Förstudie Gemensamhetsanläggningar som alternativ vid val av VA-försörjning

Transkript

1 Förstudie Gemensamhetsanläggningar som alternativ vid val av VA-försörjning Kommunalt VA Lagen om allmänna vattentjänster Gemensamhetsanläggningar Plan- och Bygglagen Anläggningslagen Enskilda anläggningar Miljöbalken

2 Förord Förstudien har initierats och genomförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från kommuner i Stockholms län och representanter från lantmäterimyndighet på regional och nationell nivå samt konsulter. Projektet har delfinansierats av Stockholms läns landstings miljöbidrag. Inom ramen för förstudien och i parallella processer har dialog förts och information utbytts med över 100 kommunreprenstanter från hela Sverige genom kommunnätverken Kommuner med omvandlingsområden, medlemmar i VA-planeringsguiden samt konferensen Vatten Avlopp Kretslopp. Arbetsgrupp Amelia Morey Strömberg, Norrtälje kommun/ Utvecklingscentrum för vatten Marie Albinsson, Norrtälje kommun Frida Lundberg, Värmdö kommun Maria Davidsson, Lantmäteriet Stockholms län Sara Widell, Lantmäteriet Stockholms län Agneta Ericson, Lantmäteriet (centralt) Åsa Erlandsson, VA-planeringsguiden/ Ecoloop Mats Johansson, Ecoloop Anna Norström, Ecoloop Författare Amelia Morey Strömberg, Norrtälje kommun/ Utvecklingscentrum för Vatten Åsa Erlandsson, VA-planeringsguiden/ Ecoloop och Mats Johansson, Ecoloop 2(16)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Metod och genomförande Resultat från dialogmöten Incitament att bygga gemensamt Aktuella planeringssituationer Styrande lagar och ägandeformer för GA Nyckelfrågor som kopplar till planerings- och byggprocessen Diskussion Slutsatser Förslag på fortsatt arbete Bilaga 1. Kunskapsöverföring via projektmöte, nätverk och nationell konferens (16)

4 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund I Stockholms län finns omkring små enskilda avlopp, varav 1/3 bedöms vara undermåliga. I många områden i kustkommunernas fritids- och omvandlingsområden är mer än 3/4 av de avlopp som inventeras bristfälliga. Detta är en stor utmaning för merparten av länets kommuner men åtgärdstakten är långsam samtidigt som fler och fler vill bosätta sig permanent i dessa omvandlingsområden. För att komma till rätta med problemet görs idag stora satsningar på VA-utbyggnad i de flesta av länets kommuner för att ansluta hushållen. Detta görs med stöd i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och Plan- och bygglagen (PBL). Parallellt utför kommunernas miljökontor inventeringar och ger förelägganden för att påskynda åtgärdandet av undermåliga små avlopp. Detta görs med stöd av Miljöbalken (MB). Båda åtgärdsalternativen är långsamma processer. Med utgångspunkt från dagens åtgärdstakt av små avlopp och med hänsyn till VA-utbyggnadsplanerna i länet, i ett årigt perspektiv, riskerar 100-tals områden falla utanför med en fortsatt olöst vatten och avloppssituation. Det kan handla om tals enskilda fastigheter i Stockholms läns kommuner. Det finns ett tredje alternativ för att lösa VA-försörjningen i form av gemensamhetsanläggningar (GA) för vatten och avlopp för större eller mindre grupper av hushåll. För att få tillstånd en gemensamhetsanläggning tillämpas Anläggningslagen (AL) och man bildar en samfällighet. Det finns GA där fastighetsägare samarbetar om en anslutning till kommunens centraliserade VA-nät och det finns GA där fastighetsägare löser VA-försörjningen lokalt. Gemensamhetsanläggningar som alternativ till att lösa vatten och avloppsfrågan i länets kommuner förknippas idag av många med oklarheter/svårigheter och har därför inte nyttjats i särskilt stor utsträckning. Gemensamhetsanläggningar har en outnyttjad potential att, snabbare än VA-utbyggnad och uppgradering av nya små avloppsanläggningar, lösa VA-problematiken på t ex öar och i tätbebyggda områden som ligger för långt från ett centraliserat VA-nät. Men för att gemensamhetsanläggningar ska bli ett verkligt alternativ i kommunernas VA-planering krävs att oklarheter/svårigheter klaras upp och att kommunerna hittar arbetssätt och organisation för att stödja planerings- och byggprocessen kring bildandet av gemensamhetsanläggningar Syfte Förstudien syftar till att belysa och ge förslag på lösningar på de hinder och osäkerheter som idag finns för införandet av gemensamhetsanläggningar för VA Metod och genomförande Sammanställning av kunskapsläget liksom kunskapsluckor och behov görs genom dialogmöten med tjänstemän från medverkande kommuner i Stockholms län och representanter från Lantmäteri på regional och nationell nivå, VA-planeringsguiden och Utbildningscentrum för Vatten. 4(16)

5 Vidare förs dialog med, och spridning av resultat till, ett stort antal kommuner i stockholmsregionen och landet genom Nätverket för omvandlingsområden, VAplaneringsguiden och konferensen Vatten Avlopp Kretslopp. Se Bilaga 1. 5(16)

6 2. RESULTAT FRÅN DIALOGMÖTEN I detta kapitel sammanfattas diskussionen om gemensamhetsanläggningar för VA som fördes under projektets dialogmöten Incitament att bygga gemensamt Gemensamhetsanläggningar kan vara ett relevant alternativ i områden där fastigheterna är små och ligger relativt tätt eller där det är svårt att lösa VA på varje fastighet pga geologiska förutsättningar. Dricksvattenfrågan kan vara en drivande faktor i områden med knapp tillgång till vatten eller kvalitetsproblem. Om alternativet till en GA är att kommunen ska göra kommunalt verksamhetsområde kan tidsaspekten vara en viktig drivkraft. Här ges ett exempel från Norrtälje kommun. I Norrtälje finns VA-utbyggnadsplan/program för utveckling av kommunalt VA, som sträcker sig mellan 2010 och I programmet finns 89 utpekade områden som kan bli 6 LAVområden vid olika tidpunkter. Om programmet säger att området kan få kommunalt VA 2030 och senare, men infrastrukturen tillåter inkoppling tidigare, så har man utvecklat en process för att understödja bildandet av gemensamhetsanläggningar. Ytterligare argument för GA är ekonomi. Många kommuner i Stockholms län har höga anläggningstaxor för VA, omkring för en villa. Om områdes karaktär, topografi, täthet mm är det lämpliga så kan området få lägre investeringskostnader för en GA. En samfällighet har också lätt att få lån från banken. Viktigt att notera är dock att planerings- och byggskedet kräver en flerårig och omfattande insats av samfällighetens projektgrupp. Driftkostnader kan också bli lägre för en GA eftersom man kan använda sig av lokala företag utan att behöva upphandla tjänsterna enligt LOU. Ett annat argument är valet att få en säkrare och robustare teknik än vad egen dricksvattenbrunn och små avlopp innebär men till en initialt dyrare kostnad. Detta gäller områden som ligger utanför utbyggnadsplan för kommunalt VA till exempel närliggande öar och väldigt små områden. Det finns ur kommunens synpunkt flera nyttor med gemensamhetsanläggningar. Tex att Grannen kontrollerar att man sköter sig vilket kan innebära minskat slöseri på vatten. En annan viktig nytta är att kommunens investeringsbehov minskar ifall man har framtunga investeringar och kan sprida ägande över befolkningen. 6(16)

7 2.2. Aktuella planeringssituationer Det finns huvudsakligen tre olika planeringssituationer där gemensamma anläggningar blir aktuella, I befintligt område på fastighetsägarnas initiativ, i befintligt område på kommunens initiativ samt vid nyexploatering av ett område på exploatörens eller kommunens initiativ, se Figur 1. Befintligt område, GA på fastighetsägarnas initiativ Befintligt område, GA på kommunens initiativ Nyexploatering, GA på exploatörens eller kommunens initiativ Figur 1. Tre vanliga planeringssituationer där gemensamhetsanläggningar kan vara ett alternativ för VA-försörjning Befintligt område, GA på fastighetsägarnas initiativ I vissa fall är det fastighetsägarna i ett område som efterfrågar att lösa vatten och avlopp gemensamt. Drivkraften kan vara att många hushåll i området fått sina små avlopp utdömda och därmed är i behov att åtgärda avloppen. Problem med dricksvattenkvalitet och kvantitet kan också vara en viktig drivkraft. Processen, från en idé om en gemensam anläggning till en färdig anläggning i drift kan vara en lång och svår process för fastighetägare att driva. Det handlar om att komma överens med alla grannar om planerna, hitta lämpliga organisationsformer, välja teknik. Många kommuner har ingen beredskap för att stödja fastighetsägarna i en sådan process. Ett fåtal kommuner i Sverige bedriver VA-rådgivning till fastighetsägare inom vilken kommunen stödjer fastighetsägarnas initiativ genom att erbjuda en projektledare till processen. Ex på kommuner som har VA-rådgivning är Norrköping och Västervik. Det finns oklarheter kring vilket stöd/råd kommunen och lantmäteriet får ge fastighetsägarna i processen för att inte vara jäviga/ ta marknaden för konsulter. Befintligt område, GA på kommunens initiativ Initiativet om att lösa vatten och avlopp med en gemensam anläggning kan också komma från kommunen. Det kan handla om relativt tätbebyggda områden som ligger lång från kommunens verksamhetsområden och därför inte inom överskådlig tid kommer att anslutas till kommunalt verksamhetsområde tex öar i skärgården eller omvandlingsområden där takten av övergång mellan fritidsboende och permanentboende är svår att förutse. För att få tillstånd en gemensam anläggning krävs liksom beskrivs ovan någon typ av processledning/ VA-rådgivning för att föra processen från idé till färdig anläggning. En än större fråga är juridiken och överlappet mellan AL och LAV. Enligt 6 LAV är det kommunens ansvar att lösa VA vid samlad bebyggelse. Det finns därför tveksamheter om, 7(16)

8 hur och när kommun har rätt att styra mot en gemensamhetsanläggning för VA i ett område som eventuellt faller under 6 LAV. Nyexploatering, GA på exploatörens eller kommunens initiativ En tredje planeringssituation där gemensam anläggning för VA är ett alternativ är vid nyexploatering av ett område. I detaljplanen har kommunen möjlighet att ställa krav på GA för att lösa VA. Dock finns det ekonomiska svårigheter med GA vids nyexploatering. Vanligen sker inflyttning till ett nytt område successivt. Detta gör det svårt att få ekonomi i en gemensam anläggning för VA. Om de första som flyttar in beviljas enskilda lösningar för VA är det sedan svårt att motivera att en gemensam anläggning ska skapas men det går att styra med DP Styrande lagar och ägandeformer för GA I dialog med kommuner och Lantmäteri blev det tydligt att gemensamhetsanläggningar för VA är ett brett begrepp som innefattar flera olika typer tekniska lösningar och ägandeformer. Detta bidrar i sin tur till begreppsförvirring. I Figur 1 görs en ansats att beskriva vilka ägandeformer som finns gällande vatten och avloppsförsörjning, vilken lagstiftning dessa lyder under och vilken aktör som i dessa olika fall är ansvarig för vatten, avlopp och avfall. Traditionellt löses vatten och avloppsförsörjning genom enskilt vatten och små avlopp eller kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. - För små avlopp (enskilt vatten och avlopp på egen fastighet) styrs ansvarsfördelning och ägandeform genom Miljöbalken (MB). I detta fall gäller att fastighetsägaren ansvarar för vatten och avlopp och kommunen ansvar för att samla in avfall från avloppsanläggningen, se grön ring i Figur 2. - För vatten och avloppsförsörjning genom kommunalt verksamhetsområde styrs ansvarfördelningen genom MB och Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). I detta fall är fastighetsägaren ansvarig för anläggningar på fastigheten (med undantag av pumpstation på egen tomt vid LTA system) och kommunen ansvarig för vatten produktion rening av avloppsvatten (i vissa fall inklusive dagvatten) samt distribution/ avledning, se blå ring i Figur 2. Ansvar för gemensamt vatten och avlopp kan styras genom MB; MB och Anläggningslagen (AL) eller genom MB, AL och LAV, se röd ring i Figur 2. - Om MB tillämpas är det fastighetsägaren eller en samfällighets förening som ansvarar för anläggningar på enskild fastighet. Föreningen ansvarar för hanteringen av avfall från avloppsanläggningar. - Om Anläggningslagen tillämpas och en gemensamhetsanläggning för VA bildas i ett område, är det antingen fastighetsägaren eller föreningen som ansvarar för anläggningar på enskild fastighet. Föreningen ansvarar för gemensamma anläggningar i området och kommunen ansvarar för avfallet som bildas. 8(16)

9 - Ett tredje alternativ för gemensamt VA finns som aktualiserar MB, AL och LAV. Fastighetsägaren eller en förening ansvarar för anläggningar på enskild fastighet, föreningen ansvarar för anläggningar i området och kommunen ansvarar för anläggningar utanför området. Plan- och bygglagen kan användas för att styra mot gemensamhetsanläggningar genom att man i detaljplanen förutsätter och ställer krav på att VA ska lösas gemensamt för att bygglov etc ska ges. När väl detaljplanen är på plats blir den styrande. PBL reglerar också bygglov, vilket enbart får ges om VA kan lösas för den / de aktuella fastigheterna. Finns ingen DP är det inte möjligt att i bygglov styra mot att en anslutning ska ske till en existerande eller kommande GA för VA. Lagstiftning MB MB + AL (PBL om DP) MB + AL + LAV (PBL om DP) MB + LAV (PBL om DP) En anläggning på varje fastighet Gemensam anlägg -ning Kommunalt verksamhetsomr. på fastighet FÄ FÄ eller FÖ i omr/ Kn K avfall FÖ avfall på fastighet i omr i Kn FÄ eller FÖ FÖ K avfall på fastighet i omr i Kn FÄ eller FÖ på fastighet i omr i Kn Figur 2. Schematisk bild över hur olika lagstiftning aktualiserar olika ägandeformer för vatten och avlopp. FÄ=fastighetsägare, FÖ= förening och K= kommun. Grön ring visar ägandeform för enskilt vatten och små avlopp på enskild fastighet. Blå ring visar på kommunalt verksamhetsområde. Röd ring visar tre olika ägandeformer för gemensamt vatten och avlopp. FÖ K VA FÄ eller K VA K VA K VA 2.4. Nyckelfrågor som kopplar till planerings- och byggprocessen Med utgångspunkt i planerings- och byggprocessen för gemensamhetsanläggningar diskuterades involverade aktörers roller och ansvar samt vilka nyckelfrågor som måste lösas för att möjliggöra gemensamhetsanläggningar som ett verkligt alternativ i kommunernas VA-planering. I Tabell 1 redovisas planering- och byggprocessens olika skeden; idéskede, planeringsskede, byggskede och driftsskede. Till varje skede beskrivs vad som är fokus för respektive skede och vilka frågor som bör besvaras i varje skede. I Tabell 1 redovisas också vilka aktörer som berörs i respektive skede. 9(16)

10 Tabell 1. Beskrivning av Planerings och byggprocessen för GA för VA - Vilka frågor som bör besvaras i de olika skedena, involverade aktörer och deras roller Beskrivning Frågor att besvara i olika skeden i processen Myndighet, Kn, LM m fl FÄ, konsult, entreprenör Idé/ förstudie Beskriva problem och behov. Identifiera alternativ för VAlösning. Kommer centralt VA? När? Kommer området att DP? Är GA intressant? Miljö och hälsa i tidig dialog rådgivare Planering Med fokus på GA - ansvar, organisation, finansiering, teknik Myndighetskrav? Hur många behöver vara med för ekonomi, hur många vill vara med? Utredning - teknik, org, jämföra alternativ Tillstånd/ beslut Tillstånd och förrättning, eventuellt DP Bygglov/plan ev VA-rådgivning DP/ Bygglov etc VA/teknik ev VA-rådgivning ev avtalslösningar Lantmäteri som LM kan/bör vara Förrättning rådgivare rådgivande utifrån AL Lst, TrV Lst (vattenverks) TrV (vägar, sjöfart) FÄ driver (men kan ta konsult/ LM-hjälp) FÄ äger frågan men kan ta konsult/lm-hjälp FÄ ansvariga bildar samf eller motsv Byggande Drift MoH tillståndsmyndighet Byggkontroll FÄ äger frågan, köper tjänst Tillsyn miljö FÄ äger frågan, köper tjänst I Tabell 2 redogörs olösta nyckelfrågor som kopplar till varje skede. 10(16)

11 Tabell 2. Olösta nyckelfrågor som kopplar till olika skeden i Planerings och byggprocessen för GA för VA Olösta nyckelfrågor Idé/ förstudie -Samfälligheter har ofta inte kunskap att beställa rätt utredningar (och det finns ingen ATB-väg för VA) -Med vad/och vem i kn får hjälpa till i processen utan att vara jävig? Planering -Vem är ansvarig för att hjälpa FÄ i planeringsskedet? LM? Vem på kn/myndighet ansvar/följer processen/ löser problem? Hur hjälpa utan jäv? - VA-rådgivare eller ett LMprojektstöd? Tillstånd/ beslut Vad får LM göra tidigare i planeringen utan att vara jävig? Byggande - FÄ ska i underlag för tillstånd, TrV och Lst - OM inte vet vem som ska bygga - hur då förklara HUR man ska bygga? Drift 11(16)

12 3. DISKUSSION Nyttan med gemensamhetsanläggningar Gemensamhetsanläggningar har framför allt en potential i att kunna snabba på processen med att lösa vatten och avloppsproblematik i omvandlingsområden som ligger avsides från kommunens verksamhetsområde och på öar. Med dagens utbyggnadstakt för centraliserat VA kan väntan för fastighetsägare var år. Hur mycket snabbare denna process är relativt att åtgärda enskilda anläggningar genom krav utifrån MB eller att bygga ut kommunalt verksamhetsområde är dock inte säkerställt. För fastighetsägare finns det en ekonomisk nytta med att gå samman för att finansiera en gemensam anläggning i stället för en på varje fastighet. Men denna kostnadsjämförelse är komplicerad, ofta jämförs äpplen och päron eftersom de ställs olika krav på enskilt va på den enskilda fastigheten respektive gemensamt va, de tekniska systemen levererar är alltså inte samma tjänst. Det är En miljönytta/ hälsoaspekt kan också kopplas till gemensamhetsanläggningar. I tätbebyggda områden eller områden med små tomter kan det vara svårt att lösa avloppshanteringen på ett bra sätt på varje fastighet. Likaså kan en dricksvattenbrunn på varje fastighet vara problematiskt. I dessa fall kan en gemensam anläggning bidra till att säkrare leverera vatten och hantera avlopp. Vid sådana omständigheter kan dock kommunalt verksamhetsområde krävas enligt 6 LAV. Det finns ett behov av att tydliggöra nyttorna med gemensamhetsanläggningar, på fastighetsägarnivå, kommunal nivå och samhällsnytta på nationell nivå. Om nyttorna inte är tydliga finns det inte tillräckliga incitament för att reda ut oklarheterna kopplade till GA. Juridiska aspekter I omvandlingsområden finns det oklarheter kring vilken lagstiftning som är styrande och hur olika lagstiftningar får tillämpas för vatten och avlopp. Det finns ett överlapp mellan LAV, MB, AL och PBL. LAV och MB är tvingande lagstiftningar. Om området är detaljplanelagt kan DP ställa krav på gemensamhetsanläggning utifrån Anläggningslagen. Om området inte är detaljplanelagt kan AL vara tvingande i det fall det finns en båtnad och opinionsvillkoret är uppfyllt. Det finns ett behov av att tydliggöra hur de olika lagstiftningarna får tillämpas och en utredning för att se hur tvingande Anläggningslagen kan vara. Det råder okunskap i många kommuner kring vilka krav/villkor Kn får ställa på en GA kring organisation, drift mm. Många kommuner har dåliga erfarenheter av GA byggda på talet då det inte ställdes tillräckliga krav på bl a byggnadsstandard, organisation för drift. Många gånger har det funnits en eldsjäl bland fastighetsägarna som sett efter anläggningen och ansvarat för driften. När denne inte finns kvar uppstår problem med driften och om ansvarsfördelningen då inte är tillräckligt tydlig kan kommunen tvingas ta över. Det finns behov av att tydliggöra vilka villkor kommunen får ställa på en samfällighet utifrån AL. En annan juridisk oklarhet kring GA kopplar till planerings och byggprocessen. Kommunen har en viktig roll i processen, både som bollplank till fastighetsägarna och som 12(16)

13 tillsynsmyndighet och kravställare. Likaså är lantmäteriet en viktig aktör i processen. Det finns idag oklarheter kring hur kommunen och lantmäteriet bör organiseras sig för att möta fastighetsägarnas behov. En viktig fråga är vilka kommunala förvaltningar som bör involveras i processen och när de bör involveras. En annan viktig fråga är vilka råd kommunens olika förvaltningar och lantmäteriet får ge utan att vara jävig. Det finns ett behov av att tydliggöra oklarheterna, både rent juridiskt och erfarenhetsutbyte mellan kommuner kring hur olika kommuner organiserat sig och arbetar med frågan. Vidare lyfter lantmäteriet fram att Anläggningslagen tillämpas mera frekvent i tex vägsammanhang än för VA. Det kan finnas behov av att utveckla, tydliggöra hur lagen ska tillämpas på VA. Planering av teknisk försörjning En viktig synpunkt som uppkom i diskussionen mellan lantmäteri och kommun var att lagstiftningarna är verktyg för att genomföra kommunens planer inte tvärt om. Kommunen bör alltså tänka så vill vi lösa VA därefter gå till lagstiftningen / jurister (Lantmäteriet för AL) för att få stöd att genomföra. Idag tenderar många kommuner tänka tvärt om, så säger lagen då får vi planerar därefter. En annan viktig synpunkt var att VA-frågan idag tenderar att få för lite fokus/ komma in för sent i planeringsprocessen inom ramen för översiktsplanering/ exploatering. Det är tydligt i PBL att VA-försörjning är en förutsättning för byggande och boende, ändå tenderar denna fråga inte tas på tillräckligt allvar. Det finns ett behov av att öka plansidan/ samhällsplanerings förståelse för försörjningssystemens komplexitet och därmed behovet att ta lyfta in frågan tidigt i planeringsprocessen. Anledningen är att teknisk försörjning (som va) troligen går att lösa i sent i planeringen men resultatet blir mycket sämre - den blir mycket dyrare i både investering och drift samtidigt som den blir och mindre flexibel för yttre påverkan som tex kraftiga regn. Information Det efterfrågas information, stöd och handledningar. Det finns en del informationsmateriel framtaget, från kommuner, lantmäteri, JTI mfl. Det finns ingenstans en heltäckande sammanställning av vilket infomaterial som finns. Och det finns behov av att uppgradera visst material. Informationsmaterial bör vara väl målgruppsanpassat och det finns därför ett behov av att utreda vilken info som bör lyftas och vilken info som bör tas fram som stöd för kommunal VA-planering, till politiker, som stöd för fastighetsägare. Ex på infomaterial kan vara teknisk standard (som en ATB-väg), handledning för fastighetsägare som vill bilda en GA. Finansering Att bilda en GA är en omfattande process och för fastighetsägare som driver ett sådant arbete kan det krävas externa medel för att processen ska gå i lås. Kommuner som hittat arbetssätt som innebär VA-rådgivning har ofta haft tex LOVA-bidrag som delfinansiering. En relevant fråga i sammanhanget är därför om det finns externa medel att söka för fastighetsägare? TrV ger stadsbidrag för enskild väg, finns det något liknande för va? Landsbygdsprogram skulle eventuellt kunna vara en väg. En annan finansieringsväg är förbättrad samordning med andra åtgärder som tex väg, bredband, cykelväg. Finansiering är en viktig fråga som bör utredas vidare. 13(16)

14 4. SLUTSATSER Följande kritiska frågor och behov har identifierats, dessa frågor behöver utredas vidare för att gemensamhetsanläggningar för VA ska bli ett verkligt alternativ i kommunernas VAplanering. - Vilka är nyttorna med GA? I projektet har flera nyttor med GA lyfts fram, tex möjliggöra en snabbare åtgärd, möjlighet till kostnadsbesparing för fastighetsägare och möjlighet för kommunen att minska kommunens investeringsbehov. Dessa nyttor behöver utredas vidare och kvantifieras för att tydliggöra motivet att utreda hinder och oklarheter vidare. - Begreppsförvirring. Olika aktörer tex kommun, lantmäteri och konsulter använder idag samma ord med olika betydelse. Det finns behov av att tydliggöra och sätta en nomenklatur för att minimera begreppsförvirringen. - Juridik. I dagsläget finns oklarheter kring hur Miljöbalken, Anläggningslagen, Lagen om allmänna vattentjänster och Plan och Bygglagen överlappar och är styrande. Det finns ett behov av att tydliggöra hur aktuella lagstiftningar kan åberopas. - Vem får ge vilket stöd i olika skeden i byggprocessen? Det finns behov av att hitta former som stödjer fastighetsägare i processen men som inte innebär jävsituationer för tex miljökontoret och lantmäteri. - Hur kan kommunen organisera sig? För att bistå samfälligheter som vill bilda gemensamhetsanläggningar för VA krävs en stödjande organisation från kommunens sida. Flera kommuner, lantmäteri och samfällighetsföreningar har värdefulla erfarenheter av olika sätt att organisera sig som skulle kunna vara till nytta för fler kommuner om erfarenheterna spreds. - Vad kan vi ge fastighetsägarna som vill göra GA? God information är A och O. För att stödja fastighetsägarna i processen är det viktigt att kunna erbjuda bra informationsmaterial och tydliga riktlinjer. Det finns idag ett behov av att samla och sprida det infomaterial som finns framtaget, och uppdatera och fylla luckor där det saknas infomaterial. - Finns det bidrag för GA? Det finns bidrag att söka för samfälligheter för investering inom enskild väg och bredband. Det är dock oklart om det finns något liknade för gemensamhetsanläggningar för VA. - Dagvatten. När VA-frågan hanteras genom gemensamhetsanläggning hanteras vanligen inte dagvattnet. I omvandlingsområden som förtätas kan dagvattenfrågan bli viktig att ta ställning till. 14(16)

15 5. FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE 1. Starta utvecklingsarbete på regional och nationell nivå Vi föreslår att det etableras en projekt-/nätverksgrupp där kommuner, regionala aktörer och myndigheter samt nationella aktörer diskuterar frågan och fördelar fortsatt utvecklingsarbete mellan sig. Vissa saker kan kommunerna själva eller i samarbete med lantmäteriet på lokal nivå lösa, andra måste Länsstyrelser och andra regionala aktörer lösa och ytterligare andra frågor kräver att de utreds och behandlas på nationell nivå. Exempel på detta arbete är att - Beskriva relationen mellan berörda lagar (MB, AL, LAV, PBL) vad är direkt styrande och vad är indirekt styrande? Plocka ut case och diskutera med jurister. - Utreda/ kvantifiera nyttor för olika aktörer på nationell, regional, kn, och fastighetsägarnivå. 2. Satsa på utbildning och kompetenshöjande aktiviter på kommunal/regional nivå Det behövs utbildnings- och kompetenshöjande insatser för såväl kommunen som lantmätare. Detta organiseras bäst på regional/mellan-kommunal nivå t ex kommunförbund, LSt och Lantmäteriet. 3. Skapa noder och nätverk för erfarenhetsutbyte i Stockholms län Det saknas också ett fungerande erfarenhetsutbyte och samlande av exempel på hur kommuner jobbat med GA för VA. Vi föreslår att man på regional nivå t ex i Stockholms län börjar med att samla information och exempel på hur olika kn/ lantmäteri organiserat sig, existerande krav på teknisk standard samt så här gjorde vi. Ett sådant initiativ kan sedan växlas upp och tillsammans med nationella aktörer smalas till en typ av handbok för GA för VA (vilket redan finns framtaget i Finland för deras s k Vattenandelslag). 15(16)

16 BILAGA 1. KUNSKAPSÖVERFÖRING VIA PROJEKTMÖTE, NÄTVERK OCH NATIONELL KONFERENS Arbetet med att samla och överföra kunskap om GA, kunskapsluckor och utvecklingsmöjligeter har främst utförts tillsammans med medverkande aktörer i arbetsgruppen: Norrtälje kommun, Värmdö kommun, Lantmäteriet, Utvecklingscentrum för vatten, VA-planeringsguiden, och Ecoloop. Vidare har förstudien bidragit till att lyfta frågan om GA och föra en dialog om den samma i regionnätverket för kommuner med omvandlingsområden (möte den 15 mars och den 18 juni). I nätverket medverkar kommuner från Stockholms län. Information om förstudien har också spridits i VA-planeringsguidens kommunnätverk (25 kommuner från hela landet). Förstudien har gett uppslag till och underlag för programmet på den nationella konferensen Vatten Avlopp Kretslopp som hölls i Västerås den mars. Presentationerna från Lantmäterier och Norrtälje kommun om GA för VA, skapade stort intresse och diskussion hos de omkring 100 kommunrepresentanter från hela landet som deltog. Förstudien har också bidragit till att Lantmäteriet tagit initiativ till en informationssatsning kring gemensamhetsanläggningar för VA. GA som reglerad samverkansform är väl etablerat för enskilda vägar, och energianläggningar men nyttjas endast i liten utsträckning för vatten och avlopp. Lantmäterimyndigheten har därför startat en informationssatsning med koppling till vatten och avlopp, för att sprida kunskap om Anläggningslagens tillämpning och om möjliga samverkans- och ägandeformer. 16(16)