Inventering av hasselmus i närområdet till väg 1606 förbi Svabesholm i Simrishamns kommun. Boris Berglund

Transkript

1 Inventering av hasselmus i närområdet till väg 1606 förbi Svabesholm i Simrishamns kommun Boris Berglund Bakgrund och historik Undertecknad har erhållit uppdrag av Trafikverket att inventera hasselmus (Muscardinus avellanarius Lin.) i närområdet till väg 1606 förbi Svabesholm i Simrishamns kommun. Syftet har varit att redovisa konsekvenser och störningar, som den nya vägdragningen kan tänkas orsaka förekomsten av hasselmus i området. På satellitbilden nedan visas den planerade vägdragningen i södra delen av området mellan Baggagården (längst i söder) och östra kanten av fastighet Svinaberga 20:15. Därefter fortsätter vägavsnittet rakt norrut c:a 300 m till förbifarten (väg 1606) öster om Svabesholm. Den 22 oktober 1977 påträffades hasselmus av undertecknad för första gången utanför Stenshuvud i det gamla domänreservatet, numera Svabesholms naturreservat. Därefter har arten årligen övervakats avseende förekomst och status. Särskilt noggrant efter reservatbildningen 2002, där Christer Persson och undertecknad utformat skötselplanen i syfte att på bästa sätt optimera förutsättningarna för hasselmus (och sällsynta groddjur) att fortleva i livskraftiga populationer. Som påpekat i föregående rapport (Inventering av hasselmus vid Tångdalakorset och anslutande omgivningar), så är hasselmusen en extremt känslig och hänsynskrävande art genom sitt trädklättrande leverne; den förflyttar sig normalt bara genom tät, sammanhängande snår/busk/trädvegetation och skyr all öppen mark. Detta innebär att alla vägar, inte bara asfalterade, utan även

2 mindre grusvägar, utgör effektiva spridningshinder. Se min rapport sid : Berglund, B. & Persson, C. (2011): Project Dormouse (Muscardinus avellanarius) Brief summary of Boris Berglund ś inventory results County Administrative Board of Skåne, Sweden, 2011: 21. Hasselmusens räddningsplanka i det starkt fragmenterade och urbaniserade kulturlandskapet - särskilt i Skåne och Danmark inom världsutbredningen - har visat sig vara buskrika stengärden, som bildar ledlinjer, häckar och levande hägn mellan skogshabitat och kan även fungera som refugier under vissa skeden. Sådana stengärden inom hasselmusens förekomstområde på Österlen har ofta en frodig markvegetation av gräs och högörter, som övergår i täta snår av hallon, björnbär, slån, kaprifol, etc. Vidare överståndare av hassel, ekkratt, avenbok, fågelbär, osv. Detta sammantaget bjuder arten fullgott skydd även om stengärden löper flera hundra meter genom åkermark. (Se vidare samma rapport sid , samt bildexempel från olika svenska landskap: sid (Skåne), sid 137 (Halland, Kungsbacka kommun) och sid 153 (Västergötland, Marks kommun). Genom många års studier och dokumentation har jag främst i Skåne studerat hasselmusens vandringsvägar genom buskrika stengärden och insett hur utomordentligt viktiga dessa är för att främja utbytet av individer mellan olika habitat i fragmenterade skogsmarker. Det intressanta ur hasselmussynpunkt, som syns på flygbilden nedan i vårt resonemang, är vidare:

3 Baggagården längst i söder och fastighet Svinaberga 20:15 i övre delen av bilden, där buskrikt stengärde har kontakt österut med Svabesholms naturreservat och Stenrosgården strax söderut i höger bildkant. 1) Det framgår att vägprojekteringen kommer att korsa/bryta tre olika stengärden: Den första skärningen i nordvästhörnet av den hektarstora lövskogen norr om Baggagården. Sedan i det mindre buskrika stengärdet i rak nord/sydlig riktning nordost om Baggagården. För att sedan passera i västkanten rakt genom det buskrika stengärdet, som löper från sydvästhörnet av Svabesholms NR. Detta ansluter sedan till den lilla ädellövdominerade skogsmarken i nordosthörnet av fastighet Svinaberga 20:15 och har en sträckning om c:a 350 m. Vad har detta för konsekvenser för hasselmus? 2) Den 1 april 2013 noterades förekomst av hasselmus i sydkanten av lövskogen på Svinaberga 20:15 (se bilder nedan), vilket bevisar att området har levande kontakt med Svabesholms naturreservat via det fint sydexponerade stengärdet.

4 Habitatöversikt vid sydkanten av Svinaberga 20:15. Fyndplats för hasselmus. Rikligt snårskikt av kaprifol och överståndare av ek. Sommarbo (hanbo) av hasselmus från säsongen 2012 registrerat Storlek 7 cm i diameter med boplats 1,7 m över marken i kaprifol. Hela boets ytterhölje består av kaprifolbast och smälter väl in i omgivningen.

5 3) Liksom den perifera skogsmarken Svinaberga 20:15, så finns en liknande lövskog av ungefär samma areal norr om Baggagården, som aldrig tidigare undersökts avseende ev. förekomst av hasselmus. Åt söder löper levande hägn ner mot de större ädellövskogarna mot Rörums norra å, som österut förbinder Kortelshuvud med Stenshuvud, dvs. det klassiska området för hasselmus, där den upptäcktes i Sverige 1844 vid Esperöd. Det är alltså fullt möjligt att hasselmusen skulle kunna förekomma även här. 4) Sydvästhörnet av Svabesholms naturreservat (baslokal) bör granskas ordentligt för att få en ordentlig överblick hur säsongen varit för arten i området under Detta gäller även norra delen av anslutande fastighet Stenrosgården. När väl artens förekomst och status är känd för en baslokal, så kan detta sedan bättre klargöra förhållanden och orsakssammanhang i omgivningarna. Stora mellanårsvariationer förekommer lokalt olika, men generellt har 2014 varit ett mycket bra år för hasselmus inom metapopulationen på Österlen i Skåne. Resultat Resultat nedan är baserat på 6 timmars fältarbete. Uppdraget utfört 1 januari 2015.

6 Det blå spåret (5,7 km) visar genomgången av området Röda prickar utgör 11 spridda fynd av olika hasselmusbon (sommarbon) från Den blå pricken (M) markerar registrerat fjolårsbo (hanbo) Inventeringen påbörjades i södra delen av området runt Baggagården med genomgång av stengärden och ädellövskogens kant- och brynzoner. Habitatmässigt är delar av området tilltalande ur hasselmussynpunkt, men inga spårteckan påträffades. Det nordgående stengärdet från Baggagården till sydosthörnet av Svinaberga 20:15 är för glest vegetationsmässigt för att fungera som vandringsled för hasselmus. I norra delen av lövskogen finns omfattande björnbärssnår, men helt utan spårtecken på närvaro av hasselmus. Likaså vid skärningen i nordvästhörnet vid stengärdet. Se bild nedan.

7 Bildens centrum visar skärningen, där den nya vägen kommer att korsa stengärdet vid nordvästhörnet av ädellövskogen norr om Baggagården. Längst till höger i bild grannfastigheten Kastanjegården. Därefter granskades området vid fastighet Svinaberga 20:15, som bitvis är mycket svårframkomligt genom omfattande tornbuskage av främst björnbär och nypon. Trots noggrann genomgång utföll resultatet negativt, vilket var en överraskning, då fyndet från fjolåret gjordes genom enkel stickprovstagning, utan närmare granskning av området i sin helhet.

8 Bilden visar hela östra kanten av fastighet Svinaberga 20:15. Till höger i bild är den kritiska skärningen, där den projekterade vägen kommer att bryta kontakten med Svabesholms naturreservat, som ligger drygt 350 m rakt österut. Penetrering av det nästan 400 m långa stengärdet österut gav inte heller något resultat. Först vid ankomst till sydvästkanten av Svabesholms NR och anslutande fastighet (Stenrosgården) påträffades ett flertal sommarbon från 2014.

9 Från Svabesholms naturreservat löper detta buskrika stengärde nästan 400 m rakt västerut till den lilla ädellövskogen på fastighet Svinaberga 20:15. Genom vägbygget bryts kontakten och utbytet av individer från naturreservatet upphör. Efter genomgång av snår- och buskvegetationen längst stengärdet ovan utan resultat, påträffades sedan i rask följd 11 olika sommarbon av hasselmus inom ett relativt begränsat område i kantzonen mellan Svabesholms NR och Stenrosgården.

10 Yngelbo (sommarbo) av hasselmus från 2014 i tätt slånbuskage och i nära grannskap med högra bildutsnittet ovan. Diskussion och sammanfattning Hasselmusen har ett starkt fäste i Svabesholms naturreservat med anslutande fastigheter söderut, huvudsakligen Stenrosgården och Gladelund. Detta är väl dokumenterat av undertecknad sedan snart 40 år. Samma gäller den övriga förekomsten av arten i Skåne. Lokalen inom fastighet Svinaberga 20:15 är först nyligen känd genom upptäckt Då dokumenterades ett hanbo (fjolårsbo) i sydkanten av fastigheten (se bilder ovan) med aktiv förekomst under säsongen Huruvida förekomst av hasselmus gestaltat sig tidigare kan man bara spekulera om. Förbindelsen och ledlinjen mellan sydvästhörnet av Svabesholms NR och Svinaberga 20:15 har möjliggjort kontinuerlig kontakt. Därmed har också den genetiska

11 variationen säkerställts genom utbyte och migration av individer. Det isolerade läget av fastighet Svinaberga 20:15 - särskilt med facit i hand efter undertecknads genomgång - gör att lokalen får klassas som en sekundärlokal med endast sporadisk förekomst av hasselmus. Detta sagt även om den begränsade och översiktliga inventeringen på några få timmar kan ha missat något spårtecken. Man skall komma ihåg att hasselmusen är utomordentligt svårinventerad. En grundläggande inventering, som är mycket mer tidskrävande för att upptäcka osynliga bon, kräver noggrann penetrering och krafsning i täta gräsoch växtsamhällen, särskilt under björnbärssnår. Sådana sommarbon - och ibland även vinterbon - byggs särskilt ofta i eller under tuvkanten av Calamagrostis på nivåer mellan 0-40 cm över marken. Hasselmusens förekomst och utbredningsareal är liten och mycket begränsad i Skåne. Därför är det extra tråkigt, när lokaler går förlorade och livsutrymmet minskar och krymper ytterligare. Detta gäller även mindre individrika lokaler som fastighet Svinaberga 20:15. En liknande, men mycket allvarligare händelse i grannskapet inträffade för drygt 20 år sedan vid utbyggnad av Väg 9 öster om Rörums by. Då drogs det nya vägavsnittet rakt genom den lövskogsomkransade Truedsmosse (600 m NV Rörums kyrka) varmed en värdefull hasselmuslokal fragmenterades och gick förlorad. (Se utförligare beskrivning med bild sidan 112 i min hasselmusrapport från 2011). Truedsmosse - en ekologisk ö om 4 hektar - blev isolerad från Nygårdsområdet och en population om vuxna djur dog snart ut. Truedsmosse hade kontakt med Nygårdsskogen via ett nordgående buskrikt stengärde från mossen. I det här specifika fallet kan man undra om en ekodukt kunnat lösa eller underlätta problematiken. Det kan omtalas att i Danmark vid byggnad av motorväg 9 (Svendborgmotorvejen) på ön Fyn mellan Odense och Svendborg, så satsades 18 milj DKKpå en ekodukt för att

12 bibehålla nödvändig kontakt mellan Ravnebjerg Skov och huvudförekomsten i skogsbältet västerut. Antalet djur som genom denna insats skulle räddas var av ungefär samma numerär som vid Truedsmosse i Rörum. En faunabro eller liknande lösning vid skärningen av nordosthörnet av fastighet Svinaberga 20:15 är naturligtvis inte motiverad eller realistisk. En mer realiserbar kompensation för arten vore att stärka Svabesholms naturreservat. Detta kan utföras genom att det oskyddade området vid Stenrosgården (och delvis Gladelund) införlivas till befintligt reservat. Ett samarbete mellan Trafikverket och Länsstyrelsen kan lösa förvärvskostnader och avtal med dessa markägare. Kan detta uppfyllas, så känns det projekterade vägbygget inte lika fruktlös för hasselmusen i Svabesholmsområdet. Ett annat rimligt krav är att målsätta det buskrika stengärdet vara intakt inför framtiden mellan Svabesholms naturreservat s sydvästhörn fram till den nya vägskärningen. Därmed kan hasselmusen fortfarande utnyttja detta refugium, trots det förefallit tomt under Mellanårsvariationer gör att även refugielokaler som nämnda stengärde hade kunnat erhålla helt annorlunda resultat om undersökningen gjorts ett annat år. Baldringe 7 januari 2015 Boris Berglund Referenser Berglund, B. (1978): Nya hasselmusfynd i Skåne under Skånes natur 65: 1 5.

13 Persson, C. & Berglund, B. 1992: Bildande av naturreservatet Bäckhalladalen med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. Länsstyrelsen i Kristianstads län. Berglund, B. (1994): En skånsk sjusovare. Natur på retur. Hotade växter och djur i Skåne. del 2. Skånes Naturs årsbok 81: Berglund, B. (1994): Hasselmusens förekomst i Blekinge. Blekinge naturs Årsbok 1994: Berglund, B. (1996): Från lövgroda till bokskogslöpare. ett 22-årigt teamwork. SLU, inst. för viltekologi, rapport 33 Med huvudet före - Festskrift till ingemar Ahléns 60-årsdag. Persson, C. & Berglund, B. 2002: Utvidgning av naturreservatet Bäckhalladalen med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län. Persson, C. & Berglund, B. 2002: Bildande av naturreservatet Esperöd med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län. Persson, C. & Berglund, B. 2002: Bildande av naturreservatet Svabesholm med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län. Persson, C. & Berglund, B. 2009: Bildande av naturreservatet Gyllebo med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län. Berglund, B. & Wretenberg, J. (2009): Hasselmusen i Örebro län utbredning, ekologi och naturvårdsbehov. Länsstyrelsen i Örebro län. 2009: 14. Berglund, B. & Lindholm, M. (2010): Inventering av hasselmus (Muscardinus avellanarius) i Göteborgs kommun. Miljöförvaltningen. r2011: 4. Berglund, B. & Persson, C. (2011): Project Dormouse (Muscardinus avellanarius) Brief summary of Boris Berglund ś inventory results County Administrative Board of Skåne, Sweden, 2011: 21.

14 Berglund. B. & Persson. C 2012: The distribution of the hazel dormouse (Muscardinus avellanarieus) in Sweden. PECKIANA Volume 8 (2012) pp , SENCKENBERG Museum für Naturkunde Görlitz. Berglund, B. 2012: Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. - Rapport Alingssås kommun. Berglund, B. 2012: Översiktlig inventering av hasselmus inom det planerade naturreservatet Åbackarna, Simrishamn. - Rapport Simrishamns kommun. Berglund, B. 2013: Hasselmus (Muscardinus avellanarius) - förekomst och status i Simrishamns Kommun baserat på fältundersökningar perioden Rapport Simrishamns kommun. Berglund, B. 2014: Inventering av hasselmus vid Tångdalakorset med anslutande omgivningar i Simrishamns kommun. - Rapport Trafikverket.