FICKFAKTA Statistik om integration

Transkript

1 FICKFAKTA Statistik om integration

2 Fickfakta 2010 Statistik om integration

3 För mer information om statistiken kontakta: Arbetsmarknadsdepartementet Monir Dastserri, tel Fickfakta Statistik om integration Arbetsmarknadsdepartementet, 2011 ISBN Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm Tryck: Davidsons tryckeri AB, Växjö 2010 (Trn: A11.003) 2

4 Innehåll Inledning...4 Integrationspolitikens inriktning...4 Begrepp och termer...7 Demografi...11 Utbildning...28 Arbetsmarknad...51 Inkomst...84 Boende...87 Delaktighet och deltagande...92 Hälsa...98 Källor

5 Inledning Integration är en ömsesidig process i bemärkelsen att alla oavsett bakgrund är delaktiga och medansvariga. I ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör människor komplettera varandra och ömsesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet för att den potential som finns i mångfalden ska frigöras och komma till användning. Segregation, självvald eller påtvingad, är lika lite önskvärd som påtvingad assimilation. Integrationspolitikens inriktning Mål för integrationspolitiken Regeringens övergripande mål för integrationspolitiken är: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integrationspolitikens nationella organisation Den nuvarande inriktningen för integrationspolitiken beslutades av riksdagen Målet är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Arbetsmarknadsdepartementet har från och med den 1 januari 2011 ansvaret för samordningen av integrationspolitiken. Departementet har också ansvar 4

6 för vissa integrationsfrågor såsom nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, svenskt medborgarskap och att motverka och förebygga diskriminering. Arbetsförmedlingen har från och med första december 2010 samordningsansvaret för etableringsinsatser för vissa nyanlända. Regeringens politik Regeringens arbete med integration har utgått från sju strategiskt viktiga områden: ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända fler i arbete och fler företagare bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna en effektiv bekämpning av diskriminering en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald Med utgångspunkt från dessa områden har regeringen genomfört en rad konkreta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för integration. Den mest omfattande åtgärden är reformen för att påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet som trädde i kraft den första december Reformen innebär bland annat att Arbetsförmedlingen, istället för 5

7 kommunerna, får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna. Tillståndet och utvecklingen på integrationsområdet följs i huvudsak upp av respektive myndighet. Därutöver har Statistiska Centralbyrån ett uppdrag att regelbundet redovisa integrationsstatistik. Statistik om integration Integration berör alla samhällsområden. För att kunna följa upp och analysera samhällsutvecklingen ur ett integrationsperspektiv bör den statistik som publiceras vara uppdelad efter utrikes och inrikes födda eller efter bakgrund, dvs. efter personer med svensk och utländsk bakgrund. Sådan statistik är en förutsättning för att upptäcka, uppmärksamma samt motverka hinder för integration såsom diskriminering. Den utgör också ett redskap i uppföljning och planering för att uppnå integrationspolitikens mål. Statistiken bör även vara uppdelad på kön. Tabeller och diagram i den här boken är könsuppdelad i den mån det har varit möjligt. Med Fickfakta - statistik om integration vill vi ge en bild av tillståndet och utvecklingen av integrationen i Sverige. 6

8 Begrepp och termer Utrikes född: Person som är folkbokförd i Sverige men som är född i något annat land. Person med utländsk bakgrund: Person som är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Person med svensk bakgrund: Person som är född i Sverige med en eller två inrikes födda föräldrar. Invandrare: Immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år. Flykting: Enligt FN:s flyktingkonvention är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning. Sverige och ett hundratal andra länder har anslutit sig till flyktingkonventionen. Det innebär att Sverige lovat att ge asyl till den som har flyktingskäl. Vistelsetid: Den totala tid en person har varit folkbokförd i Sverige. För att räkna den totala tiden används det senaste invandringsåret som tiden noll. Grund för bosättning: För att personer som är icke medborgare i EU/EES länder ska få tillstånd att bosätta sig i Sverige krävs uppehållstillstånd. De som har fått 7

9 uppehållstillstånd delas in i kategorier efter grund för bosättning. Redovisningen av grund för bosättning sker enligt följande indelning: Flykting eller motsvarande Anhöriga Arbete Studier AKU: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) genomförs löpande sedan början av 1960-talet och är Sveriges officiella sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistik. Befolkningen i arbetsför ålder (15-74 år) delas in i kategorier utifrån arbetsmarknadsstatus. I arbetskraften: Personer som kan och vill arbeta och som har eller söker arbete, dvs. personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa, dvs. personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsatta: Personer som utfört arbete minst en timme under mätveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbete. Här ingår både anställda och egenföretagare. Arbetslösa: Personer som inte är sysselsatta och som söker arbete och har kunnat arbeta. I enlighet med internationella definitioner ingår sedan oktober 2007 heltidsstuderande som sökt arbete i begreppet arbetslösa och därmed också i arbetskraften. 8

10 Sjuk- eller aktivitetsersättning: Ersätter från och med 2003 förmånerna förtidspension och sjukbidrag. Om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel kan personer i åldrarna år få rätt till aktivitetsersättning och personer år sjukersättning. Disponibel inkomst: Är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Sammanräknad förvärvsinkomst: Består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. EU27: EU:s samtliga medlemsländer: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-avtalet: EES står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och omfattar de 27 medlemsländerna i EU och de tre Efta-länderna Norge, Island och Liechtenstein. EES är ett frihandelsområde och det närmaste samarbete som EU har med andra länder. Ex-Jugoslavien: Personer födda i något av de länder som tidigare utgjorde Jugoslavien och som inte ändrat sitt födelseland i folkbokföringen. 9

11 STATIV: STATIV är en longitudinell individdatabas. Objektet i databasen är individen och avser samtliga folkbokförda individer per den 31 december STATIV kan utgöra underlag för beskrivning och analys avseende integration, segregation, jämställdhet och migration. Vissa uppgifter finns även för individens föräldrar. Databasen uppdateras varje år under våren med en ny årgång. 10

12 Demografi Hur har invandringen och antalet utrikes födda i befolkningen varierat i Sverige under talet? Utrikes födda i befolkningen Antal i tal Källa: SCB Invandringen till Sverige Antal i tal Källa: SCB 11

13 Vid 1900-talets början uppgick Sveriges befolkning till 5,1 miljoner. Knappt var födda i ett annat land. År 2004 hade Sveriges befolkning just passerat 9 miljoner och då fanns 1,1 miljoner utrikes födda i riket. Medan Sveriges totala befolkning inte ens fördubblades ökade antalet utrikes födda personer ungefär 30 gånger. Andelen utrikes födda i befolkningen har därför under hela perioden ökat från mindre än en procent till ca fjorton procent, 1,3 miljoner. Invandringen började öka under andra världskriget då ett stort antal flyktingar från de nordiska och de baltiska länderna vistades i Sverige. Under och 1960-talet var den ekonomiska tillväxten i Sverige hög och en arbetskraftsinvandring initierades. Invandringen från de nordiska länderna nådde en topp då den överskred personer, främst på grund av hög arbetslöshet i Finland. År 1967 fick Sverige nya invandringsregler som gjorde det svårare för utomnordiska invandrare att bosätta sig i Sverige av arbetsmarknadsskäl. Efter det att arbetskraftsinvandringen från de utomnordiska länderna i stort sett upphörde från mitten av 1970-talet har invandringen i stor utsträckning utgjorts av flykting- och anhöriginvandring från utomeuropeiska länder. Sverige har tagit emot flyktingar från många av världens oroshärdar, bland annat Chile, Iran, Irak, Somalia och Ex-Jugoslavien. 12

14 Hur har in- och utvandringen påverkat befolkningens storlek? In- och utvandrare och prognos Antal Prognos Invandring Utvandring Källa: SCB Födda och döda och prognos Antal Födda Prognos Döda Källa: SCB

15 Invandrings- och födelseöverskott Antal i tal Invandringsöverskott Födelseöverskott Källa: SCB Förändringen av Sveriges befolkning under ett år beräknas som: födda döda + invandrade utvandrade, det vill säga som: födelseöverskott + invandringsöverskott, (både födelseöverskottet och invandringsöverskottet kan vara negativa tal). Invandringsöverskottet har i stort sett varit större än födelseöverskottet de senaste 20 åren. Sedan 1980 har den svenska befolkningen ökat med drygt personer. I slutet av 1990-talet var födelseöverskottet negativt, men befolkningen ökade ändå tack vare invandringsöverskottet. 14

16 Befolkningen och prognos uppdelad i inrikes och utrikes födda Antal Prognos Utrikes födda Inrikes födda Källa: SCB

17 Hur många personer har fått uppehållstillstånd i Sverige de senaste åren och på vilka grunder? Antal Flykt.eller motsv Anhö riga/adoptivbarn Arbete Studier EES- avtalet Källa: Migrationsverket Invandrare från länder utanför EU/EES måste ha uppehållstillstånd i Sverige och i samband med att de söker uppehållstillstånd ange varför de vill bosätta sig här, sin grund för bosättning. EU/EES-medborgare som arbetar, studerar eller är anhöriga har uppehållsrätt i Sverige, men måste registrera sig hos Migrationsverket senast tre månader efter inresan. Nordiska medborgare kan bo i Sverige utan krav på tillstånd eller registrering. Antalet flyktingar ökade kraftigt från ca 8000 år 2005 till ca år Ökningen berodde på den tillfälliga asyllagen för perioden november 2005 tom maj Arbetskraftsinvandringen har ökat kraftig t under de tre 16

18 senaste åren från ca 6000 år 2006 till ca år Den vanligaste grunden för bosättning för både män och kvinnor är anhöriginvandring. Skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller arbete eller studier som grund för bosättning är stor. Grund för bosättning 2009 för invandrare från länder utanför EES, kvinnor Flykting eller motsv. 17 % Studier 9% Arbete 6% Anhöriga 68% Grund för bosättning 2009 för invandrare från länder utanför EES, män Studier 18 % Arbete 15 % Flykting eller motsv. 19 % Anhöriga 48% Källa: Databasen STATIV, SCB 17

19 Hur många asylsökande ensamkommande barn har fått tillstånd att stanna i Sverige? Antal beviljade uppehållstillstånd till ensamkommande barn och ungdomar och deras anhöriga Antal Anknytning till ensamkommande Beviljade uppehållstillstånd för ensamkommande barn Källa: Migrationsverket Majoriteten av de unga som söker asyl i Sverige uppger att de är mellan 15 och 17 år och de flesta är pojkar. De senaste tre åren ( ) har totalt ensamkommande barn och ungdomar beviljats permanenta uppehållstillstånd. Under samma period har 808 personer (föräldrar och syskon) beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett ensamkommande barn. 18

20 Från vilka världsdelar kommer invandrarna till Sverige? Antal personer som invandrat till Sverige , efter födelselandgrupper Sverige EU27 Nordamerika/Oceanien Asien Källa: Databasen STATIV, SCB Norden Övriga Europa Sydamerika Afrika Antalet utomeuropeiska invandrare har ökat kraftigt under de senare åren. En stor del av invandrarna har kommit från Asien och Afrika. Invandrare från de nordiska länderna har dominerat den största delen av 1900-talet. I början av 1990-talet bröts dock detta mönster, då gruppen från Asien gick om i antal. 19

21 År 2009 var andelen personer som invandrat från Asien och Afrika drygt 31 respektive 14 procent. Invandring efter födelseland, Antal invandrare Födelseland Sverige Irak Somalia Polen Kina Thailand Danmark Iran Tyskland Finland Turkiet Norge Rumänien Indien Pakistan Storbritannien och Nordirland USA Afghanistan Eritrea Källa: SCB En uppdelning på enskilda länder visar att den största gruppen som invandrat nästan alla år är personer födda i Sverige som återvänder hit. Det näst största landet är Irak följt av Somalia. 20

22 Befolkning efter ålder, kön och födelseregion år 2009 Inrikes födda Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Europa Utanför Europa Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: Databasen STATIV, SCB 21

23 Hur stor andel av befolkningen har utländsk bakgrund? Andel kvinnor i befolkningen 2009 efter bakgrund Utrikes födda 14,7 % Inrikes födda med 2 utrikes födda föräldrar 4,3% Svensk bakgrund 81,0% Antal och andel kvinnor efter bakgrund Totalt Antal Utländsk Antal bakgrund Andel (%) 16,6 17,2 17,8 18,4 19,0 därav Utrikes Antal födda Andel (%) 12,9 13,3 13,7 14,2 14,7 Svensk Antal bakgrund Andel (%) 83,4 82,8 82,2 81,6 81,0 Källa: Databasen STATIV, SCB 22

24 Andel män i befolkningen 2009 efter bakgrund Utrikes födda 13,9 % Inrikes födda med 2 utrikes födda föräldrar 4,6% Svensk bakgrund 81,5% Antal och andel män efter bakgrund Totalt Antal Utländsk Antal bakgrund Andel (%) 16,0 16,6 17,3 17,9 18,5 Därav Utrikes Antal födda Andel (%) 12,0 12,5 13,0 13,5 13,9 Svensk Antal bakgrund Andel (%) 84,0 83,4 82,7 82,1 81,5 Källa: Databasen STATIV, SCB 23

25 Vilken grupp av invandrarna har bott längst i Sverige? Andel personer med olika vistelsetid i landet efter födelselandsregion, år 2009, procent Afrika Asien Sydamerika Nordamerika och Oceanien Övriga Europa EU27 Norden år 5-9 år år Källa: Databasen STATIV, SCB Hur länge man har bott i Sverige varierar mellan olika födelseregioner. Bland personer födda i Afrika och Asien har närmare 40 respektive 30 procent varit bosatta i Sverige mindre än fem år. De som har varit längst i Sverige är de som är födda i Norden och Sydamerika. 24

26 Vilka är de 20 största grupperna av utrikes födda i Sveriges befolkning 2009? Utrikes födda i befolkningen 2009 efter födelseland De 20 största grupperna Finland Irak Ex-Jugoslavien Polen Iran Bosnien-Hercegovina Tyskland Danmark Norge Turkiet Somalia Thailand Chile Libanon Kina Storbritannien och Nordirland Syrien Rumänien USA Indien tal kvinnor män Källa: Databasen STATIV, SCB 25

27 Vilka kommuner i Sverige har högst respektive lägst andel utrikes födda i sin befolkning? Kommuner i Sverige 2009 med högst andel utrikes födda Folkmängd Antal Utrikes födda Antal Andel (%) av befolkning Haparanda ,5 Botkyrka ,5 Södertälje ,7 Malmö ,8 Burlöv ,4 Huddinge ,1 Sundbyberg ,0 Solna ,2 Landskrona ,1 Övertorneå ,7 Eda ,4 Upplands Väsby ,7 Sigtuna ,7 Järfälla ,4 Göteborg ,9 Stockholm ,8 Haninge ,2 Upplands-Bro ,4 Strömstad ,6 Eskilstuna ,3 Källa: Databasen STATIV, SCB 26

28 Kommuner i Sverige 2009 med lägst andel utrikes födda Folkmängd Antal Utrikes födda Antal Andel (%) av befolkning Ovanåker ,7 Lekeberg Öckerö ,2 Piteå ,2 Vansbro ,3 Berg ,3 Storuman ,3 Vilhelmina ,4 Gotland ,6 Åtvidaberg ,7 Rättvik ,7 Vännäs ,8 Krokom ,9 Arvidsjaur ,9 Nordmaling ,9 Mörbylånga ,9 Karlsborg Boxholm Söderköping Robertsfors ,1 Källa: Databasen STATIV, SCB Kommunerna med högst andel utrikes födda i sin befolkning är gräns- och storstadskommuner medan kommunerna med lägst andel utrikes födda framförallt är belägna i norra Norrlands inland. 27

29 Utbildning Svenska För Invandrare (SFI) Studieresultat t.o.m för elever som påbörjat sin utbildning 2007, efter kön, ålder och utbildningsbakgrund, procent Nybörjare år 2007 Totalt Slutfört Avbrutit Fortsätter antal kurs kurs utb. Samtliga elever ,8 23,4 14,8 därav: kön Kvinnor ,9 20,1 14,0 Män ,3 26,9 15,8 därav: i åldern år ,8 19,5 16, år ,5 22,8 12, år ,9 22,7 14, år ,2 24,4 17,4 55 år ,3 38,4 19,3 med därav utbildning i 0-3 år ,8 21,8 17,4 i 4-6 år ,8 24,4 17,9 i 7-9 år ,1 26,0 17,0 i år ,7 24,0 14,3 i 13 år eller mer ,1 22,1 12,8 Källa: Skolverket Av samtliga elever som påbörjat SFI år 2007 avslutade ca 61 procent sin utbildning med minst godkänt resultat. En större andel kvinnor än män slutför SFI. 28

30 Studieresultat t.o.m för elever som påbörjat SFI 2007, elever prioriterade* efter högsta godkända studievägskurs Totalt Kvinnor Män Samtliga elever Slutfört någon kurs med minst godkänt resultat (%) därav: 61,8 65,9 57,3 Kurs 1A 4,6 4,9 4,2 Kurs 1B 2,5 2,8 2,3 Kurs 2B 11,3 10,7 11,9 Kurs 2C 8,2 7,9 8,5 Kurs 3C 7,7 7,9 7,4 Kurs 3D 27,6 31,8 22,9 Avbrott/studieuppehåll (%) 23,4 20,1 26,9 Fortsätter utbildningen (%) 14,8 14,0 15,8 Källa: Skolverket, *) En elev i SFI kan ha fått godkänt resultat i flera kurser och i flera studievägar. Därför har eleverna prioriterats så att endast den högsta godkända studievägskursen redovisas. På detta sätt räknas eleverna endast en gång men prioriteringen får till följd att antalet elever som fått godkänt resultat i de lägre kurserna underskattas i tabellerna. Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum t.o.m för elever som påbörjat SFI 2007, elever prioriterade* efter högsta godkända studievägskurs Totalt Kvinnor Män Samtliga elever Slutfört någon kurs med minst godkänt resultat därav: Kurs 1A Kurs 1B Kurs 2B Kurs 2C Kurs 3C Kurs 3D Avbrott/studieuppehåll Fortsätter utbildningen Källa: Skolverket 29

31 Andel personer som avslutat svenska för invandrare under läsåret med godkända betyg av de som avslutat/avbrutit SFI under läsåret efter grund för bosättning, år, , procent Flyktingar och deras anhöriga Övriga invandrare Källa: Databasen STATIV, SCB Median i antal dagar till godkänt betyg i SFI efter grund för bosättning, år, Antal Flyktingar och deras anhöriga Övriga invandrare Källa: Databasen STATIV, SCB 30

32 Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskolan bland niondeklassare vårterminerna åren efter kön, vistelsetid i Sverige och födelseregion, procent Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0-4 år 5-9 år 10+år Norden EU 27 Övriga Europa Nordamerika och Oceanien Sydamerika Asien Afrika Källa: Databasen STATIV, SCB Andelen behöriga till gymnasie skolan ökar med vistelsetiden i Sverige. Bland elever från Afrika och Asien är drygt 56 respektive 59 procent behöriga till gymnasieskolan. Bland flickor och pojkar födda i Sverige är andel behöriga till gymnasie skolan 92 respektive 90 procent. 31

33 Andel elever behöriga till gymnasieskolan bland niondeklassare vårterminerna åren efter vistelsetid i Sverige och födelseregion, procent Flickor 0-4 år 5-9 år 10+år Total Sverige 92,0 Norden 77,9 84,2 90,3 87,2 EU 27 57,6 88,1 86,4 80,9 Övriga Europa 47,1 75,0 85,2 80,2 Nordamerika och Oceanien 54,7 86,0 90,2 84,4 Sydamerika 36,6 74,0 83,2 76,1 Asien 25,1 61,6 84,8 66,4 Afrika 21,5 61,6 79,9 57,5 Källa: Databasen STATIV, SCB Pojkar 0-4 år 5-9 år 10+år Total Sverige 90,0 Norden 75,4 87,7 87,0 85,7 EU 27 52,6 84,3 84,5 78,0 Övriga Europa 45,9 70,7 82,6 77,4 Nordamerika och Oceanien 42,5 77,0 86,0 78,3 Sydamerika 29,7 75,6 82,4 75,4 Asien 20,7 55,2 81,1 59,4 Afrika 22,3 59,2 75,6 56,5 Källa: Databasen STATIV, SCB Elever som anlänt till Sverige sent under grundskolåren når ofta inte skolans kunskapsmål. För dem som invandrat före skolstart förklaras skillnaderna i huvudsak av socioekonomiska faktorer. Barn till högutbildade eller arbetande föräldrar når oftare skolans mål än barn till lägre utbildade och arbetslösa. Det gäller både infödda och invandrare, oavsett bakgrund. 32

34 Andel elever behöriga till gymnasiet bland inskrivna i grundskolan vårterminen i nionde klass åren , efter bakgrund, procent Pojkar Flickor föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Elever med två utrikes födda föräldrar är i lägre utsträckning än elever med minst en inrikes född förälder behöriga till gymnasiet och det är bland utrikes födda pojkar som andel en behöriga är lägst. 33

35 Andel elever behöriga till gymnasiet bland inskrivna i grundskolan vårterminen i nionde klass åren , efter s vensk och utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildning Flickor, procent Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Pojkar, procent Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB De största skillnaderna i andel behöriga till gymnasiet finns mellan elever med hög respektive låg utbildade föräldrar. 34

36 Gymnasieskolan Andelen av alla 20-åringar åren som gått ut gymnasieskolan, som varit inskrivna men aldrig gått ut samt aldrig inskrivna efter svensk och utländsk bakgrund, Kvinnor, procent föräldrar födda i Sverige 1 ut r ikes f ö d d förälder 2 utrikes födda föräldrar Född ut omlands Aldrig inskrivna i gymnasieskolan Inskrivna i gymnasieskolan, men ej avgångna Avgångna f rån gymnasieskolan Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Män, procent föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född ut omlands Aldrig inskrivna i gymnasieskolan Inskrivna i gymnasieskolan, men ej avgångna Avgångna från gymnasieskolan Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB 35

37 Val av program i gymnasieskolan Fördelningen på gymnasieprogram bland elever i årskurs 1 ett på gymnasieskolan, ungdomar födda efter svensk och utländsk bakgrund Kvinnor, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande Yrkesförberedande Individuellt program Fristående skola Totalt Antal Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Män, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande Yrkesförberedande Individuellt program Fristående skola Totalt Antal Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB 1 vissa elever går om kurser. Tabellen består av elever vid deras första inskrivning i årskurs ett. 36

38 Fördelningen på gymnasieprogram bland avgångselever födda efter svensk och utländsk bakgrund Kvinnor, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande Yrkesförberedande Individuellt program Fristående skola Totalt Antal Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Män, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande Yrkesförberedande Individuellt program Fristående skola Totalt Antal Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Andelen som avslutar individuella programmet är liten. Detta beror på att man på individuella programmet förbereds för ett nationellt program. 37

39 Behörighet till högre studier Andel behöriga till högskolan efter kön och födelseregion , procent Män Kvinnor Sverige Norden EU 27 Övriga Eur opa Nordamerika Sydamerika Asien Afrika och Oceanien Källa: Databasen STATIV, SCB Andel med högskolebehörighet av samtliga 20-åringar åren , efter bakgrund och kön, procent Män Kvinnor föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB 38

40 Vilken utbildningsnivå har inrikes och utrikes födda? Utbildningsnivå för åringar 2009 efter kön Kvinnor M än Totalt Kvinnor M än Totalt Kvinnor M än Totalt Totalt Inrikes födda Utrikes födda Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Efter gymnasial utb. Uppgift saknas Källa: SCB De utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. När det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten, 38 procent av de inrikes födda i åldern år är eftergymnasialt utbildade jämfört med 36 procent av de utrikes födda. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel som endast har förgymnasial utbildning än bland de inrikes födda, 21 respektive 13 procent. En större andel kvinnor än män är högutbildade både bland in- och utrikes födda. 39

41 Utbildningsnivå för åringar 2009 efter födelseregion och kön, procent. Födelseland Kön Befolkning Förgymnasial (antal) utb. Gymnasiagymn. utb. Efter- utb. Okänd Inrikes födda Totalt Kvinnor Män Utrikes födda Totalt Kvinnor Män Norden (utom Totalt Sverige) Kvinnor Män EU27 (utom Totalt Norden) Kvinnor Män Europa Totalt utom EU 27 Kvinnor Män Afrika Totalt Kvinnor Män Nordamerika Totalt Kvinnor Män Sydamerika Totalt Kvinnor Män Asien Totalt Kvinnor Män Oceanien Totalt Kvinnor Män Källa: SCB 40

42 Vilken inriktning har inrikes respektive utrikes födda på sin utbildning? Utbildningsnivå efter inriktning för åriga kvinnor 2009, procent Utbildningsinriktning Gymnasium Högskola Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Allmän utbildning 19,4 29,3 0,3 0,2 Pedagogik och lärarutbildning 0,1 0,6 11,0 7,4 Humaniora och konst 4,9 3,6 6,8 8,2 Samhällsvetenskap, juridik, handel etc. 14,2 11,2 24,0 21,3 Naturvetenskap, matematik och data 0,4 1,5 7,5 11,3 Teknik och tillverkning 35,8 27,6 31,9 28,3 Lant- och skogsbruk, djursjukvård 3,5 1,2 1,7 1,7 Hälso- och sjukvård, social omsorg 9,6 7,6 9,6 10,8 Tjänster 9,5 8,2 6,9 3,3 Okänd 2,6 9,2 0,3 7,5 total Källa: SCB Andelen utrikes födda som har en gymnasieutbildning med teknisk inriktning är lägre medan andelen som har en gymnasieutbildning med allmän inriktning är högre än bland inrikes födda. Vad gäller inriktningen på högskoleutbildningen är det istället vanligare bland de utrikes födda att ha en utbildning i naturvetenskap, matematik och data, och mindre vanligt att ha en utbildning inriktad mot pedagogisk verksamhet. 41

43 Hur många personer med utländsk bakgrund studerar vid högskolor och universitet i Sverige? Antal högskolenybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/2009 Förändring i procent jämfört med Antal 2008/ /08 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt* Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav: Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år *) Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB 42

44 Hur har utvecklingen varit i högskolans grundutbildning? Utvecklingen av andelen nybörjare med svensk respektive utländsk bakgrund i grundutbildning 1999/ /09, procent 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Totalt * Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda f öräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född * Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB Andelen nybörjare bland studenter med utländsk bakgrund har ökat i högskolan under de senaste tio åren. Det har inte skett några större förändringar för andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Däremot har andelen utrikes födda ökat och andelen med svensk bakgrund minskat under den aktuella tidsperioden. Bland utrikes födda kvinnor har andelen nybörjare ökat från 9 till 13 procent under denna period. Att andelen utrikes födda har ökat de senaste läsåren beror främst på att antalet nybörjare med svensk bakgrund har minskat. 43

45 Åldersfördelning för högskolenybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09, procent 21 år Totalt Totalt * Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född * Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB Åldersmässigt fanns det skillnader mellan utrikes födda och inrikes födda. Ungdomar som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har högre representation i åldersgruppen under 22 år jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. 44

46 Hur stor andel har påbörjat sina högskolestudier vid 25 års ålder? Andel av befolkningen påbörjat svensk högskolutbildning vid 25- års ålder efter bakgrund, Andel, procent Utrikes födda Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Källa: SCB Bland 25-åringarna med utländsk bakgrund har andelen som påbörjat högskoleutbildning ökat från 27 till 37 procent under åren 1999 till Motsvarande utveckling för gruppen med svensk bakgrund är en ökning från 40 till 45 procent år. 45

47 Från vilka världsdelar kommer studenterna med utländsk bakgrund? Påbörjad svensk högskoleutbildning för 25-åringar efter födelseregion, procent Födelseregion Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar * Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien *) Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland Källa: SCB Bland de utrikes födda i årskullen födda 1983, som blev 25 år 2008, fanns stora skillnader i påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder. Bland de utrikes födda med bakgrund i EU hade 43 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel, 39 procent, hade utrikes födda med bakgrund i Asien. Skillnaden mellan könen var störst bland de utrikes födda med bakgrund i Norden och minst bland personer med bakgrund i Oceanien. 46

48 Många med iransk bakgrund påbörjar högskolestudier Påbörjad svensk högskoleutbildning bland utrikes födda 25- åringar 2008 efter land, procent Födelseland Utrikes födda Totalt Kvinnor Män Iran Irak Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Chile Libanon Turkiet Somalia Polen Syrien Källa: SCB Två länder med en relativt stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Den lägsta andelen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder hade den somaliska gruppen där 16 procent av 25-åringarna hade börjat studera. Hur länge man har bott i Sverige har stor betydelse för både utbildningsnivå och arbete. Därför kan den låga andelen somalier förklaras av att de har kortare vistelsetid i Sverige jämfört med personer födda i andra länder. 47

49 Vilka yrkesexamensprogram har högst andel nybörjare med utländsk bakgrund? Yrkesexamensprogram med högst andel nybörjare med utländsk bakgrund 2008/09, andel i procent Program för yrkesexamen* Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Receptarie Apotekare Biomedicinsk analytiker Röntgensjuksköterske Tandläkare Tandhygienist Studie- och yrkesvägledare Högskoleingenjörs Socionom Arbetsterapeut Källa: SCB, *) Endast program med fler än 60 nybörjare redovisas Högst andel hade receptarieutbildningen där 69 procent av nybörjarna hade utländsk bakgrund, 58 procent var utrikes födda och 11 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. 48

50 Doktorandnybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09 Antal 2008/09 Förändring i procent jämfört med 2007/08 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt * Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år * Nybörjare totalt exklusive utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB Läsåret 2008/09 hade 16 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska gäststuderande oräknade). Antalet nybörjare med utländsk bakgrund var 370. Av dessa var 290 utrikes födda och 80 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet nybörjare med utländsk bakgrund har ökat jämfört med föregående läsår. Av de 290 utrikes födda hade 40 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 250 vid sju års ålder eller senare. Det fanns inga skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män läsåret 2008/09. 49

51 Hur högutbildade är utländska medborgare i Sverige i en internationell jämförelse? Andel med universitetsutbildning bland utländska medborgare 2, år, genomsnitt åren Irland Storbritannien Norge USA Sverige Spanien Australien Danmark Kanada Finland Nederländerna Schweiz Belgien Grekland Portugal Frankrike Tyskland Österrike Andel, procent Källa: OECD (2005) I internationell jämförelse har Sverige en hög andel akademiker bland utländska medborgare (31 procent). 2 USA, Kanada och Australien= utrikes födda, Källa: OECD (2005), tabell

52 Arbetsmarknad Utrikes födda är en heterogen grupp vad avser härkomst, vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och ålder. Det råder därför stora skillnader i sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande inom gruppen utrikes födda. Sysselsättningsgraden för inrikes födda har varit över eller mycket nära 80 procent under hela 2000-talet. Varje år är dock sysselsättningsgraden betydligt lägre för dem som är födda utomlands. Mellan åren 2005 och 2008 ökade sysselsättningen för utrikes födda från 64 till 67 procent. Sysselsättningsgraden har sedan minskat till drygt 65 procent år Sysselsättningsgraden är lägre för kvinnor än för män och skillnaden mellan kvinnor och män är större för de utrikes födda än de inrikes födda. 51

53 52

54

55 Hur har andelen sysselsatta varierat? Andel sysselsatta i befolkningen , inrikes och utrikes födda i åldern år, procent och index Inrikes född Utrikes född Index Förändringar mellan år 2005 och tidigare år måste tolkas med stor försiktighet. Källa: SCB, AKU, egna beräkningar Under första hälften av 1990-talet minskade sysselsättningen dramatiskt för alla och i synnerhet för utrikes födda. Därefter har det skett en återhämtning, men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under slutet av 1980-talet. 3 Index= sysselsättningsgraden för utrikes födda dividerad med sysselsättningsgraden för inrikes födda multiplicerat med

56 Sysselsättningsindex är ett mått på i vilken mån sysselsättningsgraden närmar sig mellan inrikes och utrikes födda. Indexvärdet 100 betyder att sysselsättningsgraden är exakt lika mellan inrikes och utrikes födda. Indexvärden lägre än 100 innebär att sysselsättningen är lägre för utrikes födda än för inrikes födda. När indexvärdet närmar sig 100 närmar sig också sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda. Skillnaden mellan 100 och indexvärdet kallas för sysselsättningsgap. Sysselsättningsgapet ökade markant under 1990-talet s lågkonjunktur, från knappt 90 i början på 1990-talet till ca 71 år År 2009 låg sysselsättningsindexet på 79,7. 55

57 Andel sysselsatta i befolkningen , inrikes och utrikes födda i åldern år, kvinnor, procent och index Inrikes född Utrikes född Index Källa: SCB, AKU, egna beräkningar Andel sysselsatta i befolkningen , inrikes och utrikes födda i åldern år, män, procent och index Inrikes född Utrikes född Index Källa: SCB, AKU, egna beräkningar 56

58 Andel sysselsatta i befolkningen , inrikes och utrikes födda i åldern år efter kön, procent och index År Kvinnor Män Inrikes Utrikes Index Inrikes Utrikes Index ,2 74,0 88,9 88,6 80,4 90, ,3 73,6 87,2 89,2 81,2 91, ,9 73,6 86,7 89,9 80,6 89, ,5 73,6 86,0 90,1 79,7 88, ,4 69,7 82,6 88,3 75,8 85, ,0 64,5 78,7 84,3 69,5 82, ,5 58,8 74,9 79,5 62,6 78, ,1 55,9 72,5 78,8 61,0 77, ,3 54,3 70,2 80,1 59,7 74, ,7 53,0 69,1 80,1 58,6 73, ,8 52,2 68,9 79,4 58,4 73, ,2 53,1 69,6 80,6 60,2 74, ,3 55,7 72,0 81,6 63,5 77, ,4 58,6 74,7 82,6 66,6 80, ,4 60,9 76,8 83,2 69,1 82, ,6 61,9 77,7 82,9 67,9 82, ,1 60,9 76,9 82,5 66,6 80, ,4 60,0 76,5 82,2 65,7 79, ,4 60,3 76,9 83,0 67,8 81, ,0 60,5 76,6 83,7 69,4 82, ,4 61,3 76,3 84,9 72,1 84, ,7 61,3 75,9 85,2 73,6 86, ,3 60,3 76,0 83,1 69,5 83,6 Källa: SCB, AKU, egna beräkningar 57

59 Vilken roll spelar vistelsetiden i Sverige? Sysselsatta i befolkningen efter vistelsetid i Sverige , utrikes födda kvinnor år Andel, Procent år 5-9 år år >= 20 år Inrikes födda Källa: SCB, AKU Sysselsatta i befolkningen efter vistelsetid i Sverige , utrikes födda män år Andel, Procent år 5-9 år år >= 20 år Inrikes födda Källa: SCB, AKU 58

60 Vistelsetiden i Sverige har stor betydelse. Ju längre tid i Sverige desto högre sysselsättningsgrad, men även de som varit 20 år eller längre i Sverige har lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. 59

61 Hur har andelen sysselsatta varierat för födda i olika födelseregioner de senaste tio åren? Sysselsatta i befolkningen efter födelseregion, år Andel, procent Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU Sysselsättningsgraden har ökat från 2005 fram till 2008 för personer födda utanför Europa för att därefter minska från 63,3 till 59,3 procent år

62 Utöver vistelsetiden i Sverige har födelseregionen stor betydelse. Eftersom födelseregion och vistelsetid i hög grad sammanfaller bör indelningarna efter födelseregion alltid ta hänsyn till hur lång tid personerna har bott i Sverige. Sysselsättningsgraden ökar med tiden i Sverige för alla utrikes födda. Ökningen är särskilt markant för de som är födda i länder utanför Europa och Europa exklusive Norden. Det finns en sortering på arbetsmarknaden efter födelseregion. De som är födda i länder utanför Europa har lägre sysselsättningsgrad än de som är födda i andra regioner. Sorteringen efter födelseregion kan inte förklaras av skillnader i individernas ålder, utbildning och civilstånd (Rapport integration 2005). 61

63 Sysselsatta i befolkningen efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, Andel, procent, vistelsetid 0-4 år för utrikes födda kvinnor Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU Andel, procent, vistelsetid 0-4 år eller mer för utrikes födda män Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU 62

64 Andel, procent, vistelsetid 20 år eller mer för utrikes födda kvinnor Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU Andel, procent, vistelsetid 20 år eller mer för utrikes födda män Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU 63

65 Andel i olika yrkesgrupper med eftergymnasial utbildning och bakgrund 2008, procent Bakgrund Ledande befattningar Yrken som kräver eftergymnasial kompetens Övriga yrken Total antal Födda i Sverige med: 2 Föräldrar födda i Sverige förälder född i Sverige föräldrar födda utomland Födda utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Andelen individer med yrke som matchar utbildningsnivån (för eftergymnasialt utbildade) är betydligt lägre bland de som är födda utomlands, 58 procent. Personer som är födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige har högst andel med ledande befattning, 10 procent jämfört med personer födda utomland, 5 procent. 64

66 Hur är sysselsättningsutvecklingen för flyktingar m.fl. 4 i kommunerna? Andel sysselsatta av flyktingar m.fl. mottagna i kommuner åren efter vistelsetid (år) i Sverige år, procent 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år ,8 17,9 30,6 38,7 43,8 46,6 48,3 49,7 55,3 58,8 59, ,6 24,1 33,6 38,5 42,7 45,6 47,4 52,1 57,1 57, ,5 22,6 28,8 34,4 38,4 40,5 46,2 52,1 54, ,6 25,3 31, ,3 47,8 50, ,7 16,9 23,6 28,7 36,8 44,1 47, ,3 16,6 23,2 32,8 41,1 44, ,7 17,5 27,6 35,9 40, ,4 18,9 28,7 35, ,6 26,6 36, ,5 27, ,2 Källa: Databasen STATIV, SCB Sysselsättningens utveckling för flyktingar som togs emot i kommunerna är av särskilt stort integrationspolitiskt intresse. Inom gruppen nyanlända invandrare är det bara flyktingar och anhöriga till flyktingar som omfattas av lagen (SFS 2010:197) om etableringsinsatser. 4 Personer som har fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller av humanitära skäl samt anhöriga till dessa personer som ansöker uppehållstillstånd inom två år. 65

67 Andel sysselsatta av flyktingar m.fl. mottagna i kommuner åren efter vistelsetid i Sverige år, kvinnor, procent Mottagna 97 Mottagna 99 Mottagna 01 Mottagna 03 Mottagna 05 Mottagna år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år ,8 11,9 21,7 30, ,5 15, , ,8 14,4 19,6 24, ,3 11,9 17,4 21, ,9 10,4 15,2 19, ,4 9,7 14,3 22, ,8 10,2 18,1 23, ,5 10,1 17,1 23, ,7 14,6 22, ,9 14, ,9 Källa: Databasen STATIV, SCB 66

68 Andel sysselsatta av flyktingar m.fl. mottagna i kommuner åren efter antal år i Sverige år, män, procent M ottagna 97 M ottagna 99 M ottagna 01 M ottagna 03 M ottagna 05 M ottagna 07 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år ,2 22, ,5 49,7 52,4 53,8 54,2 58,8 63, ,5 30,8 40,8 45,1 49,3 51,6 53,5 58,1 64,2 64, ,4 29,6 36,6 42,4 45,9 47,9 53,6 60,4 61, ,4 31,9 38,8 42,5 49,6 55, , ,4 35,9 44,4 53,2 56, ,6 22,5 30,7 41,5 51,1 55, ,1 24,2 36,3 46,9 51, , ,5 48, ,8 37,5 49, ,8 35, ,8 Källa: Databasen STATIV, SCB Sysselsättningsgraden är omkring 18 procent efter ett år i Sverige, dock ökar det till omkring 50 procent för männen och 30 procent för kvinnorna efter fem år. 67

69 Hur är skillnaderna på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes födda i Sverige jämfört med andra länder? Andel sysselsatta i befolkningen år, 2009, procent Belgien Frankrike Spanien Slovakien Irland Sverige Italien Tyskland Finland Österrike Ungern Tjeckien Grekland Storbritannien Nederländerna Danmark USA Kanada Luxemburg Portugal Norge Utrikes födda Inrikes födda Källa: OECD, International migration outlook

70 Vid internationella jämförelser är det viktigt att ta hänsyn till att det är stora skillnader mellan länder när det gäller andelen arbetskraftsinvandrare och andel av de utrikes födda som kommer från länder inom samma språkområde. De sydeuropeiska länderna har mycket höga andelar arbetskraftsinvandrare och i de engelsktalande länderna kommer många från länder där engelska talas. Även i Frankrike, Portugal och Spanien kommer många av de utrikes födda från länder där det nya landets språk talas eller är allmänt bekant. Av 19 OECD-länder har utrikes födda i Sverige högre sysselsättningsgrad än utrikes födda i Spanien, Slovakien, Frankrike, Belgien och Irland. Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är högst i Sverige (12,1 procentenheter), följt av Nederländerna, Belgien, Tyskland och Danmark (mellan 8 och 12 procentenheters skillnad). 69