Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor"

Transkript

1 Behandlingsrekommendation Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor Profylax med zidovudin och elektivt kejsarsnitt sänker risken för smittöverföring av HIV från mor till barn radikalt. Detta konstaterades vid ett expertmöte som Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV) den 9 juni Bakgrund Mer än 90% av alla HIV-infekterade barn i världen har smittats av modern under fosterlivet, i samband med födelsen eller via bröstmjölken. Man beräknar att barn smittas på detta sätt varje år. Den stora majoriteten av dessa barn föds i utvecklingsländer i Afrika och södra/sydöstra Asien och mortaliteten är hög under de första levnadsåren. Cirka barn till HIV-infekterade kvinnor föds årligen i USA. Smittöverföringen från mor till barn i USA, som var 20-25% fram till 1994, har minskat till under 5% I Europa föds det största antalet barn till HIV-infekterade mödrar i Spanien, Italien och Frankrike. I Sverige känner vi hittills till cirka 230 barn födda av HIVinfekterade kvinnor, och av dessa är 57 smittade. Smittöverföringen i den prospektivt följda gruppen barn i Sverige under perioden var 26%. Under åren har fyra barn smittats i Sverige av sina mödrar, vilket motsvarar en transmissionsfrekvens på 7%. Utan behandling med läkemedel mot HIV eller andra preventiva åtgärder är frekvensen av HIV-1- transmission från mor till barn 15-25% om modern inte ammar. Tilläggsrisken vid amning är cirka 10%. Huvuddelen av smittade barn infekteras sannolikt i samband med födelsen. Profylax med zidovudin och elektivt kejsarsnitt har oberoende av varandra sänkt risken för transmission till barnet och om åtgärderna kombineras beräknas nu risken för att barnet smittas vara under 5%, kanske så låg som 2%. Faktorer som ökar risken för transmission är: Symtomgivande HIV-infektion och/eller lågt CD4-cellstal Hög virusmängd (högt antal HIV-1- RNA-kopior) i blodet Prematuritet Korioamnionit Lång tid mellan vattenavgång och förlossning Vaginal förlossning Trots att förlossning med elektivt kejsarsnitt och behandling med läkemedel mot HIV har visats kunna minska transmissionsfrekvensen är många frågor fortfarande delvis obesvarade, t ex: Hur sent kan profylax påbörjas? Vilka risker för mor och barn är rimliga att ta? Innebär elektivt kejsarsnitt ytterligare minskad transmissionsrisk vid optimal antiretroviral profylax och behandling? Målet för det expertmöte som ligger till grund för nedanstående rekommendationer var att granska tillgänglig dokumentation och aktuella rekommendationer från olika länder samt att utgående från detta material och deltagarnas samlade expertis ge råd och riktlinjer för behandlande läkare i Sverige.

2 Allmänna rekommendationer Enligt Sveriges smittskyddslag skall varje HIV-infekterad person ha en behandlande läkare. Både läkaren och patienten har ansvar för att andra skyddas mot smittan. Antikonception och eventuell barnönskan måste diskuteras öppet och belysas ur många perspektiv, t ex socialt, existentiellt och ur smittskyddsperspektiv. En önskad eller inträffad graviditet ställer höga krav på rådgivningens kvalitet. Kvinnan/paret måste få möjlighet att förstå de risker som föreligger för dem själva och deras eventuella barn, och vad som går att göra för att minska riskerna. Ett nära samarbete mellan obstetriker, infektionsläkare, barnläkare, barnmorska och kurator krävs för att informationen och omhändertagandet skall bli så bra som möjligt. Läkarkontroll och bestämning av CD4-cellstal och virusmängd bör tas på alla gravida HIVinfekterade kvinnor en gång varje trimester. Elektivt kejsarsnitt cirka två veckor före beräknad förlossning rekommenderas i syfte att minska risken för smitta till barnet. Antibiotikaprofylax till modern rekommenderas i samband med kejsarsnittet. Barnet skall inte ammas. Behandling med läkemedel mot HIV under graviditet kan ha två syften, dels att behandla kvinnans HIV-infektion, dels att förhindra transmission av virus till barnet. Zidovudin och nevirapin är hittills de enda läkemedel som har dokumenterad effekt på transmissionen från mor till barn. I nedanstående rekommendationer har såväl positiva som negativa effekter av behandlingen för mor och barn vägts in. Specifika rekommendationer i olika situationer I detta sammanhang blir skillnaden mellan profylax mot smittöverföring till barnet och behandling av moderns HIV-infektion särskilt tydlig. 1. Tidigare obehandlad HIV-infekterad gravid kvinna 1a. Gravida kvinnor med HIV-infektion som är asymtomatisk och i sig inte behandlingskrävande bör ges profylax med zidovudin från 26:e graviditetsveckan i dosen mg x 2 per os. Detta gäller i de flesta fall patienter med CD4+ lymfocyter > x 10 6 /l och HIV-1 RNA < cirka /ml. (Dessa gränser är under debatt och strikta behandlingsrekommendationer saknas.) Under förlossningen ges modern zidovudin intravenöst i dosen 2 mg/kg under en timme efterföljt av 1 mg/kg/timme tills barnet är fött. Vid kejsarsnitt påbörjas zidovudininfusionen fyra timmar före beräknat ingrepp. Barnet behandlas med zidovudin per os 2 mg/kg x 4 i sex veckor med behandlingsstart vid 8-12 timmars ålder (Faktaruta 1). Moderns ziduvudinbehandling avslutas efter förlossningen.

3 Faktaruta 1. Dosering av zidovudin vid användning som profylax mot mor-barnsmitta av HIV Kvinnan Från graviditetsvecka 26: mg x 2 per os. Vid förlossning: Intravenös infusion: 2 mg/kg under 1 timme, därefter 1 mg/kg/timme tills barnet är fött. Vid kejsarsnitt startas infusionen 4 timmar före beräknat ingrepp. Barnet Från 8-12 timmars ålder: 2 mg/kg x 4 per os i 6 veckor. Faktaruta 2. Dosering av andra antiretrovirala medel vid användning som förstärkt profylax i speciella fall (se text) Nevirapin Kvinnan 200 mg per os i engångsdos 4-12 timmar före barnets beräknade födelse. Barnet 2 mg/kg per os i engångsdos vid 2-3 dygns ålder. Didanosin Kvinnan mg/dygn per os uppdelat i 1 eller 2 doser som tillägg till zidovudin. Barnet 100 mg/m 2 /dygn per os uppdelat i 2 doser i 6 veckor. 1b. Gravida kvinnor med HIV-infektion som bör behandlas för sin egen skull, t ex på grund av symtomgivande infektion och/eller lågt CD4-cellstal och hög virusmängd, kan behandlas enligt gällande riktlinjer för icke-gravida. Efavirenz och zalcitabin skall dock ej användas på grund av befarad teratogen effekt. Om möjligt bör behandling också undvikas under den första trimestern. I samtliga fall, inklusive de där behandlingen bedöms kunna uppskjutas till efter förlossningen, genomförs profylaktiska åtgärder (Faktaruta 1). I fall med hög virusmängd kan förstärkt antiviral profylax övervägas. I denna situation måste den antivirala effekten vägas mot risken för biverkningar på barnet. I avsaknad av dokumentation och klinisk erfarenhet kan specifik

4 rekommendation inte ges. Exempel på förstärkt antiviral profylax är tillägg av didanosin eller nevirapin till mor och barn. Nevirapin ges som engångsdos, 200 mg, till modern 4-12 timmar före barnets beräknade födelse samt till barnet 2 mg/kg i engångsdos vid 2-3 dygns ålder. Om nevirapin ges skall modern fortsätta med zidovudin en vecka efter förlossningen på grund av risk för resistensutveckling under nevirapinets eliminationsfas. Didanosin doseras till nyfödda barn 100 mg/m 2 /dygn uppdelat i två doser och ges i sex veckor (Faktaruta 2). 2. Kvinna som redan behandlas med antivirala medel inför och vid konstaterad graviditet Tre problem är av särskild betydelse i denna situation: Risken för kvinnan om medicineringen utsätts under första trimestern Risken för överföring av HIV till barnet Risken för barnet att få skador av medicineringen 2a. Inför planerad graviditet Kvinnor som har framgångsrik HIV-behandling skall utförligt informeras om att såväl kort- som långtidseffekter av de flesta HIV-läkemedel på barn som exponeras under fosterlivet är ofullständigt kända. Om kvinnan/paret trots detta planerar en graviditet är huvudregeln att behandlingen skall fortsätta med de läkemedel som kvinnan redan har. Läkemedel med befarad teratogen effekt, som efavirenz och zalcitabin, skall dock ersättas med andra läkemedel. Vid indinavirbehandling bör terapibyte senare under graviditeten övervägas på grund av risken för hyperbilirubinemi hos barnet. I undantagsfall kan man komma fram till beslutet att helt sätta ut HIV-behandlingen, men denna skall då återinsättas efter den tolfte graviditetsveckan. Risken för teratogenicitet måste vägas mot risken för HIV-relaterade komplikationer och för ökad viremi hos kvinnan och därmed ökad risk för överföring av virus till fostret in utero. 2b. Vid konstaterad graviditet När en framgångsrikt behandlad kvinna blir gravid under pågående behandling är huvudregeln att läkemedelsterapin skall fortsätta. Om hon behandlas med efavirenz eller zalcitabin rekommenderas diskussion om avbrytande av graviditeten. Beträffande indinavir, se 2a. I samtliga fall av graviditet hos framgångsrikt behandlad kvinna bör behandlingen innehålla zidovudin från graviditetsvecka 26. Zidovudin ges också intravenöst under förlossningen och därefter under sex veckor till barnet (Faktaruta 1). 2c. Behandlingssvikt Kvinnor med sviktande behandling skall handläggas enligt gällande riktlinjer för icke-gravida, inkluderande eventuell resistensbestämning, i syfte att uppnå lägsta möjliga virusnivå vid förlossningen. Efavirenz och zalcitabin är kontraindicerade före vecka 12 och indinavir bör om möjligt undvikas. Från vecka 26 rekommenderas byte eller tillägg av läkemedel så att behandlingen innehåller zidovudin, som också ges intravenöst under förlossningen och under sex veckor till barnet (Faktaruta 1). Vid behandlingssvikt utan goda terapeutiska alternativ kan behandlingen fortsätta fram till vecka 30, varefter intensifiering av behandlingen, med tillägg av ytterligare preparat, bör övervägas i syfte att uppnå en så liten virusmängd som möjligt i samband med förlossningen. Nevirapin till mor och barn i samband med förlossningen bör också övervägas (Faktaruta 2).

5 3. Kvinna som tidigare behandlats med zidovudin eller varit gravid och fått zidovudinprofylax 3a. Om kvinnan tidigare varit gravid och då fått zidovudinprofylax men för närvarande är obehandlad och har låg virusmängd rekommenderas zidovudinprofylax (Faktaruta 1). Om HIVinfektionen hos kvinnan är behandlingskrävande bör ställningstagande till sedvanlig kombinationsterapi göras (se 1b). Resistensbestämning bör övervägas. I samband med förlossningen ges dessutom zidovudin och/eller nevirapin till mor och barn. Om resistensbestämning visar zidovudinresistens bör en individuell utformning av barnets behandling göras med hänsyn till resistens och moderns tidigare behandling. Exempelvis kan en kombination av zidovudin och didanosin ges i sex veckor (Faktaruta 1 och 2). 3b. Kvinna med framgångsrik pågående kombinationsbehandling där zidovudin ej ingår och som tidigare erhållit zidovudin i monoterapi eller i kombination bör fortsätta med oförändrad behandling under graviditeten. Beträffande efavirenz, zalcitabin och indinavir, se 2a och b. I samband med förlossningen ges zidovudin intravenöst till modern och zidovudinprofylax ges till barnet (Faktaruta 1). Om känd eller starkt misstänkt zidovudinresistens förligger ges, som i 3a, t ex zidovudin och didanosin till barnet (Faktaruta 1 och 2). 4. HIV-diagnos sent i graviditeten eller i samband med förlossning En kvinna som tidigare är obehandlad och som upptäcks vara HIV-infekterad sent i graviditeten, dvs ungefär en månad eller mindre före beräknad förlossning, bör behandlas med zidovudin under resten av graviditeten och under förlossningen. Zidovudin ges också till barnet (Faktaruta 1). I synnerhet vid hög virusmängd i plasma kan tillägg av nevirapin till mor och barn övervägas (Faktaruta 2). Om HIV-infektionen hos kvinnan upptäcks i samband med förlossningen behandlas mor och barn på samma sätt. Om möjligt genomförs ett kejsarsnitt före kraftigt värkarbete och vattenavgång. Om nevirapin ej hunnit ges till modern, eller har givits mindre än en timme före barnets födelse, skall barnet dessutom ges en dos om 2 mg/kg per os snarast efter födelsen. Om man ej hunnit ge zidovudin till modern före barnets födelse bör dessutom ytterligare någon kombinationsbehandling, inkluderande zidovudin, till barnet övervägas. 5. Obstetriska komplikationer En obehandlad HIV-infekterad kvinna med prematurt värkarbete och risk för prematur förlossning skall behandlas med peroralt zidovudin från och med graviditetsvecka 25. Om patienten är i aktivt förlossningsarbete ges intravenös behandling med zidovudin och kejsarsnitt bör övervägas om inte förlossningen framskridit alltför långt. Zidovudin ges till barnet och nevirapin kan också övervägas till mor och barn (Faktaruta 1 och 2). Vid tvillinggraviditet rekommenderas profylaktisk behandling med zidovudin från och med graviditetsvecka 25, på grund av den ökade risken för prematur förlossning. I övrigt sker handläggningen som vid singelgraviditet. Vid lång tids vattenavgång och amnionit är risken för bakteriell infektion hos modern ökad och kejsarsnitt bör undvikas. Zidovudin rekommenderas till mor och barn och nevirapin kan övervägas även i dessa fall (Faktaruta 1 och 2).

6 Deltagarlista Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor Dr Jane Ahlqvist Rastad Läkemedelsverket Box UPPSALA Docent Jan Albert Klinisk virologi Professor Jan Andersson Med dr Bo Anzén Kvinnokliniken Karolinska sjukhuset Stockholm Professor Björn Beermann Läkemedelsverket Box UPPSALA Med dr Erik Belfrage Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska sjukhuset STOCKHOLM Docent Ann-Britt Bohlin Barnkliniken Info sekr Christina Brandt Läkemedelsverket Box UPPSALA Docent Bertil Christensson Lunds Universitetssjukhus LUND

7 Dr Leo Flamholc Universitetssjukhuset MAS MALMÖ Dr Katarina Gyllensten Dr Ingegerd Hökeberg Akademiska sjukhuset UPPSALA Docent Gunilla Lidin-Janson SU/Östra GÖTEBORG Docent Knut Lidman Karolinska sjukhuset STOCKHOLM Dr Susanne Lindgren Kvinnokliniken Dr Ann-Charlotte Lindholm Mälarsjukhuset ESKILSTUNA Dr Thomas Linglöf Akademiska sjukhuset UPPSALA Docent Bo-Erik Malmvall Länssjukhuset Ryhov JÖNKÖPING Överläk Signar Mäkitalo Länssjukhuset GÄVLE

8 Barnläk Lars Navér Barnkliniken Överläk Per-Olov Pehrson Professor (Ordf RAV) Anders Sönnerborg Virol avd Docent (RAV) Ingrid Uhnoo Preklinisk/klinisk utredn 1 Läkemedelsverket Box UPPSALA Docent (RAV) Rune Wejstål SU/Östra GÖTEBORG

Hiv och graviditet-var står vi nu? Susanne Lindgren, Överläkare,Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Hiv och graviditet-var står vi nu? Susanne Lindgren, Överläkare,Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Hiv och graviditet-var står vi nu? Susanne Lindgren, Överläkare,Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Förutsättningar för god handläggning under graviditet aktuell kunskap med nationella

Läs mer

Arkiverad. Profylax och behandling vid graviditet hos hiv-1 infekterade kvinnor Behandlingsrekommendation. Riskfaktorer för smittöverföring.

Arkiverad. Profylax och behandling vid graviditet hos hiv-1 infekterade kvinnor Behandlingsrekommendation. Riskfaktorer för smittöverföring. Profylax och behandling vid graviditet hos hiv-1 infekterade kvinnor Behandlingsrekommendation Profylax och behandling med antiretrovirala läkemedel och elektivt kejsarsnitt sänker radikalt risken för

Läs mer

Behandling vid graviditet hos hiv-1 infekterade kvinnor

Behandling vid graviditet hos hiv-1 infekterade kvinnor Behandling vid graviditet hos hiv-1 infekterade kvinnor Rekommendationer Profylax med antiretrovirala läkemedel och elektivt kejsarsnitt sänker risken för smittöverföring av hiv från mor till barn radikalt.

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10 HIV/AIDS Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10 Sverige 1982 Första fallet av AIDS diagnostiseras i Sverige 1983 HIV viruset upptäcks (Montagnier, Nobelpris 2008)

Läs mer

Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare

Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare Risk för överföring av Hepatit B Utan profylax Upp till 90 % risk om mor HBeAg pos < 20 % risk om mor anti-hbeag pos

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Hepatit B - handläggning av gravid kvinna med hepatit B bärarskap och hennes barn

Hepatit B - handläggning av gravid kvinna med hepatit B bärarskap och hennes barn Dokumentets Titel Hepatit B - handläggning av gravid kvinna med bärarskap och hennes barn Ägare: Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Lars Holmberg, Agneta Romin, Stefan Morén, Bodil Petersen, Britt Börjesson,

Läs mer

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning Extrem prematuritet Obstetrisk handläggning - en balansgång mellan fetal indikation och maternell risk SFOG Örebro 2016 Maria Jonsson Docent Förlossningsöverläkare Akademiska sjukhuset Uppsala Handläggning

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Folkhälsomyndigheten, 2014 Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion Denna titel kan beställas från:

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

Infektioner och graviditet. Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009

Infektioner och graviditet. Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009 Infektioner och graviditet Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009 Hepatit A Aldrig kronicitet Kortvarig viremi = liten risk för perinatal smitta Ingen transplacentär överföring Ingen säkert ökad morbiditet

Läs mer

Infektioner och graviditet. Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009

Infektioner och graviditet. Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009 Infektioner och graviditet Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009 Hepatit A Aldrig kronicitet Kortvarig viremi = liten risk för perinatal smitta Ingen transplacentär överföring Ingen säkert ökad morbiditet

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Minskad risk för mor-barn transmission av hiv-1: Åtgärder under graviditet och förlossning

Minskad risk för mor-barn transmission av hiv-1: Åtgärder under graviditet och förlossning Minskad risk för mor-barn transmission av hiv-1: Åtgärder under graviditet och förlossning ANN-BRITT BOHLIN, SUSANNE LINDGREN OCH ANDERS SÖNNERBORG Bakgrund Mer än 90% av alla hiv-infekterade barn i världen

Läs mer

Smittsamhet och hiv-behandling idag

Smittsamhet och hiv-behandling idag Smittsamhet och hiv-behandling idag Anna Mia Ekström Professor, specialistläkare Karolinska Institutet Global Health, HIV/AIDS & SRHR research group & Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Referat från Riksstämman Göteborg nov-06 Ref. AW

Referat från Riksstämman Göteborg nov-06 Ref. AW Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 Referat från Riksstämman Göteborg nov-06 Ref. AW UHIV-AIDS: Blandat från: - Virologisymposiet Hiv-behandling inför 2007 vetenskap och trender (Anders

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Hiv, läkarinformation

Hiv, läkarinformation Sida 1 (4) Hiv, läkarinformation Allmänfarlig sjukdom och därmed smittspårningspliktig sjukdom Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad Det är viktigt att diagnostisera en hivinfektion så tidigt som möjligt!

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Information till vården

Information till vården Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Information till vården om barn med hivinfektion 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hivinfekterade barns behov i vården 3 Inledning 5 Barn med hiv i sjukvården

Läs mer

Arkiverad. Antiretroviral behandling av hiv-infektion, uppdaterad version Behandlingsrekommendation. Inledning. Förberedelser inför behandling

Arkiverad. Antiretroviral behandling av hiv-infektion, uppdaterad version Behandlingsrekommendation. Inledning. Förberedelser inför behandling , uppdaterad version Behandlingsrekommendation Läkemedelsverket och RAV, Referensgruppen för antiviral terapi, har tidigare vid två tillfällen, 2002 och 2003, i samarbete publicerat rekommendationer för

Läs mer

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Behandling av HIV-1 infekterade kvinnor

Behandling av HIV-1 infekterade kvinnor Bakgrundsdokumentation Behandling av HIV-1 infekterade kvinnor Riskfaktorer, läkemedelsstudier och förlossningssätt i relation till transmission av HIV från mor till barn Susanne Lindgren Bakgrund Utan

Läs mer

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Akut Obstetrik (Ars Obstetricia)

Akut Obstetrik (Ars Obstetricia) Kursledare: Nana Wiberg, Läkare, Kvinnikliniken UMAS Karl Kristensen, Läkare, Kvinnokliniken USIL Målgrupp: Läkarstudenter intresserade av att bli obstetriker, anestesiläkare, akutläkare, kirurger, intresserade

Läs mer

Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Stada 200 mg/245 mg filmdragerade tabletter , version 1.3

Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Stada 200 mg/245 mg filmdragerade tabletter , version 1.3 Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Stada 200 mg/245 mg filmdragerade tabletter 30.5.2016, version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Emtricitabine/Tenofovir

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Amning och graviditet-fosterpåverkan

Amning och graviditet-fosterpåverkan 1 Amning och graviditet-fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd 06 Nov 2013 Kerstin Ahlqvist LIF/FASS Graviditet Amning SLLs beslutsstöd (Janusinfo) Läkemedel och fosterpåverkan Läkemedel

Läs mer

Profylax och behandling vid graviditet hos HIV-1 infekterade kvinnor, 2013 Behandlingsrekommendation

Profylax och behandling vid graviditet hos HIV-1 infekterade kvinnor, 2013 Behandlingsrekommendation Profylax och behandling vid graviditet hos HIV-1 infekterade kvinnor, 2013 Behandlingsrekommendation Profylax och behandling med antiretrovirala läkemedel samt utbredd användning av elektivt kejsarsnitt

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

PARTNER-studien. Det är en europeisk studie som kommer att omfatta cirka 950 manliga homosexuella par.

PARTNER-studien. Det är en europeisk studie som kommer att omfatta cirka 950 manliga homosexuella par. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge Syfilis (lues) 2016-10-18 Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge Syfilis Ovanligt - men ökar! Syfilis = Stor imitatör Tänk tanken!! Fråga alltid om oskyddat sex om någon har ett sår genitalt

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

15. Hiv och hepatiter

15. Hiv och hepatiter Kapitel 15 1 15. Hiv och hepatiter Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus. En Hiv infektion kan förlöpa asymtomatisk under många år. En del nysmittade får en

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. 20-03-03 Vad ingår i hiv-statistiken? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Den avidentifierade koden (s.k.

Läs mer

Information till dig som har fött barn på SUS

Information till dig som har fött barn på SUS Information till dig som har fött barn på SUS FamiljeBB Du kommer till FamiljeBB om allt är bra med dig och ditt barn efter förlossningen. Man måste dock stanna på förlossningen i minst 3 timmar för observation.

Läs mer

Uppdatering HIV-behandling. - Med lite regulatoriskt perspektiv. Olle Karlström Inf klin Karolinska-Huddinge Läkemedelsverket, Uppsala

Uppdatering HIV-behandling. - Med lite regulatoriskt perspektiv. Olle Karlström Inf klin Karolinska-Huddinge Läkemedelsverket, Uppsala Uppdatering HIV-behandling - Med lite regulatoriskt perspektiv Olle Karlström Inf klin Karolinska-Huddinge Läkemedelsverket, Uppsala HIV-behandling effekt inte något större bekymmer Resistens per startår

Läs mer

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium Psykosociala riskfaktorer Ålder < 18 år Ensamstående kvinna utan socialt stöd Permanent sjukpensionerad kvinna

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

A-vitaminbehandling vid RP

A-vitaminbehandling vid RP A-vitaminbehandling vid RP Sedan nästan 20 år har man använt behandling med vitamin A för att om möjligt bromsa synförsämringen vid främst klassisk RP. Det har också kommit varningar på senare tid för

Läs mer

Hepatit C hos unga. - Fakta

Hepatit C hos unga. - Fakta Hepatit C hos unga - Fakta 2 Kan jag vara smittad med hepatit C? Hepatit C är ett virus som överförs genom kontakt med smittat blod och som kan påverka levern. De vanligaste sätten för unga personer att

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutstöd

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutstöd Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL om läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort

Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort En historisk tillbakablick Vad säger lagen? Aktuell statistik Gunilla Tegerstedt, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset o ledamot i

Läs mer

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Är det möjligt att bota HIV?

Är det möjligt att bota HIV? Är det möjligt att bota HIV? Varför livslång infektion? Varför behövs bot? Är bot möjlig? Vilka metoder provas? Jan Albert Professor i Smittskydd, speciellt virologi, MTC, KI Överläkare, Mikrobiologen,

Läs mer

Blodburen smitta inom barnomsorg och skola

Blodburen smitta inom barnomsorg och skola Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 5 10 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna Skogstam Ingemar Hallén 2016-10-04 2019-10-03 Blodburen

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. 1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10

Läs mer

Genvoya OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Genvoya OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/661227/2015 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för, som specificerar de åtgärder som

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut

Läs mer

Tidig hivbehandling av hivpositiva nyfödda barn minskar dödligheten. Pedimune, första kombinationstabletten för behandling av barn

Tidig hivbehandling av hivpositiva nyfödda barn minskar dödligheten. Pedimune, första kombinationstabletten för behandling av barn Tidig hivbehandling av hivpositiva nyfödda barn minskar dödligheten Barnanpassat fosamprenavir godkänt i Europa Pedimune, första kombinationstabletten för behandling av barn Ökat sexuellt riskbeteende

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället

Läs mer

CMV - transplantation. Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

CMV - transplantation. Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala CMV - transplantation Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Disposition CMV definitioner CMV diagnostik CMV läkemedel Profylax preemptiv - strategier CMV behandling CMV framtida

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN SUSTIVA 50 mg kapslar, hårda 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje kapsel innehåller 50 mg efavirenz. För hjälpämnen, se 6.1 Förteckning över hjälpämnen.

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Evotaz (atazanavir/kobicistat) 5. januari 2016, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Evotaz (atazanavir/kobicistat) 5. januari 2016, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Evotaz (atazanavir/kobicistat) 5. januari 2016, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Antiretroviral behandling av HIV-infektion 2013, uppdaterad version Behandlingsrekommendation

Antiretroviral behandling av HIV-infektion 2013, uppdaterad version Behandlingsrekommendation Antiretroviral behandling av HIV-infektion 2013, uppdaterad version Behandlingsrekommendation Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) och Läkemedelsverket har sedan 2002 regelbundet publicerat nationella

Läs mer

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN Den här broschyren är avsedd för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna tillsammans bekantar sig med broschyren. Att delta i fosterscreening är frivilligt. Fosterscreeningar GUIDE

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING

Läs mer