de lyckas skapa förutsättningar för alla elever. Vidare skriver författaren att lärarrollen är ett moraliskt och etiskt uppdrag, vilket i läroplanen benämns som värdegrund. Det blir enligt författaren lärarens egen moral som får betydelse för vilken moral eleverna kommer att utveckla. Läraren påverkar utvecklingen genom klassgemenskap, undervisningens innehåll och utformning, offentlig korrigering samt enskild korrigering. Uppmärksammande av goda elevföredömen och en medveten pedagogisk påverkan är betydelsefull (Tornberg, 2006). 5

11 Enligt von Wright (2003) bör inte läraren i förväg bestämma hur det borde vara eller bli, eller vem eleven borde vara eller bli, utan förhålla sig i öppet undrande. Då kommer läraren att kunna rikta sin uppmärksamhet mot den sociala situationen och då också kunna se varje elev som en unik, handlande individ i ett vardande. För att läraren ska kunna skapa relationer till eleverna krävs social kompetens, vilket gör att läraren kan se eleven ur ett relationellt perspektiv, d.v.s. Vem en elev är. När läraren använder sig av ett relationellt perspektiv, utgår läraren inte från elevens bakgrund för att skapa sig en bild av eleven, utan utifrån barnet framför sig. Att se barnet ur ett punktuellt perspektiv, innebär att barnet ses som ett objekt för åtgärder som de är i behov av och kan även innebära att det får en s.k. etikett på sig (von Wright 2003). En etikett kan enligt Mc- Connell- Gladstone, Boydell och McKeever (2005) i många fall följa barnet livet ut och försvårar dess framsteg, då de identifierar sig med att vara den person som de blivit tillskriven. Maltén (1995) förmedlar samma budskap som von Wright (2003) och (Mc- Connell- Gladstone m.fl. 2005) men använder sig av en figur för att visa hur barnets självbild utvecklas i skolan genom läraren. Läraren i figuren kan bytas ut mot vilken individ som helst i barnets omgivning. Figur 1.1 Maltén (1995 s. 128) Enligt Tornberg (2006) finns studier angående elevers skolsvårigheter, där man fann två olika perspektiv för hur elevers skolsvårigheter hanteras, kompensatoriskt perspektiv och relationellt perspektiv. Den förstnämnda innebär att orsakerna till svårigheterna ses som bundna till eleven själv d.v.s. kategorisk individualitet och att åtgärderna blir att kompensera bristerna som eleven anses inneha. Den andra innebär att orsakerna knyts till relationen mellan individ och miljö d.v.s. relationell i interaktion. Åtgärderna/insatserna är övergripande och sträcker sig över tid. Styrdokumenten säger att man bör välja relationell förståelse, trots det menar Tornberg (2006) att de åtgärder/insatser som utförs oftast är kortsiktiga. I en studie som gjorts på lärares beteende i klassrummet i förhållande till miljön där, fann Adalsteinsdóttir (2004) att det avgörande var hur lärarens interaktion med eleverna utvecklades. Läraren har stor påverkan på barnets utveckling, självkänsla och självförtroende. Läraren blir en person som barnet kan identifiera och jämföra sig med. Vidare betonar författaren vikten av den icke verbala kommunikationen och att det är den mest avgörande. Med ord kan vi säga saker vi inte menar, men kroppsspråket avslöjar mycket av sanningen. Läraren bör därför alltid ha den icke verbala kommunikationen i åtanke och vad läraren ger för signaler till eleverna. Författaren fann att många lärare spenderar mycket tid på att integrera i klassrummet, men att det sker på fel sätt, att det sker på rutin och att utfallet då inte blir det önskade. Den interaktion Adalsteinsdóttir (2004) efterlyser, är den som sker 6

12 individuellt mellan läraren och eleven, inte läraren och eleverna. Läraren bör finna en balansgång i interaktionen med varje enskild elev, den får inte bli rutinmässig, men inte heller för intensiv. En bra lärare involverar sig med eleverna och för det krävs en icke- bedömande attityd. Läraren måste klart och tydligt visa att man bryr sig om varje enskild elev på ett kärleksfullt sätt, detta görs genom att få eleven att känna sig omtyckt (Åhs, 2005). En lärare kan vara psykiskt närvarande men också frånvarande då en elev behöver prata. Läraren sänder många budskap till sina elever och måste vara medveten om att eleven hela tiden läser av och tolkar läraren. En relation som startat bra kan snabbt raseras (Adalsteinsdóttir, 2004). Vidare skriver Tornberg (2006) att en bra lärare måste ha tillgång till ett etiskt rotsystem d.v.s. att ha förmågan att ifrågasätta, ha kunskap, kompetens, kunna ge omsorg, frihet, välbefinnande och ha förmåga till social rättvisa. Maltén (1995) har tittat på vad forskning säger om lärarkompetens och fann att resultaten i stort sett var de samma. Enligt forskning är en bra lärare en person med följande kvalifikationer: Ämneskunskap: Kunskapen läraren innehar inom sitt område har både djup och bredd. Kunskap om skolans utrustning och struktur: Kunskap om läroplaner, skolans uppbyggnad, regelsystem, organisation, läroböcker samt läromedel. Formell pedagogisk kunskap: Kunskap om barns inlärnings- och undervisningsprocesser samt kunskap om barnens utveckling. Praktisk kunskap: Som fås genom erfarenhet förvärvad kunskap. Reflexiv förmåga: Läraren har en kritisk och analyserade inställning till egna agerandet, söker nya möjligheter samt omprövar sina ståndpunkter. Lärarnas psykologiska, sociologiska och pedagogiska uppgifter får inte skiljas åt helt. Blom och Dam (2006) menar att det är skillnader inom områdena, men en total åtskillnad ger dåliga resultat, det måste ses som en helhet. Barn som upplevt eller upplever svårigheter är enligt Adalsteinsdóttir (2004) oftast i större behov av att få vuxnas acceptans, läraren bör därför ha förmåga att lyssna till vad eleven säger även mellan raderna. Har läraren denna förmåga, kommer barnet att klara undervisning och interaktion med andra i sin omgivning lättare d.v.s. barnet får en bra självbild. Vidare skriver författaren att läraren bör ha förmåga att ge eleven feedback, både verbalt som icke verbalt och det kräver att läraren har en empatisk förmåga. Denna förmåga är det dock enligt Adalsteinsdóttir (2004) många lärare som saknar. Lärarutbildningen I sin undersökning fann Blom och Dam (2006) att om skolorna får mer frihet i att sköta sitt arbete, kommer det automatiskt att bli en mer attraktiv arbetsplats för lärare och blivande lärare vilket skulle bidra till att höja kompetensen på lärarna. Författarna menar också att skolorna borde få ta in icke färdigutbildade lärare för att slutföra sin utbildning på skolan, och för att få mer anpassade lärare för deras skolas mål och pedagogiska arbetssätt. Undersökningen visade att det är av stor betydelse att blivande lärare har tät kontakt med 7

13 skolorna som kommer att bli deras arbetsplats, både lärarutbildningen och skolan tjänar på detta, därför borde de utveckla sitt samarbete ytterligare (Blom och Dam, 2006) Det är många faktorer som påverkar de blivande lärarnas kompetens, dels vilka lärare de möter under sin utbildningstid men även schemat i skolan har en avgörande roll. Blom och Dam (2006) fann att de lärarstudenter som hade tidskrävande schema med många och långa dagar i skolan, tillgodogjorde sig utbildningen sämre. Författarna menar att lärarstudierna kräver mycket tid till att studera, reflektera över sig själv och med hjälp av andra för att få omvandla teoretisk kunskap till praktisk erfarenhet. Lärarstudenter bör få möjlighet att delta i skolans vardag, tillsammans med elever, lärare och föräldrar för att kunna utvecklas till goda lärare. Slutligen skriver författarna att det inte är en fråga ifall skolan skall vara mer delaktig i lärarutbildningen, utan hur de ska bli mer delaktiga (Blom och Dam, 2006). Enligt en studie von Wright (1997) har utfört på lärarutbildningen. Fann hon att de flesta blivande lärare trodde att de som lärare har möjlighet att påverka barnens socialisation. De blivande lärarna ville göra detta på ett positivt sätt genom att uppväga hemmets, föräldrarnas och omgivningens brister, i de fall de förekom. Vidare fann hon i sin studie att en tredjedel av de blivande lärarna tyckte att skolans viktigaste uppgift var att utveckla elevernas personlighet och sociala förmåga. Undersökningen visade inte om lärare fick specifik kunskap om barn som far illa, men på frågan vad som är viktigt att en lärare bör veta och kunna om eleven, svarade 68 % kunskap om elevers erfarenheter och levnadsförhållanden. På frågan om vad läraren först vill veta om barnen, svarade 71 % bakgrund, hemmiljö och kamratkrets. På frågan om orsaker till att ett barn lyckas bättre än ett annat, svarade 38 % att läraren kan bidra till elevens framgång eller brist på framgång. von Wright (1997) skriver i sin studie att lärare och blivande lärare kommer att involveras i möten med eleverna och deras föräldrar och då även i deras socialisationsprocess. De olika synsätt som varje individ och där med även lärare bär med sig påverkar hur läraren riktar sin uppmärksamhet på olika aspekter hos eleven. Det är synsätt som färgats av bakgrund och erfarenheter, men det behöver inte innebära att de är till nackdel i arbetet. Utan bör istället ses som en tillgång då läraren tar med sig erfarenheter från en situation till en annan (von Wright, 1997). Anmälningsskyldighet SOL 71 reglerar anmälningsskyldigheten och sen lyder den enligt följande: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt myndigheter som hälso- sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd (Fahlberg et al. 2004). Trots detta visar återkommande studier att anmälningsskyldigheten i den utsträckning som lagen avser inte fullgörs. Detta kan bero på många olika aspekter som t. ex att det är ett stort steg att vända sig till socialtjänsten p.g.a. att socialtjänsten betraktas som stämplande myndighet. Den vuxne är rädd för att ha för lite fakta för att kunna anmäla eller rädsla för att barnet ska flyttas av föräldrarna från skolan och bli mer utsatt, etc. (Hellquist, 2004). Enligt Hellquist (2004) är personal som trots allt anmäler misstankar om att ett barn far illa ofta kritiska till att de aldrig får veta vad som har skett efter deras anmälan. De får inget 8

Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv

Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Institutionen för pedagogik/ikm Camilla Israelsson Pedagogik med inriktning mot Anne Olofsson Ungdoms- och missbrukarvård Mars 2007 MBC 232 C- uppsats Handledare:

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Vision På förskolan ska inget barn eller vuxen bli/känna sig diskriminerad eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla barn och all personal

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola

Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola 2011. Vår vision Alla barn har rätt att få sina behov tillgodosedda. Ingen ska bli utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering. Vi är alla olika

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Vision På förskolan skall inget barn eller vuxen känna sig diskriminerade eller bli utsatt för kränkande

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer