Förstudie Gemensamhetsanläggningar som alternativ vid val av VA-försörjning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Gemensamhetsanläggningar som alternativ vid val av VA-försörjning"

Transkript

1 Förstudie Gemensamhetsanläggningar som alternativ vid val av VA-försörjning Kommunalt VA Lagen om allmänna vattentjänster Gemensamhetsanläggningar Plan- och Bygglagen Anläggningslagen Enskilda anläggningar Miljöbalken

2 Förord Förstudien har initierats och genomförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från kommuner i Stockholms län och representanter från lantmäterimyndighet på regional och nationell nivå samt konsulter. Projektet har delfinansierats av Stockholms läns landstings miljöbidrag. Inom ramen för förstudien och i parallella processer har dialog förts och information utbytts med över 100 kommunreprenstanter från hela Sverige genom kommunnätverken Kommuner med omvandlingsområden, medlemmar i VA-planeringsguiden samt konferensen Vatten Avlopp Kretslopp. Arbetsgrupp Amelia Morey Strömberg, Norrtälje kommun/ Utvecklingscentrum för vatten Marie Albinsson, Norrtälje kommun Frida Lundberg, Värmdö kommun Maria Davidsson, Lantmäteriet Stockholms län Sara Widell, Lantmäteriet Stockholms län Agneta Ericson, Lantmäteriet (centralt) Åsa Erlandsson, VA-planeringsguiden/ Ecoloop Mats Johansson, Ecoloop Anna Norström, Ecoloop Författare Amelia Morey Strömberg, Norrtälje kommun/ Utvecklingscentrum för Vatten Åsa Erlandsson, VA-planeringsguiden/ Ecoloop och Mats Johansson, Ecoloop 2(16)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Metod och genomförande Resultat från dialogmöten Incitament att bygga gemensamt Aktuella planeringssituationer Styrande lagar och ägandeformer för GA Nyckelfrågor som kopplar till planerings- och byggprocessen Diskussion Slutsatser Förslag på fortsatt arbete Bilaga 1. Kunskapsöverföring via projektmöte, nätverk och nationell konferens (16)

4 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund I Stockholms län finns omkring små enskilda avlopp, varav 1/3 bedöms vara undermåliga. I många områden i kustkommunernas fritids- och omvandlingsområden är mer än 3/4 av de avlopp som inventeras bristfälliga. Detta är en stor utmaning för merparten av länets kommuner men åtgärdstakten är långsam samtidigt som fler och fler vill bosätta sig permanent i dessa omvandlingsområden. För att komma till rätta med problemet görs idag stora satsningar på VA-utbyggnad i de flesta av länets kommuner för att ansluta hushållen. Detta görs med stöd i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och Plan- och bygglagen (PBL). Parallellt utför kommunernas miljökontor inventeringar och ger förelägganden för att påskynda åtgärdandet av undermåliga små avlopp. Detta görs med stöd av Miljöbalken (MB). Båda åtgärdsalternativen är långsamma processer. Med utgångspunkt från dagens åtgärdstakt av små avlopp och med hänsyn till VA-utbyggnadsplanerna i länet, i ett årigt perspektiv, riskerar 100-tals områden falla utanför med en fortsatt olöst vatten och avloppssituation. Det kan handla om tals enskilda fastigheter i Stockholms läns kommuner. Det finns ett tredje alternativ för att lösa VA-försörjningen i form av gemensamhetsanläggningar (GA) för vatten och avlopp för större eller mindre grupper av hushåll. För att få tillstånd en gemensamhetsanläggning tillämpas Anläggningslagen (AL) och man bildar en samfällighet. Det finns GA där fastighetsägare samarbetar om en anslutning till kommunens centraliserade VA-nät och det finns GA där fastighetsägare löser VA-försörjningen lokalt. Gemensamhetsanläggningar som alternativ till att lösa vatten och avloppsfrågan i länets kommuner förknippas idag av många med oklarheter/svårigheter och har därför inte nyttjats i särskilt stor utsträckning. Gemensamhetsanläggningar har en outnyttjad potential att, snabbare än VA-utbyggnad och uppgradering av nya små avloppsanläggningar, lösa VA-problematiken på t ex öar och i tätbebyggda områden som ligger för långt från ett centraliserat VA-nät. Men för att gemensamhetsanläggningar ska bli ett verkligt alternativ i kommunernas VA-planering krävs att oklarheter/svårigheter klaras upp och att kommunerna hittar arbetssätt och organisation för att stödja planerings- och byggprocessen kring bildandet av gemensamhetsanläggningar Syfte Förstudien syftar till att belysa och ge förslag på lösningar på de hinder och osäkerheter som idag finns för införandet av gemensamhetsanläggningar för VA Metod och genomförande Sammanställning av kunskapsläget liksom kunskapsluckor och behov görs genom dialogmöten med tjänstemän från medverkande kommuner i Stockholms län och representanter från Lantmäteri på regional och nationell nivå, VA-planeringsguiden och Utbildningscentrum för Vatten. 4(16)

5 Vidare förs dialog med, och spridning av resultat till, ett stort antal kommuner i stockholmsregionen och landet genom Nätverket för omvandlingsområden, VAplaneringsguiden och konferensen Vatten Avlopp Kretslopp. Se Bilaga 1. 5(16)

6 2. RESULTAT FRÅN DIALOGMÖTEN I detta kapitel sammanfattas diskussionen om gemensamhetsanläggningar för VA som fördes under projektets dialogmöten Incitament att bygga gemensamt Gemensamhetsanläggningar kan vara ett relevant alternativ i områden där fastigheterna är små och ligger relativt tätt eller där det är svårt att lösa VA på varje fastighet pga geologiska förutsättningar. Dricksvattenfrågan kan vara en drivande faktor i områden med knapp tillgång till vatten eller kvalitetsproblem. Om alternativet till en GA är att kommunen ska göra kommunalt verksamhetsområde kan tidsaspekten vara en viktig drivkraft. Här ges ett exempel från Norrtälje kommun. I Norrtälje finns VA-utbyggnadsplan/program för utveckling av kommunalt VA, som sträcker sig mellan 2010 och I programmet finns 89 utpekade områden som kan bli 6 LAVområden vid olika tidpunkter. Om programmet säger att området kan få kommunalt VA 2030 och senare, men infrastrukturen tillåter inkoppling tidigare, så har man utvecklat en process för att understödja bildandet av gemensamhetsanläggningar. Ytterligare argument för GA är ekonomi. Många kommuner i Stockholms län har höga anläggningstaxor för VA, omkring för en villa. Om områdes karaktär, topografi, täthet mm är det lämpliga så kan området få lägre investeringskostnader för en GA. En samfällighet har också lätt att få lån från banken. Viktigt att notera är dock att planerings- och byggskedet kräver en flerårig och omfattande insats av samfällighetens projektgrupp. Driftkostnader kan också bli lägre för en GA eftersom man kan använda sig av lokala företag utan att behöva upphandla tjänsterna enligt LOU. Ett annat argument är valet att få en säkrare och robustare teknik än vad egen dricksvattenbrunn och små avlopp innebär men till en initialt dyrare kostnad. Detta gäller områden som ligger utanför utbyggnadsplan för kommunalt VA till exempel närliggande öar och väldigt små områden. Det finns ur kommunens synpunkt flera nyttor med gemensamhetsanläggningar. Tex att Grannen kontrollerar att man sköter sig vilket kan innebära minskat slöseri på vatten. En annan viktig nytta är att kommunens investeringsbehov minskar ifall man har framtunga investeringar och kan sprida ägande över befolkningen. 6(16)

7 2.2. Aktuella planeringssituationer Det finns huvudsakligen tre olika planeringssituationer där gemensamma anläggningar blir aktuella, I befintligt område på fastighetsägarnas initiativ, i befintligt område på kommunens initiativ samt vid nyexploatering av ett område på exploatörens eller kommunens initiativ, se Figur 1. Befintligt område, GA på fastighetsägarnas initiativ Befintligt område, GA på kommunens initiativ Nyexploatering, GA på exploatörens eller kommunens initiativ Figur 1. Tre vanliga planeringssituationer där gemensamhetsanläggningar kan vara ett alternativ för VA-försörjning Befintligt område, GA på fastighetsägarnas initiativ I vissa fall är det fastighetsägarna i ett område som efterfrågar att lösa vatten och avlopp gemensamt. Drivkraften kan vara att många hushåll i området fått sina små avlopp utdömda och därmed är i behov att åtgärda avloppen. Problem med dricksvattenkvalitet och kvantitet kan också vara en viktig drivkraft. Processen, från en idé om en gemensam anläggning till en färdig anläggning i drift kan vara en lång och svår process för fastighetägare att driva. Det handlar om att komma överens med alla grannar om planerna, hitta lämpliga organisationsformer, välja teknik. Många kommuner har ingen beredskap för att stödja fastighetsägarna i en sådan process. Ett fåtal kommuner i Sverige bedriver VA-rådgivning till fastighetsägare inom vilken kommunen stödjer fastighetsägarnas initiativ genom att erbjuda en projektledare till processen. Ex på kommuner som har VA-rådgivning är Norrköping och Västervik. Det finns oklarheter kring vilket stöd/råd kommunen och lantmäteriet får ge fastighetsägarna i processen för att inte vara jäviga/ ta marknaden för konsulter. Befintligt område, GA på kommunens initiativ Initiativet om att lösa vatten och avlopp med en gemensam anläggning kan också komma från kommunen. Det kan handla om relativt tätbebyggda områden som ligger lång från kommunens verksamhetsområden och därför inte inom överskådlig tid kommer att anslutas till kommunalt verksamhetsområde tex öar i skärgården eller omvandlingsområden där takten av övergång mellan fritidsboende och permanentboende är svår att förutse. För att få tillstånd en gemensam anläggning krävs liksom beskrivs ovan någon typ av processledning/ VA-rådgivning för att föra processen från idé till färdig anläggning. En än större fråga är juridiken och överlappet mellan AL och LAV. Enligt 6 LAV är det kommunens ansvar att lösa VA vid samlad bebyggelse. Det finns därför tveksamheter om, 7(16)

8 hur och när kommun har rätt att styra mot en gemensamhetsanläggning för VA i ett område som eventuellt faller under 6 LAV. Nyexploatering, GA på exploatörens eller kommunens initiativ En tredje planeringssituation där gemensam anläggning för VA är ett alternativ är vid nyexploatering av ett område. I detaljplanen har kommunen möjlighet att ställa krav på GA för att lösa VA. Dock finns det ekonomiska svårigheter med GA vids nyexploatering. Vanligen sker inflyttning till ett nytt område successivt. Detta gör det svårt att få ekonomi i en gemensam anläggning för VA. Om de första som flyttar in beviljas enskilda lösningar för VA är det sedan svårt att motivera att en gemensam anläggning ska skapas men det går att styra med DP Styrande lagar och ägandeformer för GA I dialog med kommuner och Lantmäteri blev det tydligt att gemensamhetsanläggningar för VA är ett brett begrepp som innefattar flera olika typer tekniska lösningar och ägandeformer. Detta bidrar i sin tur till begreppsförvirring. I Figur 1 görs en ansats att beskriva vilka ägandeformer som finns gällande vatten och avloppsförsörjning, vilken lagstiftning dessa lyder under och vilken aktör som i dessa olika fall är ansvarig för vatten, avlopp och avfall. Traditionellt löses vatten och avloppsförsörjning genom enskilt vatten och små avlopp eller kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. - För små avlopp (enskilt vatten och avlopp på egen fastighet) styrs ansvarsfördelning och ägandeform genom Miljöbalken (MB). I detta fall gäller att fastighetsägaren ansvarar för vatten och avlopp och kommunen ansvar för att samla in avfall från avloppsanläggningen, se grön ring i Figur 2. - För vatten och avloppsförsörjning genom kommunalt verksamhetsområde styrs ansvarfördelningen genom MB och Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). I detta fall är fastighetsägaren ansvarig för anläggningar på fastigheten (med undantag av pumpstation på egen tomt vid LTA system) och kommunen ansvarig för vatten produktion rening av avloppsvatten (i vissa fall inklusive dagvatten) samt distribution/ avledning, se blå ring i Figur 2. Ansvar för gemensamt vatten och avlopp kan styras genom MB; MB och Anläggningslagen (AL) eller genom MB, AL och LAV, se röd ring i Figur 2. - Om MB tillämpas är det fastighetsägaren eller en samfällighets förening som ansvarar för anläggningar på enskild fastighet. Föreningen ansvarar för hanteringen av avfall från avloppsanläggningar. - Om Anläggningslagen tillämpas och en gemensamhetsanläggning för VA bildas i ett område, är det antingen fastighetsägaren eller föreningen som ansvarar för anläggningar på enskild fastighet. Föreningen ansvarar för gemensamma anläggningar i området och kommunen ansvarar för avfallet som bildas. 8(16)

9 - Ett tredje alternativ för gemensamt VA finns som aktualiserar MB, AL och LAV. Fastighetsägaren eller en förening ansvarar för anläggningar på enskild fastighet, föreningen ansvarar för anläggningar i området och kommunen ansvarar för anläggningar utanför området. Plan- och bygglagen kan användas för att styra mot gemensamhetsanläggningar genom att man i detaljplanen förutsätter och ställer krav på att VA ska lösas gemensamt för att bygglov etc ska ges. När väl detaljplanen är på plats blir den styrande. PBL reglerar också bygglov, vilket enbart får ges om VA kan lösas för den / de aktuella fastigheterna. Finns ingen DP är det inte möjligt att i bygglov styra mot att en anslutning ska ske till en existerande eller kommande GA för VA. Lagstiftning MB MB + AL (PBL om DP) MB + AL + LAV (PBL om DP) MB + LAV (PBL om DP) En anläggning på varje fastighet Gemensam anlägg -ning Kommunalt verksamhetsomr. på fastighet FÄ FÄ eller FÖ i omr/ Kn K avfall FÖ avfall på fastighet i omr i Kn FÄ eller FÖ FÖ K avfall på fastighet i omr i Kn FÄ eller FÖ på fastighet i omr i Kn Figur 2. Schematisk bild över hur olika lagstiftning aktualiserar olika ägandeformer för vatten och avlopp. FÄ=fastighetsägare, FÖ= förening och K= kommun. Grön ring visar ägandeform för enskilt vatten och små avlopp på enskild fastighet. Blå ring visar på kommunalt verksamhetsområde. Röd ring visar tre olika ägandeformer för gemensamt vatten och avlopp. FÖ K VA FÄ eller K VA K VA K VA 2.4. Nyckelfrågor som kopplar till planerings- och byggprocessen Med utgångspunkt i planerings- och byggprocessen för gemensamhetsanläggningar diskuterades involverade aktörers roller och ansvar samt vilka nyckelfrågor som måste lösas för att möjliggöra gemensamhetsanläggningar som ett verkligt alternativ i kommunernas VA-planering. I Tabell 1 redovisas planering- och byggprocessens olika skeden; idéskede, planeringsskede, byggskede och driftsskede. Till varje skede beskrivs vad som är fokus för respektive skede och vilka frågor som bör besvaras i varje skede. I Tabell 1 redovisas också vilka aktörer som berörs i respektive skede. 9(16)

10 Tabell 1. Beskrivning av Planerings och byggprocessen för GA för VA - Vilka frågor som bör besvaras i de olika skedena, involverade aktörer och deras roller Beskrivning Frågor att besvara i olika skeden i processen Myndighet, Kn, LM m fl FÄ, konsult, entreprenör Idé/ förstudie Beskriva problem och behov. Identifiera alternativ för VAlösning. Kommer centralt VA? När? Kommer området att DP? Är GA intressant? Miljö och hälsa i tidig dialog rådgivare Planering Med fokus på GA - ansvar, organisation, finansiering, teknik Myndighetskrav? Hur många behöver vara med för ekonomi, hur många vill vara med? Utredning - teknik, org, jämföra alternativ Tillstånd/ beslut Tillstånd och förrättning, eventuellt DP Bygglov/plan ev VA-rådgivning DP/ Bygglov etc VA/teknik ev VA-rådgivning ev avtalslösningar Lantmäteri som LM kan/bör vara Förrättning rådgivare rådgivande utifrån AL Lst, TrV Lst (vattenverks) TrV (vägar, sjöfart) FÄ driver (men kan ta konsult/ LM-hjälp) FÄ äger frågan men kan ta konsult/lm-hjälp FÄ ansvariga bildar samf eller motsv Byggande Drift MoH tillståndsmyndighet Byggkontroll FÄ äger frågan, köper tjänst Tillsyn miljö FÄ äger frågan, köper tjänst I Tabell 2 redogörs olösta nyckelfrågor som kopplar till varje skede. 10(16)

11 Tabell 2. Olösta nyckelfrågor som kopplar till olika skeden i Planerings och byggprocessen för GA för VA Olösta nyckelfrågor Idé/ förstudie -Samfälligheter har ofta inte kunskap att beställa rätt utredningar (och det finns ingen ATB-väg för VA) -Med vad/och vem i kn får hjälpa till i processen utan att vara jävig? Planering -Vem är ansvarig för att hjälpa FÄ i planeringsskedet? LM? Vem på kn/myndighet ansvar/följer processen/ löser problem? Hur hjälpa utan jäv? - VA-rådgivare eller ett LMprojektstöd? Tillstånd/ beslut Vad får LM göra tidigare i planeringen utan att vara jävig? Byggande - FÄ ska i underlag för tillstånd, TrV och Lst - OM inte vet vem som ska bygga - hur då förklara HUR man ska bygga? Drift 11(16)

12 3. DISKUSSION Nyttan med gemensamhetsanläggningar Gemensamhetsanläggningar har framför allt en potential i att kunna snabba på processen med att lösa vatten och avloppsproblematik i omvandlingsområden som ligger avsides från kommunens verksamhetsområde och på öar. Med dagens utbyggnadstakt för centraliserat VA kan väntan för fastighetsägare var år. Hur mycket snabbare denna process är relativt att åtgärda enskilda anläggningar genom krav utifrån MB eller att bygga ut kommunalt verksamhetsområde är dock inte säkerställt. För fastighetsägare finns det en ekonomisk nytta med att gå samman för att finansiera en gemensam anläggning i stället för en på varje fastighet. Men denna kostnadsjämförelse är komplicerad, ofta jämförs äpplen och päron eftersom de ställs olika krav på enskilt va på den enskilda fastigheten respektive gemensamt va, de tekniska systemen levererar är alltså inte samma tjänst. Det är En miljönytta/ hälsoaspekt kan också kopplas till gemensamhetsanläggningar. I tätbebyggda områden eller områden med små tomter kan det vara svårt att lösa avloppshanteringen på ett bra sätt på varje fastighet. Likaså kan en dricksvattenbrunn på varje fastighet vara problematiskt. I dessa fall kan en gemensam anläggning bidra till att säkrare leverera vatten och hantera avlopp. Vid sådana omständigheter kan dock kommunalt verksamhetsområde krävas enligt 6 LAV. Det finns ett behov av att tydliggöra nyttorna med gemensamhetsanläggningar, på fastighetsägarnivå, kommunal nivå och samhällsnytta på nationell nivå. Om nyttorna inte är tydliga finns det inte tillräckliga incitament för att reda ut oklarheterna kopplade till GA. Juridiska aspekter I omvandlingsområden finns det oklarheter kring vilken lagstiftning som är styrande och hur olika lagstiftningar får tillämpas för vatten och avlopp. Det finns ett överlapp mellan LAV, MB, AL och PBL. LAV och MB är tvingande lagstiftningar. Om området är detaljplanelagt kan DP ställa krav på gemensamhetsanläggning utifrån Anläggningslagen. Om området inte är detaljplanelagt kan AL vara tvingande i det fall det finns en båtnad och opinionsvillkoret är uppfyllt. Det finns ett behov av att tydliggöra hur de olika lagstiftningarna får tillämpas och en utredning för att se hur tvingande Anläggningslagen kan vara. Det råder okunskap i många kommuner kring vilka krav/villkor Kn får ställa på en GA kring organisation, drift mm. Många kommuner har dåliga erfarenheter av GA byggda på talet då det inte ställdes tillräckliga krav på bl a byggnadsstandard, organisation för drift. Många gånger har det funnits en eldsjäl bland fastighetsägarna som sett efter anläggningen och ansvarat för driften. När denne inte finns kvar uppstår problem med driften och om ansvarsfördelningen då inte är tillräckligt tydlig kan kommunen tvingas ta över. Det finns behov av att tydliggöra vilka villkor kommunen får ställa på en samfällighet utifrån AL. En annan juridisk oklarhet kring GA kopplar till planerings och byggprocessen. Kommunen har en viktig roll i processen, både som bollplank till fastighetsägarna och som 12(16)

13 tillsynsmyndighet och kravställare. Likaså är lantmäteriet en viktig aktör i processen. Det finns idag oklarheter kring hur kommunen och lantmäteriet bör organiseras sig för att möta fastighetsägarnas behov. En viktig fråga är vilka kommunala förvaltningar som bör involveras i processen och när de bör involveras. En annan viktig fråga är vilka råd kommunens olika förvaltningar och lantmäteriet får ge utan att vara jävig. Det finns ett behov av att tydliggöra oklarheterna, både rent juridiskt och erfarenhetsutbyte mellan kommuner kring hur olika kommuner organiserat sig och arbetar med frågan. Vidare lyfter lantmäteriet fram att Anläggningslagen tillämpas mera frekvent i tex vägsammanhang än för VA. Det kan finnas behov av att utveckla, tydliggöra hur lagen ska tillämpas på VA. Planering av teknisk försörjning En viktig synpunkt som uppkom i diskussionen mellan lantmäteri och kommun var att lagstiftningarna är verktyg för att genomföra kommunens planer inte tvärt om. Kommunen bör alltså tänka så vill vi lösa VA därefter gå till lagstiftningen / jurister (Lantmäteriet för AL) för att få stöd att genomföra. Idag tenderar många kommuner tänka tvärt om, så säger lagen då får vi planerar därefter. En annan viktig synpunkt var att VA-frågan idag tenderar att få för lite fokus/ komma in för sent i planeringsprocessen inom ramen för översiktsplanering/ exploatering. Det är tydligt i PBL att VA-försörjning är en förutsättning för byggande och boende, ändå tenderar denna fråga inte tas på tillräckligt allvar. Det finns ett behov av att öka plansidan/ samhällsplanerings förståelse för försörjningssystemens komplexitet och därmed behovet att ta lyfta in frågan tidigt i planeringsprocessen. Anledningen är att teknisk försörjning (som va) troligen går att lösa i sent i planeringen men resultatet blir mycket sämre - den blir mycket dyrare i både investering och drift samtidigt som den blir och mindre flexibel för yttre påverkan som tex kraftiga regn. Information Det efterfrågas information, stöd och handledningar. Det finns en del informationsmateriel framtaget, från kommuner, lantmäteri, JTI mfl. Det finns ingenstans en heltäckande sammanställning av vilket infomaterial som finns. Och det finns behov av att uppgradera visst material. Informationsmaterial bör vara väl målgruppsanpassat och det finns därför ett behov av att utreda vilken info som bör lyftas och vilken info som bör tas fram som stöd för kommunal VA-planering, till politiker, som stöd för fastighetsägare. Ex på infomaterial kan vara teknisk standard (som en ATB-väg), handledning för fastighetsägare som vill bilda en GA. Finansering Att bilda en GA är en omfattande process och för fastighetsägare som driver ett sådant arbete kan det krävas externa medel för att processen ska gå i lås. Kommuner som hittat arbetssätt som innebär VA-rådgivning har ofta haft tex LOVA-bidrag som delfinansiering. En relevant fråga i sammanhanget är därför om det finns externa medel att söka för fastighetsägare? TrV ger stadsbidrag för enskild väg, finns det något liknande för va? Landsbygdsprogram skulle eventuellt kunna vara en väg. En annan finansieringsväg är förbättrad samordning med andra åtgärder som tex väg, bredband, cykelväg. Finansiering är en viktig fråga som bör utredas vidare. 13(16)

14 4. SLUTSATSER Följande kritiska frågor och behov har identifierats, dessa frågor behöver utredas vidare för att gemensamhetsanläggningar för VA ska bli ett verkligt alternativ i kommunernas VAplanering. - Vilka är nyttorna med GA? I projektet har flera nyttor med GA lyfts fram, tex möjliggöra en snabbare åtgärd, möjlighet till kostnadsbesparing för fastighetsägare och möjlighet för kommunen att minska kommunens investeringsbehov. Dessa nyttor behöver utredas vidare och kvantifieras för att tydliggöra motivet att utreda hinder och oklarheter vidare. - Begreppsförvirring. Olika aktörer tex kommun, lantmäteri och konsulter använder idag samma ord med olika betydelse. Det finns behov av att tydliggöra och sätta en nomenklatur för att minimera begreppsförvirringen. - Juridik. I dagsläget finns oklarheter kring hur Miljöbalken, Anläggningslagen, Lagen om allmänna vattentjänster och Plan och Bygglagen överlappar och är styrande. Det finns ett behov av att tydliggöra hur aktuella lagstiftningar kan åberopas. - Vem får ge vilket stöd i olika skeden i byggprocessen? Det finns behov av att hitta former som stödjer fastighetsägare i processen men som inte innebär jävsituationer för tex miljökontoret och lantmäteri. - Hur kan kommunen organisera sig? För att bistå samfälligheter som vill bilda gemensamhetsanläggningar för VA krävs en stödjande organisation från kommunens sida. Flera kommuner, lantmäteri och samfällighetsföreningar har värdefulla erfarenheter av olika sätt att organisera sig som skulle kunna vara till nytta för fler kommuner om erfarenheterna spreds. - Vad kan vi ge fastighetsägarna som vill göra GA? God information är A och O. För att stödja fastighetsägarna i processen är det viktigt att kunna erbjuda bra informationsmaterial och tydliga riktlinjer. Det finns idag ett behov av att samla och sprida det infomaterial som finns framtaget, och uppdatera och fylla luckor där det saknas infomaterial. - Finns det bidrag för GA? Det finns bidrag att söka för samfälligheter för investering inom enskild väg och bredband. Det är dock oklart om det finns något liknade för gemensamhetsanläggningar för VA. - Dagvatten. När VA-frågan hanteras genom gemensamhetsanläggning hanteras vanligen inte dagvattnet. I omvandlingsområden som förtätas kan dagvattenfrågan bli viktig att ta ställning till. 14(16)

15 5. FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE 1. Starta utvecklingsarbete på regional och nationell nivå Vi föreslår att det etableras en projekt-/nätverksgrupp där kommuner, regionala aktörer och myndigheter samt nationella aktörer diskuterar frågan och fördelar fortsatt utvecklingsarbete mellan sig. Vissa saker kan kommunerna själva eller i samarbete med lantmäteriet på lokal nivå lösa, andra måste Länsstyrelser och andra regionala aktörer lösa och ytterligare andra frågor kräver att de utreds och behandlas på nationell nivå. Exempel på detta arbete är att - Beskriva relationen mellan berörda lagar (MB, AL, LAV, PBL) vad är direkt styrande och vad är indirekt styrande? Plocka ut case och diskutera med jurister. - Utreda/ kvantifiera nyttor för olika aktörer på nationell, regional, kn, och fastighetsägarnivå. 2. Satsa på utbildning och kompetenshöjande aktiviter på kommunal/regional nivå Det behövs utbildnings- och kompetenshöjande insatser för såväl kommunen som lantmätare. Detta organiseras bäst på regional/mellan-kommunal nivå t ex kommunförbund, LSt och Lantmäteriet. 3. Skapa noder och nätverk för erfarenhetsutbyte i Stockholms län Det saknas också ett fungerande erfarenhetsutbyte och samlande av exempel på hur kommuner jobbat med GA för VA. Vi föreslår att man på regional nivå t ex i Stockholms län börjar med att samla information och exempel på hur olika kn/ lantmäteri organiserat sig, existerande krav på teknisk standard samt så här gjorde vi. Ett sådant initiativ kan sedan växlas upp och tillsammans med nationella aktörer smalas till en typ av handbok för GA för VA (vilket redan finns framtaget i Finland för deras s k Vattenandelslag). 15(16)

16 BILAGA 1. KUNSKAPSÖVERFÖRING VIA PROJEKTMÖTE, NÄTVERK OCH NATIONELL KONFERENS Arbetet med att samla och överföra kunskap om GA, kunskapsluckor och utvecklingsmöjligeter har främst utförts tillsammans med medverkande aktörer i arbetsgruppen: Norrtälje kommun, Värmdö kommun, Lantmäteriet, Utvecklingscentrum för vatten, VA-planeringsguiden, och Ecoloop. Vidare har förstudien bidragit till att lyfta frågan om GA och föra en dialog om den samma i regionnätverket för kommuner med omvandlingsområden (möte den 15 mars och den 18 juni). I nätverket medverkar kommuner från Stockholms län. Information om förstudien har också spridits i VA-planeringsguidens kommunnätverk (25 kommuner från hela landet). Förstudien har gett uppslag till och underlag för programmet på den nationella konferensen Vatten Avlopp Kretslopp som hölls i Västerås den mars. Presentationerna från Lantmäterier och Norrtälje kommun om GA för VA, skapade stort intresse och diskussion hos de omkring 100 kommunrepresentanter från hela landet som deltog. Förstudien har också bidragit till att Lantmäteriet tagit initiativ till en informationssatsning kring gemensamhetsanläggningar för VA. GA som reglerad samverkansform är väl etablerat för enskilda vägar, och energianläggningar men nyttjas endast i liten utsträckning för vatten och avlopp. Lantmäterimyndigheten har därför startat en informationssatsning med koppling till vatten och avlopp, för att sprida kunskap om Anläggningslagens tillämpning och om möjliga samverkans- och ägandeformer. 16(16)

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov

Gemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov Gemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov Bakgrund HaV-projekt 2015 - Lantmäteriets vattennätverk - Knivsta kommun, Roslagsvatten, Eskilstuna kommun, Norrköpings kommun, Västvatten - Utbildningsdag

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

Tillsyn av dagvatten

Tillsyn av dagvatten Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna

Läs mer

6 LAV. Tolkning av lagtexten. Rättsfall. Kommunexempel. Förarbetet till LAV. Vattentjänstlagen en handbok Jörgen Qviström. Knivsta Norrköping En till?

6 LAV. Tolkning av lagtexten. Rättsfall. Kommunexempel. Förarbetet till LAV. Vattentjänstlagen en handbok Jörgen Qviström. Knivsta Norrköping En till? Tolkning av lagtexten Förarbetet till LAV 6 LAV Vattentjänstlagen en handbok Jörgen Qviström Rättsfall Kommunexempel Knivsta Norrköping En till? 6 LAV Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Om det

Läs mer

Starthjälp för VA-utveckling i Piteå

Starthjälp för VA-utveckling i Piteå Starthjälp för VA-utveckling i Piteå Kan man med kommunalt finansierad VA-rådgivning stödja lokala initiativ att gemensamt ordna vatten- och avloppsförsörjning i omvandlingsområden och samlad bebyggelse

Läs mer

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. Ansökan skickas

Läs mer

VA-planering behövs för hela kommunen. Mats Johansson. VERNA Ekologi AB. Varför planera för VA i hela kommunen? Handbok om VA i omvandlingsområden

VA-planering behövs för hela kommunen. Mats Johansson. VERNA Ekologi AB. Varför planera för VA i hela kommunen? Handbok om VA i omvandlingsområden VA-planering behövs för hela kommunen Mats Johansson VERNA Ekologi AB mats@verna.se - exempel på hur handboken för omvandlingsområden kan användas www.verna.se www.avloppsguiden.se Föredrag på Föreningen

Läs mer

VA-planering i brett perspektiv?

VA-planering i brett perspektiv? VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder

Läs mer

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska

Läs mer

LTA - Tryckavlopp för småhus Gemensamt avlopp

LTA - Tryckavlopp för småhus Gemensamt avlopp LTA - Tryckavlopp för småhus Gemensamt avlopp Innehåll Avlopp en gemensam fråga Hur börjar man? Vad säger lagen? Olika föreningsformer Hur bildas en samfällighet? Hur drivs samfälligheten? 2 Avlopp en

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Bakgrund Det finns ca 3 000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Somliga väl fungerande, andra med stora behov av

Läs mer

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Göran Carlsson verksamhetsutvecklare Lantmäteriet Utbildningsdag om gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp, Göteborg 2016-04-13 Innehåll Vad

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Dagordning för mötet

Dagordning för mötet Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens

Läs mer

Nätverk för VA i omvandlingsområden

Nätverk för VA i omvandlingsområden Nätverk för VA i omvandlingsområden Kompetensbehov och val av teknik Nynäshamn den 22 oktober 2013 VA-plan i Nynäshamn (Alf Olsson) I Nynäshamn har VA-förvaltningen i samarbete med Södertörns Miljö- och

Läs mer

Minnesanteckningar från utbildningsdag om 6 Vattentjänstlagen, Göteborg 23 sep 2013

Minnesanteckningar från utbildningsdag om 6 Vattentjänstlagen, Göteborg 23 sep 2013 Minnesanteckningar från utbildningsdag om 6 Vattentjänstlagen, Göteborg 23 sep 2013 Anteckningarna är skrivna av Åsa Erlandsson, redaktör för VA-planeringsguiden Så arbetar HaV med VA-planering och 6 -områden

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden

Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden Fastställda av kommunstyrelsen den 13 november 2013 Riktlinjer för huvudmannaskap i Enköpings kommun 1. Nya bostads- och verksamhetsområden

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för va - en del i genomförandet av kommuners va-planer

Gemensamhetsanläggningar för va - en del i genomförandet av kommuners va-planer Gemensamhetsanläggningar för va - en del i genomförandet av kommuners va-planer Författare: Marie Albinsson & Mats Johansson VA-guiden/Ecoloop VA-guiden Rapport 2016:1 Sammanfattning Gemensamhetsanläggningar

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

Uppdaterad Info om Sjölanda omvandlingsområde

Uppdaterad Info om Sjölanda omvandlingsområde Uppdaterad 20170531 Info om Sjölanda omvandlingsområde Sjölanda omvandlingsområde Vad och varför? Sjölanda är klassat som ett av de högst prioriterade områdena för en VAutbyggnad i Trollhättans kommun.

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Utbyggnadsplan för vatten och avlopp 2014-2024 i Örebro kommun

Utbyggnadsplan för vatten och avlopp 2014-2024 i Örebro kommun Sam 4/2012 2014-03-12 Programnämnd Samhällsbyggnad Utbyggnadsplan för vatten och avlopp 2014-2024 i Örebro kommun Sammanfattning 2007 kom den nya lagen om allmänna vattentjänster. I och med den skärptes

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter?

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Ingrid Öhlund lantmätare och senior rådgivare Division Fastighetsbildning Tel 070-57 87 211 Ingrid.ohlund@lm.se Varför?.. Dagens regelsystem

Läs mer

Små avlopp mäklare och konsument. Dialogmöte 21 januari 2011

Små avlopp mäklare och konsument. Dialogmöte 21 januari 2011 Små avlopp mäklare och konsument Dialogmöte 21 januari 2011 Mötets innehåll Inledning och presentationsrunda Vad innebär den nya fastighetsmäklarlagen? Diskussion Hur gå vidare? Vem och vad? - Utbildningar

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för avlopp

Gemensamhetsanläggningar för avlopp Gemensamhetsanläggningar för avlopp Göran Carlsson, Lantmäteriet Hållpunkter Ägande och förvaltning av va-anläggningar Anläggningslagen - Ledningsrättslagen Gemensamhetsanläggningar för va Rapport om ga

Läs mer

Små avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa?

Små avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa? Små avlopp stora utmaningar Följdfrågor till Åsa? Innan lunch Kortfattat om innehåll och funktioner på avloppsguiden.se Avloppsguidens användarförening På gång Projekten från HaV:s utlysning Uppdateringar

Läs mer

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5

Läs mer

VA-strategi. Gävle kommun

VA-strategi. Gävle kommun VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Hur ska kommunen avgöra om det är ett större sammanhang enligt 6

Hur ska kommunen avgöra om det är ett större sammanhang enligt 6 Hur ska kommunen avgöra om det är ett större sammanhang enligt 6 Exempel från Örebro - VA-planering - Avloppsinventering - Tillsyn enligt LAV Stefan Sjögren Tekniska förvaltningen Maja Englund Miljökontoret

Läs mer

Knivsta där framtiden bor

Knivsta där framtiden bor Knivsta ingen kustkommun men mycket vatten x x VA-plan Inledning Nuläge Plan för allmänt VA Faktorer som styr Plan VA-planeringen för utbyggnad av allmänt VA Planer Plan i väntan på allmänt VA Genomförande,

Läs mer

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Birger Wallsten, Mälarenergi AB, Västerås Svante Larsson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen,

Läs mer

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013 Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och

Läs mer

Huvudmannaskap på allmän plats. Thomas Holm Kommittén Ny PBL på rätt sätt Lantmäteriet

Huvudmannaskap på allmän plats. Thomas Holm Kommittén Ny PBL på rätt sätt Lantmäteriet Huvudmannaskap på allmän plats Thomas Holm Kommittén Ny PBL på rätt sätt Lantmäteriet Huvudmannaskap för allmän plats Val av huvudman Skäl? Konsekvenser? Kommunen eller annan som huvudman för allmän plats?

Läs mer

VA-strategi Gävle kommun

VA-strategi Gävle kommun VA-strategi Gävle kommun Innehåll Inledning sida 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området sida 3 Målbild sida 4 VA-strategi sida 4 Delstrategier sida 5-8 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Informationsmöte för vägföreningar i Halmstads kommun

Informationsmöte för vägföreningar i Halmstads kommun Informationsmöte för vägföreningar i Halmstads kommun 2013-09-19 Informationsmöte för vilka? Detta möte riktar sig till er som företrädare för enskilda vägar inom detaljplanelagd tätbebyggelse. Vägar på

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE 1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads

Läs mer

Erfarenheter från tillsyn av kommunala dagvattenanläggningar samt dagvattenhantering i planprocessen. Karin Dahlström och Oskar Donnelly

Erfarenheter från tillsyn av kommunala dagvattenanläggningar samt dagvattenhantering i planprocessen. Karin Dahlström och Oskar Donnelly Erfarenheter från tillsyn av kommunala dagvattenanläggningar samt dagvattenhantering i planprocessen Karin Dahlström och Oskar Donnelly Upplägg Hur det började - projekt dagvattendammar Dagvattenledningar

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har

Läs mer

Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden

Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden Upprättad: 2014-05-28 Beslutad av: Kommunstyrelsen Version 2: reviderad 2015-11-20 Sid 1 (5) Dnr 15SBN417 Förslag till: Samhällsbyggnadsutskottet Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Utställningshandling för detaljplan vid Lilla Krossekärr 2:2 och 2:8, Orust Kommun Utsikten EF genom Ingemar Olsson & Rickard Karlsson 2003-10-07 INNEHÅLL ORGANISATORISKA FRÅGOR...

Läs mer

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta Välkomna Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta 2013 07 04 Agenda Välkomna Presentation Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar Borgholm Energi informerar Frågestund Kaffe och bulle / Mingel

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

6 Utbyggnadsplan för allmänt vatten och avlopp (utdrag ur Plan, vatten och avlopp)

6 Utbyggnadsplan för allmänt vatten och avlopp (utdrag ur Plan, vatten och avlopp) 6 Utbyggnadsplan för allmänt vatten och avlopp (utdrag ur Plan, vatten och avlopp) En kommun är skyldig enligt Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) att ordna vattentjänster om det med hänsyn till skyddet

Läs mer

Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Vilka är vi? Varför träffas vi idag? Kommunalt vatten och avlopp kommer att byggas ut i Forsby Informationsmöte 22 september 2015 Kort presentation

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden. Umeå kommun

Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden. Umeå kommun Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden Umeå kommun Antagen av kommunfullmäktige år 2009 1 Framtagande av föreliggande dokument Regler

Läs mer

Dagvatten - Ansvar och roller

Dagvatten - Ansvar och roller 1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät www.norrtalje.se Enheten för kommunalt vatten och avlopp Innehållsförteckning Sida Därför behövs kommunalt vatten och avlopp 2 En fastighets vatten- och

Läs mer

VA-planeringsguidens utbildning 21 november 2012 sammanställning av utvärdering

VA-planeringsguidens utbildning 21 november 2012 sammanställning av utvärdering VA-planeringsguidens utbildning 21 november 2012 sammanställning av utvärdering Intressant/bra - Knivsta kommun: Kanon! Kände igen allt, kan härleda hem till vår kommun. Bra att Svenskt Vatten deltar,

Läs mer

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden

Läs mer

VA-mässan 2012, Göteborg. Dagvattenhandbok. Guide för arbete med dagvatten i detaljplan. Sara Malmroth Kretsloppskontoret, Göteborgs stad

VA-mässan 2012, Göteborg. Dagvattenhandbok. Guide för arbete med dagvatten i detaljplan. Sara Malmroth Kretsloppskontoret, Göteborgs stad VA-mässan 2012, Göteborg Dagvattenhandbok Guide för arbete med dagvatten i detaljplan Sara Malmroth Kretsloppskontoret, Göteborgs stad 1 2 1 Kretsloppskontoret Disposition Varför en dagvattenhandbok i

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

Kommittédirektiv. Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp. Dir. 2017:54

Kommittédirektiv. Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp. Dir. 2017:54 Kommittédirektiv Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp Dir. 2017:54 Beslut vid regeringssammanträde den 11 maj 2017. Sammanfattning En särskild utredare ska se över kommunens

Läs mer

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 VA-POLICY 2013 1 KARLSTADS KOMMUN ORDLISTA Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla

Läs mer

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning

Läs mer

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen 2 Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp Norrtäljemodellen 3 4 Norrtälje i siffror Globala siffror 56.600 invånare 23.000 pe anslutna till VA 150.000 turister 27.000 fritidsfastigheter 40.000

Läs mer

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Program informationsmöte Munga: Bakgrund till beslut om VA- utbyggnation Principlösning beslutat VA-system Kostnader och regler för anslutning Projektorganisation

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna! Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella

Läs mer

VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV

VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Utfärdare Fastställd av KsSu Upprättad Identifikation Sida 1 av 9 VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Utfärdare Fastställd av KsSu Upprättad Identifikation Sida 2 av 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Arbetsgång Allmän hantering av VAförsörjning vart föreligger behovet? VA-översikt Riktlinjer för dricksvattenoch Joakim Ekberg VA-strateg Principupplägg s arbetet startar Sep 2013 Juni 2014 Riktlinjer

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet.

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet. Datum Ärende 2015-02-04 V -2014-509-12 Er referens Rickard Kalm Hej! Norrköping Vatten och Avfall har nu sammanställt de frågor och svar som uppkom på informationsmötet den 21 januari 2015. Frågor och

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 2 Utbyggnad Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

DEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07

DEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07 1 VA-Planering 2011 Del 1 Det första steget är att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en VA översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och

Läs mer

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Tillsyn av enskilda avlopp 2014 Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 6 Diskussion...

Läs mer

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och

Läs mer

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé.

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé. Antagandehandling enligt PBL 1987:10 uppr. aug 2012 rev. maj 2013 Detaljplan för Eds Allé GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder

Läs mer

Vatten- och avloppsverksamheten

Vatten- och avloppsverksamheten falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-plan Steg 3 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 140213ge Falu kommun 1 2 Innehåll Inledning 3 Plan för

Läs mer

Befolkningsutveckling Knivsta 2012-11-21. Snabbast växande kommuner 2003-2011(Knivsta 6:e snabbast)

Befolkningsutveckling Knivsta 2012-11-21. Snabbast växande kommuner 2003-2011(Knivsta 6:e snabbast) Lärdomar från fallet Västersjö hur gör vi rätt från början? Tyra Wikström, Knivsta kommun & Anna Tengelin Skoog, Roslagsvatten Befolkningsutveckling Knivsta Ackumulerad procentuell befolkningstillväxt

Läs mer

Gemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten

Gemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten Gemensamt VA Södra Storskogen - Avlopp - Sommar/Vintervatten - Hur går det för Brevik/Bodal och Norra Storskogen? - Vad är status i Södra Storskogen? - Vad kommer ett gemensamt avloppssystem att kosta?

Läs mer

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda

Läs mer

Del 3 VA-plan. Del 2 VA-policy. Del 1 VA-översikt VA-PLANERING. i Ljungby kommun. Verksamhetsplan avseende Vatten och Avlopp. Förslag 2013-12-03

Del 3 VA-plan. Del 2 VA-policy. Del 1 VA-översikt VA-PLANERING. i Ljungby kommun. Verksamhetsplan avseende Vatten och Avlopp. Förslag 2013-12-03 Del 1 VA-översikt Del 2 VA-policy Del 3 VA-plan VA-PLANERING i Ljungby kommun Del 3 VA-plan Verksamhetsplan avseende Vatten och Avlopp Förslag 2013-12-03 Styrgrupp Presidierna i Kommunstyrelsens och Miljö-

Läs mer

Kommunal VA plan. Mora kommun

Kommunal VA plan. Mora kommun Kommunal VA plan Mora kommun 1 2 Kommunal VA försörjning? Kommunal VA plan Med kommunal VA-plan menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen, d.v.s. både

Läs mer