Detaljplan Branäs 4:22 m fl (Branäsberget centrum)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detaljplan Branäs 4:22 m fl (Branäsberget centrum)"

Transkript

1 SS Datum Diarienummer MBR Detaljplan Branäs 4:22 m fl (Branäsberget centrum) Samrådsredogörelse Torbjörn Almroth stadsarkitekt/miljö-o byggchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret Torsby direkt mobil växel fax torbjorn.almroth@torsby.se mbr@torsby.se Sida 1(43)

2 2 Samrådsredogörelse Bakgrund Branäs Fritidscenter AB, Sysslebäck vill genomföra Detaljplan för del av Branäs 4:22 (Branäsberget Centrum). Utvecklingen inom Branäsområdet har visat på ökat behov av servicefunktioner, inte bara i dalgången, utan också på Branäsberget. Området vid nuvarande restaurang Ladan och servicebutik kan utvecklas till ett centrum på berget. Syftet är att med en ny detaljplan möjliggöra för anläggningen att hålla jämna steg mellan expansion av boende på berget och friluftsutbudet med tillhörande servicefunktioner. Kommunstyrelsens samhällsutskott beslutade att ge Branäsbolaget plantillstånd. Då beslutet om plantillstånd fattats före förutsätts plan- och bygglagen tillämpas i sin äldre lydelse, PBL SFS 1987:10. KSsu gav också miljö- byggoch räddningsnämnden i uppdrag att teckna planavtal. Branäs Samfällighetsförening har låtit genomföra en ändring av detaljplan för kvarteren Vargen och Björnen och de utgör nu egen plan som två öar inom den nya detaljplanen. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden beslutade att detaljplanearbetet ska genomföras med normalt planförfarande. Samråd del 1 programsamråd Eftersom principerna för användning av marken redan för planområdet har prövats i tidigare detaljplaner och eftersom planförslaget är förenligt med översiktsplanen, ÖP2010 (laga kraft ) anses programskede (samråd del 1) uppenbart onödigt. En fördjupad översiktplan för Branäs antogs av kommunfullmäktige 10 maj 1988 och planförslaget är förenligt också med denna. Samråd - markägarsamråd Miljö-, bygg- och räddningsnämnden beslutade att godkänna behovsbedömning upprättad samt godkände samrådshandlingar för samråd enligt 5 kap plan- och bygglagen (PBL SFS 1987:10). Förslaget har under tiden från och med till och med varit på remiss. Under samrådstiden har exploatörens konsult avseende VA-frågor upprättat en kompletterande skrivelse som underlag för kompletteringar i planbeskrivningen. Det är för detta samråd som föreliggande samrådsredogörelse del 2 har upprättats.

3 3 Samrådshandlingar Samrådshandlingar bestod av planhandlingar daterade : Planhandlingar : 1. Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Övriga handlingar: 3. Behovsbedömning Va-utredning Geoteknisk utredning Samtliga ovan angivna handlingar redovisades på kommunens webbsida torsby.se/detaljplaner och fanns utskrivna som kopior i miljö- och byggkontorets planrum plan 2 i kommunhuset i Torsby. Utställning Efter det här samrådet kommer handlingarna att bearbetas i enlighet med kommentarer och förtydligande i samrådredogörelsen. Utställningen genomförs så snart de utredningar genomförts för VA som bedömts erforderliga enligt vad som framkommit i samrådet. Därefter arbetas ändringar utifrån samrådet in i granskningshandlingarna. Ett bearbetat förslag att ställas ut för granskning. Tid och plats kommer att kungöras i tidningarna NWT och VF.

4 4 Remissinstanser samråd utskick till: Länsstyrelsen Värmlands län Skanova Access AB Värmevärden Lantmäteriet Torsby Fortum Distribution Miljö-, bygg- och räddningsnämnden intern remiss: Räddningschefen 1:e miljöinspektören Bygginspektörerna Kommunstyrelsen: KSsu Tekniska avdelningen Näringslivsstrateg Fritidschefen Kulturchefen Barn- och utbildningsn. Omsorgsnämnden Handikapprådet Ungdomsrådet TUAB -Torsby utveckling AB Telia Sonera Näckåns Energi AB Länsstyrelsen Värmland Lantmäteriet Berörda fastighetsägare enligt av Lantmäteriet upprättad fastighetsförteckning (190 st). Fastighetsägarna är spridda i hela Sverige och i flera länder vilket motiverade ett utskick i st.f. samrådsmöte. Remisstiden förlängdes till i ett brevutskick med hänsyn till samfällighetens önskemål att förankra ett yttrande hos medlemmarna. Informationsmöte Som komplement till det skriftliga utskicket kallade Branäs Fritid AB till allmänt informationsmöte den 29 december 2012 i restaurang Ladan, belägen inom planområdet. Till mötet kom ca 20-talet personer. Mikael Rundblom berättade om Branäs Fritids planer i allmänhet men pekade inte ut särskilda områden för expansion i närtid. Företaget vill undvika låsningar och spekulationer innan beslut om kommande projekt verkligen fattats. Inom de kommande åren är målet att Branäs ska kunna erbjuda uppåt bäddar. Det nya centret behövs för att möta kraven på service. Då kostnader för byggnation ska täckas in av en begränsat lång säsong med gäster måste servicelokaler kombineras med byggandet av boenden, gärna i flera plan, för att på så sätt hålla byggkostnaderna på en hanterbar nivå. Några av deltagarna uttryckte skepsis till att antalet våningar skulle få uppgå till sex plan. Höjden skulle ge en dominerande verkan och en del av charmen med området gå förlorad. Diskussion fördes om huruvida detta kunde undvikas genom professionell arkitektonisk utformning. Deltagarna upplystes om att synpunkter som lämnats vid mötet inte utgör formellt underlag för det fortsatta planarbetet. Endast de som yttrar sig skriftligen under samråd och granskning samt vars synpunkter inte tillgodosetts äger rätt att senare överklaga planen efter att kommunfullmäktige antagit den.

5 5 Vid remisstidens slut hade följande yttranden inkommit: Länsstyrelsen Värmlands län Samhällsbyggnadsavdelningen Ärendet Rubricerat detaljplaneförslag, upprättat den 17 oktober 2012, har översänts för samråd enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen (PBL). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra centrumfunktioner på Branäsberget Kommunstyrelsens samhällsutskott beslutade att ge Branäsbolaget plantillstånd. Samrådshandlingar godkändes för samråd enligt 5 kap plan- och bygglagen (PBL SFS 1987:10) Då beslutet om plantillstånd fattats före förutsätts plan- och bygglagen tillämpas i sin äldre lydelse, PBL SFS 1987:10. Noteras att detaljplanen hanteras enligt PBL från före då nya PBL (SFS 2010:900) började gälla. Fortsättningsvis förutsätts alla hänvisningar i kommentarer gälla den PBL (SFS 1987:10) som gällde före Tidigare ställningstaganden En fördjupad översiktplan för Branäs antogs 10 maj Länsstyrelsen hade då inget att erinra mot planens målsättningar, markanvändning eller disposition dock uppmärksammade behovet att ta hänsyn till väganslutning, avloppsreningsanläggningen samt bullerpåverkan. --- Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen ska enligt 5 kap. 14 PBL vid samråd särskilt: 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL, Länsstyrelsens hänvisning gäller PBL SFS 1987:10 motsv. enligt SFS 2010:900 är 5 kap. 22

6 6 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Råd om tillämpningen av PBL m.m. Länsstyrelsen ser positivt på en utveckling av centrumfunktioner på Branäsberget. Det finns dock ett antal planbestämmelser som behöver preciseras för att den avsedda regleringen av bebyggelsen och den kringliggande miljön ska framgå tydligt av planen. På naturmark bör fordonstrafik inrymmas i mycket begränsad utsträckning. Särskilda planbestämmelser som pekar ut mark till vägar och i synnerhet parkering i naturområdet norr om centrumområdet bör därför övervägas. --- Områdena för rekreation är inte markerade som NATUR på plankartan men väl som kvartersmark N. Inom friluftsområdena kommer bl.a. skotertrafik att hänvisas till för ändamålet markerade skoterleder. Parkering för barnlift och barnbackar direkt norr om centrumbebyggelsen markeras som kvartersmark för parkering. Den ersätter motsvarande område något öster om den nya platsen för parkering. De vägar i området som markerats med illustrationslinjer markeras i stället som allmän platsmark för lokalgata. Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Olika huvudmän kommer att gälla för huvudgata och olika lokalgator.

7 7 Den eventuella storleksordningen av garageutbyggnaden (P) skulle också bättre kunna framgå av planen t ex genom uppgifter om utnyttjandegrad. Uppgift om utnyttjandegrad 20 % av kvartersarean införs på plankartan vilket i omfattning motsvarar dubbla ytan mot illustrerade byggnader inom kvarteret för parkering. Skotercentral och spårcentral är två anordningar som skulle kunna ge upphov till buller och andra störningar och mer detaljerade uppgifter över deras lokalisering är därför önskvärd. Även hundskall kan upplevas störande. I en lokal ordningsstadga regleras verksamhet med hundspann att endast utföras dagtid och med angivna tidsramar. Då parkering får byggas på prickad mark kan centrumområdet längst i väster avsättas som parkering genom att marken prickas och parkering på denna yta anges med gemena bokstäver. Parkeringsytan bedöms inte generera buller på störande nivåer utan utgör snarare en buffert mot framtida bebyggelse på Nötåsen söder om centrumområdet. Byggnader illustreras öster om parkeringsplatsen och anges med gemena bokstäver som spårcentral, hundspanns- och skotercentral. Hundspanns- och skotercentralens öppettider regleras med lokala ordningsregler. Byggnader uppförs så att de avskärmar väster och söderut. Planbeskrivningen kompletteras med uppgifter om motiven för den illustration som införs på densamma. Dessutom saknas en precisering av dessa två planbestämmelser i teckenförklaringen. Teckenförklaringarna kompletteras.

8 8 Hälsa och säkerhet Ransby reningsverk är nära sin kapacitetsgräns när det gäller både tillstånd och dimensionering av reningsprocess. Enligt planbeskrivningen är det möjligt att idag ansluta den planerade utbyggnaden till verket. Det framgår dock inte tydligt av planhandlingarna huruvida andra planerade men än så länge ej färdigställde projekt i Branäsområdet har tagits med i beräkningar över reningsverkets eventuella kapacitet. VA-utredningen har kompletterats med en PM Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med en redovisning av förutsättningar för hur spillvattenkapaciteten bedöms i samband med genomförandet av aktuell detaljplan och för kommande projekt. Plankartan kompletteras med föreskrift om att VA-kapacitet ska vara utbyggd i erforderlig omfattning innan bygglov får ges. Behovet av vidare utredningar när det gäller både vattenförsörjning och spillvatten finns belyst i plan- och genomförandebeskrivningen. Här skulle även åtgärder som minskar vattenförbrukning var värt att studera. Länsstyrelsen ser fram emot kompletterande och klargörande uppgifter angående VA frågor i den fortsatta planprocessen. VA-utredningen har kompletterats med en PM Planbeskrivningen kompletteras med utförligare redovisning av åtgärder för att säkra vattenförsörjningen. Även plankartan kompletteras med föreskrift om att VA-kapacitet ska vara utbyggd i erforderlig omfattning innan bygglov får ges. Miljökvalitetsnormer Kapacitetsfrågan kring reningsverk och eventuell risk för utsläpp på grund av överbelastning behöver utredas för att säkerställa att miljökvalitetsnormer för vatten inte kommer att överskridas. I de kompletteringar till plan- och genomförandebeskrivningen som införs framgår att miljökvalitetsnormerna inte kommer att överskridas på grund av att planen genomförs. Övriga synpunkter Länsstyrelsen bedömer att frågor om riksintressen och mellankommunala frågor inte direkt påverkas av planförslaget. ---

9 9 Prövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsen bedömer att frågor kring hälsa och säkerhet samt miljökvalitetsnormer gör att detaljplaneförslaget som det nu är redovisat kan bli föremål för prövning. Frågor kring vatten och avlopp behöver utredas vidare och eventuella åtgärder redovisas i det fortsatta planeringsarbetet. I de kompletteringar till plan- och genomförandebeskrivningen som införs framgår att miljökvalitetsnormerna inte kommer att överskridas på grund av att planen genomförs. VA-utredningen har kompletterats med en PM Lantmäteriet i Torsby Lantmäterimyndigheten har inget att erinra mot planen eller principen för dess genomförande. Vi har vid vår granskning av de översända handlingarna gjort några noteringar som vi vill uppmärksamma Miljö-, bygg- och räddningsnämnden på. Plankartan saknar koordinater och koordinatkryss. Planbestämmelsen pi saknas i plankartan. I plankartan anges ei 40 och info. Dessa planbestämmelser saknas. Planbestämmelserna anger "återvinningscentral" och plankartan har "återvinning". --- Plankartan kompletteras inför utställning. Plankartan kompletteras inför utställning. Plankartan kompletteras inför utställning. Plankartan justeras inför utställning.

10 10 Torsby kommun: Tekniska avdelningen Branäs Fritid AB planerar för möjligheter att utveckla boende och service runt centrumbyggnaden på Branäsberget, enligt rubricerat detaljplaneförslag. Det pågår därför arbete med att skapa planmässiga förutsättningar för området runt centrum på toppen. Som en del i den planeringen har utredning av teknisk försörjning avseende dricksvatten och spillvattenavlopp, utförts av Branäs Fritid AB konsult Sweco Environment AB. --- Tekniska avdelningens kommentarer Vattenverket på toppen förses idag med vatten från sex brunnar inklusive tre nyanlagda brunnar. Med de tre nya brunnarna beräknade Branäs Fritid AB's konsult, Sweco att råvattenförsörjningen blir tillräcklig men att marginalen inte är betryggande. VA-utredningen har kompletterats med en PM Planområdet ansluts till det befintliga vattenverket och vattenledningssystemet på toppen. Tre nya brunnar har borrats och anslutits vilket ger ökad volym råvatten till vattenverket. Kapacitetsbegränsning finns i systemet på toppen. I dalen däremot finns tillräcklig kapacitet för dagens behov. Tillskott av dricksvatten renat råvatten- behövs för att klara hög momentan förbrukning samt hög medeldygns-belastning över tid. Beskrivningen kompletteras med redogörelse för framtida åtgärder för att säkra vattenförsörjningen. Under nyårshelgen 2012/2013, fick vatten återigen lov att transporteras med tankbil till Branäsberget från vattenverket i dalen eftersom brunnarna inte räcker till, men inte ens vattenverket i dalen hade tillräcklig kapacitet för detta. Noteras.

11 11 Kommentar beträffande dricksvatten Förslag till plan- och genomförandebeskrivning ska beskriva hur färskvattenförsörjningen skall genomföras. Enligt vad tekniska avdelningen vet så är färskvattenförsörjningen fortfarande otillräcklig under högsäsong, man kör ut vatten med tankbil under ex. Nyårshelgen. För fortsatt utveckling på Branäsberget kräver kommunen att exploatören utökar dricksvattenkapaciteten inom området, förslagsvis med ett nytt vattenverk i dalen och med vattenledning till berget. Detta ska framgå av plan- och genomförandebeskrivningen. Se kommentar ovan och plankartan kompletteras med föreskrift om att VAkapacitet ska vara utbyggd i erforderlig omfattning innan bygglov får ges. VA-utredningen har kompletterats med en PM Tillgången på råvatten och kapacitet för vattenrening är den trängsta sektorn för fortsatt utveckling av Branäs. Tekniska åtgärder så som utbyggda filter- och pumpkapaciteter krävs initialt för att klara av att omsätta tillgången på råvatten till dricksvatten. För att nå maximalt utbyggt läge måste både tillgången på råvatten och vattenreningskapacitet byggas ut. För att tillföra Toppen mer vatten än vad som kan produceras idag, inkluderat en högre filterkapacitet, finns möjligheten att sammankoppla systemen via en överföring av dricksvatten från Dalen till Toppen. Det i sin tur förutsätter att filterkapaciteten även i Dalen byggs ut. På så sätt kan den totala vattentillgången utjämnas och användas för att försörja hela området. Det kommer även att krävas ökade reservoarvolymer för att klara hög momentan förbrukning. Ansvar för utbyggnad av vattenkapacitet åligger exploatören se kommentar nedan. Den totala tillgången på råvatten/dygn på Toppen kan försörja de bäddar som redan nu finns, samt de tillkommande bäddar som medges i planen, dock med svårigheter vid hög momentan förbrukning och längre tid med hög medelförbrukning/dygn. Plankartan kompletteras med föreskrift om att VA-kapacitet ska vara utbyggd i erforderlig omfattning innan bygglov får ges.

12 12 Kapaciteten för dricksvatten är dock lägre än tillgången på råvatten vilket innebär att filterkapaciteten i vattenverket på Toppen behöver byggas ut i takt med att antalet bäddar ökar. Denna åtgärd bedöms som behövlig inför säsongen Åtgärder för hur råvattenförsörjning och kapacitet för behandling av vattnet redovisas med en komplettering i avsnittet Teknisk försörjning i plan- och genomförandebeskrivningen. Plankartan kompletteras med föreskrift om att VA-kapacitet ska vara utbyggd i erforderlig omfattning innan bygglov får ges. Kommentarer beträffande spillvatten Ledningssystemet för spillvatten och reningsverket har kapacitet att ta emot tillkommande flöde efter att ovidkommande vatten sanerats bort. I planoch genomförandebeskrivningen ska anges hur saneringen planeras att genomföras. VA-utredningen har kompletterats med en PM Dimensioneringen av spillvattenledningar är tillräcklig i dag men ledningarnas kapacitet och flödet till Ransbyns avloppsreningsverk påverkas av inläckage. Problemen med inläckage märks främst under barmarkssäsongen. Vintertid är inläckage till spillvattenledningar marginella. Kapaciteten till reningsverket ökas genom att inläckage åtgärdas. Ransbyns avloppsreningsverk klarar idag de flöden och den belastning som pågående och planerad utbyggnad medför men för att nå maximalt utbyggt läge i Branäs måste verket byggas ut för att kunna klara högre flöden och högre belastning. Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med en redovisning av förutsättningar för hur spillvattenkapaciteten bedöms i samband med genomförandet av aktuell detaljplan och för kommande projekt.

13 13 Ansvar för utbyggnad av spillvattenkapacitet i ledningsnätet åligger exploatören se kommentar nedan. VA-plan skall upprättas för området för att dimensionering av stamledningar skall bli rätt. Kommunen instämmer med Länsstyrelsens yttrande att Ransby reningsverk är nära sin kapacitetsgräns när det gäller både tillstånd och dimensionering av reningsprocess och att det inte framgår av planhandlingarna om andra planerade men än så länge inte färdigställda projekt i Branäsområdet har tagits med i kapacitetsberäkningarna för reningsverket. Detta måste kompletteras i detaljplanen. Branäs Fritids AB upprättar och bekostar en VA-plan för området baserad på den Masterplan som upprättats av bolaget. Bolaget låter för närvarande undersöka ledningarnas status vilket ska ge underlag för mer exakta angivelser av lämpliga åtgärder såväl som underlag för att beräkna kostnaderna för att genomföra åtgärderna. I beskrivningen anges efter vilka principer (antal bäddar) en åtgärd ska aktualiseras. Beskrivningen kompletteras. Sammanfattning Tekniska avdelningen anser att ett styrdokument som ger en heltäckande långsiktig VA-planering, en VA-plan, behöver upprättas över Branäsområdet. VA-planeringen behövs som verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man skall bygga ut VA-anläggningarna, för nuvarande och framtida detaljplaner. Det skall även framgå att det är exploatören som skall bekosta erforderliga VA-anläggningar. En sådan VA-plan upprättas lämpligen i samråd med kommunens tekniska avdelning. Detta arbete bör snarast påbörjas så snart undersökningarna av ledningar slutförts även om de åtgärder som redovisas i plan- och genomförandebeskrivning är tillfyllest för genomförandet av den nu aktuell planen. I de exploateringsavtal, (civilrättsliga avtal som inte regleras i plan- och bygglagen), som tecknas vid detaljplaneläggning i Torsby kommun brukar exploatören bekosta den infrastruktur som behövs för att en detaljplan ska kunna genomföras.

14 14 När exploateringen (byggandet av infrastruktur) utförts och slutbesiktigats överlämnas anläggningar för vilka kommunen ska stå som huvudman till kommunen enligt de villkor (ansvarsfrågor, ersättning etc.) som skrivits in i exploateringsavtalet. I normalfallet, enligt plan- och bygglagen är kommunen huvudman för allmän plats om inte annat sägs i detaljplanen. Det är i gällande detaljplaner för Branäsområdet angivet att det inte är kommunen som ska vara huvudman för allmän plats. Exploatören förutsätts därmed fortsatt utveckla infrastrukturen d.v.s. göra exploatering inför byggande. Kommunen kommer att utreda möjligheten att söka ett exploatörsförordnande hos Länsstyrelsen vilket kan innebära att Länsstyrelsen slår fast att exploatören är skyldig att bekosta anläggandet av vägar och va-anläggningar. Räddningschefen Från brandskyddssynpunkt inga hinder att detaljplanen följs, under förutsättning att byggnader för boende högre än fyra våningar byggs med trapphus i avskiljande klass Tr2 för begränsning av brand- och brandgasspridning, som därmed utgör säker utrymning. Utförandet av byggnaderna hanteras i handläggningen av bygglov och i byggsamråd där normalt räddningschefen deltar om det gäller denna typ av byggnad. Begränsning = räddningstjänstens stegar. Räddningsvägar för räddningsfordon ska finnas med i planen. Den angivna huvudgatan och de lokalgator som markeras genom ändring av plankartan utgör också räddningsvägar. Kulturavdelningen, kulturchefen Kulturavdelningen har inget att erinra. ---

15 15 Miljö- och byggkontoret, Miljöinspektörens internyttrande Det finns uppenbarligen frågor som återstår att lösa vad gäller förutsättningarna för att trygga säker vattenförsörjning för den planerade bebyggelsen. Se kommentarer ovan. Enligt VA-utredningen bedöms dock råvattenförsörjningen kunna tillgodoses med tre planerade nya brunnarna förutom de tre som redan finns. Ytterligare utredning föreslås vad gäller vattenreningsverkets kapacitet. Se kommentarer ovan. Se kommentarer ovan. Vad gäller omhändertagandet av spillvattnet från den tillkommande bebyggelsen har Torsby kommun, tekniska avdelningen enligt VAutredningen gjort bedömningen att verket klarar den ökade belastningen. Placeringen av, åtminstone av några, av de sex vattentäkterna gör att det sannolikt inte är möjligt att tillåta anläggande av värmepump vid ett antal näraliggande stugor. Det kan även finnas andra risker för påverkan av vattentäkterna pga transporter, anläggningsarbeten mm med de nuvarande placeringarna. Det kan vara rimligt att utreda dessa risker närmare i samband med planarbetet. Om möjligt bör skyddsavstånd/riktlinjer fastställas i planen för anläggande av värmepumpar. Se kommentarer ovan. Detta noteras och redovisas också i planoch genomförandebeskrivningen. Bestämmelse att jord- eller bergvärmepump inte får anordnas inom på plankartan angivna skyddsområden för brunnar.

16 16 Övriga yttrande fastighetsägare m fl Branäs Samfällighetsföreningen (vidare kallad BSF) ger här sina synpunkter på rubricerat detaljplan. BSF har informerat samtliga medlemmar för att få en bred respons som kan bidra till utvecklingen av Branäsberget för såväl Branäs Fritidscenter som för medlemmarna i BSF. Intresset för detaljplanen har varit stort, många synpunkter har lämnats både muntligen och skriftligen. Styrelsen för BSF vill poängtera att den inte driver saken för eller emot enskilda medlemmars ställningstagande utan vi väljer att lyfta fram vikten av att hela tiden se helheten "hela Branäsberget" så att vi inte får en detaljplanering som ett lapptäcke av planer utan samband. Övergripande --- Bland våra knappt 490 medlemmar finns många uppfattningar, allt från väl underbyggda argument emot planen i sin helhet till dem som inte bryr sig eller förstått vidden av detaljplanen. I grunden kan dock styrelsen utläsa en förståelse för att Branäsberget utvecklas med ett utökat utbud av tjänster och boende. Utveckling bör dock ske varsamt och ligga i linje med utformningen av befintlig bebyggelse och balanseras med utvecklingen också av liftkapaciteten för en ökad beläggning som kommer av utbyggnationen. Vidare finns det synpunkter på att utformningen bör harmoniera med alla årstider d.v.s. att planen utvecklas också för en sommarsäsong. Noteras.

17 17 Sammanfattning. Planen i sig har skapat ett tillstånd av otrygghet bland många medlemmar på Branäsberget. Vi hyser oro över om förändringar som påverkar fjällmiljön på Branäsberget och Branäs varumärke som i sin tur kan påverka våra privatekonomier och trivsel negativt. --- BSF vill lyfta fram följande aspekter som bör förtydligas i detaljplanen: 1. Planen behöver förtydligas avseende hur höga hus ska utformas så att de inte "förtrycker och/eller skuggar" befintlig bebyggelse - t ex vilka andra åtgärder som kan komma att vidtas för att skapa känslan av ett sammanhang av Branäsberget Byggnaderna samlas närmast Ladan och utgör där en sammanhållen kärna Branäsberget centrum. Det ligger i Branäs Fritidscenter AB:s intresse att de utformas och placeras på ett arkitektoniskt tilltalande sätt och därmed naturligt också med hänsyn till byggnader i närmiljön. En detaljplan ska inte vara mer detaljerad än vad som behövs för att uppnå dess syfte. Alltför snäva begränsningar, begränsningar i byggsätt, utöver de som markerats på plankartan, kan också med alltför detaljerade krav minska möjligheterna och friheten att utforma byggnaderna och därmed motverka syftet att finna attraktiva lösningar ur arkitektonisk synpunkt. Branäsbolaget har låtit en konsult utforma ett designprogram för kommande byggnation inom Branäsområdet. Ett antal byggnader har sedan målats om och nya byggnader utformats enligt detta. Så kommer man också fortsatt att arbeta. Det är helt enkelt svårt att med bestämmelser reglera så att god arkitektur garanteras.

18 18 2. Parkeringsplatsbristen och olika trafikslag på samma vägbanor är redan idag ett problem. Infrastrukturen för trafiken med hänsyn till trafiksäkerhetsperspektivet behöver tydliggöras i planen - t ex utökad tillgänglighet av ski in/ski out med hjälp av transportliftsystem/pistade stråk och/eller kollektivtrafik lösningar. Kvartersmark avsätts för parkering. Omfattning framgår av plankartan. De vägar som ska trafikeras förtydligas med markering av mark för lokalgata. Planen reglerar inte hur skidspår, liftar etc. anläggs inom kvartersmark markerad N vilket innebär friluftsområde. Däremot anges att här får anläggas liftar, backar etc. Detta förutsätts genomföras i samråd och samförstånd med de som har intressen i Branäsområdets utveckling t.ex. samfällighet och fastighetsägare. 3. Utbyggnaden bör också villkoras av en plan för utbyggnaden av liftsystemen som reellt avlastar Branäsberget i takt med dess exploatering. Detaljplanen är inte det instrument som bäst reglerar utvecklingen av dessa servicefunktioner. Enligt uppgift från Branäs Fritidscenter AB är de väl medvetna om att med ökat antal besökare ökar också behovet av utbyggnader av liftoch backkapacitet mm. De förutsätter att detta kan och ska göras i samråd och samförstånd med t.ex. samfällighet och fastighetsägare allteftersom olika idéer och behov framkommer. Det ligger i deras intresse att gör området attraktivt som skidområde. 4. Den nya planen bör frikostigt markera ytor för lek (bollspel) och rekreation (park). Bilägger ett axplock av synpunkterna som inkommit som stöd för invändningarna. Alla områden markerade med grönt betecknade N på plankartan medger sådana satsningar. Se ovan om samråd mm. De synpunkter som bilagts och sammanfattats i yttrandet redovisas inte här.

19 19 Öckerökronan AB, Fastighetsbolaget B3 och Active Event AB Örjan Backman genom Daniel Samuelsson Kommentarer Av de utredningar som ingår i samrådshandlingarna framgår att VAsystemet närmar sig maxkapaciteten. I utredningarna anges att punkthusen m.m. ryms inom befintlig VA-kapacitet, men man kommer nu mycket nära den gräns där Torsby kommun måste bygga ut Ransby reningsverk om ytterligare expansion skall kunna ske. Se kommentarer till länsstyrelsen och tekniska avdelningen ovan. Vår verksamhet i Branäs är att bygga nya stugor/stugområden. Det är därför av största vikt för oss, men rimligtvis även för Torsby kommun att Branäs expansion kan fortsätta, varför vi är angelägna om att VA-systemets kapacitet inte begränsar möjligheterna till nybyggnationer. Se kommentarer till länsstyrelsen och tekniska avdelningen ovan. Slutsats Under förutsättning att Torsby kommun tillser att VA-kapaciteten inte utgör hinder för vår expansion, har vi inga invändningar mot detaljplanen. Noteras. Wilhelm och Madeleine Bergman, Branäs 4:670 och 4:671 Undertecknad lämnar synpunkter som sakägare i förslag till detaljplan enligt ovan i egenskap av ägare till fastigheterna: --- Jag kan INTE ge mitt samtycke till förslaget så som det ser ut i nuläget. Jag kan däremot ge stöd för de invändningar som jag vet att mina grannar i Torsby-Branäs 4:669, Torsby- Branäs 4:685 samt Torsby-Branäs 4:672 lämnat in. I yttrandet måste sakskäl framföras för kunna kommenteras. Formulering av sakägaren erfordras för att kunna kommenteras. De sakägares synpunkter vilka refereras till kommenteras i anslutning till deras yttranden.

20 20 Min familj har investerat i 2 fastigheter på Branäsberget utifrån gällande detaljplan och vill såklart inte att förutsättningarna skall kunna förändras så radikalt som föreliggande förslag innebär. Jag ser inte att förslaget egentligen gynnar någon av oss drygt 300 fastighetsägare som redan investerat i Branäs. I yttrandet måste sakskäl framföras för kunna kommenteras. Det är positivt med utveckling av centrumfunktioner av olika slag såsom fler restauranger, mataffär, skiduthyrning, gym etc men jag misstänker att det egentligen är mera boende i centrumläge som eftersträvas från Branäs Fritidscenters sida. Det är oklart varför då det redan idag finns massor av outhyrda fastigheter. Exempelvis förefaller beläggningsgraden i området Orren med drygt 80 stora hus vara skrämmande låg. I genomförandebeskrivning står att syftet med ändring av detaljplan är att förse oss fastighetsägare och våra gäster med servicefunktioner. Man kan då tycka att det är lite motstridigt att som huvuddrag i förändringen ha med ett antal höghus för att få plats med maximalt med boende på liten yta. Yta för boende är inget problem uppe i vildmarken. Enligt uppgift från Branäs Fritidscenter AB är syftet med kombinationen bostad/affärslokaler/centrumfunktioner att säsongen är kort för affärslokaler och att bostadsdelen, för att denna typ av lokaler ska bli ekonomiskt genomförbara, stöttar i finansiering av byggandet. Detta för att över huvud taget möjliggöra t.ex. fler restaurang- och butiksytor. Plankartans bestämmelser ändras så att området närmast Ladan ges begränsat antal våningar III. Detta möjliggör byggandet av t.ex. byggnader liknande det nya hotellet i Branäsdalen. Jag tycker dock att man skall hålla fast vid den gamla tanken kring exploatering på Branäsberget där man skulle placera och designa husen så att de harmonierar med omgivningarna och smälter in i naturen, hur det nu var uttryckt. Med många liftar och backar och flera täta stugområden blir ett krav att smälta in i naturen svårt att genomföra. Ett skidområde som Branäs är nog först främst just ett område för aktivt utövande av främst utförsåkning. I ett sådant område kan alltför snäva krav på stugutformning hindra intresset från exploatörer och skidfantaster att etablera sig.

21 21 Som det verkar idag har nuvarande operatör ingen ambition att bredda utbudet i den alpina upplevelsen utanför målgruppen barnfamiljer. Man menar samtidigt att ingen medlem i barnfamiljen efterfrågar mer avancerad eller spektakulär skidåkning. All utbyggnad planeras eller i vart fall diskuteras därför ske i den södra delen av anläggningen. Där kan man bygga mera av det som redan finns. Jag tror på att bredda skidåkningen därför att många barnfamiljer (som min egen familj) efterfrågar variation i åkandet och har helt olika behov inbördes. Från skidvana föräldrar med fartambitioner till tonåringar som vill hoppa och åka offpist till småknattar som bara vill lära sig åka och ha kul på sin nivå. Här tror jag Branäs Fritidscenter helt missat i sin analys. De agerar som om alla skidåkare i familjerna är just småknattar. Se kommentarer ovan om samråd kring utbyggnad av liftar, mm inom friluftsområdena. Utformning, planering av backar och liftar regleras inte genom planbestämmelser. Se kommentarer ovan om samråd kring utbyggnad av liftar, mm inom friluftsområdena. Ni i kommunen borde ha möjlighet att påverka utvecklingen mot utbyggnad i den norra delen där annan typ av åkning kan erbjudas så att Branäs når det ursprungliga målet att bli bäst i Sverige med bara Åre som egentlig konkurrent.

22 22 Hursomhelst, mina främsta invändningar mot förslaget: Höjning av högsta antal våningar från 2 till 6: Behöver kanske ingen förklaring, jag kan överhuvudtaget inte fatta att man kan besluta om 2 våningar ursprungligen för att sedan helt byta fot och ändra till 6. Jag tycker personligen inte om det men jag är såklart också nyfiken på varför man valde 2 från början om det egentligen var helt OK med 6 hela tiden, eller är det kanske OK med 10 också eller har det hänt någonting med verkligheten som motiverar ett omtag, eller gjorde man bara fel från början? Jättekonstigt tycker jag. --- De flesta planer i Branäsområdet har fått omarbetas allteftersom utveckling tagit nya riktningar. Tidigare begränsades byggnader till stugor ofta på max 70 m² byggarea med möjligen parhus 140 m². I dag vill flera familjer dela stuga och hushåll och då ha både större, bekvämare och modernare hus. Byggkostnaderna har stigit och svårigheterna att ge ekonomi åt t.ex. byggandet av lokaler för centrumfunktioner motiverar kombinationer där boendet stöttat investering för servicefunktionerna. Varje planering förklaras ur förhållanden under den tid planeringen sker och vad man just då gissar sig till kommer att bli framtida byggbehov. Det behöver inte betyda att man gjort fel utifrån den rådande situationen. I dag strävar vi efter mer generella planer med större frihet att välja byggnad efter dagsläge. Bilden nedan är tagen från Torsby-Branäs 4:671, med viss förstoring. Ladan syns i bakgrunden och jag har en fin utsikt som jag värderat högt vid val av vilka fastigheter jag köpt. De två höghusen som planeras skulle, om de realiseras, bli så höga att de inte skulle rymmas i bilden och samtidigt fullständigt förstöra utsikten (och förmodligen sänka fastighetsvärdet). Vad värre är så menar jag att höghusen skulle förfula miljön och skada den naturliga atmosfären på berget som vi alla vill ha under vår semester. Se kommentarer till BSF ovan.

23 23 Användande av centrumplanens yta för bostadsändamål: Använd centrumytan för serviceändamål, inte för boenden. Dels för att boenden inte behövs just nu men också för att det är onödigt att slösa med ytan som så småningom kommer behövas till centrala funktioner. Bland annat så krävs väl en parkeringsplats för bilar bara för de boende, inte så snyggt uppe i vildmarken med storparkering. Vi är redan 300 (och fler tillkommer hela tiden) fastighetsägare på berget som investerat utanför centrum så jag kan inte se att det är nödvändigt att erbjuda boenden där nu heller. Kraftig utökning av centrumområdets yta: Om centrum skall användas för boende så krävs mer yta och just här består ju den ytan av ett gemensamt friluftsområde. Detta var, liksom utsikten, en viktig faktor vid val av fastighet på berget. Det är skidbackarna och friluftsområdena som gör att det finns turism i Branäs och det måste vi vara rädda om. --- Se kommentarer ovan till BSF om ekonomiska förutsättningar. --- Större delen av centrumområdet kommer inom överskådlig tid att få vänta med utbyggnad av centrumfunktioner intill dess etapp I har genomförts. Det förefaller bättre att i dag förbereda för ev. behov av centrumutbyggnad än att en dag stå helt instängd utan att i detaljplan ha möjliggjort fortsatt utveckling.

24 24 Sven Killander har redan inför samrådet i december 2012 lämnat in ett e-brev med synpunkter men även under samrådstiden i januari 2013 lämnat ett separat yttrande båda yttrandena redovisas här: Monica och Sven Killander, Branäs 4:672 - december 2012 Initialt vill vi påpeka att vi ser positivt på tankarna om att utveckla Branäsbergets Centrum. Dock har vi följande synpunkter, och de är kopplade till förslaget om förändrad bygghöjd och tillåta upp till 6 våningar. --- Att man en gång i tiden gjorde misstaget att bygga höga punkthus i dalen är ju inte mycket att göra åt idag, men att göra om samma misstag igen förstår vi inte. Det kommer ju att likna vilken "miljonprogramsförort" som helst, och kommer att totalt förstöra den fina miljö som idag finns uppe på berget. Vi kan definitivt inte acceptera skrivningen i nuvarande planförslag att införa mer flexibla planbestämmelser när det gäller högre exploateringsgrad och tillåta upp till 6 våningar höga byggnader. Lägger man dessutom punkthus placerade enligt den av Sweco bilagda illustrationen, kommer dessa att skymma kvällssolen för flera av stugorna i Lohyllan, bl.a vår stuga. Ytterligare en invändning är tidplanen, som ger litet utrymme för rådslag bland stugägarna. Varför nämndes inte detta på årets samfällighetsmöte i slutet av oktober där vi fick en presentation av Branäs planer. Detta kan nästan uppfattas som ett försök att köra över eventuell opinion. Se kommentarer ovan till BSF om ekonomiska förutsättningar. Plankartans bestämmelser ändras så att området närmast Ladan ges begränsat antal våningar III. Placering och utformning av byggnaderna kommer att prövas i bygglovsärenden när en detaljplan fått laga kraft. Tidplanen har ändrats, samrådstiden utsträckts och arbetet med planen fortsätter under våren 2013, med olika utredningar, för att möjligen kunna antas under hösten 2013.

25 25 Monica och Sven Killander, Branäs 4:672 - januari 2013 Efter att ha studerat de handlingar som redovisats på Torsby kommuns hemsida ( angående Detaljplan för del av Branäs 4:22, 4:113 (Centrum Branäsberget) och nu även deltagit i samrådsmötet den 29/ , kan jag konstatera följande: Mötet den 29 december var inte ett formellt samrådsmöte men väl ett möte för information om planen och om det pågående samrådet. Vid mötet beslutades att förlänga tiden för yttranden till den 12 januari Den förlängda tiden för yttrande meddelades genom utskick till samrådskretsen. Nuvarande plan säger 30% byggnadsarea av kvartersarea, bygghöjd 2 våningar samt påpekas speciellt "Särskilda krav ställs i planbestämmelserna på bebyggelsens utformning, fasadmaterial och färgsättning. Placeringen skall ske med särskild hänsyn till terräng och landskap". I aktuellt planförslag tar man inte någon som helst hänsyn till detta. Man föreslår att i planen öka till 35% byggnadsarea av kvartersarea och bygghöjd 6 våningar. Sammantaget är detta en väldigt stor förändring och kommer att påverka miljön på berget avsevärt i negativ riktning. Skall man som beskrivits i Plan- och genomförandebeskrivningen "runt centrumbyggnaden planeras för nybyggnation av fyra hus med lägenheter i varje" dvs bygga ca 100 lägenheter med 6 bäddar i varje (enligt vad som sades på mötet den 29/12), innebär detta ca 600 bäddar och därmed sannolikt fler än 150 bilar. Till detta skall läggas parkeringsplatser för personalen, samt de gäster som kommer i bil idag, dvs daggäster samt de som bor i stugor lite längre bort, som idag tar bilen till centrumliftarna. I planförslaget utritade parkeringsplatser understiger avsevärt detta behov. Detta sammantaget innebär att området i stort sett kommer att bestå av endast byggnader och bilparkeringar. Se kommentarer ovan till BSF om ekonomiska förutsättningar och om utformning Branäsbolagets Designplan. Plankartans bestämmelser ändras så att området närmast Ladan ges begränsat antal våningar III. På detta sätt trappa bebyggelsen ned i höjd från de centrala delarna och mot befintliga stugor. Planering av liftar och nerfarter fortsätter och byggandet av dessa syftar till att onödiggöra fordonsrörelser inom området. Ski-in Ski-out eftersträvas för befintlig och tillkommande bebyggelse. Detta för att uppmuntra och styra de som bor i stugorna att parkera sin bil på egen (eller hyrd) fastighet och sedan nyttja liftar och backar för förflyttning inom området. I bygglovsprövning ingår just frågan om balans mellan byggnation och de parkeringsbehov som byggandet genererar. Illustration av centrumbebyggelse och parkering tas bort från plankartan. Illustrationen är inte längre aktuell. En illustration är inte bindande men tenderar att ge intryck av att det som byggs blir byggt exakt som illustrationen visar.

26 26 Vår synpunkt i tidigare insänt mail den 4/ att "Det kommer ju att likna vilken miljonprogramsförort som helst, och kommer att totalt förstöra den fina miljö som idag finns uppe på berget", har förstärkts ytterligare. Att motivera denna exploatering med intäkter från dessa "höghus" för att bekosta byggandet av kommersiella lokaler i den utsträckning som sades på samrådsmötet är inget som varken stugägare eller gäster på berget kommer att efterfråga. En viss utbyggnad av t.ex. skiduthyrning, skidshop mm kan motiveras, men lokaler för mäklare, bank, frisör, bageri mm är mycket svårt att förstå. Våra gäster hyr normalt endast halv vecka, dvs sön-tors eller tors-sön, vilket innebär inget ett mycket litet behov av den extra service man talar om. Påståendet att man inte behöver bygga så högt som planenändringen medger, eller att motivera planändringen med att denna utbyggnad kommer att ske successivt under många år är ju inte skäl till att acceptera planen. Dessutom innehåller planen en etapp 2 med motsvarande förtätning, vilket sammantaget kommer att ytterligare fördärva miljön på Branäsberget. Planändringen innebär ju också att mark som idag är stugornas friluftsområde försvinner. Slutsats: Nuvarande plan omfattar redan alla önskemål man har om utveckling av centrumområdet. Det ligger inte i Branäsbolagetsc intresse att släppa fram byggnader utformade så att de ger intryck av miljonprogram. Plankartans bestämmelser ändras ju också så att området närmast Ladan ges begränsat antal våningar: III. På detta sätt trappas bebyggelsen ned i höjd från de centrala delarna och mot befintliga stugor. Alla planering innebär kompromisser. Det finns säkert gäster som efterfrågar fler alternativ vad gäller pub- och restaurang. Kompletterande inköp också av utrustning och kläder kan säkert förekomma. Alla stannar inte just i fyradagars intervaller utan några bor här kanske längre tid. Om det visar sig att inte behov finns som anges i yttrandet kommer troligen också satsningar för att möta detta icke-behov att utebli. De finns snart över bäddar inom Branäsområdet. Med endast 80 % beläggning är Branäs vintertid en större tätort än Torsby/Oleby samhälle. Där finns ett bredare utbud av butiker, restauranger, café etc. vilket är rimligt eftersom det här gäller service för de permanent boende. Skillnaden i utbud är såvitt Branäs Fritidscenter AB bedömt större än vad som motiveras av skillnaden i krav från fritidsboende jämfört med helårsboende. Det är inte minst ur kostnads- och energisynpunkt rimligt att samla service på dels berget och dels nere i dalen. Då genereras inte onödig trafik och bilen kan stå kvar vid stugan. Hur snabbt utvecklingen kan gå har vi sedan tidigare sett varierar med konjunkturen. Syfte med planeringen är att ha planberedskap för utveckling lång tid framöver och inte bara för de krav man har i dag. Behov och efterfrågan styr vad som sedan utnyttjas av planens byggrätt.

27 27 Skillnaderna är: 1. Utökat planområde, vilket innebär att delar av mark som idag är stugornas friluftsområde försvinner. Detta kan vi acceptera. 2. Förändrad utnyttjandegrad, dvs till 35% byggnadsarea av kvartersarea. Detta kan vi också acceptera. 3. Förändrad bygghöjd, från 2 till 6 våningar. Detta kan vi under inga omständigheter acceptera. Vi och förutsätter att planförslaget ändras så att bebyggelsen på ett bättre sätt anpassas till befintlig miljö Plankartans bestämmelser ändras så att området närmast Ladan ges begränsat antal våningar: III. På detta sätt trappas bebyggelsen ned i höjd från de centrala delarna och mot befintliga stugor. Genom att begränsa antalet våningar närmast stugområdet till tre våningar bostäder utformade med naturnära material och med god arkitektur torde en bra miljö för både centrum och omkringboende kunna uppnås. Branäs Fritidscenter AB anlitar för projekteringen kvalificerade arkitekter och har inte intresse i att åstadkomma en centrummiljö som minskar områdets attraktivitet. Randi och Per Henriksen, Vargen 45 och 46 Med bakgrunn i tilsendte planer ser vi at det er planlagt i tillegg til mange hytter øst for centrum etappe 1 og et lite gjenværende friluftsområde langs hovedgaten, et centrum hvor det blant annet er tenkt leiligheter opptil 6 etasjer. I tillegg også store bygninger med leilig-heter og næringsarealer. Dette vil ruve svært mye her oppe på berget. Vi har i dag et bygg med blant annet restaurant og butikk som ser ut som en stor låve og bryter med typisk småhusbebyggelse i form av lave hytter. I tillegg har ikke dette bygget en god arkitektonisk utforming og hever ikke inntrykket av området. Se kommentarer ovan.

28 28 Vi vil prinsipielt si at utbyggingen på Branäsberget nærmer seg et metningspunkt. Og ut i fra det ønskes ikke et centrum i denne størrelsesorden bygget ut. Om det i framtiden visar sig behövligt med utökad service också på berget har Branäsbolaget bedömt det angeläget att genom planläggning visa var i så fall denna utbyggnad ska ske. Med en någorlunda flexibel plan hoppas man att i framtiden inte varje behov som dyker upp ska föranleda en ny detaljplan. Det har varit ett mål att samla servicen på två platser inom Branäs, i dalen respektive på berget. Planberedskap för utbyggnad enligt den här planen förutsätts gälla för överskådlig tid. En satsning på utbyggnad av en andra etapp enligt plan bedöms inte bli aktuell inom de närmaste 10 åren. Men genom planen vet vi åtminstone var en utbyggnad kan bli aktuell. Allteftersom boendet, liftar och backar byggs ut t.ex. på Nötåsen kommer metningspunkten att ändras och följaktligen kommer behoven av utbyggnad också att ändras. Subsidiaert hvis man likevel skulle komme til at det skal bygges et centrum, må det ikke godkjennes bygninger i denne størrelse som foreslått. Disse vil bli enormt ruvende i terrenget. Tenker spesielt på punkthus i 6 etasjer samt stor bygning beregnet på naering og leiligheter i u-form i 3 etasjer. Se kommentarer ovan om balans mellan parkeringsbehov/byggnader för boende och service liksom minskning till tre våningar i del av området samt att utformningen uppdrages åt kvalificerade arkitekter. Kan heller ikke se at fellesfunksjoner i denne størrelsesorden i etappe 2 skal vaere nødvendig for Branäsberget. Vi ønsker å beholde dette som en del av friluftsområde. Ønsker ikke at Branäsberget skal ha et "bypreg" men beholde dagens hyttepreg. Det saknas inte friluftsområden på Branäsberget. Området i etapp II har inte varit attraktivt för annat än skoter- och hundspanncentral vilka nu flyttats västerut. Notera också att planberedskap är att ange byggrätt på lång sikt. Det är viktigt att i god ange var framtida bebyggelse kan komma att genomföras och vilken typ av bebyggelse det i så fall blir frågan om.

29 29 Det synes som om det her er kortsiktige næringsinteresser som ligger til grunn i større grad enn krav fra hyttebeboere (stugägare) om flere fasiliteter. På sikt vil det også være viktig at Branäsberget beholder sitt hyttepreg og ikke blir et nytt "Hemsedal". Dette vil i så fall bety at det vil bli vanskelig å solgt og leid ut hytter og gjester vil velge andre destinasjoner. Noe som vil gå ut over området og lokale næringsinteresser på sikt. Hvis man skal bygge flere punkthus, bør man bygge nede i dalen, hvor disse allerede finnes i dag. Det vil også gi gjestene en mulighet til å velge om de vil bo i punkthus strøk eller et hytteområde. Som framgår av kommentarer ovan bedömer inte Branäs Fritidscenter AB att detaljplanen ska vara kortsiktig. I stället vill man kunna utveckla Branäs på längre sikt och kunna möta förändrade efterfrågemönster genom att planera flexibelt för en möjlig utbyggnad med god marginal för både dagens och framtida kända och okända behov. Utbyggnadstakten i dalen och på berget kommer att balansera på efterfrågan av boende. Observera att den service som finns i dag på berget inte bedöms räcka till för dagens boende med tillägg av boende som planerats och planeras och då oräknat boende inom centrumområdet. Notera också vad som kommenterats ovan om lägre bygghöjd. Vi bruker våre hytter Vargen 45 og 46 en god del om sommeren, og er derfor opptatt av at det ikke blir en stor, død by på Branäsberget, men et koselig sted å være. Et godt sted å være, vil være med på å bygge merkevaren Branäs. Noteras. Sigvard Bergman, Branäs 4:685 Undertecknad är ägare till Lohyllan 43 (fastigheten Torsby-Branäs 4:685) som ligger i omedelbar närhet till befintligt centrumområde på Branäsberget. Jag anser mig därför vara sakägare och aktuell detaljplaneändring har direkt och negativ inverkan på min fastighet, varför det är fullständigt obegripligt att jag som en av över 300 fastighetsägare på Branäsberget inte blivit kontaktad för yttrande. Jag kan under inga omständigheter samtycka till förslaget i dess nuvarande form, vilket jag redogör för nedan. Som sakägare bedöms de fastighetsägare vara som angivits i Lantmäteriets fastighetsförteckning. Detta är en del av deras myndighetsutövning. I samband med granskning i nästa skede av planprocessen är det öppet för alla som anser sig berörda av planen att yttra sig. För att inte ägaren till Branäs 4:685 ska behöva lämna in sitt yttrande åter en gång i granskningsskedet kommenteras synpunkterna ändå nedan: