NAT 1/05. Innehåll. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Ledare 3 IN ENGLISH. Artiklar. Översikt. Sprutrumsfrågan i Norden. Recensioner.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NAT 1/05. Innehåll. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Ledare 3 IN ENGLISH. Artiklar. Översikt. Sprutrumsfrågan i Norden. Recensioner."

Transkript

1 NAT 1/05 Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Innehåll IN ENGLISH Martti Lehti & Janne Kivivuori Alcohol-related violence as an explanation for the difference between homicide rates in Finland and the other Nordic countries Jane Mounteney & Siv-Elin Leirvåg Providing an earlier warning of emerging drug trends: the Føre Var system Ledare 3 Artiklar Martti Lehti & Janne Kivivuori Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna 5 Jane Mounteney & Siv-Elin Leirvåg Tidligere identifisering og rapportering av fremvoksende rusmiddeltrender: Føre Var-systemet 25 Översikt Leif Vind Standardisering af alkohol- og stofbehandling 47 Sprutrumsfrågan i Norden Johan Sandelin Sprutrum i de nordiska länderna? 53 Astrid Skretting Prøveordning med sprøyterom starter opp i Norge 55 Bengt Svensson Sprutrum från svensk horisont 62 Vibeke Asmusen Fra fixerum til sundhedsrum den danske situation og debat 66 Johan Sandelin Sprutrum ur ett filosofiskt perspektiv 71 Recensioner Thomas F. Babor & Kerstin Stenius & Susan Savva (eds.) Publishing Addiction Science: A guide for the Perplexed (av Pekka Sulkunen) 75 Thomas F. Babor & Kerstin Stenius & Susan Savva (eds.) Publishing Addiction Science: A guide for the Perplexed (av Mats Berglund) 78 Meddelande Esa Österberg Alkoholkonsumtionen i Finland steg med en tiondedel 80 Landsrapporter Leif Vind Rapport fra Danmark 83 Hildigunnur Ólafsdóttir Rapport fra Island 88 Elin Bye Rapport fra Norge 89 Martin Stafström Rapport från Sverige 93 Johan Sandelin Rapport från Finland 96 Tiivistelmät 99 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

2 Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Vol. 22, 2005 ( 1 ), Helsingfors Tidskriften utges av Stakes, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (FIN) i samarbete med Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), och med bidrag av SIRUS och A/S Vinmonopolet (N), Socialdepartementet (S), Sundhedsstyrelsens Center for forebyggelse (DK) och Alko Ab (FIN). Redaktionsråd forsker Astrid Skretting (ordf.), SIRUS, Oslo pol.dr Hildigunnur Ólafsdóttir, Reykjavík akademi, Reykjavík pol.mag. Thomas Karlsson, Alkohol- och drogforskning, Stakes docent Philip Lalander, SoRAD, Stockholms universitet pol.mag. Petra Kouvonen, NAD, Helsingfors forskningsprofessor Morten Grønbæk, Center for Alkoholforskning, Statens Institut for Folkesundhed, København Chefredaktör Kerstin Stenius tel: (0) Redaktör Johan Sandelin tel: (0) Redaktionsassistenter Leif Vind, Danmark e-post: Elin Bye, Norge e-post: Martin Stafström, Sverige e-post: Prenumerationer och adressförändringar tel: (0) Besöksadress Fågelviksgränden 4, 2 vån., Helsingfors Postadress Stakes, PB 220, FIN Helsingfors, Finland Telefax e-post www-sidor (0) Grafisk design Anders Carpelan Prenumerationspriset för NAT är 26 EUR (ca danska, norska el. svenska kronor) per årgång, 6 nr. Studerande endast 13 EUR. ISSN EKENÄS TRYCKERI AB, Ekenäs NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

3 Ledare KERSTIN STENIUS Efterlyses: Nordiskt stöd för internationell alkoholpolitik WHO:S STYRELSE ENADES I JANUARI om att lägga fram en resolution för åtgärder mot Folkhälsoproblem orsakade av skadligt alkoholbruk för Världshälsomötet i Geneve i maj. I resolutionsförslagets inledning konstateras att det under en rad år förts diskussioner om alkoholen inom WHO. Det finns nu en ackumulerad, internationell dokumentation om alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem och alkoholpolitik. WHO:s världshälsorapport från år 2002 beräknade att 4 % av världens sjukdomsfall och 3,2 % av dödsfallen orsakas av alkohol. I utvecklingsländer med låg dödlighet utgör alkohol den största enskilda hälsorisken och i världens utvecklade länder den tredje viktigaste. Vidare konstateras att konsumtionsmönster, dryckessammanhang och konsumtionsnivå påverkar hela befolkningens hälsa och utbredningen av olika sociala problem i samhället. Skadligt alkoholbruk ger upphov till ekonomiska förluster för samhället. Riskerna med alkohol på arbetsplatser, i trafiken och under graviditeten anförs. Styrelsen är oroad över att ett riskfyllt drickande tycks öka, i många medlemsstater särskilt bland unga människor och noterar att berusning kan kopplas till annat risktagande beteende, såsom narkotikabruk och oskyddad sex. Som en bakgrund till de konkreta åtgärdsförslagen anför man slutligen att den ökade tillgängligheten till alkoholen utgör ett hot mot folkhälsan men att det å andra sidan finns alltmer kunskap om vilka åtgärder som kan minska de alkoholrelaterade skadorna samt att man bör stärka individens möjligheter att fatta positiva beslut som kan förändra deras liv i sådana frågor som konsumtion av alkohol. Styrelsen lägger därefter fram ett antal konkreta krav. Medlemsstaterna uppmanas utveckla, implementera och utvärdera program för att minska alkoholskadorna, mobilisera olika nyckelgrupper i samhället för detta samt ekonomiskt stödja WHO:s direktorat, om nödvändigt med frivilliga bidrag, för att förstärka resurserna för alkoholfrågan inom organisationen. WHO:s direktorat föreslås bl.a. ge sekretariatet stärkt kapacitet för att det skall kunna stödja medlemsländernas arbete, producera en rapport om de alkoholrelaterade folkhälsoproblemen samt evidens-baserade insatser mot dem, utarbeta rekommendationer vad gäller effektiva insatser och verktyg som kan användas av medlemsstaterna när de vill implementera dem, förbättra det internationella informationsutbytet på alkoholområdet och stödja arbetet på att identifiera och behandla alkoholproblem inom hälsovården. Man uppmanar också direktoratet att med alkoholindustrin, råvaruproducenter och distributörer av alkohol diskutera hur man kan begränsa hälsokonsekvenserna av skadlig alkoholkonsumtion. Slutligen vill man att direktoratet avger en rapport år 2007 om hur arbetet framskridit. Om resolutionen antas, vilket i skrivande stund verkar troligt, innebär det ett stort steg mot ett erkännande av alkoholens problematiska roll och en väsentlig förstärkning NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

4 av WHO:s och FN-systemets alkoholpolitiska roll. WHO:s resolution kommer nästan 20 år efter Kettil Bruuns, Tómas Helgasons, Torbjørn Morks och Jan Ordings skrivelse (Bruun et al. 1986) om behovet av att stärka alkoholfrågans ställning inom FN-systemet, främst med tanke på utvecklingsländerna. Alkoholfrågan har internationaliserats, konstaterade de. Detta gäller såväl etablering av produktionsenheter, handel, marknadsföring och distribution, som konsumtionsnivå, bruksmönster och skadeverkningar. De multinationella företagen har en betydande roll i detta sammanhang... Alkoholforskning och praktisk erfarenhet visar entydigt att alkoholproblem inte kan vårdas bort, utan att insatser inom vårdsektorn måste kopplas till alkoholpolitiska åtgärder som begränsar alkoholens tillgänglighet och strävar till en kontroll av de ekonomiska intressen som är knutna till alkoholen. Författarna vädjade till de nordiska länderna att verka för ett specialprogram för alkoholen inom FN-systemet. Det kan tyckas att mycket litet hänt sedan dess. FN-systemets resurser för att bekämpa alkoholens negativa effekter har varit absurt små. Den ekonomiska politiken, bl.a. de internationella handelsavtalen, har snarast stärkt alkoholindustrins ställning. Men samtidigt har forskningen tagit vissa avgörande steg framåt och samlat goda argument. Alcohol No Ordinary Commodity (Babor et al. 2003) är ju faktiskt en rapport om evidensbaserad alkoholpolitik. WHO:s rapport om alkoholens roll för ohälsan i världen ger relativt detaljerad kunskap av det slag som den nu aktuella resolutionen efterlyser (se bl.a. Ramstedt 2004). Vid tiden för Bruuns et al.:s skrivelse föreföll narkotikapolitiken ge den bästa modellen för en stärkt internationell alkoholpolitik. Idag erbjuder de framgångsrika erfarenheterna av arbetet för ökade tobaksrestriktioner en annan förebild. I en nyss publicerad artikel i The Lancet (Room et al. 2005) anför tre ledande forskare att en ny internationell konvention om alkoholkontroll, som skulle beakta alkoholens speciella karaktär som en vara som inte är som andra, lämpligen kunde ta modell från tobakskonventionen. Även om många länder idag tycks strunta i forskningsbelägg när de utformar (eller avvecklar) sin alkoholpolitik (ibid.), finns det alltså skäl för en viss alkoholpolitisk optimism. Helt klart är dock att WHO måste få förstärkta resurser för att den nu föreslagna resolutionen skall få någon reell effekt. De två personer som i dagsläget arbetar på WHO:s Geneve-kontor med alkoholfrågor har redan nu en orimlig börda. De nordiska länderna har aktivt agerat för att resolutionen om alkoholen och folkhälsan skall läggas fram för Världshälsoförsamlingen. Denna aktivitet bör nu också förpliktiga våra länder att materialisera sitt stöd i frivilliga bidrag, så att målsättningarna kan uppnås. REFERENSER Babor, Thomas & Caetano, Raul & Casswell, Sally & Edwards, Griffith & Giesbrecht, Norman & Graham, Kathryn & Grube, Joel & Gruenewald, Paul & Hill, Linda & Holder, Harold & Homel, Ross & Österberg, Esa & Rehm, Jürgen & Room, Robin & Rossow, Ingeborg (2003): Alcohol No Ordinary Commodity. Oxford and New York: Oxford University Press Bruun, Kettil & Helgason, Tómas & Mork, Torbjørn & Ording, Jan (1986): Till regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Alkoholpolitik (tidskrift för nordisk alkoholforskning) 1: 2 3 Room, Robin & Babor, Thomas & Rehm, Jürgen (2005): Alcohol and public health. The Lancet, February 5, Ramstedt, Mats (2004): The role of alcohol in the global and regional burden of disease. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

5 Artikel MARTTI LEHTI JANNE KIVIVUORI Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Om man ser till statistiken över brott mot liv är Finland ett exceptionellt våldsamt samhälle, med nordiska och rentav med EUmått mätt. Det genomsnittliga antalet brott mot liv per år 1 var i Finland under 1990-talet 3,0 per invånare, dvs. tre gånger fler än motsvarande tal i de övriga nordiska länderna och mellan dubbelt och tre gånger högre än i de övriga västeuropeiska länderna (se figur 1). I östra Europa (speciellt i de stater som tidigare tillhörde Sovjetunionen) är antalet brott mot liv i dag på samma nivå som eller högre än i Finland, men där är situationen huvudsakligen en följd av de sociala och ekonomiska omvälvningarna under det senaste decenniet. Så är inte fallet i Finland, där antalet fall av brott mot liv har varit relativt stabilt redan i drygt trettio år och i dag de facto är relativt lågt jämfört med situationen under tidigare decennier på talet. De förändringar i brott mot liv och dess nivå och struktur som skedde från 1500-talet till slutet av 1700-talet i Finland var relativt lika de som kunde observeras i många andra europeiska länder. Vid slutet av 1700-talet avvek varken nivån eller strukturen på det dödliga våldet i Finland nämnvärt från motsvarande i Västeu- ABSTRACT M. Lehti & J. Kivivuori: Alcohol-related violence as an explanation for the difference between homicide rates in Finland and the other Nordic Countries AIMS The article examines the links between alcohol consumption, drinking habits and the high homicide rates in Finland today from the point of view of the structure of homicides and the social status of the people involved in them. The Finnish situation is compared with that in the other Nordic Countries, especially with Sweden. METHODS The links between alcohol and homicidal crime are examined from the point of view of three main factors: the relative and absolute numbers of intoxicated offenders and victims, and regular substance abusers among offenders, and the patterns of victim-offender relationships. By combining the information, a general picture is formed of the significance and absolute levels of alcohol-connected homicides and what kinds of population groups are responsible for these crimes in each of the Nordic Countries. RESULTS Although the Finnish annual homicide rate is triple that of other Nordic Countries, the social background and structure of homicidal crime are very NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

6 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna similar in Finland, Sweden and Norway. In all the three Nordic Countries the crimes are committed mainly by alcoholic, unemployed men living on the fringe of society. It also seems that the difference in the crime level between Finland and its Scandinavian neighbours is mainly caused by the alcohol-related violence of this group; the volume of other types of homicide is more or less the same. CONCLUSION Alcohol may seem to explain the higher Finnish homicide rates compared to other Nordic Countries, however, the comparative levels of alcohol consumption and violent crime are very similar in Finland, Sweden and Norway. Consequently, it is unlikely that the differences in the homicide rates would be caused directly by the differences in the general drinking cultures. Instead of looking for general cultural behaviour models to explain the higher rate of homicide, one should ask why middle-aged alcoholics appear in larger numbers in Finland than in other Nordic countries, and why they behave more violently. KEYWORDS Homicide; Homicidal crime; Alcohol; Violence; Social background; Finland; Sweden; Nordic countries Antal offer per inv. / år 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Finland Danmark Sverige Norge Island Källa: WHO Figur 1. Antalet brott mot liv (per invånare/år) i slutet av 1990-talet i Finland och de övriga nordiska länderna (de årliga genomsnitten ) ropa och Skandinavien under samma tidsperiod. Antalet brott mot liv per år per invånare var i Finland under senare hälften av 1700-talet 1,6, dvs. ungefär samma som t.ex. i England eller Holland, och endast något högre än i Sverige. Den var också lägre än någonsin senare i Finlands historia. Tendensen i den finska utvecklingen av brott mot liv började avvika från motsvarande trend i Skandinavien och i de största västeuropeiska länderna under industrialiseringen. Medan antalet fall av dödligt våld i Västeuropa och Skandinavien nådde sin hittills lägsta nivå under 1800-talet och första halvan av 1900-talet började antalet brott mot liv i Finland tvärtom öka. Industrialiseringen medförde att landet upplevde en snabb ökning av antalet våldsbrott, som koncentrerades till de regioner och befolkningsgrupper där den sociala och ekonomiska förändringen var snabbast. Industrialiseringen ledde å andra sidan också till att landet genomgick en period präglad av stor instabilitet i frekvensen av dödligt våld, då perioden mellan 1790 och 1950 karaktäriseras av flera på varandra följande vågor av brott mot liv som var kopplade till perioder av politisk instabilitet. Allt detta sammanhängde åtminstone delvis med det sätt på vilket Finland industrialiserades, och de återspeglingar detta hade på samhällets geografiska, demografiska, rättsliga och andra strukturer (Franke 1994, 85; Gurr 1989, 31; Lehti 2001; Verkko 1949, 48; Ylikangas 2001). 6 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

7 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Jämfört med östra och södra Europa var situationen i Finland under denna period inte exceptionell. De flesta länder i den europeiska periferin led under 1800-talet och första halvan av 1900-talet av ett stort anta brott mot liv. Emellertid sjönk nivån i nästan samtliga av dessa länder till västeuropeisk nivå, senast efter andra världskriget. Men så var inte fallet i Finland, där antalet grova våldsbrott, speciellt dråp och mord, envist har hållit sig på en hög nivå också under de senaste 50 åren (Gurr 1989; Lehti 2001; Sirén 2000; Spierenburg 1996; Verkko 1931 II; Ylikangas 1976). Inom finländsk kriminologi har flera forskare sedan början av 1900-talet framfört olika förklaringar till det höga antalet brott mot liv i landet. Det genomgående temat i alla dessa förklaringar har emellertid varit överraskande konstant: alkohol. Våldet har redan i hundra år huvudsakligen förklarats med hänvisning till dryckesvanor, i kombination med mer eller mindre ospecificerade kulturella faktorer, såsom nationalkaraktären (se t.ex. Alanen 1937; Jaakkola 1986; Verkko 1931 I, ; Verkko 1936, ; Verkko 1942; Verkko 1948; Verkko 1949; Verkko 1951, 91 92; Ylikangas 1998, 84 88). Variationer på detta tema kan man hitta också i internationella studier där det hänvisas till situationen i Finland (se t.ex. Nycander 1996, 56). 2 Alkoholförklaringen har sina rötter dels i Veli Verkkos arbeten, en statistiker och sociolog som skapade den moderna vetenskapliga forskningen kring våldsbrott i Finland, och dels i den specifika situation som rådde under och 1930-talen. 3 Under denna tidsperiod gav den finska förbudslagen paradoxalt nog upphov till att det samtidigt skedde en radikal ökning av alkoholkonsumtionen (konsumtionen av ren alkohol per capita tredubblades under några få år), en förändring av dryckesvanorna i allt häftigare riktning och ett totalt sammanbrott av de tidigare kontrollmekanismerna ifråga om alkoholdistribution och -konsumtion. Den snabbt försämrade alkoholsituationen var ett av de största och avgjort mest iögonenfallande sociala problem under denna period, och bidrog också uppenbart till den våg av ungdomsbrottslighet som landet upplevde under 1920-talet (Koskivirta 2001; Lehti 2001; Pajuoja 1987; Rajala 1989; Ylikangas 1976). Efter och 1930-talet har det emellertid inte bara skett en radikal förändring av alkoholsituationen, konsumtionsnivån och dryckesvanorna, utan också betydande strukturella förändringar ifråga om det dödliga våldet. Förändringarna gäller våldsmönster, den regionala fördelningen av dödligt våld, samt problemgrupper där våld förekommer. I början av 1900-talet begicks brotten mot liv i huvudsak av unga vuxna i åldern 15 till 29 år, som ofta var industri- och säsongarbetare på de snabbt växande industriorterna, speciellt sådana med anknytning till skogsindustrin. Efter andra världskriget har brotten däremot koncentrerats till de delar av landet som går tillbaka i ekonomiskt och demografiskt avseende, och då i huvudsak bland den manliga medelålders befolkningen som står utanför arbetslivet. Könsfördelningen mellan gärningsmännen har varit relativt konstant, medan nästan alla andra sociodemografiska karaktäristika har förändrats (Kivivuori 1999, 27 30; Kivivuori 2001; Kivivuori 2002; Kivivuori & Aromaa 2001; Lehti 2001, ; Pajuoja 1995; Pajuoja 2001; Viljanen 1983). NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

8 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Det är alltså i högsta grad osannolikt att både den höga frekvensen av dödligt våld före andra världskriget och den likaså höga nivån under efterkrigstiden skulle kunna förklaras med samma faktorer, för att inte tala om att de kunde förklaras enbart med hänvisning till dryckesvanor och andra alkoholrelaterade faktorer. Men kan alkohol och faktorer i anslutning till dryckeskulturen eventuellt ändå förklara de skillnader i brottsfrekvensen som existerar i dag, speciellt skillnaden mellan Finland och de övriga nordiska länderna? I den här artikeln kommer vi att analysera sambandet mellan alkoholkonsumtion, dryckesvanor och den höga frekvensen av brott mot liv i dagens Finland utgående från strukturen i det dödliga våldet och den sociala sammansättningen bland dem som varit inblandade. Situationen i Finland jämförs med den i de övriga nordiska länderna, speciellt i Sverige. Syftet med artikeln är att utreda ifall brottsstrukturen och den sociala sammansättningen bland de involverade stöder de teorier enligt vilka de kvantitativa skillnaderna i statistiken över dödligt våld mellan Finland och de övriga nordiska länderna kan förklaras med alkoholrelaterade faktorer, och framför allt med allmänna dryckeskulturella faktorer. Ifall dessa teorier är korrekta borde man kunna vänta sig att 1) brott som kan relateras till alkoholkonsumtion och olika dryckessituationer är betydligt vanligare i Finland än i de övriga nordiska länderna (dvs. att skillnaderna i omfattningen av det dödliga våldet huvudsakligen beror på alkoholrelaterade brott), 4 och att 2) den sociala strukturen bland personer inblandade i alkoholrelaterat dödligt våld skiljer sig från motsvarande i andra nordiska länder (dvs. att den är socialt mera diversifierad och mindre marginaliserad). Alkohol och våldsbrott I de flesta västerländska länder finns det på individnivå ett statistiskt signifikant samband mellan alkoholkonsumtion, alkoholförgiftning och våldsamt beteende. Det kan i princip sammanhänga med att alkoholen direkt förorsakar våldsamt beteende och aggressioner, eller omvänt att våldsamma livsstilar och beteendemodeller förorsakar alkoholmissbruk, eller att det våldsamma beteendet och missbruket förenas av en tredje gemensam faktor (Heilig 1996, 7 8; Lenke 1990, 3 16). Det råder ingen enighet om exakt vilka mekanismer det är som på den individuella nivån fungerar som förenande länk mellan berusning och aggression. Många olika mekanismer har föreslagits, bl.a. följande: 1) Alkoholen minskar hämningarna och sänker tröskeln för våldsamt beteende (Aho 1976, 8; Bruun 1972, , ; Heilig 1996, 7 8; Lenke 1990, 6 16, 22 25; Skog & Björk 1988, 2). 2) Alkoholen stimulerar hjärnfunktionerna och ökar/förstärker våldsamma reaktionsmönster (Aho 1976, 8; Bruun 1972, , ; Heilig 1996, 7 8; Lenke 1990, 6 16, 22 25; Skog & Björk 1988, 2). 3) Alkoholen begränsar uppmärksamheten och minskar det antal retningar en person kan reagera på, vilket gör denne mindre känslig för pacificerande stimuli. Enligt paradigment om den förskjutna aggressionen (triggered displaced aggression) kan människor som är oförmögna att svara på en primär provokation bete sig aggressivt då en senare retning utlöser aggressionen. (Bruun 1972, , ; Heilig 1996, 7 8; Lenke 1990, 6 16, 22 25; Pedersen et al. 2002, ). 8 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

9 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna 4) Våldsamt beteende är i vissa kulturer socialt accepterat eller förväntat då en (manlig) person är berusad (Bruun 1972, , ; Heilig 1996, 7 8; Lenke 1990, 6 16, 22 25). 5) Vissa personer har en genetisk benägenhet för aggressivitet då de är berusade. Experimentell forskning på primater visar att enskilda individer (speciellt hannar) som har en viss typ av metabolism i hjärnan uppvisar en stark samtidig benägenhet för impulsiv aggressivitet, en oförmåga att anpassa sig till sociala regler, alkoholberoende och, i berusat tillstånd, aggressivitet. Denna benägenhet förefaller att vara i huvudsak biologiskt ärftlig, men är också i viss mån socialt ärftlig. Aggressiva beteendemönster som inlärts under barndomen förstärker den benägenhet som genotypen har anlag för (Heilig 1996, 8 12). 6) Att vissa individer har svag självkontroll har också framförts som en förklaring till sambandet mellan alkohol och brottslighet. Sålunda föreslår t.ex. Gottfredson och Hirschi (1990) att samtliga typer av riskbeteende, såsom brottslighet, missbruk av alkohol och narkotika, olyckor och promiskuöst sexuellt beteende, på individnivå har starka samband sinsemellan och återspeglar en enda underliggande egenskap, dvs. svag självkontroll, som därigenom förklarar både våldsamheten och begäret efter alkohol och andra droger. Det finns ett visst empiriskt stöd för denna teori (se även Uihlein 1994; Sampson & Laub 1993, ). Sambanden mellan alkoholkonsumtion och våldsamt beteende har verifierats inte bara på individnivå utan också på kollektiv nivå. Det finns också resultat som tyder på att dessa samband kan påverkas av olika dryckesmönster i kulturen. Rossow (2001, S83 S85) har i sin undersökning av 14 europeiska länder påvisat att det i flera av dessa länder finns ett positivt och signifikant samband mellan alkoholkonsumtion och dödligt våld. Sambandet var svagast i södra Europa och starkast i de nordiska länderna. På samma sätt har undersökningar gjorda av Lenke, Skog & Björk samt Sirén påvisat en starkt positiv korrelation mellan de årliga variationerna i alkoholkonsumtionsnivån och antalet våldsbrott (inkl. dödligt våld) i Sverige, Norge och Finland, och att detta samband tycks vara speciellt starkt i Finland (Lenke 1990, ; Skog & Björk 1988, 6, 16 19; Sirén 2000, 33 46). Antalet brott mot liv är speciellt känsligt för konsumtion av brännvin i privata sammanhang medan det icke-dödliga våldet sammanhänger med konsumtion av brännvin och öl på barer och på restauranger (Norström 1998). Å andra sidan visar jämförande studier mellan olika länder att den finska alkoholkulturen har speciella drag jämfört med de övriga nordiska länderna. Finländarnas alkoholkonsumtion är mera berusningsinriktad och leder vanligen till högre grad av berusning än de övriga nordbornas (Hauge et al. 1986; Poikolainen 1977; Poikolainen 1979). Undersökningar som bygger på nationella data ifråga om den totala alkoholkonsumtionen och statistik över våldsbrott/ brott mot liv är inriktade på att finna statistiska samband mellan förändringar i alkoholkonsumtionen och förändringar i antalet våldsbrott/brott mot liv. I allmänhet ger de ingen förklaring till detta samband och säger inte speciellt mycket om på vilka sätt sambandet uppstår eller fungerar. Det gör NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

10 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna emellertid Wikström (1996, 26 29), som i sin undersökning om dödligt våld i Stockholm åren bedömer vilken roll alkoholen spelar i våldsbrottsligheten utgående från den sociala strukturen i denna typ av brottslighet. Han visar att sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott i dagens Sverige i första hand förekommer i våldet bland relativt små grupper av manliga missbrukare, och inte i befolkningen som helhet. För att sammanfatta: även om det varken råder någon enighet om de mellanliggande mekanismerna mellan alkoholberusning och aggression på en individuell eller på en kollektiv nivå, så finns det ändå mycket data som talar för att ett dylikt samband existerar. Därtill visar flera undersökningar att det existerar väsentliga skillnader i dryckesvanorna mellan finländarna och skandinaverna. Det är alltså i princip möjligt att faktorer som sammanhänger med alkoholen och dryckesgruppen utgör en tillräcklig förklaring till de skillnader som i dag finns i frekvensen dödligt våld mellan Finland och de övriga nordiska länderna. Datamaterialet Våra finska data är tagna ur en nyligen publicerad analys av dödligt våld 5 åren , 6 gjord av Statistikcentralen och Rättspolitiska forskningsinstitutet, samt ur den databas över dödligt våld som finns vid Rättspolitiska forskningsinstitutet. 7 Undersökningen om dödligt våld i Finland under perioden baserade sig på tre huvudkällor: data angående olika brottstyper togs främst ur RIKI, den finska polisens brottsanmälningssystem; uppgifterna om gärningsmännens och offrens bakgrund togs ur Statistikcentralens databaser (bl.a. sysselsättningsstatistiken från 1997 och den nyaste folkräkningen), medan uppgifterna om brottsregistret för dem som gjort sig skyldiga till dödligt våld var från Justitieministeriets brottsregistercentral. RIKI-materialet från 1998 till 2000 (ur vilket dubbletter, självmord, olyckor samt naturliga dödsfall som felaktigt registrerats som dödligt våld eliminerats) innehöll totalt 418 offer för dödligt våld och 560 misstänkta gärningsmän. Dessa uppgifter kunde kopplas till Statistikcentralens och Justitieministeriets databaser endast ifråga om de offer och gärningsmän som hade ett finskt personnummer, dvs. personer som var antingen finska medborgare eller hade fått uppehållstillstånd. Det gör att alla som saknade uppehållstillstånd uteslöts ur analysen, liksom även de finländare vars personnummer var okänt; detta gällde för 3,6 procent av offren och 3,1 procent av samtliga gärningsmän (inklusive brott där gärningsmannen var okänd) för brotten upptagna i RIKI-registret. Personnumret kunde fås fram för 403 offer och för 557 misstänkta gärningsmän. De uppgifter angående dödligt våld som vi för denna artikel har tagit fram ur Rättspolitiska forskningsinstitutets databas innefattar brott mot liv begångna mellan och , och uppgår till sammanlagt 86 offer och 72 huvudmisstänkta. De svenska uppgifterna är tagna från tre färska undersökningar gjorda av Rying (2000; 2001; 2003) och omfattar dödligt våld och barnamord under åren /1999. Ryings studier bygger på brottsanmälningar, preliminära polisutredningar och kriminalstatistik, och hans sätt att klassificera data motsvarar det som följts i de finska källorna. Den viktigaste skillnaden är att Ryings undersökningar 10 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

11 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna (2000) också inkluderar barnamord; deras antal var emellertid under den undersökta perioden så pass litet i Sverige att de inte hade någon signifikant inverkan på resultaten (Rying 2001, 5 9). Den viktigaste källan för de norska uppgifterna utgjordes av den norska polisens dråp- och mordstatistik (drapsstatistikk) åren Den huvudsakliga klassificeringen av data är mer eller mindre identisk med motsvarande i Finland och Sverige. Därtill har vi som kompletterande källa för Norge använt de artiklar av Gottlieb et al. (1990) och Hougen et al. (1999) som behandlar dödligt våld i Norge och Danmark under 1990-talet. För Danmarks och Islands del har vi för denna artikel bara haft tillgång till spridd information. Statistiska jämförelser av brottsligheten i olika länder är problematiska t.o.m. inom Norden, trots att såväl kriminallagstiftningen, statistikföringens kriterier och klassificeringar som den kulturella bakgrunden i samtliga länder är relativt likartade. Ryings studie visar, vad gäller den årliga frekvensen dödligt våld i kriminalstatistiken, att endast ungefär hälften av de fall som i den svenska brottsstatistiken för närvarande har registrerats som dödligt våld de facto är det, medan å andra sidan ett betydande antal brott mot liv saknas i statistiken på grund av att de blivit felkodade. Också i Finland förekommer det spökbrott i kriminalstatistiken över dödligt våld, 8 som uppgår till mellan 10 och 15 procent av det sammanlagda antalet fall per år. Men till skillnad från Sverige tycks antalet dråp och mord som saknas i den finska statistiken vara så litet att det saknar betydelse (Lehti 2002, 11 14; Rying 2003). Därför är samtliga uppgifter nedan om dödligt våld tagna ur dödsorsaksstatistiken, även om den i detta avseende inte nödvändigtvis är en mindre problematisk informationskälla. 9 Det svenska och finska datamaterialet om gärningsmännens och offrens bakgrund, liksom även brottens karaktär, bygger huvudsakligen på brottsanmälningar, men vi har i bägge fallen ur materialet putsat bort dubbletter, självmord, olyckor och naturliga dödsfall, vilket gör att materialet borde ge en relativt pålitlig allmän bild av situationen i respektive land. Det norska datamaterialet har inte kontrollerats på samma sätt, och kan därför innehålla vissa felaktiga uppgifter. Men om man beaktar det låga antalet brott mot liv per år i Norge kan man anta att varken antalet felregistrerade brott eller deras procentuella andel av brotten har någon signifikant betydelse. Den centrala analysen i artikeln bygger på data som gäller i vilken mån de inblandade parterna i Finland och Sverige varit berusade. I bägge länderna har uppgifterna insamlats av dem som undersökt ifrågavarande brott; i Sverige vanligen med individuella intervjuer, i Finland med hjälp av standardiserade blanketter. Detta gör att både datamaterialets uppbyggnad och sättet att samla in det har varit ungefär detsamma, vilket innebär att datauppgifterna i de två länderna är relativt jämförbara. Är det emellertid möjligt att de svenska brottsutredarna i allmänhet fäster mindre detaljerad uppmärksamhet vid alkoholens betydelse i anslutning till våldsbrotten än deras finska kolleger gör (eftersom sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott är, och också tidigare har varit, svagare i Sverige)? Kan detta medföra en potentiell bias i datamaterialet? Det finns en viss grund för misstankar i den här riktningen; i de finska brottsanmälningsblan- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

12 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna ketterna finns det t.ex. en speciell fråga angående gärningsmannens berusning (men inte offrets), medan motsvarande blanketter i Sverige saknar en dylik fråga. De uppgifter vi har använt har emellertid inte tagits från de officiella brottsanmälningarna utan direkt av de poliser som ansvarat för utredningen av respektive registrerat brott, och det finns också andra fakta som talar emot ovannämnda antagande. För det första har alkoholen inte bara i Finland utan också i Sverige redan en längre tid innehaft en central ställning som en förklaring till våldsbrott, både i den dagliga debatten och inom forskningen (se t.ex. Lenke 1990, och refererad litteratur). En ännu viktigare faktor är emellertid att berusning bland personer som i dag är inblandade i våldsbrott vanligen är mycket hög både i Sverige och i Finland. Bägge parterna i ett våldsbrott tenderar att vara starkt berusade. Det förefaller därför osannolikt att alkoholens roll skulle vara något som passerar obemärkt för de svenska brottsutredarna, eller att poliserna skulle underlåta att påpeka denna när de uttryckligen blir tillfrågade om den, såsom Rying har gjort. 10 Vidare motsvarar Ryings resultat det som flera forskare har kommit fram till utgående från olika typer av datamaterial (Rying 2000, 64 68). Sammanfattningsvis utgår vi ifrån att vårt datamaterial i denna artikel både till kvalitet och jämförbarhet (inklusive uppgifterna om de inblandade parternas berusning) i samtliga tre länder (och speciellt i Finland och Sverige) är relativt pålitligt. Resultat De data vi har använt ger varken färdiga eller exakta uppgifter om det alkoholrelaterade dödliga våldet i något av de tre länderna, och de ger inte heller några möjligheter att beräkna berusningens faktiska betydelse för de inblandade personernas våldsamma beteende i de enskilda brotten. I det följande har vi analyserat sambandet mellan alkohol och dödligt våld utgående från tre olika faktorer. För det första undersöker vi andelen berusade gärningsmän och offer 11 av samtliga gärningsmän och offer. Vi redogör separat för den andel som var berusade och den andel som var påverkad av narkotika. För det andra analyserar vi hur många av gärningsmännen som missbrukar regelbundet. 12 För det tredje undersöker vi relationsmönstren mellan gärningsman och offer i fall av dödligt våld. I det sammanhanget beaktar vi också gärningsmannens ställning i arbetslivet. Vi har genom att kombinera all denna information strävat efter att få en generell bild av 1) de alkoholrelaterade fallens betydelse för det dödliga våldet; 2) det absoluta antalet brott av den här typen; och 3) vilka sorts befolkningsgrupper som huvudsakligen står för denna typ av brott i de tre olika länderna. Uttrycket alkoholrelaterat dödligt våld står i artikeln för samtliga fall av brott mot liv där åtminstone en av de inblandade har varit alkoholpåverkad. Däremot har vi inte bedömt graden av berusning, eller den inverkan denna haft på gärningsmannens våldsamma handling. Andelen berusade offer respektive gärningsmän De pålitligaste uppgifterna om hur berusade de personer varit som varit inblandade i dödligt våld i Finland finns i den databas som upprätthålls av Rättspolitiska forskningsinstitutet. 13 Enligt dessa var 77 procent av dem som gjort sig skyldiga till död- 12 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

13 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna ligt våld år 2002 berusade, medan 23 procent var påverkade av andra droger. 14 Av offren för dödligt våld var 62 procent berusade, medan 10 procent var påverkade av andra droger. 15 I 63 procent av alla brott mot liv var samtliga inblandade antingen berusade eller påverkade av andra droger medan andelen fall där samtliga parter var nyktra uppgick till 20 procent. Uppgifterna om huruvida gärningsmännen och offren varit påverkade kommer från data insamlade av de utredande poliskommissarierna; däremot innehåller de ingen information om hur berusade ifrågavarande personer var. Man kan emellertid notera att både gärningsmännen och offren i de brottsfall som inträffade under perioden var förhållandevis starkt berusade; i de fall där man gjort en medicinsk undersökning var alkoholhalten i blodet i regel högre än 1,5 promille. I Sverige var (åren ) 62 procent av dem som gjorde sig skyldiga till dödligt våld berusade, medan 13 procent var påverkade av andra droger; motsvarande tal bland offren var 51 procent respektive 8 procent. (Procentenheterna har beräknats på samma sätt som för Finland; jfr ovan) (Rying 2000, 64 65). Uppgifterna om offrens berusning i Köpenhamn och Oslo i början av 1990-talet ger för Norges del ungefär samma andel alkoholpåverkade offer som i Sverige. I Danmark var andelen betydligt mindre. Både i Oslo och i Köpenhamn var andelen offer som var påverkade av andra droger betydligt större än i Sverige, och t.o.m. större än i Finland (se tabell 1). Tabell 1. Andelen alkohol- eller narkotikapåverkade av personer som gjort sig skyldiga till dödligt våld i de nordiska länderna under 1990-talet Finland Sverige Köpenhamn Oslo Alkohol- eller narkotikapåverkade % % % % Gärningsmän* Alkoholpåverkade 76,8 61,6 Narkotikapåverkade 22,8 13,1 Påverkade av A eller N 79,7.... Offer Alkoholpåverkade 62,4 51,0 36,2 52,4 Narkotikapåverkade 10,1 7,5 11,8 19,2 Påverkade av A eller N 63,5.. Vuxna offer (>15 år) Alkoholpåverkade 68,8.. Narkotikapåverkade 11,5.. Påverkade av A eller N 70,1.. Brott Alla påverkade 61,7 48,3 Någon påverkade 14,8 16,5 Alla nyktra 23,5 35,2 Brott Alla påverkade av A eller N 63,0.. Någon påverkad av A eller N 17,2.. Alla nyktra 19,8.. *Finland: Huvudgärningsmän Källor: Hougen et. al 1999, 294; Kivivuori 1999; Lehti 2002; Rying 2000, ; Statistik om våld. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

14 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Uppgifterna ovan antyder att de alkoholrelaterade brotten i Finland är både vanligare och står för en större andel av det dödliga våldet än i de övriga nordiska länderna. Om man utgår från procentenheterna i det finska datamaterialet från 2002 och den genomsnittliga brottsnivån under 1990-talet, blir det estimerade antalet per starkt alkoholrelaterade brott (=alla parter berusade) 1,9, andelen övriga alkoholrelaterade brott (=någon av parterna berusad) 0,4 och andelen icke-alkoholrelaterade brott 0,7. Motsvarande tal för Sverige (utgående från procentenheterna för och den genomsnittliga brottsnivån) var för starkt alkoholrelaterade brott 0,6, för övriga alkoholrelaterade brott 0,2, och för icke-alkoholrelaterade brott 0,4. Om vi utgår från den procentuella andelen berusade gärningsmän i tabellen ovan och den genomsnittliga brottsnivån under 1990-talet, skulle talet för alkoholrelaterat dödligt våld i Finland ha varit 2,3 och de icke-alkoholrelaterade brotten 0,7, medan motsvarande tal för Sveriges del var 0,7 och 0,5 16 (se figur 2). Antal samtliga fall av dödligt våld Finland Sverige ickealkoholrelaterade fall Figur 2. Antalet brott mot liv (per invånare/år) i Finland och Sverige, med och utan de som begåtts av alkoholpåverkade gärningsmän. Andelen missbrukare Uppgifterna om andelen missbrukare (av alkohol eller narkotika) är både i den finska databasen över dödligt våld och i Ryings undersökningar baserade på mer eller mindre subjektiva bedömningar och inte på några exakta medicinsk-rättsliga kriterier. Det innebär att datauppgifterna i viss utsträckning är svåra att tolka och jämföra. Åtminstone det finska materialet förefaller emellertid att ge en relativt pålitlig bild av den faktiska situationen. I fallen av dödligt våld i Finland år 2002 kunde 57 procent av gärningsmännen och 49 procent av offren enligt den utredande polisen betecknas som alkoholister. 19 respektive fem procent kunde betecknas som narkotikamissbrukare. För Finlands del har vi också uppgifter om hur många av dem som gjort sig skyldiga till dödligt våld som har fått diagnosen alkoholist. Enligt rättspsykiatriska undersökningar hade 42 procent av de manliga dråparna och mördarna under 21 år under perioden diagnosen alkoholist, 17 medan motsvarande procenttal bland kvinnliga gärningsmän var 38 procent. 18 Motsvarande uppgifter finns inte för äldre gärningsmän. Vi vet emellertid att man i äldre åldersgrupper är mera benägen att begå brott mot liv under alkoholens inverkan. Den totala andelen alkoholister är alltså sannolikt högre än ovannämnda estimat, baserat på yngre gärningsmän. Dessutom kan man konstatera att de rättspsykiatriska uppgifterna antyder att de bedömningar som görs av de utredande poliserna i allmänhet relativt väl motsvarar de bedömningar som görs av rättspsykiatrerna, åtminstone i Finland. Enligt Rying hade 47 procent av gär- 14 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

15 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Tabell 2. Andelen alkohol- eller drogmissbrukare bland gärningsmän respektive offer (bägge könen) vid fall av dödligt våld i de nordiska länderna under 1990-talet Finland Sverige Köpenhamn Oslo % % % % Gärningsmän* Alkoholmissbrukare 56,7 46,9.... Narkotikamissbrukare 19,0 25,6.... Missbrukare av A eller N 63,2.. 64,8*.. Offer Alkoholmissbrukare 48,8 41,0 25,1** 41,0 Narkotikamissbrukare 5,3 14,6.... Missbrukare av A eller N 48, * Icke-psykotiska, manliga gärningsmän ; ** Alla offer för dödligt våld Källor: Drapsstatistikk 2002; Gottlieb et al. 1990, 121; Hougen et al. 1999, 294; Kivivuori 1999; Lehti 2002; Rying 2000, ningsmännen och 41 procent av offren i Sverige under åren i polisutredningarna betecknats som alkoholmissbrukare. Enligt Hougen var motsvarande andel missbrukande offer åren i Köpenhamn 25 procent och i Oslo 41 procent. Den relativa andelen narkotikamissbrukare i Sverige under perioden var 26 procent för gärningsmännen och 15 procent för offren (se tabell 2). I Finland (2002) var den sammanlagda andelen alkohol- och narkotikamissbrukare av samtliga personer som gjort sig skyldiga till dödligt våld 63 procent, medan motsvarande andel i Köpenhamn åren av icke-psykotiska manliga gärningsmän var 65 procent. Trots vissa brister i datamaterialet kan man alltså med viss säkerhet säga att merparten av det alkoholrelaterade dödliga våldet i samtliga nordiska länder (och därmed också en stor del av allt dödligt våld) görs av en relativt liten grupp manliga alkoholister. Datamaterialet antyder också att den relativa andelen (och därmed också det absoluta antalet) brott som begås av alkoholmissbrukare är större i Finland än i de övriga nordiska länderna. Förhållandet mellan gärningsman och offer Uppgifterna om relationen mellan offer och gärningsman antyder att mönstret är relativt likartat i både Finland, Norge och Sverige. I Danmark förefaller brott mellan sexualpartner och familjemedlemmar att utgöra en betydligt större andel av det dödliga våldet än i de övriga nordiska länderna. Enligt Gudjonsson och Petursson har detta varit utmärkande för dödligt våld i Danmark under hela den senare halvan av 1900-talet (se tabell 3; Gudjonsson & Petursson 1990, 49 54). Om man jämför de årliga genomsnitten ifråga om olika typer av dödligt våld (tabell 3) observerar man att skillnaden i brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna i huvudsak beror på två typer av dödligt våld, dvs. dödligt våld mellan antingen sexuella partner eller bekanta. Dödligt våld i förhållanden mellan andra släktingar än äkta makar eller mellan personer som inte känt varandra från tidigare var i Finland under 1990-talet på samma nivå som eller lägre än i de övriga nordiska länderna. Det innebär att skillna- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

16 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Tabell 3. Relationen mellan offer och gärningsman i samband med dödligt våld i de nordiska länderna under 1990-talet Offer var i relation Finland Norge Sverige Köpenhamn till gärningsmannen % rate % rate % rate % rate en sexualpartner* 22,3 0,6 21,7 0,2 24,0 0,3 31,6 0,5 en släkting 12,9 0,3 17,2 0,2 17,0 0,2 20,1 0,3 icke-släkting 63,9 1,7 61,2 0,5 59,0 0,7 48,3 0,8 bekant 55,2 1,5 44,4 0,4 42,0 0,5 25,5 0,4 tidigare okänd 8,8 0,2 16,8 0,2 17,0 0,2 22,8 0,4 N Andelen manliga gärningsmän 91,0 90,8 90,0.. Det allmäna antalet brott mot liv per inv./ år 2,6 0,9 1,2 1,6 * Inkluderar tidigare partner Källor: Kivivuori 1999; Lehti 2002; Bremberg 2001, 25; Drapsstatistikk 2002; Hougen et al. 1999, 298. den i antalet brott mot liv förorsakas av just de två typer av dödligt våld som i Finland är starkast bundna till alkohol (av det dödliga våldet mellan andra släktingar än äkta makar är en stor del förknippa med mentala problem, medan en stor del av de brott som begås mot okända offer i sin tur består av icke-alkoholrelaterat gatuvåld och rånmord, jfr Lehti 2002, 62 64). Vårt datamaterial indikerar med andra ord att skillnaden i antalet brott mot liv som finns mellan Finland och de övriga nordiska länderna i huvudsak förorsakas av skillnader i antalet alkoholrelaterade brott mot liv. Beträffande det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer 19 antyder skillnaderna mellan Finland och Sverige ett likartat mönster. Enligt Rying (2001, 12 13) begicks i Sverige i genomsnitt 16 brott av den här typen åren , medan motsvarande tal i Finland var Det absoluta antalet brott mot liv begångna av män i nära relationer var i Finland under 1990-talet 50 till 90 procent större än i Sverige, medan antalet i förhållande till befolkningens storlek var mer än två gånger större än motsvarande antal i Sverige. När man studerar det sätt på vilket brott av detta slag är alkoholrelaterade upptäcker man emellertid att skillnaderna mellan länderna blir ännu mera påfallande. I Sverige var gärningsmannen i 44 procent av fallen alkoholpåverkad medan offren var det i 37 procent av fallen brott begångna I Finland var motsvarande siffror under bland gärningsmännen 80 procent och bland offren 72 procent. 21 Brott som begåtts bland samboende par och bland par som inte bor tillsammans uppvisade praktiskt taget identiska bilder. 22 Om vi omvandlar ovannämnda procentenheter till absoluta tal blir det genomsnittliga antalet brott begångna av nyktra män per år ungefär nio i Sverige och fem i Finland, vilket gör att antalet brott i relation till befolkningstalet var ungefär detsamma i båda länderna. Däremot var antalet brott begångna av berusade män i förhållande till befolkningstalet i Finland åtminstone fem gånger högre än motsvarande tal i Sverige. 16 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

17 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Tabell 4. Ställning i arbetslivet bland personer skyldiga till dödligt våld (båda könen) i de nordiska länderna Finland Finland Norge Sverige Köpenhamn* % N % N % N % N % N Gärningmän Sysselsatta 16, , , , ,3 30 Arbetslösa 50, , , , ,9 7 Sjuk- och förtidspensionerade 15, , , ,3 88 Studerande 11,9 54 8,3 6 6,0 21 6,6 44 Ålderspensionärer 5,1 23 6,9 5 2,0 7 4,4 29 Övriga ,0 21 0,6 4 47,9** 34 N 100, , , , Andelen män 91,0 90,3 90,8 90,0 * Icke psykotiska manliga gärningsmän; ** Utanför arbetsmarknader Jämförelserna ovan är enbart tentativa, men vi anser att de relativt tydligt visar att skillnaderna mellan de två länderna i antalet brott mot liv i nära relationer är förknippat med alkoholkonsumtion. Gärningsmannens ställning i arbetslivet Om vi ser till uppgifterna om gärningsmannens ställning i arbetslivet kan vi konstatera att 66 procent av gärningsmännen åren och 65 procent år 2002 i Finland utgjordes av personer i arbetsför ålder som var antingen arbetslösa eller levde på socialbidrag (exkl. studerande). I Sverige var motsvarande andel 59 procent åren och i Norge 54 procent åren På motsvarande sätt var andelen ekonomiskt aktiva bland gärningsmännen i Finland procent, i Sverige 29 procent och i Norge ungefär en tredjedel. Den generella bilden av gärningsmännens sociala bakgrund var i Finland i slutet av 1990-talet betydligt mera marginaliserad än i Sverige och Norge (se tabell 4). 23 Om vi omvandlar procenttalen till relativa brottstal var antalet brott mot liv i den aktiva befolkningen i Finland under perioden ,97 brott per personer per år. I Sverige var motsvarande tal 0,81, under perioden , och i Norge 0,55, under perioden Motsvarande tal för brott begångna bland arbetslösa var 27,2 i Finland, 14,6 i Sverige och 17,8 i Norge 24 Det innebär att skillnaden i den allmänna brottsnivån mellan Finland och de övriga nordiska länderna huvudsakligen beror på den kriminalitet som förekommer i den ekonomiskt passiva befolkningen i arbetsför ålder (se figur 3). Slutsatser Det förefaller faktiskt som om de fall av brott mot liv som begås i anslutning till konsumtion av alkohol, och i situationer där alkohol konsumeras, i både relativa och absoluta tal för närvarande är betydligt vanligare i Finland än i Sverige och Norge. Den här typen av våldsbrott står också för merparten av den kvantitativa NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

18 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna Brott per arbetslösa / sysselsatta per år Finland Sverige arbetslösa den aktiva befolkningen Ställning i arbetslivet Figur 3. Dödligt våld bland arbetslösa respektive i den aktiva befolkningen i Finland och Sverige. differensen i den generella mord- och dråpfrekvensen mellan länderna. Det förefaller alltså som om alkoholen faktiskt på ett eller annat sätt skulle vara en del av förklaringen till att de finska siffrorna över dödligt våld skiljer sig från de två andra nordiska ländernas. Däremot är sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott i dagens Finland mycket snarlikt det i Sverige och Norge. I samtliga länder utgörs det största problemet av det våld som utförs av en relativt liten grupp arbetslösa, manliga alkoholister i medelåldern. Och, vad viktigare är, den skillnad som för närvarande finns i antalet brott mot liv mellan Finland och dess skandinaviska grannar beror nästan uteslutande på det alkoholrelaterade våld som förekommer inom denna grupp. Andra typer av dödligt våld är ungefär på samma nivå i alla de tre länderna, eller åtminstone är skillnaden avsevärt mindre. Det innebär att den finska dråparen generellt är ännu mera socialt marginaliserad än i Skandinavien. Den relativa andelen, bland både gärningsmän och offer, som hör till den passiva befolkningen och som är missbrukare är i Finland större än i något annat nordiskt land. Det är alltså osannolikt att skillnaderna ifråga om dödligt våld direkt skulle bero på skillnader i de allmänna dryckesvanorna. Då man söker förklaringar till de exceptionellt höga siffrorna över dödligt våld i Finland borde man i stället fokusera på den grupp som faktiskt begår brotten, dvs. de arbetslösa, manliga alkoholisterna i medelåldern. Man bör alltså i stället för att leta efter allmänna kulturella beteendemönster fråga sig varför det finska samhället, den finska kulturen och de finska dryckesvanorna antingen producerar flera medelålders alkoholister än de övriga nordiska länderna eller får dessa att bete sig våldsammare. Det skulle också vara intressant att undersöka orsakerna till varför de omfattande sociala och ekonomiska förändringar som har skett i det finska samhället under det senaste kvartsseklet, såsom välfärdsstatens framväxt, har haft en så liten inverkan på våldet i denna grupp. Förutsättningarna för att förebygga våld (minska antalet manliga alkoholister, eller åtminstone försöka begränsa ökningen) genom att reglera tillgången på alkohol är mycket begränsade i dagens politiska läge, med ekonomisk liberalisering och eliminering av alla handelshinder (innefattande kontroll och distribution av alkohol). Betoningen borde kanske därför i stället ligga på en förbättrad kontroll och behandling av riskgrupperna. Man kunde kanske uppnå effektivare resultat genom tidig intervention vid grovt alkoholmissbruk, och framför allt genom att inrikta åtgärderna på sådana fall (såväl offer som gärningsmän) där det grova alkoholmissbruket är kombinerat med allvarligt eller upprepat icke-dödligt al- 18 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

19 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna koholrelaterat våld. Problemgrupperna och -personerna hittar man relativt lätt genom att utnyttja den information som finns i existerande databaser, speciellt i RIKI-registret. Översättning Thomas Rosenberg Martti Lehti, forskare, Rättspolitiska forskningsinstitutet, Långbrokajen 3 A, PB 444, FIN Helsinki E-post: Janne Kivivuori, forskningschef, Rättspolitiska forskningsinstitutet, Långbrokajen 3 A, PB 444, FIN Helsinki E-post: NOTER 1. I denna artikel inkluderas barnamord inte i kategorin dödligt våld, emedan de i många avseenden skiljer sig från övriga typer av brott mot liv. Dessutom avvek de allmänna trenderna ifråga om barnamord väsentligt från övriga typer av dödligt våld i Finland under 1900-talet (se t.ex.: Ervasti 1995). (Översättarens anm.: artikelförfattarna använder genomgående termen homicide för finskans henkirikos, vilket ordagrant motsvaras av svenskans brott mot liv. Eftersom det sistnämnda är tämligen otympligt används i det följande oftast den gängse statistiktermen dödligt våld, varmed avses uppsåtligt våld som lett till döden, innefattande fullbordade mord, dråp, misshandel med dödlig utgång samt barnamord (i denna artikel exkl. det sistnämnda).) 2. Å andra sidan hävdar t.ex. Lenke att huvudförklaringen till den långvariga skillnaden mellan Finland och de övriga nordiska länderna i antalet brott mot liv ligger i landets allmänna konflikt- och stressnivå, och inte i faktorer som har att göra med alkohol och dryckesvanor (Lenke 1996, 37 38). 3. Verkkos viktigaste resultat publicerades också på engelska år 1951 (Verkko 1951). 4. Med termen alkoholrelaterat dödligt våld avses i denna artikel brott där åtminstone en av parterna har varit alkoholpåverkad. 5. Samtliga fall av avsiktligt våld med dödlig utgång (exkl. barnamord) registre- rade i RIKI (den finska polisens brottsanmälningssystem) Lehti Den finska databasen över dödligt våld är en del av ett monitoreringsprojekt som inleddes av Inrikesministeriet, Rättspolitiska forskningsinstitutet och Polisyrkeshögskolan år I den registreras samtliga avsiktliga brott med dödlig utgång som har begåtts i Finland och som anmälts till finska myndigheter. Uppgifterna har samlats in av de brottsutredande poliserna på en standardiserad blankett som innehåller sammanlagt 34 frågor som berör brottet, 45 frågor som berör de inblandade parterna och 8 frågor som berör brottsutredningen. I praktiken innehåller databasen alla de dödsfall som i den preliminära utredningen har konstaterats bero på våld. För varje fall av brott mot liv som registrerats inom ett polisdistrikt skall en blankett fyllas i och skickas till registret efter att utredningen har avslutats, eller senast inom tre månader efter att den har inletts. Driften och finansieringen av databasen delas mellan Rättspolitiska forskningsinstitutet, Polisyrkeshögskolan och Inrikesministeriet. 8. Brott mot liv som de facto aldrig har begåtts. 9. Enligt den finska dödsorsaksstatistiken är förekomsten av dödligt våld ungefär 10 % lägre än det faktiska antalet, medan situationen i Sverige förefaller att vara ungefär densamma (Karlberg NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

20 Alkoholrelaterat våld som förklaring till skillnaderna i antalet brott mot liv mellan Finland och de övriga nordiska länderna 1997, 7; Lehti 2002, 11 14). 10. Information av Mikael Rying Personer som vid tiden för brottet har rapporterats vara påverkade av alkohol eller andra droger. 12. Personer betecknade som alkoholister eller narkotikamissbrukare vid tidpunkten för brottet. 13. Andelen okända fall i statistiken för brott begångna under 2002 var bland gärningsmännen 6,9 % och bland offren 1,2 %. 14. Procentenheterna anger separat personer påverkade av alkohol respektive narkotika; i själva verket var nästan alla gärningsmän och alla offer som var narkotikapåverkade samtidigt också berusade, vilket innebär att den sammanlagda andelen påverkade gärningsmän och offer är lägre än om man bara slår ihop procenterna för dem som varit berusade och dem som varit narkotikapåverkade. 15. Se ovan. 16. Om man utgår från andelen berusade vuxna offer skulle motsvarande tal för Finland ha varit 2,1 och 0,9, och för Sverige 0,6 respektive 0, Alcoholismus episodicus, habitualis eller chronicus; N = Alcoholismus episodicus, habitualis eller chronicus; N = Inkluderar brott mellan sexualpartner och ex-partner. 20. I Finland dräptes eller mördades under åren årligen i genomsnitt 44,8 kvinnor; i de brott mot kvinnor som begicks åren var gärningsmannen i 64 % av fallen antingen offrets partner eller ex-partner. 21. För att erhålla ett större antal fall har vi utgått från samtliga fall av dödligt våld i nära relationer som hade registrerats i databasen över dödligt våld fram till slutet av november I brott som begåtts mellan sambor är andelen berusade gärningsmän 75 % och andelen berusade offer 67 % (N=12); i brott som begåtts mellan särboende är motsvarande andelar 85 % respektive 77 % (N=13). 23. Uppgifterna ovan återspeglar huvudsakligen de manliga gärningsmännens sociala bakgrund (andelen män bland dem som gör sig skyldiga till dödligt våld är i samtliga tre länder för närvarande ca 90 procent). Men åtminstone i Finland var både manliga och kvinnliga gärningsmäns sociala bakgrund under 1990-talet praktiskt taget identisk. 24. Uppgifterna angående den ekonomiskt aktiva befolkningen och den arbetslösa befolkningen i arbetsför ålder är tagna ur den officiella befolkningsstatistiken i respektive land och gäller de angivna tidsperioderna; definitionerna är från samma statistikkällor och är ungefär desamma i samtliga tre länder; uppgifterna om gärningsmännen är från samma källor som de övriga uppgifterna (se tabell 4). REFERENSER Aho, T. (1976): Alkoholi ja väkivalta (Alcohol and violence). Helsinki: D-sarja 7/76, Oikeusministeriön vankeinhoitoosasto Alanen, A. (1937): Rikollisuuden vastustaminen odottaa kansalaisilta (War against crime demands from citizens ) Vastuu 4/1937 Bremberg, G. (2001): Dödligt våld. I: Brottsutvecklingen i Sverige Stockholm: Brottsförebyggande rådet Bruun, Kettil (1972): Alkoholi: käyttö, vaikutukset ja kontrolli. Helsinki: Tammi. Drapsstatistikk [Online: www. kripos.no/statistikker/drapstatistikk/ drapsstatistikk_tekst.html] Ervasti, K. (1995): Barnamordsbrotten i 20 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan

Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan MATS RAMSTEDT ÖVERSIKT Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan Inledning Hur stor andel av världens ohälsa kan förklaras av att människor dricker för mycket alkohol? I vilken utsträckning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika

FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika 11 Liter 100 % alkohol per invånare 10 9 Oregistrerad konsumtion 8 7 6 5 4 Registrerad konsumtion 3 2 1 0 1960 1970 1980 1990 2000 Till läsaren

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

drogprevention i Finland

drogprevention i Finland Social- och hälsovårdsmyndigheternas syn på alkoholoch drogprevention i Finland Thomas Karlsson, Kari Paaso och Pekka Hakkarainen Sedan Finland blev medlem i EU i mitten av 1990-talet har den nationella

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga

Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga Kriminologiska institutionen Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga Finns det ett samband och påverkas detta av övriga problembeteenden? Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen

NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen NAD NAD-nytt Könsperspektivet i drogforskningen Bruket av narkotika har blivit en del av rusmedelskulturen även i de nordiska länderna. Trots detta uppfattas narkotikabruket ofta som ett separat fenomen,

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Alkohol. ingen vanlig handelsvara. www.fhi.se. statens folkhälsoinstitut

Alkohol. ingen vanlig handelsvara. www.fhi.se. statens folkhälsoinstitut Alkohol ingen vanlig handelsvara statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Alkohol: Ingen vanlig handelsvara Översättning av Alcohol: no ordinary commodity Research and public policy utgiven av Oxford University

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Varför r dricker ni alkohol? 2 3 Sökandet efter berusning är universiellt Snyggare av

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

DÖDLIGT VÅLD. Sammanfattning. Dödligt våld. Lars Westfelt

DÖDLIGT VÅLD. Sammanfattning. Dödligt våld. Lars Westfelt DÖDLIGT VÅLD Lars Westfelt Sammanfattning Under de senaste 20 åren har det årligen i Sverige skett i genomsnitt 95 fall av dödligt våld i form av mord, dråp och misshandel med dödlig utgång. Antalet har

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Innehåll. bakom vansinnet

Innehåll. bakom vansinnet Innehåll Inte undra på att det blev panik! 7 Psykisk sjukdom och våld hänger det ihop? 11 Insatser mot missbruk bästa botemedlet mot våld 16 Inte fler dödliga vansinnesdåd... 18...men kanske ökad grov

Läs mer

Alkohol och våld. hur ser sambanden ut?

Alkohol och våld. hur ser sambanden ut? Seminarierapport 2014:2 Alkohol och våld hur ser sambanden ut? Det finns ett starkt samband mellan alkohol och våldsbrottslighet. Studier visar att unga löper större risk att bli indragna i gatuvåld under

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T D E B A T T Ar det nyttigt, ja rentav halsosamt, att dricka alkohol? For den som kop er alkohol ter sig frågan om dess nyttighet fånig, ja rentav sårande. Ungefar lika fånigt som det vore att fråga den

Läs mer