Michael Francis Delphine Constantin chefdirigent Music Director Music Director

Transkript

1

2 Michael Francis har på kort tid etablerat sig internationellt med engagemang hos de världsledande orkestrarna. Hans förmåga att dirigera blev uppenbar när London Symphony Orchestra plötsligt stod utan dirigent under en turné i Litauen Utan någon förberedelse tog han sig an ett så oerhört komplicerat verk som Sjostakovitjs fjärde symfoni. Michael Francis arbetade som kontrabasist i orkestern men fick efter denna framgång allt oftare dirigera, bland annat konserter där Valentina Lisitsa var solist i Rachmaninovs pianokonserter, något som även spelades in på Decca hösten Michael Francis fick också ersätta den insjuknade Valerij Gergiev 2007 vid Londonsymfonikernas medverkan i BBC Gubajdulinafestival i Barbican Centre vilket fick stor uppmärksamhet. Bara en månad senare tillfrågades han om han kunde ersätta John Adams under ett program vid Philharmonie Luxembourg. Hans debut med San Francisco Symphony 2010 ledde till en djupgående relation till orkestern, där han regelbundet dirigerar både klassiska konserter och nyårskonserter. Från och med säsongen är Michael Francis chefdirigent och konstnärlig rådgivare för. Han har nyligen blivit utnämnd till Music Director för Florida orchestra, där han tillträder i september Han kombinerar det uppdraget med sitt chefdirigentskap i Norrköping. I september erhöll han också det prestigefulla uppdraget Music Director för The Mainly Mozart Festival and Orchestra, en festival baserad i San Diego, med en orkester bestående av konsertmästare och stämledare från USA:s mest framstående orkestrar. Han har ett nära samarbete med världsviolinisten Anne Sophie Mutter och arbetar också med andra internationella artister som till exempel Lang Lang, Arcadi Volodos, Vadim Gluzman, Baiba Skride, Milos, Rufus Wainwright. Delphine Constantin är soloharpist i SON sedan 2008, men också en av de mest efterfrågade harpisterna i Skandinavien. Hon har engagerats som solist av flera orkestrar, däribland Dalasinfoniettan och Västerås Sinfonietta, och framfört konsertanta verk av Boieldieu, Rota, Glière och Debussy. Dessutom spelar hon gärna kammarmusik. De flesta ledande orkestrarna i Skandinavien har engagerat henne som orkesterharpist; Oslofilharmonin, Kungliga Filharmonikerna, Svenska Kammarorkestern, Göteborgs Symfoniker, Bergens filharmoniska orkester, Oslooperan och Kungliga Operan i Stockholm. Delphine Constantin är född i Paris 1983 och påbörjade där sina studier, avslutade med orkester- och solistdiplom vid musikhögskolan i Zürich för professor Catherine Michel. Under studietiden i Schweiz spelade hon regelbundet i Zürichoperan och var även anställd ett år som gästsoloharpist i Basel Sinfonieorchester. Hon var under denna tid även solist med olika schweiziska orkestrar. I övriga Europa har hon framträtt som solist och kammarmusiker i flera festivaler. Delphine har vunnit flera internationella harpisttävlingar som Reini-Stiftung Harfe Wettweb i Tyskland (2005) och Migros Stiftung i Schweiz (2008). Hösten 2013 sände Sveriges Radio P2 ett program om henne kallat Solistliv.

3 Säsongen 2007/08 tillhörde Daniel den fasta ensemblen vid Oper Leipzig, och säsongen 2008/09 var han knuten till Den Jyske Opera. Vintern 2009/10 sjöng Daniel Father Truelove i Stravinskys Rucklarens väg på Malmö Opera. 2012/13 gjorde Daniel Greven i Figaros bröllop på Den Jyske Opera samt Hertigen av Albany i Reimanns Lear på Malmö Opera. Daniel har säsongen 2013/14 återvänt till Malmö Opera för rollen som greve Des Grieux i Massenets Manon, och där han sjöng Mr Ford i Falstaff. Därefter, hösten 2014, gjorde han rollen som Figaro i Figaros bröllop på GöteborgsOperan. Jeanette Köhn är en av Sveriges mest mångsidiga och uppskattade sångerskor. Vid sidan av att sedan länge vara en väl etablerad konsert- och operasångerska med engagemang världen över har hon också tilldelats en Guldmask för sin rolltolkning av Roxanne på Oskarsteatern och hyllats för sin medverkan i Povel Ramels revyer Knäpp igen och Kolla Klotet samt för sina insatser i musikaler som Les Miserables och Sommarnattens Leende. Hon har tilldelats såväl Jenny Lind- och Christina Nilsson-stipendierna som Kungliga Musikaliska Akademiens utlandsstipendium. Jeanette Köhn har studerat vid Musikhögskolan i Stockholm samt för Geoffrey Parsons i London och Warren Jones i New York. Att nämna alla hedervärda och prestigeladdade föreställningar hon deltagit i skulle spränga ramarna för denna presentation, låt oss i all hast bara nämna Nobelprisbanketter, Riksdagens öppnande, Astrid Lindgrens begravning, Anna Linds Minneshögtid, Minneshögtid för tsunamikatastrofens offer och konserter i Lincoln Center. Hon har medverkat i ett trettiotal cd-inspelningar runt om i världen. Daniel Hällström är utbildad vid Kungliga Musikkonservatoriet samt Operaakademien i Köpenhamn där han utexaminerades Tidigt sjöng Daniel en rad roller på Tivoli men också på Det Kongelige i Köpenhamn och Vadstenaakademien. Som konsertsångare har Daniel samarbetat med dirigenter som Giordano Bellincampi, Nicholas Braithwaite, Tobias Ringborg och Staffan Larson. Bel Cantokören grundades 1987 i syfte att skapa någonting nytt i stadens musikliv; en religiöst och politiskt obunden blandad kör, med ett ungdomligt sound. Man har presenterat musikalerna Godspell och Brandbilen som försvann samt rockkonserten Bel Canto Goes Rock. Men man har också en mer traditionell sida med Luciakonserter, jazz, folkvisor och klassisk musik. Tillsammans med SON har man medverkat i bland annat Händels Messias, och Franke-Bloms opera HP. Musikaliska Sällskapets Kammarkör har funnits sedan 1828, och är därmed en av Sveriges äldsta körer. Körens verksamhet består främst i att ge konserter, ge sig iväg på körresor och att spela in skivor, och man har valt att ha en mycket bred profil när det gäller repertoaren. Man sjunger således allt mellan musikal, jazz, klassisk körmusik och nyskriven körmusik. Lika gärna som man sjunger i kyrkliga sammanhang eller i konsertsalar tillsammans med SON, framträder man vid personalfester och andra mindre tillställningar. Studentkören SKÖN bildades våren 1999 av några hängivna studenter och körledarna Michael Bruze och Lisa Tilling. SKÖN består av cirka 40 sångglada studenter och före detta studenter från olika program i Norrköping. SKÖN sjunger en varierad repertoar av allt från studentikosa sånger, sakralt, afrikanskt till folkmusik. Kören sjunger ofta i samband med evenemang på Campus Norrköping, men även för företag och i kyrkor, vårsånger och julsånger. Fotografering och bandupptagning ej tillåten

4 CLAUDE DEBUSSY ( ) Danse sacrée et danse profane för harpa och stråkorkester (10 ) Danse sacrée: Très modéré Danse profane: Modéré 1902 skrev Debussy sin enda opera, den innerliga Pelléas et Mélisande skrev han sitt mest spelade och mest omfattande orkesterverk, La Mer. Dessa båda kompositioner utgör höjdpunkterna i hans produktion, och de är bevis på att han under dessa år var inne i en mycket fruktbar skaparperiod. Mellan de båda storverken komponerade han också de båda danserna för harpa och stråkorkester: Danse sacrée et danse profane. Verket beställdes av instrumentfabrikören Pleyel, som just byggt en ny kromatisk harpa utan pedaler, och för det instrumentet hade man genast inrättat en studiegrupp vid konservatoriet i Bryssel. Danserna användes sedan som examensprov där, men fick sitt första offentliga framförande vid en Concert Colonne i Paris i november Alltsedan dess har dessa förtjusande kompositioner hört till harpisternas älsklingsstycken. Musiken är mycket välskriven och här finns impressionistisk klangmystik. Men inflytandet från Erik Saties naivism är också tydligare här än kanske någon annanstans i Debussys produktion. Danse sacrée är en högstämd saraband, medan Danse profane är en livligare och mer modern dans med drag av trånande vals. OLIVIER MESSIAEN ( ) L Ascension fyra symfoniska meditationer (19 ) Majesté du Christ demandant sa gloire à son Père Alléluias sereins d une ame qui désire le ciel Transports de joie d une ame devant la gloire du Christ qui est la sienne Prière du christ montant vers son Père I Messiaen förenas visionären och mystikern med den inspirerade och skicklige hantverkaren fullbordade han sitt första stora verk, den symfoniska meditationen Himlafärden. Efter något år omformade han musiken för orgel, och med tiden har detta orgelverk överskuggat den ursprungliga orkesterversionen. Men orkesterstycket har egna starka kvaliteter; omtumlande med sina kontraster, ackordblock, sin rikedom av harmonik, melodik och klang. Det är typiskt för Messiaen att bifoga målande titlar. I översättning kallar han satserna: Kristi majestät bedjande Fadern om sin upphöjelse, Halleluja från en själ som längtar efter himlen, En själs jubel inför Kristi ära, som är hennes egen, och Kristi bön som stiger upp till Fadern. Fotografering och bandupptagning ej tillåten

5 MAURICE RAVEL ( ) Pavane för en död prinsessa (6 ) Lento Allegro moderato Adagio ma non troppo Allegro 1899 gav oss Maurice Ravel en liten spanskinfluerad stämningsbild som han kallade Pavane pour une infante défunte (Pavane för en död prinsessa). Han var ännu elev vid konservatoriet i Paris, så det är verkligen fråga om ett ungdomsverk. Men alla som hörde den blev förtjusta och rörda utom tonsättaren själv, som fann den ofullständig och i avsaknad av klang. Det finns möjligen aningen sanning i påståendet, i alla fall om man lyssnar till originalversionen för ensamt piano. Men när Ravel så sent som 1910 återvände till Pavanen för att orkestrera den, gav han med sin makalösa instrumentationskonst detta lilla andlösa drama en högre dignitet och en omisskännlig ravelsk utstrålning. Verket tillägnades den i högsta grad levande prinsessa som brukar kallas Edmond de Polignac. Ja, i själva verket föddes hon i New York 1865, hette Winnaretta och var tjugonde barnet till den kände symaskinsfabrikören Isaac Singer. Men hon gifte sig med den trettio år äldre franske prinsen Polignac, som själv var tonsättare och som avled Med faderns och makens miljoner i fickan främjade hon musiklivet i Paris, och på olika sätt har hon haft förbindelser med de flesta av tidens tonsättare och utövande musiker, bland dem Igor Stravinsky, Manuel de Falla, Erik Satie, Kurt Weill och Arthur Rubinstein. I Ravels Pavane är det bara fråga om att skildra melankoli och reservation. Det blev en långsam spansk dans, hövisk och elegant. Den kan leda tankarna till en annan prinsessa, den som Velasques målade i en känd målning. GABRIEL FAURÉ ( ) Requiem op 48 version 1893 (38 ) Introit et Kyrie Offertorium Sanctus Pie Jesu Agnus Dei Libera me In paradisum Gabriel Fauré är musikhistoriens mest älskvärda tonsättare. Hans tillmötesgående personlighet stämmer överens med hans vackra och lättillgängliga musik. Inte ens när han skrev en dödsmässa tog han till hårda ord. Fotografering och bandupptagning ej tillåten

6 Fauré var elev vid École Niedermayer i Paris, där han studerade kyrkomusik från 9 till 20 års ålder. Redan som 25-åring anställdes han själv som lärare vi denna institution efterträdde han Jules Massenet som kompositionslärare vid Pariskonservatoriet, och han krönte 1905 sin bana med att bli institutionens direktör. Som pedagog var han älskad och uppskattad, det har elever som Enesco, Casella och Ravel bekräftat. Från 1861 var Saint-Saëns hans kompositionslärare, och för honom visade 19-åringen upp detta vackra och mogna verk, komponerat , och 1865 tilldelat ett första pris för sin ädelhet och sitt allvar. Så sent som 1906 avslutade han den sista versionen med orkester. Från 1874 och fram till sin död femtio år senare, var Fauré organist i Madeleinekyrkan i Paris. Där framfördes Requiem för första gången 1888, till minnet av hans föräldrar. Fadern hade avlidit 1885 och modern Vid uruppförandet den 16 januari hade verket bara fem satser, och instrumentationen var mycket sparsam. Dessutom innehöll kören inga damer, eftersom man i denna kyrka enbart använde gossar i sopranstämmorna. Till ett nytt framförande 1892 bifogade Fauré de felande satserna och skrev till stämmor för horn och trumpeter. Första gången mässan klingade så som vi vant oss att höra den var 1900 och då hade hans elev Roger Ducasse lagt till ytterligare stämmor. Satsen Libera me hade komponerats redan 1877 som en sång för baryton och orgel. Till skillnad från Verdis eller Berlioz dödsmässor, där dödens fasor skildras med våldsamhet, slår Fauré an en ljus ton. Han gör inte något väsen av Dies Irae (Vredens dag), ord som brukar utbasuneras med domedagstrumpeter och bilda huvudavsnittet i andra requier. Istället lägger Fauré tyngdpunkten vid att dämpa sorgen och att ge tröst, att önska de döda frid. Det har sagts att mitt Requiem inte uttrycker fruktan inför dödens ansikte Men jag ser döden som en lycklig befrielse, en sorts längtan till det efterföljande hellre än en smärtsam resa som man är tvungen att genomlida Kanske har jag instinktivt försökt fly från konventionella tankar, eftersom jag i åratal spelat orgel vid begravningar. Jag har verkligen fått nog av sådant. Jag vill göra annat. Mässan spelades även på Faurés egen begravning Stig Jacobsson

7 NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER Chefdirigent Michael Francis Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen Andrej Power (tjl) Jannika Gustafsson (vik) Alt konsertmästare Mikael Wenhov 2:e konsertmästare Paul Waltman (tjl) Josep Esteve (vik) Carina Becket Matts Eriksson Sarah Dodd Falkebring (tjl) Lars Hedborg Magnus Ivarson Ingrid Olsson Tanja Orraryd Anders Törnqvist Kristina Lindholm Vahllöf Johanna Tafvelin Nina Söderberg (vik) Vakant Violin 2 Ruth Anderberg* Fredrik Anderberg** Håkan Jonsäll** Lars Andersson Antun Baldun Boel Bengtsson Karin Engström Anne Holmer Åsa Holm Larsson Jin Hägerström Richard Michelin Sonja Vrieze Carin Öjebo Viola Lennart Falkebring* Gunnar Enbom** Vakant** Nanako Akai Karin Svanberg Ancker Erika Gabrielsson Backlund Björn Carlén Thomas Hall Pernilla Rönnlund Marku Sorri Vakant Cello Solo-cellist Niklaas Veltman Bo-Göran Christians* Fredrik Lindström** Sofia Petersen** Torstein Dalene Agneta Fredljung Leif Vahllöf Kerstin Widengård Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist* Jan Duda** Anna-Cecilia Yman** Emma Josefsson Daniel R Thomas Roine Uddfeldt Vakant Flöjt Anja Stukalenko-Kreuzer* Annica de Val** Anders Bleckman Oboe Pelin Lius* Thomas Bodin** Hanna Edqvist (vik) Klarinett Johnny Jannesson* Lars Paulsson** Bo Pettersson Fagott Linus Berglund* (tjl) Eva Pettersson Veltman** Per Jonsson Gille Valthorn Lennart Langer* Anna Ahlenius** Jan Lejonclou Lars Thapper Elisabeth Åkervall Trumpet Vakant* Elias Svanberg** (vik*) Scott Natzke (vik**) Stefan Mattsson Trombon Eric Svensson* (tjl) Lars Ivarsson (vik**) Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd* Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd* Petter Svensson** Harpa Delphine Constantin* * Stämledare ** Alt stämledare Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning.

8 Kommande konserter våren 2015 HOMMAGE: SVEN-BERTIL TAUBE LÖRDAG 28 MARS kl De Geerhallen Norrköping Obs tiden! Dirigent Peter Nordahl Solist Sven-Bertil Taube Dundersuccé med nya skivan Hommage, inspelad med Norrköpings Symfoniorkester. Hommage är en hyllning till Sven-Bertil Taubes vänner och musikkollegor med en rad fina visor av Olle Adolphson, Lars Forssell, Gunnar Bohman med flera. Nu presenteras hela materialet som konsert med i De Geerhallen. ELDIGT OCH NYSKRIVET TORSDAG 9 APRIL kl De Geerhallen Norrköping FREDAG 10 APRIL kl De Geerhallen Norrköping Introduktioner kl m Stig Jacobsson Dirigent Cathrine Winnes Solist Martin Orraryd slagverk CORIGLIANO Conjurer, konsert för slagverkare och stråkorkester TARRODI Ascent konsert för orkester, uruppförande STRAVINSKY Svit ur Eldfågeln, v ÖPPEN REPETITION MED MICHAEL FRANCIS TISDAG 14 APRIL kl De Geerhallen Norrköping Fri entré Dirigent Michael Francis Hör SON och Michael Francis repetera torsdagens konsert. Under ca en timmes tid får du följa orkesterns arbete, när det är två dagar kvar till konsert. Välkommen till oss mitt i vardagen! NORDISKA TEMPERAMENT TORSDAG 16 APRIL kl De Geerhallen Norrköping Introduktion kl m Linus Berglund Dirigent Michael Francis Solist Ye-Eun Choi violin STAERN Polar Vortex, beställningsverk SIBELIUS Violinkonsert NIELSEN Symfoni nr 2 op 16 De fyra temperamenten GÄSTSPEL I KONSERTHUSET STOCKHOLM LÖRDAG 18 APRIL kl Konserthuset Stockholm Dirigent Michael Francis IVES Symfoni nr 2 NIELSEN Symfoni nr 2 op 16 De fyra temperamenten Läs mer om alla våra konserter på norrkopingssymfoniorkester.se HOMMAGE vann i år en Grammis i kategorin Årets Folkmusik/Visa KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ DELPHINE CONSTANTIN FOTO: MARIA HOVBERG MICHAEL FRANCIS FOTO: MARCO BORGGREVE JEANETTE KÖHN FOTO: KARIN ALFREDSSON DANIEL HÄLLSTRÖM FOTO: JOHAN TÖTTERSTRÖM SVEN-BERTIL TAUBE FOTO: NICHO SÖDLING NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTERS SPONSORER Guldpartners Ericsson AB, Henry Ståhl Fastigheter AB, Holmen AB, Fastighets AB LE Lundberg Silverpartner ABB, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Ehlert Kurt och Brita, Ernst & Young AB, Foster Wheeler Energi AB, Gunnar Gunnarsson Fastighets AB, Holmen Paper AB, HSB, Hyresbostäder, Kinnarps Interior Norrköping AB, Mattssons Fastighetsutveckling AB, Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, SMHI, Swedbank, Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation Tack för ert stöd! SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas symfoniorkester@son.norrkoping.se