MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet
|
|
- Johanna Margareta Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter Allmän beskrivning... 4 Verksamheten... 4 Omgivning Miljösituation... 5 Luftrecipient... 5 Vattenrecipient... 5 Markförhållanden, buller, vibrationer Bedömningsgrunder... 5 Planförhållanden... 5 Nationella och lokala miljömål... 5 Regionala miljömål Alternativa lokaliseringar/alternativ utformning Nollalternativ Riskvärdering Hushållning med råvaror och energi Utsläpp och andra störningar från nuvarande och sökt verksamhet Emissioner till luft Vatten Restprodukter Avfall Kemikalier Externt buller Förorenade områden Transporter Utsläpps- och störningsbegränsande åtgärder Konsekvenser av nuvarande och planerad verksamhet Slutsatser Bilagor Bilaga 1: Situationsplan Bilaga 2: Gällande detaljplan Bilaga 3: Mätpunkter för mätning av extern ljudnivå
3 1 Administrativa uppgifter Sökanden: Falu Energi och Vatten Box Falun Telefon: Telefax: E-post: (kontaktperson) Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Gustafs Kompani 2 Fastighetsägare: Kontaktperson: Tillsynsmyndighet: Falu Energi och Vatten Bengt Östling, fjärrvärmechef Miljöförvaltningen, Falu kommun Verksamhetskod: Anläggningsnummer:
4 2 Allmän beskrivning Verksamheten HVC Dalregementet består av två fastbränsleeldade hetvattenpannor och en oljeeldad hetvattenpanna. De fastbränsleeldade pannorna är på 12,2 respektive 15,7 MW. Pannorna eldas normalt med träbriketter eller träpellets. Bägge pannorna är försedda med multicyklon och elfilter för rening av rökgaserna. Bottenaska och flygaska leds till container utomhus. För övervakning av NOx-emissionerna är fastbränslepannorna försedda med ett växlande mätsystem levererat av Boo Instrument AB. Instrumentet mäter O 2, CO och NO. Rökgasflödet beräknas. Den oljeeldad hetvattenpanna på 15 MW installerades under 2003 och används för spetslastproduktion. Pannan eldas med EO-1 och är utrustad med låg NOx-brännare. För biobränslepannorna finns ett buffertlager under tak för ca två dygns drift. Eldningsolja (EO-1) lagras i oljecistern (400 m 3 ) intill hetvattencentralen. Vid drift övervakas och fjärrstyrs pannorna från Västermalmsverket. Hetvattencentralen övervakas även genom periodisk tillsyn. Vid perioder med drift ronderas hetvattencentralen 2 gånger/dygn och vid perioder utan drift 1 gång/vecka. Omgivning Hetvattencentralen är belägen inom Dalregementets tidigare regementsområde. Området är idag en företagspark med ca 150 etablerade företag med ca 500 arbetsplatser, köpcentrum, högskola och restaurang. Dessutom finns studentbostäder inom området. Se även situationsplan i bilaga m Studentbostäder Hetvattencentral 4
5 3 Miljösituation Luftrecipient Rökgaserna emitteras via en 44 m skorsten. Vattenrecipient Anläggningen är ansluten till det kommunala Va-nätet och Främby Reningsverk. Utsläpp till det kommunala Va-nätet är mycket litet och består av spill av spolvatten, avhärdat fjärrvärmevatten och avloppsvatten. Markförhållanden, buller, vibrationer Anläggningen är belägen inom företagspark. All verksamhet bedrivs inomhus. Hörbara ljud utanför anläggningen är fläktar och ev skorstensljud. En avskärmning har monterats vid luftintaget till oljepannan för att minska den externa ljudnivån. Verksamheten bedöms inte medföra vibrationsstörningar för omgivningen. 4 Bedömningsgrunder Planförhållanden Detaljplan finns för området (lagakraftvunnet ). I detaljplanen är hetvattencentralens markområde planlagt för värmeverk. Detaljplanen redovisas i bilaga 2. Inga skyddsintressen enligt 7 kap i miljöbalken berörs. Nationella och lokala miljömål Nationella miljömål Lokala miljömål Kommentar Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. I Falu kommun ska: CO 2 -utsläppen från användning av fossila bränslen till år 2010 minska med: 30 % från uppvärmning inom bostads- och servicesektorn 60 % från uppvärmning i byggnader ägda av offentliga aktörer 2 % från drivmedel inom transportsektorn CO 2 -utsläppen från användning av fossila bränslen från industrisektorn vara lägre år 2010 jämfört med utsläppen av övriga växthusgaser minska till år Falu Energi & Vattens basproduktion baseras på biobränslen vilket anses inte medföra nettotillskott av CO 2 till atmosfären. Fossila bränslen används enbart till spets- och reservproduktion. Vid HVC Dalregementet finns två biobränsleeldade pannor och en oljeeldad panna. Drifttiden för den oljeeldade pannan är mycket begränsad, se tabell på sidan 12. 5
6 Nationella miljömål Lokala miljömål Kommentar Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. I Falu kommun ska: svaveldioxidhalten 5 μg/m 3 som årsmedelvärde inte överskridas. kvävedioxidhalterna 20 μg/m 3 som årsmedelvärde och 100 μg/m 3 som timmedelvärde i huvudsak ej överskridas efter en minskning av utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) påbörjas till år I Falu kommun ska utsläppen av kväveoxider till luft inte ha ökat till år (Ingångsår 2002) I Falu kommun ska: alla förorenade områden i riskklass 1 och 2, exkl områden med gruvavfall, vara undersökta och minst två av dem ska vara sanerade till påverkan på vattenkvaliteten i Faluån och Runn av metaller från avfall orsakat av Falu gruva eller tillhörande industri minska. kommuninvånarna år 2010 ha bättre kunskap och attityd till hantering av farligt avfall jämfört med I Falu kommun ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i huvudsak ha upphört till Vid lokalisering av ny bostadsbebyggelse i Falu kommun ska den elektromagnetiska fältstyrkan kartläggas och en riskbedömning göras utifrån aktuell kunskap. I Falu kommun ska år 2020 antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UVstrålning inte vara fler än år Den oljeeldade panna använder EO-1 med en svavelhalt på max 0,05 vikt%. Pannan är utrustad med låg NOxbrännare. Emissionerna av kväveoxider från de biobränsleeldade pannorna övervakas med ett växlande mätsystem. Om produktionen överstiger 25 GWh/år omfattas pannorna av NOx-avgiftssystemet som innebär en ekonomisk drivkraft att minska NOx-emissionen. Se kommentar för miljömålspunkten Frisk luft. Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. Köldmedium finns ej vid HVC Dalregementet. Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. 6
7 Nationella miljömål Lokala miljömål Kommentar Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftslivet värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. I Falu kommun ska: miljöbelastningen från avloppsanläggningar uppfylla de krav som ställs inom det område där de ligger senast år utsläppen genom bräddning från kommunala avloppsnät uppgå till högst 1 % av inkommande mängd senast år jord- och skogsbruk senast 2010 bedrivas så att näringsutlakningen från mark minimeras och grumling av vattendrag och sjöar inte sker. utsläppen av kväveoxider till luft inte ha ökat till år minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till kretsloppet I Falu kommun ska: verksamheter som bedrivs i anslutning till större gemensamma vattentäkter bedrivas så att de inte påverkar vattenkvaliteten negativt senast större gemensamma vattentäkter ha vattenskyddsområde eller andra kommunala föreskrifter senast särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter ha ett långsiktigt skydd senast I Falu kommun ska: verksamheter som bedrivs i anslutning till större gemensamma vattentäkter bedrivas så att de inte påverkar vattenkvaliteten negativt senast större gemensamma vattentäkter ha vattenskyddsområde eller andra kommunala föreskrifter senast grundvattenförande geologiska formationer av vikt för framtida vattenförsörjningar ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet senast alla grundvattenförekomster, som används för gemensamt behov, uppfylla gällande svenska normer för god dricksvattenkvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig aktivitet senast Se kommentar för miljömålspunkten Frisk luft. Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. 7
8 Nationella miljömål Lokala miljömål Kommentar Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologiska produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. - Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. I Falu kommun ska särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter ha ett långsiktigt skydd senast I Falu kommun ska särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter ha ett långsiktigt skydd senast I Falu kommun ska: särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter ha ett långsiktigt skydd senast Världsarvets bebyggelse- och kulturlandskapsmiljöer vara skyddade senast minst 90 % av det öppna och levande odlingslandskapet med dess produktions-, natur- och kulturvärden bibehållas fram till Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. Leverantörer av bränsleråvara skall intyga att minst 95 % av det levererade bränslet från skogsindustrin och biprodukter som spån och bark som levereras genom fysiskt eller finansiellt avtal, kan spåras. För bränslen från skogsindustrin tillbaka till ursprunglig plats för uttaget samt att denna volym bränsle, inklusive biomassa från gallring och restprodukter från avverkning, ska härstamma från FSCmärkt skogsbruk eller komma från skogsbruk som bedrivs enligt principer och åtgärder som syftar till ett hållbart skogsbruk. Bränsle får inte härstamma från illegal avverkning eller områden med höga bevarandevärden och skogsbruk med omloppstid mindre än 10 år får inte härstamma från mark som har konverterats från betesmark eller ängs- och hagmark. Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. - Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. 8
9 Nationella miljömål Lokala miljömål Kommentar God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. I Falu kommun ska: Världsarvets bebyggelse- och kulturlandskapsmiljöer vara skyddade senast alla boende på större orter senast år 2010 ha tillgång till: bostadsområdesparker inom ett avstånd av m från bostaden närströvområden inom ett avstånd av m från bostaden friluftsområde inom ett avstånd av 2,5 km från bostaden alla, med undantag för boende i vissa områden i Faluns innerstad, ha tillgång till friytor i direkt anslutning till bostaden. alla förskolor och skolor senast 2010 ha tillgång till tillräckligt stora friytor i direkt anslutning till skolan / förskolan där behovet av lek, rekreation och pedagogik kan tillgodoses. alla förskolor och skolor senast 2010 ha tillgång till minst ett naturområde inom gångavstånd. användningen av fossila bränslen till år 2010 minska med: 30 % från uppvärmning inom bostads- och servicesektorn 60 % från uppvärmning i byggnader ägda av offentliga aktörer 2 % från drivmedel inom transportsektorn användningen totalt sett av förnybara energikällor öka från 36 % till 50 % till år energianvändningen per invånare vara lägre år 2010 än mängden kärl- och säckavfall samt grovavfall understiga 300 kg/invånare år alla boende 2010 ha en vägtrafikbullernivå inomhus understigande 30 dba (ekvivalentnivå) och, där så är möjligt, ha en utomhusnivå understigande 65 dba (ekvivalentnivå). inomhusluften i skolor och förskolor uppfylla normen för god luftkvalitet. CO 2 -halten ska inte överstiga 1000 ppm senast 2010 radongashalten är lägre än 200 Bq/m 3 senast 2010 radongashalten i inomhusluft i bostäder vara lägre än 200 Bq/m 3 senast Bränslet vid HVC Dalregementet är till största delen biobränsle, olja används endast vid spetslastbehov. 9
10 Nationella miljömål Lokala miljömål Kommentar Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I Falu kommun ska särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter ha ett långsiktigt skydd senast Bedöms inte påverkas av verksamheten vid HVC Dalregementet. Regionala miljömål Anläggningen är en del av Faluns fjärrvärmenät som står för ca 82 % av centrala Faluns värmebehov. Av den totala fjärrvärmeproduktionen i Falun står anläggningen för ca 5 %. Bolaget arbetar kontinuerligt med att minska användningen av fossila bränslen och att miljöpåverkan skall bli så låg som möjligt vid bolagets och Faluns energiframställning. Den långsiktiga målsättningen är att fjärrvärme i Falun skall produceras med låg primärenergianvändning och låg klimatpåverkan. Låg klimatpåverkan är därför en självklarhet, målsättningen är att total klimatpåverkan skall vara lägre än 20 g/kwh CO 2 -ekv, vilket motsvarar att mindre än 2 % av fjärrvärmen har använt fossila bränslen inkl. transport, förädling etc (dvs från källa till element). Primärenergifaktorn skall vara lägre än 0,08. Anläggningen kommer att till största del försörjas av bränslepellets från bolagets pelletstillverkning på Västermalmsverket, vilket minskar miljöpåverkan från transporter avsevärt. Arbetet med resurshushållning är ur ett systemperspektiv en naturlig del av verksamheten. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet fortsätter och värmeleveranserna beräknas 2013 nå sin kulmen med en värmeförsäljning på ca 340 GWh värme. Värmeverksamheten är hårt konkurrensutsatt, främst från värmepumpar som drivs med el. El handlas idag på en nordeuropeisk marknad och som på marginalen framställs med låg energieffektivitet och med fossila bränslen. För att fjärrvärme som tar hänsyn till vår globala miljö, långsiktigt skall kunna överleva på en allt tuffare energimarknad, krävs att nyttjandet av systemfördelar och kraftproduktionsanläggningar ökar. För att under lång tid framöver kunna överleva på värmemarknaden har bolaget satsat på att producera pellets i ett bioenergikombinat, dels för att skapa ett större värmeunderlag för kraftvärmegenerering och dels samtidigt bli självförsörjande på pellets som också skall ersätta dagens träbriketter och i en framtid konvertera bort den sista procenten fossila bränslens som i dag används som spetslast. Det ökade värmeunderlaget skapas genom spåntorkning med hjälp av fjärrvärme, vilket ger möjlighet att producera mer förnyelsebar el vid Västermalmsverket. Som för många andra kraftvärmeverk i Sverige utnyttjas Västermalmsverket med dagens värmebehov bara till ca 60 % av den möjliga energiproduktionskapacitet som finns i kraftvärmeverken, detta på grund av lågt värmebehov under vår, sommar och höst. Genom torkning av sågspån under vår, sommar och höst kan vi flytta energi till vintern och använda detta i anläggningen på regementet. Bioenergikombinatet reducerar årligen primärenergibehovet i det globala energisystemet med ca 13 GWh och ger en reducering av globala koldioxidutsläppen med ca ton/år. 10
11 Det pågår även utredning om att sammankoppla Falun och Borlänges fjärrvärmenät, men även att utveckla produktionen ytterligare på Västermalmsverket för att få en än bättre energihushållning. Utöver hanteringen av eldningsolja utgörs de kemikalier som används av fetter för smörjning av produktionsutrustningen och av salt för vattenbehandling. Nya kemikalier granskas noggrant ur arbetsmiljö- och yttre miljösynpunkt innan de får införas i verksamheten. 5 Alternativa lokaliseringar/alternativ utformning Ansökan avser oförändrad verksamhet vid befintlig hetvattencentral, inga alternativa lokaliseringar eller alternativa utformningar bedöms därför vara aktuella. 6 Nollalternativ Som framgår av redovisningen på sidan 12 har produktionen vid hetvattencentralen kraftigt minskat sedan Västermalmsverkets KVV2 tagits i bruk. Om hetvattencentralen inte utnyttjas för värmeproduktion skulle detta behov behöva tillgodoses av annan befintlig eller ny produktionsenhet inom fjärrvärmenätet. Den lokala miljöpåverkan (Falu tätort) orsakade av emissioner till luft torde bli likvärdig om pannorna vid HVC Dalregementet eller andra motsvarande pannor vid andra hetvattencentraler istället utnyttjades. 7 Riskvärdering Riskerna vid anläggningen bedöms vara begränsad till hantering och lagring av eldningsolja och då avse att olja skulle kunna läcka ut till avloppssystem eller till yt- och grundvatten. Oljecisternen är invallad, varför risken för påverkan från läckage vid lagringen bedöms som liten. Riskerna vid påfyllning av olja och pumpning från oljetank till pannor bedöms som små. Oljecisternen är försedd med överfyllnadsskydd och kontrollerades senast Oljecisternen skall besiktas vart 12:e år. Läckage från hydrauliksystem skulle kunna medföra att hydraulikolja når golvbrunnar. Under drift sker rondering 2 gånger/dygn med bl a tillsyn av hydraulikaggregat. Askhantering sker i slutna system med tillsyn vid ronderingarna. Bränslebriketter eller bränslepellets lagras i bränslelada, denna är försedd med brandlarm. Riskanalys och handlingsprogram för dammexplosion och brand vid hantering av förädlade träbränslen (briketter eller pellets) och brandrisk vid hantering av eldningsolja finns framtagen för anläggningen. 8 Hushållning med råvaror och energi Se avsnittet Regionala miljömål. 11
12 9 Utsläpp och andra störningar från nuvarande och sökt verksamhet Hetvattencentralen skall användas som reserv- och spetslastcentral, emissionerna från den är därmed beroende av i vilken utsträckning den används. Som framgår av nedanstående tabell har produktionen vid HVC Dalregementet kraftigt minskat sedan Västermalmsverkets KVV2 tillkom Panna 1 & 2 MWh , Panna 3 MWh 946 0, Totalt MWh Den höga produktionen 2010 förklaras av kalla vintrar och Emissioner till luft De senaste emissionsmätningarna vid biobränslepannorna genomfördes 2011 och vid oljepannan 2004 (prestandaprov). Följande resultat erhölls då (för oljepannan redovisas fullastprovet): Panna 1 Panna 2 Panna CO-halt ppmtg CO-emission mg/mj tillfört bränsle ,6 NOx-halt ppmtg NOx-emission mg/mj tillfört bränsle Stofthalt mg/m 3 ntg 10,5 16,4 <0,5 Do vid 6 % O 2 mg/m 3 ntg 12,5 16,2 Stoftemission g/kg olja <0,007 Svavelhalten i eldningsoljan uppgår till max 0,05 vikt%. Emissionerna till luft de sex senaste åren har uppgått till: CO 1) 2 ton/år 0 5,6 0 24, ,3 NOx ton/år 11,3 2,5 1,0 3,5 6,0 4,0 CO ton/år 11,9 2,6 1,1 3,4 10,1 3,6 Svavel ton/år 3,1 0,7 0,3 0,8 2,3 1,0 Stoft ton/år 1,9 0,2 0,1 0,4 1,1 0,5 Produktion MWh ) Avser den oljeeldade panna 3. Panna 1 och 2 eldas med biobränsle vilket anses inte medföra nettotillskott av CO 2 till atmosfären och emissionerna är därför inte medtagna. Emissionen av CO 2 från oljepannan baseras på emissionsfaktor enligt Naturvårdsverkets hemsida och tillförd energi under aktuellt år. Emissionerna av CO och NOx är värden rapporterade av det fasta mätsystemet för biobränslepannorna, för oljepannan är dessa beräknade ur specifika emissioner (mg/mj) vid prestandaprovet 2004 och tillförd energi (MWh) under respektive år. Beräkning av stoftemissionen baseras specifik stoftemission (mg/mj) vid stoftmätning under året eller den senast genomförda stoftmätningen de år stoftmätning inte genomförts samt tillförd energi (MWh) under respektive år. Beräkning av svavelemission baseras på typvärden för svavelhalt i bränsle (träpellets: 0,02 vikt%ts; EO1: 0,05 vikt%ts) och tillförd energi (MWh) under respektive år. 12
13 Vatten Hetvattencentralen är ansluten till det kommunala spillvattennätet. Utsläpp till avloppsnätet är mycket litet och består av spill av spolvatten, avhärdat fjärrvärmevatten och avloppsvatten. Golvbrunnarna i lokalerna saknar oljeavskiljare. Restprodukter Den aska som uppkommer vid förbränningen blandats med askan från Falu Energi & Vattens övriga biobränslepannorna och läggs på ett därför avsett upplag för att efter härdning spridas i skogen eller användas som konstruktionsmaterial. De sex senaste åren har askmängderna uppgått till: Aska ton/år 48,1 4, Avfall Vid HVC Dalregementet uppkommer endast små mängder avfall. Avfallet hanteras gemensamt med avfall från övriga hetvattencentraler inom Falu Energi & Vatten och några uppgifter om mängder för HVC Dalregementet finns ej. Kemikalier Utöver hanteringen av eldningsolja utgörs de kemikalier som används av fetter för smörjning av produktionsutrustningen och av salt för vattenbehandling. Nya kemikalier granskas noggrant ur arbetsmiljö- och yttre miljösynpunkt innan de får införas i verksamheten. Externt buller Mätningar av externt buller genomfördes 2004 i samband med prestandaprov på oljepannan. Mätningarna utfördes dels med samtliga tre pannor i drift (alla med 100 % last) och dels med enbart de två fastbränslepannorna i drift (båda med 100 % last). Följande resultat erhölls då: : Samtliga tre pannor i drift, samtliga med 100 % last MP 1 MP 2 MP 3 MP 4 MP 5 Tid kl Ekvivalent ljudnivå db(a) 56, , , , : Panna 1 och 2 i drift, bägge med 100 % last MP 1 MP 2 MP 3 MP 4 MP 5 Tid kl Ekvivalent ljudnivå db(a) 51, ,5 - Mätpunkternas placering framgår av karta på sidan
14 Identifierade ljudkällor vid mätningarna Mätpunkt Luftintag, skorstensljud Luftintag 2 Skorstensljud samt stoft- och askskruvar då dessa går Stoftskruv utomhus under del av mätperioderna 3 Luftintag till oljepannan Stoftskruv inifrån elfilterrummet 4 Skorstensljud, pump inifrån pannhuset Pumpljud inifrån pannhuset 5 Skorstensljud Mätning ej genomförd då ljud från panncentralen ej gick att särskilja från andra ljudkällor vid mätpunkten. Efter dessa mätningar har en avskärmning monterats vid luftintaget till oljepannan för att minska den externa ljudnivån. Förorenade områden Vid anläggningen finns inga kända förorenade områden. Transporter Transporter till och från hetvattencentralen utgörs främst av bränsleleveranser samt borttransporter av askcontainrar. Vid 100 % last på de bägge fastbränslepannorna krävs två leveranser per dag och askcontainrarna behöver skiftas en gång varannan dag. Oljepannan används vid spetslastproduktion, vilket innebär att drifttiden är begränsad. Under 2010 levererades olja vid ett par tillfällen. Transporter sker via RV 80. Falu Energi & Vatten håller på att uppföra en pelletsfabrik vid Västermalmsverket. Denna fabrik kommer att försörja pannorna 1 och 2 med bränsle. Transporterna mellan Västermalmsverket och HVC Dalregementet kommer att ske via RV 50 (Hanröleden) - RV 80 (Lugnetleden) och in på Regementsområdet via rondellen vid ICA Maxi. 10 Utsläpps- och störningsbegränsande åtgärder De biobränsleeldade pannorna 1 och 2 är utrustade med multicyklon och elfilter. Oljepannan eldas med EO-1, vilket innebär låga halter av stoft och svavel i rökgaserna. 14
15 11 Konsekvenser av nuvarande och planerad verksamhet Miljöpåverkan från hetvattencentralen är utsläpp till luft av rökgaser, bl a kväveoxider, stoft, svaveldioxid, koldioxid och kolmonoxid. Även transporter av bränsle till anläggningen ger upphov till utsläpp till luft. Kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Koldioxid bidrar till försurning och den globala växthuseffekten. Kolmonoxid tas normalt upp av naturen men bidrar till försurning och den globala växthuseffekten vid höga utsläppshalter. Stoft bidrar till nedsmutsning av omgivningen och små partiklar (<10 µm) kan orsaka hälsoproblem. Svaveldioxid bidrar till försurning. Den begränsade drifttiden innebär att även emissionerna begränsas, som framgår av tabellen på sidan 12 har drifttiden vid hetvattencentralen minskat avsevärt sedan tillkomsten av KVV2 vid Västermalmsverket Panna 1 och 2 eldas med biobränsle vilket anses inte medföra nettotillskott av CO 2 till atmosfären. Oljepannan eldas med EO-1 och är utrustad med låg NOx-brännare, vilket innebär låga halter av stoft, svavel och kolmonoxid i rökgaserna. Pannorna omfattas av systemet med utsläppsrättigheter. Transporter till och från hetvattencentralen utgörs främst av bränsleleveranser samt borttransporter av askcontainrar. Utsläpp till avloppsnätet är mycket litet och består av spill av spolvatten, avhärdat fjärrvärmevatten och avloppsvatten. Inga utsläpp till yt- eller grundvatten förekommer. Fläktar är belägna inomhus och åtgärder har vidtagits vid oljepannans luftintag för att minska den externa ljudnivån. Verksamheten bedöms inte heller ge upphov till vibrationer. 12 Slutsatser Drifttiden vid HVC Dalregementet minskade avsevärt då KVV2 vid Västermalmsverket togs i drift Erfarenheterna hittills visar att verksamheten inte medfört några negativa konsekvenser av betydelse. Några förändringar av verksamheten vid HVC Dalregementet planeras inte. Den fortsatta verksamheten bedöms därför inte medföra några negativa konsekvenser av betydelse. 15
16 Bilaga 1: Situationsplan 16
17 Bilaga 2: Gällande detaljplan 17
18 Bilaga 2: Gällande detaljplan, forts 18
19 Bilaga 2: Gällande detaljplan, forts 19
20 Bilaga 3: Mätpunkter för mätning av extern ljudnivå 2004 Mätpunkt 1 Mätpunkt 2 Mätpunkt 3 Mätpunkt 4 Mätpunkt 5 20
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Allmän beskrivning av verksamheten... 3 3 Yrkanden
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Lasarettet
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Lasarettet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Allmän beskrivning... 4 Verksamheten... 4 Omgivning... 4 3 Miljösituation...
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Lasarettet
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Lasarettet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter... 3 Allmän beskrivning av verksamheten... 3 3 Yrkanden och
Läs merBehovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merMiljöstrategi för Arvika kommun
2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merGranskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning
Granskningshandling 2017-03-31 Dnr: 2016:313 Behovsbedömning Upphävande för delar av detaljplan EII580 (handel inom kv Överkastet och industri inom Övertrycket 3). Gamla Bangården (Södra Munksjön), Jönköpings
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merMILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN
Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merÅrsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012
Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merÅrsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merÅrsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merBilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3
- Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merMiljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013. TEXTDEL MILJÖRAPPORT FÖR HETVATTENCENTRALEN HALLSTAHAMMAR 2013 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen
Läs merÅtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merGöteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Läs merMiljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merÅrsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merSamrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket
Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merÅrsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2017-02-12 Dnr: 2015:250 Behovsbedömning Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
Läs merRiktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merMiljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta
Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...
Läs merÅrsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merÅrsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Gävle den 26/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merÅrsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015
Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merVäxjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna
Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010
Läs merÅrsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merPlanprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009
Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program
Läs merSammanställning av gällande villkor m.m.
Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar
Läs merÄlvkarleby biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2015 Älvkarleby biobränslepanna Datum 21/3 2016 Underskrift: Roger Berlin, Vd, Bionär Närvärme AB Innehållsförteckning 1. Grunddel 3 2. Verksamhetsbeskrivning 3 3. Drift och produktion
Läs merMiljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014
Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 15-04-10 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merMiljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.
Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Textdel 2014 års miljörapport Kungsörs Värmeverk ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Kungsörs Värmeverk, HVC Flaket
Läs merDNR 2011-0075 Sida 1 av 7
DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands
Läs merVänge biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Vänge biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Vänge biobränsleanläggning Fastighetsbeteckning:
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merÅrsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merÄlvkarleby biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Älvkarleby biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Älvkarleby biobränsleanläggning
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merÅrsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merINFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:
Läs merMiljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB
Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1
Läs merDnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merMiljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009
Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merNorrsundet biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Norrsundet biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Norrsundet biobränsleanläggning
Läs merMiljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014
Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Ockelbo den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merÅtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder Region Skåne inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är generella
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)
Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merBergby biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Bergby biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Bergby biobränsleanläggning Fastighetsbeteckning:
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merMiljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM
Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR
Läs merSamrådshandling Dnr: 2016:31. Behovsbedömning. Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2018-06-14 Dnr: 2016:31 Behovsbedömning Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs mer