Europeiska kommissionen. I FOKUS Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska kommissionen. I FOKUS Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur"

Transkript

1 Europeiska kommissionen I FOKUS Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur SV

2 Leader+ Magazine Med ett ord Leader+ i praktiken Aspekter av Leader+-initiativet Från innovation till utvärdering en läroprocess I fokus: Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur Belgien: Berättarröst hjälper turister att se mer av Maasland Nederländerna: De Weerribben: en växtmiljö för konst Tyskland: Agroturism i Mecklenburg: semester på historiska gods Att ta tillvara det värde som finns i lokala produkter Portugal: Portugal rural: att marknadsföra landsbygdsprodukter i stadsmiljö Finland: Torkade naturprodukter från Kajanaland Att höja livskvaliteten på landsbygden Frankrike: Opera på Mossets slott Österrike: Ungdomar skapar egna mötesplatser Att använda ny know-how och ny teknik Sverige: Hembygdsföreningen på 2000-talet: ett virtuellt besökscenter Italien: MontiWeb: ett nätverk mellan regionens kommuner Samarbete i utvecklingen av landsbygden Storbritannien, Frankrike och Irland: Trisurf: förbättrar surfarnas kunskaper på olika sidor om havet Spanien och Frankrike: Grus: nätverk för ornitologisk turism Kvinnor och ungdomar i Leader+ Intervjuer: Polen och Danmark Sverige: Projektet Tänk-nik Nya medlemsstater Land i fokus: Leader-liknande åtgärder i Litauen Nytt om Leader+ Prepare att förbereda sig inför den Leader-liknande åtgärden: en vision för den europeiska landsbygdens framtid Denna tidskrift från Europeiska kommissionen syftar till att främja allmänhetens tillgång till information om gemenskapsinitiativet Leader+. Vårt mål är att sprida tillförlitlig och aktuell information. Eventuella felaktigheter som vi blir uppmärksammade på kommer att rättas till. Kommissionen frånsäger sig emellertid allt ansvar för informationen i denna tidskrift, särskilt vad gäller de ekonomiska uppgifterna om de beskrivna projekten och i synnerhet om utgifternas stödberättigande. Läsarna bör därför använda dessa uppgifter med försiktighet. All användning sker på egen risk. Leader+ Magazine

3 Med ett ord Nikiforos Sivenas, direktör för övergripande frågor som rör landsbygdsutveckling, Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter GD Jordbruk och landsbygdsutveckling Europeiska kommissionen. När vi nu närmar oss slutet av Leader+-initiativet, och de nationella strategierna för landsbygdsutveckling håller på att utarbetas för perioden , kunde det kanske vara lämpligt att fokusera på hur viktigt det är med utvärdering. Som du säkert känner till slutfördes halvtidsutvärderingarna av programmet i slutet av 2003 och uppdaterades i slutet av Det kommer även att göras en utvärdering på EU-nivå inom tre år efter det att initiativet har upphört. Men utvärdering handlar inte bara om ett formellt krav: regelbunden självevaluering är ett värdefullt redskap för att dra lärdomar, förbättra ledningen och dela med sig av sina bästa metoder. För även om det bara krävs formella utvärderingar på program- och EU-nivå, bör de lokala verksamhetsledarna uppmuntras att regelbundet utvärdera sina strategier. På så sätt kan LAG-grupperna inte bara fastställa sina starka och svaga sidor, utan även öka sitt engagemang i initiativet. Resultaten av utvärderingen kommer förhoppningsvis att stimulera till en fortsatt självevaluering och en framtida strategi som är mer lokalt förankrad. Även om det inte är obligatoriskt har kommissionen därför godkänt att utvärderingsverksamhet på LAG-nivå ska berättiga till medfinansiering inom ramen Leader+-programmets del 1. En utvärdering på gräsrotsnivå är så klart viktig för alla initiativ. Men för Leader+ har det särskilt stor betydelse, eftersom självstyre och lokalt deltagande är två områden där Leader-metoden har legat långt framme och de utgör en stor del av Leaders strategi för lokal förankring. Vid programutvärderingarna bör man därför ta tillvara LAG-gruppernas erfarenheter så mycket det bara går. Här bör de också bedöma just det som är speciellt i Leader+ frånsett initiativets faktiska genomförande, och här finns det många frågor att ställa. Som du kommer att kunna läsa i den här tidningen är en annan positiv effekt av utvärderingen att den bidrar till ett utbyte av bra respektive bästa metoder. Detta förutsätter förstås att utvärderingen är väldokumenterad, men också att informationen sprids. Det finns en otrolig mångfald i Europa och en metod som fungerar i ett land eller en region fungerar inte alltid på ett annat ställe. Men exempel på framgångsrika strategier, projekt och resultat är ett utmärkt sätt att sprida information till andra parter (inklusive LAG-grupper) både i och utanför EU. De nätverk som har upprättats av Leader+-initiativet på EU- och nationsnivå spelar en viktig roll för att sprida bra respektive bästa metoder. I det här sammanhanget har observationsorganet för Leader+ fastställt Europaomfattande kriterier för bästa metoder som kommer att ge ökad synlighet åt Leaders framgångshistorier och många av dem lyfts fram genom observationsorganets evenemang och dylikt. Eftersom Leader-metoden kommer att integreras i landsbygdsutvecklingspolitiken från och med nästa år, är det särskilt viktigt att utvärdera det nuvarande initiativet. Leader-metoden har fått mycket beröm och därför har man också beslutat att integrera den i den nya förordningen om landsbygdsutveckling. Men vi bör inte bli alltför självbelåtna och glömma bort det som är speciellt med Leader och har gjort att initiativet varit så framgångsrikt. Jag är säker på att du kommer att uppskatta det här fjärde numret av Leader+ Magazine, och när du läser om de olika projekten kommer du säkert också att uppskatta det mervärde som Leader+-initiativet har bidragit med i vart och ett av projekten. Leader+ Magazine

4 Leader+ I PRAKTIKEN Joujoumobile Spillmobil : En mobil spel- och lekenhet Medlemsstat: Luxemburg Region, distrikt: Nordvästra Luxemburg Den ledande LAG-gruppens namn: Redange-Wiltz Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra offentliga medel: euro Privata bidrag: euro Projektets stödperiod: Kulinariska specialiteter från österrikiska naturparker Medlemsstat: Österrike Den ledande LAG-gruppens region: Steiermark Den lokala aktionsgruppens namn: LAG-gruppen Gesäuse und Eisenwurzen Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra offentliga medel: euro Privata bidrag: euro Projektets stödperiod: Det transnationella Leader+- projektet Joujoumobile Spillmobil är ett samarbetsprojekt som vänder sig till barn mellan 6 och 12 år. Projektet startade 2003 i samarbete med LAGgruppen Redange-Wiltz (Storhertigdömet Luxemburg) och LAG-gruppen Cuestas (Vallonien, Belgien). Ledande partner är LAG-gruppen Redange-Wiltz tillsammans med Caritas-Jeunes et Familles ASBL. Service Vacances som är medlem i Leader-gruppen. Syftet med projektet är att man ska kunna erbjuda rolig lekutrustning med pedagogiska förtecken på sin resa genom gränsbyarna i de båda Leader+-regionerna. Båda parterna delar på kostnaderna för marknadsföring av projektet, lekutrustning, transporter och konsultarvoden. Genom att arbeta med lokala resurser som föreningar och organisationer kan projektet bidra till att skapa liv och rörelse även på sikt. Verksamheten bedrivs på offentliga platser och på byarnas lekplatser och syftar till att förbättra de sociala kontakterna. Projektets fokus på lärande genom lek liksom dess rörlighet gör det möjligt att koppla samman regionens gamla och nya lekplatser. Genom att föra samman vuxna och barn kommer projektet att bidra till att förbättra de sociala relationerna. Med projektet hoppas man också på att överbrygga klyftan mellan gamla och nyinflyttade bybor och att utveckla kontakterna mellan samhällen som ligger på olika sidor om gränsen. Efter en inlednings- och marknadsföringsfas under juli och augusti 2005 startade projektet på allvar den 15 september Lek- och spelmobilen kommer att rulla under både läsåret och skolloven. Spel, klätterutrustning, målar- och hantverksmaterial samt cirkusattiraljer kommer att ställas samman och kontrolleras av två utbildade lärare från Luxemburg och Belgien. Leader+-fasen omfattar endast regionerna Redange-Wiltz och Cuestas och varar fram till september En av de österrikiska naturparkernas attraktioner är alla lantbruksprodukter som tillverkas på samma sätt som de alltid har gjorts. Dessa regionala specialiteter har blivit allt viktigare när det handlar om att locka människor till ett visst område. Tretton naturparker i tretton olika Leader+-regioner och i fem olika provinser samarbetar nu med de österrikiska naturparkernas egen organisation Verband der Naturparke Österreichs om ett interregionalt Leader+-projekt som bygger på deras kulinariska dragningskraft. Det övergripande målet är att hjälpa lantbrukarna att sälja sina produkter till ett bättre pris, så att de kan fortsätta med sina traditionella produktionsmetoder. På så sätt kan man nämligen skydda viktiga delar av kulturlandskapet, som betesmarkerna uppe i bergen, fruktträdgårdarna, ängarna och de traditionella vinodlingarna. Tack vare de kulinariska specialiteterna och alla känslor som förknippas med dem kan också naturparkerna få mer publicitet. Vissa naturparker säljer redan lantbruksprodukterna i sina butiker, vilket ger lantbrukarna en extrainkomst. Organisationerna för de österrikiska naturparkerna har också tagit fram särskilda julförpackningar med sådana här specialiteter. Dessa säsongsförpackningar marknadsförs genom tidningar, utskick och på organisationens webbplats. Ett partnerföretag förpackar och sänder sedan ut presentförpackningarna till kunderna. Projektet för de österrikiska naturparkernas kulinariska specialiteter stöder naturparkerna t.ex. genom att organisera ett erfarenhetsutbyte mellan parkerna, fastställa gemensamma kriterier för naturparksspecialiteternas ursprung och kvalitetsmärkning samt saluföra naturparkernas specialiteter. Marknadsföringsåtgärderna omfattar bl.a. framtagande av en gemensam design. Man har också upprättat en Internetbutik, deltagit i mässor, genomfört evenemang i olika österrikiska städer etc. Namn på kontaktperson: Marelli Asamer-Handler 09 Namn på kontaktperson: Fons Jacques E-post: Leader-webbplats: Projektwebbplats: Bild från LAG-gruppen Redange-Wiltz. Leader+ Magazine E-post: Internet: Bild från det österrikiska nationella nätverkskontoret.

5 Ungdomar lär sig tolerans den naturliga vägen Medlemsstat: Tyskland Region, distrikt: Niedersachsen Den lokala aktionsgruppens namn: Isenhagener Land Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra offentliga medel: euro Privata bidrag: euro Projektets stödperiod: Regionens kulturarv tas tillvara Medlemsstat: Italien Region, distrikt: Toscana, Maremma Den lokala aktionsgruppens namn: FAR Maremma Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra offentliga medel: euro Projektets stödperiod: När man i Tyskland talar om Spätaussiedler gäller det normalt personer som har tvångsförflyttats till det gamla östblocket före murens fall och sedan har flyttat tillbaka till Tyskland igen. I regionen Isenhagener Land utgör de upp till tio % av befolkningen och språkbarriärerna försvårar kommunikationerna. Det har lett till att de nyinflyttade har blivit isolerade från det övriga samhället, vilket i sin tur har resulterat i sociala konflikter. För att göra något åt situationen försöker LAG-gruppen att anordna gemensamma aktiviteter där ortsbefolkningens ungdomar får en chans att träffa de nyinflyttade ungdomarna. Ett av målen med projektet är att skapa ömsesidig tolerans och förståelse för naturen och miljön. Hur viktigt detta är blev tydligt i ett pilotprojekt med inriktning på naturskydd. Här blev gruppens förmåga att engagera sig i hantverksarbete mycket viktigare än deras språkkunskaper. I det här pilotprojektet sammanfördes de båda ungdomsgrupperna för att åka på utflykter eller måla tillsammans. För att lära sig mer om naturen fick de också arbeta med nya medier, t.ex. digitalkameror, datorer och Internet. Höjdpunkterna i det här ungdomsarbetet blev äventyrslägren. Genom teater och andra aktiviteter fick ungdomarna lära sig att behandla både naturen och varandra på ett ansvarsfullt sätt. De första resultaten visade också att de inledande svårigheterna att få kontakt med de här ungdomarna kunde överbryggas så snart de deltog i projektaktiviteterna. Projektansvarigt organ är Aktion Fischotterschutz ev som samarbetar med Kolping Migrationswerk. Namn på kontaktperson: Dr Oskar Kölsch E-post: Internet: Bild från det tyska nationella nätverkskontoret. Sedan 2000 har hörnstenen i Toscanas utvecklingsstrategi varit att uppgradera värdet av områdets historiska, konstnärliga och museala kulturarv. Massa Marittima, som ligger i LAG-gruppen Far Maremmas område, är en liten landsortsstad som har ett rikt kulturarv, både historiskt och konstnärligt. Det visade sig vara en idealisk plats för att genomföra ett kulturarvsinriktat projekt som när det är klart beräknas ha lett till 15 nya arbetstillfällen och ytterligare turister om året. Staden, vars ekonomi bygger på regionens mineraltillgångar (särskilt marmor), har nu utsetts till särskild konststad av provinsen Grosseto. Ingen annanstans i regionen finns det så många och så olika museer som i Massa Marittima. Därför har nu staden utsetts till att vara en ort med stort historiskt och konstnärligt värde i provinsen. Genom att skapa ett integrerat system av museer har Massa Marittimas kommun utvecklat en rad olika kulturattraktioner. Kommunen har inrättat ett centrum för modern konst, som rymmer mer än 750 mästerverk, och har renoverat flera avdelningar på det arkeologiska museet. Staden har också stått som värd för ett evenemang av internationell betydelse: en utställning av skulptören Igor Mitorajs verk som skapades till uppförandet av en av Puccinis operor, Manon Lascaut. Allt detta har varit möjligt genom den lokala utvecklingsplanen. Tack vare den har man också kunnat stödja utgivningen av en regional guide, skapa en webbplats och producera en cd-rom om museerna i Massa Marittima. Det har också hänt en del inom turistsektorn: här har man tagit fram en arkeologisk och naturhistorisk karta över Accesasjön, bistått turister med praktisk information och rådgivning, upprättat ett dokumentationscenter på det nya museet för sakral konst, installerat ett antal didaktiska och illustrativa paneler vid en gammal olivoljepress, renoverat en allmän brunn och skapat en etruskisk arkeologipark. E-post: Internet: Bild från det italienska nationella nätverkskontoret. Leader+ Magazine

6 Aspekter av Leader+-initiativet Från innovation till utvärdering en läroprocess En inblick i Leader-utvärderingens praktiska betydelse och värde Av John Grieve från The Rural Development Company Skottland, som har varit utvärderare av Leader II-programmet för England och Wales (efterhandsutvärdering), Leader+-programmet i Skottland (förhands- och mellanutvärdering) och Leader+-programmet i England (mellanutvärdering och effektivisering av evidensbasen) John Grieve, The Rural Development Company, Skottland. Inledning För många är utvärderingen den minst intressanta delen av Leader+, men trots detta är det viktigt att man verkligen tar tillvara allt det positiva som uppstår genom Leader+programmet och alla Leader-aktörernas engagemang. Tanken med Leader var ursprungligen att programmet skulle fungera som försöksverksamhet för landsbygdsutveckling. Inom ramen för Leader I och II utvecklade många landsbygdsområden innovativa och lokalt förankrade strategier för lokal utveckling, och en del av dessa har mognat och integrerats i de övergripande programmen för landsbygdsutveckling. Kommissionen har som uttalat mål att Leader+ kommer att ha kvar karaktären av försöksverksamhet där man kunde fördjupa den experimentverksamhet som påbörjades under Leader I och II. Genom sina pilotåtgärder undersöker Leader innovativ verksamhet och prövar nya teorier. Här är resultatanalysen en integrerad del av forskningsprocessen. Analysen gör det möjligt att se vad som fungerar och dra lärdomar inför framtiden. I det hänseendet är det ingen skillnad mellan Leader+ och utvärderingen. En av de fördelar som brukar framhållas med Leader är att programmet är ett sätt att komma runt utvecklingskontorens problem när det gäller obenägenheten att ta risker. Något av det som bromsar initiativet mest av allt är nämligen just oviljan att ta risker hos vissa av ländernas partner för likafinansiering. Det är därför viktigt med evidensmaterial från utvärderingen när man ska rättfärdiga resursanvändningen och fördelningen av offentliga medel, särskilt när resurserna är begränsade och det kan vara svårt att få resurser. När det gäller integrationen av Leader innebär utvärderingen att vi kan visa att vi vet vad som fungerar och vad som inte gör det inom olika landsbygdssektorer, eftersom den baseras på dokumenterad erfarenhet. När det utvidgas till hela Leader, som är både process- och resultatorienterat, kvittar det hur mycket vi tilltalas av processen, Leader+ Magazine

7 metoden eller strategin för det som är avgörande är att åtgärderna kan rättfärdigas snarare än bekräftas. I den här artikeln kommer jag att beskriva och förklara några utvärderingsprinciper och deras koppling till Leader-programmets särskilda utmaningar. Genom att ta upp frågor som bygger på mina erfarenheter av Leaderutvärderingen och utvärderingens framtida konsekvenser behandlar jag en rad olika praktiska infallsvinklar. Fördelar med utvärderingen Utvärderingen har två huvudsyften och kan beskrivas på följande sätt: Att undersöka om ett program eller projekt har gett de förväntade resultaten. Att se till att lärdomarna fastställs och återförs till utvecklings- eller beslutsprocessen. Utvärderingen är mest av allt ett redskap för strategioch programutveckling. Finansministeriet i Storbritannien fastslår nu t.ex. att utvärdering inte handlar om att fastställa skuld, utan om att lära sig av sina erfarenheter. Utvärderingens funktion för utvecklingen kan demonstreras genom den roll som utvecklingen spelar i den s.k. ROA- MEF-bedömningscykeln ( 1 ) se diagrammet nedan. Utvärderingen omfattar tre huvudfaser som normalt utförs i förhållande till programmens eller initiativens utvecklingscykel. Dessa kan beskrivas utifrån ovanstående cykel, och i EU-programmen talar man ofta om förhands-, mellan- och efterhandsutvärderingar. Här följer en kortfattad beskrivning av dessa utvärderingars olika funktioner. Förhandsutvärderingen Den här utvärderingen genomförs innan programmet startar. Den är ett led i utvecklingsprocessen och är i själva verket en förhandsbedömning av programförslaget. Den motsvaras av fas 3 i nedanstående cykel. Syftet med denna 5 Utvärdering 6 Feedback 1 Bakgrund utvärdering är att bekräfta den föreslagna strategin när det gäller samstämmighet och relevans, strategins mål, vilka åtgärder som ska få stöd samt vilka mål och resultat som man kan förvänta sig med utgångspunkt från nuvarande förhållanden. Det görs också en bedömning av förslagens potentiella genomslagskraft och effektivitet. När det gäller Leader+ följde förhandsutvärderingen ett återkommande förlopp, vilket innebär att utvärderarna arbetade jämsides med dem som utvecklade planen, höll sig informerade om hur arbetet fortskred samt föreslog och reagerade på förändringar. Mellan- och efterhandsutvärderingarna Dessa utvärderingar genomförs när en strategi, ett program eller ett projekt har slutförts eller uppnått en viss förutbestämd nivå. Här undersöker man vad som faktiskt har åstadkommits inom projektet eller programmet i förhållande till de förväntade resultaten. Inom efterhandsutvärderingen undersöker man också de resultat som har uppnåtts i förhållande till hur det hade sett ut om ingenting hade gjorts, samt additionaliteten. Den här utvärderingen sker under fas 5 i ovanstående process och är beroende av att det sker en övervakning av programgenomförandet under fas 4. Resultaten återförs till ledningen under resten av programmet samt till utvecklingsarbetet med efterföljande program. När det gäller Leader+ genomfördes mellanutvärderingarna mitt under programperioden, vilket i många fall var alltför tidigt för att de faktiska resultaten skulle kunna beaktas. Inom dessa utvärderingar behandlade man därför snarare genomförandeformer och uppnådda verksamhetsnivåer. Innan vi går in på vad detta innebär för just Leader finns det ett antal mer allmänna faktorer som spelar in när det gäller småskalig landsbygdsutveckling. 2 Mål Småskalig landsbygdsutveckling Många landsbygdsutvecklingsåtgärder handlar om att åstadkomma en förändring. Denna förändring mäts genom övervakning och utvärdering och genom effekterna av de åtgärder som stöds för att man ska kunna uppnå detta. Forskningen tyder på att det är extremt svårt att fastställa socioekonomiska resultat och konsekvenser i småskaliga projekt där konventionella multiplikatoreffekter inte anses kunna tillämpas. Effekterna av småskalig landsbygdsutveckling är i sig småskalig och utspridd, och det kan ta lång tid innan det går att se de slutgiltiga fördelarna: kanske först när projektet eller programmet är slut. Många resultat och 4 Kontroll 3 Bedömning ( 1 ) Förkortningen bygger på den första bokstaven i var och en av de sex faserna: Rationale, Objective, Appraisal, Monitoring, Evaluation, Feedback. Leader+ Magazine

8 konsekvenser är i första hand kvalitativa och kan därför anses vara svåra att kvantifiera. Om man ska mäta effekterna av småskalig landsbygdsutveckling är det därför viktigt att planera strategin ordentligt i förväg, att tänka igenom vad det är man försöker förändra och vilka andra förändringar som kan uppstå som ett resultat av de vidtagna åtgärderna. Detta omfattar var, när och för vem som effekten kommer att uppstå samt vilka utgångsvärden som krävs för att fastställa omfattningen och graden av denna förändring. Utgångsvärden Utgångsvärdena är i själva verket utgångsläget för de indikatorer som resultatet mäts emot och bör därför ha en direkt koppling till målsättningar och mål. När det gäller småskalig landsbygdsutveckling bör dessa avse mikronivån och vara lämpliga i förhållande till verksamhetsnivån. Generellt sett anses mätningen av olika utgångsvärden bara vara effektiv när den utförs på projektnivå. Det kan också vara värt att notera att Leader+ omfattar särskilda budgetanslag för stöd till upprättande av utgångsvärden. Resultatsammanställning Det kan vara svårt att sammanställa eller aggregera de lokala resultaten och konsekvenserna från projekt, även om de gäller ett enda program eller en enda projektordning. Finns det inte någon enkel orsaksstruktur där projektverksamheten kopplas ihop med resultatet, kan liknande projekt leda till en rad olika resultat och konsekvenser. Detta gäller särskilt för lokalt förankrade strategier där projekt uppstår i samhällena som ett svar på de möjligheter och behov som finns på lokal nivå. Om det förekommer ett antal olika projekt inom ett integrerat program eller en projektordning, är det svårt att bedöma de kombinerade effekterna av olika kompletterande investeringar. Slutsatsen av detta är att en utvärdering som baseras på lokala projekt inte kan bli helt effektiv om den genomförs utifrån programramar som går uppifrån och ner. Det är emellertid möjligt att utforma processer för projektövervakning som bidrar till sådana strategier. Leaders särprägel Översikt Utvärdering lyfts fram som en central del i arbetet med att fastställa och demonstrera det viktigaste man har lärt sig av Leader med tanke på andra åtgärder för landsbygdsutveckling, men också för att förenkla överföring och främjande av bästa metoder. När Leader har utvärderats har man därför i allmänhet försökt utgå från såväl en traditionell konsekvensbedömning som en kvantitativ och kvalitativ bedömning av Leader-metodens sju särdrag. På så sätt försöker man tillgodose informationsbehoven när det gäller övervakning och utvärdering från lokal till EU-övergripande nivå. Att detta inte har varit lika framgångsrikt överallt framgår av slutsatserna från de större utvärderingarna och de utvärderingsriktlinjer som håller på att utarbetas bl.a. för Leader+. Leader handlar om att skapa en integrerad hållbar utveckling och är därför svår att utvärdera. Konventionella indikatorer och utvärderingsstrategier ger inte utslag för den integrerade metodens tentakler som leder till ett mycket mer subtilt och omfattande resultat. Det har förekommit en hel del problem när det gäller att övervaka och utvärdera de båda tidigare generationerna av Leader. Dessa program har genererat många effekter och fördelar som därför inte kan mätas eller demonstreras fullt ut, särskilt inte de mer kvalitativa aspekterna. Initiativet har självklart utvärderats, men man har inte alltid konsekvent lyckats fånga upp effekterna på lokal nivå, den nivå där de verkliga effekterna upplevs. Utvärderingsmetoderna utvecklades aldrig så att detta åtgärdades och det ledde till att Leader-metodens övergripande resultat och effekter inte har utvärderats fullt ut. Lokala effekter Arbetet med att samla in och aggregera data kan ses som en pyramid där EU-nivån är pyramidens topp och lokalsamhället pyramidens bas. Om utvärderingen genomförs enligt den klassiska top-down-modellen fastställs utvärderingens ram och indikatorer från toppen och överförs sedan till de lägre nivåerna. Om utvärderingen i stället görs enligt bottom-upmodellen ser man effekterna i första hand och är då beroende av att dessa registreras på basnivån. Dessa data aggregeras sedan så att informationen kan överföras till de högre nivåerna. Den mest omfattande informationen finns därför på lokalsamhällesnivå, men all information som samlas in där behöver inte nödvändigtvis spridas till de högre nivåerna. Vissa frågor har kunnat konstateras när det gäller att fastställa programmets faktiska effekter på lokal nivå. De som skulle genomföra efterhandsutvärderingen av det ursprungliga Leader-programmet ställdes inför särskilda problem, eftersom programmet inte var uppbyggt med tanke på indikatorer och övervakning. Utvärderarna slog fast att det var praktiskt taget omöjligt att kvantifiera resultaten. Teamet som genomförde EU:s slututvärdering av Leader II kom fram till att det hade varit oväntat svårt att sammanställa och jämföra den information som hade samlats in på europeisk nivå och detta berodde på att det förekom så extremt stora skillnader när det gäller initiativets genomförande och följaktligen också när det gäller systemen för övervakning och datainsamling; det förekommer variationer i fråga om den räckvidd och metodik som har tillämpats vid de nationella och regionala programutvärderingarna och bristande institutionellt minne (vilket i vissa fall Leader+ Magazine

9 resulterar i att olika källor ger olika svar på samma frågor). En sådan brist på samstämmighet och avsaknad institutionellt minne visar också hur beroende man är av enskilda personer, framför allt på lokal nivå. Utvärderarna slår emellertid fast att utvärderingsvana fortfarande är sällsynt längst ner i programmets leveranskedja. Det stora beroendet av nyckelpersonerna i kombination med LAG-gruppernas begränsade resurser innebar också att vissa grupper glömde övervakningsrekommendationerna under resans gång. Detta ökar behovet av effektiva och lämpliga strategier som gör det möjligt att få in resultaten på ett enhetligt sätt och kunna komma tillbaka till dem längre fram. Hållbar utveckling och integration Den integrerade metoden för hållbar landsbygdsutveckling innebär inte att effekterna inom varje område inte ska gå att särskilja: det ska vara möjligt att fastställa hela effekten och de enskilda bidragen. En utvärdering som utformas enbart för att tillgodose ekonomipolitiska behov kommer inte att ge någon effekt och kan vara vilseledande och resultera i feltolkningar i ett lokalt sammanhang. Om man försöker mäta den socioekonomiska effekten av t.ex. en utvecklingsåtgärd med naturarvet som utgångspunkt på något annat sätt än genom direkta effekter, t.ex. direkt sysselsättning, har man inte heller förstått huvudsyftet med integrerade initiativ som Leader. Även om det visst förekommer ekonomiska effekter, kommer dessa att i hög grad ha spritts ut och urvattnats, och det skulle kräva en oproportionell insats att fastställa dem. I så fall är det mycket mer effektivt att mäta projektets resultat och effekter i förhållande till de uttalade målen och målsättningarna. Detta kan utvidgas till att omfatta utvärderingen av de lokala programmen: finansieringen har tilldelats grupperna utifrån deras strategier. De projekt som får stöd bör följa dessa strategier och effekterna mäts bäst i förhållande till de lokala målen. Metod och åtgärder Kommissionen utgick från erfarenheterna från tidigare program och utvärderingar när man utarbetade en vägledning för utvärderingen av Leader+. I denna vägledning fastslås följande: För ett initiativ som Leader+ bör utvärderingen sträcka sig längre än till utvärderingsstrategier som framför allt fokuseras på resultat och effekter. Detta ska ske genom att räckvidden utvidgas till att även omfatta genomförandeprocessen och hur denna process bidrar till initiativets övergripande effekter. Utvärderarna uppmanades därför att ta upp den dubbla räckvidden, att främja en integrerad och hållbar landsbygdsutveckling i vidare mening och samtidigt uppmana aktörerna att utveckla landsbygdsområdenas inre potential och dynamik. Detta innebär att utvärderingen nu ska ta hänsyn till Leader-metodens särdrag som ligger utanför sådana strategier som mest är inriktade på resultat och konsekvenser samt till hur genomförandeprocessen bidrar till initiativets övergripande effekter. Detta omfattar i vilken utsträckning som: Leader-metoden har genomförts. Metoden har visat sig ge ett mervärde jämfört med traditionella strategier. Enligt det nuvarande synsättet kan Leader endast utvärderas korrekt om effektutvärderingen kombineras med en bedömning av hur metoden har genomförts på alla nivåer. Självlärande Det är tydligt att självlärande är en integrerad del av Leader på många olika sätt. Detta framhålls särskilt som en övergripande strategi som gäller för de grundläggande utvärderingsprinciperna, bl.a. i vägledningen till utvärderingen av Leader+ samt i slututvärderingen av Leader II. I utvärderingen slås det fast att frånsett att utvärderingarna är av obligatorisk karaktär, bör de också betraktas som ett område där de lokala grupperna kan visa prov på en hög grad av nyskapande. Självutvärdering kan skiljas från extern utvärdering genom att den i första hand är inriktad på lärandet och skild från konsekvensbedömningen. I slututvärderingen av Leader II kunde det emellertid konstateras att endast 20 % av grupperna hade gjort någon självutvärdering. Utvärderingen är inte något självändamål utan ett redskap för att göra det lättare att lära sig av sina erfarenheter, se till så att de innovativa strategierna är effektiva samt fastställa bra metoder. På så sätt kan man få bättre resultat och uppnå mer omfattande strategiska mål. Utvärderingen har en stor betydelse för att förenkla spridning och överföring av erfarenheter och metoder mellan olika områden, sektorer och grupper. Ett sådant reflekterande lärande är därför av stor betydelse för Leader-metoden och utgör ett viktigt verktyg för hållbar utveckling. Det gäller emellertid inte bara de programansvariga och LAG-grupperna, utan måste även omfatta de lokala aktörer som främjar bottom-up -åtgärderna i Leader-metoden. Frågor vid övergången När Leader+-initiativet upprättades fastslog kommissionen i sitt meddelande till medlemsstaterna att huvudstrategin var att tillhandahålla allmänna utvärderingsfrågor (med framgångskriterier) för de nationella programmen, och att detta skulle stärka Leader+-utvärderingens komplementaritet i förhållande till utvärderingen av programmen för landsbygdsutveckling samt utvärderingen inom ramen för strukturfonderna. När Leader-metoden nu snart ska integreras genom förordningen om landsbygdsutveckling för , blir det ännu viktigare att på ett övertygande sätt kunna visa att metoden och aktörerna kan leverera resultat. Det finns en möjlighet att bygga vidare på Leader+ och undvika de tidigare bristerna genom att ta tillvara och utnyttja lärandet och de erfarenhetsförluster som har gjorts mellan initiativets olika generationer. Att det utvecklas metoder som t.ex. Leader-ansökan om allmänna utvärderingsfrågor för landsbygdsutvecklingen visar både att det finns en koppling och ett behov av att visa att Leader har en mer direkt betydelse för en mer omfattande landsbygdsutveckling. Bevisbördan ligger helt riktigt på dem som är engagerade i initiativet det är de som ska visa att Leader fungerar! Utvärderingen av Leader måste ses som en viktig del i en fortlöpande utvecklingsprocess som ska involvera samtliga aktörer. Denna utvärdering bör ge viktig information om hur man kan utveckla och genomföra effektiva strategier som främjar landsbygdens befolkning, företag, miljö och lokalsamhällen. Leader+ Magazine

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Färnas hjärta AB Journalnummer:

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Hemlig Festival Journalnummer: 2010-572 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Andelen personer intresserade av fiske. Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket

Andelen personer intresserade av fiske. Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket Andelen personer intresserade av fiske Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket Andelen kvinnor / män som fiskat 2004 Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Integration Rydaholm Journalnummer: 201-3006

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Studieresa i biosfärområdets västra delar hösten 2014, då Permakultur Stjärnsund besöktes. Projektägare: Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa)

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Slutredovisning av förstudie

Slutredovisning av förstudie Slutredovisning av förstudie 1. Projektet Färdvägar vid Rönne å Journalnummer 20103168, stödmottagare Naturskyddsföreningen Söderåsen 2. Kontaktpersoner Bengt Hertzman, Naturskyddsföreningen Söderåsens

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: s entertainmentcenter Journalnummer: 2011-4719 Namn på

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Träningsverkstan Journalnummer: 2008-4080, Dnr 08-002-009 Ung-007 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Förstudie för nationella och transnationella samarbeten

Förstudie för nationella och transnationella samarbeten Förstudie för nationella och transnationella samarbeten Anitha Barrsäter och Mikaela Berghäll vid Leader Nedre Dalälvens besök i Pomoväst 2008. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare:

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN!

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! 1 6 Låt barnen leka sig till en bättre värld i er kommun! I leken är allt möjligt! Lek är något som förenar alla barn, vart vi än befinner oss. Hos

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer