Psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Kronobergs län

Transkript

1 FoU Kronoberg FoU-rapport 2015:1 Psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Kronobergs län - Aktuellt läge oktober 2013 och mars 2014 Birgitta Grahn Thomas Karlsson Helene Ekström

2

3 FoU Kronobergs rapporter och skrifter FoU Kronoberg är Region Kronobergs och länets kommuners gemensamma forsknings- och utvecklingsenhet. Verksamheten i Region Kronoberg och länets kommuner ska bygga på aktuell och evidensbaserad kunskap. FoU Kronoberg är en verksamhet för kontinuerlig kunskapsutveckling inom Region Kronobergs och kommunernas välfärds-, hälso- och sjukvårdsverksamhet. Enheten är länets dialogpart i FoU-frågor både på nationell och på internationell nivå. Det ligger ett stort värde i att arbeten som görs presenteras på ett lättillgängligt sätt. FoU Kronoberg publicerar därför, efter bedömning av ett redaktionsråd, rapporter och skrifter. En rapport är ett dokument där det ställs vetenskapliga krav på studiedesign, metod, presentation och tolkning/värdering av resultat. En skrift är enklare form av redovisning där det ställs mindre krav på vetenskaplig stringens men med tillfredställande logik och struktur i presentationen. Författarna ansvarar för innehållet i rapporten/skriften. Publikation i FoU Kronobergs rapport och skriftserie behöver inte betyda att FoU Kronoberg och redaktionsrådet delar värderingar eller slutsatser som framförs i rapporten/skriften. Vid frågor om våra publikationer kontakta FoU Kronoberg via fou@kronoberg.se eller telefon

4

5 Sammanfattning Syfte Sjukfrånvarons utveckling i Kronobergs län visade 2013 på behov av en mer detaljerad kartläggning relaterad till psykisk ohälsa som helhet, kön och ålder liksom sjukskrivande instans och aktuellt läge i länets åtta kommuner. Syftet var att kartlägga personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i Kronobergs län och dess åtta kommuner. Metod Registerstudie. En explorativ (utforskande), deskriptiv (beskrivande), tvärsnittsstudie av definierad kohort (undersökningsgrupp). Totalundersökning av alla sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa boende i Kronobergs län, i åldern år som varit sjukskrivna > 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i oktober 2013 och/eller i mars Individer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning ingår ej. Kartläggningen bygger på data från Försäkringskassan samt rapporter om Region Kronobergs vårdcentralers vårdtyngd, Adjusted Clinical Groups (ACG) och socioekonomiska faktorer, Care Need Index (CNI). Data har analyserats deskriptivt. Resultat En stor andel av länets sjukskrivna (2952 sjukfall, ca 3 % av befolkningen i åldern år) hade en psykiatrisk diagnos (1830, 62 % av sjuktalen). Bland de sjukskrivna med psykisk sjukdom var 71 procent kvinnor och 29 procent män. Medianåldern var 44 år. Majoriteten, 75,5 procent hade en anställning. De verksamhetsområden där flest arbetade var administration av olika slag (21 %) och vård/omsorg (20 %). Den vanligaste diagnosen var reaktion på svår stress. Totalt hade 65,5 procent diagnoser inom områdena reaktion på svår stress, ångest och depression. I 5 procent av fallen fanns ovanstående diagnoser i kombination med muskuloskeletal sjukdom. Diagnosgrupperna recidiverande depression, bipolär sjukdom och/eller personlighetsstörning utgjorde 19 procent. Psykisk diagnos i kombination med annan somatisk sjukdom förekom i 10 procent av fallen. Mediantiden för sjukskrivning var 211 dagar. Korta sjukskrivningar < 3 mån, respektive långa > 1 år utgjorde vardera 25 procent av sjukskrivningarna. Någon samstämmighet mellan ACG, CNI, arbetslöshet och sjukskrivningar per listade på vårdcentralerna förelåg inte. Konklusion Psykisk ohälsa utgör ett betydande folkhälsoproblem. Det förelåg en stor variation i sjukskrivning mellan könen, olika åldrar liksom mellan kommunerna och mellan vårdcentralerna räknat på sjukskrivningar för psykisk ohälsa per 1000 listade individer. Att det förekom så stora variationer mellan kommunerna i Kronoberg liksom mellan vårdcentralerna bör diskuteras som en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård. Det kan föreligga risk att problem medikaliseras och att individer sjukskrivs där åtgärder i stället borde ske utanför hälso- och sjukvården. För att främja och stärka den regionala utvecklingen i Kronobergs län som helhet liksom i de åtta kommunerna är det angeläget att på ett strategiskt, strukturerat sätt utveckla arbetet kring psykisk hälsa särskilt med tanke på jämlikhet, utifrån såväl genus som ålder, i nära samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och sjukvård, kommunerna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 2

6 Innehåll Inledning... 4 Ohälsa som påverkar arbetsförmågan i riket och i Kronobergs län... 5 Regler för sjukpenning... 8 Hälso- och sjukvårdspoäng, ACG och CNI... 8 Psykisk ohälsa definitioner... 9 Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning... 9 Syfte Metod Resultat Samtliga sjukskrivna med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar Sjukskrivna på grund av stress, ångest, depression, smärta Psykisk ohälsa, stress, ångest, depression, smärta fördelat på kön och åldersgrupper Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Att beakta i det fortsatta arbetet att stärka arbetsförmåga vid psykisk ohälsa Rekommendationer Konklusion Referenser Bilagor Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E

7 Inledning Arbetsförmåga är komplext, men kan sammanfattas i individens olika förmågor i relation till arbetets krav. Begreppet arbetsförmåga har också en central betydelse för sjukförsäkringen och har där en tydlig koppling till sjukdom. Nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom är det grundläggande ersättningskriteriet i sjukförsäkringen. Sjukfrånvarons utveckling i Kronobergs län visade 2013 på behov av en mer detaljerad kartläggning relaterad till psykisk ohälsa som helhet liksom aktuellt läge i länets åtta kommuner. FoU Kronoberg, Region Kronoberg, fick 2014 i uppdrag av styrgruppen för försäkringsmedicin (Försäkringskassan (FK) och Utvecklingsavdelningen, Region Kronoberg) att genomföra kartläggningen. Kartläggningen bygger i huvudsak på registerdata från FK. All data från FK har samlats in av enhetschef Thomas Karlsson, FK. Information gällande vårdcentralernas karaktäristika har inhämtats av Helene Ekström, med dr, specialist i allmänmedicin via Business Objects och Britt-Louise Hansson RST kundvalsenheten, Region Kronoberg. Birgitta Grahn, docent i medicinsk vetenskap, FoU Kronoberg, har i nära samarbete med Helene Ekström, med. dr, specialist i allmänmedicin, FoU Kronoberg, genomfört kartläggningen och författat föreliggande rapport. 4

8 Ohälsa som påverkar arbetsförmågan i riket och i Kronobergs län Sverige utmärkte sig under 1990-talets senare del och början av 2000-talet i förhållande till jämförbara länder, genom att ha en ökande andel sjukskrivna och förtidspensionerade. Liksom i många andra länder var de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna besvär från rörelseorganen och psykisk ohälsa. I början av 2000-talet ökade sjukfallen med psykisk ohälsa kraftigt. Ökningen var störst bland kvinnorna. Denna bild kvarstår, även om sjukfrånvaron totalt sett har minskat. Sjukfrånvaron var som lägst 2010 och sedan steg den åter till år Senare delen av 2013 och början av 2014 tenderade sjukfrånvaron att ligga på en över tid med stabil nivå. Vidare kunde noteras att kvinnornas sjukskrivningar, mätt med det nya sjukskrivningstalet, sedan 2012 låg nästan dubbelt så högt som männens. Se Figur 1. Figur 1. Sjukfrånvaro bland män och kvinnor januari 1994 mars 2014 i form av sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. I Tabell 1, presenteras ohälsotalets utveckling i Sverige som helhet samt på länsnivå. Kronobergs län har historiskt haft bland de lägsta ohälsotalen i landet. I mars 2014 var ohälsotalet 26,5 i Kronoberg och länet låg tillsammans med Region Skåne på en delad 4:e plats (Försäkringskassan 2014). Lägst ohälsotal hade Stockholms län med 21,7 och högst hade Jämtlands län med 33,1. Se Tabell 1. Det kan noteras att från december 2005 till mars 2014 hade Stockholm reducerat sitt ohälsotal med 13,4 dagar, Jämtland med 17,2 dagar medan Kronoberg reducerat med 9,4 dagar. 5

9 Tabell 1. Ohälsotalet* i Sveriges län från december 2005 till mars Riket Stockholms län Uppsala län Hallands län Kronobergs län Skåne län Östergötlands län Jönköpings län Blekinge län Gotlands län Västra Götalands län Västmanlands län Värmlands län Dalarnas län Södermanlands län Örebro län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands län Kalmar län Norrbottens län Jämtlands län *Ohälsotalet = ett mått på antalet utbetalade ersättningsdagar från svenska Försäkringskassan, per person och år (för personer mellan 16-64). Talet summerar utbetalade dagar för sjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning och aktivitetsersättning och gäller för nettodagar. För att snabbare få indikationer på förändringar i sjukfrånvaron introducerade FK 2011 ett nytt mått som följs upp varje månad. Det nya sjukpenningtalet, till skillnad från det tidigare sjukpenningtalet, inkluderar arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning. Det nya sjukpenningtalet var för Kronobergs län i mars 2014, 8,7 och länet låg på 8:e plats i riket. Se Tabell 2. 6

10 Tabell 2. Sjukfrånvaro i Sveriges län i mars 2014, mätt med nya sjukpenningstalet. Kvinnor Män Samtliga Riket Östergötlands län Skåne län Stockholms län Blekinge län Gotlands län Hallands län Uppsala län Kronobergs län Norrbottens län Jönköpings län Västmanlands län Värmlands län Södermanlands län Kalmar län Gävleborgs län Dalarnas län Västerbottens län Västra Götalands län Örebro län Västernorrlands län Jämtlands län Nya sjukpenningtalet = Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Kommunerna i Kronobergs län har en mycket heterogen sjukfrånvaro mätt med nya sjukpenningtalet. Växjö hade lägst med 7,5 dagar och Ljungby högst med 11,1 dagar. Enbart Växjö kommun låg under genomsnittet för riket och för Kronobergs län. Liksom i riket i övrigt hade kvinnorna i Kronobergs län, jämfört med männen, nästan dubbelt så högt sjukskrivningstal. Kvinnorna i Växjö hade lägst sjukpenningtal 9,7, medan kvinnorna Ljungby hade högst 15,1. Männen i Älmhult hade lägst sjukpenningtal 5,3, jämfört med männen i Markaryd, Uppvidinge och Ljungby som hade högst 7,4. Se Tabell 3. Tabell 3. Ohälsan i länets kommuner mätt med det nya sjukpenningtalet i mars Kvinnor Män Samtliga Riket Kronobergs län Växjö Älmhult Alvesta Markaryd Tingsryd Uppvidinge Lessebo Ljungby

11 Regler för sjukpenning Grundläggande förutsättningar för att ha rätt till sjukpenning i Sverige är att man: är försäkrad i Sverige försäkringstillhörighet (FTH) har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Karensdag: Den första dagen man behöver avstå från arbete eller inte kan vara arbetssökande på grund av sjukdom är en karensdag. För den som är anställd betalar arbetsgivaren ingen sjuklön och för den som är egenföretagare eller arbetssökande betalar FK ingen sjukpenning. Sjuklön: Den som är anställd har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare under de första 14 dagarna av en sjukperiod. Dag 2-14 är sjuklönen 80 procent av lönen. Sjukintyg: Är den anställde sjukskriven mer än sju dagar måste den anställde visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. Sjukpenning: Den som är anställd och är sjuk > 14 dagar kan ansöka om sjukpenning från dag 15 i sjukfallet, dvs. när sjuklöneperioden upphör. Den som inte har någon arbetsgivare kan få sjukpenning från FK från och med dagen efter karensdagen. Det gäller den som är: Arbetslös Uppdragsgivare Egen företagare. Hälso- och sjukvårdspoäng, ACG och CNI Vårdval Kronoberg primärvård används mått på förväntat resursbehov/sjukdomsbörda bland de vid respektive vårdcentral listade personerna, som grund för ersättning till vårdcentralen. Måtten är baserade på medborgarnas, dvs. de på vårdcentralen listade personernas vårdtyngd/ medicinska diagnoser respektive socioekonomiska faktorer som kan predicera förväntad risk att utveckla ohälsa. Socialstyrelsen har följt upp och utvärderat den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården där de som en del i projektet testat två metoder för mätning av sjukdomsbörda; vårdtyngd, Adjusted Clinical Groups (ACG), och socioekonomiska faktorer, Care Need Index (CNI), (Socialstyrelsen 2004). Totalt ACG och CNI beräknas för Kronobergs län som helhet och vårdcentralernas värden viktas i förhållande till detta värde. Värdet 1,0. innebär samma vårdtyngd respektive socioekonomisk tyngd som Kronobergs län. Värden över 1,0 innebär relativt större tyngd. Se Bilaga A för närmare beskrivning av ACG och CNI. 8

12 Psykisk ohälsa definitioner Definitionen av psykisk ohälsa kan delas in i tre nivåer (Folkhälsorapport 2005): 1. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa kan ses som en övergripande term. Den täcker både psykisk sjukdom och störning men även tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom såsom oro ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ eller omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. 2. Psykisk störning psykisk störning med lindriga avvikelser från det normala exempelvis depression. 3. Psykisk sjukdom Psykiska sjukdomar är en underkategori till psykisk ohälsa. Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Psykisk sjukdom med allvarliga avvikelser från det normala är exempelvis psykos. Psykisk hälsa Psykisk hälsa är mer än frånvaro av psykisk ohälsa. Det handlar bl.a. om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar (SKL 2014). Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning För befolkningen i arbetsför ålder inom OECD-länderna är psykisk ohälsa dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män (OECD 2013). Studier av den vuxna befolkningen i USA respektive Europa i mitten av perioden visade att under ett år drabbades ca 9 procent av psykisk ohälsa som påverkar stämningsläget. Av dessa hade de flesta (80 %) en depression (Wittchen, HU., Jacobi, F. 2005; Hagnell, O., Lanke, J., Rorsmarn, B., Ojesjo, L. 1982). En svensk studie med upprepade mätningar på samma befolkning från 1940-talet och framåt visade att sannolikheten att insjukna i en depression (oavsett svårighetsgrad) före 70 års ålder kunde beräknas till 27 procent för män och 45 procent för kvinnor. Kvinnor löpte också högre risk att drabbas av någon form av ångestproblematik (SBU 2005). Nyligen publicerade svenska studier visar att psykisk ohälsa är vanligt i Sverige. Prevalensen för depression ökar med ålder och är 8 procent i åldrarna år och är vanligare bland kvinnor än bland män. Inom gruppen ångestsjukdomar är ca 5 procent av befolkningen drabbad och sjukdomen är vanligast i arbetsför ålder (Carlsson, Wandel, Osby, Zarrinkoub, Wettermark, Ljungren 2013; Tettamanti, Altman, Iliadou, Bellocco, Pedersen 2013). Psykisk ohälsa har också en känd årstidsvariation med högst sjuklighet höst och vår (Magnusson, Partonen 2005). Psykisk ohälsa innebär stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde. Dessa diagnoser stod för de högsta kostnaderna för sjukskrivning och sjuk/aktivitetsersättning år 2009 (Försäkringskassan 2008). Kostnaderna för sjukfall relaterade till dessa diagnoser var det året över 23 miljarder kronor, vilket var mer än en tredjedel av de totala kostnaderna. För både män och kvinnor var depressiv episod den vanligaste diagnosen. Dessa uppgifter baserades enbart på diagnoser och säger inte något om det finns en eventuell koppling till 9

13 patienternas arbete. Psykologisk behandling har visat dokumenterad effekt på olika tillstånd av psykisk ohälsa. Det finns dock inget tydligt vetenskapligt stöd för att behandlingar, så som kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) kan minska sjukfrånvaron för patienter som är sjukskrivna vid behandlingsstart (ISF 2012). Kronobergs län hade den 31 december 2013, invånare i åldern år. Bland länets invånare fanns det den 31 mars 2014, 2952 sjukfall, vilket innebär att ca 3 procent av befolkningen i åldern år erhöll sjukpenning. Utöver detta beräknas att ca 6000 invånare (19-64 år) har sjukersättning och ca 600 invånare (19-29 år) har aktivitetsersättning (personlig kommunikation Försäkringskassan). Sjukskrivningarna var i 1176 fall (39 %) relaterade till psykisk ohälsa och i 843 fall (28 %) relaterade till sjukdomar i rörelseorganen. Vidare finns en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomsgrupper. Totalt stod psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen för närmare 70 procent av sjukfallen i Kronobergs län. Se Tabell 4. Tabell 4. Diagnoser på personer i Kronobergs läns som 31 mars 2014 uppbar sjukpenning*. Diagnos Antal % Hjärta-Kärl Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar Skador-Förgiftningar Tumörer Uppgift saknas Övriga Summa *Data från Försäkringskassan utifrån de försäkrades boende-kommun. Motsvarande siffror för andra kvartalet 2013 var att 34 procent av sjukfallen relaterade till psykisk ohälsa och 26 procent till sjukdomar i rörelseorganen. Siffrorna indikerade att andelen sjukfall relaterade till psykisk ohälsa, under senaste året, ökat i Kronobergs län (+ 5 %), medan andelen sjukfall relaterade till sjukdomar i rörelseorganen ökat i mindre omfattning (+ 2 %). Andelen sjukfall på grund av psykisk ohälsa var i Östergötland (landets lägsta nya sjukpenningtal) den 31 mars 2014, 33,5 procent, jämfört med andra kvartalet 2013 då det var 29,5 procent. Motsvarande siffror för sjukdomar i rörelseorganen var 25 procent vid båda tidpunkterna. Ökningen av andelen sjukfall på grund av psykisk ohälsa har således varit något mindre i Östergötland (+ 4 %). Andelen sjukfall på grund av psykisk ohälsa var i Jämtland (landets högsta nya sjukpenningtal) den 31 mars 2014, 36,5 procent, jämfört med andra kvartalet 2013 då det var 33 procent. Motsvarande siffror för sjukdomar i rörelseorganen var 27 respektive 28 procent. Andelen sjukfall relaterade till psykisk ohälsa har således ökat med drygt 3 procent i Jämtlands län. Andelen sjukfall med psykisk ohälsa var således i mars 2014 jämfört med andra kvartalet 2013 högre i Kronoberg, jämfört med såväl Östergötland som Jämtland. Andelen sjukfall på grund av psykisk ohälsa hade under senaste året ökat mer i Kronobergs län jämfört med såväl Östergötland som Jämtlands län. 10

14 Utvecklingen av antal sjukfall per diagnosgrupp för kvinnor i Kronobergs län år visade också att det var sjukfall relaterat till psykisk ohälsa som på senare år ökat kraftigt. Den 1 juli 2014 fanns det ca 920 kvinnor i Kronoberg sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom, se Figur Hjärta-Kärl Muskel- Skelett Psykiska sjukdomar Skador- Förgiftningar Tumörer Uppgift saknas Övriga Figur 2. Antal sjukfall per diagnosgrupp bland kvinnor i Kronobergs län år Utvecklingen av antal sjukfall per diagnosgrupp för män i Kronobergs län år visade att sjukfall relaterade till psykisk ohälsa och muskuloskeletala sjukdomar följts åt och har under senare år ökat ungefär lika mycket bland männen i Kronobergs län. Den 1 juli 2014 fanns det ca 390 män i Kronoberg som var sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom och nästan lika många var sjukskrivna på grund av muskuloskeletala sjukdomar, se Figur 3. 11

15 Hjärta-Kärl Muskel- Skelett Psykiska sjukdomar Skador- Förgiftningar Tumörer Uppgift saknas Övriga Figur 3. Antal sjukfall per diagnosgrupp bland män i Kronobergs län år Utvecklingen i Kronobergs län visade på behov av en mer detaljerad kartläggning av sjukfrånvaro relaterad till psykisk ohälsa som helhet liksom aktuellt läge i länets åtta kommuner. Vidare är det angeläget att kartlägga hur sjukskrivning används som åtgärd vid psykisk sjukdom med tanke på att rätt, säker, lagom och jämställd tillämpning av sjukskrivning bör eftersträvas. 12

16 Syfte Syftet var att kartlägga personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i Kronobergs län och dess åtta kommuner. Frågeställningar: - Vilka diagnoser förelåg på sjukintygen och i vilken frekvens förekom de? - Vilken var sjukskrivande instans? - Hur stor andel av sjukintygen indikerade samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och sjukdomar i rörelseorganen? - Vilken försörjning hade den sjukskrivne anställning/egen företagare/studerande/ arbetssökande? - Inom vilka verksamhetsområden var de sjukskrivna verksamma? - Förelåg det skillnader i sjukskrivning på grund av psykisk sjukdom mellan länets åtta kommuner? - Förelåg skillnader mellan män och kvinnor gällande; - diagnoser - sjukskrivningsduration. - Förelåg skillnader relaterat till den försäkrades ålder; - diagnoser - sjukskrivningsduration - Förelåg skillnader mellan vårdcentralerna gällande sjukskrivningar relaterat till psykisk ohälsa? 13

17 Metod Design: Explorativ (utforskande), deskriptiv (beskrivande), tvärsnittsstudie av definierad kohort (undersökningsgrupp). Totalundersökning av sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa i Kronobergs län i oktober 2013 och i mars Registerstudie. Undersökningsgrupp: Alla sjukskrivna, boende i Kronobergs län, i åldern år som varit sjukskrivna > 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i oktober 2013 och/eller i mars Data: A. Inhämtades enligt fastställt protokoll från de sjukskrivnas sjukintyg på FK; kön, ålder, sysselsättning, verksamhetsområde, diagnoser enligt ICD-10, vårdnivå första sjukskrivande instans, vårdnivå senaste sjukskrivande instans. B. FK:s dataregister: sjukskrivningens duration. C. Uppgifter om Region Kronobergs vårdcentralers ACG och CNI inhämtades från Rapport ACG, Business Objects (Region Kronoberg) respektive Indexfilen (201401) med beräkning av CNI samt bakomliggande variabler levererad från SCB till Region Kronoberg (Britt-Louise Hansson RST kundvalsenheten, Region Kronoberg, personligt meddelande 18 feb 2015). D. Information om aktuell arbetslöshet bland de listade på respektive vårdcentral erhölls via Indexfilen (201401) med beräkning av CNI samt bakomliggande variabler levererad från SCB till Region Kronoberg (Britt-Louise Hansson RST kundvalsenheten, Region Kronoberg, personligt meddelande 18 feb 2015). Databearbetning/analys: Data har lagts in i SPSS 20.0 för deskriptiv analys. Jämförelser har gjorts mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och länets åtta kommunerna. Alla analyser har skett på aggregerad nivå och resultat presenteras på gruppnivå så att ingen enskild individ kan identifieras. Avgränsning: Kartläggningen bygger enbart på data från FK. Individer som sökt sjukvården på grund av psykisk ohälsa och som inte blev sjukskrivna eller blev sjukskrivna kortare tid än 15 dagar ingick inte i kartläggningen. Vidare ingick inte individer som uppbar sjuk- eller aktivitetsersättning från FK. Etik: Kontakt togs med Etikprövningsnämnden (EPN) i Linköping och rekommendation gavs att begära en forskningsetisk prövning. Detta på grund av att känsliga personuppgifter skulle hanteras i kartläggningen. Vidare skulle kartläggningens resultat användas för det fortsatta arbetet att stärka arbetsförmågan för individer med psykisk ohälsa. I det arbetet planerades kartläggningens resultat att användas i samarbetet mellan Region Kronoberg och FK, och vid behov även med Arbetsförmedlingen (AF) och socialtjänsten inom länets kommuner. Kartläggningen godkändes av EPN i Linköping , diarienummer 2014/

18 Resultat Kartläggningen är genomförd i Kronobergs län och dess åtta kommuner. Befolkningen i arbetsför ålder, år, var den 31 december 2013, n = invånare. Det förelåg en stor spridning i antal invånare per kommun, där Växjö hade flest, n = och Lessebo minst antal invånare, n = I länet som helhet, liksom i alla kommunerna fanns det fler män i arbetsför ålder, jämfört med kvinnor. Se vidare Tabell 5. Tabell 5. Invånarantal och könsfördelning i åldern år per kommun i Kronobergs län den 31 december 2013, n = Totalt Män Kvinnor n % n % n % Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Totalt Databasen som levererades från FK i oktober 2014 innehöll totalt 1902 sjukskrivna. Vid validering av data identifierades 48 fall där diagnos saknades. Dessa fall kontrollerades med FK och exkluderades därefter från databasen. Ytterligare validering av data identifierade 24 fall med enbart somatiska diagnoser. Även dessa fall exkluderades. Slutgiltig databas omfattade sjukskrivna där samtliga hade minst en psykiatrisk diagnos. Samsjuklighet med somatiska tillstånd förekom totalt i 631 fall. Samtliga sjukskrivna med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar Sjuttioen procent av de sjukskrivna med psykisk sjukdom var kvinnor och 29 procent var män. Medianåldern var 44 år. Majoriteten, 75,5 procent hade en anställning, medan 21 procent var arbetssökande. De verksamhetsområden där flest arbetade var vård/omsorg (20 %) och administration av olika slag (21 %). Se Tabell 6. Då arbetsförmågan bedömts vara så nedsatt att sjukskrivning krävdes var första sjukskrivande instans en vårdcentral i 65 procent av fallen medan 19,5 procent blev sjukskrivna på psykiatrisk specialistnivå. Senaste sjukskrivande instans var i 59 procent av fallen en vårdcentral och i 25 procent av fallen psykiatrisk specialistnivå. Sjukskrivningarna var i allmänhet långa, median 211 dagar, spridning dagar. I 23 procent av fallen var sjukskrivningen kortare än 3 månader medan i 30 procent av fallen hade sjukskrivningen varat > 1 år. Se Tabell 6. 15

19 Den allra vanligaste diagnosen var reaktion på svår stress, F43. Se Bilaga C, Tabell 7 för detaljerad information kring samtliga noterade diagnoser hos de sjukskrivna. Bland 27 procent av de sjukskrivna utgjorde diagnosen reaktion på svår stress, F43 den enda diagnosen. Totalt hade 65,5 procent av de sjukskrivna diagnoser inom områdena reaktion på svår stress, F43, ångest F40-42, F51, F43 och depression F32, F34-39, F I 96 fall (5 %) fanns också någon av ovanstående diagnoser i kombination med en diagnos relaterad till det muskuloskeletala systemet M00-99 eller allmänna sjukdomssymtom R Nitton procent av de sjukskrivna hade en svår psykiatrisk diagnos inom områdena recidiverande depression F33, schizofreni, bipolär sjukdom och/eller personlighetsstörning. Psykisk diagnos i kombination med annan somatisk sjukdom så som cirkulationsorganens sjukdomar, nervsystemets sjukdomar, cancer, andningsorganens sjukdomar mm hade 10 procent av de sjukskrivna. Se Tabell 6 och Bilaga C, Tabell 7. I gruppen som varit sjukskrivna < 3 månader (n = 416) var de vanligaste diagnoserna reaktion på svår stress 40 procent och depression 23 procent och de hade initialt blivit sjukrivna på vårdcentral i 68,5 procent av fallen medan på psykiatrisk specialistnivå i 15 procent av fallen. I gruppen som varit sjukskrivna > 1 år (n = 552) var 27 procent sjukskrivna på grund av allvarlig psykiatrisk sjukdom så som recidiverande depression, schizofreni, bipolär sjukdom och/eller personlighetsstörningar. Fjorton procent hade en kombination av psykisk och somatisk sjukdom. De hade initialt blivit sjukrivna på vårdcentral i 58 procent av fallen medan på psykiatrisk specialistnivå i 27 procent av fallen. Vid senaste sjukskrivningstillfället hade 52 procent blivit bedömd på vårdcentral och 37 procent på psykiatrisk specialistnivå. 16

20 Tabell 6. Karaktäristika försäkrade i Kronobergs län med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Kommun Sysselsättning år år år Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas

21 n % median kvartil min max Sjukskrivning Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år Diagnoser antal per patient 1 diagnos diagnoser diagnoser > 4 diagnoser Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F32-45, ej F Ovanstående psykiatriska diagnoser och muskuloskeletala sjukdomar M00-99, allmänna sjukdomssymtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recidiverande depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk sjukdom Det förelåg en stor variation mellan kommunerna gällande antal sjukskrivna per 1000 invånare. Totalt sett var andelen sjukskrivna kvinnor 3-4 gånger så hög som för männen. För kvinnor i alla åldrar var andelen sjukskrivna störst i Ljungby medan den var lägst i Uppvidinge i åldrarna år och år. För kvinnorna i ålder var andelen lägst i Tingsryd. Andelen män som var sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom var i åldrarna år högst i Lessebo, år i Ljungby och i åldern år i Uppvidinge. Se Figur 4. 18

22 Prevalens/ år år år år år år Män Kvinnor Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Figur 4. Samtliga sjukskrivna med psykiatrisk diagnos fördelat på kön, ålder och kommun, n = Karaktäristika för de sjukskrivna med psykisk sjukdom varierade i de olika kommunerna. Medianåldern varierade från 42 år i Älmhult till 49 år i Tingsryd. Andelen kvinnorna var störst i Markaryd 75 procent och lägst i Uppvidinge 66 procent. Andelen sjukskrivna med psykisk sjukdom som hade en anställning var störst i Älmhult 83 procent och lägst i Alvesta 68 procent. Verksamhetsområdet vård/omsorg sysselsatte störst andel sjukskrivna i Tingsryd 27 procent och minst andel i Älmhult 13 procent. Verksamhetsområdet administration sysselsatte störst andel sjukskrivna i Älmhult 33 procent och lägst andel i Alvesta 13 procent. För mer detaljerad information om kommunerna se Bilaga D, Tabell 8a-8h. Den största andelen blev sjukskrivna på vårdcentral vid såväl det första sjukskrivningstillfället 65 procent som vid det senaste sjukskrivningstillfället 59 procent. Det framkom en stor variation gällande hur sjukskrivningarna fördelade sig mellan de olika vårdcentralerna. Bland de 1182 sjukskrivna var medianen för sjukskrivningar per 1000 listade 5,5, kvartil 25-75, 4,4-8,4. Variationen i sjukskrivning låg inte i linje med hur variationen i ACG och CNI fördelade sig mellan vårdcentralerna. Se vidare Tabell 9. 19

23 Tabell 9. Vårdcentraler karaktäristika och antal sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom per 1000 listade individer. Bygger på kartläggningens samtliga försäkrade med psykiatrisk diagnos som sjukskrevs på vårdcentral vid första sjukskrivningstillfället, n = Kommun Vårdcentral Antal listade ACG CNI Procent arbetssökande bland VCs listade individer Sjukskrivningar per listade individer Alvesta Vc Alvesta Vc Moheda Vc Achima Care Vislanda Lessebo Vc Lessebo Ljungby Vc Kungshögen Vc Lagan Vc Läkarhuset Ljungby Vc Sländan Vc Smålandshälsan i Ljungby Markaryd Vc Gränsbygdskliniken Vc Markaryd Vc Strömsnäsbruk Tingsryd Vc Ryd Vc Tingsryd Uppvidinge Vc Hälsocentral Falken Vc Lenhovda Vc Åseda Vc Hälsans hus Växjö Vc Birka Vc Braås Vc Centrum Vc Dalbo Vc Capio Hovshaga Vc Ingelstad Vc Lammhult Vc Rottne Vc Sensia Specialistläkargruppen Vc Strandbjörket Vc Teleborg Vc Växjöhälsan Älmhult Vc Hälsoringen Älmhult Vc Achima Care Älmhult Care Need Index (CNI), socioekonomiska faktorer. Median 1,00, kvartil , spridning Adjusted Clinical Groups (ACG), vårdtyngd. Median 1.02, kvartil , spridning Procent arbetssökande Median 9.25, kvartil , spridning De vårdcentraler som procentuellt hade störst andel arbetssökande bland sina listade individer var; VC Dalbo 21 procent, VC Lessebo 15 procent, VC Alvesta 12 procent och VC Läkarhuset Ljungby 12 procent. De VC som hade lägst andel arbetssökande bland sina listade var VC Lagan 7 procent, VC Moheda 7 procent, VC Achima Care Vislanda 7 procent, VC Sländan 8 procent och VC Strandbjörket 8 procent. 20

24 Sjukskrivna på grund av stress, ångest, depression, smärta Databasen som helhet byggde på samtliga som varit sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom. Det noterades att den största delen av de sjukskrivna 1 295, (71 %) var sjukskrivna på grund av diagnoser relaterade till stress, ångest och depression. Samsjuklighet med sjukdom i det muskuloskeletala systemet fanns i 96 av fallen (7 %). Jämfört med cohorten i sin helhet var subgruppen patienter med stress, ångest och depression lika gamla men andelen kvinnor var 74 procent jämfört med 71 procent. Andelen som hade en anställning var 81 procent jämfört med 75,5 procent, och andelen som jobbade inom vård/ omsorg var 22 procent och inom administration 24 procent (jämfört med 20 % respektive 21 %). En större andel av de sjukskrivna i subgruppen blev vid såväl första sjukskrivningstillfället som vid det senaste bedömd på en vårdcentral 74 procent respektive 68 procent jämfört med 65 procent respektive 59 procent. Medianlängden för sjukskrivningen var 178 dagar jämfört med 211 dagar. Se Tabell 10. I gruppen som varit sjukskrivna < 3 månader (n = 344) var de vanligaste diagnoserna reaktion på svår stress 48,5 procent och depression 28 procent och de hade initialt blivit sjukrivna på vårdcentral i 74 procent av fallen respektive på psykiatrisk specialistnivå i 9 procent av fallen. I gruppen som varit sjukskrivna > 1 år (n = 324) var de vanligaste diagnoserna reaktion på svår stress 31 procent och depression 29 procent. Fjorton procent hade en kombination av stress, ångest, depression och smärta i rörelseorganen. Initial sjukskrivande instans för gruppen med > 1 års sjukskrivning var vårdcentral i 72 procent av fallen och psykiatrisk specialistnivå i 15 procent av fallen. Vid senaste sjukskrivningstillfället hade 63 procent blivit bedömda på vårdcentral och 24 procent på psykiatrisk specialistnivå. 21

25 Tabell 10. Karaktäristika försäkrade i Kronobergs län med psykiska sjukdomar inom områdena stress, ångest, depression, smärta, n = n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Kommun Sysselsättning år år år Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas

26 n % median kvartil min max Sjukskrivning Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år Diagnoser antal per patient 1 diagnos diagnoser diagnoser > 4 diagnoser Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression F32, F34-39, F43, F Delsumma F32-45, F Ovanstående psykiatriska diagnoser och rörelseorganens sjukdomar M00-99, allmänna symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R Psykisk ohälsa, stress, ångest, depression, smärta fördelat på kön och åldersgrupper Även för subgruppen med psykisk ohälsa i form av stress, ångest och depression förelåg det en stor variation mellan kommunerna gällande sjukskrivna per 1000 invånare. Även här var andelen kvinnor mer än tre gånger så hög som för männen. För kvinnor i alla tre åldersgrupperna var andelen sjukskrivna störst i Ljungby medan den var lägst i Uppvidinge i åldrarna år och år. För kvinnorna i ålder var andelen lägst och ungefär lika i Alvesta, Markaryd, Tingsryd och Växjö. Andelen män som var sjukskrivna på grund av stress, ångest och depression var låga jämfört med kvinnorna och relativt lika i länets åtta kommuner. Se Figur 5. 23

27 Prevalens/1000 invånare år år år år år år Män Kvinnor 0 Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Figur 5. Psykisk ohälsa, stress, ångest, depression, smärta fördelat på kön, ålder, kommun, n = Andelen kvinnor sjukskrivna för psykisk ohälsa i åldrarna år/35-49 år/50-67 år som hade en anställning var 77 procent/81 procent/88procent. För männen var motsvarande andelar 74 procent/70 procent/83 procent. I åldersgrupperna år och år var ca 25 procent av kvinnorna verksamma inom vård och omsorg och i åldersgruppen år var andelen 32 procent. Kvinnor inom alla åldersgrupperna var till procent verksamma inom administration. Männens största vanligaste verksamhetsområde, inom alla tre åldersgrupperna, var industri/byggnads/tillverkningsområdena procent. Kvinnorna i alla åldrar blev vid första sjukskrivningstillfället bedömda på vårdcentral 74,5 78 procent av fallen jämfört med männen procent liksom vid senaste sjukskrivningstillfället 69,5 71 procent av fallen jämfört med procent. Kvinnorna blev i 7 14 procent av fallen bedömda på psykiatrisk specialistnivå vid sitt första sjukskrivningstillfälle jämfört med männen procent och vid senaste sjukskrivningstillfället 11 16,5 procent av fallen jämfört med männen (20 % 22 %). Kvinnor i åldrarna år och år blev sjukskrivna på grund av reaktion på svår stress i 31 procent och 45 procent av fallen jämfört med 18 procent och 36 procent bland männen. I åldersgruppen år var andelen kvinnor sjukskrivna på grund av reaktion på svår stress 39,5 procent jämfört med 42 procent. Se Tabellerna 11a-11c. 24

28 Tabell 11a. Karaktäristika sjukskrivna män och kvinnor, ålder år, med psykiska sjukdomar inom områdena stress, ångest, depression. Totalt n = 291 Män n = 85 Kvinnor n = 206 n % n % n % Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Sysselsättning Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas

29 Sjukskrivning intervaller Totalt Män Kvinnor n = 291 n = 85 n = 206 n % n % n % < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år Antal diagnoser per patient Stress, ångest, depression, smärta 1 diagnos diagnoser diagnoser > 4 diagnoser Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression F32, F34-39, F43, F Delsumma F32-45, F Ovanstående psykiatriska diagnoser och rörelseorganens sjukdomar M00-99, allmänna symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R median kvartil range Sjukskrivning antal dagar median kvartil range median kvartil range

30 Tabell 11b. Karaktäristika sjukskrivna män och kvinnor, ålder år, med psykiska sjukdomar inom områdena stress, ångest, depression. Totalt n = 588 Män n = 138 Kvinnor n = 450 n % n % n % Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Sysselsättning Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas

31 Sjukskrivning intervaller Totalt Män Kvinnor n = 588 n = 138 n = 450 n % n % n % < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år Antal diagnoser per patient Stress, ångest, depression, smärta 1 diagnos diagnoser diagnoser > 4 diagnoser Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression F32, F34-39, F43, F Delsumma F32-45, F Ovanstående psykiatriska diagnoser och rörelseorganens sjukdomar M00-99, allmänna symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R median kvartil range Sjukskrivning antal dagar median kvartil range median kvartil range

32 Tabell 11c. Karaktäristika sjukskrivna män och kvinnor, ålder år, med psykiska sjukdomar inom områdena stress, ångest, depression. Totalt n = 416 Män n = 114 Kvinnor n = 302 n % n % n % Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Sysselsättning Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas

33 Sjukskrivning intervaller Totalt Män Kvinnor n = 416 n = 114 n = 302 n % n % n % < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år Antal diagnoser per patient Stress, ångest, depression, smärta 1 diagnos diagnoser diagnoser > 4 diagnoser Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression F32, F34-39, F43, F Delsumma F32-45, F Ovanstående psykiatriska diagnoser och rörelseorganens sjukdomar M00-99, allmänna symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R median kvartil range Sjukskrivning antal dagar median kvartil range median kvartil range Den största andelen blev sjukskrivna på vårdcentral vid såväl det första sjukskrivningstillfället 74 procent som vid det senaste sjukskrivningstillfället 68 procent. Vid genomgång av hur sjukskrivningarna fördelade sig på länets vårdcentraler framkom en stor variation. Bland de 877 sjukskrivna var medianen för sjukskrivningar per 1000 listade 4,4, kvartil 3,5 6,8. Variationen i sjukskrivning låg inte i linje med hur variationen för ACG och CNI fördelade sig mellan vårdcentralerna. Se vidare Tabell

34 Tabell 12. Vårdcentraler karaktäristika och antal sjukskrivningar per 1000 listade individer med stress, ångest, depression, smärta som sjukskrevs på vårdcentral vid första sjukskrivningstillfället, n = 877. Kommun Vårdcentral Antal listade ACG CNI Procent arbetssökande bland VCs listade individer Sjukskrivningar per 1000 listade individer Alvesta Vc Alvesta Vc Moheda Vc Achima Care Vislanda Lessebo Vc Lessebo Ljungby Vc Kungshögen Vc Lagan Vc Läkarhuset Ljungby Vc Sländan Vc Smålandshälsan i Ljungby Markaryd Vc Gränsbygdskliniken Vc Markaryd Vc Strömsnäsbruk Tingsryd Vc Ryd Vc Tingsryd Uppvidinge Vc Hälsocentral Falken Vc Lenhovda Vc Åseda Vc Hälsans hus Växjö Vc Birka Vc Braås Vc Centrum Vc Dalbo Vc Capio Hovshaga Vc Ingelstad Vc Lammhult Vc Rottne Vc Sensia Specialistläkargruppen Vc Strandbjörket Vc Teleborg Vc Växjöhälsan Älmhult Vc Hälsoringen Älmhult Vc Achima Care Älmhult Care Need Index (CNI), socioekonomiska faktorer. Median 1,00, kvartil , spridning Adjusted Clinical Groups (ACG), vårdtyngd. Median 1.02, kvartil , spridning Procent arbetssökande Median 9.25, kvartil , spridning Karaktäristika för de som var sjukskrivna för stress, ångest och depression varierade i de olika kommunerna. Medianåldern varierade från 42 år i Uppvidinge och Älmhult till 47 år i Tingsryd. Andelen kvinnor var störst i Ljungby, 77 procent och lägst i Uppvidinge 61 procent. Andelen som hade en anställning var störst i Älmhult 87 procent och lägst i Alvesta 70 procent. Verksamhetsområdet vård och omsorg sysselsatte störst andel sjukskrivna, 29 procent, i Tingsryd och lägst andel i Älmhult 14 procent. Verksamhetsområdet administration sysselsatte störst andel sjukskrivna, 38 procent, i Älmhult och lägst andel, 14 procent i Tingsryd. För mer detaljerad information om de åtta kommunerna se Bilaga E, Tabell 13a- 13h. 31

35 Diskussion Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och utgör ett betydande folkhälsoproblem. Under 1990-talet skedde en kraftig ökning främst bland unga men ökningen tycks nu har avstannat. Andelen med psykisk ohälsa är dock fortsatt hög och då främst bland unga kvinnor (Öppna jämförelser 2014). Man har uppskattad att ca procent som söker i primärvården har någon form av psykisk ohälsa. I en undersökning från Stockholm läns landsting fick 7 procent av besökarna hos husläkare år 2011 en psykiatrisk diagnos medan 20 procent fick hjälp för psykisk ohälsa t.ex. psykofarmaka (Åsbring, Dal, Ohrling, Dalman 2014). Det är också väl känt att människor med depression och ångestsymtom i första hand söker för kroppsliga problem vid kontakter med vården vilket gör att den totala omfattningen av psykisk ohälsa är svårbedömd. Enligt en rapport från OECD är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till att människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden (OECD 2013). I Sverige har den ökande andelen sjukskrivna med psykisk diagnos varit föremål för diskussion och uppföljningar de senaste åren. En omfattande analys av svenska data har nyligen genomförts av FK på uppdrag av regeringen (Försäkringskassan 2014). I ett nyligen antaget policydokument Hälsa Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion framhålls vikten av att stärka program som främjar psykisk hälsa. WHO bedömer att ca en av fyra personer i Europa kommer att få någon form av psykiska problem under sin livstid (Folkhälsomyndigheten 2013). I föreliggande kartläggning presenteras uppgifter om sjukskrivning > 14 dagar på grund av psykisk ohälsa för Kronoberg som helhet, samt på kommun nivå och delvis även på vårdcentrals nivå. Resultatdiskussion Geografiska skillnader Vid en jämförelse 2012 med andra län och regioner var risken för sjukskrivning > 14 dagar i Kronobergs län relativt större för psykisk ohälsa (delad 6-9 plats utav 21 landsting/ regioner) än sammantaget för alla sjukdomar/ohälsa (19 plats), (Försäkringskassan 2014). Senare års siffror för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har dessutom ökat mer i Kronoberg än i andra län och även i relation till sjukskrivning på grund av sjukdom i rörelseorganen. Sedan tidigare är det känt att skillnaden i sjukfrånvaro är stor mellan kommunerna i länet. I denna kartläggning framkommer på samma sätt en stor skillnad i sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa. Ljungby ligger högst med en prevalens på 22/1000 invånare år och Uppvidinge lägst med 12/

36 Vid jämförelse med ohälsan i länet, mätt med nya sjukskrivningstalet, som presenteras i Tabell 3 så är ordningen mellan kommunerna delvis annorlunda när det gäller psykisk ohälsa. Detta märks tydligt om man tittar på Uppvidinge, som har ett högt sjukskrivningstal men låg prevalens av sjukskrivning för psykisk ohälsa medan Älmhult som har ett lågt sjukskrivningstal i denna kartläggning ligger på tredje plats (från högsta prevalens) med en prevalens på 17,1/1000. Det finns inte heller någon klar enhetlighet mellan olika vårdcentraler inom kommunerna. Inom Älmhults kommun varierar prevalensen sjukskrivna via vårdcentralerna för psykisk ohälsa per 1000 listade mellan 5,6 och 11,4. Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är ett sätt att bedöma hur psykisk ohälsa fördelar sig i befolkningen och inom olika geografiska områden men också hur den hanteras inom vården. Ett annat mått på psykisk ohälsa är regelbunden användning av sömnmedel och lugnande medel. Socialstyrelsen genomförde 2014 en genomgång av detta. Förbrukningen av dessa preparat har varit i stort sett oförändrad sedan 2006 men variationen mellan landsting/regioner och kommuner är fortsatt stor. Kvinnor, år, i Kronoberg hade 2013 högst förbrukning i riket 48,4 ( 0,5 Defined Daily Doses (DDD)/dag per 1000 invånare) Motsvarande siffra för riket var 39,4. Förbrukningen bland männen i Kronoberg var 29,1 medan den i riket var 25,1. Inom länet hade invånarna i Uppvidinge och därefter Alvesta kommun högst förbrukning av sömnmedel/lugnande läkemedel. Endast i Markaryds kommun var förbrukningen lägre än i riket (Öppna jämförelser 2014). Från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) används självskattad psykiskt välbefinnande med General Health Questionnaire (GHQ) 12 som en indikator i jämförelser mellan landsting, regioner och kommuner. Undersökningen i Kronobergs län 2014 visade att 17, 4 procent av kvinnorna och 11 procent av männen uppgav att de hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande (16-84 år). Motsvarande siffror för riket var 20,6 procent respektive 14,4 procent. Lägst andel med självskattad nedsatt psykiskt välbefinnande hade Ljungby och Alvesta kommuner och högst andel hade Älmhult och Tingsryd. Störst skillnad mellan könen fanns i Lessebo där 12,8 procent av männen och 18,6 procent av kvinnorna uppgav att de hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande (HLV, personlig kommunikation folkhälsovetare, dr med vet Ingrid Aurin Edvardsson ). I den genomgång Socialstyrelsen gjorde 2014 om användningen av sömnmedel och lugnande medel tydde resultatet på att en viss samvariation förelåg mellan användandet av dessa läkemedel och förekomsten av psykisk ohälsa i befolkningen. Som jämförelsemått tittade man på sjukskrivningsdata (Öppna jämförelser 2014). När man granskar hur kommunerna i vår region placerar sig i prevalens sjukskrivning för psykisk ohälsa, självskattad nedsatt psykisk hälsa respektive användning av sömnmedel och lugnande medel så blir bilden betydligt mer splittrad och någon klar samvariation kan inte ses. Även på vårdcentralsnivå är bilden splittrad. I uppföljningen av Vårdval Kronoberg noterades att förskrivningen av antidepressiva varierade mellan 15 till 86 DDD/1000 listade och dag (Ekström, Holmberg & Karlsson 2013). Inte heller framkommer i den nu aktuella kartläggningen någon klar samvariation med den socioekonomiska tyngden mätt med CNI värde för de enskilda vårdcentralernas listade individer eller andelen arbetslösa. 33

37 Samtidigt måste poängteras att vi har undersökningar som påvisar att en stor del av befolkningen inte har någon sjukfrånvaro. Exempel på det är undersökningar som gjordes 2010 inom Ljungby och Lessebos socialförvaltningar och där data kring sjukfrånvaro inhämtades från respektive kommuns personalregister i Ljungby visade det sig att bland de 583 anställda hade 256 (44 %) inte haft en enda sjukfrånvaro dag under I Lessebo medverkade 197 anställda och 65 (33 %) hade inte haft någon sjukfrånvarodag. Vidare skattade de anställda i båda kommunerna överlag sin upplevda hälsa som god (Åkerström & Grahn 2012). För dessa individer/grupper utan sjukskrivningsproblematik är det angeläget med promotiva insatser som främjar fortsatt hållbar arbetshälsa. Skillnader i bakgrundskarakteristika Liksom vid andra genomgångar av sjukskrivningstalen i stort, är andelen kvinnor som är sjukskrivna betydligt högre än andelen män i denna kartläggning. Detta stämmer också väl med självskattad nedsatt psykisk hälsa samt användning av sömnmedel och lugnande medel. Det är också tydligt i denna undersökning att i samtliga kommuner är det kvinnor år som har den högsta prevalensen oavsett total prevalens sjukskrivna i kommunerna. I FK:s genomgång noterades på samma sätt att personer i åldern år har betydligt större risk att ha nedsatt psykisk hälsa och att det i synnerhet gällde för kvinnor (Socialförsäkringsrapport 2014; Försäkringskassan 2013). Stress i arbetslivet i kombination med ansvar för familj och barn har förts fram som tänkbara förklaringar. En annan förklaring kan vara de normer som gäller i samhället där jämställdhet föreskrivs men där det i verkligheten inte är det, utan att snarare en förstärkning av könstypiska mönster tycks föreligga både i arbetsliv och familjeliv (Thomsson 2013). I det folkhälsopolitiska arbetet används SCB:s jämställdhetsindex som en uppföljningsparameter. Jämställdhetsindex är en sammanvägning av tolv variabler där kommunerna efter varje variabel rangordnas efter hur stor skillnad det är mellan män och kvinnor. I indexet ingår variablerna eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsa, unga vuxna, kommunfullmäktige och kommunstyrelse samt egna företagare. I länet var år 2006 Växjö högst rankat bland länets kommuner och låg på plats 67 medan fyra av länets kommuner (Alvesta, Uppvidinge, Lessebo och Markaryd) var bland de 90 sämst rankade kommunerna i landet (Nilsson 2008). En stor andel av de sjukskrivna hade en förankring i arbetslivet. Bland de 1830 som totalt ingår i undersökningen hade 1382 (75,5 %) en anställning, se vidare Tabell 6. I subgruppen med psykisk ohälsa i form av stress, ångest och depression var förankringen i arbetslivet ännu högre och bland de ingående sjukskrivna hade 1045 (81 %) en anställning. Med tanke på den sjukskrivnes möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång i arbete är detta gynnsamt i synnerhet om den sjukskrivne har en fast anställning. Arbetsgivare har en rad lagreglerade skyldigheter som omfattar bl.a. arbetsanpassning och aktiv medverkan i rehabilitering (Arbetsmiljöverket 1977; 1994; SOU 2010). Likaså ställer rehabiliteringskedjan krav på arbetsgivaren att vid sjukskrivning erbjuda anpassning och alternativa arbetsuppgifter (Försäkringskassan 2008). Anställningsformer så som vikariat, projekt- eller timanställningar etc. och därmed svagare ställning för den anställde, är dock mycket vanligt förekommande. För individen är arbetsförmåga starkt kopplat till den egna försörjningen och om den hotas, så hotas också individens trygghet. Arbete har också ett värde i sig utöver att det ger möjlighet till egen försörjning. Delaktighet i arbetslivet är förenat med bättre hälsa och är centralt för den sociala identiteten (Socialdepartementet 2004; Tengland 2011; Wadell & Burton 2006). 34

38 Kronobergs län karaktäriseras av en mycket traditionell arbetsmarknad. Lessebo, Ljungby, Markaryd och Uppvidinge har en stor andel tillverkningsindustri. Även i Alvesta och Tingsryd är tillverkningsindustrin den största näringen men inte lika markant. Växjö och Älmhult har större andel av sin näring inom handel, transport, magasinering och kommunikation samt kreditinstitut, fastighetsförvaltning och företagstjänster. I Tingsryd, Ljungby och Växjö kommun är många sysselsatta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Könsfördelningen är dock mycket skev mellan de olika näringarna i länet liksom i dess kommuner (Nilsson 2008). De få studier som finns om könssegregering på arbetsmarknaden indikerar att både kvinnor och män har högst sjukfrånvaro i könssegregerade yrken (oavsett om det är mans- eller kvinnodominerade) (SBU 2014). Fördelningen av sjukskrivning för psykisk ohälsa mellan olika typer av sysselsättning i denna rapport motsvarar till stor del vad andra genomgångar kommit fram till. Ett undantag är den höga andelen sjukskrivna i gruppen Administration/chef/specialist/media, bland män såväl som kvinnor. På grund av små tal har vi behövt göra sysselsättningsgrupperna breda vilket kan påverka möjligheten att se tydliga skillnader. För övrigt dominerar vård/omsorg och skola/barnomsorg bland kvinnor och industri/byggnads/tillverkning/process/transport/lantbruk/skogsbruk bland män. Någon skillnad mellan olika åldersgrupper framkom ej. I FK:s genomlysning fann man att vård- och omsorgsyrken har en överrisk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa men även för sjukskrivning generellt. Även yrken som byggnadsoch anläggningsarbetare löper större risk för sjukskrivning generellt men inte för psykisk ohälsa. Inom yrkesområden där det framkommit brister i den psykosociala arbetsmiljön ökar risken för psykisk ohälsa vilket bland annat är vanligare inom vård, skola och omsorg. (Försäkringskassan 2014). Emellertid visas i en tidigare studie från Riksförsäkringsverket (2002), att förutom att sjukskrivning för psykisk ohälsa var vanligare i kontaktyrken, dit vård, skola och omsorg tillhör, även är vanligare i så kallade karriäryrken såsom ledningsarbete, dataspecialister, civilingenjörer, företagsekonomer, journalister med flera, vilket framkommer även i vår studie (Riksförsäkringsverket 2002). SBU:s rapport (2014) framhåller att det svenska arbetslivet under senare år varit under starkt omvandlingstryck med krav på anpassning på arbetsplatserna. Det nya normaltillståndet kan beskrivas som en flexibel organisation med konstant förändring och osäkerhet, snarare än stabilitet och förutsägbarhet. Dessa förändringar kräver att medarbetarna också är flexibla. Förändringarna kan påverka krav- och styrstrukturer, liksom det sociala stödet på arbetsplatsen. Medarbetaren behöver dock en arbetssituation som är någorlunda förutsägbar och kontrollerbar. Om individen förlorar kontrollen över sin vardag eller oroar sig för det uppstår stressreaktioner och ökad risk för ohälsa. En stor del av stressen i arbetslivet uppstår i konflikten mellan arbetsplatsens och den enskildes behov av flexibilitet och kontroll (SBU 2014). För att främja och stärka den regionala utvecklingen i Kronobergs län som helhet liksom i de åtta kommunerna är det således mycket angeläget att på ett strategiskt, strukturerat sätt utveckla arbetet kring jämlikhet utifrån såväl genus som ålder i nära samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och sjukvård, kommunerna, FK och AF. Hälso- och Sjukvården Läkare är ansvariga för utfärdande av sjukintyg men är även tillsammans med andra vårdprofessioner ansvariga för behandling av psykisk ohälsa. I denna studie har vi specifikt tittat på sjukintygen för psykisk ohälsa. Hur man skriver intygen, vilken information som kommer fram under patientkonsultationen och när man sjukskriver varierar. Detta kan vara en 35

39 förklaring till de stora variationerna mellan vårdcentralerna. På samma sätt kan så kallade lokala kulturer både inom hälso- och sjukvården men även bland invånarna och arbetsgivare i lokalsamhället påverka hur man ser på psykisk ohälsa liksom vad som görs och när. Detta har tidigare framkommit i andra studier om hur antibiotika förskrivs och efterfrågas vilket har varit en utgångspunkt i Stramas arbete för mer likvärdig vård inom infektionsområdet (Hedin, André, Brorsson, Gröndal, Soares, Strandberg, Mölstad 2014). Någon samstämmighet mellan sjukskrivning för psykisk ohälsa och förbrukning av lugnande respektive sömnläkemedel samt den självskattade psykiska ohälsan framkommer inte i denna studie vilket talar för att lokala kulturer och värderingar har betydelse. Om remittering till psykosocial resurs som ett behandlingsalternativ för psykisk ohälsa visar större samstämmighet med sjukskrivningen har vi inom ramen för denna kartläggning inte kunnat bedöma då vi inte haft tillgång till data. I utvärderingen av Vårdval Kronoberg varierade dock besöken till psykosocial resurs mellan de olika vårdcentralerna från 50 till 418 per 1000 listade (Ekström et al. 2013). Det är också väl känt att män och kvinnor inte fullt ut bedöms och behandlas på samma sätt inom hälso- och sjukvården, vilket även gäller psykisk ohälsa (SKL 2014). I denna kartläggning finns tecken på skillnad mellan män och kvinnor gällande vilken instans som var primärt sjukskrivande liksom senast sjukskrivande. Män i alla åldrar tycks i större utsträckning än kvinnor sjukskrivna från specialist psykiatrin medan det omvända gällde sjukskrivning från primärvården. Männen, framför allt de i åldersgruppen år, blev också i något större utsträckning bedömda och sjukskrivna av företagshälsovården. Att det förekommer så stora variationer mellan kommunerna i vårt län liksom mellan vårdcentralerna bör även diskuteras som en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård. Varför man i vissa kommuner sjukskrivs i betydligt större utsträckning än i andra när man söker för psykisk ohälsa medan man i andra kommuner istället förskrivs lugnande och sömn läkemedel är dock svårt att värdera utan tillgång till journaldata. Om enskilda fått den mest relevanta behandlingen/åtgärden i förhållande till sina behov kan vi inte bedöma. Antalet personer, som blev sjukskrivna för psykisk ohälsa i enskilda kommuner och på olika vårdcentraler, är i denna undersökning också i vissa fall mycket få, vilket kan göra att slumpen har en stor inverkan på variationen mellan olika kommuner och vårdcentraler. Över tid har ändå Kronoberg legat högt i sjukskrivning för psykisk ohälsa och i förskrivning av lugnande medel och sömnmedel vilket gör att frågan är viktig för hälso- och sjukvården att ta sig an. OECD (2012) har också påpekat att sjukvården tycks vara sämre på att möta behoven hos personer med depressioner, ångest och stressjukdomar jämfört med svårare psykiska sjukdomar. Men för att förstå och kunna påverka de stora lokala variationer som framkommer inom Kronobergs län och jämfört med andra regioner/landsting, län och kommuner i riket är det väsentligt att också aktörer och förhållanden utanför hälso- och sjukvården involveras eftersom även dessa spelar stor roll för den psykiska ohälsan. SKL skriver Det kan vara fruktbart att förstå en del av folkhälsoproblem också som jämställdhetsproblem, och att tänka i termer av jämställdhetspolitiskt åtgärdbar ohälsa och dödlighet och i FK:s genomlysning påpekas att Resultaten som redovisats visar att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bör ske på arbetsplatserna, se vidare under rubriken Skillnader i bakgrundskaraktäristika. 36

40 Försäkringskassan Längden på sjukskrivningarna var påfallande långa, median för samtliga sjukskrivna var 211 dagar med min-max dagar. För gruppen sjukskrivna med stress, ångest och depressionsproblematik var sjukskrivningarna också långa, median 178 dagar, min-max dagar. Som exempel anger beslutsstödet för sjukskrivning vid stress och ångesttillstånd en tidsdräkt på 2-6 veckor, dvs dagar med täta uppföljningar och adekvat behandling. Hur de sjukskrivna följts upp och vilken behandling de erbjudits ger inte denna kartläggning svar på då vi inte haft tillgång till denna dokumentation på FK och inte heller deras sjukjournaler. Med tanke på medianvärdena på sjukskrivningarna finns det dock anledning att närmare studera rutinerna för hur uppföljning av sjukskrivningar och behandlingsinsatser sker. Det finns också tidsmässiga riktlinjer i rehabiliteringskedjan för när rehabiliteringsinsatser och kontakter med arbetsgivare bör ske. Metoddiskussion I denna rapport har vi utgått från sjukskrivning i > 14 dagar i någon form av psykisk ohälsa enligt diagnoser hämtade från sjukintyg som FK erhållit. Omfattningen av den psykiska ohälsan i befolkningen speglas sannolikt inte fullt ut av antalet satta diagnoser, vilket Åsbring et al. (2014) visade i sin genomgång av satta diagnoser och vad som framkom vid journalgranskning. Den psykiska ohälsan var betydligt större. Detta bör beaktas när man värderar hur många som kunde fångas i denna kartläggning som bygger på data från sjukintyg lämnade till FK samt FK:s registerdata. För att närmare kunna analysera skillnader när det gäller förskrivning av läkemedel hade också journaldata behövts. Arbetslivet är idag mycket rörligt och många arbetar långt från sina bostadsorter. När det gäller sjukskrivningar kan det därför antas att en del i första hand söker sig till vårdgivare i närheten av sin arbetsplats, vilken kan finnas i annat län än där individen bor. Föreliggande kartläggning har enbart inkluderat boende i Kronobergs län. Vilka av alla de faktorer som bidrar till sjukskrivningar som kommer med på sjukintygen varierar säkert. Eftersom en hel del psykisk ohälsa dessutom döljs i somatiska problem/ sjukdomar liksom att somatiska problem har en påverkan på det psykiska välbefinnandet, kan en större andel sjukskrivningar, än som vi med den här använda metoden fått fram, innehålla inslag av psykisk ohälsa. Någon granskning av journaldata ingår inte i undersökningen. Det bör dock noteras att samsjukligheten mellan psykisk ohälsa och smärtproblematik i rörelseorganen var liten (5,3 %) i denna kartläggning, grundad på diagnoser satta på sjukintyg. Samsjukligheten var också lägre än vad som visats i tidigare undersökningar där samsjukligheten låg mellan procent (Roy-Byrne, Davidsson, Kessler, Asmundson, Goodwin, Kubzansky, Lydiard, Massie, Katon, Laden, Stein 2008). Psykisk ohälsa har en känd årstidsvariation med högst sjuklighet höst och vår (Magnusson & Partonen 2005). Skattningen av sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa var en punktskattning vid två tillfällen (oktober 2013 och/eller mars 2014) och någon klar uppföljning över tid av avslutade och återigen påbörjade och avslutade sjukskrivningsperioder mellan de två skattningarna kan inte värderas. Personer som enbart varit sjukskrivna mellan skattningarna har inte heller kommit med vilket innebär att de resultat vi kan presentera delvis är osäkra. Korttidsfrånvaron 14 dagar på grund av psykisk ohälsa är dessutom inte med. 37

41 Enbart bakgrundsfakta som framkommer i sjukintyget dvs. kön, ålder, sysselsättning och sjukskrivande instans samt bostadsort har kunnat användas. Andra faktorer som kan ha betydelse för om man blir sjukskriven eller ej har inte varit möjliga att värdera t.ex. utbildningsnivå, civilstånd, barn, födelseregion och säkra uppgifter om yrke. I sammanställningen av de sjukskrivnas sysselsättning har en mer grov gruppering gjorts på grund av få individer i vissa grupper. Detta har framförallt varit viktigt vid presentation av kommundata då det rör sig om enstaka individer vilka lätt skulle kunna identifieras. Uppgifter om CNI samt ACG de senaste två åren finns endast tillgängliga på gruppnivå för respektive vårdcentral inom Vårdval Kronoberg. En bedömning om samvariation föreligger mellan dessa faktorer och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har därför endast kunnat göras när sjukskrivande instans har varit en vårdcentral. Eftersom vi inte har uppgift om var en person är listad är det inte heller säkert att sjukskrivande vårdcentral är den där man är listad vilket innebär att den analysen innehåller en osäkerhet. De statistiska beräkningarna har gjorts på rent beskrivande nivå. Beskrivna skillnader ska tolkas med försiktighet. Ett mönster med manifesta skillnader mellan män och kvinnor, olika åldrar och mellan kommunerna kan dock ses. Att beakta i det fortsatta arbetet att stärka arbetsförmåga vid psykisk ohälsa Parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande (2015) De allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet har av en parlamentariskt sammansatt kommitté utretts sedan I sitt slutbetänkande som kom i mars 2015 föreslås en rad förändringar i sjukskrivningen inklusive stöd för återgång i arbete (SOU 2015). Det som framför allt prioriteras är att utveckla åtgärder för sjukskrivna som har svårt att återgå i arbete. En arbetsfokuserad hälso- och sjukvård efterfrågas. Förslagen har således hög relevans för den stora gruppen sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa som denna kartläggning studerat. För att stärka hälso- och sjukvårdens insatser föreslås: Krav på samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Har den sjukskrivne svårt att återgå i arbete ska sjukvården, om patienten medger, samverka med patientens arbetsgivare, FK och AF. Krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering införs i HSL. När samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser bedöms behövas ska hälso- och sjukvården göra en rehabiliteringsplanering för återgång i förvärvsarbete. Förstärkta resurser till sjukvårdens satsningar för återgång i arbete. Sjukvårdsmiljarden är viktig för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med att prioritera sjukskrivningsfrågor. Statliga ekonomiska bidrag för utveckling av bedömningsstöd inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården ska i samråd med FK och medicinska experter utveckla bedömningsstöd som gör det möjligt för vården att tidigt upptäcka sjukskrivna med hög risk för lång sjukskrivning och som behöver stöd för arbetsåtergång. 38

42 Bättre uppföljning och resultatredovisning. Hälso- och sjukvården ska i samverkan med FK löpande följa och redovisa sjukskrivningarnas utveckling och vilka åtgärder som sätts in och när. Öppna jämförelser av sjukskrivningar. Socialstyrelsen får uppdrag att i samverkan med FK och sjukvården årligen jämföra och rapportera sjukskrivningar och resultat av åtgärder för arbetsåtergång. Expertråd för återgång i arbete. Kunskapen om återgång i arbete inom hälso- och sjukvården ska stödjas genom ett expertråd. Ökat stöd och resurser till arbetsgivare: Utveckla statliga ersättningar till arbetsgivare som tillhandahåller expertstöd till rehabilitering m.m. I dialog med arbetsmarknadens parter bör regeringen utveckla ersättningssystemet så att arbetsgivare tillhandahåller företagshälsovård för sjukskrivnas återgång i arbete. En nationell webb-portal för återgång i arbete. Information, utbildning och rådgivning erbjuds arbetsgivare för att underlätta stödet till sjukskrivna medarbetares arbetsåtergång. Trepartssamtal för rehabiliteringsöverenskommelser på arbetsmarknaden. Modellen för omställningsverksamheten vid uppsägningar prövas om den också kan utvecklas för personer som har svårt att återgå i arbete på grund av sjukdom. Försäkringskassans uppföljning och samverkan: FK:s samordningsansvar ersätts med uppföljningsansvar. FK ska följa upp åtgärder för arbetsåtergång. Arbetsförmedlingens ansvar för stöd vid ohälsa: Utveckling av insatser för arbetslösa med behov av stöd på grund av ohälsa. AF får i uppdrag att utveckla insatser till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av ohälsa. Effektivare uppföljning av insatser för arbetslösa med behov av stöd på grund av ohälsa. AF ska säkerställa att uppföljning sker av personer som är inskrivna och inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Förbättring av AF:s kontakter med sjukvården. AF bör, om personen medger, eftersträva direktkontakt och samverka med sjukvården för att stödja återgång i arbete. Rekommendationer - Utveckla inom hälso- och sjukvården strukturer och arbetsmodeller för att vid psykisk ohälsa fånga tidiga tecken på nedsatt arbetsförmåga. - Begär självdeklaration från sjukskrivande instanser (vårdcentraler, psykiatrisk specialistvård) kring bedömning/behandling vid sjukskrivningar vid psykisk ohälsa. - Begär självdeklaration från rehabiliteringsenheter (psykosociala resurser, fysioterapi och arbetsterapi inom såväl primärvård som specialistvård) angående rutiner för bedömning och behandling som främjar fortsatt aktivitets- och arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. - Genomför dialogmöten utifrån vad som framkommit i självdeklarationerna. 39

43 - Överväg utbildning utifrån behov framkomna i självdeklarationer och dialogmöten. - Involvera arbetsgivar- och fackliga organisationer liksom företagshälsovård i det strategiska arbetet för att främja en hållbar arbetshälsa. - Undersök på FK hur rutiner för hur sjukskrivningar och behandlingsinsatser följs upp. - Genomför kommundialoger utifrån respektive kommuns sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. - Främja och stärk den regionala utvecklingen i Kronobergs län som helhet, liksom i de åtta kommunerna genom att på ett strategiskt, strukturerat sätt utveckla arbetet kring psykisk hälsa särskilt med tanke på jämlikhet utifrån såväl genus som ålder, i nära samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och sjukvård, kommunerna, FK och AF. - Beakta Slutbetänkandet av den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen angående bedömning, samordnings- och uppföljningsansvar av sjukskrivna. Konklusion Psykisk ohälsa utgör ett betydande folkhälsoproblem. Det förelåg en stor variation i sjukskrivning mellan könen, olika åldrar liksom mellan kommunerna och mellan vårdcentralerna räknat på sjukskrivningar för psykisk ohälsa per 1000 listade individer. Att det förekom så stora variationer mellan kommunerna i Kronoberg liksom mellan vårdcentralerna bör diskuteras som en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård. Det kan föreligga risk att problem medikaliseras och att individer sjukskrivs, där åtgärder i stället borde ske utanför hälso- och sjukvården. För att främja och stärka den regionala utvecklingen i Kronobergs län som helhet liksom i de åtta kommunerna är det således mycket angeläget att på ett strategiskt, strukturerat sätt utveckla arbetet kring psykisk hälsa särskilt med tanke på jämlikhet utifrån såväl genus som ålder i nära samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och sjukvård, kommunerna, FK och AF. 40

44 Referenser Arbetsmiljöverket (SFS 1977:1106) Arbetsmiljölagen (AML); (Elektronisk). Tillgänglig från: av.se [ ] Arbetsmiljöverket (AFS 1994:1). Arbetsanpassning och rehabilitering; (Elektronisk).Tillgänglig från: [ ] Carlsson, AC., Wandel, P., Osby, U., Zarrinkoub, R., Wettermark, B., Ljunggren, G. (2013). High prevalence of diagnosis of diabetes, depression, anxiety, hypertension, asthma and COPD in the total population of Stockholm, Sweden a challenge for public health. BMC Public Health 2013; 13(1):670. Ekström, H., Holmberg, S., Karlsson, A. (2013). Vårdval Kronoberg. Kartläggning av primärvården i Kronobergs län före och efter Vårdval en jämförande studie. FoU-rapport 2013:2. Växjö: FoU Kronoberg. Folkhälsomyndigheten (2013): Hälsa Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] Folkhälsorapport 2005 (2005). Stockholm: Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, Försäkringskassan. Rehabiliteringskedjan; (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] Försäkringskassan (2011). Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för sjukpenning I sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år 2009 fördelat på diagnos. Socialförsäkringsrapport 2011:4. Stockholm: Försäkringskassan, Analys och prognos. Försäkringskassan (2013). Kvinnors sjukfrånvaro. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr Stockholm: Försäkringskassan. Försäkringkassan (2014). Månadsuppföljning sjukförsäkringen. (Elektronisk). Tillgänglig: [ ] Försäkringskassan (2014). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges befolkning år. Socialförsäkringsrapport 2014:4. Hagnell, O., Lanke, J., Rorsman, B., Ojesjo, L. (1982). Are we entering an age of melancholy? Depressive illnesses in a prospective epidemiological study over 25 years: the Lundby Study, Sweden. Psychol Med 1982;12:

45 Hedin, K., André, M., Brorsson, A., Gröndal, H., Soares, J., Strandberg, E-L., Mölstad, S. Studier över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika. (2014). Folkhälsomyndigheten (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] ISF (2012). Inspektionen för Socialförsäkringen. Rehabiliteringsgarantin. (Rapport 2012:17). Stockholm. Magnusson, A., Partonen, N. (2005). The diagnosis, symptomatology, and epidemiology of seasonal affective disorders. CNS Spectr 2005; 10: Nilsson, M. (2008). Välfärdsprofil Region södra Småland FoU-rapport 2008:11. Växjö: FoU Välfärd i Södra Småland. OECD Sick on the Job? Myths and Realities about Mental Health and Work. Paris: OECD Publishing. OECD Mental Health and Work: Sweden. Paris: OECD Publishing. Riksförsäkringsverket Långtidssjukskrivningar för psykisk sjukdom och utbrändhet Vilka egenskaper och förhållanden är utmärkande för de drabbade? RFV Analyserar 2002:4. Stockholm: Riksförsäkringsverket. Roy-Byrne, P., Davidson, K., Kessler, R., Asmundson, G., Goodwin, R., Kubzansky, L., Lydiard, B., Massie, M., Katon, W., Laden, A., Stein, M. (2008). Anxiety disorders and comorbid medical illness. General Hospital Psychiatry 2008; 30: SBU (2005). Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Stockholm; SBU 2005:171/1-2. SBU (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Stockholm; SBU 2014:223/2014. SKL (2014). (O)jämställdhet i hälsa och vård. (Elektronisk). Reviderad upplaga 2014, SKL 2014 Psykisk hälsa. (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] Socialdepartementet (2004). Socialförsäkringsutredningen. Samtal om socialförsäkring nr 4. Vad är arbetslinjen? Skrift; Tillgänglig från: [ ] Socialstyrelsen (2004). Om primärvårdens domän och strategier. Slutrapport för Socialstyrelsens projekt: Primärvårdens roll för hälso- och sjukvårdens systemeffektivitet. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2010). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Systematisk förteckning. Svensk version 2011 (ICD-10-SE). Socialstyrelsen Statens offentliga utredningar, SOU S2010:04. Arbetslivsinriktad rehabilitering. Inspektionen för socialförsäkringen; (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] 42

46 Statens offentliga utredningar, SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring. Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] Tengland, P-A. (2011). The concept of work ability. J Occup Rehabil 2011; 21: Tettamanti, G., Altman, D., Iliadou, AN., Bellocco, R., Pedersen, NL. (2013). Depression, neuroticism, and urinary incontinence in premenopausal women: a nationwide twin study. Twin Res Hum Genet 2013; 16(5): Thomsson, H. (2013). Kvinnors sjukfrånvaro. En genusanalys. Thomsson & Partners AB. (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] Wadell, G., Burton, A.K. (2006). Is work good for your health and well-being? London: TSO; (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] Wittchen, HU., Jacobi, F. (2005). Size and burden of mental disorders in Europe a critical review and appraisal of 27 studies. Eur Neuropsychopharmacol 2005;15: Åkerström, A., Grahn, B. (2012). Främja hälsa och motverka långtidssjukskrivning. Kartläggning av psykosocial arbetsmiljö, hälsofrämjande insatser och sjukfrånvaro i Ljungby och Lessebo Kommuner. Växjö: FoU Kronoberg, FoU-rapport 2012:1. Åsbring, N., Dal, H., Ohrling, M., Dalman, C. (2014). Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa. Läkartidningen 2014;111:CZCP Öppna jämförelser (2014). Folkhälsa. (Elektronisk). Tillgänglig från: [ ] 43

47 Bilagor Bilaga A Vårdval Kronoberg Primärvård Avsnitt 1. Ersättningsmodell Vårdval Kronoberg primärvård. Region Kronoberg. Utdrag ur Bilaga 1 Ekonomiska regleringar. Huvuddelen av vårdgivarens kostnader finansieras i Vårdval Kronoberg genom en vårdersättning baserad på vårdtyngd (Adjusted Clinical Groups (ACG)) och ohälsa baserad på socioekonomiska variabler (Care Need Index (CNI)). ACG-systemet grupperar samtliga listade patienter vid en vårdcentral efter den typ av hälsotillstånd som varje medborgare befinner sig i. Grupperingen sker utifrån redan registrerade data i patientjournalen i form av patientens identitet, ålder, kön och samtliga diagnoskoder under en bestämd tidsperiod. För grupperingen i Vårdval Kronoberg hämtas diagnoser från all hälso-och sjukvård, både öppen och sluten vård 24 månader tillbaka i tiden. Det är typen av tillstånd och kombinationerna av dem som blir avgörande för patientens tillhörighet till en specifik grupp. Besöksfrekvens eller antal vårdtillfällen saknar betydelse. Gruppering av samtliga i Kronobergs län folkbokförda invånare sker varje månad inför beräkningen av vårdersättningen. CNI beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa baserad på socioekonomiska faktorer. Ingående variabler i modellen är: Ålder över 65 år och ensamboende. Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika. Arbetslösa eller i åtgärd år. Ensamstående förälder med barn 17 år. Personer 1 år eller äldre som flyttat in i området. Lågutbildade år. Ålder yngre än 5 år. Även beräkning av vårdcentralernas CNI sker en gång per månad. Vårdersättningen tillsammans med övriga ersättningar inom grunduppdraget är dimensionerade för att vårdcentralerna ska få ekonomiska förutsättningar för att kunna ta ett kostnadsansvar för all vårdkonsumtion på primärvårdsnivå utanför sjukhusen, för de medborgare som valt vårdcentralen. Kostnadsansvaret omfattar förutom vård och omhändertagande hos den valda vårdcentralen även ett kostnadsansvar för besök hos de med vårdcentralen samverkande aktörerna, hos övriga vårdcentraler inom vårdvalet inklusive besök hos primärvårdsrehab, vid jourcentraler, hos offentligt finansierade privata sjukgymnaster i länet samt besök vid vårdcentraler utanför länet. Kostnadsansvaret för vårdcentralens listade patienter omfattar även all förskrivning av allmänläkemedel och inom vårdvalet beställd medicinsk service. 44

48 Fastställande och prisuppräkning Landstingsfullmäktige fastställer årligen i juni vårdersättningens storlek, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Uppräkning sker med Landstingsprisindex (LPI) inklusive läkemedel, för nästkommande år enligt SKLs planeringsförutsättningar i april. Beslutat index för 2015 är 2,2 %. Laboratorietransporter är från en fri nyttighet för vårdcentralerna. Beslutad vårdersättning för 2015 har därför justerats ner med 10 kr per listad, vilket motsvarar det värde som lades in i vårdvalet för att täcka vårdenheternas kostnader för laboratorietransporterna vid vårdvalets start Ersättning för grunduppdrag 2.1 Vårdersättning Varje månad erhåller vårdcentralen vårdersättning för samtliga invånare som i Cambio Cosmic var registrerade som listade på vårdcentralen den förste i aktuell faktureringsmånad. Vårdersättningen är viktad till 90 % efter vårdtyngd, ACG och 10 % efter risk för ohälsa baserat på sju olika socioekonomiska variabler, CNI. Vårdcentralens vårdtyngd respektive socioekonomiska tyngd är en relativ vikt kring ett genomsnittligt medelvärde, vilket för Vårdval Kronoberg alltid kommer att vara 1,0. 45

49 Bilaga B Gruppering psykiska sjukdomar, syndrom och beteendestörningar enlig ICD-10 F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar F00-F09 Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar F10-F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser F20-F29 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom F30-F39 Förstämningssyndrom F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom F50-F59 Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer F60-F69 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna F70-F79 Psykisk utvecklingsstörning F80-F89 Störningar av psykisk utveckling F90-F98 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid F99-F99 Ospecificerad psykisk störning 46

50 Bilaga C Tabell 7. Bruttolista kartläggningens samtliga diagnoser * noterade hos de sjukskrivna, n = Diagnoser Antal Reaktion svår stress 979 Depression 819 Ångest 477 Allmänna sjukdomssymtom 70 Yttre skador, förgiftningar 30 Missbruk 23 Somatoforma sjukdomstillstånd 14 Ätstörningar 11 Personlighetsstörning 167 Bipolär sjukdom 85 Schizofreni 50 Förvärvad hjärnskada 11 Muskuloskeletala sjukdomar 177 Cirkulationsorganens sjukdomar 42 Nervsystemets sjukdomar 40 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbn 28 Andningsorg sjukdomar 23 Matsmältningsorganens sjukdomar 23 Tumörer 16 Urin- könsorganens sjukdomar 15 Ögats örats sjukdomar 13 Blodsjukdomar 6 Infektions- o parasitsjukdomar 5 Graviditet 4 Hudens sjukdomar 3 * Samma huvuddiagnos fanns ibland noterad flera gånger för samma individ men med olika specifikation angiven i ICD-10, 3:e position. 47

51 Bilaga D Tabell 8a. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Alvesta kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 146. Kön Man Kvinna n % median kvartil min max Ålder Åldersintervaller Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

52 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression-ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdomd symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk sjukdom min max 49

53 Tabell 8b. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Lessebo kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 89. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande 0 0 Föräldraledig 0 0 Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare - - Uppgift saknas Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

54 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående och MSD M00-99, allmänna sjukdoms symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk sjukdom min max 51

55 Tabell 8c. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Ljungby kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 375. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

56 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Delsumma F Psyk ovanstående och MSD M00-99, allmänna sjukdoms symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psyk sjukdom och annan somatisk sjukdom min max 53

57 Tabell 8d. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Markaryds kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 85. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare 0 0 Studerande 0 0 Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Öppen specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

58 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psykiatri ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdoms symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, Hjärnskada, Ätstörning, Missbruk Personlighetsstörning & annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom & annan somatisk sjukdom min max 55

59 Tabell 8e. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Tingsryds kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 112. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande 0 0 Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

60 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående och MSD M00-99, allmänna sjukdoms symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk sjukdom min max 57

61 Tabell 8f. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Uppvidinge kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 68. n % median Kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare 0 0 Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

62 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdoms symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk sjukdom min max 59

63 Tabell 8g. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Växjö kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 788. n % median Kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

64 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psykiatri enligt ovanstående och MSD M00-99, allmänna sjukdoms symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD, F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk sjukdom min max 61

65 Tabell 8h. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Älmhults kommun med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar, n = 167. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig 0 0 Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

66 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdomar symtom R00-99 Delsumma F32-45, M00-99, R Recid. depression, ångest, MSD,F Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada, ätstörning, missbruk Personlighetsstörning och annan psykiatrisk sjukdom Delsumma psykiatrisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk sjukdom min max 63

67 Bilaga E Tabell 13a. Karaktäristika sjukskrivna i Alvesta kommun med psykiska sjukdomar; stress, ångest, depression, smärta, n = 103. Kön Man Kvinna n % median kvartil min max Ålder Åldersintervaller Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande - - Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

68 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression-ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R min max 65

69 Tabell 13b. Karaktäristika sjukskrivna i Lessebo kommun med psykiska sjukdomar; stress, ångest, depression, smärta, n = 64. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande - - Föräldraledig - - Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare - - Uppgift saknas - - Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare - - Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

70 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R min max 67

71 Tabell 13c. Karaktäristika sjukskrivna i Ljungby kommun med psykiska sjukdomar; stress, ångest, depression, n = 289. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

72 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R min - max 69

73 Tabell 13d. Karaktäristika sjukskrivna i Markaryds kommun med psykiska sjukdomar; stress, ångest, depression, smärta, n = 57. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare - - Studerande - - Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare - - Uppgift saknas Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Öppen specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare Uppgift saknas Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

74 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psykiatri ovanstående & MSD M00-99, allmänna Sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R min max 71

75 Tabell 13e. Karaktäristika sjukskrivna i Tingsryds kommun med psykiska sjukdomar; stress, ångest, depression, n = 79. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande - - Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare - - Uppgift saknas - - Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare - - Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

76 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R min max 73

77 Tabell 13f. Karaktäristika sjukskrivna i Uppvidinge kommun med psykiska sjukdomar; stress ångest, depression, n = 33. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare - - Studerande Föräldraledig - - Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare - - Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare - - Uppgift saknas - - Vårdnivå senaste sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård - - Privatläkare - - Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

78 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R min max 75

79 Tabell 13g. Karaktäristika sjukskrivna i Växjö kommun med psykiska sjukdomar; stress, ångest, depression, n = 555. n % median kvartil min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande Föräldraledig Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas 3 - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

80 n % median kvartil Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psykiatri enligt ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R min max 77

81 Tabell 13h. Karaktäristika sjukskrivna i Älmhults kommun med psykiska sjukdomar; stress, ångest, depression, n = 115. n % median SD min max Kön Man Kvinna Ålder Åldersintervall Sysselsättning år år år Anställd Arbetslös Egen företagare Studerande - - Föräldraledig - - Verksamhetsområde Vård/omsorg Skola/barnomsorg Administration/chef/specialist/expert/media Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare Försäljning/service Industri/byggnads/tillverkning/ process/transport/lantbruk/skogsbruk Arbetssökande/studerande/uppgift saknas Vårdnivå första sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Vårdnivå sjukskrivande instans Vårdcentral Psykiatrisk specialistnivå Företagshälsovård Övrig specialistvård Privatläkare Uppgift saknas - - Sjukskrivning antal dagar Sjukskrivning intervall < 3 mån > 3 mån < 6 mån > 6 mån < 1 år > 1 år

82 Sammanvägd diagnos Reaktion svår stress F Ångest F40-42, F51, F Depression F32, F34-39, F Ångest, depression ej F33, F44-45, F Delsumma F Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna sjukdom symtom R00-99 Summa F32-45, M00-99, R n % median SD min max 79

83

84 Sjukfrånvarons utveckling i Kronobergs län visade 2013 på behov av en mer detaljerad kartläggning relaterad till psykisk ohälsa. Syftet var att kartlägga personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar pga. psykisk ohälsa i Kronobergs län och dess åtta kommuner. En stor andel av länets sjukskrivna var sjukskrivna pga. psykisk sjukdom (1 830 sjukfall, 1,5 % av befolkningen). Totalt hade 65,5 procent diagnoser inom områdena reaktion på svår stress, ångest och depression. Variationen i sjukskrivning var stor mellan könen, olika åldrar liksom mellan kommunerna och mellan vårdcentralerna räknat på sjukskrivningar för psykisk ohälsa per 1000 listade individer. Att det förekom så stora variationer mellan kommunerna i Kronoberg liksom mellan vårdcentralerna bör diskuteras som en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård. Det kan finnas risk att problem medikaliseras och att individer sjukskrivs där åtgärder i stället borde ske utanför hälso- och sjukvården.