MÅL- OCH EFFEKTUTVÄRDERING AV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÅL- OCH EFFEKTUTVÄRDERING AV"

Transkript

1 MÅL- OCH EFFEKTUTVÄRDERING AV PROJEKT DRIVA Författare: Fredrik Johansson och Sven Ladenvall, F A J F A J Consulting Konsultrapport maj

2 SAMMANFATTNING Projekt Driva initierades av Drivhusen i Göteborg, Borås, Trollhättan och Skaraborg, där Drivhuset i Göteborg var projektägare och Europeiska Socialfonden finansiär. Projektet har syftat till att stötta och kompetenshöja tjänsteföretagare inom kvinnodominerade branscher som är igång med sin verksamhet och har haft sitt första bokslut. Driva har genomförts i tre omgångar om ett halvår vardera med start i mars 2011 och avslut i mars Totalt har 152 entreprenörer i 139 företag genomgått Driva. Drivas upplägg beskrivs som en trestegsprocess där tre omgångar entreprenörer ska ha genomgått ett tre månader långt kompetenshöjande program. Det första steget är en kompetensutvecklande process med entreprenörens kvalitéer och kunskaper i fokus bestående av föreläsningar och workshops. Det andra steget är kunskapsöverföring genom mentorskap och det tredje är samverkan och nätverkande entreprenörer emellan som sker under workshopstillfällena och andra nätverksskapande kringaktiviteter. Projektets övergripande mål är att kompetensutveckla entreprenörer i deras företagarroll och skapa en positiv bild hos dem av företagssamverkan. Övergripande mål är att alla Driva-företag ska ha ökat sin lönsamhet ett år efter de avslutat projektet och därmed få en högre överlevnadsgrad jämfört med det motsvarande nationella snittet för respektive bransch. Projektet har även en målsättning att varje omgång ska innehålla minst 60 entreprenörer (15 per ort) fördelat på Drivhusen i Borås, Göteborg, Skaraborg och Trollhättan. Totalt ska 180 entreprenörer ha vidareutvecklats i sin roll som företagare. Av dessa ska minst 60 % ha varit kvinnor. Projektet har även som målsättning att ha genomfört minst tre marknadsföringsaktiviteter per termin där de nått ut till minst 50 personer. Ett annat mål som projektet har haft är att deltagarna ska ha minst fyra vägledningstillfällen med Drivas projektledare eller annan personal från Drivhuset inom ramen för projekt Driva. FAJ har fått i uppdrag att genomföra en mål- och effektutvärdering av projekt Driva. Utvärderingsinsatsen har pågått mellan januari 2013 till mars Vi fokuserar rapporten mot att undersöka nyttan de medverkande entreprenörerna har upplevt av de enskilda momenten av projektgenomförandet och vilka effekter vi kan se på deras entreprenörskap över tid. Ambitionen är att beskriva och belysa de centrala delarna av Driva genom en enkät- och intervjustudie av projektdeltagarna och projektledarnas erfarenheter av Driva. Vi har djupintervjuat alla fyra projektledare. Av totalt 152 deltagare som uppgett att de har gått Driva har vi genomfört telefonintervjuer med sammanlagt 24 deltagare. Samtliga 157 entreprenörer som rekryterats till Driva har även blivit ombedda att svara på en enkät per företag. Sammanlagt är det 139 företag som genomgått Driva, av vilka 102 har svarat på enkäten, vilket ger en total svarsfrekvens på 73 %. Vår samlade bedömning är att Driva i stora avseenden är ett väldigt väl genomfört projekt som har haft en genomtänkt struktur med ett relevant innehåll för de olika delmomenten. Det är också otvivelaktigt att en betydande majoritet av alla deltagare har fått en höjd kompetens i vissa eller flera avseenden. Detta är den generella bild som återgivits av både deltagare och projektledare. Dessvärre har det saknats förutsättningar till att genomföra den mål- och effektutvärdering som beställts som återspeglar det faktiska resultatet. Skälet till att måluppfyllelseanalysen inte svarar upp till de erfarenheter som både deltagare, projektansvariga och vi utvärderare har erfarit beror på att målsättningarna har varit mindre bra i den bemärkelsen att de antingen har varit irrelevanta och 2

3 bortprioriterade, för högt satta eller icke-mätbara. Målens innebörd är inte genomarbetade och anpassade efter verksamheten. Viss del av denna problematik hade projektet kunnat undgå om de genomfört en djupare förprojekteringsanalys om målgruppens behov. Vi ser gärna att Drivhuset utarbetat tydligare strategier för hur de skulle arbeta med de olika delmomenten som exempelvis mentorskapsprogram, som är nytt för Drivhusets verksamhet. Vi saknar även en tydlig strategi för hur Drivhuset arbetar för att säkra kvaliteten i kunskapsöverföringen från mentorerna, samt hur projektledarna kunde uppmuntra till företagssamverkan och nätverksarbete när deltagarna inte längre medverkar på några heldagsaktiviteter med workshops och föreläsningar. Även om det har varit vår ambition kan vi, på grund av ovanstående, dessvärre inte säga något angående huruvida deltagarnas lönsamhet och överlevnadsgrad påverkats av att de deltagit i Driva. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING OM DRIVA Tidigare projekt Finansiering Målgrupp Mål VÅRT UPPDRAG RAPPORTENS INNEHÅLL OCH DISPOSITION 8 2. UPPLÄGG UTVÄRDERINGENS SYFTE UTVÄRDERINGSMODELL Programteori Mål- och effektutvärdering Analysram METOD Individuella intervjuer Enkät OM RESURSER OCH AKTIVITER OM UPPLÄGG, RESURSER OCH FÖRPROJEKTERING Syfte, mål och målgrupp Om paketering och upplägg Ansvarsfördelning, styrning och resursfördelning Marknadsföring och rekrytering OM AKTIVITETERNAS GENOMFÖRANDE Föreläsningar Workshops Vägledning Mentorskap Nätverk, kringaktiviteter och mingelevents Övriga aktiviteter resa till Umbrien Uppföljning av aktiviteternas genomförande UTMANINGAR OCH LÄRDOMAR Förtjänster och utmaningar Lärdomar RESULTAT UTFALL DELTAGAROMGÅNG 1, HÖSTTERMIN Initial kontakt och förväntningar Föreläsningar Workshops Mentorskap Nätverk, kringaktiviteter och mingelevents Vägledning och kontakt med projektledarna Nytta och uppfyllda förväntningar Jämställdhetsintegrering 55 4

5 4.2 UTFALL DELTAGAROMGÅNG 2, VÅRTERMIN Initial kontakt och förväntningar Föreläsningar Workshops Mentorskap Nätverk, kringaktiviteter och mingelevents Vägledning och kontakt med projektledarna Nytta och uppfyllda förväntningar Jämställdhetsintegrering UTFALL DELTAGAROMGÅNG 3, HÖSTTERMIN Initial kontakt, förväntningar och nytta Föreläsningar Workshops Mentorskap Nätverk. kringaktiviteter och mingelevents Vägledning och kontakt med projektledarna Nytta och uppfyllda förväntningar Jämställdhetsintegrering MÅLUPPFYLLELSE INTERNA MÅLSÄTTNINGAR Marknadsföringsaktiviteter Antal rekryterade deltagare Vägledningar EFFEKTER Kompetens Attityder till företagssamverkan Lönsamhet och överlevnadsgrad REFLEKTIONER Om upplägg Om aktiviteternas genomförande LITTERATURHÄNVISNING 116 5

6 1. INLEDNING 1.1 OM DRIVA Projekt Driva är initierat av Drivhusen i Göteborg, Borås, Trollhättan och Skaraborg, där Drivhuset i Göteborg är projektägare och Europeiska Socialfonden finansiär. Projektet har syftat till att stötta och kompetenshöja entreprenörer inom tjänstesektorn och därigenom skapa hållbara, konkurrensoch livskraftiga företag som står väl rustade för omvärldsförändringar. Driva har genomförts i tre omgångar om ett halvår vardera med start i mars 2011 och avslut i mars Totalt har 152 entreprenörer genomgått Driva. Projektet har riktat sig till entreprenörer med tjänsteföretag som genomfört minst ett årsbokslut och som är i behov av att utveckla sina entreprenöriella kvalitéer för att kunna skapa ytterligare tillväxt i sitt företagande. Många av de entreprenörer som projektet vänder sig till är också ensamföretagare med behov av nätverksstödjande aktiviteter för att skapa nya kontakter. Genom Driva har de som medverkat i projektet getts möjlighet att ingå i nätverk tillsammans med andra företagare. Drivas upplägg beskrivs som en trestegsprocess. Det första steget är en kompetensutvecklande process med entreprenörens kvalitéer och kunskaper i fokus bestående av föreläsningar och workshops. Det andra steget är kunskapsöverföring genom mentorskap och det tredje är samverkan och nätverkande entreprenörer emellan som sker under workshopstillfällena och andra nätverksskapande kringaktiviteter Tidigare projekt Driva bygger vidare på projekt Spira som drevs av Drivhusen i Göteborg, Borås och Trollhättan och finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Västra Götalandsregionen. Syftet med Spira var att stärka entreprenörskap inom kvinnodominerande branscher genom en sexmånaders starta-eget-utbildning för ett antal utvalda nystartade företag. Målet var att, genom workshops, seminarier och individuell coaching, korta startsträckan och få företagen att skapa lönsamhet på sex månader. Utvärderingen av Spira visade att majoriteten av deltagarna hade önskat stöd efter projektets slut, främst i form av mentorer och kontakter med näringslivet. Deltagarna betonade också vikten av det personliga stödet som någonting mycket positivt. Lärdomarna av Spira skapade därmed grogrund till idén om projekt Driva. Driva kan ses som en förlängning av Spira genom att de företag som antas till Driva har kommit längre i sitt företagande, med minst ett bokslut bakom sig, varför fortbildningsinsatser i Driva ställer krav på vissa förkunskaper och tidigare erfarenheter Finansiering Driva finansieras under perioden till av Europeiska Socialfonden. Den totala projektkostnaden är budgeterad till sek. 6

7 1.1.3 Målgrupp Drivas målgrupp är tjänsteföretagare inom kvinnodominerade branscher, såsom vård och omsorg, humaniora, konst samt samhällsvetenskap, som är igång med sin verksamhet och har haft sitt första bokslut. Denna grupp av entreprenörer anses ha störst behov av stödinsatser eftersom den har en lägre överlevnadsgrad i jämförelse med företag inriktade mot produktion och har en svag eller ingen koppling till de traditionella innovationssystemens grundverksamhet Mål Driva riktar särskilt in sig på att öka överlevnadsgraden och säkra tillväxten hos de företag som tenderar att falla utanför ramarna i dagens innovationssystem, framför allt inom tjänstesektorn för kulturella och kreativa näringar. Projektets övergripande mål är att kompetensutveckla entreprenörer inom målgruppen i deras företagarroll. Drivas upplägg är att tre omgångar entreprenörer ska ha genomgått ett tre månader långt kompetenshöjande program. Projektet har haft ett kvantitativt mål på att varje omgång ska innehålla minst 60 entreprenörer (15 per ort) fördelat på Drivhusen i Borås, Göteborg, Skaraborg och Trollhättan. Totalt ska 180 entreprenörer ha vidareutvecklats i sin roll som företagare. Av dessa ska minst 60 % ha varit kvinnor. För att nå ut med information om projektet till rätt målgruppssegment och generera ett brett underlag för urvalet till projektet har projektet avsatt tid och resurser för ett antal marknadsföringsaktiviteter. Målsättningen är att dessa aktiviteter ska utföras minst tre gånger per termin och varje gång nå minst 50 personer. Totalt avser projektet att totalt 600 personer, varav 400 kvinnor, kommer att ha tagit del av marknadsföringsaktiviteterna under två års tid. Ett annat mål som projektet har haft är att deltagarna löpande ska ha minst fyra vägledningstillfällen med Drivas projektledare eller annan personal från Drivhuset inom ramen för projekt Driva. Driva har också som mål att varje deltagare genom sitt deltagande ska uppleva ökad kompetens inom projektets alla delmoment och få en positiv attityd till företagssamverkan. En förväntad effekt vid uppnådd måluppfyllelse är att alla Driva-företag ska ha ökat sin lönsamhet ett år efter att ha avslutat projektet. De företag som har genomgått Driva ska även ha en högre överlevnadsgrad jämfört med det motsvarande nationella snittet för respektive bransch. 1.2 VÅRT UPPDRAG FAJ har fått i uppdrag att genomföra en mål- och effektutvärdering av projekt Driva. Vi fokuserar rapporten mot att undersöka nyttan de medverkande enskilda entreprenörerna har upplevt av de enskilda momenten av projektgenomförandet och vilka effekter vi kan se på deras entreprenörskap över tid. Utvärderingsinsatsen har pågått mellan januari 2013 till mars

8 1.3 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH DISPOSITION Rapporten inleds med övergripande beskrivningar av projekt Driva. Därefter beskrivs de utgångspunkter som har varit vägledande i vår mål- och effektutvärdering. I kapitel 3 återger vi Drivas projektledares beskrivning av organisationen vilka resurser har funnits i projektet och hur har förprojekteringen sett ut, vilka aktiviteter har genomförts samt vilka hindrande och gynnande faktorer som de kunnat identifiera i varje delmoment. I kapitel 4 redogör vi för hur deltagarna i de olika deltagaromgångarna har uppfattat Drivas aktiviteter och vad de enskilda momenten har skapat för mervärde och nytta. I kapitel 5 redogör vi för projektets måluppfyllelse och ger vår kommenterar på de faktorer som vi bedömer varit avgörande för resultaten och de lärdomar som vi bedömer bör ta med sig till nästkommande projektsatsningar. 8

9 2. UPPLÄGG 2.1 UTVÄRDERINGENS SYFTE Utvärderingens syfte är att undersöka resultat och effekter av projekt Driva. Konkret innebär det att vi har genomfört en nyttoanalys av projektets genomförande och svarar på vad Driva har inneburit för de medverkande enskilda entreprenörernas utveckling gällande kompetenshöjning, nätverksskapande, samverkan, lönsamhet och överlevnadsgrad. Vi visar även på de faktorer som har påverkat projektgenomförandet och det uppnådda resultatet. 2.2 UTVÄRDERINGSMODELL Programteori Programteori länkar samman medel och mål i en utvärdering genom att beskriva just de teoretiska antagandena bakom en åtgärd. I mål- och effektutvärderingen av Driva används programteori som analysram, det vill säga ryggraden som utvärderingsinsatsen är strukturerad efter. Det är en modell som beskriver projektets mål och önskvärda resultat samt antaganden kring vad som behöver göras för att målen ska uppnås. Genom att analysera programteorin kan utvärderingen skapa en förståelse för hur det är tänkt att projektet ska nå sina mål och vilka de grundläggande antagandena är. Därifrån är det sedan möjligt att värdera resultatet, inte bara i förhållande till genomförandet av insatserna utan också i förhållande till förtjänster och brister i den underliggande projektlogiken. Programteorin blottlägger projektgenomförandet och åskådliggör den process som projektledare och deltagare har genomgått i Driva, se figur 1. Figur 1. Programteorins princip Insatser Resurser - t ex pengar, utrustning, personal, kunskap och organisering Aktiviteter Genomförande av de momenten som utgör det planerade projektet Utfall Summan av de insatser som kännetecknar projektets genomförande Antaganden Omedelbara, mellanliggande, långsiktiga och slutgiltiga resultat Resultat uppdelade över ett längre tidsperspektiv. Vilka effekter ger projektet på kort/lång sikt? 9

10 2.2.2 Mål- och effektutvärdering Mål- och effektutvärderingen bygger på att utvärderaren försöker visa om resultatet av en viss insats överensstämmer med dess målsättningar eller eftertraktade effekter, och om utfallet är ett resultat av insatsen (Sandberg & Faugert, 2007). Effekterna är både kortsiktiga och långsiktiga såväl som positiva och negativa, förutsedda eller oförutsedda (ibid.). De förväntade effekterna utgör anspråken bakom projektets uppkomst. I Driva illustreras dessa av de målsättningar som är benämnda som långsiktiga mål i projektplanen. Mål- och effektutvärderingen genomförs med stöd i programteorin för att fånga upp de faktorer som har påverkat projektgenomförandet för att kunna förklara projektets resultat i relation till de uppsatta målen och förväntade effekterna. Föreliggande mål- och effektutvärdering kan dessvärre inte redogöra för Drivas långsiktiga effekter eftersom det inte har förflutit tillräckligt med tid mellan projektgenomförande och mätning Analysram Analysmodellen i den utvärderingsinsats som genomförts i Driva följer programteorins modell. I denna väger projektets processer mot förväntat resultat. I varje led från insats till resultat identifieras hindrande och gynnsamma faktorer. I figur 2 illustreras en tänkt programteori över Driva. Det är utvärderingens analysram. I föreliggande utvärdering vägs de förväntade effekterna mot de faktiska resultaten för att få en bild av hur stora skillnaderna är. 10

11

12 2.3 METOD Ambitionen är att beskriva och belysa de centrala delarna av Driva. Då vi har haft relativt kort om tid för att kunna genomföra utvärderingen har vi avgränsat vår datainsamlingsmetod till en enkät- och intervjustudie. Vi har koncentrerat denna till projektdeltagare och projektledare. Utöver enkäter och intervjuer har viktiga källor varit projektplan, lägesrapporter från projektet till Europeiska Socialfonden och övriga styrdokument för verksamheten. Datainsamlingen har genomförts mellan januari och februari De primärdata vi samlat in redogör vi för nedan Individuella intervjuer Vi har genomfört djupintervjuer med Drivas fyra projektledare. Dessa intervjuer har varit semistrukturerade, det vill säga att vi har använt en intervjumall som utgångspunkt men att vi även varit öppna och lyhörda i de fall intervjupersonen velat delge sådant som legat utanför intervjumallen. Två av intervjuerna har ägt rum i Drivhusets lokaler i Göteborg och en har skett via Skype och en via telefon då det inte funnits möjlighet att träffas. Projektledarintervjuerna har tagit mellan drygt en timma och 3,5 timmar. Av totalt 152 deltagare som uppgett att de har gått Driva har vi genomfört telefonintervjuer med sammanlagt 24 deltagare. Därmed har vi intervjuat 16 % av alla deltagare. För urvalet av intervjupersoner har vi utgått från deltagaromgång, region, bransch, kön och närvaro som bakgrundsoch spridningsvariabler. Två deltagare från varje region och deltagaromgång är intervjuade. Intervjuerna har behandlat deltagarnas upplevelse och nytta av Driva. Alla deltgarintervjuer har skett via telefon och har tagit mellan 30 min 1 timme Enkät Vi har skickat ut en enkät med frågor som kompletterar de frågor som vi ställt i intervjuerna. Enkäten har skickats till samtliga 157 entreprenörer som rekryterats till Driva. Av dessa har fem personer uppgett att de inte har deltagit i några aktiviteter över huvud taget och räknas därmed som bortfall. Då vi ställer frågor om företagets försörjningsgrad, sysselsättningsgrad och avlönade timmar har vi endast velat ha ett svar per företag. Sammanlagt är det 13 deltagare som ingår i ett företag tillsammans med en annan Driva-deltagare. Dessa räknar vi också som bortfall i enkätundersökningen. Av totalt 139 företag som genomgått Driva har 102 svarat på enkäten under tidsperioden 10 januari 5 mars Det ger vår undersökning en total svarsfrekvens på 73 %. Fördelat på de olika deltagaromgångarna är svarsfrekvensen för omgång 1: 61 %, för omgång 2: 69 % och för omgång 3: 88 %. Svarsfrekvensen bör därmed anses vara tillräcklig för att undersökningens svar ska anses kunna vara representativa för hela målgruppen som genomgått Driva. På nästa sida, i tabell 1, redovisar vi svarsfrekvens och bortfall totalt och fördelat per omgång och region. 12

13 Tabell 1. Region Omgång 1 Bortfall Svarsfrekvens Antal rekryterade deltagare Har enligt egen uppgift ej deltagit i Driva Antal företag efter bortfall Antal företag som svarat på enkät Ingår i ett företag tillsammans med annan Drivadeltagare Svarsfrekvens i procent Borås % Göteborg % Skaraborg % Trollhättan % Summa: % Region Omgång 2 Bortfall Svarsfrekvens Antal rekryterade deltagare Har enligt egen uppgift ej deltagit i Driva Antal företag efter bortfall Antal företag som svarat på enkät Ingår i ett företag tillsammans med annan Drivadeltagare Svarsfrekvens i procent Borås % Göteborg % Skaraborg % Trollhättan % Summa: % Region Omgång 3 Bortfall Svarsfrekvens Antal rekryterade deltagare Har enligt egen uppgift ej deltagit i Driva Antal företag efter bortfall Antal företag som svarat på enkät Ingår i ett företag tillsammans med annan Drivadeltagare Svarsfrekvens i procent Borås % Göteborg % Skaraborg % Trollhättan % Summa: % TOTALT % 13

14 3. OM RESURSER OCH AKTIVITER 3.1 OM UPPLÄGG, RESURSER OCH FÖRPROJEKTERING Syfte, mål och målgrupp Driva är en utveckling från projekt Spira som initierades av Drivhusen i Borås, Göteborg och Trollhättan. Drivhuset i Skaraborg kom med i ett senare skede vid projektansökan. Idén på Driva föddes ur utvärderingen av nyföretagarprojektet Spira, där deltagarna svarat att de önskade fortsatt stöd och kontakt. Framförallt efterfrågades nätverk med utökade näringslivskontakter och mentorskap. Både Drivas projektledare för Drivhuset i Borås och Göteborg menar att Driva skapades för att fylla en lucka i innovationssystemet där det har saknats insatser som syftar till att kompetenshöja tjänsteföretagare som har haft sitt första bokslut: När vi avslutade Spira visade det sig i den utvärderingen att deltagarna önskade fortsatt stöd och kontakt och även utökade näringslivskontakter och mer tid att lära känna andra företagare genom nätverk. Sedan när vi tittade på innovationssystemet i stort så är det inte alltid bra lämpat att ta hand om levebrödsföretag eller tjänsteföretag, utan de tittar på tillväxtpotential och skalbarhet och idéerna. Och då tycker vi att det finns en lucka i systemet. Projektet är en utveckling från Spira. Det finns redan många insatser för nystartade företag. Vi såg ett behov för företagare som har kommit lite längre, som har haft företag i cirka 1-2 år. Vi ville skapa ett nätverk för dessa och skapa en plattform där de kunna hålla kontakten och ge dem en mentor att bolla idéer med och ge dem en kompetenshöjning när de är i den fasen att det är dyrt och kostar pengar. Vi såg efterfrågan av Driva i vår utvärdering av Spira. Projektledarna menar i intervjuerna att det finns en särskild anledning att stärka kvinnors företagande i tjänstesektorn eftersom de har en generellt sämre överlevnadsgrad. En anledning till det menar de är att kvinnors affärsinriktade nätverk inte är traditionellt lika starka som mäns varför det finns behov av att utveckla dessa. Drivas syfte har varit att stimulera företagande bland i huvudsak företag som drivs av yngre kvinnor inom tjänstesektorn. Den övergripande målsättningen är att de företag som deltar i Driva ska höja sin överlevnadsgrad och öka sin lönsamhet i förhållande till branschsnittet. Projektledarnas beskrivning av de övergripande målen är snarlika: Övergripande mål är kopplat till jämställt näringsliv. Att främja jämställt näringslivsutveckling. Och på individnivå att öka kunskaper och stärka nätverk. Att öka kunskapen kring entreprenörskap och företagande hos befintliga företagare. Ett utvecklingsprojekt. Stimulera företagande bland i huvudsak kvinnor, yngre kvinnor inom tjänstesektorn. Stärka företag i regionen. Öka överlevnadsgraden och ge en boost till tjänsteföretag inom typiskt kvinnodominerade branscher som: vård, omsorg, kultur och humaniora. Att stärka dem och deras entreprenöriella kvaliteter och på så sätt även göra att deras företag blir mer hållbara och överlever längre. Så istället för att stärka idén bakom så stärker vi företagaren för det tror vi gynnar regionen på lång sikt. [ ] Övergripande målet är att öka överlevnadsgraden. Och det är ett ganska diffust mål som är 14

15 svårt att mäta, särskilt när vi gör vår utvärdering nu. Sen har vi ett antal mål om antal deltagare som ska genomgått processen. Antal deltagare i marknadsföringsaktiviteter. Målgruppen beskrivs som tjänsteföretagare i kvinnodominerande branscher som vård/omsorg, humaniora, konst och kultur. Deltagarna i som rekryterats till Driva ska även ha minst ett årsbokslut bakom sig. Projektledaren i Borås motiverar varför det är viktigt att stödja dessa företag eftersom de oftast är enmans- eller fåmansbolag och dessa näringar i mindre utsträckning än andra erbjuder anställningsmöjligheter och därmed fodrar att individer som vill verka inom dessa näringar startar eget företag. Om dessa näringar ska överleva och utvecklas krävs därför att företagare inom denna målgrupp får stöd i sitt entreprenörskap: Rent samhälleligt behövs mer kunskapsintensiva företag för Sverige är inget tillverkningsland på samma sätt längre. Vi ser också att kultursektorn växer varför det är viktigt att stärka företag som verkar inom dessa branscher. Även om målgruppen är tydligt definierad är målgruppssegmentet relativt brett. Projektledarna i Borås, Skaraborg och Trollhättan tror att den breda mixen av företagare har gynnat nätverksaktiviteterna eftersom det blir ett större utbyte av erfarenheter. Vad vi har sett och hört från deltagarna har det breda målgruppssegmentet endast påverkat positivt eftersom man kunnat öppna upp och inte ser någon konkurrenssituation i gruppen och så stöter man på kunskap i form att alla olika företag har olika infallsvinklar på de generella saker vi pratar om, vilket ger att man kan få nya idéer. Det har väldigt positivt för deltagarna att få möjlighet att få det kunskapsutbytet. Det hade varit lättare att marknadsföra sig om det hade varit ett snävare målgruppssegment. Vi har velat ge dem de verktyg och den motivation och den kunskap som är relevant för att driva ett framgångsrikt företag oavsett bransch. Vi får ofta höra hur speciellt det är i olika branscher, men vi tror inte riktigt på det utan att det finns mer gemensamt än vad man tror när det väl kommer till kritan. Att det finns generella saker som alla företag har nytta av. Därför har vi velat ha denna bredd och skapa nätverk där deltagarna får möta andra företagare och höra andra branschsanningar och utbyta information. Få företagare at omvärdera sin affärsmodell genom att träffa andra företagare i andra branscher som kanske gör på helt andra sätt. Mixen tror vi kan ge mycket och är också rolig att testa man inte vet vad som kommer att hända. Jag tror också att bredden har skapat möjlighet till nya nätverk, samarbeten och affärer deltagarna emellan. Det har blivit affärer däremellan en utvärderare säljer exempelvis inte till en annan utvärderare. Projektledaren i Göteborg är dock av en annan uppfattning och menar istället att deltagare inom samma näringar har ett större utbyte av varandra vilket skapar synergier i olika samarbeten och idéer om hur man kan utveckla sin affärsmodell. Likaså ser projektledaren i Borås fördelar med att ha ett än mer nischad målgrupp: Jag tror att det breda målgruppssegmentet har påverkat negativt. Jag tror vi skulle haft en tydligare indelning där vi riktade oss mot bransch eftersom man då förstår varandra. Men å andra sidan får man då inte de här influenserna som jag också tror har varit bra då man träffar folk från andra branscher och ser att det är ungefär samma problem man står inför. Men jag skulle nog vilja ha det mer nischat och då kanske ha det på en viss kunskapsnivå, även om det är svårt att sätta en nivå för vad som är tillräcklig kunskap. I nästa projekt tror jag vi kommer ha en annan riktning med ett avgränsat segment för det är ju det vi lär ut här; att en företagare inte ska rikta sig till alla, men det är det vi har gjort här. Jag tror inte konkurrenssituationen påverkar. Om vi hade haft ett ännu snävare målgruppssegment tror jag det i sin tur hade gett upphov till djupare diskussioner. Jag ser många fördelar med ett mer nischat projekt, men det har i Driva framförallt varit företagaren vi velat utveckla. 15

16 Jämställdhetsintegrering I Drivas projektplan lyfter Drivhuset fram jämställdhetsintegrering som ett viktigt fundament i projektet. Projektledarna anser att jämställdhetsintegreringen finns införlivat i projektets grundidé att de i första hand vänder sig till kvinnodominerade branschnäringar och att det i sin tur innebär att projektet får en övervägande andel kvinnor som deltar i projektet. Då projektet eftersträvar en mix av kvinnor och män ligger dock jämställdhetsintegreringen implicit i projektlogiken. Projektledarna menar att det inte har varit något de kommunicerat annat än till de föreläsare projektet har anlitat: Deltagarna ska vara främst kvinnor och att det ska finnas medvetenhet med jämställdhet i projektet. Vi har gått en jämställdhetsutbildning vid sidan om i drivhuset Skaraborg. Vi har tänkt på att föreläsarna ska vara medvetna om jämställdhet, att det ska vara jämna exempel och inte mans- och kvinnogeneraliserande exempel. För det första har vi vänt oss till de branscher som är kvinnodominerande. Sedan har vi vänt oss till föreläsare och informerat om att det här är ett projekt med jämställdhetsfokus och att vi vill ha goda exempel. Att vi har erbjudit kvinnor främst en möjlighet att få ett utökat och mer affärsinriktat nätverk vilket ska stötta och stärka deltagarnas identitet som företagare. Vi har bemött deltagarna som företagare främst och inte utifrån deras kön. Jämställdhetsfokus har främst varit en intern, vägledande punkt men vi har inte sett nyttan med rekrytera deltagare till ett uttalat jämställdhetsprojekt. Utan vi vill komma ifrån kvinnligt företagande, vi vill inte skapa projekt som diskriminerar män utan alla är välkomna att delta. Hindrande och gynnande faktorer Samtliga projektledare anser att syftet med projektet och de kvantitativa målen har varit tydliga och väl förankrade, detta uttrycks av projektledaren i Borås: Det ursprungliga syftet är väldigt tydligt formulerat i ansökan och väl motiverat. Likaså de kvalitativa och kvantitativa målen. Målen har varit välförankrade hos dem som har varit med från början. Dock framhåller projektledarna i intervjuerna att det har funnits en tonvikt på att uppnå målet om att 15 deltagare per region och omgång ska rekryteras eftersom det inför första och andra omgången var svårt uppnå målet om fullt deltagarantal. Främst hade projektet svårt att rekrytera deltagare i Skaraborg, vilket projektledaren i Skaraborg förklarar med att Drivhuset där är relativt nystartat och därmed inte har lika väl upparbetade kontaktnät som de övriga Drivhusen: Inställningen var inte jättegod när jag började. Det var svårt att rekrytera deltagare i första omgången. Vi hade inte lika stor bank av företag att rekrytera deltagare från eftersom vi inte har varit igång lika länge. Det krävdes mer marknadsföring från Drivhusets sida. Projektledaren i Göteborg påpekar att rekryteringssvårigheterna i Skaraborg påverkade Drivhuset i Skaraborgs inställning till Driva som i ett inledande skede inte var säkra på om de ville fortsätta projektet i Skaraborg: Det var fråga om Skaraborg ville hoppa av projektet eftersom de inte nådde upp till rekryteringen av de deltagarresultat som vi behövde. Detta har våra verksamhetschefer haft diskussioner kring. Projektledarna i Göteborg och Skaraborg påpekar även i intervjuerna att Drivhuset i Skaraborgs inställning till Driva påverkades även av att Skaraborgs styrelse inte var eniga om att Drivhusets uppgift var att arbeta med den målgrupp som projekt Driva riktar sig mot: 16

17 Skaraborg kom med på slutkanten, vilket även påverkade projektet. Just för att det kanske inte var tillräckligt förankrat i Skaraborgs styrelse eftersom de har en liten annan inriktning. Vi är ju fyra olika organisationer med lite olika inriktningar. Vi alla jobbar med studenter, men på olika sätt och med olika fria händer från våra styrelser. De funderade över om detta var något som Drivhuset skulle arbeta med, men jag tycker ändå att det uppfyller kriterierna eftersom vi även hade med studenter. Stressen kring att uppnå målet om fullt deltagarantal har fått övriga mål att stå tillbaka i prioritering. Framförallt menar projektledarna att målet om att varje deltagare ska ha minst fyra vägledningstillfällen med Drivas projektledare eller annan personal från Drivhuset inte har fallit tillbaka. Likaså har projektledarna diskuterat svårigheten med att mäta lönsamheten och överlevnadsgraden. Detta uttrycks av projektledaren i Göteborg: Jag tror att fokus efter incidenten med Skaraborg har legat på att hitta deltagare. Det har aldrig varit något problem med marknadsföringsmålen eller målet att ha minst 60 % kvinnliga deltagare. Däremot har vägledningsmålen fallit tillbaka lite eftersom vi har stirrat blint på antal deltagare. Men sen har det också varit diffust, och vi har haft diskussioner, om vi kan kolla det här med överlevnadsgraden så tight inpå. Projektledaren i Göteborg problematiserar även innebörden av vad som utgör en deltagare i Driva. Vi skulle ha nått upp i 180 deltagare. Jag tror vi har rekryterat 170 deltagare. Sen hur många som gått igenom är en annan femma. Det håller vi på att kolla upp. Men vad är egentligen en genomgången deltagare. Det finns inga klara riktlinjer där. Så det har varit ganska luddigt. Några har sagt upp sin plats redan innan dag 1, men hur ser vi på dem som endast varit med på 4 aktiviteter men inte mer så vet vi inte riktigt hur vi ska räkna. Men har man varit med mer än en gång så kanske så har vi hyfsat bra siffror. En gynnande faktor i Drivas syfte och mål menar projektledarna i Borås, Göteborg och Trollhättan är att Driva särskiljer sig från övriga företagsutvecklingsinsatser som görs eftersom Driva har haft en målgrupp som ingen annan tidigare fångat upp och att de till skillnad från andra projekt inriktar sig på att utveckla deltagarnas entreprenöriella kvaliteter snarare än deltagarnas affärsidé: Jag tror att mycket genom att vi jobbar med de principerna som finns i Drivhuset att vi inte bedömer affärsidén utan istället har entreprenören i fokus. Vi bedömer inte tillväxtpotentialen. Det är en stor skillnad. [ ] Vad jag känner till finns det heller inget regionalt nätverk där man tydligt arbetar på fyra orter. Som möjliggör regionala kontakter. Jag tror att kundfokus och situationsanpassning är det som skiljer oss åt. Det är mycket fokus på personen medan andra projekt fokuserar på idén. Vi bedömer inte affärsidén, det är så vi jobbar på Drivhuset. Vi har kollat vem personen bakom är är den personen redo att utvecklas och har den viljan? Vi har även mindre teknikinriktade företag och fler ensamföretagare. Vi vill lägga resurserna på personen eftersom deras entreprenöriella kvaliteter kan komma samhället till gagn även om just inte detta företag lyckas som tänkt. Driva går bredare och mot en målgrupp som inte många andra jobbar med. Ofta går ju insatser till teknikbaseradeföretag med stor tillväxtpotential kopplat till Chalmers. Det är väl ganska unikt att man gör den här satsningen på den här målgruppen och försöker se entreprenörskapet ur ett bredare perspektiv. 17

18 3.1.2 Om paketering och upplägg I Drivas projektplan beskrivs upplägget som en trestegsraket bestående av föreläsningar som syftar till att generera kunskap, workshops och mingelevents som syftar till att skapa utrymme för diskussion, reflektion och nätverkande samt mentorskapet som syftar till att skapa en tydlig näringslivsinriktning och generera kunskap genom utbyte av erfarenheter. Drivas paketering och upplägg bygger föregående projekt Spiras upplägg och paketering med föreläsningar, aktiviteter som möjliggör nätverkande och diskussioner samt vägledning. Den stora skillnaden är att Drivas deltagare inte får någon ersättning för deltagande såsom Spiras deltagare fick. Det har gett att Drivhuset inte kunnat ställa krav på obligatorisk närvaro för Driva-deltagarna och inte heller dela ut uppgifter som ska utföras inom vissa tidshorisonter såsom de gjorde till deltagarna i Spira. Därutöver är målgruppen en annan, då Driva riktar sig mot mer erfarna företagare som har minst ett bokslut bakom sig medan Spira var ett projekt som riktade sig mot nystartade företag. I Driva har projektet även kompletterat med de element mentorskap, näringslivsinriktning och utökade möjligheter för nätverkande som efterfrågades utvärderingen av projekt Spira. Projektledarna i Borås och Göteborg förklarar hur de har tagit Spira ett steg längre genom Driva: Spira hade de mest grundläggande bitarna, exempelvis; hur man bokför, a-kursbitarna som Driva företagaren redan bör vara insatt i. Vi nystar i mer marknadsinriktat. Alla ska redan vara igång. Fakturering har inte varit ett krav, men bokslut har varit ett krav. Främst har det varit deras behov och engagemang som varit avgörande i rekryteringen. [ ] Vi har lämnat mer tid för nätverk i workshopen. Men även de här föreläsningarna som var i Spira har vi inspirerats av, de teman vi haft, att ta de teman till nästa nivå. Vi har tänkt att den typiske deltagaren i Driva tidigare hade kunnat gå i Spira. Vi tog med föreläsningarna och möjligheterna till nätverk som de bästa delarna av Spira och lade till mentorskapet och integreringen till näringslivet. De har dock valt att förändra upplägget från omgång till omgång. Den största förändringen ägde rum efter omgång ett då de flyttade alla föreläsningar och workshops till Göteborg från att tidigare haft dem fördelade på de olika orterna. Det genomfördes eftersom de insåg att deltagare ansåg att det tog för lång tid att resa mellan vissa orter. Projektledarna i Trollhättan, Göteborg och Borås menar att denna förändring var nödvändig för att ha så pass hög närvaro som möjligt under de olika tillfällena. Första omgången hade vi aktivitets på varje ort vilket gjorde att vi hade mycket tid för transport vilket tappade folk. Därför lade vi allt i Göteborg dit alla har max en timma att ta sig. Från första omgången var den första förändringen att vi tar alla aktiviteter i Göteborg. Det ökade deltagarantalet. Det tidsoptimerade genomförandet. Mellan kull ett och två har vi gjort om att aktiviteterna lades i Göteborg istället för utspritt på de olika regionerna. Anledningen till det är för att tidsoptimera genomförandet, minska restider, och att vi såg att deltagandet från alla orter var högre när aktiviteterna var i Göteborg. Göteborg är kortast väg för alla och här finns kanske också fler affärsmöjligheter. I övrigt har projektet framförallt utvecklat workshopparna från omgång till omgång samt bytt ut en del föreläsare. Projektledaren i Skaraborg menar att dessa förändringar främst hade att göra med att de själva blev mer erfarna i genomförandet: Jag tycker att vi har haft samma antal workshops och föreläsningar så där har det inte skett så mycket förändringar. Vi fick erfarenhet och kunskap från tidigare workshops och föreläsningar. Vi har blivit bättre på att hålla workshops och vi har kunnat använda vår erfarenhet för att se vilka föreläsare som var bra och byta ut de som inte tillräckligt mötte våra behov. 18

19 Hindrande och gynnande faktorer Projektledaren i Borås anser att Drivas upplägg att inte ställa krav på motprestationer från deltagarna har varit en gynnsam faktor: Jag anser att en utveckling från Spira är att Driva är mer flexibelt. Deltagarna är själva företagare som deltar när de har möjlighet medan Spira-företagarna var anställda av Drivhuset i och med att de fick ersättning vilket gjorde att vi kunde ställa högre krav på närvaro och vägledningar. [ ] Jag tror att det hade påverkat rekryteringsfasen om vi hade ställt krav, vi hade haft betydligt svårare att rekrytera deltagare som redan har varit igång. För många upplever att åtta heldagar är väldigt mycket tid. Projektledaren i Borås framhåller även att hon är övertygad att det har varit gynnsamt för deltagarnas utveckling att Driva har lämnat mer utrymme för nätverksaktiviteter: Företag inom de branscher som vi vänder oss till är oftast ensamsyssla. Drivas upplägg syftar till att bryta den isoleringen och visa att det finns så mycket du kan göra med andra företagare. Skapar du kollegor som förstår din verklighet så tror jag att du stärks i din identitet men också ökar förutsättningarna att faktiskt få affärer genom nätverk. Vårt generella mål på Drivhuset är att företagande ska vara ett liktydigt alternativ till anställning, och ser det inte riktigt ut i samhället och kan vi bistå till att företagandet blir ett normalt sätt att jobba så tror jag vi har åstadkommit något. Samtliga projektledare anser också att det var gynnsamt för närvaron att de ändrade till att alla föreläsningar och workshops arrangerades i Göteborg till andra omgången Ansvarsfördelning, styrning och resursfördelning Drivhuset i Göteborg har varit projektägare för Driva, vilket inneburit att projektledaren i Göteborg har haft rapporteringsansvar och ansvar för ekonomin utöver sin roll som projektledare där det ingått att marknadsföra Driva, ta fram och utveckla workshops, anlita föreläsare när föreläsningarna har ägt rum i den egna orten, genomföra vägledningar, ordna med resor, bjuda in till mingelevents och matcha deltagare till mentorer. Samtliga projektledare beskriver det som om projektet haft en platt organisation där projektledarna emellan delat på ansvaret och där alla varit ansvariga för sitt eget upptagningsområde. Samtliga projektledarna framhäver att de har haft en god och kontinuerlig kommunikation sinsemellan i projektet där de haft veckovisa möten i Göteborg i samband med föreläsning och workshop eller planering inför kommande föreläsning och workshop. Detta belyses av projektledarna i Trollhättan och Borås: Vi träffades minst varannan vecka och hade föreläsning varannan vecka. Vilket gjorde att vi sågs minst en gång varje vecka vilket gjorde att vi sågs ofta och kunde prata om saker. Vi har träffats, dels under förprojekteringstiden där vi hade regelbundna möten. Flera gånger i månaden. I slutet har vi träffats minst en gång varje vecka. Minst en heldag tillsammans. Minst två-tre timmar har gått åt till att gå igenom workshopparna. [ ] Vi har träffats regelbundet, fört en regelbunden dialog och varit väldigt samstämmiga över vikten av att vi har bra projekt, är måna om våra deltagare, synen på vilka föreläsare vi ska ha och hur vi ska arbeta med workshopen. Allmänt tycker jag att alla haft en väldigt hög ambitionsnivå och eget engagemang i projektet. Varje Drivhus har stämt av projektets fortskridande genom veckovisa avstämningsmöten med sin projektledare. Projektledaren i Göteborg upplever att projektledarna har haft fria händer och att Drivhusets styrelse inte krävt någon insyn i projekts genomförande: Jag har haft väldigt fria händer. Det som har varit krav har varit likviditeten. Det har inte varit någon 19

20 kontroll. Övriga projektledare menar att verksamhetsstyrelsen i deras respektive Drivhus främst har varit intresserade av att Driva uppfyller deltagarantalet och att Drivas aktiviteter genomförs efter Drivhusets principer och att projektledarna är tydliga med att Driva är knutet till Drivhuset. Hindrande och gynnande faktorer Projektledarna i Göteborg och Borås beskriver att ansvarsfördelningen inledningsvis var att; alla gjorde allt, och att det blev lite splittrat i vad och hur vissa saker skulle utföras när de insåg att det var svårare att rekrytera än vad de initialt antagit, men också att de efter omgång ett skapade en tydligare ansvarsfördelning sinsemellan: Först såg det ut som att alla på sitt håll gjorde allt. Vi hade möten, men det var mycket vi skulle få med då. Alla hade dessutom olika visioner eftersom alla hade olika hypoteser när rekryteringen inte fungerade som vi antagit. Vi insåg efter andra omgången att vi behövde arbeta mer tillsammans. Från att ha varit väldigt självständiga försökte vi skapa en projektgrupp med olika ansvarsområden. Det har varierat lite från fall till fall och även varit lite ad hoc uppgifter från fall till fall där det inte har funnits någon tydlig ansvarsfördelning. Projektledaren i Göteborg tror att utfallet hade varit ett annat om projektledarna arbetat i samma stad med en högre kontinuitet och därmed haft möjlighet att bli mer samkörda, medan projektledaren i Borås lyfter fram att de borde haft mer tid initialt för att skapa system för uppföljning och dokumentation. På frågan om de anser att de saknat några resurser för att kunna genomföra projektet optimalt lyfter samtliga projektledare fram att de hade velat ha haft tillräckligt med budget för att kunna möjliggöra att föreläsarna även höll efterföljande workshop. Projektledaren i Borås påpekar dock att det hade reducerat Drivhusets roll i utförandet och medfört att de antagligen hade sålt in ännu färre vägledningar till Drivhuset: Mer pengar så vi hade kunnat ha föreläsarna med på workshopparna. Men hade vi tagit in även det externt hade vi inte skapat den kontakten med deltagarna utan endast blivit facilatörer vilket inte hade sålt in fler vägledningar. Projektledarna i Borås, Göteborg och Trollhättan framhåller att de gärna hade kunnat erbjuda mentorerna något i kompensation för deras insats. Även ett representationskonto för mentorerna för att kunna bjuda på luncherna mellan mentorerna och adepterna. Lite pengar för representation. För nu har vi inget att ge mer än att de får träffa en entreprenör. Jag hade även velat kunna erbjuda mentorerna en symbolisk summa, exempelvis pengar till lunch för att visa att vi värdesätter deras engagemang. Kanske skulle vi även behöva ha något som kompenserar mentorerna. Alla tror dock att dessa saker hade kunna möjliggjorts om de omstrukturerat budgeten då de i efterhand anser att projektet till viss del lagt pengar på saker som inte genererat den effekt som förväntats. Detta påpekas framförallt av projektledaren i Göteborg som med facit i hand är kritisk till vissa marknadsföringsaktiviteter som genomfördes samt att projektet valde att medverka till den resa till Umbrien i Italien som ESF tog initiativ till trots att Driva inte hade ett transnationellt fokus: 20

21 Vi hade behövt om att omstrukturera vissa delar av vår budget. Mycket av det material vi köpte marknadsföring för visade sig inte vara nödvändigt. Det skulle varit mindre marknadsföringskostnader. [ ] I efterhand skulle jag även säga vår resa till Umbrien, transnationaliteten som det inte står något om vår projektansökan, var pengar som vi använde ur vår budget som kunde gått till andra saker. Projektledaren i Göteborg hade även velat ha mer stöd från övriga Drivhuset då projektledarna har haft intensiva perioder med höga arbetstoppar då de både har arbetat med att genomföra föreläsningar och workshops, marknadsföra projektet och rekrytera deltagare till nästa deltagaromgång och arbeta med matchning av mentorer till befintliga deltagare. När vi är inne i en period där vi måste rekrytera deltagare måste vi även boka föreläsare och hitta mentorer. Vissa tider har vi hur mycket som helst att göra medan andra perioder, som över sommaren, betydligt lugnare. Det hade därför varit bra att kollegor kanske kunde komma in och arbeta med mentorskapet för att avlasta oss då det är nytt för oss. Projektledaren i Göteborg menar också att de Driva-projektledarna har varit isolerade från övrig verksamhet och att de tidvis hade behövt ett större stöd från kärnorganisationen: Jag tror vi alla kan säga att vi känt oss ganska ensamma när vi jobbat med det här. Det blir liksom som en separat ö i verksamheten. Och det kanske inte är lika lätt att får stöd av kollegor när det gäller mentorskap som vi inte jobbat med tidigare. Dessutom när man sitter och pratar om andra aktiviteter och jag måste säga att jag inte kan vara med där eftersom min tid är till Driva. Det har kanske inte varit alldeles integrerat i verksamheten. Och om jag ska vara krass så har väl cheferna inte haft så bra koll utan varit dåliga själva på att följa upp. Jag har inte fått det stödet jag hade behövt. Det har varit begränsat Marknadsföring och rekrytering Initialt rekryterade projektledarna deltagare till Driva genom de upparbetade nätverk som redan fanns knutna till Drivhusen samtidigt som de marknadsförde projektet i de sammanhang och forum, såsom universitet och högskolor, där de marknadsfört Drivhusets aktiviteter tidigare. Projektledarna i Göteborg och Borås beskriver hur de i projektet testat olika kanaler och försökt få så stor spridning som möjligt: Vi har gått ut i vårt nyhetsbrev som når personer. Vi har tryckt upp reklam som gått ut till alla kollegor. Och har även tagit fram listor på företagare som vi gjort direkta mailutskick till. Vi har även varit ute och pratat i organisationer inom innovationssystemet som framtidens företag och Brewhouse, House of Win-Win. Vänt oss till våra nätverk och använt sociala medier på Twitter och Facebook även har vi varit på universiteten. [ ] Mycket har varit digitalt. Vi har även marknadsfört det i våra vägledningar. Vi har försökt sprida det hos kontakter som arbetar med att utveckla entreprenörer. Det är ganska brett. Vi har använt oss av vår statistikdatabas där information om alla Drivhusföretag finns. Vi har använt oss av kanalerna som finns tillgängliga på högskolor och universitet. Vi har använt våra nätverk. Vi har mailat och ringt, vi har använt mun-till-mun-metod och presenterat oss på olika nätverksträffar. Vi har använt hemsidan, nyhetsutskick. Vi har använt oss av tidningsannonser i en omgång. Projektledarna beskriver att de mer har gått från marknadsföring av projektet till att sälja in projektet. Projektledaren i Trollhättan menar att det delvis beror på att projektet är svårt att kommunicera genom marknadsföringsaktiviteter samt att projektet även vänder sig till en målgrupp som har marginellt med tid att investera i aktiviteter som de inte är säkra på generar tillräckligt med nytta för att de ska avstå från övrigt arbete: I och med att det är ett ganska svårt projekt att kommunicera eftersom målgruppen inte förstår vad det kan göra för dem och man därför behöver sälja in det på en individuell nivå är det bäst att boka in 21

22 ett möte med företagaren där man kan berätta om projektet och vad de har att vinna på att vara med. Det har varit det bästa sättet att arbeta med marknadsföring. [ ] Det är ett nytt projekt och därför kan vara svårt att ta till sig vad det ger för effekt vid deltagande. Det kan ta ett tag innan man har kunnat jobba in varumärket. Projektledarna anser också att det har funnits olika förutsättningar för marknadsföring och rekrytering beroende på vilken region de verkat i. Framförallt skiljer det sig åt vilka befintliga nätverk som Drivhusen har på de olika orterna som i sin tur är knutet till vilka branscher och näringar som är etablerade lokalt. Hindrande och gynnande faktorer Samtliga projektledare beskriver att rekryteringsfasen var svårare än vad de förutsatt och att de har varit tvungna att sälja in nyttan med projektet till de företagare de försökt rekrytera. Projektledaren i Trollhättan tror att det har varit gynnsamt för projektet eftersom de då har fått in företagare som är mer seriösa med sin verksamhet: Det har varit mycket arbete måste jag säga. Det har inte varit någon kö utanför som har knackat på oss och sagt att vi vill vara med. Vi har verkligen fått vara ute och leta upp dessa människor. [ ] I och med att vi har arbetat mer uppsökande med marknadsföringen har det genererat att vi har fått in deltagare som har varit mer seriösa och som har arbetat med sin verksamhet. Så det har blivit väldigt bra kvalitet på dem vi har varit i kontakt med. Men initialt trodde jag att det skulle vara större intresse, men så var det inte. Samtliga projektledare lyfter fram de egna nätverken som fundamentala i rekryteringsfasen och att andra marknadsföringsaktiviteter som de prövat visat sig ofördelaktiga för just projekt Driva. Projektledaren i Göteborg påpekar att det har varit en kostsam lärdom eftersom de pengar projektet har använt i marknadsföringssyfte hade kunnat omfördelas till andra aktiviteter: Första omgången var det mer i egna nätverket projektet sökte, medan det förändrades till omgång två. Vi har arbetat mer med att etablera personliga kontakter i marknadsföringen som projektet söker via sina nätverk. [ ] Att sätta ut postrar och dela ut lappar ger ingenting utan det är de personliga kontakterna som genererat deltagare. Där projektet får möjlighet att sätta sig ner och berätta om vad det innebär. Pengarna vi har lagt på reklam hade vi kunnat lägga på något annat. Att de etablerade nätverken har visat sig vara viktiga förklarar delvis varför Drivhuset i Skaraborg, som relativt nyetablerat, har haft det svårare med att uppnå målet om fullt deltagarantal. Projektledaren i Skaraborg upplevde att rekryteringen föreföll enklare till sista deltagaromgången när Drivhusets namn blivit mer lokalt förankrat och känt: Vi hade inte lika stor bank av företag att rekrytera deltagare från eftersom vi inte har varit igång lika länge. Det krävdes mer marknadsföring från Drivhusets sida. [ ] Vårt nätverk var inte så stort till en början så det har varit en lärprocess att hitta rätt marknadsföringskanaler för att kunna hitta rätt företag till projektet. I omgång tre visste jag bättre var jag skulle hitta de företag som var intresserade av att få mer kunskap och utvecklas. Då började Driva även bli ett etablerat namn och jag kunde även få rekommendationer från tidigare deltagare angående företagare som kunde vara aktuella för att vara med i projektet. En annan insikt som projektledarna gjorde sig var att det var fel att utgå från de nätverk som Drivhusen har på högskolor och universitet eftersom målgruppen inte finns där. Därför övergav projektet strategin söka upp studenter efter omgång ett. Projektledaren i Borås menar att Driva har fått in ett nytt, äldre åldersegment än vad som tidigare sökt sig till Drivhusen: Vi har fått mer äldre deltagare än vad jag hade förväntat mig att projektet skulle locka. De studenter som finns och som driver företag var inte lika lätta att locka för att jag tror att de inte har skarpt läge 22

23 och inte ser det egentliga värdet än. Projektledaren i Göteborg påpekar att den målgrupp som Driva har vänt sig till dock är väldigt positiva till deltagande när de väl har fått värdet av deltagande förklarat för sig och att det vid rekryteringen har hjälpt projektledarna att Drivhuset generellt har ett gott rykte: Målgruppen vi har vänt oss till är måna om sin tid och har velat veta hur det ska gagna dem att vara med. När vi vänder oss till dem i startfasen är det oftare enklare att rekrytera eftersom de inte har lika mycket arbete med företaget. Vår målgrupp har varit svårflörtade och är dessutom en ny målgrupp för oss. De som förstår det är väldigt positiva till projektet. Drivhuset har ett bra och etablerat varumärke som ger oss legitimitet. Vi har trovärdighet i dessa frågor. I flera deltgarintervjuer framkommer att många inte vet om att de har haft möjlighet att få en mentor eller att projektledarna erbjuder vägledningstillfällen utöver de föreläsnings- och workshopstillfällen som anordnats. Detta är något som samtliga projektledare anser är märkligt eftersom de anser att de kommunicerat alla delarna som Driva består av vid marknadsföringen. Projektledaren i Borås menar att föreläsningarna och workshopparna varit kärnan i Drivas verksamhet och att projektledarna därför har lagt fokus på de delarna när de sålt in Driva: Det är lite som vid en universitetskurs. Du har föreläsningar och ska skriva en uppsats där du har möjlighet att träffa en handledare. Du har handledningstillfällen, men det marknadsförs inte som en handledningskurs utan man går på föreläsningar och då har man ju också ett ansvar för att boka in sådana träffar. Vi har informerat både i intervjuer, broschyrer i mail att mentorskap ingår i Driva. Det är ett mångsidigt erbjudande, där något måste lyftas fram som mer centralt än något annat för att kunna sälja in. Vi måste övertyga deltagarna att projektet inte är allt för tidskrävande för då vill de inte vara med, utan vi får sälja in det som att det är åtta tillfällen, med åtta föreläsningar och efterföljande workshops och sedan får du dessutom en mentor och kan boka och träffa oss projektledare på vägledning. Om du behöver ett bollplank så finns vi där, det är bara att boka möten. Så vi har sålt in Driva att det är dessa åtta tillfällen, men att mentorskapet och vägledningar är en kompletterande del av det. Även projektledarna i Göteborg och Trollhättan är oförstående till att vissa deltagare inte har uppfattat Drivas erbjudande om mentorskap och vägledningar, men menar också att mentorskapet och vägledningarna bygger på en individuell efterfrågan hos deltagarna som inte föreläsningarna och workshopen gör på samma sätt i och med att de är schemalagda från start: Jag vet inte, för det måste vara vårt sätt att kommunicera. Jag kan väl säga att jag inte alltid har pratat mig varm om vägledningarna när jag presenterat Driva. Men de övriga delarna har jag alltid presenterat när jag pratat om Driva. Men kanske har vi varit otydliga i vår kommunikation där vi kanske understrukit föreläsningarna och workshops att det är det som det handlar om. [ ] Vissa sökte ju uttryckligen på grund av att de önskade en mentor. Men det blir kanske mer tydligare när föreläsningar och workshops är kollektivt och att de får ett schema medan mentorskapet och vägledningarna är mer individuellt där ansvaret för att genomföra det ligger delvis hos dem själva. Man kommer ihåg det man upplever. I och med att inte alla har haft vägledningar eller efterfrågat mentorer så har de inte heller pratat om dessa frågor. Men det är svårt att kommunicera i annat att säga att de själva ska kontakt med mentorerna och att maila ut det. Det är svårt att då få input på vad deltagarna verkligen uppfattar. Men det är väl något vi skulle ha behövt jobba på mer, att få kunskap och feedback på om vårt sätt att kommunicera har nått fram. Jag hoppas att det inte är någon som har bett om vägledning och mentorskap och inte fått det. 23

24 3.2 OM AKTIVITETERNAS GENOMFÖRANDE Föreläsningar Kärnverksamheten i Driva har varit föreläsningarna och de efterföljande workshopparna. Föreläsningarna har varit på förmiddagarna och workshopparna på eftermiddagarna. Sammanlagt har projektet haft åtta föreläsnings- och workshopstillfällen under respektive deltagaromgång. Varje föreläsning hade ett specifikt allmängiltigt tema (såsom exempelvis; sälj, marknadsföring, struktur, ekonomistyrning, sociala medier, nätverk, förhandlingsteknik etc.) och har hållits av en externt inhyrd föreläsare som har varit specialist inom sitt område. Projektledaren i Borås menar att det har varit nödvändigt att anlita externa aktörer för att skapa trovärdighet till föreläsningarnas innehåll: Vi tyckte att vi ville ha externa konsulter in eftersom de kan sitt tema, de är experter och fungerar lite som förebilder eftersom de kommer utifrån. Jag tror att deltagarna tar till sig informationen på ett annat sätt än om det är vi som står och pratar om det. Under första omgången när projektledarna fördelade föreläsningstillfällena mellan respektive Drivhusregion ansvarade alla fyra projektledare för bokning av föreläsare i sin ort. Under omgång 2 och 3 när alla föreläsningar förlades i Göteborg har ansvaret för att boka föreläsare legat på projektledaren i Göteborg. Projektledaren i Göteborg berättar att hon framförallt har gått på rekommendationer, men även bland annat varit i kontakt med olika föreläsningsbyråer för att hitta lämpliga föreläsare inom Drivas budget som hon sedan har träffat för att planera föreläsningen och ta med frågeställningar som projektledarna har kunnat använda på efterföljande workshop: Vi har kollat på utvärderingar från tidigare föreläsningar och gått till föreläsningsbyråer som förmedlar föreläsare och jag har sökt på nätet och hört efter i våra nätverk. Vi har gått mycket på rekommendationer, vilka oftast har varit de bästa. [ ] Jag har haft möte med alla föreläsare innan och gjort ett gemensamt upplägg. Projektledaren i Göteborg menar också att det också har varit viktigt att förmedla till föreläsarna att deltagarna inte är några nystartade företagare utan att de har vissa förkunskaper varför det har varit väsentligt att upplägget på föreläsningarna inte har en allt för grundläggande nivå: Jag berättar att alla har drivit företag i minst ett år nom främst tjänstebranschen. Jag har tryckt på att de har viss erfarenhet och att vi inte är ute efter grundföreläsningar. Hindrande och gynnande faktorer Alla projektledare lyfter fram att det har varit svårt att säkerställa kvaliteten på alla föreläsare innan de har hunnit att se dem. Att kvaliteten har varit blandad är något som även framkommer vid deltagarintervjuer och i deras enkätsvar. Projektledaren i Göteborg menar att Driva har haft en begränsad budget att förhålla sig till men ser även att kvaliteten har varit blandad på grund av att en del som är kunniga i vissa områden ibland fungerar sämre som föreläsningshållare eller att deltagargruppen är så pass heterogen med olika kunskaper och erfarenheter att det är svårt att lägga kunskapsnivån vid en viss gräns: En del har varit väldigt kunniga men kanske inte har haft tillräcklig skicklighet att föreläsa. I den mån det har varit möjligt har jag därför gått och lyssnat innan. [ ] Vissa ämnen, exempelvis ekonomistyrning, är det dock svårt att sätta någon kunskapsnivå på. 24

25 Även projektledaren i Borås anser att det har varit svårt att säkerställa kvaliteten på alla föreläsare i förväg eftersom de inte har haft möjlighet att se alla på förhand, men att det också är svårt att sondera terrängen i vissa teman och hitta de riktigt bra föreläsarna: Alla föreläsare har dock inte haft den kvalitet som vi avsett och därför bör man nog ha sett alla föreläsare live innan man bokar i framtiden. Vi har inte kunnat se alla i förväg i Driva. [ ] Jag tror att vissa teman är sämre att ha föreläsningar i, exempelvis sociala medier där det finns många olika självutnämnda experter. En del har bra referenser och erfarenheter av vissa ämnen, men kan inte föreläsa. Ett fåtal har inte haft den kunskapen som vi krävde för temat. Dessa har vi inte köpt två gånger. Projektledaren i Trollhättan tror att alla deltagare inte har varit nöjda med alla föreläsningar på grund av att en del ämnen har kunnat uppfattas som väl teoretiska. Jag tror det handlar om ämnesval. Alla ämnen är inte lika roliga att lyssna till en del kan vara för teoretiska. Vi gick på ett antal nitar, för det är svårt att göra det intressant på alla områden Workshops Efter varje föreläsning har det följt en workshop. Workshopparna har hållits av projektledarna och har syftat till att följa upp det tema man haft föreläsning om under förmiddagen. Projektledaren i Borås, som varit den som har hållit i flest workshopstillfällen, menar att syftet med workshopparna delvis har varit att ge tillfälle att bearbeta och diskutera de fakta som presenterats och de insikter man som lyssnare gjort sig och fungera som ett forum där deltagare kan lära känna andra deltagare och nätverka med varandra: Vi har gjort workshops som har följt föreläsningarna i syfte smälta föreläsningarna och reflektera och diskutera dagens tema och viss mån även andra teman som de har i tankarna det ska vara lite Open space där diskussionerna ska få flöda och de ska få tid och utrymme att lära känna varandra. [ ] Workshopen syftar till interaktivt lärande, det är ingen skola där de ska anteckna och tenta av utan de ska ta den kunskapen de fått och reflektera över den och se hur applicera den på sin verksamhet och bearbeta fakta. Workshopen ska ge dem den tiden, eftersom jag inte tror de kommer att göra det när de kommer hem. Workshopen blir en anledning för dem att diskutera och ventilera. För att ha en struktur på workshopparna har projektledarna utarbetat skriftliga instruktioner till deltagarna bestående av frågeställningar som ska diskuteras och uppgifter som ska utföras. Projektledarna har även försökt få alla föreläsare att lämna frågeställningar som de kan arbeta vidare med för att knyta an föreläsningens innehåll till workshopen. Upplägget som har följt workshopen är att projektet har haft två till tre moment som deltagarna har haft övningar och diskussioner kring. Upplägget har dock varierat från deltagaromgång till deltagaromgång efter att internt ha diskuterat vad som fungerar. Till den första omgången hade projektet utarbetat en mall som skulle tillämpas på alla workshopstillfällen. Till den andra deltagaromgången försökte projektet på ett bättre sätt anpassa workshopparna till föreläsningarna där projektledarna arbetade fram detaljerade och omfångsrika instruktioner och uppgifter som deltagarna skulle följa. Till den tredje omgången valde projektet att skala ner omfånget i instruktionerna och ge större frihet till diskussioner. Projektledarna i Göteborg och Borås förklarar förändringarna: Vi förändrade även workshopen efter omgång ett. Innan hade vi samma mall på alla och tänkte att det kunde passa in. Det gjorde det inte. Därför beslöt vi att anpassa mallen efter föreläsningarna. Efter omgång två ändrade workshopparna igen. Vi hade väldigt intensiva föreläsningar med ibland fyrsidiga instruktioner. Det blev väldigt tungt, de satt ändå och diskuterade. Då skalade vi ner det till omgång tre till en eller två övningar och gav dem mer frihet. 25

26 Från omgång ett till två, från lokala grupper till storgrupper där alla sitter tillsammans i samma sal i fyra olika bikupor. Den första omgången fick de ett dokument där de formulerade problem, behov, beslut, åtgärdsplan, deadline. Men vi såg att vi hur vi än försökte få dem att nå beslut ville de snarare diskutera lite allmänt. Så vi gjorde om materialet till omgång två där de fick skriftliga instruktioner för vad de skulle gå igenom lite väl detaljstyrt enligt mig. Inför omgång tre minskade vi detaljstyrningen och de skriftliga instruktionerna samt antal moment och diskussionspunkter så det inte skulle upplevas att de behövde stressa igenom. Snarare om de tyckte att det fanns utrymme att diskutera mer skulle de ha möjlighet att stanna där. Projektet har även ändrat lokaler för genomförande av föreläsningar och workshops då de i omgång ett var hos lokala aktörer i de olika orterna till att de under omgång två och tre i samband med att de flyttade alla föreläsnings- och workshopstillfällen till Göteborg anordnade workshopparna i Göteborgs Universitets lokaler. Projektledaren i Borås berättar även att de ändrade gruppkonstellationerna efter omgång ett till omgång två och tre från att ha haft lokala grupper till att skapa en regional mix samt att de inför omgång tre skar ner workshopparna med en timma: Till första kullen hade vi lokala grupper och till den andra slog vi ihop dem och det hade med att göra att vi ville få en blandning mellan orterna. Och har vi en liten grupp stör det mer om det finns för mycket olikheter mellan deltagarna. Till grupp tre minskade vi även workshopen med en timma, eftersom vi fick in att de tyckte det tog för lång tid. Hindrande och gynnande faktorer Samtliga projektledare anser att det hade varit ett bättre upplägg om föreläsarna hade hållit även i workshopparna men att det har varit en ekonomisk fråga. Projektledaren i Borås menar att projektledarna å andra sidan inte hade knutit de kontakterna med deltagarna som de gjort i samband med workshopparna om de endast anordnade föreläsningarna och workshopparna, vilket i sin tur hade minskat Drivhus-förankringen. Projektledaren i Borås lyfter även fram att det har varit en hindrande faktorer att de inte har kunnat vara i samma lokaler vid alla tillfällen samt att förkunskaperna mellan deltagarna skiljt sig åt i så hög utsträckning att det påverkat vissa deltagares inställning till att delta i workshopparna: Hindrande har varit delvis att vi inte alltid har haft samma lokal så lite bättre faciliteter. Hinder också varit att deltagare har haft väldigt olika förkunskaper och olika syn på om det är viktigt att sitta och samtala med andra företagare över huvud taget. Samtliga projektledare anser dock att workshopparna fungerat bra eftersom de har haft bra diskussioner internt och förberett sig väl inför varje workshop. Projektledarna i Skaraborg, Trollhättan och Borås pekar alla på att de har varit lyhörda inför förbättringar: Vi har haft en heldag på oss att förbereda varje workshop och jag tycker att slutresultatet har blivit såsom vi har planerat. Det är klart att man måste ha olika synpunkter för att få ett utbyte av vad vi tänker. Vi har utvecklat dem under tidens gång och lärt oss att less is more och försökt hålla oss till två eller tre huvudmoment under workshopen och låta grupperna diskutera utifrån dem utifrån sina egna exempel och på sätt ge varandra kunskap. För en av de stora kunskapstillförarna är ju dem själva under dessa tillfällen. Det är de möten vi har i projektledargruppen där vi pratar om den feedback vi fått och se över vår struktur. Se om alla momenten kring och i workshopen fungerar och ser vad som är bra och vad som kan bli bättre. [ ] Vi har alltid suttit och försökt identifiera vårt syfte med varje workshop och vad de bör diskutera. Försöka avgränsa diskussioner samtidigt som vi har velat ha diskussion. Vi har ansträngt oss jättemycket för att göra dem bra, sedan tycker jag också det finns mycket som vi hade kunnat göra annorlunda. 26

27 Projektledaren i Skaraborg menar att de också blev bättre och bättre på att kommunicera nyttan med workshopparna för deltagarna och att workshopparna blev bättre när föreläsarna hade inkommit med frågeställningar redan till när projektledarna skulle planera kommande workshop: Gynnande har varit när vi har vetat exakt vad föreläsaren exakt ska prata om och vi har fått frågor som vi ska jobba med i själva workshopen. Det har gjort det enklare att förbereda en bra workshop. Det handlar om att testa metoder och jag tycker att vi inför tredje omgången blev bättre på att kommunicera nyttan med workshopparna, alltså varför vi gör det. Vi kunde kanske kommunicerat det bättre tidigare. Även projektledaren i Göteborg är inne på samma tankespår och menar att när projektledarna vetat om vad föreläsarna ska prata om innan har de haft enklare att sälja in efterföljande workshops. Projektledaren i Göteborg anser också att de deltagare som deltagit kontinuerligt på workshopparna har gynnats genom att de har skaffat sig ett tätare nätverk. Vi har försökt få input av föreläsarna. Vi vet ju inte heller i förhand vad föreläsarna alltid kommer att säga. Men det har varit väldigt utvecklande för oss i projektteamet att få deltagarna att stanna på eftermiddagen eftersom vi inte har samma trovärdighet som föreläsarna på området. [ ] De gynnande har varit de samtalen vi fått till stånd där, de som har stannat har in större utsträckning skaffat tightare nätverk. De har gynnats av att ha deltagit på workshopen. Vi har även försökt dela in det i grupper som gynnar nätverkande, exempelvis bransch Vägledning En av målsättningarna som finns i Drivas projektplan är att projektledarna eller annan Drivhuspersonal ska hålla minst fyra individuella vägledningstillfällen med deltagarna. Detta är ett mål som projektet inte har uppnått. Vägledning är något av kärnverksamheten i Drivhusets övriga verksamhet som riktar sig mot nyföretagare. Projektledarna har ansett att det har varit svårt att sälja in detta till de deltagarna i Driva som har kommit mycket längre i sitt företagande än Drivhusets övriga målgrupp. Projektledaren i Skaraborg menar att projektledarna har försökt att sälja in vägledningar och att det är svårt att se hur de kunde kommunicera det på något annat sätt. Sista omgången var vi ännu tydligare att tala om och marknadsföra vägledningar, vi skrev med det i varje mail och talade om på varje workshop att de hade möjlighet att testa oss projektledare och komma på vägledning. Det tycker jag att vi ännu tydligare med. Projektledaren i Göteborg menar att de försökt sälja in det genom att presentera affärsutvecklingsverktyget Business Model Canvas på workshopstillfällena och informerat att deltagarna är välkomna att boka in vägledningstillfällen om de vill ha möjlighet att arbeta med verktyget på ett mer djuplodande plan: Vi har försökt sälja in det genom verktyget Business Model Canvas som vi hade på vår första workshop och förklarat om man vill arbeta vidare med den så kan det ske på vägledningstillfällen. För detta är det nyaste inom affärsutveckling. Det har varit vår u.s.p. De som nappade var jättenöjda, men alla förstod nog inte vad det var. Projektledarna menar att det också har varit en utmaning att hålla vägledningar med deltagarna i Driva eftersom de har kommit längre i sitt entreprenörskap än Drivhusets övriga målgrupp och därför söker efter annan information och ställer högre krav på Drivhusets kunskaper. För nyföretagare är det mycket om F-Skattsedlar, hur man kommer igång och börjar. Vad innebär sälj etcetera? I Driva är det mer; vad vill du uppnå, ta fram nya strategier och lägga upp planer. Det är mer 27

28 att utgå från var de står just nu. Då har Business Model Canvas var till stor hjälp. Hos Driva-företagen jobbar man med affärsutvecklingen och med ett företag som redan finns. Annars jobbar man mer med entreprenören och idén. Det är de stora skillnaderna. Man har verkliga siffor att titta på, det blir mycket mer konkret. Det är två olika infallsvinklar. De som är med i Driva har ju varit igång ett tag. Övriga vägledningar är de ju i nystartfasen. Så de är mycket mer långt gångna i Driva vilket också kan vara att de inte efterfrågar vägledning. De behöver bara accelerera upp företagande. Så det gäller att kunna erbjuda ett mer kvalitativt värde vid dessa vägledningar och ha andra verktyg att arbeta med. De är mer krävande för att målgruppen är mer långt gången. De är tidspressade och ibland även ekonomiskt pressade de måste kunna plocka ut en lön. Det ställer mer krav på oss att vi förstår deras verklighet och kan hjälpa dem på ett relevant sätt och inte ta deras tid i anspråk för diskussioner som de inte känner ger dem något. Hindrande och gynnande faktorer Projektledaren i Borås menar att de som kommer till vägledningar generellt blir nöjda efter som Drivhuset har bra strukturer för vägledningar och nya verktyg att applicera på dem: Vi har en metodik, det är det Drivhuset gör vi är duktiga på vägledningar. Det är stommen i vår verksamhet. Och vi implementerar just nu nya verktyg för vägledningar. Att projektet inte har uppnått målet med antal vägledningar per person beror delvis på att projektledarna inte prioriterat det i lika stor utsträckning som till exempelvis att uppnå målet att rekrytera minst 15 deltagare per omgång och region och delvis på att projektledarna inte har vetat hur de ska sälja in det till deltagarna. Projektledarna i Göteborg och Borås menar att det inte har varit viktigt för deltagarna och att projektet därför inte har prioriterat att nå målsättningen: Vi har inte vetat hur vi skulle sälja in det eftersom det ska vara frivilligt. Men vi har påmint vid varje workshop att de inte ska glömma att boka in det. Det står även på det första schemat som vi skickar ut att de kommer kunna träffa projektledarna under projektperioden. Vi har kommunicerat både skriftligt och muntligt. Det har varit ett mål som inte har fått den prioritering som det förtjänat, det kan jag hålla med om. Målet är inte uppfyllt eftersom vi har fått den signalen att det inte är efterfrågat. Med vissa känner vi oss också dumma när vi försökt pracka på när de kanske inte har haft förtroende för oss som vägledare. De har kanske redan ett kunskapsmässigt och erfarenhetsmässigt försprång gentemot oss och beroende lite på hur vi kommunicerar om vad vi kan erbjuda kan det vara problematiskt att vi inte kan förtydliga nyttan med vad vi skulle kunna ha att erbjuda den personen som är senior. Då har vi en uppförsbacke, och har då valt att backa och inte sälja in till personer som inte vill, inte kan, inte hinner och inte visat något intresse. Att projektledarna inte har uppnått målet med antal vägledningar per deltagare tror projektledaren i Skaraborg beror på att deltagarna inte har sett värdet av att gå på vägledningar hos Drivhuset när de har en mentor och att de inte har tid att avsätta för vägledningar då övriga Drivaaktiviteter har tagit mycket tid i anspråk: Vi har inte uppnått målet med fyra vägledningstillfällen. Vissa deltagare har inte varit intresserade av att träffas mer än en gång. Det har inte varit ett fokus från deltagarna. Det är inte därför de är med i projektet. Det är så mycket egna processer som de jobbar med, och det har så mycket att göra under projektet. [ ] Vi har jobbat väldigt hårt för att marknadsföra det och jag vet inte riktigt om deltagarna har sett värdet av att gå på vägledning. De har fått väldigt mycket att jobba med under föreläsningarna och varit nöjda där. Deltagarna har prioriterat föreläsningarna och tidsmässigt hinner de inte med vägledningar då. [ ] De kanske inte har känt att vi har mer att tillföra kanske, av en eller annan anledning. Jag tycker ändå att vi har varit väldigt aktiva och presenterat våra kompetenser. [ ] De kanske 28

29 inte förstår skillnaden mellan mentor och vägledning och har man fått en mentor så känner man kanske inte behov av att gå på vägledning. Att projektet har haft svårt att kommunicera nyttan med vägledningar och att deltagarna inte heller har prioriterat att boka vägledningar på grund av tidsbrist är något som lyfts fram även av projektledaren i Borås: I det hela stora i projektet har vi inte haft så mycket vägledningar för alla deltagare i projektet som vi hoppats. Jag tror tiden har varit det största hindret till det. Många har kommit långt och har varit väldigt tidspressade i sitt eget företag. Har de inte kommit på föreläsningar kommer de inte heller på vägledningar eftersom de inte har byggt en relation till oss. Projektledarna i Göteborg och Trollhättan tror att projektet inte har varit tillräckligt bra på att sälja in vägledningar även om de har kommunicerat att det finns möjlighet att boka vägledningar: Jag tror inte de har förstått nyttan av det. För vi har verkligen kommunicerat dessa. Däremot har vi dåliga på att sälja in det. Hinder har varit vår egen hemmablindhet och vår egen tid. Vägledningar falller ju lite i knät på oss annars, men det gjorde det inte i Driva. Efterfrågan har varit svag, trots att vi försökt göra vägledningarna mer effektiva. Det är olika typer av individer som ser ett värde av att sitta ner och diskutera sin verksamhet med någon annan. Men det är något vi skulle behöva arbeta vidare med, att hitta verktyg som ökade efterfrågan på vägledningar i just den målgruppen Mentorskap En intern målsättning har varit att alla deltagare i Driva ska erbjudas en mentor under projektet. Mentorskapet utgör kärnan i Driva tillsammans med föreläsningarna och workshopparna enligt projektledaren i Borås: De har fått erbjudande om en mentor. Mentorskapet syftar till att generera kunskap och utöka deltagarnas näringslivskontakter. Och att mentorn och adepten ska ha fortsatt kontakt efter Driva. Det har varit stommen, dessa tre delar. Sedan har vi haft vägledningar och andra kringaktiviteter som komplement. Mentorskapet har presenterats till samtliga deltagare. Under den första och andra omgången menar projektledaren i Trollhättan att de hade som ambition att alla skulle få en mentor, men att projektledarnas relation till mentorerna blev påverkad när deltagare som inte engagerade sig i att kontakta mentorn de blivit matchade mot. Det medförde att de var tvungna att förändra mentorskapets upplägg till omgång två: I början sökte vi mer eller mindre upp deltagarna och matchade. I början gav vi alla mentorer, men alla tog inte den chansen och då insåg vi att vi höll på att bränna lite egna broar eftersom vi använda oss av våra egna nätverk. Vi hade ringt in mentorer som sedan ringde och sa att inget händer. Därför backade vi lite och sa att deltagarna får vara drivande. Det var en förändring som skedde i mentorskapet. Projektledaren i Borås berättar att de har haft kriterier som mentorerna måste uppfylla. Ett sådant är att de måste vara aktiva: Vi har satt upp kriterier internt om hur en mentor ska vara. Kriterierna går ut på att personens affärsnätverk ska vara aktuellt, vi vill gärna ha aktiva företagare eller chefer som är entreprenörsvänliga. Jobbar du i allt för stora bolag kanske du inte förstår småföretagarens verklighet. Vi vill inte ha personer som pensionerat sig för jag tror att de tipsen och råden kanske inte är aktuella. Vi tror att yrkesverksamma mentorer har ett mer aktuellt nätverk att erbjuda. Andra kriterier är öppenhet och kon- 29

30 struktivitet i sin feedback. Alla projektledare menar att en viktig lärdom har varit att de är tvungna att lära känna adepten innan de påbörjar matchningen mot mentorer eftersom det är viktigt att mentorn passar även på ett personligt plan. Både projektledaren i Skaraborg, Borås och i Trollhättan lyfter fram att det är viktigt att en ger matchningsprocessen tid: Vad vill varje deltagare ha för mentor, vilka problem har de? Jag har försökt att lyssna mellan raderna på hur det ser ut i deras företagande och därefter hitta en person med rätt personkemi samtidigt som man har en unik kompetens att tillföra. Alltså först får deltagarna tala om önskemål och därefter går jag ut i nätverken och letar efter den bästa mentorn. Vi har försökt att matcha adeptens personlighet mot mentorns, det är viktigt att de har en kemi. Jag har försökt lära känna adepterna så mycket som möjligt. Det är därför vi inleder mentorsmatchningen först efter tredje eller fjärde omgången då vi har mer kunskap av vad de vill och behöver och vilket engagemang de är villiga att avsätta. Så det har varit väldigt individuellt. Jag tror det inte finns någon mall, utan det måste bygga på en personlig koppling. Projektledaren i Göteborg berättar att projektet ändrade upplägget kring mentorskapet framförallt omgång två och tre till att endast de som ville ha mentorer fick mentorer: Efter omgång två hade vi några problem med mentorskapet eftersom alla deltagare inte hörde av sig till sina mentorer. Vi brände ut våra kontakter. Därför fick alla som ville ha mentorer i omgång tre boka in ett möte med mig där vi gick igenom varför de vill ha en mentor. Då jobbade vi mer aktivt med att de som verkligen vill ha en mentor ska få en. Innan var det att alla ska få mentor. Vi insåg att det var viktigt att lära känna deltagarna innan matchningen eftersom det måste fungera på en personlig nivå. Projektledarna intygar att det är svårt att säkerställa kvaliteten i mentorskapet gentemot både adepten och mentorn eftersom de själva inte var inblandade mer än i den initiala matchningsprocessen. Projektledaren i Göteborg beskriver emellertid att det blev enklare att säkerställa kvaliteten när de ändrande matchningsförfarandet till att endast ordna mentorer till de deltagare som önskat en mentor: Vi har pratat med både deltagare och mentorer om de träffas, men inte om vad de pratar om. Det blev lättare att säkerställa kvaliteten på mentorskapet både gentemot deltagaren och gentemot mentorn när vi ordnat med mentor till dem som verkligen har velat ha en mentor. I Drivas lägesrapporter står det att projektet integrerat sitt mentorskap i Almis Företagspartner AB:s mentorskapsprogram. Enligt projektledarna i Göteborg och Borås samarbetade Driva dock endast med Almi under den första deltagaromgången men att de sedan bröt samarbetet främst på grund av att Almi började ta betalt per matchning: Vi samarbetade inför första omgången, men tog sedan beslut om att vi inte vill fortsätta samarbetet till nästa omgång. Ett skäl var att de började ta betalt, men även att kvaliteten var skiftande. Det fick vi fått höra från mentorer som vi stött på att de inte alltid har varit nöjda med hur Almi skött sitt uppdrag och därför inte längre är intresserade av att vara mentor. Vi har fört diskussion i projektgruppen. Kan vi förankra och samarbeta med Almi lokalt med tanke på deras erfarenheter kring att arbeta med mentorskap. Vi hade inledningsvis väldigt bra och allmän diskussion kring mentorskap. Almi har varit inne på en afterwork och pitchat sin verksamhet. Men sedan framkom det att Almi kostade kr vilket gjort att vi inte kunnat samarbeta med den i den utsträckningen. Men vi har mailat där vi informerat om Almi. Sammanlagt har fyra deltagare fått en mentor genom Almi. 30

31 Hindrande och gynnande faktorer Projektledaren i Göteborg beskriver arbetet med mentorskapet som en stor utmaning efter Drivhuset aldrig tidigare har arbetat med mentorskap och därmed saknar upparbetade metoder: Det har varit en utmaning eftersom vi aldrig arbetat med mentorskap innan på Drivhuset, det finns inga färdiga mallar eller någon färdig mentorsbank. Projektledaren i Göteborg påpekar också att projektledargruppen var naiv eftersom de antagit att mentorskap skulle vara attraktivt för dem som blev tillfrågade att vara mentorer och därmed vara en enklare process att arbeta med: Vi kanske också hade tänkt att erbjudandet av att vara mentor skulle vara lite mer attraktivt än vad det visade sig vara. [ ] Vi kanske skulle ha satt ner en strategi för det från dag ett. Vi var lite naiva i vår tro om att det skulle vara lätt att sälja in. Det vill säga att sälja in det mot mentorerna och arbeta med det på ett mer strukturerat sätt och även ha det mer mot slutet som vi gjorde under sista omgången när man lärt känna deltagarna så man har större möjligheter att hitta en bra match. Även projektledaren i Borås menar att det har varit svårt att hitta mentorer som är aktiva i näringslivet och som har tid och att det därför har tagit tid att sälja in. En gynnande faktor i sammanhanget är, precis som projektledaren i Göteborg, att erbjudandet om att vara mentor blev enklare att sälja in efter att de ändrat i rutinerna och väntat med matchningen tills de har lärt känna deltagarna och bättre vet vad de behöver: Hindrande faktorer är att många mentorer har väldigt många ideella uppdrag eller är egenföretagare och inte tar ideella uppdrag. Så en hindrande faktor är att vi inte har haft något annat att spela på än deras goda vilja och sälja in det som hur givande det är att vara mentor. För oss har det gällt att slipa på vårt säljsamtal för att kunna sälja in mentorskapet till mentorerna på ett bra sätt. Och för att kunna sälja in måste jag känna deltagarna och ha ett förtroende så jag kan gå i god för den och kunna förbereda mentorn på deltagarnas affärsmässiga behov. [ ] Det ta tid att lära känna deltagarna och det tar tid att hitta en lämplig mentor. Därför har vi dragit ut på tiden i matchningar, och det har varit irriterande. Men vi har inte brustit i kvalitet. Vikten av att lära känna deltagarna för att få till en lyckad mentorsmatchning understryks av projektledaren i Skaraborg eftersom det är en förutsättning för att hitta en mentor som passar adepten: Att jag inte känner deltagarna personligen gör det svårare att hitta rätt mentor naturligtvis. Det är mycket personkemi i mentorskapet, inte bara att man ska hitta rätt kompetens. Det kan vara en sak att man kanske skulle träffa deltagarna alla tre månaderna och först därefter hjälpa dem att få en mentor så att man lär känna dem bättre först. [ ] Jag tycker att vi har försökt att vänta så mycket vi kan med att hitta mentorer så att de ska få rätt. En annan gynnande faktor i sammanhanget som har underlättat projektledarnas arbete med mentorsmatchningar är att de alla har relativt stora nätverk av potentiella mentorer att använda sig av. Detta lyfts fram av projektledaren i Borås som även menar att det är en fördel i arbetet med mentorskap att Drivhuset känner till tjänsteföretagarnas förutsättningar och därmed vet vilken typ av mentorer krävs: Gynnande faktorer är att vi har alla relativt stora personliga nätverk som vi har kunnat använda oss av. Vi har kunnat vända oss till föreläsare vi har använt tidigare eller andra samarbetspartners. Gynnande har också varit att vi känner till tjänsteföretagarens villkor genom tidigare projekt, vi förstår vad det är för typ av problematik de tampas med och vilken typ av mentorer som kan vara fördelaktiga i den processen. Detta påpekas även av projektledaren i Trollhättan som dock menar att det också innebär en risk 31

32 att använda sig av sina personliga nätverk om adepterna efter matchningen inte är aktiva i kontakten med mentorerna: Första omgången då vi använde oss av det egna nätverket där man riskerade ganska mycket. Så kanske bör man försöka hålla det mera opersonligt. Men jag har inget mot att använda det egna nätverket när det fungerar bra, för det gynnar situationen. Projektledaren i Göteborg tror emellertid att de deltagare som önskat en mentor och har varit aktiva i sin kontakt med mentorn har varit nöjda tack vare att projektet har låtit mentorsmatchningen tagit tid: Jag tror de flesta som fått dessa övertänkta matcher har blivit bra och att vi gett de själva möjligheten att bygga relationen till mentorn själva. De som varit genuint intresserade av att utvecklas med en mentor är även de som är nöjdast. Projektledaren i Borås tror dock att inför framtida projekt att de kan förbereda adepterna än bättre och koppla ett obligatoriskt första vägledningsmöte inför första mötet med mentorn för att förbereda deltagarna och hjälpa dem med att få ut så mycket som möjligt av mentorskapet: Jag tror också att vi möjligtvis hade kunnat koppla ett obligatoriskt vägledningstillfälle inför det första mentormötet, så vi vet att vi har kvalitetssäkrat att adepten har tagit fram en agenda inför första mötet eller tänkt ut vad som är mitt mål och syfte med mentorskapet så vi vet att mötena styrs till substans förhållandevis snabbt. Hur ska träffen operativt läggas upp, vilka frågeställningar ska jag lyfta upp till mentorn så att de drar maximal nytta av mentorn under de få timmar de har tillsammans. Projektledaren i Borås ser också i framtiden att Drivhuset hade behövt ett representationskonto som mentorerna eller deltagarna kan nyttja till sina första träffar. Vi skulle haft ett representationskonto, det hade varit en symbolisk goodwill. Det ska inte vara ett arvoderat mentorskap, men det ska inte heller kosta Nätverk, kringaktiviteter och mingelevents Utökade nätverk är något som lyfts fram i Drivas projektplan som väsentligt i Driva-företagens utveckling mot att bli lönsammare företag och öka sin överlevnadsgrad. Workshopen är en del som underblåser nätverkande deltagarna emellan. En annan del är de mingelevents som Drivhuset bjuder in till eller annonserar om som sker utanför arbetstid. Detta kan vara afterworks, frukostmöten och träffar de initierat inom Drivaprojektet. Projektledarna i Borås och Trollhättan lyfter fram exempel på mingelevents de bjudit in till som riktar sig till fler företag än till Drivaföretagen: I Borås har vi samarbetat med Connect Väst och deras frukostevents där vi har skickat ut mail om. Det är ju för fler än Driva och där kan jag introducera dem för andra personer. Sedan har vi haft afterwork för företag knutna till Drivhuset. vi har haft cirka två eller tre afterwork i Göteborg för alla Driva-deltagare. Sedan har vi haft en återträff per omgång. Men mycket av nätverkande har skett via vår workshops. I Trollhättan brukar vi ha en mingelkväll per halvår, även en oktoberfest dit vi bjuder in alla. Inbjudningarna sker främst via mail, Facebook samt att vi nämner det på föreläsningar och workshops. Projektledarna i Skaraborg, Göteborg och Borås ger exempel på de events de har anordnat utanför projektansökan för att öka den lokala sammanhållningen: Inför omgång två bjöd vi in omgång ett och två till mingel för att få träffa varandra och utbyta tankar 32

33 kring vad som förväntades av dem och ge dem möjlighet att träffa de gamla deltagarna och erbjuda ytterligare ett nätverk. Samma sak gjorde vi inför omgång tre där alla bjöds in även från omgång ett och två. Första omgången hade jag frukostar, men det blev en flopp det var väldigt få som dök upp. Många tyckte nog Driva var tillräckligt tidskrävande att man inte prioriterade en frukost. Jag annonserade för detta tidigt. Sedan kände jag att det inte var tillräckligt med deltagare för att fortsätta. Vi har även bjudit in alla deltagare till alla aktiviteter som vi har haft, alla nätverksevent, olika gratiskurser och entreprenörstävlingar. Allt jag har kunnat bjuda in till har jag bjudit in till. Främst via mail men även via sms. Det är alltid personliga mail. Vi har bjudit in till ett företagarsamverkansevent nu under kull tre tillsammans med Coompanion. Det kom en från kull två och tre från kull tre, så det var ingen succé. Jag har även hookat ihop deltagare från olika kullar när vi har set tänkbara synergier. Vi har inte gjort så mycket i detta, men planerar det för framtiden då vi gärna vill ha ett ökat nätverkande mellan kullarna. Hindrande och gynnande faktorer Projektledaren i Skaraborg uppger, precis som projektledaren i Göteborg, att det har varit en dålig uppslutning på de aktiviteter som anordnats trots att de anser att de informerat om dem i både mail, på workshops, sociala medier och i nyhetsbrev. Vi har skickat mail till hela gruppen men en personlig touch på dem. Tyvärr har det varit lågt deltagande. Inför omgång två var det ingen från omgång ett som var intresserad av att komma, även om de var positiva var det ingen som kunde när det väl blev av. Inför omgång tre var det heller ingen från omgång ett som kom, utan det var de från omgång två som var intresserade att träffa dem i omgång tre. Anledningen som lyfts fram till att få kommer är att de inte har tid att prioritera deltagande i de nätverk som erbjuds. En annan, att de inte ser nyttan med att delta Övriga aktiviteter resa till Umbrien Utöver de aktiviteter som anordnats i Driva i enlighet med projektansökan har projekts budget delvis även bekostat en resa för tre av projektledarna och en projektekonom från Drivhuset i Göteborg till Umbrien i Italien. Syftet med resan var att skapa transnationella kontakter inför möjliga framtida projekt. Resan var på Europeiska Socialfondens (ESF) initiativ. Upprinnelsen till resan var att Drivhuset under våren 2011 fick en förfrågan att ta emot en italiensk delegation från regionala myndigheter i Umbrien som arbetar med ESF i Italien i erfarenhetsutbytessyfte och spridningssyfte. ESF anordnade därefter en resa till Umbrien i Italien där fem andra svenska ESF-finansierade projekt från Västsverige besökte de italienska representanterna dit ESFfinansierade italienska projekt var inbjudna. Projektledaren i Borås berättar att resan var kopplat till Driva och att förhoppningen var att projektet skulle finna lokala partners i Italien inför framtida projektansökningar: Resan var definitivt kopplat till Driva, det var på ESF:s initiativ. Vissa kostnader fördelades på Drivas budget och vissa på Drivhusens budget. Sedan var också syftet att se om vi kunde hitta några lokala partners i Italien för framtida projekt där du kanske måste ha internationella partners. Vi diskuterade med många. De från Umbrien var väldigt intresserade av vår metodik, men det har inte mynnat ut i något konkret samarbete än. Men svenska ESF och myndigheterna i Umbrien slöt ett samverkansavtal under den resan. 33

34 Hindrande och gynnande faktorer Projektledaren i Borås anser att resan gagnade Drivhuset eftersom de getts tillfälle att skapa transnationella kontakter och även andra svenska kontakter som deltog på resan samt att projektet fått ta del av nyttiga erfarenheter som andra projekt gjort sig: Det har gagnat oss på det sättet att vi lärt känna andra projektledare och haft bra diskussioner kring inflöde, hur de arbetar med sina deltagare. Spridning av erfarenheter och vilka svårigheter de har haft och vi har bättre förståelse om vilka projekt ESF generellt arbetar med. Vi har fått andra projektkompisar, främst med svenska projekt. Vi har fått upp ögon för internationella samarbeten för framtida projekt och hittat en del bra samverkanspartners. Projektledaren i Göteborg anser dock att Driva-projektet inte skulle deltagit med facit i hand eftersom projektet inte hade någon transnationell inriktning och att pengarna som lades på resan till Umbrien kunde fördelats på andra aktiviteter istället: I efterhand skulle jag även säga vår resa till Umbrien, transnationaliteten som det inte står något om vår projektansökan. Men där hade vi förhoppningar om att vi kunde hitta partners för framtida projekt och att det skulle bli bra. Efteråt kände vi att det inte var för oss. Det var dock på fondens initiativ, men vi kunde välja att inte åka dit. De pengar som vi använde ur vår budget kunde gått till andra saker Uppföljning av aktiviteternas genomförande I projektet har de mätt antal deltagare som rekryterats, hur hög närvaron har varit på föreläsningarna (dock inte workshopparna), vilka som fått mentorer och hur många vägledningssamtal varje deltagare haft. Därutöver har projektet haft interna uppföljningar där projektledarna träffats varannan vecka och diskuterat den feedback som deltagarna gett på aktiviteterna och gått igenom workshopparna. Vid dessa träffar har var och en av projektledarna dokumenterat tre saker som har varit bra och tre saker som har kunnat göras bättre tills nästa deltagaraktivitet. Efter varje omgång har projektet dessutom genomfört en egen internutvärdering om vad som fungerat bra och vilka lärdomar de tagit med sig till nästkommande deltagaromgång. I samband med den första internutvärderingen försökte projektledarna även ta in feedback från de deltagare som avslutat projektet genom ett enkätutskick till de deltagare som genomgick Driva den första omgången, höstterminen Dessvärre uppgick svarsfrekvensen endast till 9 % varför projektet inte fortsatte att följa upp deltagarnas synpunkter på detta sätt. De övergripande målen gällande lönsamhet och överlevnadsgrad har projektet inte fokuserat på över huvud taget i uppföljningen utan förutsatt att det sker vid utvärderingstillfället. Upprättande av nätverk, som beskrivs som en viktig beståndsdel i projektet, har man i projektet inte funnit något sätt att operationalisera och följa upp annat än att notera vilka samarbeten eller affärer som initierats deltagare emellan under projektet. Hindrande och gynnande faktorer Fokus i projektets eget uppföljningsarbete har varit och dokumentera deltagarantalet. Projektledaren i Göteborg menar att det målet har prioriterats framför övriga målsättningar eftersom det inledningsvis var svårt att rekrytera tillräckligt många deltagare till projektet. 34

35 Vi har framförallt tittat på deltagarantal efter det som hände med Skaraborg. Vi har varit tvungna att ligga i fas där. Projektledarna har även har sagt att det har varit ett viktigt mål att sträva efter att alla ska få en mentor, även om inte det målet finns med som en målsättning i projektplanen. Däremot har projektledarna inte prioriterat målsättningen med att alla deltagare ska vara på minst fyra vägledningstillfällen. Projektledaren i Göteborg menar att det beror på att deltagarna inte har visat ett så stort intresse för vägledningar som de från början antagit att de skulle göra: Analysen är att vår tid med deltagarna har gått till att rekrytera och söka efter mentorer. Det gör att vi har haft väldigt mycket arbete med det. Vi har prioriterat den statistiken framför vägledningar, men vi har även kommunicerat ut att vi erbjuder vägledningar. Intresset från deltagarna har inte alltid varit så varmt heller eftersom de anser att det är det de har mentorn till. En annan målsättning är att projektet ska anordna minst tre marknadsföringsaktiviteter inför varje rekryteringsomgång där de når ut till minst 50 personer. Projektledarna menar att dessa aktiviteter är genomförda men att det inte finns någon upprättad statistik om hur många de nått ut till vid varje tillfälle mer än att de kan samla in uppgifter om deltagare från de event de har varit ute och marknadsfört Driva på. Projektledaren i Trollhättan menar att de saknat rutiner för hur de ska rapportera: Det har varit antingen entréinformation där vi pratar med cirka 50 personer per gång. Jag vågar inte svara för hur vi har rapporterat kring detta. Målet om antal deltagare som varit på vägledningar och målet kring antalet personer som projektledarna nått ut till när de marknadsfört Driva har därmed antingen inte prioriterats eller dokumenterats. Utöver det finns det även en viss problematik med målsättningen att varje Drivaföretag ska öka sin målsättning ett år efter Driva. Ett mål som projektet kan följa upp annat än i föreliggande utvärdering för de företag som gick Driva i första deltagaromgången. Förutom målsättningen om att uppnå ett visst deltagarantal har de övriga målsättningarna inte varit vägledande och under projektet eftersom de av olika skäl inte har prioriterats, följts upp eller har gått att följa upp. Projektledaren i Göteborg menar att projektet inte har trott att målsättningarna har kunnat ha ändrats efter projektstart Jag har inte trott att de går att ändra utan trott att det som står i ansökan är det som gäller. Vi har diskuterat det men ESF har inte alltid varit så informerade om vad som gäller. Jag har trott att målen är anledningen till att vi har fått finansieringen och att det inte gått att ändra. De har dock haft väldigt koll på ekonomin, men kanske inte på innehållet. [ ] Om jag vetat att vi kunnat hade jag velat ändra om hela målsättningen och omformulera de målen som vi inte har kunnat följa upp. Målen som de har varit nu har de inte hjälpt oss i verksamheten. 3.3 UTMANINGAR OCH LÄRDOMAR Förtjänster och utmaningar Projektledarna i Borås, Göteborg, Trollhättan och Skaraborg anser att Drivas största förtjänster är att Drivhuset har fått ökad kunskap om en ny målgrupp vilket har varit kompetenshöjande för projektledarna och Drivhusen samt att de har lyckats fånga upp en målgrupp som tidigare saknat en plattform för nätverkande och interaktion: För hela Drivhuset framförallt har vi fått möta en väldigt krävande kund, en kund som ska överleva 35

36 med sin verksamhet. Vi har fått utökade kunskaper om den målgruppens behov, preferenser och problematik. Och vi har blivit mycket duktigare på att hitta nya affärsmöjligheter för våra deltagare. Genom att lära känna deltagarna under en längre period kan vi vara en länk mellan dem och nya kunder utan att det belastar vår tid så mycket, utan vi har nu en pool på 150 företagare som inte kommer att sluta att vara företagare efter Driva, utan vi kommer att kunna fortsätta att tipsa dem om saker och introducera dem för varandra i ännu högre utsträckning. Det närverket tar ju inte slut här, utan det är nu det kan bli konsoliderat förhoppningsvis. Det finns ju initiativ genom att de själva har skapat återträffar. Vi har även fått ett nytt affärsnätverk som inte är unga entreprenörsnätverk utan etablerade företagare varav vissa har varit mentorer som vi kommer att kunna fortsätta ha i vårt nätverk. Vi kommer att kunna fortsätta att tipsa om mentorer vid våra vägledningar, för det är inte så himla svårt när vi vet hur man ska gå tillväga. För det första har det varit väldigt kompetenshöjande för oss projektledare. Genom att få lyssna på alla föreläsare har vi fått kunskap som vi kan dela med oss till resten av verksamheten. Det har varit en stor förtjänst som vi inte har tänkt på. Vår organisation har lärt sig väldigt mycket om hur man kan arbeta med så här stora projekt tillsammans. För det här är det största projektet vi arbetat med. Att vi har kunnat bidra med ett forum för entreprenörer som tidigare varit ganska ensamma i sitt företagande där de har kunnat integrera med andra företagare. Det tror jag är vår största förtjänst. Jag tror att dessa företagare genom Driva blir mer öppna för att samarbeta med andra när man vet att andra kunskaper som man kan dra nytta av finns. Drivhusets mervärde är kompetensen kring hur man fortsätter att utvecklas. Vi har kunnat ta med oss det som sagts på föreläsningarna och använt även mot nya företag. Det utvecklar vårt nätverk. För deltagarna tror projektledarna att de största effekterna är att de inser vikten av nätverk: Jag tror att det genererar nya tankar kring hur viktigt det är att nätverka och vara rädd om sina kunder för att de är de som genererar nya kunder. Deltagarna har blivit bättre på att hitta samarbeten mellan företag även om de verkar i olika branscher. Jag tror att folk har fått en tydligare identitet som företagare och vi har kunnat stärka deras självbild som företagare genom att de har fått träffa likasinnade och diskutera med dem. Vi har fått dem att inse att det är ett tufft jobb att vara företagare, att vad det krävs att leda sin egen verksamhet och förstår att det finns kontakter och nätverk att använda sig av. Jag tror det handlar om långsiktiga effekter, att det handlar om sättet att se på sig själv som företagare och på företagandet, att man inte är så ensam där. Att vara långsiktig utan att sälja ut sig. Vikten av nätverk. Att våga ta betalt. Lyckliga mentorskapshistorier eller samarbeten deltagare emellan. Projektledarna i Göteborg och Borås menar att det har varit en utmaning att vara flexibla för projektet så att alla deltagare är nöjda likaså att det har varit mycket nya aktiviteter som Drivhuset har mindre erfarenhet av att arbeta med, exempelvis mentorskapet, som har varit en utmaning att implementera: En utmaning har varit att göra alla 180 deltagare med olika förutsättningar nöjda. En annan utmaning har varit mentorskapet som vi aldrig har jobbat med innan och inte har några uppbyggda strukturer att arbete med. Den breda målgruppen. Det har också varit utmanande att hitta bra föreläsare för en begränsad budget. Möta kundens förväntningar och balansera att alla samma paketlösning ska fungera för alla samtidigt som vi vet att det är flera olika individer med olika erfarenheter och behov som vi försöker göra en så situationsanpassad lösning för som möjligt. Det har varit en utmaning att prioritera rätt. 36

37 Projektledaren i Skaraborg anser att hennes största utmaning låg i att hon kom in som projektledare först efter första omgången, till rekryteringsperioden inför omgång två, där hon hade små tidsmarginaler att rekrytera deltagare till nästkommande omgång och att det därför blev en del felrekryteringar till omgång två: Det var att komma in i ett projekt som redan var igång och knappt hinna rekrytera deltagare, det var en svårighet från min sida. Att få engagemang var en svårighet i omgång två tyckte jag. Det kanske berodde på att man hade felrekryterat, de kanske inte såg nyttan med att komma på föreläsningarna. Det kanske inte var de företagarna som var intresserade av att utvecklas som blev antagna till omgång två. Inför omgång tre var alla väldigt engagerade och ville vara med. Inför omgång tre visste jag mer var jag skulle marknadsföra Driva, jag hittade fler företagare. Jag förstod hur viktigt det var att knyta kontakterna tidigt så att de kände trygghet. Projektledaren i Borås anser att svårigheten och utmaningen har varit att skapa projektet från grunden eftersom det är en målgrupp som Drivhuset inte arbetat med tidigare: Prioritera i viss mån. Det har varit ett ganska omfattande projekt med väldigt många olika delar som är nytt för första gången. Det är många aktörer involverade. Att börja från noll med att hitta en målgrupp som vi inte hade sedan tidigare, även om vi trodde det. Vi har fått gå ut och sälja stenhårt för att få in deltagare. Det har varit en utmaning som tagit mycket tid i anspråk. Allmän tydlighet har varit en utmaning eftersom vi gör en sak för första gången från scratch. Att kunna paketera erbjudandet och kunna sälja det. Projektledaren i Göteborg menar att det även har varit en utmaning att arbeta inom ramarna för en projektansökan, något som hon tror har varit hämmande för projektutvecklingen: Det kanske inte är som man tror, att det är ganska hämmande att ha en sådan här ansökan att gå efter eftersom man tenderar att tänka på den framför individen. Vi kanske hade kunnat ändra om processen rejält om vi inte varit låsta till ansökan Lärdomar Projektledaren i Trollhättan anser att lärdomarna framförallt varit hur de ska arbeta med marknadsföring och mentorskap, men också att Drivhuset borde bli bättre att sälja sig själv. En idé som han har är att deltagarna kan få betala för en projektplats: De klassiska marknadsföringskanalerna har mer eller mindre varit pengarna i sjön. Hur man bygger upp mentorskapet på ett bra sätt, att det gäller att man har en väldigt drivande adept i mentorskapet för att det ska vara lyckad. När det gäller vägledningar, att kunna paketera och kommunicera så att entreprenören ser att det här vill jag verkligen ha. Det blir som att sälja en produkt. Värdet måste vara tydligt. Det har också varit en grej som varit svårt eftersom det har varit helt kostnadsfritt för deltagarna att delta. Om vi kanske hade satt en prislapp så kanske det hade varit mer angeläget för deltagarna att delta och inte låta missa omgångar. Då kanske de hade värderat kunskapen på ett annat sätt. Det kanske även hade gjort så vi haft mer pengar och kunnat boka ännu bättre föreläsare. Projektledaren i Borås menar att Drivhuset har gjort en nyttig lärdom av att de inför framtida projekt måst bli skapa tydligare strukturer och ansvarsfördelning och etablera stabila verktyg för styrning av projekt: 37

38 Tydligare ansvarsfördelning. Delvis mellan oss projektledare och även att fatta beslut och följa upp dem. Inte fixa något när det inte är sönder. För jag tror vi har skapat otaliga system och strukturer som sedan har skrotats för nya system och strukturer, återkommande. Hitta rätt verktyg från början, exempelvis hur vi rapporterar deltagare. Det har funnits flera dokument och system, en otydlighet vilket som är masterdokumentet för det här? Alltså, bestäm det och förhåll dig till det. Ingen annan variant. Och städa emellanåt när det börjar spreta. Vilka saker är en lokal angelägenhet och vilka saker är en regional angelägenhet? [ ] Det tar tid att hitta optimala system i ett nytt projekt, och det tycker jag nog har varit den största utmaningen, att hitta dessa system. Projektledaren i Göteborg anser också att projektet hade varit i behov av bättre strukturer och en tydligare ansvarsfördelning samt att de har behövt en längre förprojektteringsperiod för att ha tid att förankra alla processer: Vi hade även behövt rätt verktyg: en befintlig struktur på dokument, en befintlig struktur för projektledarsystem för att fördela ansvar osv. Vi saknar ett befintligt system på Drivhusen. [ ] Vi hade även behövt en annan förprojektteringsperiod där vi hade haft möjlighet att träffa deltagare. Projektledaren i Trollhättan anser att det har varit en nyttig lärdom att ge deltagarna nödvändig frihet till nätverkande och interaktion En lärdom har varit att inse vikten av nätverket mellan deltagarna. Och förstå att deltagarna har så mycket kunskap själva som de kan dela med sig av och inte komma och tro att vi ska behöva leverera allt utan istället släppa loss diskussionen. Det finns otroligt mycket kunskap och erfarenhet hos den målgruppen när de varit igång ett tag. Projektledaren i Göteborg tror också att det är viktigt att projektledarna i högre utsträckning arbetar tillsammans, på samma kontor, än vad de kunnat i Driva: Det har varit utmanande att arbeta på olika orter. Att vi har varit ganska ensamma och inte alltid fått det stöd vi behövt från våra chefer. Ingen av oss hade jobbat med ESF-projekt innan, vi hade behövt mer handledning om vad som krävs av oss. Projektledaren i Borås inser att de hade haft nytta av en extern utvärderare som bistod dem att ta fram relevanta indikatorer att följa upp under projektgenomförandet: En lärdom är att i skrivandet av projektplaner att konsultera utvärderare om relevanta indikatorer. Både projektledarna i Göteborg och Trollhättan tror att det finns andra möjligheter att arbeta med mentorskap och vägledningar, att det går att utveckla korsbefruktningar dem emellan: Vi måste arbeta med mentorskapet på annat sätt, mer organisatoriskt, kanske mer med företagsfaddrar. Just nu är jag i Indien, på världens näst största inkubator. De jobbar på ett helt annat sätt. De har ett mentorsnätverk med mentorer från de största företagen här omkring. Så tar de ut nyckelpersoner på de här företagen och använder dem som mentorer till sina deltagare i inkubatorn. Det skulle kunna vara ett sätt att göra vägledningen ännu mer attraktivt, genom att boka in ett möte med någon som är väldigt erkänd inom ett visst område. 38

39 4. RESULTAT 4.1 UTFALL DELTAGAROMGÅNG 1, HÖSTTERMIN 2011 Vi har intervjuat sammanlagt sex deltagare ur deltagaromgång ett, två från varje region fördelad över bransch, kön och närvaro på Drivas aktiviteter. Alla deltagaromgångar har även tagit del av en enkät. Enkäten redovisar endast ett svar per företag, så de fem deltagare som i omgång ett ingått i ett företag med en annan Driva-deltagare räknas som bortfall. Sammanlagt har 25 av 41 företag som genomgått omgång ett svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 61 %. Bortfall och svarsfrekvens per region redovisas i tabell 2. Tabell 2. Region Omgång 1 Bortfall Svarsfrekvens Antal rekryterade deltagare Har enligt egen uppgift ej deltagit i Driva Antal företag efter bortfall Antal företag som svarat på enkät Ingår i ett företag tillsammans med annan Drivadeltagare Svarsfrekvens i procent Borås % Göteborg % Skaraborg % Trollhättan % Summa: % Initial kontakt och förväntningar Det är tydligt att de flesta av deltagarna som gick i den första omgången av Driva har en relation sedan tidigare till Drivhuset. Det som deltagarna har gemensamt är att de sedan tidigare har en relation till Drivhuset och har kännedom om deras verksamhet: Jag träffade Lotta för ett par år sedan när jag startade mitt företag och sedan dess var jag var med på deras mailinglista. Det var genom den som jag fick höra talas om Driva. Från första början hade jag en på jobbet som tipsade om Drivhuset. Så jag sökte till Spira och var med i det projektet. Jag tycker att Spira var helt fantastiskt och blev glad när jag hörde att det skulle komma ett nytt projekt nu när jag blivit mer etablerad. Anledningen till att deltagarna sökte sig till projektet varierar ganska kraftigt. Generellt kan sägas att de kan delas in i tre kategorier; specifika förhoppningar på ny eller fördjupad kunskap, generella förhoppningar på inspiration och utveckling av företaget, nätverkande och möjlighet till att 39

40 få en mentor. De deltagare som hoppades få ny eller fördjupad kunskap nämner främst förhoppningar om att lära sig mer om marknadsföring, företagsekonomi och sälj. Bland de företag som sökte sig till Driva för att för att främst få inspiration och få verktyg till att utveckla sitt företag så finns det både de företagare som vill byta inriktning och de som vill få sitt företag att växa inom det verksamhetsområde där de är aktiva idag. Driva ses främst här som en möjlighet till att få feedback på sina idéer och förhoppningar på att projektet skulle kunna erbjuda verktyg som gör det möjligt att utveckla företaget: Jag tyckte att jag kämpade och kämpade men inte kom någonstans. Jag hade svårt att sälja in mig och få uppdrag i min verksamhet. Eftersom jag dessutom hade beslutat mig för att ändra inriktning på företaget efter ca 1,5 års verksamhet från hälsa och näringslära för att mer vara inriktat mot kost, matlagning och bakning samt kurser, kände jag att jag behövde lite feedback och nya infallsvinklar att se på mitt företag från, vilket var anledningen till att jag sökte till Driva. Jag ville få företaget att växa. Få input, verktyg och inspiration. Av de företagare som har angett möjligheten till nätverkande som främsta orsaken till att de sökte till Driva så betonas även vikten av att få en mentor som en viktig del: Nätverkande och mentorskapet lockade mig. Mentorprogrammet var främsta orsaken till att jag anmälde mig. Att utveckla mitt nätverk i andra hand och möjligheten att få feedback på verksamheten. Det bör nämnas att av de som svarat på enkäten och deltagit i intervjuerna så tillhör de som valde att delta för att få ny kunskap en klar minoritet. De två andra kategorierna, deltagande för att inspireras och utveckla sitt företag samt deltagande för att utveckla sitt nätverk är klart dominerande Föreläsningar Den första deltagaromgången av Driva har haft möjlighet att delta på åtta stycken föreläsningar under perioden 12 september 5 december Deltagarna har träffats under heldagar varannan vecka där det varit föreläsning på förmiddagen och workshops på eftermiddagen. Föreläsarna har varit externa aktörer. Samtliga deltagare fick i samband med att de antogs till projektet ett schema med datum och kort beskrivning angående föreläsare och tema för varje enskild föreläsning och workshop. Upplägget för planering och genomförande av föreläsningarna beskrivs mer ingående i kapitel Överlag så framträder en positiv bild från enkät- och intervjusvar till upplägget. Viss kritik förekommer över att föreläsningarna var spridda över hela regionen och att det innebar mycket resor för deltagarna: Hela upplägget med heldagar och ett tema en hel dag var bra och tydligt. De har varit bra. Duktigt folk som föreläst, jag har inte något att påpeka direkt. Det tar lite på krafterna att åka långt. Varför skulle vi åka till andra orter? Hade man kunna lösa det via webbföreläsningar för att spara energi? Det ger inte så mycket att åka till andra orter. Vi var i Göteborg och Trollhättan bland annat. På frågan om varje enskild föreläsning gett deltagarna ny kunskap så får de flesta föreläsningarna 40

41 omdömet att de gett deltagarna kunskap mellan stor och mycket stor utsträckning, se diagram 1:1. Diagram 1:1. Överlag får föreläsningarna ett gott betyg på frågan där deltagarna får skatta respektive föreläsning, men närmare granskning av svaren vilken nytta deltagarna har haft av att gå på föreläsningarna är svaren motsägelsefulla då många kommentarer i både enkäten och i intervjuerna ger en annan bild. Där lyfts kritik fram att innehållet inte har inneburit någon egentlig fördjupning av tidigare kunskaper och inte har varit tillräckligt anpassade till deltagarnas förkunskaper och förutsättningar och att de som svarat har haft liten eller ingen reell nytta av det som har förmedlats vid föreläsningarna: Jag har kanske inte haft så stor nytta av vissa föreläsningar för att jag redan hade de insikter de förmedlade. Det betyder inte att det var dåliga föreläsningar eller att de inte behövdes, men innehållet var för mig inte nytt. Därför gav det heller inte så mycket. Eftersom jag i dagsläget inte minns mycket av föreläsningarna kan jag inte påstå att de har förändrat mig eller mitt företagande. Vissa saker, som föreläsningen den 7/11 var jag redan väldigt väl insatt i och det tillförde mig ingenting av den anledningen. Jag var relativt påläst i dessa frågor även före Driva och känner att jag personligen hade haft större nytta av att prata med andra inom mitt arbetsområde än av att lyssna på föreläsningar. Flera av föreläsarna hade jag hört innan. Den som rörde förhandling borde kunnat hjälpa mig mycket men där bestod uppgiften i att sälja en teknik-produkt, så hade svårt att relatera till mina ämnen. Varför inte få mer individuella uppgifter istället? De föreläsningar som var direkt kopplade till min bransch låg på en för basic nivå, hållna av företag som inte inspirerar mig. Ett exempel på motsägelsefullheten i deltagarnas kommenterar i relation till deras skattningar är 41

42 föreläsningen om struktur där av deltagarna lyfter fram föreläsningen som en av de mest förtjänstfulla och menar att de genom den fick verktyg som de har haft nytta av i sin verksamhet: Föreläsningen om struktur var jättebra. Han gav konkreta tips han det kändes att han visste vad han pratade om. Föreläsningarna tillsammans med mentorskapet var väldigt bra för mig. Särskilt tyckte jag att föreläsningen om struktur var väldigt bra - där lärde jag mig mycket vad jag kan ändra och förbättra. Strukturtipsen har jag tänkt på löpande, det går att använda hela tiden. När jag väl kommer igång med mitt företag igen kan jag alltid gå tillbaka till mina anteckningar och använda kunskapen. Samtidigt ser vi i diagram 1:1 ovan att föreläsningen om struktur är en av de föreläsningar som fått lägst betyg. Detta belyser motsägelsefullheten i deltagarnas svar. Denna motsägelsefullhet kan möjligtvis förklaras med att deltagarna är en heterogent sammansatt grupp med olika behov och förutsättningar. Detta återspeglas även i att en del av deltagarna är tycker att föreläsningarna har hållit en hög nivå medan andra tyckte att de var för generella. Dock så är flera av de som är kritiska till innehållet på föreläsningarna ändå positiva till träffarna då de gav dem möjlighet att träffa andra företagare, nätverka och inspireras av andra. Detta återspeglas även när deltagarna fick gradera vad som har varit den största nyttan med föreläsningarna (och workshopparna) av några givna variabler, se diagram 1:2. Diagram 1:2. Där föreläsningen om struktur får positiv kritik med motiveringen att det innehöll konkreta tips så finns det även exempel på motsatsen. Föreläsningen om sociala medier får negativ kritik i både intervjuer och kommentarer i enkäten med hänvisning till att innehållet var allt för generellt och hade för dålig koppling till hur deltagarna skulle kunna använda sig av föreläsningens innehåll i 42

43 sitt företagande: Det var varierat. Vissa var väldigt generella. Föreläsningen om sociala medier var jag besviken på. Det kändes väldigt allmänt och inte så konkret. Det var synd för jag tror det är viktigt. Deltagarna föreslår förbättringar för framtida projekt genom att bättre anpassa innehållet i föreläsningarna till deltagarnas förkunskaper och ökad flexibilitet med att anpassa teman och innehåll på föreläsningarna utefter gruppens sammansättning: Alla teman kanske inte passar alla. Man kanske kan variera föreläsningarna när man märker hur väl de tas emot av deltagarna. Det framkommer även önskemål om en tydligare koppling mellan de olika momenten i projektet till föreläsningarna och en bättre uppföljning av föreläsningen: När man gick kursen så gick det så snabbt så man hinner inte återvända till det som lärde sig. Det vore bra med ett återsamlingsseminarium för att få reflexioner bakåt. Jag hann inte riktigt lära mig allt för jag hade så mycket att göra. En uppsamling där man kommer med sina egna frågor och kunna reflektera lite bakåt. Deltagarna ska komma med sina frågor. De borde haft en starkare parallell coaching bredvid föreläsningarna, det vill säga; vad kan jag få ut av varje föreläsning? De kunde sälja in föreläsningarna bättre, vilka föreläsningar borde jag prioritera från deras perspektiv Workshops Efter föreläsningarna har projektledarna lett en workshop på samma tema föreläsningen avhandlade under förmiddagen. Föreläsarna har inte varit närvarande vid workshopen men de har i vissa fall kommit med förslag på övningar och frågor som ska behandlas i workshopen. Upplägget för planering och genomförande av workshopparna beskrivs mer ingående i kapitel I enkätundersökningen ger deltagarna workshopparna ett klart godkänt betyg, se diagram 1:3. 43

44 Diagram 1:3. Det framkommer emellertid kritik i samband med intervjuer och kommentarer i enkäten där deltagarna överlag anser att kvaliteten på workshopsövningarna har varit lägre jämfört med kvaliteten på föreläsningarna. Svaren förstärker även bilden av en heterogen grupp där deltagarna har olika förutsättningar och är i olika faser i sin utveckling som företagare. Det var säkert bättre för de som verkligen var igång med sina företag. Jag tycker bättre om föreläsningarna. Jag kände inte riktigt att jag var igång och tyckte det var svårt att göra något praktiskt av övningarna på workshopen. Det var några övningar som inte var bundna till det som vi gjorde i företagen, och de gav inte så mycket heller. Jag gillade Drivas upplägg, men hade lite synpunkter på workshopparna där jag ansåg att upplägget var lite väl studentikost. Det riktas även kritik angående projektledarnas kompetens för att leda workshops och att bristande erfarenhet påverkade kvaliteten negativt: Tyvärr tycker jag att det haltade lite, nivån var inte lika hög som föreläsningarna. Jag tycker att projektledarna är lite för unga och oerfarna av projektledning och av att driva egna företag. Det gjorde att det blev för mycket skolnivå på det hela. Det kändes svårt att bolla om företagande med dem för de har inte tillräcklig erfarenhet av att driva företag själva. Spira var på en högre nivå än vad Driva var. Det riktas även kritik kring tidsplaneringen för workshopen som är kopplade till projektledarnas agerande och planering: Det kunde varit bättre, många ville ta sig hem en halvtimma tidigare istället för att jobba färdigt med workshopen. Det är klart att många nappar på det om projektledaren föreslår det, men samtidigt gjorde det att vi inte utnyttjade tiden som fanns på schemat och att vi hastade igenom övningarna. Bra, men de borde ha planerat in mer tid. Vissa fick inte möjlighet att framföra sina åsikter eller tankar. 44

45 4.1.4 Mentorskap En intern målsättning har varit att alla deltagare i Driva ska erbjudas en mentor under projektet. Mentorskapet utgör kärnan i Driva tillsammans med föreläsningarna och workshopparna. Upplägget för planering och genomförande av arbetet med mentorskap beskrivs mer ingående i kapitel Drivhuset har enligt egen dokumentation varit framgångsrikt med att lyckas hitta mentorer till deltagarna i den första deltagaromgången. Av 41 företag har 85 % har blivit erbjudna en mentor och av de som sex företag som inte har någon mentor så har två stycken företag tackat nej till mentorskap och ett företag fått erbjudande om mentorskap men ännu inte bekräftat om de vill anta erbjudandet. Det finns dock skäl att ifrågasätta dokumentationen då resultaten av enkätundersökningen ger ett något divergerande resultat där endast 81 % anser sig fått en mentor i samband med sin medverkan i Driva. Majoriteten av deltagare som är mycket nöjda med sin mentor, 93 % av deltagarna anser att Drivhuset har lyckats mycket väl eller väl med matchningen av mentor och hela 79 % anser att de har haft nytta i stor eller mycket stor utsträckning av sin mentor, se diagram 1:4. Diagram 1:4. Deltagarnas nöjdhet med matchningen återspeglas även bland intervjusvaren och kommentarer i enkäten: Jag var supernöjd med min mentor. En av de absoluta höjdpunkterna med Driva-projektet. Hon var kunnig, erfaren, smart, utmanande och inspirerande. Mentorskapet gav mig bra råd. Lite mera konkret hur jag ska försöka jobba och se på mitt företag för att få lönsamhet. I intervjuerna berättar deltagarna om hur de har använt sin mentor som ett bollplank för att 45

46 pröva nya idéer. De pekar även på att de har haft nytta av att kunna fråga sin mentor om råd och använda sig av deras erfarenhet och specifik kunskap: Vi hade en bra relation. Vi bestämde träffar och vi gick igenom vad jag tyckte att jag behövde hjälp med och så försökte han hjälpa mig med det. Han fungerade som ett bollplank och någon som såg företaget utifrån. Vi har lite kontakt fortfarande. Jag ringde honom för inte så länge sedan. Linjen är öppen om jag känner att jag behöver kontakta honom. Jag har haft nytta av min mentor som kunnat dela med sig av sina erfarenheter från företagsledning och ekonomistyrning. Förutom att dela med sig av sina erfarenheter och fungera som ett bollplank till deltagarna belyser även svaren som deltagarna ger i enkäten att de har haft nytta av sin mentor i att våga utmana sig själv som entreprenör och få bekräftelse att de är på rätt väg: Bekräftelse. Jag har fått prata och berätta om hur jag tänker och planerar för framtiden. Mentorn har gett sin syn på sakerna och jag har hela tiden känt mig bekräftad. Det har stärkt mig. I diagram 1:5 belyses hur deltagarna värderat mentorskapet. Högst genomsnittsvärde har variablerna: bollplank för nya idéer och utmana sig själva i rollen som entreprenör. Diagram 1:5. I inbjudan till första träffen och i informationen från projektledarna har det kommunicerats att mentorskapet ska bestå av minst fyra stycken träffar. Majoriteten, 93 %, av deltagarna anser att deras mentorer har haft tid att stödja dem i den utsträckning som de har önskat. Någon enstaka deltagare uppger att de endast har haft ett enstaka möte med sin mentor, men har å andra sidan inte sett det som något problem. Övervägande andel, 71 %, av deltagarna har fortfarande kontakt med sin mentor. 46

47 4.1.5 Nätverk, kringaktiviteter och mingelevents Utökade nätverk är något som lyfts fram i Drivas projektplan som väsentligt i Driva-företagens utveckling mot att bli lönsammare företag och öka sin överlevnadsgrad. Workshopen är en del som underblåser nätverkande deltagarna emellan. En annan del är de mingelevents som Drivhuset bjuder in till eller annonserar om som sker utanför arbetstid. Upplägget för planering och genomförande av kringaktiviteter beskrivs mer ingående i kapitel Kritiken som framförs ovan gällande innehåll och genomförande av workshopparna utelämnar den del som deltagarna lyfter fram som positiv gällande workshops och föreläsningar, nämligen möjligheten till att träffa andra företagare och nätverka. Nätverket, som deltagande i Driva innebär, associerar deltagarna i sina svar med gemenskap till de andra företagarna. Deltagarna anser att workshops framförallt har fungerat som en plattform för att träffa nya värdefulla kontakter och skapa nätverk, se diagram 1:6. Diagram 1:6. Nyttan av att träffa andra företagare bekräftas även av intervjusvaren: Jag tycker det är bra att möjligheten att öka sin kunskap och få växa som företagare finns och att få träffa människor som är i samma situation. Hela konceptet att träffa andra företagare är nyttigt. Vissa deltagare lyfter dock fram nätverkande inom projektet som problematiskt. Återigen påpekas skillnader vad gäller förutsättningar och erfarenhet bland deltagarna som en hindrande faktor: Visst har det funnits möjligheter att nätverka och inspireras, men det är lite riskfyllt att nätverka med andra entreprenörer som är så i början av sitt företagande. Jag kan minnas mycket osäkerhet och tveksamhet, som lätt sprids, istället för en anda av "ja nu jävlar ska vi bli framgångsrika. 47

48 Deltagarna anser att förutsättningar för nätverkande har funnits inom ramen för Driva och att projektledarna överlag har skapat förutsättningar för att nätverka med företag både lokalt och regionalt inom ramen för Driva, se diagram 1:7. Diagram 1:7. Många är dock självkritiska vad gäller sitt eget intresse för detta: Förutsättningar fanns, men jag utnyttjade inte direkt situationen. De försökte att ge förslag på kontakter som kan hjälpa till med olika saker. Sedan var det inte alltid att jag följde upp det ordentligt. Jag tycker inte att jag fick så mycket nya kontakter. Jag var inte så jätteaktiv heller och sökte kanske inte så många kontakter. Överlag är det tydligt att Driva inte har medfört att deltagarna har utökat sitt aktiva nätverk. I knappt 57 % av deltagarnas enkätsvar återges att Driva har hjälpt till att utöka sitt företags nätverk i mycket liten eller liten utsträckning, se diagram 1:8. 48

49 Diagram 1:8. Även intervjusvaren bekräftar denna bild: Jag kan inte säga att jag har fått några nya kontakter direkt som jag har haft användning för. Egentligen ingenting, men det beror på att jag har verkat i den bransch som jag gör. Även dem som anser att Driva har inneburit att de fått fler kontakter ser idag ingen större nytta med dessa, utan ser istället att det finns en möjlighet att återuppta kontakten om det skulle uppstå behov: Jag har fått ett större nätverk via deltagarna. Jag har kanske inte kontakt med så jättemånga idag men jag vet vilka jag ska kontakta om ett behov uppstår och det skulle inte kännas konstigt. Det svala intresset för nätverkande från deltagarnas sida reflekteras även i omdömet för de lokala mingeleventen som Driva anordnat för att ge deltagarna en möjlighet att träffas även utanför föreläsning- och workshopstillfällena. Av de sex deltagare från denna deltagaromgång som vi har intervjuat hade enbart en varit på någon av dessa träffar. Detta märks även i enkäten då de lokala mingeleventen är den del som deltagarna har haft minst positiv inverkan på deltagarnas nätverk av Drivaprojektets olika delar, se diagram 1:9. 49

50 Diagram 1: Vägledning och kontakt med projektledarna Inom ramen för projektet erbjuds deltagarna vägledningsmöten med den lokala projektledaren. I ansökan till Europeiska socialfonden finns ett specifikt mål att varje deltagare ska genomgå minst fyra stycken vägledningstillfällen under projektets gång. Upplägget för planering och genomförande av vägledningar beskrivs mer ingående i kapitel Projektet har inte uppnått målet om antal vägledningar per deltagare. Av de som har svarat på enkäten har 50 % enbart varit på ett vägledningsmöte, närmare bestämt intervjun som hölls med dem i samband med att de blev antagna till projektet, se diagram 1:10. 50

51 Diagram 1:10. Deltagarna ger två tydliga besked till varför målsättningen inte har uppnåtts. Dels finns det en grupp som känner att de inte har något behov av vägledning. En del deltagare anser att de redan får det stöd som de behöver från andra håll: Har inte sett något behov. Jag har inte sökt mig till Drivhuset för fler vägledningstillfällen. Jag bollar mina idéer med före detta studiekamrater, vänner och familj och kände att jag inte hade så mycket jag ville ha hjälp med från Drivhusets sida. Jag vet ganska väl vad jag behöver göra för att föra mitt företag framåt, nu är det "bara" för mig att ta tag i att göra det. Inte alltid lätt men samtidigt inget som någon annan kan hjälpa mig med; jag måste jobba på det själv för att komma framåt. Utan mitt arbete kommer inga goda råd eller vägledningstillfällen i världen hjälpa mig dit. En del deltagare anger också att de inte har vetat om att möjligheten till att träffa projektledarna för vägledningsmöten har funnits: Jag trodde bara att man fick en timma vid ett tillfälle. Jag har missat att man kunde få träffas mer än så. Inget som verkade erbjudas då jag deltog hösten Deltagarna som har haft vägledningsmöten är dock generellt väldigt positiva till dessa, vilket framgår i diagram 1:11. 51

52 Diagram 1:11. Flera av deltagarna vittnar om att vägledningen har varit konkret och inspirerat dem i sitt företagande. En deltagare går till och med så långt som att säga att vägledningen med Drivhusets personal har varit avgörande för företagets existens: Det var inspirerande och Lotta gav mig konkreta tips. Positivt. Hon har konkretiserat saker och gett tips på vad man ska tänka på. Hon själv är alltid så full av energi och ser bara framåt. Det smittar av sig. De har varit helt avgörande. Utan vägledningstillfällena med Linnea Söderling hade mitt företag inte existerat. Överlag tycker deltagarna att kontakten med projektledarna har fungerat mycket bra och att de har visat engagemang och även arbetat uppsökande om deltagarnas engagemang har varit sviktande: Det har funkat väldigt bra hon känns väldigt mån att hjälpa till och erbjuder möten. Jag känner att jag inte riktigt hängt med eftersom jag inte jobbar med företaget just nu och inte riktigt vetat vad jag vill göra. När jag var med i Driva var de flesta redan igång med sina företag och jag hade inte kommit igång med mitt. Men Lotta hör av sig och är väldigt entusiastisk, hon ringer även om det var längesedan vi sågs. Vi känner för varandra. Jag tycker att det har funkat bra. Hon har varit outtröttlig och har alltid varit entusiastisk när vi träffas eller pratar i telefon. Jag tyckte de var tydliga och väldigt mån om att man skulle få information. En klar majoritet anser att projektledarna lyckats väl eller mycket med framförhållning i kommunicering av Drivas aktiviteter, lyckats väl med planeringen av aktiviteterna och använt lämpliga lokaler för föreläsningar och workshops, se diagram 1:12. 52

53 Diagram 1:12. Den kritik som förekommer riktas främst mot att projektledarna har saknat erfarenhet av projektledning och av att vara egenföretagare samt brister i kommunikation och framförhållning: Hon är bra och trevlig människa, men hon nådde inte riktigt upp till mina förväntningar. Hon var inte riktigt på den nivån så att jag kände att jag kunde bolla idéer med henne. Det märktes att hon inte hade så lång erfarenhet av att driva företag och av projektledning. Det funkade inte så bra administrativt. Det var dålig kommunikation och framförhållning Nytta och uppfyllda förväntningar De flesta som svarat i enkäten och i intervjuerna är nöjda med sitt deltagande och anser att Driva har infriat deras förväntningar på merparten eller alla anledningar som de sökte till projektet från första början. Detta redovisas i diagram 1:13. 53

54 Diagram 1:13. Några av kommentarerna i enkäten angående deltagarnas infriade förväntningar med olika delar av Driva: Min mentor har jag fortfarande kontakt med. Han har blivit en naturlig del i mitt nätverk. Jag träffade massor av spännande människor, fick berätta om vad jag själv gör och fick ta emot de andras tankar om företagande, utveckling av olika typer av verksamheter i allmänhet och min egen i synnerhet. Jag fick delta i ett antal föreläsningsdagar som var givande. Det svarade på en del funderingar som jag hade. Det jag gillat är att vara i sammanhang där egenföretagande är normen, att umgås med likasinnade. Däremot vet jag inte om den praktiska informationen har varit sådär extremt värdefull alla gånger, men jag har ändå inspirerats av alla föreläsare och workshops eftersom jag själv jobbar med sådant. Positivt var även att jag fick träffa så många andra små firmor och känna att jag inte var ensam i mitt företagande, vilket man ibland kan känna i en storstad som Göteborg. Andra deltagare uttrycker att de hade haft högre förhoppningar på kunskapsnivån på föreläsare och projektledare och erfarenhetsnivån på de övriga deltagarna: Många andra av bolagen som var med hade inte kommit lika långt som oss och jag inspirerades inte på så vis som jag önskat. Även handledarna låg på en lägre nivå businessmässigt än önskat. Vissa av grejerna var samma som vi gått igenom i Spira. Jag fick fler verktyg men kände att alla kanske inte var applicerbara på min verksamhet. Mycket var nyttigt under Driva men jag behöver nog ge mig själv en spark i ändan för att kunna utnyttja de där lärdomarna i mitt företagande fullt ut. I enkäten ombads deltagarna svara på om och på vilket sätt Driva har haft verkan på huruvida deltagarna har kunnat utöka sina avlönade arbetstimmar. Majoriteten anser inte Driva har haft den verkan, vilket belyses i diagram 1:14. 54

55 Diagram 1:14. De deltagare som svarade att Driva har medfört att de kunnat utöka antalet avlönande timmar menar att de blivit bättre på att fokusera och effektivisera sitt arbete: Fokus på rätt typ av kunder. Nya insikter effektiviserade vissa delar av mitt arbete. Vågat att ta åt mig mer arbete Jämställdhetsintegrering I sin ansökan till Europeiska socialfonden läggs en stark betoning på Driva som ett jämställdhetsprojekt, se kapitel Deltagarna anser att Driva har skapat lika förutsättningar för både kvinnor och män att utveckla sina entreprenöriella egenskaper, vilket framgår i diagram 1:15. 55

56 Diagram 1:15. Deltagarna i omgång ett har inte uppfattat att det har funnits någon särskilt fokus på jämställdhet utan det har fokuserats på företagande utan något särskilt genusperspektiv. Inga tankar kring jämställdhet. De pratade kring företagande. Jag anser att det var bra jämställdhetsfokus jag märkte inte av någon särskild riktning mot kvinnligt eller manligt utan fokus låg snarare på företagande i allmänhet. En deltagare betonar risker med att fokusera för mycket på problematik och negativ statistik vad gäller kvinnligt företagande, istället menar deltagaren att det är viktigt att lyfta fram kvinnliga förebilder: Jag brinner för jämställdhetsarbete men tycker att man behöver vara försiktig med att helt uppenbart sätta in extra resurser för kvinnor för det ger en alldeles för tydlig hint om att det är "så svårt" för kvinnor att starta och driva företag, vilket jag dels inte tycker är sant, och kan få rakt motsatt effekt än den tänkta. Fortsätt vara medvetna och kontakta tjejer, pusha, boosta och hjälp dem, även de som initialt är tveksamma, men, som sagt, var försiktig med att snacka dålig statistik och problemfokus. Framhåll förebilder, ta in kvinnliga entreprenörer som föreläsare och visa tjejerna att det är helt självklart att driva företag. 56

57 4.2 UTFALL DELTAGAROMGÅNG 2, VÅRTERMIN 2012 Vi har intervjuat sammanlagt åtta deltagare ur deltagaromgång två, två från varje region fördelad över bransch, kön och närvaro på Drivas aktiviteter. Alla deltagaromgångar har även tagit del av en enkät. Enkäten redovisar endast ett svar per företag, så de tre deltagare som i omgång två ingått i ett företag med en annan Driva-deltagare räknas som bortfall. Sammanlagt har 34 av 49 företag som genomgått omgång ett svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 69 %. Bortfall och svarsfrekvens per region redovisas i tabell 3. Tabell 3. Region Omgång 2 Bortfall Svarsfrekvens Antal rekryterade deltagare Har enligt egen uppgift ej deltagit i Driva Antal företag efter bortfall Antal företag som svarat på enkät Ingår i ett företag tillsammans med annan Drivadeltagare Svarsfrekvens i procent Borås % Göteborg % Skaraborg % Trollhättan % Summa: % Initial kontakt och förväntningar Majoriteten av deltagarna uppger att de har blivit kontaktade av Drivhuset och att detta varit anledningen till att de sökt sig till projektet. Vi fick en förfrågan ifrån Drivhuset. Jag fick flera inbjudningar och till sist tog jag reda på vad det handlade om. Jag pratade med någon på Drivhuset och fick då Lottas mail och tog kontakt. Precis som den första kullen så finns det deltagare i den andra deltagarkullen som uppgett att de sedan tidigare har en relation till Drivhuset. Jag gick starta eget kursen tidigare hos Drivhuset. Till skillnad från den första kullen ser vi dock att flera deltagare inte har någon relation till Drivhuset sedan tidigare. Projektledarnas marknadsföring av projektet har gett resultat och deltagare har själva sökt sig till projektet i större utsträckning. Drivhuset har använt sig av formella kanaler som till exempel temadagar och befintliga affärsnätverk samt av reklam för att rekrytera deltagare, men har även arbetat aktivt i informella kanaler när de stött på företagare som skulle kunna vara intresserade av projektet. Det var lite av en slump. Jag var på inspirationsdagen Mitt företag och då fanns det en monter från Drivhuset med. Vi pratade om nystartsprojekt och jag berättade att jag var intresserad av att få en 57

58 mentor och då berättade de att Driva fanns. Efter det åkte jag och träffade Kristina. Jag har varit med i nyföretagarcentrum och träffade andra som har startat företag. Jennikka var där och berättade om Drivhuset. Jag har inte gått någon sådan här utbildning tidigare och har inte någon erfarenhet. Det här var jättebra för att få lite mer kunskaper och lära sig mer om framför allt marknadsföring och nätverk. Jag kände att det här vill jag verkligen gå. Några av kunderna som jag hade då jobbade på Drivhuset och jag tror det var därför som de kontaktade mig. Kännedomen om projektet i de olika regionerna börjar synas och det finns exempel på deltagare som själva söker sig till projektet. Hade hört talas om Driva-projektet och blev peppade att hoppa på i sista stund när vi fick höra att det fanns platser kvar att fylla. Såg en annons på spårvagnen om Drivhuset och blev intresserad. Den andra deltagarkullen skiljer sig från de som deltog i första kullen av projektet på det sättet att variationen vad de hoppas få med sig från projektet är mer likriktad. Den andra deltagargruppen uttrycker tydligare förväntningar på att projektet ska ge möjlighet att utöka sitt nätverk både genom mentorskapet och genom att träffa andra företagare. Dessutom finns det även en koppling till vilken nytta de skulle kunna få av nätverket. För att få tillgång till en mentor och nya kontakter i Göteborg. För att träffa andra nystartade företagare. Utbyta erfarenheter och få hjälp med frågor och funderingar. Är inne i en tillväxtfas och såg möjlighet att genom mentorskap och tillsammans med diskussioner med andra entreprenörer i samma situation öka takten och växa på rätt sätt. Vi var i en fas där vi behövde extra input så vi kunde växa snabbare. Det var intressant med mentorsbiten. Träffa folk som också driver eget företag i samma trakter som jag själv är verksam i. De som söker sådana här utbildningar är nog framåt och intresserade. Jag ville träffa positiva människor. Hur gör andra? Vad kan jag lära mig från vad andra gör? För att hitta någon samarbetspartner och utvecklas som företagare. Av de deltagare som inte framhäver nätverket som det främsta skälet till att de sökte sig till projektet så framträder en något mer splittrad bild. Precis som i första gruppen så nämns även här inspiration och ny kunskap bland deltagarnas svar. Av de som berättat om förhoppningar på ny kunskap så är spridningen i vad denna kunskap skulle bestå av stor. Utöver marknadsföring, företagsekonomi och försäljning som även nämns av deltagare i den första omgången nämns även kunskap angående prissättning och hur en går till väga när det är dags att anställa ny personal. Jag hoppades få ny information om hur man bäst driver företag. Jag ville lära mig mer om kommunikation och sälj. Spännande att sätta lite fokus på mitt företagande och få lite nya infallsvinklar. Driva ett lönsamt företag lät spännande. Ville lära mig mer om den ekonomiska biten, budget och prissättning. Jag har aldrig gått någon utbildning i att driva företag. Blivit coachad av företagarcentrum innan men jag tog inte riktigt mitt företagande på allvar innan jag gick med i Driva. Jag hoppades lära mig mer om bokslut och hur man ska skriva offert och förhandla med kunder. 58

59 Står i en fas att gå vidare med företaget och kanske anställa någon, förändra företaget och få det att växa. Jag hoppades lära mig mer om vad man ska tänka på innan man anställer någon och hur man ska tänka när man utvecklar sitt företag. Många pekar dock inte på specifika ämnesområden, utan svarar betydligt mer generellt: Driva innehåller många av de viktiga delarna som nyföretagare behöver lära sig. En bra kombination av föreläsningar och eget arbete. Kursen låg bra i tiden för min företagsstart. Kände att jag behövde veta mer och få input i sättet att driva företag. Att få en push. Att man skulle få lite ny kunskap och fylla på kunskap inom områden som jag inte kunde så bra. Kunna jobba vidare med vissa saker som jag fick kunskap om genom projektet. Ett fåtal av de som svarat på frågan Beskriv kortfattat varför du sökte till Driva har självmant nämnt inspiration som ett av skälen. I de fall som inspiration nämns förekommer det alltid någon ytterligare förväntan som till exempel ny kunskap eller utökat nätverk. Jag behövde få inspiration och utveckla kompetensen inom områden som Driva erbjöd i sin folder samt utveckla mitt nätverk. Jag kände att jag behövde inspiration, verktyg och dessutom tilltalades jag av nätverkandet Föreläsningar Den andra deltagarkullen hade möjlighet att gå på åtta olika föreläsningar under perioden 7 februari 14 maj. Projektledarna valde att fortsätta enligt samma upplägg som tidigare med heldagsaktiviteter varannan vecka med föreläsning på förmiddagen och workshop på eftermiddagen. En stor förändring var att samtliga träffar hölls i Göteborg istället för att variera mellan olika orter i regionen. Förändringen verkar ha fallit väl ut då enbart någon enstaka deltagare påpekar att de gärna sett ett annat upplägg. Upplägget för planering och genomförande av föreläsningarna beskrivs mer ingående i kapitel Deltagarna är överlag positiva till föreläsningarna, vilket belyses i diagram 2:1. 59

60 Diagram 2:1. Nöjdheten framkommer även i intervjuerna och i svaren på de öppna enkätfrågorna: De har varit bra. Bra spridning av föreläsningstillfällen och ämnen. Många saker har varit ganska självklara men det har hjälpt till att ta tag idéer jag haft sedan tidigare. Det är alltid bra med repetition. När en föreläsare har tagit upp någonting som jag själv har funderat på är det mycket lättare att jag tar tag i det och genomför det. Hela upplägget var bra med föreläsning och workshop. Högt över förväntan. Professionellt, ibland har man betalt för dyra föreläsningar. Detta var mycket bättre. Det har lyft mig både faktamässigt och inspirationsmässigt. Ulla-Lisa Thordén som bland annat höll kursen i sälj var en höjdare, personligt och konkret Sex av åtta föreläsningar var riktigt bra. En viktig skillnad här jämfört med den första deltagarkullen är att deltagarnas kommentarer i enkäten och intervjuerna pekar på att de överlag är nöjda med nivån och innehållet på föreläsningarna. Deltagarna lyfter även fram konkreta exempel på hur de har haft nytta av föreläsningarna i sin verksamhet. Jag har blivit bättre på att ta betalt och blivit mer effektiv. Jag har fått konkreta verktyg och fått lära mig om förhandling med kund, offertskrivning och nätverksföretagande. Strukturföreläsningen var allra bäst, den hade jag mest konkret nytta av. Alla har varit inspirerande. Nätverkstänket från den 22 februari öppnade upp för med att ha en inre cirkel med 4-5 personer som jobbar som ambassadörer tyckte jag var oerhört smart och intressant. Det tänker jag på dagligen i mitt 60

61 nätverkande. Sett till de omdömen som lämnas i enkäten så är det förvånande att deltagare ger positiva kommentarer angående nätverksföreläsningen. Det relativt låga betyget för nätverksföreläsningen bör ifrågasättas. Det kan förklaras med de högt ställda förväntningar på nätverksaspekten i Driva som vi berättade om i avsnittet ovan, men också att flera deltagare är kritiska till utfallet vad gäller nätverk efter avslutat projekt (se avsnittet om workshops och nätverk). Det bör även belysas att deltagarna fick enkäten nästan ett år efter föreläsningstillfället. Detta genererar en osäkerhet kring enkätsvaren. Detta påpekas även i enkäten: Det är längesen och jag har glömt lite. Har inte riktigt tid att kolla upp exakt vilka jag var med på. Det förekommer även kritik. Brister med anpassning till deltagarnas förutsättningar och kunskapsnivå påpekas återigen. Framförallt föreläsningarna om sociala medier och ekonomistyrning får kritik: Kolla upp kunskapsnivå på deltagarna innan föreläsningarna så att de hamnar på en bra nivå. Det handlade väldigt ofta om större företag, men de flesta som var med var enmansföretag. Trots det så använde många av föreläsarna exempel som Google och Coca Cola. Det hade varit bättre om de hade anpassat sina exempel till de som var med i kursen. Ekonomistyrningsföreläsningen pratade om så stora företag så att det inte kändes som om det var anpassat till mig. 20 anställda är ju inte aktuellt, jag var ju själv och bland de andra som var där så var ju de största företagen max 2-3 personer. Ekonomistyrning var inte så bra. Jag undrar vad de fick ut av det, jag gick efter halva föreläsningen. Föreläsningen av sociala medier hamnade fel för min del. Jag trodde jag skulle få lära mig mer om hur vi kunde marknadsföra oss på Internet, inte genom vilka plattformar. De kände jag redan till. Det var en för låg nivå för mig när det handlade om sociala medier. Men jag förstår samtidigt att det krävs att hålla det lågt då vissa inte har någon som helst kunskap i området. Men det hade nästan varit bättre att dela upp gruppen efter erfarenhet på området. Deltagarna svarar att de främst har haft nytta av den kunskap och inspiration som föreläsningarna och workshopparna gett dem. Det är uppenbart att deltagarnas förväntningar om att utveckla sina nätverk inte tillgodosågs av föreläsningarna. Dock bör det påpekas återigen att deltagarna överlag är mycket positiva till föreläsningarna, därför kan det antas att deltagarna förväntade att deras möjligheter till att utveckla sina nätverk skulle uppfyllas av andra delar i projektet. Detta belyses i diagram 2:2. 61

62 Diagram 2: Workshops Efter föreläsningarna har projektledarna lett en workshop på samma tema föreläsningen avhandlade under förmiddagen. Föreläsarna har inte varit närvarande vid workshopen men de har i vissa fall kommit med förslag på övningar och frågor som ska behandlas i workshopen. Inför deltagaromgång tre hade projektledarna valt att frångå de detaljerade instruktionerna som de hade utarbetat för de deltagare som gick omgång två samt som de hade valt att korta ner workshopparna med en timma. Upplägget för planering och genomförande av workshopparna beskrivs mer ingående i kapitel Jämfört med föreläsningarna så får workshopparna betydligt lägre betyg och deltagarna är överlag kritiska till innehåll, upplägg och genomförande, något som framkommer i diagram 2:3. 62

63 Diagram 2:3. Flera av deltagarna påpekar att nivån sänktes jämfört med föreläsningarna och flera deltagare vill gärna se att föreläsarna även skulle vara engagerade i workshopen: Drivhuset är bra, men inte lika bra som föreläsarna. Det hade varit bra om föreläsarna hade varit kvar på eftermiddagen och fortsatt utifrån den stämningen och det som blev sagt på föreläsningarna. Hade man haft föreläsaren kvar som bollplank hade fler stannat och man fått ut mer av workshopen. Från den höga nivån som var på föreläsningarna så tappade man momentum. Det hade varit bra att ha med föreläsarna även på eftermiddagen så att det blev en tydligare koppling till föreläsningarna och gjort det lättare att nätverka med dem. Framförallt på rollspelet med säljträning hade det varit bra att ha med föreläsaren eller någon expert som var riktigt duktig på sälj. Rollspel är svårt att få till på ett bra sätt utan någon som är expert på ämnet och som kan ge feedback. Få till en högre interaktion med föreläsarna efter föreläsningarna. Deras expertkunskap behövs även på workshopen och det gör det också lättare för deltagarna att nätverka med dem. Kritiken till upplägget på workshopen riktar främst in sig på tre tydliga punkter; otydlig presentation av övningarna, dålig planering - för många övningar och därmed inte tillräckligt med tid avsatt för uppgifterna och för låg nivå på övningarna De kändes lite halvvirriga och missförstods ofta. Det blev också alltid för kort tid för uppgifterna. Lite för mycket innehåll för det mesta. Hade varit bättre med få tydliga övningar. Lite hattiga, 20 minuter ett break och sedan berätta. Man hinner inte tänka klart. Bättre att minska ner antalet övningar. Workshoparna kändes ofta dåligt förberedda. Projektledarna hade svårt att skapa engagemang bland deltagarna. Många upplevde att de togs tillbaka till skolbänken trots att de bedrivit verksamhet i flera år. Deltagarna var å andra sidan svårflörtade, men om inte projektledarna kan skapa engagemang så är det inte troligt att en workshop faller väl ut. 63

64 Precis som i den första deltagargruppen finns det även kritik angående gruppens sammansättning, även om kritiken inte är lika omfattande som den var i den första gruppen. Här är det dock inte skillnader i erfarenheter som kritiseras, utan istället riktar kritiken in sig på svårigheten i att genomföra givande övningar i en grupp med företagare från så skilda verksamheter: Grupparbeten med människor som hörde till helt andra områden än mitt eget gav varken mig eller dem något. Kritiken som riktas mot workshopparna bör sättas i samband med förväntningar på nätverksarbetet som deltagarna gick in i projektet med. Jämfört med den första deltagargruppen så är det färre deltagare som i intervjuerna lyfter fram möjligheten till att nätverka som en effekt av workshoptillfällena. Detta återspeglas även i enkätsvaret som deltagarna ger angående vad workshopparna har bidragit med, se diagram 2:4. Svaret skiljer sig från den första deltagargruppen som främst lyfte fram workshopparna som en plattform för nya kontakter och nätverk. Deltagarna i den andra deltagaromgången betonar istället workshopparna som en möjlighet att få använda andra deltagare som bollplank och att de har hjälpt dem att utmana sig själva i rollen som entreprenör. Diagram 2:4. Det ska emellertid understrykas att deltagarna i omgång två överlag ger ett högre betyg till workshopparna jämfört med den första deltagaromgången. Detta skulle kunna förklaras med att projektledarna har fått lite mer erfarenhet att leda workshops. Deltagarna lyfter främst fram två positiva aspekter med workshopparna; att direkt efter föreläsningen omsätta kunskapen till praktiska övningar och utbytet med andra deltagare. Workshopparna hjälpte till att bearbeta informationen, synd om alla som missade dem. Bra med små grupper och att få träffa andra företagare. Det var en ärlig och bra stämning mellan deltagarna och jag fick mycket bra och konstruktiv kritik. Att pitcha mot varandra och sitta och resonera var bra, då fick man höra vad andra tänkte som jobbar i andra branscher. När man fick frågor från andra fick man se med deras ögon. Det gav ett utbyte av 64

65 kunskap. Det var bra att man direkt kunde försöka omsätta kunskaperna i praktisk handling. Det var också bra att jobba med Canvas Business Modell, att skriva ner det man gjorde direkt Mentorskap En intern målsättning har varit att alla deltagare i Driva ska erbjudas en mentor under projektet. Mentorskapet utgör kärnan i Driva tillsammans med föreläsningarna och workshopparna. Upplägget för planering och genomförande av arbetet med mentorskap beskrivs mer ingående i kapitel Enligt Drivhusets dokumentation har 34 av 48 företag (71 %) som ingår i den andra deltagaromgången fått en mentor. Av de som inte har fått mentorer så finns det noteringar om att två företag har erbjudits en mentor men ännu inte lämnat något besked om de vill gå vidare med erbjudandet och ett företag har tackat nej till möjligheten att få en mentor. Utöver detta finns det noteringar om att två företag som inte har någon mentor inte ska ha avslutat Driva i förtid. Drivhuset i Trollhättan avviker dock i negativ mening då de enbart lyckats hitta mentorer till 50 % av deltagarna i sin region. Borås, Göteborg och Skaraborg hittar mentorer i samma utsträckning som tidigare period. Av de deltagare som fått en mentor och som har svarat på enkäten är 74 % nöjda eller mycket nöjda med Drivhusets matchning av mentorer. Dock är andelen missnöjda deltagare större i den andra deltagaromgången jämfört med den första, se diagram 2:5. Diagram 2:5. I enkätsvaren lyfter de deltagarna främst fram att de fått hjälpt med att växa i rollen som företagare, att mentorn fungerat som ett bollplank för idéer och att denne har delat med sig av sina erfarenheter, se diagram 2:6. 65

66 Diagram 2:6. I både intervjuer och i kommentarer i enkäten belyser deltagarna att mentorerna har kunnat ge dem konkreta råd och genom sin kunskap och erfarenheter kunna hjälpa dem i sitt företagande. De pekar även på att framgångsfaktorer för en fungerande mentor-adept-relation är en fungerande personkemi och att både mentor och deltagare har något att vinna på relationen: När vi träffades hade jag inte gått ner i tid på min anställning och hade svårt att ta mig själv på allvar som företagare. Hon hjälpte mig verkligen med det. Hon hjälpte mig att förstå vikten av att ha eget kontor. Vi träffar en erfaren kvinna som kompletterar oss i sin kunskap. Vi känner även att vi inspirerar henne, vilket ger ett givande utbyte. Mycket driven och engagerad mentor som väl matchar våra önskemål om råd för en bättre affärsutveckling. Vi kommer också mycket väl överens rent personlighetsmässigt. Hon har jobbat med sälj och ger mycket inspiration och delar gärna med sig av idéer. Även bland de deltagare som är kritiska till matchningen så pekar man på vikten av att personkemin fungerar och att det bästa sättet att säkerställa detta är att ha ordentliga intervjuer med både deltagarna och mentorer: Ha ordentliga intervjuer med adepter och mentorer för att se till att matchningen blir bättre. Det viktigaste är inte att man tillhör samma bransch utan att personkemin stämmer och att man har samma syn på företagande. Det verkar även som om att ramarna för mentorskapet i vissa fall har varit dåligt kommunicerade. Det finns exempel på deltagare som förväntat sig fler träffar under tiden som de deltog i föreläsningar och workshops: Jag hade förväntningar om att träffas mer under själva perioden med föreläsningar, workshops och nätverksträffar och sedan kanske ha någon uppföljning efteråt. Jag förstod det som att tre träffar 66

67 ingick inom ramen för Driva. Jag hade förväntat mig att två träffar skulle ske under perioden och sedan följa upp med en träff efteråt. Det finns exempel som visar på brister i uppföljning kring mentorskapet från projektledarnas sida. Bland de som är mest negativa så kritiseras inte bara projektledarnas matchning utan även att de inte följt upp och hjälpt deltagarna när det har uppstått problem: Har tyvärr inte träffat eller pratat med min mentor. Kontakten bröts innan vi hann träffas. Mentorn jag fick mig tilldelad är en kund i mitt företag. Kunde väl inte gjorts sämre än så. Självklart kunde jag inte ventilera mina problem med en mentor som representerade en organisation, med tre anställda, som dessutom var min kund. Trots mina påpekanden och önskemål om annan mentor fick jag ingen hjälp. Enligt enkäten så har hälften av de som har fått en mentor genom Driva fortfarande kontakt med sin mentor. Trots att det har gått längre tid sedan den första deltagaromgången blev tilldelade sina mentorer så har alltså fler av dessa fortfarande kontakt med sin mentor. Detta återspeglar det faktum att mentordelen av projektet har fått ett lägre omdöme av deltagaromgång två jämfört med deltagaromgång ett Nätverk, kringaktiviteter och mingelevents Utökade nätverk är något som lyfts fram i Drivas projektplan som väsentligt i Driva-företagens utveckling mot att bli lönsammare företag och öka sin överlevnadsgrad. Workshopen är en del som underblåser nätverkande deltagarna emellan. En annan del är de mingelevents som Drivhuset bjuder in till eller annonserar om som sker utanför arbetstid. Upplägget för planering och genomförande av kringaktiviteter beskrivs mer ingående i kapitel Under det första avsnittet i det här kapitlet redogjorde vi för de höga förväntningarna som fanns på nätverksarbetet hos deltagarna i den andra deltagaromgången. Detta återspeglas när vi närmare undersöker deltagarnas åsikter om nätverksarbetet i projektet och vilken påverkan Driva har haft på deltagarnas nätverk. Jämfört med den första deltagaromgången så varierar bilden av hur framgångsrikt projektet har varit gällande nätverksarbetet, då det får både mycket positiva och mycket negativa omdömen. Till skillnad från den första deltagaromgången så finns det inom gruppen deltagare som ser nätverksarbetet som en bärande del av hela projektet. Tyvärr verkar det som om det är dessa deltagare som är mest kritiska till nätverksarbetet. Samtidigt berättar andra deltagare om att nätverksarbetet har gett dem nya insikter och lett fram till samarbeten med andra deltagare eller kontakter som de knutit på grund av sin medverkan i Driva. En majoritet av deltagarna anser inte att projektet har hjälpt dem att utöka sitt företags nätverk i någon betydande omfattning. Närmare 55 % svarar i enkäten att medverkan i projektet har hjälpt dem i liten eller mycket liten utsträckning att utöka sitt företags nätverk. Enbart 6,5 % anser att Driva har hjälpt till att utöka företagets nätverk i mycket hög grad, se diagram 2:7. 67

68 Diagram 2:7. Vid en jämförelse av samma fråga som ställs i diagram 2:7 mellan den första och den andra deltagargruppen så är skillnaderna små. Genom att studera enkätkommentarer och intervjusvaren framgår det dock att de olika grupperna har kommit fram till sitt utlåtande av olika anledningar. Den första gruppen pekade främst på bristande engagemang från sin egen sida, medan den andra deltagargruppen istället refererar till ett bristande engagemang deltagarna emellan som den främsta orsaken till att Driva inte har hjälpt till att utöka deras nätverk i någon större omfattning: Det bygger på att folk är engagerade och är med. Jag kände inte att det klickade direkt med så många företag och det var inte riktigt den typen av företag som jag är intresserad av att ha med i vår konstellation. Jag har fått en kontakt som kan ge mig något. Själva nätverkandet fungerade dåligt. När jag i början av kursen försökte få igång nätverkande via mail, med samtliga deltagare fick jag bara svar från en person. Det är denna person som jag fortfarande har kontakt med. Nätverkandet var bland det viktigaste som jag såg med kursen. Då det inte fungerade tycker jag att mycket av kursens mening gick förlorad. Jag har saknat engagemanget från deltagarna som man faktiskt tar på sig när man tackar ja till att vara med i ett sådant här projekt. Nätverkandet fungerade inte bland deltagarna. Sammantaget är 48 % av deltagarna är tveksamma till att de kommer att bibehålla kontakter som har knutits genom Driva. Detta innebär en tydlig förändring jämfört med den första deltagarkullen där 35 % var tveksamma till om de skulle bibehålla de kontakter som knutits. Samtidigt ökar även andelen deltagare som ser det som mycket sannolikt att de kommer hålla de kontakter som knutits genom Driva vid liv, se diagram 2:8. 68

69 Diagram 2:8. Detta framgår även i svaren på de öppna enkätfrågorna: Jag träffas och umgås fortfarande med andra Driva-företagare. Det hänger på mig. De personer som jag kommer att vilja hålla kontakten med kommer jag också att hålla kontakten med. Den enda kontakten jag har är ganska bra. Det framgår av både enkäten och genom intervjusvar att flera deltagare har haft konkret nytta av de kontakter som de knutit via Driva. Diagram 2:9 åskådliggör att 52 % av deltagarna anger att de har inlett eller planerar att inleda ett samarbete med någon kontakt som de har träffat genom projektet. 69

70 Diagram 2:9. Ett exempel från intervjusvaren på planerade samarbeten: Jag har fått lite kontakter. Två personer som jag kommer träffa framöver, men vi är i helt skilda branscher så vi kommer inte att samarbeta och jobba ihop men vi kommer kunna sprida information om varandra. Jag har träffat en annan tjej som är i hästbranschen som jag förhoppningsvis kan samarbeta med i framtiden. Det finns även deltagare som inte har inlett några samarbeten som berättar att de ändå har haft nytta av nätverket: Det väckte en tanke att man ska fråga leverantörer om man kan utnyttja deras nätverk. Till exempel fråga hissmontörer och de som levererar lås om vilka kontakter de har och på så sätt nå fastighetsägare när vi letar boenden för ungdomar. Det hade inte varit samma grej om man inte hade byggt så mycket på nätverk. Det har stärkt mig som företagare. Det finns även exempel på deltagare som anser att de har haft nytta av nätverket under projekttiden, men ser för närvarande inte något behov till att utöka sitt nuvarande nätverk. Även om det inte sker något utbyte idag så säger dessa deltagare att de vet var de ska vända sig om behovet skulle uppstå: Jag har ändå haft god nytta av nätverksarbetet och vore det inte för att jag redan har ett riktigt bra nätverk här hemma så skulle jag nog haft mer nytta av de nya kontakterna. Jag kanske inte har fått så många nya aktiva kontakter men jag har fått nya ingångar som jag kan använda om jag skulle behöva dem. Kunskapsbanken som finns i Göteborg och Borås är exempel på det. De som är kritiska till nätverksarbetet har ofta erfarenhet av andra företagsnätverk. Jämförelsevis anser de att företagsnätverken de är involverade i på annat håll har haft en bättre påverkan på deras företags nätverk jämfört med Driva. Deltagarna uttrycker önskemål om att Driva borde samarbeta mer med befintliga företagsnätverk där det finns företag som deltagarna skulle kunna 70

71 ha nytta av att nätverka med. Enkäten visar att deltagarna överlag anser att projektet inte har lyckats bredda nätverket utanför de bolag som deltagit i Driva. Flera deltagare uttrycker även önskemål att de gärna skulle vilja haft större möjlighet att nätverka med föreläsarna, se diagram 2:10. Diagram 2:10. Detta lyfts även fram i intervjuerna och svaren i de öppna enkätfrågorna: Nätverksmässigt har det inte gett mig så mycket. Jag har gjort andra saker som har gett större effekt. Jag är aktiv inom företagarna, arbetar aktivt i BNI [Business Network International lokalt företagsnätverk vår anm.] och är med i Lions. Det bygger på att folk är engagerade och är med. Jag kände inte att det klickade direkt med så många företag och det var inte riktigt den typen av företag som jag är intresserad av med i vår konstellation. Det har inte hjälpt mig så mycket. Jag har varit med i BNI [Business Network International lokalt företagsnätverk vår anm.] lokalt och det har hjälpt mig med mitt nätverk. Jag har kanske lärt känna någon Drivadeltagare men det har inte stärkt mitt nätverk direkt. Kan man marknadsföra sig bättre i befintliga företagsnätverk i Göteborg? Det finns väldigt många bolag i andra befintliga nätverk som man kan ha nytta av i Driva. En deltagare säger att problematiken kring nätverkandet påverkade hela projektet till den grad att deltagaren inte var nöjd med Driva som helhet. När jag tänker efter kan det här vara den springande punkten till varför jag inte är särskilt nöjd. Nätverkandet fungerade dåligt. Det är visserligen inte rimligt att räkna med att projektledarna ska hålla i projektet och samtidigt kunna ge så mycket till varje enskild deltagare, men hade nätverkandet i hela gruppen fungerat bättre så hade allt fått bättre betyg. Deltagarna anser att främst föreläsningar, workshops och andra Drivadeltagare är de komponen- 71

72 ter av projektet som har haft störst positiv inverkan på sitt företags nätverk, se diagram 2:11. Diagram 2:11. En tydlig förändring jämfört med den första deltagaromgången är att mentorprogrammets påverkan på företagens nätverk skattas betydligt lägre av deltagarna i den andra deltagaromgången. En väl fungerande och aktiv mentor-adept-relation skapar förutsättningar för deltagaren att bredda sitt nätverk med entreprenörer som inte deltar i Driva. Det finns alltså indikationer på att sämre vitsord kring nytta och matchning av mentorer även påverkat deltagarnas omdöme av nätverksarbetet. Precis som i den första deltagargruppen anses de lokala mingeleventen vara en av de komponenter inom projektet som har påverkat företagens nätverk minst. Orsaken till detta är alltjämt att relativt få deltagare har dykt upp. En del deltagare säger att de inte har varit medvetna om att det har varit några mingelträffar och andra påpekar att de gärna hade sätt att mingeleventen borde ha marknadsförts bättre eller planerats bättre: Jag tror inte att jag fått några inbjudningar. Jag får massor av mail och inbjudningar via företagarna, kanske har jag fått något genom dem som jag har missat. Mingelträffarna i Borås borde ha marknadsförts bättre. Nu kom inbjudan oftast muntligen i samband med föreläsningarna. Skicka hellre ut inbjudan via mail så att det går att planera in dem, som enmansföretagare har jag inte så gott om tid. Nu blev det istället att jag prioriterade annat. Gång efter annan var drivaträffen under en vecka med helgdag. När en av veckans fem dagar försvann i röd dag var det fullständigt fel att förlägga drivaträffen just då. Bland de deltagare som deltog så finns det egentligen bara ett exempel där mingeleventet gett ett konkret resultat utöver den sociala aspekten. Det finns önskemål om att mingeleventen skulle innebära större möjlighet att bredda nätverket genom att även bjuda in föreläsarna och förmå fler deltagare från andra deltagaromgångar att närvara. En deltagare från Skaraborg påpekar att den gemensamma tågresan till föreläsningarna och workshopparna var ett utmärkt tillfälle att lära 72

73 känna övriga deltagare: Jag var med på ett julmingel och det var på så sätt jag fick kontakt med Miljöbron och därigenom fick jag också andra kontakter. Jag fick en helt annan kontakt med projektledarna och de deltagarna som var där. Affärsmässigt gav det ingenting men det är alltid trevligt att prata med folk och lära känna dem på ett annat sätt. Spontant tycker jag att mina tågresor har gett mer. Det var många som åkte upp mot Skövdehållet. Det var synd att inga föreläsare har kommit någon gång och att det var så få från tidigare Drivagäng. Det gjorde att det inte blev så många nya kontakter och gav inte så mycket som jag hoppats Vägledning och kontakt med projektledarna Inom ramen för projektet erbjuds deltagarna vägledningsmöten med den lokala projektledaren. I ansökan till Europeiska socialfonden finns ett specifikt mål att varje deltagare ska genomgå minst fyra stycken vägledningstillfällen under projektets gång. Upplägget för planering och genomförande av vägledningar beskrivs mer ingående i kapitel Projektet har inte uppnått målet om antal vägledningar per deltagare. Av de som har svarat på enkäten har 31 % enbart varit på ett vägledningsmöte, närmare bestämt intervjun som hölls med dem i samband med att de blev antagna till projektet, se diagram 2:12. Diagram 2:12. Även om Drivas projektledare inte har nått upp till målet med antal vägledningar anser flertalet deltagare i omgång två, precis som deltagarna i omgång ett, att vägledningstillfällena har givande eller mycket givande, vilket redovisas i diagram 2:13. 73

74 Diagram 2:13. I intervjuerna och enkätsvaren varierar deltagarnas synpunkter på vägledningar. Många är dock väldigt positiva och anser att vägledningarna har varit givande eller att den projektledaren som de haft har varit duktig på att hålla vägledningar på ett coachande sätt: De personliga mötena har varit mycket bra. Där har ju bollandet kunnat bli mycket personligt och jag har fått frågor som exempelvis: hur lång tid tror du att du behöver för att tjäna in till en halvtid, som var mitt mål? Mitt svar har sedan ifrågasatts, vänts och vridits på. För mig är det dessutom bra att ha någon som "håller koll" på mig och som jag gärna vill prestera bra inför. Tydlig vägledning och positivt fokus på mål och att nå dem. Det har varit den stora vinsten. De har varit jättebra. Vi har jobbat konkret med de olika verktygen jag har fått på föreläsningarna. Affärsmodellplan och prissättning. Vi har konkretiserat föreläsningarna. Jag har varit på ganska många, fler än fyra. Det har varit bra för att kunna bolla de idéer som Driva gett. Jag fick bekräftelse på att det jag tänkte var rätt. Skulle vilja ha lite mer diskussioner och träffas ännu mer, men känner att jag inte har haft tid. Lotta har föreslagit fler tillfällen och hållit kontakten hela tiden på ett bra sätt, men tiden har tyvärr inte funnits. Lotta har varit fantastiskt duktig. Hon har hjälpt mig att rensa bland energibovar och hjälpt mig med en kontakt med en eventuell mentor. Vi har också diskuterat inriktningen på mitt företag där Lotta har varit ett bra bollplank. Lotta Lehikoinen i Borås är en mycket bra coach. Kompetent och med stort engagemang samt var hon duktig att se vad just mitt företag behöver för att komma vidare. De var drivande och motiverande 74

75 Hade ett möte med Christina Thordén som var givande. De deltagare som har varit mer kritiska har framförallt haft synpunkter på att de inte kände till att det fanns möjlighet till att boka vägledningstillfällen: Nej. De måste ha missat det. Jag har inte blivit tillfrågad. De kanske har nämnt det men jag kommer inte ihåg att jag blivit tillfrågad. Vi hade bara ett vägledningstillfälle vad jag minns. Skulle man ha fler? Det hade jag gärna haft, visste inte om detta. Träffade min utomstående mentor som Driva ordnat vid tre tillfällen. Vet inte vad ni menar med vägledningstillfällen. Egentligen är det väl noll. Men om ni räknar med workshops och frågorna som man kunde bolla då blir det fler. Flertalet av deltagarna som inte har haft vägledningar i den utsträckning projektledarna förutsatt har dock gjort valet att inte boka vägledningar: Jag har inte varit i behov av fler. Dessutom träffade jag mer kompetenta coacher att bolla min utveckling med än Drivhusets personal. Beror bara på mig. Jag tänker inte alltid på att det kan vara bra att bara snacka lite med någon som inte är involverad i verksamheten, fast jag egentligen vet om det. Men tidsbrist har nog varit avgörande. Överlag är deltagarna i omgång tre nöjda med projektledarnas genomförande av Driva, vilket framgår i diagram 2:14 Det genomsnittliga betyget för projektledarnas genomförande är något högre för deltagaromgång två än vad skattningen är i deltagaromgång ett. Diagram 2:14. 75

76 Det finns blandade kommentarer kring den samlade bilden av genomförandet av Driva. De positiva lyfter fram att det har varit en bra planering och en tydlig struktur: Det har varit väldigt proffsigt med engagerad personal och duktiga föreläsare. Jag var lite skeptiskt inställd från början men är väldigt glad att jag var med. Överlag tycker jag att det har varit jättebra. Kvaliteten på hela projektet var bra. Projektledarna, lokalerna, hela projektplaneringen. Det har funkat bra och var väldigt smidigt med både sms och mail. Jag kände mig aldrig underinformerad. Jag tycker det har varit ett bra upplägg med föreläsningar och workshop. Det funkade jättebra. Erik åkte med oss varje gång till varje tillfälle. Projektledaren tog kontakt med alla som skulle åka tåg från Trollhättan. Då fick vi mycket mer kontakt och fick tid med varandra. Jag kunde ställa frågor som jag hade. Många deltagare lovordar även projektledarna och deras engagemang: Det har fungerat jättebra. Jag kan kontakta honom när som helst men jag känner också att jag kan kontakta de andra på Drivhuset när jag vill. Det har funkat jättebra. Vi har haft jättebra träffar och även haft kontakt mellan träffarna. Jättebra, tillgänglig. Hon har kunnat svara på mina frågor. Jag tycker det har funkat. De har förmåga att sätta sig in i mina förutsättningar. De kan fråga rätt frågor. Lotta är en extremt engagerad människa och det har funkat jättebra. Jag tycker att det har varit jättebra när vi har träffats och Lotta har fungerat som ett bollplank. Jag tycker hon alltid har agerat proffsigt och engagerat. Lika många deltagare som har varit positiva har varit kritiska till vissa delar i projektgenomförandet. Vad deltagarna var kritiska varierar i högre utsträckning för deltagarna i omgång två än omgång ett. I deltagaromgång två påpekas det att det var svårt att hitta till rätt lokal för dem som inte kom från Göteborg, att dagarna var för långa vilket gjorde att deltagare var tvungna att gå tidigare eller att projektledarna inte förlängde de gemensamma luncherna och utnyttjade dem som ett mer avslappnat mingeltillfälle: Bedrövligt att föreläsningar alltid hölls på olika håll i Göteborg. Borde varit en självklarhet att man hade en och samma lokal alltid. Att komma inresande till Göteborg och leta sig fram till olika lokaler varje gång var hopplöst. Ibland fel info vad gällde lokal, så man hittade inte eller kom till fel plats. För mig var dagarna för långa. Jag hade svårt att komma loss hela dagar. Lite för lite mingel, för korta lunchraster som kunde varit väldigt givande efter seminarier. 76

77 4.2.7 Nytta och uppfyllda förväntningar En klar majoritet av den andra deltagaromgången anser att Driva har levt upp helt och hållet eller delvis till deras förväntningar. Noterbart är dock att andelen som anser att projektet enbart delvis eller inte alls har levt upp till deras förväntningar är större jämfört med den tidigare deltagaromgången. Diagram 2:15. Förändringen kan härledas till den kritik som framförts angående nätverksarbetet men noterbart är även att bara någon enstaka deltagare lyfter fram mentorskapet när de får frågan om vilken nytta de har haft av projektet. För den första deltagarkullen kan mentorskapet definieras som en av de främsta framgångsfaktorerna för deltagarnas upplevelse av projektet. Duktiga föreläsare som var mycket givande. Det gav mycket att träffa andra i samma situation. Positivt med mentor. Jag känner att jag fått ut allt det som jag ville ha av Driva bortsett från att jag aldrig blev tilldelad någon mentor. Jag fick nya verktyg och knöt några nya värdefulla kontakter. Bland den andra deltagaromgångens kommentarer i enkät och intervjuer så går det att identifiera tre stycken områden där de anser sig haft nytta i sin verksamhet av att delta i Driva; ny kunskap, struktur för sitt arbete och växa i rollen som företagare. Generellt kan sägas att deltagarna ser föreläsningarna som den främsta källan till den nya kunskap som de har fått genom att vara med i Driva. Även tillgängligheten och proffsigt bemötande har varit positiva faktorer. Flera deltagare lyfter särskilt fram att ny kunskap kring förhandlingar och hur de ska ta betalt har gynnat deras företag. Det har varit mycket nyttig information och intressanta föreläsare. Många bra föreläsningar och duktiga föreläsare. Det ger alltid något om du själv är motiverad att vilja lära mer och ta itu med jobbiga saker. 77

78 Lätt och nyttig information. Tillgängligheten och ert bemötande som är mycket proffsigt samtidigt som det är avslappnat Allra viktigaste är kunskapen. Hade tidigare inte tillräcklig kunskap för att utföra vissa grejer. Idéer hur jag kan fortsätta utveckla mitt företag. Den största konkreta nyttan är nog att jag lärt mig att förhandla pris med kunden och skriva offerter. Föreläsningar med Thordén var riktigt bra. Jag tyckte det var obehagligt att ta betalt tidigare och där fick jag konkreta verktyg så att det blev lättare. Jag tar mig själv på allvar som företagare nu och inser att jag kan ta bra betalt för mina tjänster. Nya kontakter och lärdomar i att ta betalt på rätt sätt. Flera deltagare tycker att Driva har hjälpt dem att bli mer effektiva genom att de har fått konkreta redskap för att strukturera och planera sitt arbete. Deltagarna berättar om hur de fått stöd och hjälp att välja riktning för deras verksamhet och hur projektet har hjälpt dem att börja arbeta mer målmedvetet. Även här nämns ny kunskap inom prissättning som ett viktigt verktyg. Jag har rensat lite mer bland mina uppdrag och kunder och på så sätt fått bättre struktur och kunnat bli mer effektiv. Jag har lärt mig att ta betalt mer och fått hjälp att välja riktning för mitt företag. Jag har satt mig ner och tittat på priser och vilken effekt det får om jag ändrar priserna. Första gången på 12 år har jag lagt en årsplan och tänkt på när vi ska göra saker för att klicka när det väl gäller. Driva har fått mig att jobba mer med planering! Målmedvetenheten blev tydligare. En stor del av de positiva kommentarerna kan karakteriseras med att Driva har hjälpt till att stärka och utveckla deltagarna i rollen som egenföretagare. Bland dessa kommentarer går det att utläsa att Driva har bidragit med en plattform där deltagarna har kunnat få bekräftelse, feedback och ny kunskap som gjort att de har kunnat växa i rollen som företagare. Driva gjorde att jag fick bättre självkänsla och kände mig tryggare i rollen som företagare. Det fick mig att utvecklas som företagare. Jag vill göra så mycket mer som företagare och utveckla företaget. Där tycker jag Driva har varit jättebra. Under Driva började jag ta mitt företagande på allvar. Dels förstod jag vilka åtgärder jag behövde vidta för att klara av att driva företaget, och dessutom fick jag mycket positiv feedback på min affärsidé från såväl Drivas personal som de andra företagarna. Jag är företagare idag, tidigare testade jag bara, tog inte mig själv och mitt företagande på allvar. Jag har också blivit mer medveten i min marknadsföring och i mina kontakter. Säljer in mig bättre och vågar ta betalt. Bestämt att vi ska satsa på företaget och inte vela med annat jobb. Bättre fokus, snabbare utveckling och bättre ekonomi. Upplevelsen av nyttan av att nätverksarbetet inom ramen för Driva varierar bland deltagarna. En del deltagare har utökat sitt nätverk och anser att de har fått ny kunskap kring hur de kan utnyttja sitt befintliga nätverk. Jag har frågat mig hur jag kan omvandla nätverkstänket som vi pratat om i Driva i min verksamhet. Jag hade många kontakter och ett stort nätverk över hela Sverige redan tidigare men Driva hjälpte mig att få nytta av det i min verksamhet. Andra är missnöjda med engagemanget i gruppen och anser inte Driva har utökat deras nätverk i den omfattning de hade hoppats på och uttrycker en besvikelse över att nätverksarbetet genererat 78

79 få nya samarbeten och nya inkomster Jag hade önskat ett större engagemang i gruppen. Många försvann under resans gång. Vi var bara 30 deltagare vid sista tillfället. När många försvinner påverkar det möjligheten att nätverka. Jag trodde nog att det skulle generera fler samarbeten och inkomster. Det är ju faktiskt därför vi är där. Jag tycker vi generellt sätt var för dåliga på att pitcha in varandra i våra nätverk. Flera av deltagarna är kritiska till gruppens sammansättning och att innehållet inte var på den nivå som de hade förväntat sig när de anmälde sig till projektet. Kritik riktas mot att allt för många företag inte var tillräckligt etablerade, vilket i sin tur gjorde att de mer erfarna företagarna inte fick den hjälp av projektet som de hoppats och innehållet blev för generellt. Även om det går att identifiera fördelar av att vara med i projektet så var dessa dyrköpta sett till det arbete och den tid som mer etablerade företagare lagt ner genom att medverka i projektet. För generella i upplägget. Blev först förvånad över att det var så många bolag medverkande och bra med spridning av branscher. Kändes dock som att det främst var verksamheter i startgroparna, ensamkonsulter utan intäkter och så vidare. Skulle kunna delas upp i ytterligare steg för att få ihop företag i liknande fas såsom BRG gör med Expedition framåt. Jag tycker att kursen var för basal. Vi skulle ringa in vår verksamhet och profilera oss. Tycker nivån var snarare lämplig för att vara i startgroparna än att redan vara etablerad. Övningar som att leka säljare i telefon passade endast några få företag. De flesta arbetar inte ens på de sätt i verkligheten som övningarna var inriktade på. Tycker vi borde fått tid att tillspetsa vår egen verksamhet exakt där vi själva är. För mycket fokus på allmänt företagande. Det är ett svagt ja. Jag lärde mig saker och fick en kontakt, men det var för stor insats i arbete och tid för att få dessa fördelar. Enstaka deltagare riktar kritik mot föreläsarna och pekar på att de inte anpassat innehållet till deltagarna och i allt för stor utsträckning försökte marknadsföra sina egna tjänster. Hade förväntat mig mer av föreläsarna, jag menar det är inte så att någon av oss som satt där hade kr att investera eller vad han sa som hade hand om mediaföreläsningen. Alldeles för långt bort ifrån verkligheten. Och så var det bland fler av föreläsarna upplevde jag. Följdfrågor som ställdes bollades runt bland deltagarna och man blev mer än en gång hänvisad till "lösningar" som i realiteten inte alls var för ens företag. Deras samarbetspartners hade verkligen vett att ta betalt och den "rådgivning" man fick, den gick egentligen ut på att man skulle välja dem, till exempel KPMG som ens revisor. När det inte var aktuellt så var det heller inte så aktuellt att komma med råd. Från Drivas sida uppfattade jag det som att vi hade rådgivning att tillgå, men från till exempel KPMG:s sida uppfattade jag det som att man också då skulle vilja ha dem som revisor och bli kund där. Det finns indikationer på att Driva har hjälpt till att öka lönsamheten hos många av deltagarna. Nästan hälften (43,3%) av företagarna anser att Driva har hjälpt till att öka antalet avlönade timmar som företagare, se diagram 2:16. Återigen berättar deltagarna att deras medverkan har hjälpt dem att våga ta mer betalt för sina tjänster. Bland deltagarnas kommentarer kring varför antalet avlönade timmar ökat går det att se kopplingar till den nytta som de berättat om. De har haft nytta av nya kunskaper inom försäljning och förhandlingsteknik. De berättar att de har blivit mer fokuserade och de känner att de vågar ta betalt mer för sitt arbete idag. En deltagare berättar om de genom projektet har fått en långsiktig kund. Ökad försäljning och bättre förhandlingsteknik. Jag vågar ta mer betalt för mitt arbete idag än tidigare. 79

80 Mer sälj och fler kunder. Mer fokuserat och bättre driv från mig. På grund av tips under Driva tiden hittade jag en långsiktig kund. Diagram 2: Jämställdhetsintegrering I sin ansökan till Europeiska socialfonden läggs en stark betoning på Driva som ett jämställdhetsprojekt, se kapitel Liksom deltagarna i omgång ett är det ingen deltagare i omgång tre som har uppfattat Driva som ett jämställdhetsprojekt utan istället att projektet har fokuserat på företagande generellt. Majoriteten av alla deltagare anser att Driva har skapat lika förutsättningar för både kvinnor och män att utveckla sina entreprenöriella egenskaper, vilket belyses i diagram 2:17. 80

81 Diagram 2:17. På frågan om deltagarna upplever att projektet skapat lika förutsättningar för både kvinnor och män att utveckla sina entreprenöriella kvaliteter inom Driva svara majoriteten av deltagarna att de inte har uppfattat att Driva skulle ha någon jämställdhetsfokus över huvud taget, men att projektet också infriat eventuella jämställdhetsaspekter genom att inte fokusera på kön utan istället på företagande: Jag har inte reagerat på något negativt och jag är noga med sådant så det hade jag nog gjort om det hade förekommit. Det var inget särskilt fokus på manligt företagande eller liknande. Det kändes som om man har tagit hänsyn till att alla har olika förutsättningar. Har inte reflekterat så mycket över denna aspekt i detta sammanhang och då gör jag antagandet att jag upplevt det som att både män och kvinnor ansetts ha samma möjligheter. Jämn fördelning på föreläsare och ansvariga inom projektet med lika viktiga föreläsningar och ansvarsområden. Vi har även pratat om personligheter som jämställda, inte könsbestämda. Också givetvis, att deltagarna var blandade. Jag är väldigt engagerad i jämställdhetsfrågor, men jag måste erkänna att under projektet tänkte jag inte på det. Det brukar vara ett gott tecken på att allt fungerar som det ska. Märkte ingen större skillnad, det vill säga jag tycker att man utgick från individ och inte kön. En deltagare påpekade dock att det var alldeles för få kvinnliga föreläsare: Det kunde gärna ha varit några fler starka kvinnor som föreläsare. 81

82 4.3 UTFALL DELTAGAROMGÅNG 3, HÖSTTERMIN 2012 Vi har intervjuat sammanlagt sex deltagare ur deltagaromgång tre, två från varje region fördelad över bransch, kön och närvaro på Drivas aktiviteter. Alla deltagaromgångar har även tagit del av en enkät. Enkäten redovisar endast ett svar per företag, så de fem deltagare som i omgång tre ingått i ett företag med en annan Driva-deltagare räknas som bortfall. Sammanlagt har 43 av 49 företag som genomgått omgång tre svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 88 %. Bortfall och svarsfrekvens per region redovisas i tabell 4. Tabell 4. Region Omgång 3 Bortfall Svarsfrekvens Antal rekryterade deltagare Har enligt egen uppgift ej deltagit i Driva Ingår i ett företag tillsammans med annan Drivadeltagare Antal företag efter bortfall Antal företag som svarat på enkät Svars-frekvens i procent Borås % Göteborg % Skaraborg % Trollhättan % Summa: % Initial kontakt, förväntningar och nytta De flesta deltagarna i omgång tre beskriver att de fick kännedom om Driva genom att projektledarna i Driva kontaktade dem eller att de redan gick på vägledning hos Drivhuset och fick kontakt den vägen. Några deltagare svarar även att de hört om Driva via omvägar, av kollegor eller vänner. Ingen uppger att de sett några annonser eller tagit del av någon annan reklam. Skälen till att de deltagare som rekryterades lockades av Driva varierar. Många svarar att de behövde få in ny input av antingen kunskap eller genom att träffa andra företagare i samma position: Intresserad av nätverket och att av prata med andra drivande företag i ledande positioner. Hoppades på att få kontakter och en del nyckelord att ta med sig från föreläsningarna. Jag hade befintliga projekt igång redan som innebar att jag arbetade mot andra företag. Jag hoppades få bolla mina idéer med andra drivadeltagare, föreläsare och projektledare. Jag hoppades få inspiration från föreläsningar och få tips på nya sätt att bedriva företaget. Få nya tankar och idéer för att göra saker på ett annat sätt. Få höra hur företagare i andra branscher gör och höra framgångsberättelser från andra företagare och föreläsarna. Det är lätt att känna att man har kört fast i sina hjulspår och gör samma saker om och om igen. Jag hoppades få nya idéer och utveckla mitt sätt att arbeta. Utöka nätverket. Få en spark i baken inför mitt företagande på heltid. Jag ville lära mig att göra rätt från början. 82

83 Jag vill få utbyta erfarenheter med andra, knyta kontakter och lära mig nya saker. För att se sig i ett sammanhang, bygga nätverk, samt få input och sina egna idéer verifierade. Jag ville ha inspiration och träffa andra som går igenom en liknande process. Jag hade ny inriktning på mitt företag och behövde lite ny input. Lika många deltagare lockades av de mer kunskapsintensiva delarna i projektet som rör föreläsningarna och då framförallt teman som rör sälj, prissättning, marknadsföring och ekonomi: Anledningen till att vi sökte till Driva berodde på att varken jag eller min kollega har erfarenhet av att driva företag. Vi kände att vi ville lära oss mer om att vara företagare eftersom vi har fått ta en större roll i företaget och om vi skulle ta över längre fram så var det bra att ha gått Driva. Sälj och marknadsföring och men främst lära mig mer om sälj. Framför allt ville jag lära mig mer om att ta betalt och sälja in sig själv som företagare. Lära mig att strukturera upp arbetet och få bättre logistik över allt som ska göras i företaget. Hur kan man nå nya kundgrupper och så ville jag lära mig mer om allt som har med marknadsföring att göra. Jag hoppades att jag kunde öka min kunskap om hur man använder sociala medier för att marknadsföring. Hur får man kunder att stanna och hur får man nya? Jag ville få nya idéer för att utveckla företaget. Hur man marknadsför sig och sitt företag. Jag trodde jag skulle lära mig om prissättning och positionering som företagare. De var helt enkelt de punkter som Driva marknadsförde sig med. Kände att vi behövde bättra på kunskapen på vissa områden och gjorde så tack vare bra föreläsare och workshops. Jag ville ha hjälp att se över vår affärsmodell, vårt sätt att marknadsföra oss och kunna växa på ett bra sätt. Jag ville lära mig mer om företagande, skapa kontakter och få inspiration till att driva företaget bättre. Också för att lära mig hur jag kan skapa en bättre prissättning och få inspiration av andra företagare. Andra företag uttrycker sig mer generellt kring att de lockades för att få en bättre struktur, andra verktyg eller stärka sin identitet som företagare till skäl varför de lockades till Driva: Mina grundförväntningar var att få verktyg för att effektivisera verksamheten och få lite mer trygghet i rollen som företagare. Träffa nytt folk och nätverka, hitta nya samarbetspartners. Förväntningen att vi skulle få verktyg att begripa vad vi sysslar med i företaget och kunna arbeta mer aktivt med administration och andra delar som vi inte varit så involverade i tidigare. Få kunskaper om hur man går till att driva ett företag. För att få hjälp med att ordna upp vårt företag som ofta känns ganska spretigt och rörigt. Få hjälp att fokusera på rätt saker och sålla bort resten. Verkar som man kunde få matnyttig kunskap för att få mitt bolag hållbart under lång sikt och för att skapa ett nätverk inom företagarvärlden. Behövde få inspiration och verktyg för att ta kontrollen och sköta företaget mer strukturerat och målinriktat 83

84 4.3.2 Föreläsningar Åtta föreläsningar med teman: tillväxt, ekonomistyrning, marknadsföring, sälj, struktur och förhandlingsteknik har deltagare i omgång tre haft förmån att delta i mellan den 12 september 11 december Deltagarna har träffats under heldagar varannan vecka där det varit föreläsning på förmiddagen och workshops på eftermiddagen. Föreläsarna har varit externa aktörer. Samtliga deltagare fick i samband med att de antogs till projektet ett schema med datum och kort beskrivning angående föreläsare och tema för varje enskild föreläsning och workshop. Upplägget för planering och genomförande av föreläsningarna beskrivs mer ingående i kapitel Överlag är de flesta deltagare mycket nöjda med kvaliteten på föreläsningarna, vilket framgår i diagram 3:1 där föreläsningen i förhandlingsteknik har fått mest positiva omdömen. Diagram 3:1. Många kommentarer i intervjuerna och enkätsvaren är också mycket positiva till enskilda föreläsare eller till alla föreläsningar generellt: Alla föreläsningar har varit bra. Alla har kunnat sitt ämne. Särskilt har föreläsningarna om marknadsföring och effektivitet varit utvecklande. Inspirerande då det är personer som börjat på noll och gjort samma resa. Marknadsförarna Renew Garden var väldigt bra och tillmötesgående. Jag har även varit i kontakt med dem efter Driva. Ulla-Lisa Thordén som höll marknadsföring och sälj var väldigt inspirerande och ödmjuk i sina åsikter och i sitt utförande även om hon visste vad hon ville. Mitt sätt att höja priset vid varje ny storkund, så kallad business kund. Mycket lärorikt att höra Ulla- Lisa kring detta. Fick även direkt nytta av Richards personlighets typer när jag skulle träffa en ny business kund som verkade vara lite ovanlig. Mycket bra kunskap gjorde att jag kunde ta honom på rätt 84

85 sätt. Överlag så tycker jag att föreläsningarna i sig var väldigt bra och som helhet så finns det bitar ur varje föreläsning som kommer att vara tillämpbara i vår utveckling på Steget Vidare. Att lära sig att ta betalt och jobba med prissättningen var konkret information. Att många tyckte att det var en bra del av projektet är ett exempel på att konkret information funkar bättre. Har haft lite nytta av de föreläsningar jag kunnat var med på. De förstärkte den bild, och de tankar jag hade sedan innan. I övrigt kunde jag ej deltaga då jag haft kundmöten och jobb i företaget. Fick bra insikt om vad som verkligen kan fungera och blev sugen att prova. Sociala medier och marknadsföring höll jag på med i mitt företag då och det kunde jag implementera direkt. Den första föreläsningen var jättebra som handlade om olika personlighetstyper och att det var viktigt att anpassa sig efter varje kund. Ulla-Lisa Thordén som bland annat höll föreläsningen om sälj var superbra. Allt, förutom digitala medier och beteendestilar, var väldigt bra och matnyttigt. Kände att jag fick inspiration och fick nya verktyg som jag kunde använda i mitt företag. Väldigt engagerade föreläsare, oavsett ämne var det lätt att hänga på och följa med. Nätverksföreläsningen var bra och lärorik. Jag har inte sett nätverk som en affärsmodell tidigare och jag förstod det som om det var mer eller mindre föreläsarens jobb numera. Hur han tog sig an våra frågor och berättade engagerat om nätverk. Engagemanget smittade av sig. Att lära sig mer om prissättning och att ta betalt var jättebra. Hur man kan räkna timmar som jag tar betalt för. Det har jag verkligen tagit till mig. Nätverkande var jätteintressant men det har jag inte fått någon praktisk användning för ännu. Jag tror att jag tänker mer på hur jag bemöter nya människor i affärssituationer. Även när de inte är kunder som jag träffar så tänker jag mer på hur jag presenterar mig. Jag kan alltid lära mig något nytt eller få möjlighet att samarbeta med de jag träffar längre fram. Även för deltagaromgång tre så framträder en viss motsägelsefullhet om vi jämför de frågor där de fått skatta olika föreläsningar mot de svar de återgett i intervjuer och de öppna enkätfrågorna där de tenderar att vara mer kritiska. Det finns även viss kritik gentemot vissa föreläsare eller mot kunskapsnivån som vissa föreläsningar höll. Framförallt framträder att många anser att det har varit för stor skillnad mellan högsta- och lägstanivå på föreläsningarna samt att deltagarnas olika kunskapsnivåer gjorde att alla inte ansåg att föreläsningarna höll utifrån vad de hade önskat för innehåll: Han som höll kickoffen kom jag väl ihåg för han sa feta människor massa gånger och nedvärderade dem, så jag tog väldigt illa vid mig. Tyckte han som höll kickoffen om tillväxt var lite för öppen. Kände mig liten fast jag vet att jag är duktig. Jag är ekonom så föreläsningen om ekonomistyrning som gick jag på för att få lite tips på hur jag kan förklara för andra, eftersom jag gillar att hjälpa andra. Han både räknade fel på formler vad gäller löneuttag och fick inte ihop sin egen gjorda övning så jag gick i pausen. Mitt tips till ekonomiavsnittet är att de jag själv lärt upp på detta har mest nytta av sunt ekonomitänk och inte redovisningsdelar. Man hinner inte komma så långt på en två timmars föreläsning så det hade varit bättre att skippa en del detaljer och mer pränta in de övergripande sakerna såsom ha låga fasta kostnader, jobba med att snabbt få in likviditeten, tips på hur man gör traditionellt fasta kostnader mer rörliga, hur man tänker med moms, löneuttag samt skatt på uttag, egenavgifter och så vidare. Redan när jag fick inbjudan till föreläsningarna insåg jag att det inte var relevant att lägga min tid på 85

86 detta. Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi, jag behöver inte lära mig om marknadsföring del 1 och 2, sälj, ekonomistyrning etcetera. Antingen måste man nog klargöra att programmet inte är för folk med förkunskaper i företagsekonomi, eller så får man kanske dela in programmet i en grupp med förkunskaper och en utan. Jag hade verkligen uppskattat ett program som stöd för att utveckla mitt företagande men det här var inte alls det jag hoppats på. Ekonomiföreläsningen var ej relevant för mig som mindre företagare och med enskild firma. En del av föreläsningarna liknade varandra ganska mycket, framförallt de två första. Kunde varit ett tillfälle istället. Vi kommer från olika branscher med olika kunskapsnivåer. Digitala medier var väldigt basic, fick inte ut så mycket av den föreläsningen. Man kunde ha informerat vilken nivå föreläsningarna var på i förväg så att man visste om det var lönt att vara där. Det hade varit bättre att dela upp de som var med i olika grupper utifrån vilka förkunskaper de hade. Ekonomin var för tungrodd, visst var det han sa bra, men det kändes inte relevant för mitt lilla företag. Tror att jag liksom många andra behöver mer "hands on". Var alldeles för mycket grundkurs för mig. Lite tråkigt dock att flera av föreläsningarna kändes som upprepning av varandra. Vissa av föreläsningarna som till exempel marknadsföring och sociala medier var alldeles för generella. Ibland kom föreläsarna bara med rekommendationer istället för att konkret visa på vad deras rekommendationer faktiskt kan ge för effekt på våra företag. Ge mer siffror så att jag som företagare kan göra avvägandet om det är viktigt att lyssna på de råd som de kommer med. Få gick in på konkreta saker. För generellt ibland, framför allt inom teknik, och jag saknade konkreta exempel som hjälpte mig som företagare att ta beslut om jag skulle lyssna på rådet som föreläsaren gav. Till exempel så nämndes att många kunder fanns på Facebook och att det därför var viktigt att finnas där, men ingenting sades om hur mycket tid jag skulle behöva lägga på att marknadsföra mig via Facebook eller hur många kunder som jag kunde förväntas nå. Hade detta varit mer konkret hade det varit lättare att fatta beslut om detta var något jag skulle satsa på En del föreläsningar har det varit hög kvalité på och andra inte. Den sista föreläsningen om marknadsföring var rena katastrofen, rent ut sagt enbart slöseri med tid, och det var kanske den jag hade hoppats mest på. Många lyfter fram föreläsningarna som anledning att de gick med i Driva. När de själva har fått skatta vad de har haft mest nytta av i föreläsningarna och workshopparna så hamnar ny kunskap, som är mest förknippat med föreläsningarna lägst i rangordningen. Högst hamnar nya affärsmöjligheter och stärka min självkänsla som entreprenör som mest är knyter an till workshopstillfällena där de fått presentera sig själva och komma i kontakt med andra Drivadeltagare. Detta belyses i diagram 3:2. 86

87 Diagram 3: Workshops Efter föreläsningarna har projektledarna lett en workshop på samma tema föreläsningen avhandlade under förmiddagen. Föreläsarna har inte varit närvarande vid workshopen men de har i vissa fall kommit med förslag på övningar och frågor som ska behandlas i workshopen. Inför deltagaromgång tre hade projektledarna valt att frångå de detaljerade instruktionerna som de hade utarbetat för de deltagare som gick omgång två samt som de hade valt att korta ner workshopparna med en timma. Upplägget för planering och genomförande av workshopparna beskrivs mer ingående i kapitel I enkätundersökningens svar får workshopen ett relativt högt betyg, se diagram 3:3. Fördelningen är ungefär procentuellt lika med hur deltagarna i omgång ett och två har skattat workshopparna. 87

88 Diagram 3:3. Många deltagare lyfter fram möjligheten att får prata med andra deltagare som något positivt med workshopparna, något som även belystes i diagram 3:4 ovan där deltagarna skattade vad de ansåg ha haft mest nytta av under föreläsnings- och workshopstillfällena: Det som var bra var att man fick konkret använda det man fick lära sig på föreläsningarna. Vissa var mer användbara än andra. Man fick chans att lära känna de andra deltagarna. Intressant och fick mycket kontakter med andra deltagare. Detta var chansen att prata med andra. Vissa gånger hängde det ihop med föreläsning. Ullas-Lisa Thordéns föreläsning var kanon på detta Att få göra det på riktigt och inte bara lyssna. De tillfällena som var bäst var när man kände att man fick konkreta tips i övningarna och kunde arbeta med det som de hade pratat om på föreläsningen. Lärorikt och man har alltid kommit hem full med idéer och tankar! Workshoparna har funkat bra när vi har jobbat igenom saker. De deltagare som var kritiska anmärkte framförallt på att det var svårt att hinna med så mycket som de önskat på de få timmar som workshopen pågick och att det med så många olika branscher oftast tenderade att bli alldeles för generella diskussioner som inte gav så stort värde: Ibland gav det inte så mycket. Oftast hade det föreläsningen på förmiddagen varit jättebra och workshopen höll inte samma nivå. Kanske blir det orättvist att jämföra. Därför blev det så att när jag hade mycket att göra i företaget så gick jag inte på workshopen, tror det hände två gånger. På förmiddagen gick man på djupet i varje ämne och fick mycket frågor och svar. Där lärde man sig jättemycket och på eftermiddagen behöll man inte djupet utan höll det enklare. Det hade varit bättre om det hade varit mer konkret och fortsatt på samma djup som man haft på förmiddagen. De som höll i workshopen rörde till uppgiften lite ibland och var inte lika proffsiga som föreläsarna. Det märktes att de inte var lika vana att hålla föreläsningar. Mer övningar som konkret hängde ihop 88

89 det som sades på förmiddagen hade varit bra. Det var lite tight med tid på workshopen och det fanns inte tid att bonda och lära känna de andra deltagarna. Lite tight med tid. Det hade varit bra med längre workshops så att man fick chansen att nätverka och lära känna de andra deltagarna bättre. Ibland kändes det som om det gick lite för snabbt i övningarna. Alla kunde inte konvertera förväntningarna på sin bransch. Gick framförallt på föreläsningarna. På workshopparna blev det inte mycket uträttat - för generellt. Jag har personligen haft mest nytta av föreläsningarna. Workshops blir svårt när det är så kort tid och alla har så olika behov men lite nätverkande kring någon eller några frågor varje gång för de som vill är bra, även om inte det gav just mig så mycket. Dessa har inte varit så effektiva då många inte varit kvar och då kunde man lika gärna gjort detta själva på annan plats. Jag har personligen haft mest nytta av föreläsningarna. Workshops blir svårt när det är så kort tid och alla har så olika behov. En del kommentarer i intervjuerna och enkätsvaren ger även vissa råd om förbättringar. Vissa deltagare tror till exempel att workshopparna hade blivit mer konkret om föreläsarna varit med under och hållit i dem. En annan deltagare påpekar att projektledarna borde försökt dela upp arbetsgrupperna efter bransch: Workshopparna bör ha ännu mer mingel. Försök att aktivt bryta gruppbildningar på workshops och föreläsningar för att man på det sättet kan få ut mer av nätverket. Vid varje tillfälle blir det lätt att man börjat prata med de man snackat med tidigare och därför blir det lätt att man arbetar med samma personer när man gör övningar också. När man väl började prata med någon ny person insåg man snabbt att de också hade massa med bra saker att bidra med. Kanske kunde man lösa det på något sätt så att man tvingades att jobba med olika personer vid varje tillfälle. En möjlighet vore att ändra workshopen något. Det var mycket sitta i grupper och diskutera med nya människor varje gång som måste förstå ditt företag innan man kan börja grupparbetet. Det vore bra om man kunde få lite mer synergi i gruppen genom att se till att de som arbetar i grupp förstår varandras idéer och affärsupplägg bättre. Mer produktiva workshops, nu var de en enda lång gäspning. Behåll föreläsarna på workshopparna. Jag har haft svårt att komma upp med idéer eftersom vår verksamhet ligger så långt ifrån det som de andra deltagarna sysslade med. Vid ett tillfälle satt jag med en silversmed, fotograf och någon som skulle anlägga vandrarhem. Vi skulle sälja eller köpa vår produkt och det blev lite fel. Den som skulle anlägga vandrarhem hade en idé om att leasa in el-cyklar till vandrarhemmet som hon även kunde sälja till kunder på vandrarhemmet. Fotografen som var motpart i rollspelet kunde inte hantera sin roll så bra eftersom det vi pratade om låg så långt från hennes verksamhet. Rollspelet blev inte realistiskt eftersom vi hade olika affärsområden och dåligt med förkunskap kring det som vi pratade om. Kanske vore det bättre om man kunde få till grupper med mer samlade affärsområden. Men det finns problem med det med så klart, man kanske inte vill dela med sig av sina affärsidéer på samma sätt då. Lite mer tid till workshops och nätverks- och mingelaktiviteter hade kanske gjort att man lärt känna varandra lite bättre. Om eftermiddagsworkshopen ska få högre status måste de hålla samma nivå som föreläsningarna. När någon i projektet pratar om någonting så var mer objektiv. Lyft fram både för- och nackdelar med det som de pratar om. Nu var det svårt att värdera det som sades. Skulle önska att de styrde upp lite bättre gällande tid som andra mer talföra tar i anspråk, fanns vissa som mer än gärna talade i egen sak och tog utrymme från övriga deltagare. 89

90 Dela upp grupperna efter förkunskaper inför föreläsningarna och workshops. De har varit givande, men ibland har jag varit helt slut efter en intensiv förmiddag, mycket folk och hög ljudnivå. Jag förstår att man vill lägga allt på en och samma dag, men ibland hade det varit mer givande om man fått gå hem och landa i kunskapen man fick från föreläsaren Mentorskap En intern målsättning har varit att alla deltagare i Driva ska erbjudas en mentor under projektet. Mentorskapet utgör kärnan i Driva tillsammans med föreläsningarna och workshopparna. Upplägget för planering och genomförande av arbetet med mentorskap beskrivs mer ingående i kapitel Det är betydligt färre av deltagarna i omgång tre än i omgång ett och två som har fått en mentor genom Driva. Det beror delvis på att projektledarna ändrat strategin och endast matchar mentorer till de deltagare som uttryckligen sagt att de velat ha en mentor efter erbjudande. En del av strategin har också varit att vänta med att matcha adept mot mentor innan projektledarna anser att de känner deltagarna och deras behov för att få till en så bra matchning som möjligt. Av den anledningen är det därför lite vanskligt att ställa frågor till deltagarna i omgång tre eftersom de som har fått mentor endast har haft möjlighet att träffa mentorn ett fåtal gånger. Det förklarar också varför så många ur deltagaromgång tre (30 deltagare) har hoppat över frågorna om mentorskap i enkäten. De som har svarat är emellertid nöjda med projektledarnas matchning, se diagram 3:6. Diagram 3:5. 90

91 Av de som har lämnat kommentarer i de öppna enkätsvaren och av de som intervjuats är de flesta i omgång tre försiktigt positiva till den mentor som de har blivit matchade mot: Hon har lite kontakt med våra fäder och känner till företaget sedan tidigare. Det har underlättat när vi har träffat henne tycker jag. Hon har varit noga med att få oss att tänka på nya sätt och utveckla företaget, som att ta fram nya produkter och inte bara utveckla det vi har. Det har hon påpekat sedan första början. Det har hon haft helt rätt i, man har haft med det i baktanke när man stött på nya saker. Hon har varit där och förklarat att man kan använda sig av konkurrenter och de många gånger faktiskt vill ha hjälp och inte bara är konkurrenter. Jag får rätt råd, stöd, och ibland utmanade och lite mer aggressivare push. Han har bakgrund i min bransch och är nyfiken. Han är affärsutvecklare så han kan säkert bidra med en hel del som bollplank för mig nu och framöver. Vi har bara träffats en gång än så länge. Men jag gillar att han är lyhörd och intresserad, det hjälper mig själv långt i mitt drivande att ha någon som lyssnar och hjälper. Vi har bara haft ett första möte ännu men det känns som om jag kommer ha få ett bra stöd i honom. Lyssnar, tar till sig, kommer med idéer, ifrågasätter vad jag ska få ut av det eller vart jag tror jag ska med mera. Är där med hjärna och själ. Tre möten där vi har pratat mest om marknadsföring, främst social medier. Han hjälpte mig också när jag gjorde om hemsidan och fick mig att tänka på vad som var viktigt att ha med. Han har varit mer av en lärare och svarat på frågor. Jag tror han tyckte det var roligt att vara mentor. [...] Vi håller kontakt på Facebook och han har frågat ibland hur det går. För att det ska funka så måste man haft en fungerande relation och att det är naturligt att ringa och maila. Trots att ingen har uppgett i enkäten att de skulle vara missnöjda med sin mentorsmatchning är uttrycker två deltagarna i intervjuerna att de inte fått ut vad de önskade av den mentorn de blivit matchade mot: Tyvärr har vi inte riktigt samma entreprenörsstil. Vi har olika visioner med vårt entreprenörskap. Han är mer av typen som är anställd medan jag tänker mer visionärt. Matchningen kunde varit bättre. Känns inte så viktigt att bibehålla kontakten. Vi var olika, hade olika visioner. Jag skulle vilja ha en mentor som har mycket kontakter och har större lokalt nätverk. En deltagare påpekar även att den inte fått någon mentor över huvud taget, något som möjligtvis kan vara en missuppfattning i kommunikationen mellan projektledare och deltagare då alla som vill ha en mentor ska få det: Jag fick aldrig någon mentor, det rann ut i sanden. Det var tråkigt att jag inte fick ta del av den delen av projektet. Jag hade hoppats på att få en mentor som kunde pusha mig, som ensamföretagare behöver man den pepp och supporten. Då bortfallet är så pass stort i enkäten gällande de frågor som rör mentorskapet, samt att de som har fått mentorer inte har haft tid att lära känna sina mentorer och se vilka effekter mentorernas inverkan har på deras företag väljer vi att inte redovisa resultaten i enkäten för hur deltagarna skattar mentorns nytta etcetera Nätverk. kringaktiviteter och mingelevents Utökade nätverk är något som lyfts fram i Drivas projektplan som väsentligt i Driva-företagens utveckling mot att bli lönsammare företag och öka sin överlevnadsgrad. Workshopen är en del 91

92 som underblåser nätverkande deltagarna emellan. En annan del är de mingelevents som Drivhuset bjuder in till eller annonserar om som sker utanför arbetstid. Upplägget för planering och genomförande av kringaktiviteter beskrivs mer ingående i kapitel Många deltagare uttryckte att workshopparna bidrog till att de gavs möjlighet till att lära känna och nätverka med andra Driva-deltagare. Liksom deltagarna i omgång ett anser deltagarna i omgång tre att workshopparna framförallt har fungerat som en plattform för att träffa nya värdefulla kontakter och skapa nätverk, se diagram 3:7. Diagram 3:7. Många deltagare lyfter fram att de, tack vare medverkan i Driva, träffat samarbetspartners ur andra branscher som säljer och köper tjänster av varandra eller vänner och gemenskap som gör egenföretagandet mindre ensamt. Det finns även deltagare som menar att det finns en fördel i att deltagarna driver företag i olika branscher eftersom det ger uppslag till nya idéer: Jag träffade en grafiker från Trollhättan genom Driva som jag anlitat för grafisk design i mitt företag. Det har varit bra att man får väldigt många olika perspektiv när deltagarna kommer från olika branscher. Även om man pratar med någon som håller på med skogsvård eller musik så har man mycket gemensamt och man kan bolla nya idéer med dem som man inte hade kunnat göra om det hade varit en kund. Det gjorde också att man fick nya affärsidéer och kunde testa dem på företagare som är verksamma i andra branscher. Jag har träffat mer egenföretagare lokalt. Vi pushar varandra och jag har fått lite nya kompisar som sitter i samma sits. Glada tillrop om det är någon som ska iväg på någon mässa. Jag har pratat lite löst med en fotograf som ska hjälpa mig med foton till min hemsida. En deltagare har också skickat en släkting på lektion hos mig. Jag har fått en ny kund och flera trevliga nya kontakter. Inte så mycket, mest har jag fått kontakter från andra delar av Västsverige genom projektet. Men tänker jag efter finns det faktiskt några här i Skaraborg som jag träffar också. 92

93 Jag fick två samarbetstillfällen där jag kunde fakturera efteråt. Vi stiftade bekantskap på workshop först men det sociala träffarna hjälpte till så att vi fortfarande håller kontakt. Jag har genom Driva fått träffa nya människor som har lett till nya affärer. Jag känner att jag har stärkts i rollen som egenföretagare genom att träffa andra människor i samma situation. Det har varit bra att ta del av andras erfarenheter och se hur de jobbar med sitt företag. Kontakter finns, offerter är skickade. Men inget är genomfört eller klart. Kanske längre fram. De flesta deltagarna anser att det har funnits relativt goda förutsättningar för att utöka sitt egna nätverk. Liksom deltagaromgång ett och två anser de i deltagaromgång tre att det framförallt har funnits förutsättningar att nätverka med de övriga Driva-företagen lokalt och regionalt, vilket belyses i diagram 3:8. Diagram 3:8. Vad som framgår i intervjuer och enkäter är det främst föreläsnings- och workshopstillfällena som har fungerat som det forum där kontakter och samarbeten mellan Driva-deltagarna har skapats. Detta belyses i diagram 3:9. 93

94 Diagram 3:9. Något som belyses i ovanstående diagram 3:9 är att det inte är många deltagare som har deltagit i den omfattning de önskat på lokala mingelevents som anordnats Drivhuset eller någon av Drivhusets samarbetspartners. Majoriteten hävdar att det inte har funnits tid att delta på dessa. Någon enstaka att de inte visste om att det fanns träffar utöver de som var schemalagda i Drivaprojektet: Nej vi har inte varit med på något sådant. Vi har haft fullt upp. Det hade kunnat vara bra beroende på vilka människor som är där om det kommer dit folk från liknande branscher. Vårt företag tillhör ofta målgruppen som många tjänsteföretag vill träffa. Jag har tyvärr inte varit med på dessa utan har prioriterat andra saker Visste inte ens om att de fanns. Jag har själv haft mycket annat samtidigt så jag missade de extra mingelstunderna på kvällarna. Men ville man så fanns det bra förutsättningar för att nätverka. De som har deltagit vid de mingelaktiviteter som har anordnats utanför projektet är emellertid positiva till de möjligheter som finns där för att skapa bättre kontakter med de kontakter man skapat under föreläsnings- och workshopstillfällena: Jag var med på två events. Ett mitt i projektet och ett på slutet. Det var jättebra för då fick man chans att träffas och knyta kontakter i avslappnad miljö. Det var också en chans att få bättre kontakt med både deltagare och projektledare från Borås, Skaraborg och Göteborg och på det sättet bredda sitt nätverk. Återträffarna är superbra. Nej det har väl inte bidragit något konkret direkt men det var socialt och bra att knyta nya kontakter. Självklart har nätverkandet varit bra, men för mig har det inte gett affärer eller samarbetspartners. Överlag framträder en relativt positiv bild angående hur deltagarna i omgång tre uppfattar att 94

95 Driva har möjliggjort att deras aktiva nätverk har utökats, detta framgår i diagram 3:10. I jämförelse med omgång ett och två är det procentuellt fler i omgång tre som har skattat möjligheterna till utökat nätverk högt. Diagram 3: Vägledning och kontakt med projektledarna Inom ramen för projektet erbjuds deltagarna vägledningsmöten med den lokala projektledaren. I ansökan till Europeiska socialfonden finns ett specifikt mål att varje deltagare ska genomgå minst fyra stycken vägledningstillfällen under projektets gång. Upplägget för planering och genomförande av vägledningar beskrivs mer ingående i kapitel Projektet har inte uppnått målet om antal vägledningar per deltagare. Av de som har svarat på enkäten har 47 % enbart varit på ett vägledningsmöte, närmare bestämt intervjun som hölls med dem i samband med att de blev antagna till projektet, se diagram 3:11. 95

96 Diagram 3:11. Även om inte Drivas projektledare har nått upp till målet med antal vägledningar anser flertalet deltagare att vägledningstillfällena har givande eller mycket givande, vilket redovisas i diagram 3:12. Ett resultat som har förhållit sig relativt oföränderligt över de tre deltagaromgångarna. Diagram 3:12. I intervjuerna och enkätsvaren varierar deltagarnas synpunkter på vägledningar. Många är positiva 96

97 och anser att vägledningarna har varit givande eller att den projektledaren som de haft har varit duktig på att hålla vägledningar: Det har funkat bra. Hjälpte mig att förtydliga affärsidéer. Fick mig att tänka - Vad vill du göra egentligen? Den har fungerat bra. Har varit lätt att få tag på och har alltid svarat om det har vart saker. Det märks att han har haft oss i tankarna och har pratat om oss med andra företag och personer som han har varit i kontakt med. Superbra. Kan ringa när som helst och bolla saker som ingår i projektet men som kanske inte var hennes arbetsuppgift. Jennikka ställde alltid upp och var alltid lätt att få tag på. Projektledaren i Skaraborg var insatt i branschen och positiv och glad. Jag var på intervjun men inget mer. Det var bra, jag blev nyfiken på Driva. Har varit i kontakt med Drivhuset tidigare och har bara positiva erfarenheter. Just de saker som vi pratade har inte lett till någonting men vägledningen var jättebra. Valde en vägledning istället för workshop, för att gå igenom funktionen kring min företagssituation nu och framåt, vilket var det bästa jag kunde göra. Erik håller strukturen i mötet, pushar, utmanar och är en ständig optimist. De deltagare som har svarat mer negativt har framförallt haft synpunkter på att det har varit svårt att komma i kontakt med projektledarna eller att personkemin mellan deltagare och projektledare inte stämt: Det har varit bra. Det kändes som han hade många bollar i luften och att han inte hann med allt. Till exempel tror jag att det var därför jag inte fick någon mentor som jag är besviken på, känns som om jag har missat en del av projektet. Men han var alltid väldigt positiv och lätt att prata med och väldigt peppig. Men tyvärr kändes som han hade mycket att göra och inte hann med allt. Jag hade önskat mer rådgivning, men upplevde att det var svårt att få en tid på Göteborgskontoret. Jag har än så länge inte fått någon mentor, vilket är en besvikelse. Hade två samtal med personer i Trollhättan, men blev sedan tilldelad att tillhöra Göteborg och projektledaren där är väldigt ostrukturerad medan jag är väldigt strukturerad. Jag fick tyvärr inte ut så mycket av det. Det finns även ett flertal deltagare som uppger att de inte visste att de hade möjlighet att boka vägledningstillfällen, att det ingick som en del i projektet: Jag har missat att vi hade möjlighet till det. Det hade säkert varit till stor hjälp att gå något sådant också. Visste väl dels inte att man skulle ha fler, och sen vet jag inta vad jag skulle tagit upp. Hade det varit något hade jag lätt bokat ett möte för de är hjälpsamma och tillmötesgående. Har inte haft ett enda men det alternativet finns ju inte. Jag visste inte att det var tänkt att man skulle ha det. Många deltagare menar dock att anledningen till att de inte bokat vägledningstillfällen berott på att de inte har efterfrågat det på grund av tidsbrist eller att de redan har en mentor att tillgå som fyller behovet av vägledning: Jag har inte eftersökt fler vägledningstillfällen än det jag hade inför att få en mentor. Mentorn har jag träffat två gånger än så länge och det har varit mycket givande. 97

98 Har ej haft tid och möjlighet att ha något vägledningstillfälle. Kanske skulle drivit på det mer själv. Jag har ej önskat fler. Jag har inte tagit till mig av möjligheten. Missat det helt enkelt, vilket är något som jag ångrar. Jag har inte haft tid helt enkelt, men hade gärna tagit fler tillfällen. Överlag är deltagarna i omgång tre nöjda med projektledarnas genomförande av Driva, vilket framgår i diagram 3:13. Diagram 3:13. Det finns blandade kommentarer kring den samlade bilden av hur projektledarna genomfört Driva. De positiva lyfter fram att det har varit en bra planering och engagerade projektledare: De var ute i god tid, det var en bra planering. Personerna som har haft hand om projektet har skött det väldigt bra. Det märks att de har tyckt att det var kul, att de var intresserade och att de vill att folk ska lära sig och få möjligheter att utveckla sig själva och sina företag. Lika många har haft synpunkter på planering och framförhållning, andra på lokalerna som projektet haft föreläsningar och workshops i: Det var för dåligt syre i flera av lokalerna, för kallt i några och för dålig lunchförhållanden samt tillgång till fika Lokalerna var lite dåliga med luften och hade varit skönt om det hade varit mer på samma ställe så man hade sluppit leta sig fram för varje gång. 98

99 Dålig framförhållning och info om tiderna inför hösten. Detta var nog den största bristen i projektet. De var lite sent ute med information om lokaler och det första tillfället var väldigt tätt inpå att projektet startade. Jag fanns inte med på listan för SMS-utskick och fick därför inte någon information när de bytte lokal, så två gånger fick jag inte reda på att de hade bytt lokal och blev sen till föreläsningen. De hade skickat ut fel adress till lokalen via mail. Skicka både sms och mail i framtiden är mitt tips Nytta och uppfyllda förväntningar Majoriteten av alla deltagare anser att Driva har infriat deras förväntningar, se diagram 3:14. Diagram 3:14. Att flertalet av deltagarna i omgång tre är mycket nöjda framgår även i intervjusvaren och i enkätens textsvar. Många lyfter fram att de har fått en mycket bättre struktur i sitt företagande samt att de har fått nya kontakter som hjälpt dem utveckla sitt företag: Jag har redan blivit bättre på att strukturera upp mitt arbete och veta hur man ska tänka. Jag har gjort om hemsidan och har börjat jobba med sociala medier, detta hade jag inte gjort annars. Driva hjälpte mig med struktur och arbeta med långsiktiga och kortsiktiga mål. Jag fick en del samarbeten med andra drivadeltagare och fick uppdrag som jag sedan kunde fakturera av andra drivadeltagare. Jag fick några nya bra kontakter med andra deltagare som jag har bibehållit. Det var bra att man fick en extra vindpust i seglarna, fick mer energi att få igång sitt företag genom att lära sig nya saker och prata med andra som är i samma situation. Nya kontakter som lett till projekt och nya kunder. Jag har utökat min verksamhet, planer som fanns sedan tidigare har förverkligats bland annat genom att jag fått möjlighet att bolla idéer med projektledare och deltagare från andra branscher. Kontakterna med andra företag, att man får tid att utveckla nätverk som är och djupare än bara mingel. Det har varit bra att lära sig att paketera och prissätta sina tjänster och att kunna bolla detta med andra företagare medan man arbetar med det som vi har pratat om i Driva. 99

100 Projektet har gjort att jag ökar tillförliten till min affärsidé och mitt företag genom att kunna bolla idéer med andra som inte är kunder. Både med inspiration och konkreta verktyg. Jag började strukturera upp mitt arbete och göra långsiktiga och kortsiktiga mål. Jag lärde mig att strukturera upp mina kunskaper och tillgångar, men även struktur över mina kunder och vilka förväntningar som kunderna hade. Jag fick gå igenom hela företagsgrunden grundligt och fick inblick hur företaget ser ut utifrån. Det var bra att få feedback från andra och fick se hur de har gjort i sina företag. Konkret skapade jag en ny användarvänlig webbutik och webbsida. Jag lärde mig också hur jag ska lägga upp saker, effektivisera och att jag ska göra klart saker innan jag påbörjar nästa sak. För vissa deltagare har projektet varit ovärderligt för utvecklingen av deras egna företag: Alla de punkterna som Driva marknadsförde sig med tyckte jag att de levde upp till, de levererar faktiskt mycket bättre än vad de hävdade i sin marknadsföring. Det har varit ett ovärderligt projekt att vara med i. Det har varit stärkande i rollen som företagare. Det har ökat omsättningen och jag har kunnat förverkliga en del idéer jag hade innan jag började i Driva. Många deltagare lyfter även fram kunskapen som föreläsningarna genererat och diskussionerna som de haft med andra deltagare som den stora nyttan med projektet: Framförallt föreläsningarna som man kan applicera på sina egna tankar och processer. Kul med bredd på föreläsningarna och med tillhörande workshops. Bra mix av föreläsare, viktiga och relevanta ämnen. Bra föreläsningar, nyttiga verktyg och framför allt bra handledning från Drivhuset. Föreläsningarna i stort var väldigt givande. Samtalen vid raster och workshop var ofta intressanta och ibland även värdefulla. Hög kvalitet på föreläsningar och intressanta diskussioner med andra deltagare. Många mycket bra föreläsare, kollegor och nyttiga övningar i grupp. Fick både inspiration och kontakt med andra som gör något liknande som mig själv. Mycket värdefullt detta. Det som utlovats har getts. Vi har fått verktyg att arbeta med, tillsagda att ta kontakt och själva mingla. Bra föreläsningar. De deltagare som har något negativt att säga vänder sig främst mot att det var för låg kunskapsnivå eller uttrycker att besvikelse över att de ännu fått någon mentor. Det finns även kommentarer som påpekar att uppdelningen mellan för- och eftermiddag inte fungerade att det blev för långa dagar, vilket påverkade efterföljande workshop. Några av föreläsningarna var på alldeles för låg nivå. Nivån var alldeles för låg. Allt var på absolut nybörjarnivå. Jag hade önskat att man kunde anpassa efter varje deltagares kunskapsnivå, så att det för mig mer fokuserade på mentorskap, nätverksbyggande och att testa idéer. 100

101 Har svårt själv för när det drar över tiden eller när det blir för mycket onödigt tjafs som blev stora delar då man märkte att föreläsarna hade svårt att komma vidare. Jag tyckte att föredragshållarna var trevliga och så vidare men att de lite mer vände sig till mer nystartade företag. Plus jag såg fram mest emot att få tillgång till en mentor och kanske kunna påverka vilken typ av mentor det blev. Jag har många bra i mitt nätverk det känns ibland lite oartigt upp deras tid med specifika och långdragna frågor, och det vore roligt med någon som inte kände mig eller min firma. Jag tror att andra som var mer färdiga med sina företag kanske hade svårt att få ut något av projektet. Ibland kände jag att jag inte hade så mycket att bidra med. Det har varit mycket bra föreläsare. Kanske uppdelningen med föreläsning förmiddag och eget arbete på eftermiddagen inte blev så bra då eftermiddagen blev ineffektiv. Den utlovade mentorn blev inget med och det är inte bra när tanken är på ett sätt och händer inget. För långa dagar. För mycket skolbänkskänsla. Var delvis lite för grundläggande. Jag upplevde att jag redan kunde mycket av det som sades. Andra deltagare gillade upplägget på Driva, men upplevde det som väl teoretiskt: Vi sitter nu på en inkubator i Trollhättan där vi får mycket hjälp sen innan. Plussar man på att vi gått genom Drivhusets affärsutvecklingsprogram i några månader så kände vi att det blev lite för mycket teori i förhållande till praktik. Så vi gjorde bedömningen att vi inte ville medverka mer än vid två tillfällen. Men hur som helst väldigt bra initiativ med Driva och vi har knutit till oss några nya kontakter som kan komma till användning i framtiden. Tror att Driva kan tillföra mycket för många. I enkäten ombads deltagarna svara på om och på vilket sätt Driva har haft verkan på huruvida deltagarna har kunnat utöka sina avlönade arbetstimmar. Majoriteten anser inte Driva har haft den verkan, vilket belyses i diagram 3:15. Diagram 3:15. De deltagare som svarat att Driva har hjälpt dem utöka antalet avlönade timmar i företaget pekar framförallt på dem blivit bättre på sälj, förhandling och marknadsföring efter Driva- 101

102 föreläsningarna, andra att de har blivit mer drivande och bättre på att identifiera sig själva som företagare eller att de har fått nya kontakter genom Driva som haft effekt på försäljningen: Kanske, det återstår att se, men det är samtidigt svårt att mäta om det har med Driva att göra eller ej. Jag har fått ett par värdefulla kontakter som kan hjälpa försäljningen. Vi har börjat inse vårt värde på annat sätt och tar faktiskt betalt motsvarande den tid och för det jobb vi lägger ner. Även nyttigt att tänka på sin effektivitet, när gör vi vad på dagarna och så vidare. Jag vet att jag ska tro på mig själv och mina produkter mer och inte lägga tid på oviktiga saker. Jag har under hösten blivit stabilare på bokföringen och allt det vilket gör att jag kan lägga fler av timmarna på vinstdrivande saker. Jag har blivit mer framåt och drivande. Tar kontakt med fler vilket leder till fler möten vilket leder till fler uppdrag. Flera små saker som jag har fått klarhet i kring bland annat marknadsföring och prissättning. Jag har varit mer aktiv när det gäller sälj. Ja eller mer ta bättre betalt per timme. Föreläsningarna i sälj och förhandling har gjort att jag tar mer betalt. Jag tror det eftersom mina ögon öppnats lite mer. Jag vet att jag kan höja priset och därmed få betalt för fler arbetstimmar Jämställdhetsintegrering I sin ansökan till Europeiska socialfonden läggs en stark betoning på Driva som ett jämställdhetsprojekt, se kapitel Liksom deltagarna i omgång ett och två är det ingen deltagare i omgång tre som har uppfattat Driva som ett jämställdhetsprojekt utan istället att projektet har fokuserat på företagande generellt. Majoriteten av alla deltagare anser att Driva har skapat lika förutsättningar för både kvinnor och män att utveckla sina entreprenöriella egenskaper, vilket belyses i diagram 3:

103 Diagram 3:16. Att deltagarna inte har uppfattat att Driva skulle ha något genusperspektiv framhålls även i intervjuerna och enkätens öppna svarsfält: Det har inte varit tydligt. Det har inte varit åt andra hållet eller. Könet har inte spelat någon roll. Det är inte så jag har sett det. Det har inte funnits något påpekande på ojämlikhet eller jämlikhet. Det har varit jämlikt eftersom det var både kvinnor och män som föreläste och var med i projektet och ingen särbehandlades. Tänkte inte på det, kanske på grund av att det var en mix av kön. Det var inget vi pratade om. Jag tyckte hela tiden att det kändes som att Drivhuset är väldigt jämställt och har med det som en naturlig ingrediens även om vi inte talade om det. Har inte tänkt på att det skulle vara skillnad mellan män och kvinnor, vilket borde betyda att de har gjort ett bra jobb. De har sett oss mer som företagare än kvinnor och män. Jag har inte tänkt en tanke på att de gjort någon skillnad. Har inte ens tänkt på att det varit något speciellt utan det har varit helt naturligt att vi varit både kvinnor och män. Ett fåtal deltagare påpekade dock att det var alldeles för få kvinnliga föreläsare: Hade varit trevligt med lite fler kvinnliga föreläsare men jag vet att det kan vara svårt att få tag på. Väl många manliga föreläsare. Bara en kvinna som föreläsare. Dessutom var den första föreläsaren från inkubatorn väldigt grabbig med tuff attityd. 103

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12 Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

NyföretagarCentrum Jämtland ger dem som funderar på att starta eget företag eller redan har startat kostnadsfri rådgivning.

NyföretagarCentrum Jämtland ger dem som funderar på att starta eget företag eller redan har startat kostnadsfri rådgivning. Näringslivsråd 19/1 2015 Närv: Anders Ljung, Lennart Raswill, Rolf Ivansén, Göran Hansson, Per-Emil Åkergren, Carola Nilsson. Kent Andersson, Franz Bergstrand, Gun Fahlander, Terese Bengard, Anna-Märta

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många

Läs mer

Presenteras i samarbete med

Presenteras i samarbete med Mentorskapsprogram 2012/2013 Presenteras i samarbete med Ekonomernas Karriärcenter & School of Business Alumni Association Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet 2 REDIRE, att återvända

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Näringsliv och utveckling

Näringsliv och utveckling Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Bilaga 6 Verksamhetsplan 2017-2019 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs vision är att bidra till ett

Läs mer

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

KOMM UT Planera din kommunikation

KOMM UT Planera din kommunikation KOMM UT Planera din kommunikation sju steg för planering Planera din kommunikation Nordiska ministerrådets sekretariat (NMRS) har en beslutad kommunikationsprocess som innebär att kommunikationsplanering

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

THE AMAZING ACADEMY. Välkommen till ett nytt år med spännande utbildning!

THE AMAZING ACADEMY. Välkommen till ett nytt år med spännande utbildning! THE AMAZING ACADEMY KURSER JAN-MAR 2013 Genom vår akademi erbjuder vi kurser och seminarier så att du och din organisation kan komma igång med sociala medier på allvar. Kurserna genomförs antingen på plats

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

W W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C , S T O C K H O L M

W W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C , S T O C K H O L M REKRYTERINGSINDEX EN RAPPORT OM NYCKEL TAL INOM IT-REKRYTERING W W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C 1 1 6 2 8, S T O C K H O L M INTRODUKTION Det här är Ants Rekryteringsindex, en rapport med nyckeltal

Läs mer

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer