PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben (4) Maud Jonsson kl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben 2014-02-13 1-6 1 (4) Maud Jonsson kl 13.30-16.30"

Transkript

1 PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben (4) Maud Jonsson kl Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Närvarande Ledamöter Viktoria Strömberg (M) Landstinget Ordförande Claes Jönsson (VL) Landstinget Noomi Nilsson (KD) Landstinget Madelaine Vilgren (S) Landstinget Agneta Lindqvist HSO Vice ordförande Monica Eriksson HSO Criss Hagfeldt HSO Per-Ove Holstein HSO Jan-Erik Asp HSO Ersättare Inga Arnell Lindgren (C) Landstinget Samad Tiemori (FP) Landstinget Christoffer Bernsköld (S) Landstinget Ann-Marie Berg HSO Siv Wirsenius HSO Marie Bager HSO Peter Gustafsson HSO Carola Eriksson HSO Leif Persson HSO Frånvarande Peter Hermansson (S) Landstinget Fredrik Sjöstrand (M) Landstinget Mats Linder HSO Maigun Hjalmarsson HSO Kjell Brissman HSO Anita Rinman DHR Inga Florhed DHR Övriga Maud Jonsson Sekreterare Lena Jensen Landstingsjurist, Landstingets Ledningsstab Marianne Gedda Sakkunnig, Landstingets ledningsstab

2 PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben (4) Maud Jonsson kl Mötets öppnande 1 Ordföranden hälsar ledamöterna välkomna, och förklarar mötet öppnat varefter upprop sker. Den föreslagna dagordningen godkänns och därefter utses Marie Bager att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Patientmakts- 2 utredningen Lena Jensen landstingsjurist på ledningsstaben informerar om Yttrande över Patientmaktsutredningen, Delbetänkande och slutbetänkande. Se bilder. Patientlagen har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.. För mer information, se pressmeddelande Socaldepartementet, regeringen föreslår ny patientlag. Klimatrehabilitering- 3 Vad gäller nu Marianne Gedda, avtalskunnig från Landstingets ledningsstab informerar om avtal avseende rehabilitering och klimatrehabilitering. Se bilder Den senaste upphandlingen gjordes år En upphandling sker efter LOU regler. Upphandling sker på pris, och företräde går inte före. Avtalet innefattar hudsjukdom och neurologi. Patienterna får öppenvård, sjukgymnastik, arbetsterapi samt 15 behandlingar per avtal och patient. Varför har landstinget minskat restiden från 4-3 veckor? Varför görs ingen dialog med föreningarna? Psoriasisförbundet skriver mycket om klimatresor i sin patienttidning. Får samma personer åka på klimatresor från år till år? Vissa kriterier finns för utnyttjande av klimatresor.

3 PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben (4) Maud Jonsson kl Klimatrehabiliteirng 4 ur patientperspektiv Stefan Frejd och Lasse Arvidsson informerar om klimatvård Ur vår synvinkel. De är medlemmar i psoriasisförbundet och har varit 16 gånger på utlandsvistelse. Se bilder Information om anläggningarna Svenska Re och Valle Marina samt om sjukdomen psoriasis. Psoriasis är en ärftlig systemsjukdom som bryter ut före 25 års ålder. Sjukdomen kan ge ledbesvär samt hjärt- och kärlsjukdomar. Även stress kan orsaka utbrott av sjukdomen. Behandling sker med salvor utvärtes, dessutom finns cellgifter samt biologiska läkemedel att ta till för behandling invärtes. Ljusbehandling och solbehandling utomlands räcker längre än den ljusbehandling som erhålls på sjukhusen. Klimatvård utomlands innefattar sol och salta bad, vilket är viktigt för behandling av hudsjukdomar. Saltet i saltvattnet har läkande egenskaper. Förslag: Efter hemkomsten bör återbesök till uttagningsläkaren ske. Förenkling av ansökningen till klimatresorna bör kunna göras, ansökan bör ligga kvar till hösten ifall avslag fås till våren. Bättre marknadsföring av klimatvårdsresor. En backuplista bör också finnas, samt bättre översikt över de patienter som är antagna till klimatresorna. Summering av LRFF:s 5 sammanträden 2013 På grund av tidsbrist återkopplar ledamöterna själva till ordföranden om synpunkter finns på den utskickade summeringen för år Övriga frågor 6 Broschyrer om Hemsjukvården Finns broschyrer om hemsjukvården upptryckta på lättläst språk? Gruppen med LSS. Har denna grupp glömts bort avseende vården? Är det enbart en kostnadsfördelningsfråga? Dessa patienter hör inte till hemsjukvården, vilket blir smidigast för patienten?

4 PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben (4) Maud Jonsson kl Politiken har bestämda åsikter om tröskelprincipen och LSS stöd. Om patienten kan ta sig till vårdcentralen bör så ske. Läkarna bestämmer i denna fråga. Nästa sammanträde Mötets avslutande 7 Nästa sammanträde är planerat till torsdagen den 10 april. 8 Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar sammanträdet avslutat. Vid protokollet Maud Jonsson Justerat Viktoria Strömberg Marie Bager

5 Förslag om patientlag och organisationslag Lena Jensen Dragning för LRFF

6 Patientmaktsutredningen: en utredning två betänkanden Patientmaktsutredningen Uppdrag: att föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas Delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2) Jan 2013 Slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Juni 2013 Yttrande beslutat (LS) 30 april LiÖ Yttrande beslutat (LS) 6 november LiÖ Slutbetänkandet rör andra saker än delbetänkandet, och utgör inte fortsättning på, eller ändring av, delbetänkandet. HSL föreslås avskaffas, istället införs: Patientlag Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet (organisationslagen) Förordning om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Lagförslagen föreslås träda i kraft 1 jan 2015

7 Delbetänkandets huvuddrag Patientlagen har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning, lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet s. 11 Patientlagen innehåller bland annat bestämmelser om: 1) Information: - Informationspliktens innehåll och omfattning förtydligas - Informationen ska anpassas till ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund - Information ska lämnas skriftligen om mottagaren ber om det - Statliga myndigheter, samt patientnämnder, får något utökat informationsansvar 2) Samtycke: - Bestämmelserna kring samtycke och information i samband med detta tydliggörs - Förtydliganden om samtycke och vård av vuxna beslutsoförmögna personer 3) Barns inflytande över sin vård: - Barnets bästa-principen förs in i lag. Barnets inställning till åtgärd ska klarläggas så långt som möjligt. Åsikter tillmäts betydelse i förhållande till ålder och mognad. Om 1-3: syftar i stort till att förtydliga vad som redan får anses gälla i praxis, enligt förarbeten eller genom avtal och överenskommelser landstingen emellan. s ) Övrigt: - Nationella vårdgarantin (lagstadgas i Patientlagen, vidareutveckling, bättre info) - Delaktighet och medverkan - Patientlagen gäller inte tandvård (undantag: bestämmelser om barns ställning) - Second opinion (patientens rätt till detta utökas något) och ökad valfrihet

8 Delbetänkandets huvuddrag Fritt val av utförare av PV och öppen specialiserad vård i hela landet Utredningens förslag innebär att varje landsting ska erbjuda patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård öppen vård. Vården ska ges på samma villkor som de som gäller för de egna invånarna. - Hemlandstinget betalar. Hemlandstingets utbud begränsar inte. Utredningen lämnar åt landstingen att lösa hur transaktionerna ska ske. - Harmonisering av utbud och av remissregler är ett viktigt mål - Förslaget anses ej medföra nämnvärda kostnadsökningar för landstingen går enligt utredningens uppfattning inte utöver vad landstingen redan i dag sinsemellan har avtalat om, ( ) Det finns ingenting som talar för att patienter, som en direkt följd av förslaget, i så mycket högre grad än vad som sker i dag kommer att resa till andra landsting i syfte att erhålla vård. s. 252 Behovsprincip = utomlänspatienter före i kön? ( ) Det skulle emellertid kräva att relativt stora patientgrupper söker sig till samma landsting för att få sin vård där. Så kan vara fallet i de landsting där vårderbjudandet på något vis avviker från andra landstings utbud och därmed gör det mer attraktivt för patienterna. Vidare kan ett landstings egna prioriteringar vad gäller exempelvis särskilt dyra behandlingar komma att stå tillbaka när en patient väljer sådan vård i ett annat landsting. I dessa fall kan hemlandstinget komma att drabbas av merkostnader med anledning av behandlingen. I förlängningen bedömer utredningen att ovan nämnda förhållanden kan leda till att vissa av de skillnader som i dag finns mellan landstingen och som av patienterna kan uppfattas som djupt orättvisa justeras eller försvinner. s. 253

9 Huvuddrag i LiÖ:s yttrande över delbetänkandet I huvudsak positivt till utredningens förslag men: - frågande till att fria valet av utförare även omfattar vård som inte ingår i hemlandstingets utbud - framförde att landstingets möjlighet att prioritera och styra över kostnader påverkas Önskade förtydliganden på flera områden, bland annat: - vad händer om utförare i annat landsting i öppenvården rekommenderar slutenvård (då kan ju hemlandstinget neka detta!)? - vad händer om öppenvården i annat landsting ordinerar hjälpmedel? LiÖ föreslår att det bör förtydligas att frågor om hjälpmedel ska regleras via riksavtalet för utomlänsvård.

10 Slutbetänkandets huvuddrag De förändringar som föreslås i slutbetänkandet är mindre genomgripande än de som föreslås i delbetänkandet Patientlag. Slutbetänkandet har fyra huvuddelar: ny lag, ny förordning, patientklagomål, jämlik vård 1) En ny lag om organisation av hälso- och sjukvårdens verksamhet - Ersätter tillsammans med föreslagna patientlagen nuvarande HSL. - Mycket få nya bestämmelser. Vissa centrala begrepp, som vårdgivare och huvudman, definieras. - Modernt strukturerad lagstiftning - Fastslår fritt val av utförare i öppen specialiserad vård - Föreslår avskaffande av möjligheten att visstidsanställa specialistläkare 2) En ny förordning om organisation av hälso- och sjukvårdens verksamhet - Samlar vissa detaljregleringar som tidigare varit spridda i olika lagar 3) Hur ska patientklagomål samlas in, bearbetas och användas? - Föreslår att klagomålshanteringen systematiseras, och att klagomål på regional nivå används mer i styrning och uppföljning - IVO ges i uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera och sammanställa klagomål och anmälningar och återföra till regionerna - Patientnämndernas arbete bör tas tillvara mer i styrning och ledning i regionerna, och IVO ska tillsammans med nämnderna utveckla modell för hur nämndernas information systematiskt kan tillvaratas.

11 Slutbetänkandets huvuddrag 4) Hur kan vården ges på mer jämlika villkor? Utredningen menar att oacceptabla skillnader finns i tre perspektiv: a) Ojämlikheter ur regionalt perspektiv - Oacceptabla skillnader i utfall - Vill att stora skillnader i ÖJ och NU i högre grad än idag ska vara grund för statliga tillsynsinsatser - Patienternas möjligheter att få god information om ÖJ, NU bör ökas - Information om patientklagomål till IVO och/eller patientnämnder bör redovisas jämsides med medicinska resultat, nedbrutet på enhetsnivå b) Ojämlikheter ur systemperspektiv - Önskar ett tydligare fokus på kompletterande vägar in i hälso- och sjukvården. Ett mer patientcentrerat och personligt synsätt på organisatoriska lösningar efterfrågas. Göra jämlikt är att göra skillnad c) Ojämlikhet i det personliga mötet - Efterfrågar ökad egenuppföljning av behandlingsinsatser ur genus- och socioekonomiskt perspektiv. - Mer utbildning om diskriminering i vårdutbildningarna efterfrågas - Ökad användning av verktyg som hjälper patienter att strukturera upp informationen om sin sjukdom ger bättre kommunikation

12 Huvuddrag i LiÖ:s yttrande över slutbetänkandet I huvudsak positivt men det fria valet av utförare i öppen specialiserad vård problematiseras, och vikten av uppföljning av effekterna betonas. - Positiv till modern struktur i lagstiftningen, till att definitioner görs, till att barnets bästa betonas tydligt och till att detaljer samlas i förordning - Önskar förenkling av vissa regler kring avgifters storlek samt ändring av lag om handel med läkemedel avseende sjukhusens läkemedelsförsörjning - Avvisar förslaget om att lagen som tillåter visstidsanställning av specialistläkare ska avskaffas. - Efterfrågar ökade möjligheter till informationsutbyte (utan hinder av sekretess) med andra landsting vid utomlänsvård - Instämmer i stort i utredningens förslag kring jämlik vård och patientklagomål - Betonar behovet av uppföljning av kvalitets- och kostnadsutveckling vid införande av fritt val av utförare i öppen specialiserad vård.

13 Nuläge Lagrådsremiss januari 2014 Förslaget beräknas träda i kraft 1 januari 2015

14 3 avtal: Klimatrehabilitering - avtalen Svenska Re, Gran Canaria: psoriatiker + öppenvård Svenska Rygginstitutet, Marbella: vuxna med neurologisk sjukdom + barn och ungdomar med reumatisk sjukdom + öppenvård Vintersol,Teneriffa: vuxna med neurologisk sjukdom + barn och ungdomar med reumatisk sjukdom + öppenvård Avtalsperiod (1+1) Avtalen är förlängda för 2014 och kan förlängas även 2015 Avtalens syfte är att ge aktuella patientgrupper tillgång till intensiv rehabilitering i en miljö som ger stort fokus på rehabilitering under en längre period. Total budget : ca 2 milj.kr Rörlig ersättning för avslutad vårdperiod

15 Avtalsuppföljning Klimatrehabilitering Skall-satser i kravspecifikation uppfylls till stor del dock förbättringspotential avseende - information innan avresan 2 enheter - livsstilsskola 1 enhet

16 Avtalsuppföljning Klimatrehabilitering Medicinska resultat 46 patienter av 48 blev förbättrade (samtliga patientgrupper) Kompetens 10 av 13 hudpatienter upplevde att leverantörens kompetens var bristfällig Övrigt Jag kände mig som en ny människa till både kropp och själ. ETT STORT TACK till Östergötlands landsting som satsade på lilla mig Källa: Patientenkäter efter behandlingsperioden

17 Klimatrehabilitering 2013 åkte 48 patienter på klimatrehabilitering 2014 planeras att 51 patienter kan åka (barnreuma:13, neuro:21, hud:17) Vistelsen är för neuro- och hudpatienter: 3 veckor, för barnreuma:2 veckor Öppenvård: max 15 behandlingar/kalenderår Omdömen våren 2013: fortfarande flera missnöjda med kompetens på Sv Re ny sköterska rekryterad majoritet av alla som åkte är mycket nöjda och klart förbättrade

18 Klimatrehabilitering Uttagning 2 ggr/år Uttagningsläkare prioriterar Slutenvårdsavgift gäller Medresenär till barn bekostas av landstinget (exkl. slutenvårdsavgiften) Taxiresa till flygplatsen bekostas av landstinget Enkät till samtliga efter avslutat vistelse

19 Klimatvård ur vår synvinkel Lars-Göran Arvidsson och Stefan Frejd

20 Psoriasis i korthet Psoriasis och psoriasisartrit Psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder. Den är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det finns personer med någon form av psoriasis i Sverige. Hos drygt hälften av dessa debuterar sjukdomen före 25 års ålder. Antalet diabetiker ligger i samma storleksordning. Psoriasis en systemsjukdom Psoriasis har länge setts som en hudsjukdom, men sjukdomen har visat sig vara mer omfattande än så. I dag vet vi att psoriasis är en systemsjukdom och att det kan finnas kopplingar mellan psoriasis och andra sjukdomar. Ca 43% drabbas av ledbesvär, medans mag- och tarmbesvär, ögonsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar är med förhöjd risk. Livskvalitetsforskning visar också att många psoriasissjuka upplever att de har nedsatt livskvalitet.

21 Behandlingsformer Salvor: Mjukgörande, D-vitamin, Cortison etc Invärtes: Metotextrater (cellgift), biologiska läkemedel (dyra) etc Ljus: UVB och UVA (PUVA) Klimatvård på lämpliga orter med solgaranti

22 Klimatvård utomlands De viktigaste komponenterna vid klimatvårdsbehandling är: Sol och salta bad Förbättra (läka ut) psoriasisutslagen (UV-ljus samt ökning av D-vitamin) Fysisk aktivitet Kunskap om fysisk aktivitet och kosthållning Att lära sig mer om sin sjukdom och hur man kan leva med den ger förutsättningar för egenvård. Denna information får man inte på samma sätt och i samma omfattning i svenska sjukvården. Trivsel, ro och vila Avkoppling och frihet från stress, socialt umgänge med människor i samma situation stärker självkänslan. Helt eller delvis kunna sätta ut medicinering (Paus)

23 Klimatvård Ingen semesterresa Att sola 4 6 timmar varje dag blir ett jobb. Till detta kommer föreläsningar och motion. Två anläggningar på GC Olika upplägg samma mål? Klimatvård passar inte alla men är en bra vårdform för de flesta

24 Utvärdering från patient Hade mycket psoriasis när jag kom, resultatet 95 % bättre, helt fantastiskt. 3 kg lättare med muskler av stål. Jag tycker resan var en förnyelse av mitt liv, man måste ha en positiv inställning. Ska söka igen för jag blev bra och självkänslan, JAG KAN, kondition m.m. Tänker gå ner 15 kg, har börjat på friskis & svettis, går 3 km varje morgon. Jag trivs med tillvaron.

25 Kvalitet patientperspektiv Sol och bad Social samvaro Fysisk träning Hjälp till egenvård

26 Två anläggningar olika inriktningar Svenska Re ägs svenska företag och organisationer. Behandlar många olika patientkategorier i sammanlagt 8 olika program, där psoriasis är ett program på marginalen Valle Marina drivs av Oslo universitets-sjukhus Rikshospitalet i samarbete med Svenska psoriasisförbundet. Behandlar endast psoriaspatienter.

27 Patientfokus Valle Marina Svenska Re Läkare Hudläkare, finns tillgänglig under hela vistelsen Läkare, Ortoped endast en gång i veckan Sjukpersonal Fyra sjuksköterskor tillgänglig under hela vistelsen kvällar fram till 20 även viss tid på helger Sjukgymnast Ingen Tre st En sjuksköterska som sköter alla patienter finns tillgänglig mån fred 8 17 Fritidsansvarig Två med ansvar för fys och utflykter i bergen Ingen, men man har en psykolog Inskrivning Uppföljning Utbildning Accessoarer Hudläkare gör en bedömning av hudtyp och ger ett solschema för insolning samt PASI bedömning Efter 5/6 dar möte med läkare för att bedöma insolningen Flera utbildningspass med Psoriasis i fokus; Smörjning, kost, fysisk träning och rökavvänjning etc Litet gym, två pooler varav en tempererad, många leder för stavgång eller promenader, naken solning på taket Samtal med sjuksköterska, viss bedömning av psoriasis sedan ett fys.test Ingen Ett psoriasismöte i veckan om en timme, ondagar med många utbildningar inget fokus på Psoriasis Stort gym, två pooler varav en med saltvatten och tempererad, nakensolning i kuber Boende Kompakt område nära till andra brukare Sprida över ett stort område

28 Framtid våra önskemål/synpunkter Skillnad förstagångsresenär och flergångsresenär, skapa dynamik och erfarenhetsöverföring och utbildning i egenvård Bättre upphandling (ramavtal med båda anläggningar samt kravspec i detalj) Utvärdering/samordning Förenkla ansökningen Marknadsföring av klimatvårdsresor