Förgiftningstillbud bland barn vanliga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förgiftningstillbud bland barn vanliga"

Transkript

1 Nationell forskarskola har global räckvidd KOMMENTAR ST-läkare nöjda med nytt arbetssätt i Sandviken AKTUELLT Psykogena icke-epileptiska anfall inte att förväxla med epilepsi ÖVERSIKT Läkartidningen.se nr 16 17/2014 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr april 2014 vol ORIGINALSTUDIE Förgiftningstillbud bland barn vanliga

2 Skandinavisk Hälsovård ab T

3 innehåll nr april 2014 reflexion Tack för tre år som medicinsk redaktör»men trots larm om minskande resurser i primärvården uppfattar jag ändå att vi ser ett ökat vetenskapligt samarbete «Läkartidningen får i läsarundersökningar goda omdömen för sina vetenskapliga och fackliga artiklar. Men det finns också röster om att det fattas allmänmedicinska aspekter. Många debatter och reportage kommer från primärvården, men få rent vetenskapliga allmänmedicinska arbeten. En anledning är att det skickas få manus från allmänmedicinska forskare till Läkartidningen. Men trots larm om minskande resurser i primärvården uppfattar jag ändå att vi ser ett ökat vetenskapligt samarbete såväl nationellt som internationellt, se till exempel artikeln på sidan 726. En annan trend är att många yngre forskande allmänläkare ingår i forskargrupper som inte definieras av specialiteten utan snarare utgår från forskningsfrågan. Att hitta mer gränsöverskridande samarbeten är en nödvändig utveckling. Det har exempelvis under det senaste året publicerats avhandlingar inom ämnena epidemiologisk dermatologi och kardiologi som skrivits av ST-läkare i allmänmedicin. Att allmänmedicin ingår som en naturlig del i vårdkedjor och forskning kring de stora folksjukdomarna är en bra utveckling, se bl a artikeln om hjärtsvikt på sidan 731. Efter tre år som redaktör har jag, med stor hjälp av granskare, fört fram allmänmedicinska aspekter på artiklar om diabetes, äldrevård, patientnära provtagning med mera. Många bra avhandlingsreferat har publicerats. Den allmänmedicinska aspekten finns alltid med på redaktionsmötena när vi går igenom uppslag kring reportage, planerar temanummer eller symposier. Med detta tackar jag för en intressant tid och önskar nästa allmänmedicinska redaktör lycka till. Mikael Hasselgren medicinsk redaktör mikael.hasselgren@lakartidningen.se I Sandviken är bristen på allmänläkare akut. Nu har två hälsocentraler gått samman i en gemensam satsning för att utbilda fler ST-läkare och på sikt slippa beroendet av hyrläkare. aktuellt Sidan 718 reflexion 711 Tack för tre år som medicinsk redaktör Mikael Hasselgren signerat 715 Läkarförbundet lobbar för jämlikare vård Marie Wedin lt debatt 716 Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörning Lena Nylander, Gunilla Thernlund 717 Apropå! Konsten att konsultera Recept mot flykten in i det mätbara Kristian Svenberg nyheter 718 Målet var halvering, men Fortsatt kostnadsökning för hyrläkare Hälsocentraler i Sandviken satsar på gemensam ST-utbildning 720»De är glada över att man kommer och gör jobbet«722 Utredningsförslag: Ersätt patientdata lagen med ny lag 723 NEPI: Agera mot läkemedel utanför förmånen Carl-Johan Östgren ny medicinsk redaktör 724 PAL, fortbildning och öppna landskap klinik och vetenskap kommentar 726 Nationell forskarskola har global räckvidd. Både vetenskapligt och geografiskt når doktoranderna långt Lars H Lindholm, Stuart Spencer nya rön 728 Särskilda läkemedelsgenomgångar minskade inte mortaliteten Susanna Wallerstedt, Annika Strandell Små förbättringar av patientsäkerheten i USA Jon Ahlberg Giftinformationscentralen får varje år drygt förfrågningar som gäller förgiftningstillbud hos barn. De flesta frågorna rör enkla tillbud, allvarliga förgiftningar är ovanliga. Sidan 732 Foto: Luigi Innamorati/INA Agency. Liten bild, foto: Pernilla Wahlman Foto: Pernilla Wahlman läkartidningen nr volym

4 innehåll nr april Bättre följsamhet med högre läkarkontinuitet Ebba Lindqvist Lägre dödlighet i prostata cancer i landsting med hög frekvens PSA-testning Pär Stattin 730 Inga avgörande fördelar med albumin behandling vid sepsis Robert Hahn Tuberkulosprevalensen i Kina halverad på två decennier Anders Hansen artiklar 731 Rapport Fler patienter med hjärtsvikt bör remitteras till specialist. Ny förenklad strategi ger stöd för bedömning Tonje Thorvaldsen, Lars H Lund 732 Originalstudie Giftinformationscentralens kartläggning Förgiftningstillbud bland barn är vanliga men allt färre sjukhusvårdas Eva Backman, Eva Olsson, Gunilla Sjöberg 735 Översikt Psykogena icka-epileptiska anfall inte att förväxla med epilepsi. Patientinformation och psykoterapi är grunden i behandlingen Olafur Sveinsson, Michael Mazya, Per Lindström 739 Originalstudie Minimalinvasiv implantation av aortaklaffprotes utvärderas. Prospektiv studie inger hopp om att kirurgiskt trauma kan minskas Magnus Dalén, Beata Falkenberg, Jan Liska, Ulrik Sartipy, Peter Svenarud 742 Fallbeskrivning CNS-symtom av ropivakain i blodtomt fält försvann med Intralipid Nina Widfeldt, Leif Kolmodin debatt och brev 744 Skarp kritik mot nya riktlinjer för att diagnostisera subaraknoidalblödning Lars Kihlström, Magnus Tisell, Emma Svensdotter Replik från Socialstyrelsen: Starkt stöd för de nya riktlinjerna Bo Norrving, Per Wester, Katharina Stibrant Sunner hagen, Kjell Asplund, Arvid Widenlou Nordmark mest läst på läkartidningen.se Mest lästa artiklar på Läkartidningen.se den senaste veckan: 1.»Det är inte Jimmie Åkesson som inte är välkommen, det är hans åsikter«2. Allmänläkaren strykpojke och allt i allo som börjar krokna 3. Kollegor! Dags att ta vara på framtidens möjligheter! 4. Anorektala symtom bör bedömas med rektoskopi 5. Hörselskadlig examination nya rön Särskilda läkemedelsgenomgångar minskade inte mortaliteten. Sidan Stoppa nätjournalerna! Björn Andersson 746 Översvämning i nya ST-portföljen? Lars Kihlström, Jonas Nordquist 747 Mer debatt på Läkartidningen.se 748 Allmänläkaren strykpojke och allt i allo som börjar krokna Andreas Thörneby, Catarina Canivet kultur 749 Medicinens språk: Bör man motarbeta eponymer? Björn Smedby 750 Recensioner 753 lediga tjänster 755 platsannonser 765 meddelanden 766 information från läkarförbundet Nästa nummer kommer ut den 30 april. Glad påsk! Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: tipsa@lakartidningen.se Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer ( Illustration: Colourbox Foto: Colourbox Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: fornamn.efternamn@lakartidningen.se annonser@lakartidningen.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Tf medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Doris Francki (medicinsk redigering) Sara Holfve (AD) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström pren@lakartidningen.se Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 111

5

6

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Läkarförbundet lobbar för jämlikare vård Lobbyism är ett ord med tveksam klang. Associationerna går lätt till dold påverkan av politiska beslut som sker utanför de demokratiska processerna, via någon PR-firma eller konsult för ett storbolags räkning. Ofta är ekonomiska transaktioner av något slag involverade. Men lobbyism behöver inte vara något skumt. I grunden handlar lobbyism om icke-institutionaliserade direktkontakter med politiker eller tjänstemän i syfte att påverka offentligt beslutsfattande. Kontakterna kan lika gärna ske öppet. Påverkan kan också gälla något som de allra flesta skulle anse vara en»god«eller legitim lösning på ett problem. De flesta lobbyister är heller inte konsulter utan personer från en intresseorganisation, ett företag eller enskilda engagerade medborgare. Kunskapen som förmedlas i dessa kontakter ger ofta beslutsfattare underlag för ännu bättre och mer välgrundade beslut. Foto: Colourbox Läkarförbundet träffar regelbundet politiker och ledande tjänstemän för att ge vår syn på olika frågor och påverka beslut som rör sjukvården i en riktning som gör den bättre för patienterna. I den meningen är vi som företräder förbundet också lobbyister. För att nå resultat måste vi då, precis som alla andra lobbyister, förhålla oss till de tumregler som gäller för att lyckas med vår påverkan. Det viktigaste är att vara trovärdig, fokusera på ett begränsat antal frågor, ha egna förslag till lösningar och inte minst vara uthållig. I valtider är olika sorters påverkan av politiker extra viktigt. Riksdagspartierna är som mest lyhörda och söker med ljus och lykta efter nya förslag att driva som visar handlingskraft gentemot väljarna. Det är också när en regering precis tillträder som den har mest kraft och energi att initiera de stora reformerna. Senare under mandatperioden är möjligheterna till politisk påverkan oftast mer marginella. Inför valet 2014 har Läkarförbundet valt att fokusera på frågan vi anser vara vårdens största utmaning, nämligen hur målet om en jämlik sjukvård ska nås. En vård som ges efter medicinska behov på lika villkor för alla, oavsett vem man är eller var man bor. Bristerna är i dag oacceptabelt stora och finns inom många områden i sjukvården. Exempelvis sker en diskriminering av svaga patientgrupper i det vardagliga arbetet. Läkarförbundet har även påtalat brister i sjukvårdens styrsystem som missgynnar vissa patientgrupper. Lokala prioriteringar i landstingen är också ofta skäl till att likvärdighetsprincipen i vården sätts på undantag. I syfte att öka politikernas uppmärksamhet på dagens brister när det gäller jämlik vård har Läkarförbundet tagit fram en särskild valfolder. Den bygger på tre viktiga utredningar kring jämlikare vård som Läkarförbundet under de senaste åren arbetat med. Det handlar dels om behovet av en mer flexibel medicinsk vårdgaranti, dels att det behövs fler läkare i äldrevården. Den tredje utredningen visar att primärvården i stora delar av landet lider allvarlig brist på allmänläkare. Det behövs helt enkelt fler läkare så att primärvården på ett fullgott sätt i alla delar av landet klarar sitt uppdrag. Utredningarna delar en gemensam problembild. Dagens sjukvårdsystem riskerar att tränga undan de patienter som har allra svårast att föra sin egen talan. Patienter med mindre uttalade vårdbehov har samtidigt fått ökad tillgänglighet. Läkarförbundet ser också en tendens att befolkningen i glesbygden och i socialt utsatta områden haft en sämre utveckling i tillgången till vård. Samtidigt är vi optimistiska. Genom att genomföra våra förslag som presenteras i rapporterna kan man vrida utvecklingen i rätt riktning. Valfoldern är nu utgångspunkt i våra diskussioner med regeringen och övriga riksdagspartier under våren. Hamnar behovet av en jämlikare vård högt på den politiska dagordningen har vi varit framgångsrika lobbyister.»hamnar behovet av en jämlikare vård högt på den politiska dagordningen har vi varit framgångsrika lobbyister.«marie Wedin ordförande i Läkarförbundet marie.wedin@slf.se Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörning Diagnosen autismspektrumstörning har inte bara stor betydelse för individen och familjen, den innebär också rätt till insatser som medför kostnader för samhället. Vi bör inte acceptera att diagnosen ställs alltför lättvindigt, skriver Lena Nylander och Gunilla Thernlund. Autismspektrumstörning, särskilt Aspergers syndrom, har rönt allt större intresse och även stått modell för fiktiva karaktärer i skönlitteraturen och på film. Att ha»en släng av Asperger«har nästan blivit liktydigt med överbegåvning och att ha särskilda förmågor, men man bortser då ifrån att diagnosen innebär en genomgripande funktionsnedsättning som påverkar hela livet från tidig barndom. Positiva aspekter av det ökade intresset är en ökad kunskapsspridning och en mer positiv syn på personer med autismspektrumtillstånd. Baksidan är risken för överdiagnostisering med allt vad det innebär för individer och samhälle [1-3]. Vi började arbeta med diagnostik av autismspektrumstörningar i mitten av 1990-talet inom barn- och ungdomspsykiatrin (GT) respektive vuxenpsykiatrin i Lund (LN). Då fanns nästan inga vuxna med autismspektrumdiagnoser, framför allt inte med normal begåvningsnivå. De senaste åren har vi arbetat inom barnrespektive vuxenhabiliteringen. LENA NYLANDER specialist i allmän psykiatri, med dr, överläkare, psykiatriska kliniken i Lund; Psykiatri Skåne; Gillbergcentrum, Göteborgs universitet lena.nylander@skane.se GUNILLA THERNLUND specialist i barn- och ungdomspsykiatri, med dr, avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Antalet personer som fått en diagnos har ökat kraftigt både bland barn och vuxna, och det har huvudsakligen gällt normalbegåvade personer. Ökat remisstryck har medfört långa köer, och administratörerna har därför på många håll lagt ut ansvaret för utredningar, ibland till ensamarbetande psykologer som ofta har otillräcklig kunskap och erfarenhet. I den mån läkare medverkar är de också ofta oerfarna. Diagnos en ställs allt oftare med hjälp av olika frågeformulär, och ibland utan relevant barndomsanamnes, ofta saknas även ett differentialdiagnostiskt resonemang. I bästa fall används de diagnostiska hjälpmedel som har högst evidens, såsom ADI-R [4] och ADOS-G [5]. De har tillsammans en acceptabel sensitivitet, som gör att de flesta med autismspektrumstörning fångas upp, men en bristfällig specificitet, det vill säga cirka 25 procent som fångas upp har inte något autismspektrumstörning. Instrumenten kan därmed inte tillförlitligt differentiera mellan autismspektrumstörning och andra psykiatriska tillstånd. När diagnos har ställts remitteras oftast till barn- eller vuxenhabiliteringen, vilket kan innebära att kontakten med psykiatrin avslutas. Inom både barn- och vuxenhabiliteringen har vi mött patienter som visat sig ha allvarliga psykiatriska problem såsom social fobi, tvångssyndrom, depression och psykossymtom som ibland inte ens är noterade i den psykiatriska journalen. Man har fokuserat på utredning av autismspektrumstörning trots att den psykiatriska problematiken kan ha inneburit den svåraste funktionsstörningen. Dessa patienter är ofta inte ens intresserade av det utbud av stödåtgärder habiliteringen kan erbjuda. Om en anhöriga deltagit i utbildning har insatsen inte hjälpt dem att tackla barnets/ den anhöriges psykiatriska symtom. Kring patienter från vuxenpsykiatrin kan det ibland uppstå fruktlösa diskussioner om huruvida symtomen (som patienten kan ha behandlats för i psykiatrin) är»psykiatriska«eller»hör till autismen«(dvs ska hanteras av vuxenhabiliteringen). Några patienter har remitterats till habiliteringen med en odiagnostiserad ADHD-problematik och har sedan visat sig svara bra på medicinering. Både ungdomar som närmat sig 18 år och unga vuxna har kommit till oss och bett om att bli»avdiagnostiserade«. De har ofta fått dia gnosen i årsåldern, och när den ställdes var många av dem djupt deprimerade och/eller hade svår ångest. När depressionen och ångesten släppt kände de inte alls igen sig i autismspektrumdiagnosen. De kan föredra ett fåtal sociala kontakter, men de har vänner, fungerar i studier och sköter sina vardagliga funktioner. Personer som av sjukvården (eller andra) misstänks ha Aspergers syndrom kan ha debuterande schizofreni/annan psykos, depression/dystymi eller personlighetsstörningar. Det är inte ovanligt att symtomen vid ADHD liknar och misstolkas som autism (bristande uppmärksamhet på sociala signaler och social klumpighet på grund av bristande impulskontroll). Svag begåvning eller lindrig utvecklingsstörning tolkas ibland som autism, men så gör även det utanförskap som en mycket hög begåvning kan innebära i en begränsad miljö. Ett litet antal av de vuxna som själva vill ha en diagnos har en personlighetsavvikelse som ytligt sett kan likna autism, eller är mer socialt tillbakadragna än genomsnittet men helt inom det»normalspektrum«av beteenden och personlighetsdrag som vi refererar till när vi kategoriserar personer med psykiatrisk diagnostik. Det behövs då erfarna personer, helst två som tar upp anamnes samtidigt, för att förstå hur det ligger till. SBU:s genomgång av diagnostiken av autismspektrumtillstånd [6] visar att inga instrument kan användas separat. De ska alltid vägas ihop med övriga utredningsresultat i en konsensusdiagnos (LEAD; longitudinal observation by experts using all data), vilket kräver både en läkare och en psykolog som har särskild utbildning inom området. SBU framhåller också att diagnosti - k en sker bäst om utredning, behandling och uppföljning sker i nära samarbete. De som utreder lär sig då att delta i behandlingsarbetet och behandlingspersonalen lär sig den diagnostiska processen. Därför bör, enligt SBU, huvudmannen överväga det kloka i att låta dessa verksamheter vara separata. Eftersom det råder stor brist på erfarna läkare är det svårt för barn- och vux- 716 läkartidningen nr volym 111

9 lt debatt ha stor betydelse för individen och familjen. Diagnosen innebär också rätt till insatser från habilitering och vid behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), vilket medför kostnader för samhället. Vi bör därför inte acceptera att diagnosen ställs alltför lättvindigt. Foto: Colourbox Det är viktigt att regelbundet ta ställning till om diagnosen fortfarande är giltig, och försöka att undvika att betrakta den som livslång. enpsykiatrin att följa SBU:s rekommendationer. Administratörer tycks anse att alla läkare är utbytbara, och det förekommer att läkare i utredningar av autismspektrumstörningar inte ens har fullgjort sin AT, och att en specialist får ställa diagnos på grundval av andras uppgifter utan möjlighet att göra en egen bedömning. Dessutom är i praktiken de utredningsteam och enheter som ger insatser (habiliteringen) helt separata i många landsting. Då det knappast går att inrätta de specialistteam som SBU förordar inom en snar framtid är det extra viktigt att regelbundet ta ställning till om diagnosen fortfarande är giltig, och försök undvika att betrakta den som livslång. I dag får allt fler normalbegåvade förskolebarn autismspektrumdiagnos för att få tillgång till intensiv beteendeterapi, och vi vet inte mycket om huruvida barnen behåller sina funktionsproblem över tid. De bör därför regelbundet få sin diagnos omprövad. Autismspektrumstörning är en allvarlig och genomgripande funktionsnedsättning, och själva diagnosen kan Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Frances A. Saving Normal: an insider s revolt against out-of-control psychiatric diagnosis, DSM-5, Big Pharma, and the medicalization of ordinary life. New York: Harper Collins Publishers; p. 104, Rislund Törner S. Feldiagnostisering av Aspergers syndrom. Psykologtidningen. 2003;3: Gårdelöf B. Autism = Bofink? Läkartidningen. 2011;49:108: Lord C, Rutter M, LeCouteur A. Autism diagnostic interview revised. J Autism Dev Dis. 1994;24: Lord C, Risi S, Lambrecht L, et al. The autism diagnostic observation schedule-generic: a standard measure of social and communication deficits associated with the spectrum of autism. J Autism Dev Disord. 2000;30(3): Autismspektrumtillstånd. Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. Stockholm: SBU; Rapport 215. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se apropå! Konsten att konsultera Recept mot flykten in i det mätbara Konsultationen har beskrivits som»den medicinska professionens centrala händelse«. Den kan även ses som ett mänskligt möte med medi cinska förtecken, som många gånger får avgörande betydelse för utgången av patientens sjukdom. Syftet med en kurs i konsultationskunskap är därför att förmedla ett tänkesätt som minskar studentens frestelse att fly in i det mätbara, bort från människan. I kursprovet ingår bemötande, anamnes, status och journal. Stor vikt läggs vid respekt och lyhördhet i samtalet. Patientens egna föreställningar och farhågor om tillståndet bör utforskas, och i statusundersökningen läggs vikt vid varsamhet och färdighet. Rent medicinskt ställs inga krav på studenterna, som ännu inte gått de stora kliniska kurserna. Studenten har en timme på sig för samtal och undersökning. Examinatorn iakttar tyst och lyssnar. Sedan skrivs journal och man har till sist en återkoppling med studenten. En student (S) har fått underkänt på ett moment i den första omgången, anamnesen, och jag ska nu re-examinera henne. Patienten är en man i 55-årsåldern. Han väntar på oss på sängkanten. S tar en stol och sätter sig. Då sängen är ganska högt inställd uppstår en rejäl nivåskillnad. Under samtalet tittar S därför upp på patienten och tvärtom. S finner sig lugnt i detta.»kan du berätta för mig varför du är här«, frågar S. Den omedelbara orsaken var lunginflammation, och patienten är redan mycket bättre. I botten finns dock en annan sjukhistoria. Han har utvecklat insulinbehandlad diabetes och är levertransplanterad efter komplikationer till hemokromatos. Vi får en föreläsning om sjukdomens symtom och komplikationer, samt hur det kan vara att få en ny lever inopererad. Patienten är tacksam mot sjukvården, men också kritisk. Han fick söka många läkare innan man hittade sjukdomen. Han tycker inte att hans symtom togs på allvar. S tacklade situationen elegant. Med understödjande frågor och en lugn närvaro fick hon fram allt väsentligt. Patienten fick möjlighet att berätta hur han upplevt sin sjukdom och vad den betydde för honom rent existentiellt. Jag känner mig avspänd under samtalet. Förutom att jag undrar hur många patienter med hemokromatos jag missat under årens lopp. S gjorde en fin insats och jag ger henne efteråt många exempel på varför.»tack, vad snällt, det där behövde jag verkligen höra«, säger hon och sväljer några gånger.»nej«, säger jag,»det är inte snällt, det är ett faktum«. Blivande och färdiga läkare behöver, parallellt med utvecklandet av medicinsk expertis, också träna sig i att lyssna och försöka förstå patientens upplevelse av sjukdom. Utan detta riskerar vi att förbise den kunskap som ligger dold i patientens berättelse och som kan hjälpa oss att förstå patienten på ett nytt och annorlunda vis. I dagens tekniska, fragmenterade, diagnosfixerade och prestationsinriktade sjukvård kan god undervisning i konsultationskunskap bli en garant för läkekonsten. Kristian Svenberg distriktsläkare, enheten för allmänmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet kristian.svenberg@vgregion.se läkartidningen nr volym

10 nyheter hyrläkarberoendet Landstingens mål var att halvera kostnaderna för inhyrd personal på två år. I stället har en ökning skett. Förra året betalade de sammanlagt 2,86 miljarder kronor till bemanningsföretagen. texter: marie ström Målet var halvering, men Fortsatt kostnadsökning» Jag tror ingen är särskilt stolt över att vi bara har kunnat visa på en avmattning, säger Agneta Jöhnk, som är direktör och för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och landsting (SKL). I december 2012 presenterade SKL en handlingsplan för att minska användandet av bemanningsföretag. Ett första delmål var att halvera landstingens kostnader för inhyrd personal till Men så har det inte blivit betalade landstingen sammanlagt 2,54 miljarder kronor för inhyrd personal var summan 2,66 miljarder och förra året 2, 86 miljarder kronor. 85 procent är hyrläkarkostnader. Agneta Jöhnk nämner flera anledningar till att kostnaderna inte har minskat. En är att många av satsningarna som görs ger resultat först på en längre sikt, exempelvis att utöka antalet ST-platser och rekrytera och utbilda utländska läkare. En annan orsak är att landstingen behöver balansera tillgänglighet, kontinuitet och kostnader. Man har prioriterat tillgängligheten snarare än att behöva stänga en vårdcentral eller lägga ner en klinik under en period för att man inte har fast anställda läkare. Var målet realistiskt? Att halvera kostnaderna Total kostnad för inhyrd personal, miljarder kronor 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0, för inhyrd personal på så kort tid, med de långsiktiga insatser som man gör, kan jag tycka var att ta i, säger Agneta Jöhnk som samtidigt påpekar att det inte är kostnaden som Hälsocentraler i Sandviken satsar på gemensam ST-utbildning I Sandviken är bristen på allmänläkare akut. Nu har två hälsocentraler gått samman i en gemensam satsning för att utbilda fler ST-läkare och på sikt slippa beroendet av hyrläkare. I det gamla brukssamhället Sandviken i Gästrikland finns tre hälsocentraler, en privat och två offentligt drivna. De sistnämnda ligger på olika våningar i samma hus. Den ena tar hand om befolkningen i samhällets norra del, den andra i den södra.»det är bråttom att få fram nya läkare. Därför har vi fått tänka om.«anna-karin Svensson, familjeläkare och ansvarig för ST Syd i Landstinget Gävleborg Men en sak har de gemensamt. Läkarbristen är påtaglig. Och om inget görs nu kommer det snart att bli ännu värre. I dag har hälsocentralerna sammanlagt åtta specialister i allmänmedicin, varav ett par arbetar halvtid och endast tre är under 50 år. Egentligen behövs 16 allmänläkare för att klara uppdraget. De akuta bemanningsluckorna lappas ihop med hyrläkare. Det är väldigt svårt att rekrytera unga doktorer som 718 läkartidningen nr volym 111

11 nyheter hyrläkarberoendet för hyrläkare är det stora problemet. De 2,86 miljarder som lades på inhyrd personal 2013 står endast för 2,3 procent av den totala lönekostnaden och budget finns för delar av detta, men den är avsedd för att anställa personal. Huvudanledningarna är att förbättra patientsäkerheten, arbetsmiljön och kompetensförsörjningen. Hyr man in för många läkare klarar man inte utbildningsuppdraget. Och klarar man inte det får vi inga nya specialister. Carin Renger, handläggare på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, är inte heller särskilt förvånad över att målet inte har nåtts. Det här är ett långsiktigt arbete som måste ta tid. Några exempel på saker som har gjorts är att se över hur man kan använda andra yrkesgrupper, att utöka antalet ST-tjänster och att satsa mer på utlandsrekrytering. Att öka den interna rörligheten bland de anställda i landstingen eller regionerna är en annan metod. Man arbetar också med» landstingen och politikerna måste bestämma sig för vad som är viktigast. Tillgängligheten eller kontinuitet, kvalitet och lägre kostnader.«agneta Jöhnk, avdelningschef, SKL arbetsmiljöfrågor, delaktighet och att se över möjligheter till forskning för att göra en arbetsplats mer attraktiv, säger Carin Renger. Några landsting har lyckats vända den negativa trenden. Två av dem är Västra Götaland och Gävleborg. Där har kostnaderna för inhyrd personal minskat sedan I Gävleborg har bland annat ett dispensförfarande införts inom primärvården, som innebär att divisionschefen alltid måste lämna sitt godkännande innan hyrläkare anlitas. En rekryteringskonsult har anställts för att rekrytera läkare från utlandet. Landstinget tittar också på möjligheter att köpa vård från andra landsting och har utökat antalet ST-platser. En del landsting är på god väg, för andra finns det mer kvar att jobba med. Jag tror att landstingen och politikerna måste bestämma sig för vad som är viktigast. Tillgängligheten eller kontinuitet, kvalitet och lägre kostnader, säger Agneta Jöhnk. Anna-Karin Svensson och STläkaren Hannah Johansson.»Tidigare har man ibland tagit det där med handledning med en klackspark. Nu blir det mer fokus på det«, säger allmänläkaren Lars Lannsjö, som handlett ST-läkare i drygt 20 år. Foto: Pernilla Wahlman/ Nyhetsbyrån TT vill bosätta sig på en liten ort som Sandviken, säger Anna-Karin Svensson. Hon är familjeläkare på en av hälsocentralerna, ansvarig för ST Syd i Landstinget Gävleborg och eldsjälen bakom hälsocentralernas gemensamma satsning på ST-utbildning. Det är bråttom att få fram nya läkare. Därför har vi fått tänka om. Vi måste helt enkelt se till att de gamla, erfarna doktorerna använder mer av sin tid till att handleda nya unga. läkartidningen nr volym

12 nyheter hyrläkarberoendet»det blir väldigt rörigt med hyrläkare. Vi jobbar på så olika sätt, vi som är ordinarie vill ha kontinuitet. Det leder till en frustration.«lars Lannsjö, allmänläkare Tanken är att specialisterna ska handleda tre ST-läkare var och att tiden till handledning ska frigöras genom att ST-läkarna tar över ett antal av patienterna på handledarnas listor. Nu har de två hälsocentralerna sex ST-läkare. Ytterligare sex behövs för att planen ska gå i lås. För att locka dem krävs något extra, tror Anna-Karin Svensson. Det vi kan konkurrera med är dels en bra arbets- och utbildningsmiljö, dels ett brett och roligt uppdrag. I april organiserade hälsocentralerna därför om sin verksamhet. Hyrläkarna fick bilda en egen enhet. De tar hand om patienter utan en fast läkarkontakt, vilket är cirka hälften av det totala antalet. Till sin hjälp har de erfarna sjuksköterskor. På så vis kan de fast anställda arbeta i mindre, men fullbemannade enheter och får helt fokusera på sina egna patienter. Gemensamt morgonmöte. ST-läkaren Hannah Johansson tror på hälsocentralernas satsning på STutbildning.»Jag märker att AT-doktorerna som kommer hit också tycker att det är öppet och trevligt. I takt med att ST-läkarna blir fler, flyttas patienter successivt över från hyrläkarnas enhet till en fast läkare. Hyrläkarna är inte så glada. Men vill de ha det annorlunda får de ta en fast anställning här, säger Anna-Karin Svensson. Enligt henne är kontinuitet och möjligheten till uppföljning de viktigaste skälen till att ha fast personal. 61-årige allmänläkaren Lars Lannsjö håller med. Det blir väldigt rörigt med hyrläkare. Vi jobbar på så olika sätt, vi som är ordi-»de är glada över att man kommer och gör jobbet«st-läkaren Alfred Lüppert började läkarkarriären som bemanningsanställd. Han tror att behovet av hyrläkare kommer att öka i framtiden. I dag finns en mängd svenska bemanningsföretag som hyr ut läkare. Ett av de största är Dedicare. Enligt dem ökar behovet av hyrläkare eller resursläkare, som företaget kallar dem stadigt. I Sverige är det framför allt allmänläkare som efterfrågas. 30-årige ST-läkaren Alfred Lüppert är ett av företagets affischansikten. Han började som hyrläkare när han fick sin läkarlegitimation i april Då var han inte säker på vilken specialitet han skulle välja. Är man inte hundra procent övertygad kan det vara bra att bli exponerad för lite olika typer av specialiteter. En annan stor anledning var att få bedöma många patienter och få erfarenhet och samtidigt slippa mycket av det administrativa arbetet som ingår i exempelvis en vikarierande husläkartjänst. Att lönen var högre spelade också in, men var inte avgörande. Alfred Lüppert tror att samma sak gäller för de flesta. Det är sällan jag hör någon säga att lönen är den främsta anledningen. Jag tror snarare att man är glad att slippa det administrativa tugget, gå på möten hit och dit och vara involverad i den ena rutinen efter den andra. Under drygt två års tid arbetade han på fem sex olika vårdcentraler i Stockholm och tre vårdcentraler och fyra sjukhus i Norge. Han har arbetat inom primärvården, intensivvården och internmedicin. Anställningarna har oftast varierat mellan tre och sex månader. Att bristande kontinuitet lyfts fram som ett problem med hyrläkarsystemet har Alfred Lüppert viss förståelse för. Jobbar man en månad blir det inte jättemycket kontinuitet. Men då brukar man få ta mer akuttider. Och inom primärvården i Stockholm är det ändå sällan en patient 720 läkartidningen nr volym 111

13

14 nyheter karna. Och vi lyckas faktiskt hålla oss från att tjafsa om annat eller prata organisation, säger hon. Nagelsvamp, D-vitaminbrist och svårigheten att bedöma depressioner är några av dagens ämnen. Stämningen är varm, familjär och öppen. Erfarenheter byts, tänkbara behandlingar vädras och goda råd delas ut. ST-läkaren Hannah Johansson berättar om en patient som blivit sparkad på skenbenet av en häst. Skulle jag ha sytt i fascian? Jag blev lite osäker, frågar hon, och snart är diskussionen igång. Hon började sin ST-tjänstgöring i Sandviken i augusti. Det gemensamma mötet var en anledning till valet av ort. Man kan säga vad man tänker. Lära av varandra misstag och framgångar. Mötet får henne att känna sig mindre ensam i sin yrkesroll. Det blir som en kombination av att vara distriktsläkare, och att ha ett sjukhustänk där man tar hjälp av varandra. Man sitter inte själv på sitt rum hela tiden. Att det fanns erfarna, duktiga och trevliga kollegor som är intresserade av handledning påverkade också valet, liksom att resten av personalen var positivt inställd. På hälsocentralerna i Sandviken bidrar andra professioner som läkarsekreterare och sjuksköterskor till utbildningsläkarnas träning och får i sin tur ta del av deras kunskaper i form av föreläsningar. Anna-Karin Svensson har länge haft idén att skapa en gemensam»utbildningscentral«för ST-läkare i Sandviken. För fyra år sedan var den faktiskt uppe på agendan.»om man lyckas få en grupp på tolv ST-läkare i ungefär samma ålder som jobbar ihop i flera år är det lätt att tro att många stannar kvar. Man har ju byggt upp någonting tillsammans.«hannah Johansson, ST-läkare Men då slog läkarna bakut. De var rädda för att handledningen skulle bli en börda i den redan pressade arbetssituationen. Nu är nöden mycket större och det finns en annan insikt om att något måste göras. Det är fantastiskt vilken uppslutning och förståelse som vi fått från personalen. Det här är inte något som vi gör för läkarna utan för patienterna. Allmänläkaren Lars Lannsjö tror på metoden. Nu handleder han två läkare. Det här är det enda raka. Vi har redan vakanser och inom en tioårsperiod är det nästan inga ordinarie kvar. Det räcker inte att vi bara handleder en. Vi måste handleda fler för att komma ikapp. Hinner ni det? Med det här konceptet tror jag det. Det kan nog till och med bli en kvalitetsförbättring. Man kan till exempel ha gemensamma handledningar med ST-läkare eller temadagar. Att ST-läkargruppen blir större tror han får flera positiva effekter. Sandviken blir mer attraktivt som tjänstgöringsort och motivationen att stanna kvar ökar. Hannah Johansson håller med. Hon kan mycket väl tänka sig att göra det. Om man lyckas få en grupp på tolv ST-läkare i ungefär samma ålder som jobbar ihop i flera år är det lätt att tro att många stannar kvar. Man har ju byggt upp någonting tillsammans. Anna-Karin Svensson hoppas att det blir så. Liksom att idén om den visar sig fungera knoppar av sig. Det här är mer ett arbetssätt än en fast plats. Andra skulle, med viss anpassning, kunna ta efter det här konceptet. Marie Ström Utredningsförslag: Ersätt patientdata lagen med ny lag Direktåtkomst mellan vårdgivare inom samma landsting och slopat signeringstvång. Det är några av de förändringar i regelverket för dokumentation och åtkomst av journaluppgifter som föreslås i en ny utredning. Ändringarna är så omfattande att man föreslår att en ny lag ersätter den nuvarande patientdatalagen. När Utredningen om rätt information i vård och omsorg lämnar över den nästan sidor långa utredningen till regeringen den 30 april kommer man att föreslå att den sex år gamla patientdatalagen upphävs och ersätts av en ny, hälso- och sjukvårdsdatalagen. Det berättade företrädare för utredningen vid ett seminarium på vård-it-mässan Vitalis på tisdagen. Vi insåg att det var så»vi insåg att det var så många saker vi behövde ändra att det inte var någon mening att ändra i befintlig lagstiftning.«många saker vi behövde ändra att det inte var någon mening att ändra i befintlig lagstiftning, berättade Maria Jacobsson, utredningssekreterare. Foto: Fotolia/IBL En av de viktigaste förändringarna är att vårdgivare som är verksamma inom en och samma huvudmans område föreslås få direktåtkomst till varandras journaler. De behöver därmed inte längre lita till sammanhållen journalföring. Förslaget gäller vårdgivare som bedriver offentligt finansierad vård och är en anpassning till en verklighet där sådan vård i allt hög re grad utförs i privat regi. Varje gång en huvudman överlåter åt en annan vårdgivare att bedriva offentligt finansierad vård uppstår plötsligt en sekretessgräns som gör det svårt för huvudmannen att ta ansvar för den hälsooch sjukvård som man är skyldig att erbjuda, förklarade utredningens huvudsekreterare Patrik Sundström. För att en vårdgivare ska få direktåtkomst till journaldata från en annan vårdgivare ska det krävas en vårdrelation till patienten. Vidare ska informationen behövas för patientens vård. Den patient som vill ska också kunna motsätta sig direktåtkomst. När en patient får vård i ett annat landsting kommer patientdata även fortsättningsvis att göras tillgängliga via sammanhållen journalföring. Utredningen föreslår att samtyckeskravet för att få ta del av data genom sammanhållen journalföring tas bort. Det motiveras med att den nya patientlag som ligger på riksdagens bord är tydligare med att vård bara får ges med patientens samtycke. När man samtycker till att ta emot hälso- och sjukvård omfattar det även samtycke till att vårdgivaren får hantera den information som behövs för att ge en god vård, menade Maria Jacobsson. Även mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten föreslås att direktåtkomst ska bli möjlig om individen samtycker till det. Men här kommer det enligt förslaget att bli möjligt att gå ännu längre och låta de båda huvudmännen ha en gemensam journal. Exempel på när det skulle kunna vara aktuellt är om det handlar om starkt integrerade verksamheter som rör individer med komplexa vård- och omsorgsbehov. Ytterligare en förändring som föreslås är att signeringstvånget för journalanteckningar tas bort. Michael Lövtrup 722 läkartidningen nr volym 111

15 Sveriges Läkarförbund 5,64%

16 nyheter inför fullmäktigemötet 2014 Femtio motioner har inkommit till årets fullmäktigemöte som hålls i Stockholm den maj. Här är några av dem. Läs alla motioner på förbundets webbplats. texter: michael lövtrup, elisabet ohlin PAL, fortbildning och öppna landskap återinför pal Stockholms läkarförening vill att förbundet verkar för att regelverket ändras så att vården åter blir förpliktigad att utse en PAL, patientansvarig läkare. Efter en hård debatt röstade Läkarförbundets förbundsfullmäktige 2008 för ett avskaffande av funktionen PAL. Ett skäl var att PAL fungerat dåligt och att ansvaret ansågs oklart ströks också PAL ur hälsooch sjukvårdslagen. I stället fick verksamhetschefen ansvar att utse en fast vårdkontakt om det anses nödvändigt. Vid livshotande tillstånd ska vårdkontakten vara en läkare visade dock en utvärdering från Socialstyrelsen 2012 att reformen fått begränsad effekt. Enligt Socialstyrelsen verkade det i realiteten vara upp till patienten att skaffa sig en fast vårdkontakt, skriver Stockholms läkarförening och påpekar att det redan för att bedöma om ett tillstånd är livshotande krävs en läkare med samlat ansvar. nej till öppna landskap Trenden med kontorslandskap har nått även vården. Det konstaterar Upplands allmänna läkarförening i en motion där man ifrågasätter om det är förenligt med patientsekretessen när annan personal kan höra vad som sägs i diktat och telefonsamtal och läsa i journaler som visas på dataskärmar. Föreningen vill därför att Läkarförbundet ska verka för att läkare får arbeta i traditionella kontorsrum. Man vill också ha ett klargörande om huruvida lagar och regler tillåter att sekretessbelagd information hanteras i öppna kontorslandskap. ojämställt i drg-listor? DRG-systemet, som reglerar hur olika behandlingar och ingrepp ersätts ekonomiskt, förefaller ha en slagsida där»kvinnosjukdomar«ger lägre ersättning. Det anser Kvinnliga läkares förening, som exemplifierar med siffror från Stockholms akutsjukvård. Där ger urinvägsinfektion utan närmare specifikation kr i ersättning, medan urinvägsinfektion post partum bara ger kronor. Buksmärta ger kronor om den är ospecificerad, men om den är graviditetsrelaterad bara kronor. Föreningen vill därför att förbundet verkar för att den ekonomiska ersättningen utreds ur ett genusperspektiv och att eventuell diskriminering åtgärdas. tjänstebeteckning bör synas i journalerna Dalarnas läkarförening vill att Läkarförbundet verkar för att det ska framgå i journalsystemen om det är en underläkare, ST-läkare, specialist eller överläkare som gjort en anteckning. Syftet är att det ska bli lättare att värdera en tidigare bedömning när man ska ta ställning till om vården av en patient ska fortsätta. släpp vårdvalet fritt! Sjukhusläkarna vill att förbundet verkar för att det ska vara fritt att söka all vård i annat landsting. Den nya patientlagen ger bara möjlighet att välja vård fritt när det gäller öppen vård, vilket enligt Sjukhusläkarna fått den»absurda«konsekvensen att det är lättare att få vård i ett annat EUland än i ett annat landsting. låt socialstyrelsen styra var sjukdomar ska behandlas Förbundet bör verka för att Socialstyrelsen får ett starkare mandat att styra var i landet sjukdomar som kräver centraliserad vård Läkarförbundets centralstyrelse föreslår en stadgeändring som rör medlemmar som vill vara med i flera yrkesföreningar. Enligt nuvarande stadgar kan en medlem i Läkarförbundet vara med i flera yrkesföreningar, vilket också en del medlemmar väljer att vara. För att man inte ska kunna räknas flera gånger vid fördelningen av mandat i fullmäktige finns regler i yrkesföreningarnas stadgar om att man bara ingår i beräkningsunderlaget om man valt föreningen som»första förening«. Detta är dock svårt att försvara, eftersom man enligt stadgarna är fullvärdig medlem. Centralstyrelsen föreslår därför i en proposition till fullmäktige att stadgarna ändras så att man bara kan vara fullvärdig för att uppnå goda resultat ska behandlas, exempelvis cancersjukdomar och lågfrekventa sjukdomar. Det anser Sjukhusläkarna, som menar att dagens decentraliserade system med 21 självständiga landsting försvårar de investeringar i kompetensutveckling och medicinsk teknik som krävs för att Sverige ska ligga kvar i topp resultatmässigt. Bristen på centralisering ses också som en förklaring till de ojämlikheter i kvalitet som ses i cancervården. Sjukhusläkarna pekar på Danmark som en förebild. vad får läkaren ombord göra? Kan en läkare som gör en läkarinsats på ett flygplan i internationellt luftrum bli juridiskt skyldig för det hen gör eller inte gör? Det undrar Stockholms läkarförening, som i syfte att minska den oro man som läkare kan känna för att ingripa vill att förbundet kort redogör för vad som gäller juridiskt vid medicinska insatser. CS-förslag: Associerat medlemskap i yrkesföreningarna medlem i en yrkesförening. Det medlemskapet skulle ligga till grund för mandatfördelningen i fullmäktige. För att medlemmar som vill vara med i flera yrkesföreningar ska kunna vara det föreslås en ny form av medlemskap, associerat medlemskap. Vad som ska gälla för dem vad gäller medlemsavgift och rösträtt är upp till yrkesföreningarna att avgöra. Centralstyrelsen föreslår i en annan proposition att fullmäktige ställer sig bakom ett rekryteringsprojekt för att nå målet om 90 procents anslutningsgrad. Projektet är tänkt att pågå med en sammanlagd finansiering på 1,5 miljoner kronor. ML förbered för återinförande av läkareden Sjukhusläkarna yrkar att förbundet får i uppdrag att förbereda ett beslutsunderlag så att det 2015 är möjligt att besluta om att återinföra läkareden i Sverige. Läkareden avskaffades Ett återinförande skulle kunna fungera som en påminnelse om läkarens etiska ansvar som en motvikt mot läkarnas nya roll som»lydig handläggare av beställd vård«. gör fortbildning för specialister obligatorisk Sjukhusläkarna vill ha arbetsgivarens fortbildningsansvar för specialister reglerat och kopplat till sanktionsmöjligheter i en ny föreskrift från Socialstyrelsen och yrkar att förbundet verkar för detta och en rad näraliggande frågor. Ytterst få arbetsgivare lever upp till förbundets fortbildningsrekommendation, och läget riskerar att förvärras nästa år då ett nytt industriavtal, som stoppar allt stöd till enskilda läkares fortbildning, träder i kraft, skriver föreningen. inget under»märket«upplands allmänna läkarförening vill ha ett beslut om att Läkarförbundet inte ska få anta lönebud med nivåer under det så kallade märket. Nollavtal oroar medlemmarna, skriver föreningen. driv på för nationell kompetensförsörjningsplan Endast något enstaka landsting har en långsiktig kompetensförsörjningsplan, som då enbart utgår från de egna behoven. Förbundet måste därför prioritera frågan om en nationell kompetensförsörjningsplan för läkare i svensk sjukvård. Det anser DLF, som vill att förbundet tar fram en projektplan för en nationell analys av behovet av läkare som den del i de fortsatta politikerkontakterna. frys manliga läkares löner Medlemmen Simon Larsson vill se ett beslut om»en omedelbar frysning av manlig läkares löner tills de kvinnliga läkarna kommit ikapp«. Enligt Sacos statistik ligger den genomsnittliga livslönen för kvinnliga läkare en halv miljon lägre. stöd sjuksköterskorna Sju medlemmar yrkar att förbundet uttalar sitt stöd för rörelsen»inte under «som kräver att ingångslönen för en sjuksköterska är minst kronor i månaden. 724 läkartidningen nr volym 111

17 BET RELEVANS.NET EFTER 25 ÅR MED ANTIMUSKARINA KOMMER NU NÅGOT NYTT. Ny verkningsmekanism 1,2 Effekt på alla grundläggande OAB-symtom 1,2 Muntorrhet på placebonivå 1,2 Den första ß 3 -agonisten mot överaktiv blåsa. Referenser: 1. Khullar et al. European Urology 63;(2013): Nitti et al. J Urol 2013;189: Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, ökad urineringsfrekvens och/eller trängningar, som kan förekomma hos vuxna patienter med syndromet överaktiv blåsa (OAB). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Rekommenderas inte för användning hos patienter med terminal njursjukdom. Dosreduktion till 25 mg rekommenderas för patienter med gravt nedsatt njurfunktion. Rekommenderas inte för användning hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Rekommenderas inte för användning hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion eller patienter med måttligt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Hos patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion eller lätt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CY- P3A-hämmare rekommenderas en dos om 25 mg dagligen. Rekommenderas inte för användning till patienter med svår okontrollerad hypertoni. Mirabegrons effekt hos patienter med en känd anamnes på QT-förlängning, eller som tar läkemedel kända för att förlänga QT-intervallet, är inte känd och försiktighet bör iakttas vid administrering till dessa patienter. Interaktioner: Mirabegron är en måttlig CYP2D6-hämmare och en svag CYP3A4-hämmare. Aktiviteten hos CYP2D6 återfås inom 15 dagar efter utsättning av mirabegron. Försiktighet rekommenderas endast vid samtidig administering med läkemedel med smalt terapeutiskt intervall och signifikant metabolism via CYP2D6, t.ex. tioridazin, typ 1C antiarytmika och tricykliska antidepressiva. Mirabegron är en svag hämmare av P-gp och vid samtidig administering av digoxin bör den lägsta dosen förskrivas initialt och serumkoncentrationen monitoreras. Möjlig hämning av mirabegron på P-gp bör övervägas när mirabegron kombineras med känsliga P-gp-substrat, t.ex. dabigatran. Recept- och förmånsstatus: Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånen för patienter som provat men inte tolererar antikolinergika. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V, Nederländerna. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, Malmö. Texten är senast uppdaterad och baserad på produktresumé daterad För ytterligare information, se Astellas Pharma AB Box Malmö Telefon Fax info.se@astellas.com

18 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CT67 Nationell forskarskola har global räckvidd Både vetenskapligt och geografiskt når doktoranderna långt LARS H LINDHOLM, senior professor, Umeå universitet; chef, forskarskolan larsh.lindholm@fammed.umu.se STUART SPENCER, hedersdoktor, Umeå universitet; executive editor, The Lancet, London; huvudlärare, forskarskolan När Vetenskapsrådet 2009 utannonserade medel för fem kliniska forskarskolor, varav en i allmänmedicin, ansökte universiteten i Umeå, Göteborg och Linköping tillsammans för att bygga upp en nationell forskarskola i ämnet. Umeå universitet fick ett anslag på 15 miljoner kronor, vilket den medicinska fakulteten i Umeå kraftigt förstärkte. Vetenskapsrådet beviljade medel för , och vid Umeå universitet kommer vi att ansöka om att få disponera anslaget till slutet av Det övergripande målet är att höja den vetenskapliga nivån inom den allmänmedicinska forskningen. Förhoppningarna är att vi ska kunna bygga broar mellan landets unga forskare och universitetsenheter i allmänmedicin och säkerställa att vi får en ny generation välutbildade forskare som håller hög internationell standard [1, 2]. Samtliga lärosäten med läkarutbildning är representerade bland de antagna doktoranderna (n = 50); ytterligare tio doktorander antas hösten 2014 [3] och hösten Forskningsprojekten berör vanliga tillstånd som diabetes eller depression men också ovanligare tillstånd som aortaaneurysm. För en närmare beskrivning av doktorander och projekt, se forskarskolans webbplats (www. forskarskolanallmanmedicin.se).»det övergripande målet är att höja den vetenskapliga nivån inom den allmänmedicinska forskningen.«de hittills 50 doktorander som är registrerade i forskarskolan är spridda över landet med möjlighet världen över till några månaders predok- arbete. Välfungerande utbildning Elva doktorander har disputerat. Doktorandernas årliga utvärdering av forskarskolans fyra»hörnstenar«att ge den utbildning andra inte ger, bygga nätverk, internationalisera och använda webben i utbildningen har varit mycket positiv med medelvärden mellan 8,1 och 9,1 på en 10-gradig skala, där 10 är bäst. Den webbaserade utbildningen fungerar förvånansvärt bra när man tar hänsyn till olika utrustning, brandväggar m m. Efter hand som doktoranderna disputerat inbjuds de att fortsätta i skolans alumnigrupp, som förväntas bilda stommen i ett nätverk av unga forskande allmänmedicinare i Sverige. Predoktoralt arbete utomlands De doktorander som så önskar har möjlighet att arbeta 2 3 månader utomlands (predok) under doktorandtiden [1, 2]. Arbetet läggs upp tillsammans med mottagande enhet, med fokus på avhandlingen. Åtta doktorander har hittills arbetat utomlands, och fyra står i begrepp att åka. Till de många mottagande institutionerna hör National Institute of Health Innovation (Auckland, Nya Zeeland), Baker IDI Heart and Diabetes Institute (Melbourne, Australien), George Institute for Global Health (Sydney, Australien), National Institutes of Health (Phoenix, USA) och North Western University (Chicago, USA). Utlandsvistelserna har hitintills genererat ett, ibland två, kvalitetshöjande vetenskapliga arbeten som kunnat ingå i avhandlingen. Utan tvekan har arbetet utomlands påverkat doktoranderna positivt. Av värde inte bara för doktoranderna Är det då bara doktoranderna som drar nytta av den förstärkta forskarutbildningen? Nej, det finns fördelar för både patienterna och sjukvården. Utbildningen medför omfattande läsning av aktuella forskningsrapporter och kritisk granskning av forskningsresultat. Detta är, liksom förmågan att implementera nya rön och idéer, av stor betydelse för vården i allmänhet och primärvården i synnerhet. Att delta i forskarutbildning och forskning leder ofta till att gamla»sanningar«ifrågasätts och att evidensbaserade förändringar sker inom klinisk praxis. Bland doktorandernas projekt finns t ex ett flertal inom områdena diabetes, hypertoni, inkontinens och osteoporos, sammanfattat Vetenskapsrådet har satsat på en nationell forskarskola i allmänmedicin med hittills 50 doktorander; ytterligare intag sker 2014 och Möjligheten till 2 3 månaders predoktoralt arbete utomlands är uppskattad av doktoranderna. Forskarskolan får goda omdömen, antalet sökande ökar, och intresset för programmet är stort. Utbildningen är av värde även för patienter, sjukvård, handledare och universitet. 726 läkartidningen nr volym 111

19 klinik & vetenskap kommentar vilket kommer att kunna påverka vården positivt. Även handledare och universitet drar nytta av doktorandernas nya erfarenheter, som Oscar Hammerstein skrev i musikalen»kungen och jag«:»if you are a teacher, by your students you ll be taught«. Fortlöpande kunskap om hur en av de stora medicinska tidskrifterna arbetar är inte många förunnat, men förmedlas regelbundet till både doktorander och handledare via forskarskolans huvudlärare. En sådan inblick, tillsammans med arbetet för ökad vetenskaplig kvalitet, gör det förhoppningsvis lättare att få arbeten publicerade i ledande medicinska tidskrifter, vilket skulle stärka universitetens anseende. En stor fördel med forskarskolans webbseminarier är att de finns kvar på nätet så att handledare och doktorander kan titta på dem tillsammans efteråt. Vissa av webbseminarierna t ex inom statistikområdet kan sannolikt ha ett betydande utbildningsvärde även för handledarna. Förhoppningarna ser ut att infrias Många broar har redan byggts mellan landets unga forskare i allmänmedicin, vilket är av stor betydelse för en specialitet där forskarna är spridda över landet, från Falsterbo i söder till Kalix i norr. Antalet sökande till forskarskolan har varit högt och är i stigande; endast en doktorand har slutat. Tre fjärdedelar är läkare, övriga har andra yrken inom primärvården; alla är registrerade doktorander och har sina ordinarie handledare vid hemmauniversiteten. Arbetsgivarna, både offentliga och privata, har glädjande nog beviljat de allra flesta doktoranderna en minskad arbetstid med procent under tiden de är i forskarskolan. Vi räknar med att minst 70 doktorander kommer att delta i forskarskolan under Många verkar vilja göra en 2 3 månaders predoktoral tjänstgöring utomlands. Vi hoppas att ett flertal efter disputationen även vill göra en längre postdoktoral tjänstgöring på något av de stora forskningsinstituten i världen. Om så sker, kommer nivån på den allmänmedicinska forskningen sannolikt att höjas väsentligt, vilket är målet för forskarskolan. Är då detta realistiskt? Ja, som det ser ut i dag är det det. Mottagandet av våra doktorander både i Europa och i övriga världen har varit mycket varmt, och lovorden har varit många. Flera doktorander har redan erbjudits»postdok«efter sin disputation. Forskarskolans aktiviteter i Sverige har satt sina spår i vårt grannland Norge, där man ansökt om en norsk forskarskola i allmänmedicin baserad på den svenska modellen och med vårt fulla stöd [3]. Representant för den svenska forskarskolan har erbjudits en plats i styrelsen för den norska skolan. Glädjande är att även det norska forskningsrådet beviljat ett långsiktigt stöd för allmänmedicinsk forskning. Även i andra länder, t ex Storbritannien, finns liknande diskussioner om att stärka allmänmedicinsk forskning med speciella forskarskolor. Mycket gott rekryteringsläge Rekryteringen av doktorander både allmänläkare och övriga medarbetare i primärvården är för närvarande mycket god i Sverige och har nog aldrig varit bättre. Det går naturligtvis inte att säga säkert att detta beror på den Nationella forskarskolan i allmänmedicin, men de goda omdömena från doktoranderna och det ökande antalet sökande vittnar om det stora intresset. De som vinner mest av forskarskolans aktiviteter är tveklöst de forskarstuderande själva. Forskning är i sig både spännande och stimulerande, men att få lära sig hur man gör detta både i Sverige och i utlandet kan leda till att man öppnar ögonen för andras sätt att arbeta och ändrar sina ställningstaganden. Det kan även skapa starka band för fortsatt framtida forskningsarbete och livslång vänskap. Sedan måste universiteten ta vid Vetenskapsrådets finansiering av forskarskolan tar slut under hösten 2017, och vi har inte möjlighet att söka tillläggsanslag från Vetenskapsrådet. Satsningen har varit betydande och effekten stor, men för att effekten ska bestå krävs att landets universitetsenheter för allmänmedicin tar över ansvaret för forskarskolan. Glädjande nog har ämnesföreträdarna för allmänmedicin redan påbörjat planeringen av detta, vilket bådar gott för framtiden, även om finansieringsfrågan återstår att lösa. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Hellgren MI, Sjöström M, Eckner J, et al. Forskarutbildningen i allmänmedicin har blivit bättre. Nationella forskarskolan kan ge skjuts åt allmänmedicinsk forskning. Läkartidningen. 2012;109: Lindholm LH, Rolandsson O. Nationella forskarskolan i allmänmedicin bygger broar mellan unga forskare. Allmänmedicin. 2012;(3): Ledningsgruppen för Nationella forskarskolan i allmänmedicin. Nationella forskarskolan: tio extra doktorander antas. Allmänmedicin. 2013; (4):50-1. Vill du skriva en medicinsk kommentar? Välkommen! Men kontakta först Michael Wilczek, tf medicinsk redaktionschef: michael.wilczek@lakartidningen.se Utmanande saklig läkartidningen nr volym

20 klinik & vetenskap nya rön Särskilda läkemedelsgenomgångar minskade inte mortaliteten autoreferat. En systematisk översikt och metaanalys visar att särskilt organiserade läkemedelsgenomgångar för patienter i särskilt boende inte minskar mortalitet eller sjukhusinläggningar. Liknande resultat har visats när det gäller läkemedelsgenomgångar på sjukhus [Cochrane Database Syst Rev. 2013;2:CD008986]. Det är väl känt att läkemedelsbehandlingen hos äldre kan förbättras. Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSFS 2012:9) visar att detta är ett prioriterat område. Med»läkemedelsgenomgång«avser Socialstyrelsen att ansvarig läkare ser till att aktuell läkemedelsbehandling är ändamålsenlig och säker. Detta kan ske inom ramen för vanlig vård, men också genom att resurser avsätts specifikt för extra fokus på läkemedelsbehandlingen genom att någon som inte har det direkta ansvaret för patienten involveras som ett stöd till den läkare som är ansvarig för patienten. Det är det sistnämna arbetssättet som utvärderats i denna översikt. I översikten inkluderades totalt tolv studier, varav åtta jämförde särskilt organiserade läkemedelsgenomgångar med vanlig rutin utan extra resurser för fokus på läkemedelsbehandlingen. Det vanligaste var att interventionen utfördes av apotekare, antingen själva eller i multiprofessionella team. Fem randomiserade studier kunde sammanställas i en metaanalys avseende utfallsmåttet mortalitet. Riskkvoten för död var 1,03 för patienter som fått läkemedelsgenomgångar jämfört med patienter som fått vanlig vård (95 procents konfidensintervall, KI, 0,85 1,23). En sensitivitetsanalys, där studier av låg vetenskaplig kvalitet exkluderades eftersom de kan favorisera interventionen [BMJ. 2009;339:b4012] resulterade i en riskkvot för död på 1,22 (95 procents KI 0,93 1,60). Två randomiserade studier kunde sammanställas i en metaanalys avseende utfallsmåttet sjukhusinläggningar: riskkvot 1,07 (95 procents KI 0,61 1,87). Små förbättringar av patientsäkerheten i USA I USA har patientsäkerhet varit i fokus sedan slutet av 1990-talet och ett stort antal projekt har initierats, t ex Lives Campaign, National patient safety goals och National surgical quality improvement program lanserades ett program, Medicare patient safety monitoring system (MPSMS), för att från journaler extrahera data som indikerar negativa händelser för vårdtillfällen finansierade av Medicare. 21 olika händelser registreras. De rör skador orsakade av läkemedel, fall, trycksår, postoperativa skador samt vårdrelaterade infektioner men inte sårinfektioner. I den aktuella studien samlades data från 2005 till 2011 för patienter 65 år eller äldre som vårdats för hjärtinfarkt, hjärtinsufficiens, pneumoni eller som Läkemedelsbehandling hos äldre ett prioriterat område. genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Totalt uppgick urvalet till patienter från sjukhus. Under perioden minskade antalet negativa händelser för patienter som vårdades för hjärtinfarkt från 402 till 262 och för hjärtinsufficiens från 235 till 167 per vårdtillfällen. För dem som vårdats för pneumoni eller som opererats förelåg ingen förändring. Mortaliteten för patienter med negativa händelser var högre, särskilt för de opererade, och ökade med fler negativa händelser. Vårdtiderna blev också förlängda av negativa händelser. Illustration: Colourbox Utfallsmåtten mortalitet och sjukhusinläggningar är relevanta när det gäller läkemedelsgenomgångar. För det första är de av odiskutabelt värde för patienten och sjukvården, för det andra kan de antas avspegla nettoeffekten av en patients läkemedelsbehandling. Utfallsmått som enbart avspeglar risker med läkemedel, till exempel läkemedelskostnader och biverkningar, tar inte hänsyn till att läkemedel också kan göra nytta. Livskvalitet, å andra sidan, inkluderades inte som utfallsmått eftersom resultaten skulle bli svårtolkade; patienters livskvalitet kan påverkas om de får extra tid och resurser, oberoende av själva läkemedelsgenomgången. För att utvärdera effekter på livskvalitet behöver särskilt organiserade läkemedelsgenomgångar jämföras med andra interventioner med likartad resursåtgång, till exempel en till två timmars extra läkartid per patient. Denna typ av jämförande studier saknas [Cochrane Database Syst Rev. 2010;(7):CD000336]. Ett annat alternativ som möjliggör horisontella prioriteringar är att beräkna den inkrementella kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår. Två randomiserade kontrollerade studier med denna ansats visar en låg sannolikhet för att särskilt organiserade läkemedelsgenomgångar är ett kostnadseffektivt arbetssätt [BMJ Open. 2012;2:e000329, Pharmacoeconomics. 2007;25:171-80]. Susanna Wallerstedt överläkare, docent, Klinisk farmakologi Annika Strandell överläkare, docent, HTA-centrum; båda Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Wallerstedt SM, Kindblom JM, Nylén K, Samuelsson O, Strandell A. Br J Clin Pharmacol. Epub 18 feb doi: /bcp Patientsäkerheten har alltså förbättrats i en mycket liten omfattning trots stora insatser. Den använda metoden kräver att händelsen både upptäcks och dokumenteras. En förbättring härvidlag kan dölja en reell minskning av vårdskador. En annan aspekt är användningen av»big data«, alltså sammanläggning av mycket stora kohorter på samma sätt som våra inköpsvanor registreras. Vi kan vänta oss många liknande eller ännu större studier baserade på»big data«. Jon Ahlberg docent, chefläkare, Patientförsäkringar Wang Y, et al. N Engl J Med. 2014;370: Patientsäkerhet i fokus i USA sedan slutet av talet. 728 läkartidningen nr volym 111

Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g

Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g Läkartidningen. 2014;111:CT7F Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g Illustration: Colourbox Autismspektrumstörning är en genomgripande funktionsnedsättning. Diagnosen har ofta stor betydelse

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Patientansvarig läkare

Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Seminarium för hälso- och sjukvårdspersonal om läkemedelssäkerhetsarbete 6 november SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling

Seminarium för hälso- och sjukvårdspersonal om läkemedelssäkerhetsarbete 6 november SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling Kursgivare Läkemedelsverket 2018-11-06 Charlotte Asker-Hagelberg, Docent och specialistläkare i Klinisk farmakologi, verksamhetsstrateg Bakgrund Nationella

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Utredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge

Utredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge Utredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge Personalenheten/landstingsdirektörens stab Januari 2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 2. Förslag till utbildningsenhet

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Din journal på nätet Information från Uppsala

Din journal på nätet Information från Uppsala Din journal på nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Din journal via nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare

Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare 2018-02-14 Dnr 10.1-42402/2017 1(5) Avdelning mitt Åsa Windahl Alin Asa.windahlalin@ivo.se Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare Inspektionen för vård

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade

Läs mer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Sjukvård oberoende av inhyrd personal en utopi?

Sjukvård oberoende av inhyrd personal en utopi? Sjukvård oberoende av inhyrd personal en utopi? Martin Rödholm, Överläkare psykiatri, Med. Dr. Avd för Vård och omsorg och Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-27 Vad är problemet?

Läs mer

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre överblick, ännu bättre vård. Öppna och ta del av de vanligaste frågorna och svaren Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre helhet. Sammanhållen

Läs mer

Vård i världsklass för alla

Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Det här är Vårdförbundets valmanifest med konkreta reformförslag riktat till landets politiker. Vi är ett växande yrkesförbund som samlar över 114

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-21 AN-2014/390.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer. Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland

Läs mer

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Programförklaring Ett mänskligare Västra Götaland 1 Fler vårdplatser För en trygg vård och värdigt omhändertagande Antalet vårdplatser har minskat

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

BÄTTRE ÖVERBLICK GER ÄNNU BÄTTRE VÅRD

BÄTTRE ÖVERBLICK GER ÄNNU BÄTTRE VÅRD BÄTTRE ÖVERBLICK GER ÄNNU BÄTTRE VÅRD - Sammanhållen journalföring är en möjlighet för vården att få ta del av dina uppgifter. ALLT HÄNGER IHOP Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Journal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen

Journal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Journal via nätet Frågor och svar Om e-tjänsten Journalen Vad är e-tjänsten Journalen? Journalen är en tjänst som gör det möjligt för invånarna att läsa journalinformation

Läs mer

Fullt hus när medtech kom till Almedalen

Fullt hus när medtech kom till Almedalen Fullt hus när medtech kom till Almedalen För första gången arrangerade Swedish Medtech tillsammans med MedTech Magazine två seminarier under politikerveckan i Almedalen i juli. Bland tusentals seminarier

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor

Läs mer

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN 15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN 2019-1314 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1314 Hälso- och

Läs mer