Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv"

Transkript

1 Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Institutionen för pedagogik/ikm Camilla Israelsson Pedagogik med inriktning mot Anne Olofsson Ungdoms- och missbrukarvård Mars 2007 MBC 232 C- uppsats Handledare: Ylva Benderix

2 FÖRORD Den här C- uppsatsen är resultatet av vårt omfattande intresse kring barn som far illa. Våra erfarenheter på området skiljer sig åt, men vi har båda i vårt tidigare arbetsliv mött dessa barn och aldrig slutat förundras över den otroliga styrka de verkar inneha. Vi inledde därför med ett tidigare arbete om de s.k. maskrosbarnen, men kände att vi trots studien inte fått de svar vi sökte. Vi valde då att skriva denna uppsats för att ytterligare ringa in området och bidra med mer kunskap till oss själva samt andra yrkesverksamma som dagligen möter barn. Vi vill rikta ett stort tack till våra intervjupersoner som ingående och villigt svarat på våra frågor och gett oss mycket material att arbeta med. Utan ert engagemang hade studien inte kunnat genomföras. Vi vill tacka vår handledare Ylva Benderix som gjort studien möjlig för oss och svarat på alla frågor under resans gång. Vi hade inte klarat det utan din hjälp och guidning. Vi vill också tacka våra familjer som stöttat och hjälpt oss under arbetets gång. Tack allesammans för ert stöd Camilla Israelsson och Anne Olofsson.

3 SAMMANFATTNING Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdomsoch missbrukarvård, C- uppsats 10p Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv. Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view. Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson. Handledare: Ylva Benderix. Datum: Mars Antal sidor: 30 Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning. SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

4 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Definition av begreppet barn som far illa... 1 Individuella riskfaktorer hos barnet... 2 Psykosociala riskfaktorer... 2 Riskfaktorer i skolan... 2 Barnets utveckling... 2 Socialisation och anknytning... 3 Lagstiftning som reglerar barns rättigheter... 3 Nedskärningar i skolan och dess konsekvenser... 4 Lärares åtgärder riktade till barn som far illa... 5 Lärarutbildningen... 7 Anmälningsskyldighet... 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 9 Bindningsbeteende... 9 Interaktion i mötet Relationellt perspektiv Punktuellt perspektiv METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Hermeneutik Kvalitativ metod Kvalitativ intervju PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Urval Förberedelser Datainsamling Analys och tolkning Trovärdighet, äkthet och generaliserbarhet Etiska överväganden RESULTAT OCH TEORETISK PROBLEMATISERING Orsaker till att barn far illa... 16

5 Föräldrars sviktande omvårdnad Vardaglig misär i hemmet Sviktande föräldraroll Stress hos föräldrar ger stressade barn Mobil och nätmobbing I ljuset av teorin Misstankar och insatser när ett barn far illa Tecken på att barn far illa Tillvägagångssätt vid misstankar om att barn far illa I ljuset av teorin Lärarnas syn på lärarutbildningen och kompetensen kring barn som far illa Lärarens roll genom tiden Efterfrågan på utbildning I ljuset av teorin DISKUSSION Metoddiskussion Problem under arbetets gång Resultatdiskussion Barn som far illa Misstankar och insatser Lärarnas syn på lärarutbildningen och dess kompetens Framtida forskning... 27

6 INLEDNING I media talas det om att samtalen till BRIS (barnens rätt i samhället) hjälptelefon ökar drastiskt. Många skolbarn ringer och berättar att lärarna inte klarar att hjälpa dem, enligt vad skolplanen säger p.g.a. resursbrist. Vårt intresse kring barn och ungdomar är stort och vi har i flertalet av våra tidigare studier haft fokus på barn som har/ haft svårigheter inom olika områden s.k. barn som far illa. Barn som far illa kan vara fattiga som rika, de kan vara barn till föräldrar med missbruksproblem, vara utsatta för misshandel, befinna sig i vårdnadstvist etc. (Hellquist, 2004). Lilja och Lundberg (2001) skriver att barn och ungdomar som far illa behöver skydd. För att barnen ska kunna skyddas, krävs att det finns vuxna som har kunskap och förmåga att upptäcka barn som far illa, detta måste finnas hos alla som arbetar med barn. Lilja och Lundberg (2001) beskriver att många olika personalgrupper kan vara medansvariga under ett barns uppväxttid. Det gäller barnskötare, förskollärare, lärare, personal på fritidshem, kurator, skolpsykolog, skolsköterska, BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin), primärvården, polis, åklagare och framför allt socialtjänsten, som har det formella huvudansvaret då det gäller att vidta insatser då ett barn far illa. En grundläggande kompetens är förmågan att kunna se och lyssna till barnen, för att kunna hjälpa dem. Skolan är den plats där barnen spenderar mest tid utanför hemmet och skolan har därför en viktig uppgift då det gäller att motverka uppkomsten av problem som riskerar att hämma barnets utveckling. De centrala riskfaktorerna i skolan utgörs av dålig motivation, dåliga färdigheter, konfliktrelationer med lärare, skolkultur med låga krav och hård lärarstyrd undervisning (Lundgren och Persson, 2003). Utifrån dessa variabler förstår man att en stor tyngd vilar på den pedagogiska personalen. Vi upplever att området är betydelsefullt att studera ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv då det är allt för många barn som tar sig igenom skoltiden utan att bli sedda och få sina grundläggande behov tillgodosedda av vuxna i deras närmaste omgivning. En tidig upptäckt och lämpliga insatser är inte bara gynnande för barnet, utan även för samhället. I studien vill vi kartlägga vad lärarna lägger i fenomenet barn som far illa och hur lärare tolkar-, tänker- och känner. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detta ett intressant ämnesområde då barn som far illa bör synliggöras i ett så tidigt stadium som möjligt, för att kunna tillgodose barnens behov och förebygga ohälsa. BAKGRUND För att förtydliga vilka barn det är vi vill uppmärksamma i vår studie, kommer vi här att definiera fenomenet. Vi kommer att ta upp riskfaktorer i skolan samt individuella- och psykosociala riskfaktorer hos barnet. Därefter kommer vi att beskriva barns utveckling, barns rättigheter, skolsituationen samt anmälningsskyldigheten. Definition av begreppet barn som far illa Enligt Hellquist (2004) finns det inte någon enhetlig definition av barn som far illa, utan det gäller att i varje enskild studie undersöka vad de yrkesverksamma lägger i begreppet. Vidare uttrycks att det är många barn som är i behov av socialtjänstens stöd. Det kan vara barn till föräldrar med psykisk sjukdom, missbruksproblem eller enbart en bristande omsorgsförmåga. Barnen kan vara utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, bevittna våld i hemmet eller 1

7 befinna sig i vårdnadstvister. Det kan vara övergivna barn, barn som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda, samt barn som flytt från krig (Hellquist, 2004). Enligt Hindberg (2006) är ett barn som far illa oftast inte endast utsatt för en av de ovan nämnda faktorer, utan av flera. Individuella riskfaktorer hos barnet Det kan finnas individuella riskfaktorer hos ett barn som kan spela en avgörande roll för hur barnets utveckling kommer att ske. Dessa riskfaktorer kan enligt Erling & Hwang (2002) vara hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, kognitiva svårigheter, sämre verbalförmåga, oförmåga att planera etc. Vidare menar författarna att utfallet till viss del kan styras av familj, skola och med rätt förutsättningar behöver inte dessa individuella faktorer bli riskfaktorer Psykosociala riskfaktorer Förutom individuella riskfaktorer, finns även psykosociala riskfaktorer. Dessa kan vara tonårsföräldrar, stor familj, skilda föräldrar, ekonomiska svårigheter som är kopplade till osämja och konflikter som påverkar uppfostran. En uppfostran som ofta präglas av tvång, fientlighet, straff och bristande engagemang, kan också leda till att ett barn far illa (Erling & Hwang, 2002). Andra riskfaktorer är enligt Rak & Pattersson (1996) perinatalstress, föräldrar med låg formell utbildning, våld, alkoholiserade föräldrar samt omsorgsbrist. Riskfaktorer i skolan Enligt Lundgren och Persson (2003) finns det i skolan centrala riskfaktorer som kännetecknas av dålig motivation, dåliga färdigheter, konfliktrelation till lärare, fel kamratkrets och en skolkultur med låga krav samt hårt lärarstyrd undervisning. Enligt Erling och Hwang (2002) är det inte bara trygghet från vuxna individer som är avgörande, utan det finns även individuella- och psykosociala riskfaktorer samt riskfaktorer i skolan som påverkar barnets utveckling. Utfallet av dessa riskfaktorer kan till viss del styras av familj och skola. Med rätt förutsättningar behöver inte dessa individuella faktorer bli riskfaktorer. Socialstyrelsen delar tidigare nämnda författares åsikter, att barns psykiska hälsa påverkas av både faktorer i uppväxtmiljö och individuella egenskaper. De efterlyser därför mer generella insatser som sannolikt kommer att förebygga och minska barnens psykiska ohälsa (Socialstyrelsen, 2004). Barnets utveckling När barn lär sig att integrera med sin omgivning, sker det utifrån vuxna i deras närhet, exempelvis med föräldrar och lärare. Vid interaktion tolkar barnet sina egna och andras handlande och svarar på dem. Barnet ser sig själv genom andras ögon och barnet tar till sig och identifierar sig med denna bild, den blir en del av en själv. Detta sker livet igenom, varje gång vi hamnar i en ny social situation. Läraren spelar här en viktig roll, utifrån det sätt läraren bemöter varje enskild individ i klassrummet (Adalsteinsdóttir, 2004). Barnets uppväxtmiljö kan avgöra vad barnet upplever som hotfullt eller inte. Ett barn som växt upp under gynnsamma förhållanden, ser oftast t ex. utmaningar som intressanta och inte som ett hot (Wellros, 1998). 2

8 Socialisation och anknytning Socialisationsprocessen omfattar enligt Bunkholdt (1997) allt som sker inom och mellan människor, vilket leder till att man blir en del av olika sociala sammanhang. Samspelet mellan barn och föräldrar är en betydelsefull del i processen. Under barnets uppväxt kommer det in andra angelägna socialiserande krafter som förskola, skola, lärare, kamrater, arbetsplatser mm. Målet för socialisationen kan betraktas från andra grundläggande perspektiv, exempelvis genom bemästring- och kompetensperspektivet, som har en grundläggande betydelse för alla människor. När behovet av relationer tillgodoses på ett tryggt sätt, skapas kontakt mellan barnet och människorna som tillfredställer behovet, denna bindning är en grundförutsättning för ett barns fortsatta gynnsamma utveckling. Vid brister i anknytning och i socialisationsprocessen kan symtom uppstå hos barnet, detta kan bl.a. visa sig genom att barnet bli inåtvänt, tyst, distanslöshet etc. Vidare skriver Bunkholdt (1997) att föräldrar eller andra vuxna i barnets närvaro kan ha negativa attityder till barnet som visar sig genom nedvärdering, avvisande eller förlöjligande av barnet. Barnet kan då uppvisa rastlöshet, nedstämdhet, dålig koncentrationsförmåga eller uppmärksamhetssökande. En tidig omsorgsbrist kan förstöra barnets tilltro till sig själv, samt till andra människor. Karaktärsdrag kan utvecklas och leda till skam, skuld, sämre självkänsla mm. Detta beror på att samspelet som barnet deltar i, bekräftar de tidigare negativa föreställningarna som redan finns i grunden. Författaren förklarar att barnets förväntningar på sig själv och sina möjligheter är betydelsefula då positiva och negativa uppfattningar om barnets egenvärde och tankar är av stor vikt för att kunna bemästra tillvaron, samt möta de krav som ställs på sig. Lyhörda och tillgängliga vuxna som kan tillgodose barnets behov är viktiga i barnets tidiga utvecklingsstadium. Har barnet tillgång till detta, utvecklas gradvis en fast bindning till de stabila vuxna omkring barnet. Saknar barnet dessa utvecklingsvillkor, kommer bindningen bli präglad av otrygghet, vilket i värsta fall inte kan ge någon stark bindning. Barnets viktigaste behov består av att få omsorg, uppmärksamhet, stimulans samt respekt för exempelvis sin mognadsnivå och temperament. Stabilitet behövs i det goda samspelet med andra människor, en tanke och känslomässig trygghet skapas som ger ett bra egenvärde och förtroende i omsorg och för människors pålitlighet. Omvärlden är då enligt Bunkholdt (1997) förutsägbar, och ger grundläggande tillit. Om samspelet mellan barnet och de vuxna är sämre, kan det utvecklas en grundläggande misstro. Vidare skriver Bunkholdt (1997) att barnets försvarsmekanismer är nödvändiga och normala i en socialisationsprocess t. ex bortträngning, regression, förskjutning etc. Försvaren kan användas för att nå samt att icke nå ett mål. Oftast används de för att försvara barnets självbild och skydda mot den ångest som kan följa vid hot om förlust av den. Barnets självbild påverkas av omgivningens bild och annan information den får av sig själv. Författaren förklarar hur barnets tidiga självbild i högsta grad är en spegelbild av hur barnets omgivning uppfattar dem. Andra betydelsefulla personer, exempelvis lärare förmedlar omfattande information som barnet tolkar in och kommer till uttryck i egenvärdet (Bunkholdt, 1997). Lagstiftning som reglerar barns rättigheter Grundlagen i Sverige och olika nationella samt internationella överrenskommelser som t. ex FN:s deklaration (Förenta Nationerna) om de mänskliga rättigheterna samt barns rättigheter, är de lagar som ligger till grund för den svenska läroplanen (Tornberg, 2006). Enligt skolverket ska skolan 1 kap. 2 vara anpassad till varje enskild individs behov. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Enligt 1 kap. 2a ska förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg 3

9 på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (Skolverket, 1999). Enligt socialtjänstlagen (SOL) är det samhällets plikt att i ett tidigt skede finna de barn som inte mår bra. Enligt SOL 5 kap. 1 ska socialnämnden verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Man ska även uppmärksamma tidiga tecken till ogynnsam utveckling. Detta ska enligt 3 kap. 2 ske genom uppsökande verksamhet av riskgrupper i speciella riskmiljöer för att främja goda levnadsförhållanden (Socialstyrelsen, 2004). Enligt Skollagen (1985:1100) 1 kap. 2 Skall skolan erbjuda utbildning och ge eleverna kunskap och färdigheter samt i samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska på statens begäran ansvara för att de elever som är i behov av särskilt stöd skall få denna hjälp. Det yttersta ansvaret ligger på rektorn. Varje kommun är skyldig att upprätta en kommunal skolplan där det skall framgå hur man i kommunen avser att bedriva den pedagogiska verksamheten så att målen uppfylls. Skolan måste också upprätta lokala planer för hur man skall gå till väga för att ge eleverna så optimala förutsättningar som möjligt för en god skolgång Socialstyrelsen, 2004). Enligt Andreassen (2006) är skolan den plats där barnen spenderar mest tid utanför hemmet och spelar därför en viktig roll i barnets utveckling. De barn som känt den trygghet i skolan som de har saknat hemma, visar sig klara sig bättre. Lärarnas sätt att se på barnet är alltså till viss del avgörande för dess utveckling. Vidare framkommer i metaanalysen, att de barn som inte får känna trygghet vare sig i skolan eller i hemmet löper större risk att utveckla ett asocialt beteende (Andreassen, 2006). Enligt Adalsteinsdóttir (2004) bör man skapa ett klassrum med god atmosfär som tar hänsyn till elevernas känslor. Klarar man detta kommer elevernas motivation att öka, samt att barnen får lättare att integrera med andra barn och vuxna. Nedskärningar i skolan och dess konsekvenser Socialstyrelsens undersökningar visar att det troligtvis finns ett samband med talets nedskärningar inom skola och barnomsorg och ökningen av antal barn och ungdomar som sökte sig till BUP. Socialstyrelsen hävdar att man måste titta på samarbetet mellan olika organisationer som t. ex skola och BUP (Barn och ungdomspsykiatrin). Frågor som har uppkommit enligt socialstyrelsen, är hur samarbetet mellan dessa verksamheter fungerat. Fungerar samarbetet eller motarbetar man varandra p.g.a. olika kompetenser och oförståelse över varandras arbetsområde? (Socialstyrelsen 2004). Socialstyrelsen menar att det förebyggande arbetet inom skola och andra verksamheter som rör barn måste förbättras. Om det förebyggande arbetet blir bättre kommer de framtida insatserna inte att bli lika kostsamma, dock inte sagt att det kommer bli en ekonomisk vinst, men begreppen måste skiljas åt (Socialstyrelsen, 2004). I socialstyrelsens publikation Tänk långsiktigt En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (Socialstyrelsen, 2004) dras följande slutsatser: 4

10 Generella insatser i samhället som skola, förskola, barnhälsovård etc. utgör en viktig del av barnens uppväxtmiljö och är den största delen av samhällets resurser till barn och ungdomar, vilket innebär att det är viktigt för deras psykiska hälsa. De prioriteringar man gör inom området bör grundas på kunskaper om insatsernas effekt och konsekvenser. Besparingar i en sektor kan leda till kostnader inom en annan och insatserna bör därför vara övergripande. Det är viktigt att insatserna ges tidigt för ett förebyggande och att ett långsiktigt perspektiv krävs vid prioriteringar. Mer kunskap krävs om olika insatsers effekt på barn- och ungdomars psykiska hälsa. Det saknas en stor del av svenska studier inom området, därför finns en efterfrågan. För att kunna utnyttja insatserna så effektivt som möjligt, bör huvudmännen samverka för att planera insatser och dess genomförande. Det är betydelsefullt att barn- och ungas psykiska hälsa uppmärksammas och att utvecklingen av den följs kontinuerligt. Lärares åtgärder riktade till barn som far illa Alla som jobbar med barn är belagda med en anmälningsskyldighet enligt SOL 71. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt myndigheter som hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd (Fahlberg, Julin & Rundqvist, 2004). Lärarens uppgift är att ge barn och ungdomar en gedigen grund av kunskap, självförtroende och vilja att söka och utveckla ny kunskap. Läraren ska också hjälpa eleverna att skapa sociala- och kulturella möten, en roll som blir viktigare och medför krav på att läraren har ett etiskt och moraliskt handlande. Lärarrollen kommer allt mer att knytas till förmågan att skapa personliga möten enligt Socialstyrelsens offentliga utredning (SOU:1999:63). Enligt lärarutbildningskommittén, ska lärare utbildas till att kunna skapa förutsättningar för att olika förmågor utvecklas hos den lärande människan. t ex läromiljöer där grundläggande mellanmänskliga relationer kan utvecklas (SOU:1999:63). Enligt Tornberg (2006) kan inte alltid lärare tillmötesgå alla behov, krav och förväntningar som ställs. I dagens målstyrda skolor blir lärarna hänvisade till kollegiala samtal och läraren måste till stor del lita till sin egen eller kollegiernas gemensamma kompetens och omdöme, vid hantering av svårigheter och problem. Tornberg (2006) menar att lärarna står utan yttre skydd och hjälp, trots detta ska de lyckas skapa förutsättningar för alla elever. Vidare skriver författaren att lärarrollen är ett moraliskt och etiskt uppdrag, vilket i läroplanen benämns som värdegrund. Det blir enligt författaren lärarens egen moral som får betydelse för vilken moral eleverna kommer att utveckla. Läraren påverkar utvecklingen genom klassgemenskap, undervisningens innehåll och utformning, offentlig korrigering samt enskild korrigering. Uppmärksammande av goda elevföredömen och en medveten pedagogisk påverkan är betydelsefull (Tornberg, 2006). 5

11 Enligt von Wright (2003) bör inte läraren i förväg bestämma hur det borde vara eller bli, eller vem eleven borde vara eller bli, utan förhålla sig i öppet undrande. Då kommer läraren att kunna rikta sin uppmärksamhet mot den sociala situationen och då också kunna se varje elev som en unik, handlande individ i ett vardande. För att läraren ska kunna skapa relationer till eleverna krävs social kompetens, vilket gör att läraren kan se eleven ur ett relationellt perspektiv, d.v.s. Vem en elev är. När läraren använder sig av ett relationellt perspektiv, utgår läraren inte från elevens bakgrund för att skapa sig en bild av eleven, utan utifrån barnet framför sig. Att se barnet ur ett punktuellt perspektiv, innebär att barnet ses som ett objekt för åtgärder som de är i behov av och kan även innebära att det får en s.k. etikett på sig (von Wright 2003). En etikett kan enligt Mc- Connell- Gladstone, Boydell och McKeever (2005) i många fall följa barnet livet ut och försvårar dess framsteg, då de identifierar sig med att vara den person som de blivit tillskriven. Maltén (1995) förmedlar samma budskap som von Wright (2003) och (Mc- Connell- Gladstone m.fl. 2005) men använder sig av en figur för att visa hur barnets självbild utvecklas i skolan genom läraren. Läraren i figuren kan bytas ut mot vilken individ som helst i barnets omgivning. Figur 1.1 Maltén (1995 s. 128) Enligt Tornberg (2006) finns studier angående elevers skolsvårigheter, där man fann två olika perspektiv för hur elevers skolsvårigheter hanteras, kompensatoriskt perspektiv och relationellt perspektiv. Den förstnämnda innebär att orsakerna till svårigheterna ses som bundna till eleven själv d.v.s. kategorisk individualitet och att åtgärderna blir att kompensera bristerna som eleven anses inneha. Den andra innebär att orsakerna knyts till relationen mellan individ och miljö d.v.s. relationell i interaktion. Åtgärderna/insatserna är övergripande och sträcker sig över tid. Styrdokumenten säger att man bör välja relationell förståelse, trots det menar Tornberg (2006) att de åtgärder/insatser som utförs oftast är kortsiktiga. I en studie som gjorts på lärares beteende i klassrummet i förhållande till miljön där, fann Adalsteinsdóttir (2004) att det avgörande var hur lärarens interaktion med eleverna utvecklades. Läraren har stor påverkan på barnets utveckling, självkänsla och självförtroende. Läraren blir en person som barnet kan identifiera och jämföra sig med. Vidare betonar författaren vikten av den icke verbala kommunikationen och att det är den mest avgörande. Med ord kan vi säga saker vi inte menar, men kroppsspråket avslöjar mycket av sanningen. Läraren bör därför alltid ha den icke verbala kommunikationen i åtanke och vad läraren ger för signaler till eleverna. Författaren fann att många lärare spenderar mycket tid på att integrera i klassrummet, men att det sker på fel sätt, att det sker på rutin och att utfallet då inte blir det önskade. Den interaktion Adalsteinsdóttir (2004) efterlyser, är den som sker 6

12 individuellt mellan läraren och eleven, inte läraren och eleverna. Läraren bör finna en balansgång i interaktionen med varje enskild elev, den får inte bli rutinmässig, men inte heller för intensiv. En bra lärare involverar sig med eleverna och för det krävs en icke- bedömande attityd. Läraren måste klart och tydligt visa att man bryr sig om varje enskild elev på ett kärleksfullt sätt, detta görs genom att få eleven att känna sig omtyckt (Åhs, 2005). En lärare kan vara psykiskt närvarande men också frånvarande då en elev behöver prata. Läraren sänder många budskap till sina elever och måste vara medveten om att eleven hela tiden läser av och tolkar läraren. En relation som startat bra kan snabbt raseras (Adalsteinsdóttir, 2004). Vidare skriver Tornberg (2006) att en bra lärare måste ha tillgång till ett etiskt rotsystem d.v.s. att ha förmågan att ifrågasätta, ha kunskap, kompetens, kunna ge omsorg, frihet, välbefinnande och ha förmåga till social rättvisa. Maltén (1995) har tittat på vad forskning säger om lärarkompetens och fann att resultaten i stort sett var de samma. Enligt forskning är en bra lärare en person med följande kvalifikationer: Ämneskunskap: Kunskapen läraren innehar inom sitt område har både djup och bredd. Kunskap om skolans utrustning och struktur: Kunskap om läroplaner, skolans uppbyggnad, regelsystem, organisation, läroböcker samt läromedel. Formell pedagogisk kunskap: Kunskap om barns inlärnings- och undervisningsprocesser samt kunskap om barnens utveckling. Praktisk kunskap: Som fås genom erfarenhet förvärvad kunskap. Reflexiv förmåga: Läraren har en kritisk och analyserade inställning till egna agerandet, söker nya möjligheter samt omprövar sina ståndpunkter. Lärarnas psykologiska, sociologiska och pedagogiska uppgifter får inte skiljas åt helt. Blom och Dam (2006) menar att det är skillnader inom områdena, men en total åtskillnad ger dåliga resultat, det måste ses som en helhet. Barn som upplevt eller upplever svårigheter är enligt Adalsteinsdóttir (2004) oftast i större behov av att få vuxnas acceptans, läraren bör därför ha förmåga att lyssna till vad eleven säger även mellan raderna. Har läraren denna förmåga, kommer barnet att klara undervisning och interaktion med andra i sin omgivning lättare d.v.s. barnet får en bra självbild. Vidare skriver författaren att läraren bör ha förmåga att ge eleven feedback, både verbalt som icke verbalt och det kräver att läraren har en empatisk förmåga. Denna förmåga är det dock enligt Adalsteinsdóttir (2004) många lärare som saknar. Lärarutbildningen I sin undersökning fann Blom och Dam (2006) att om skolorna får mer frihet i att sköta sitt arbete, kommer det automatiskt att bli en mer attraktiv arbetsplats för lärare och blivande lärare vilket skulle bidra till att höja kompetensen på lärarna. Författarna menar också att skolorna borde få ta in icke färdigutbildade lärare för att slutföra sin utbildning på skolan, och för att få mer anpassade lärare för deras skolas mål och pedagogiska arbetssätt. Undersökningen visade att det är av stor betydelse att blivande lärare har tät kontakt med 7

13 skolorna som kommer att bli deras arbetsplats, både lärarutbildningen och skolan tjänar på detta, därför borde de utveckla sitt samarbete ytterligare (Blom och Dam, 2006) Det är många faktorer som påverkar de blivande lärarnas kompetens, dels vilka lärare de möter under sin utbildningstid men även schemat i skolan har en avgörande roll. Blom och Dam (2006) fann att de lärarstudenter som hade tidskrävande schema med många och långa dagar i skolan, tillgodogjorde sig utbildningen sämre. Författarna menar att lärarstudierna kräver mycket tid till att studera, reflektera över sig själv och med hjälp av andra för att få omvandla teoretisk kunskap till praktisk erfarenhet. Lärarstudenter bör få möjlighet att delta i skolans vardag, tillsammans med elever, lärare och föräldrar för att kunna utvecklas till goda lärare. Slutligen skriver författarna att det inte är en fråga ifall skolan skall vara mer delaktig i lärarutbildningen, utan hur de ska bli mer delaktiga (Blom och Dam, 2006). Enligt en studie von Wright (1997) har utfört på lärarutbildningen. Fann hon att de flesta blivande lärare trodde att de som lärare har möjlighet att påverka barnens socialisation. De blivande lärarna ville göra detta på ett positivt sätt genom att uppväga hemmets, föräldrarnas och omgivningens brister, i de fall de förekom. Vidare fann hon i sin studie att en tredjedel av de blivande lärarna tyckte att skolans viktigaste uppgift var att utveckla elevernas personlighet och sociala förmåga. Undersökningen visade inte om lärare fick specifik kunskap om barn som far illa, men på frågan vad som är viktigt att en lärare bör veta och kunna om eleven, svarade 68 % kunskap om elevers erfarenheter och levnadsförhållanden. På frågan om vad läraren först vill veta om barnen, svarade 71 % bakgrund, hemmiljö och kamratkrets. På frågan om orsaker till att ett barn lyckas bättre än ett annat, svarade 38 % att läraren kan bidra till elevens framgång eller brist på framgång. von Wright (1997) skriver i sin studie att lärare och blivande lärare kommer att involveras i möten med eleverna och deras föräldrar och då även i deras socialisationsprocess. De olika synsätt som varje individ och där med även lärare bär med sig påverkar hur läraren riktar sin uppmärksamhet på olika aspekter hos eleven. Det är synsätt som färgats av bakgrund och erfarenheter, men det behöver inte innebära att de är till nackdel i arbetet. Utan bör istället ses som en tillgång då läraren tar med sig erfarenheter från en situation till en annan (von Wright, 1997). Anmälningsskyldighet SOL 71 reglerar anmälningsskyldigheten och sen lyder den enligt följande: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt myndigheter som hälso- sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd (Fahlberg et al. 2004). Trots detta visar återkommande studier att anmälningsskyldigheten i den utsträckning som lagen avser inte fullgörs. Detta kan bero på många olika aspekter som t. ex att det är ett stort steg att vända sig till socialtjänsten p.g.a. att socialtjänsten betraktas som stämplande myndighet. Den vuxne är rädd för att ha för lite fakta för att kunna anmäla eller rädsla för att barnet ska flyttas av föräldrarna från skolan och bli mer utsatt, etc. (Hellquist, 2004). Enligt Hellquist (2004) är personal som trots allt anmäler misstankar om att ett barn far illa ofta kritiska till att de aldrig får veta vad som har skett efter deras anmälan. De får inget 8

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer