Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per

Transkript

1 Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen lämnar synpunkter avseende de rekommendationer och förslag som lyfts fram i rapporten, företrädesvis de som framgår av rapportens sammanfattning. Revisionen emotser svar senast den 31 december För s revisorer Sten Ekström Ordförande Lisbet Lundgren Vice ordförande Svar på revisionsrapporten skickas till: Kommunledningskontoret Revisionen

2 Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 oktober 2011 Antal sidor: 15.docx 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1.2 Mål för verksamheten 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Ansvarig styrelse 7. Metod 8. Projektorganisation 9. Anvisningar och styrdokument 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund 10.2 Finansiella mål 10.3 Verksamhetsmål 11. Delårsrapporten i övrigt 11.1 Allmänt 11.2 Förvaltningsberättelsen 11.3 Balanskravet 11.4 Resultaträkning 11.5 Balansräkning 11.6 Avstämningar och dokumentation 11.7 Finansieringsanalys 11.8 Sammanställd redovisning 11.9 Nämndernas berättelse

4 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Vi har i samband med granskningen av delårsrapporten även fått i uppdrag att titta närmare på kommunens avstämningsrutiner. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed I kommunens budget och verksamhetsplan för år finns tre finansiella mål. Samtliga mål bedöms uppfyllas vid årets slut. Vi gör ingen annan bedömning utan bedömer att resultatet enligt delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen, se avsnitt Bland våra övriga synpunkter kan nämnas: Vi har synpunkter på avstämningsrutiner samt dokumentation av delårsbokslutet. Vi är därför osäkra på om resultatet, och därmed även prognosen, kan anses vara helt rättvisande. Eftersom marginalerna för att klara de finansiella målen är så pass betydande bedömer vi trots det att de finansiella målen bör kunna klaras, se avsnitt Vi finner det angeläget att kommunledningskontoret vidtar åtgärder för att kvalitetssäkra räkenskaperna, bl.a. genom de rutiner som infördes för något år sedan men som inte längre efterlevs fullt ut, se avsnitt Vi rekommenderar att information lämnas i förvaltningsberättelsen under rubriken Väsentliga händelser efter balansdagen angående vilka effekter förändringen av diskonteringsräntan som används för beräkning av pensionsskuld och avsättning beräknas få på prognosen, se avsnitt Mål för verksamheten I kommunens verksamhetsplan för åren har ca hälften av de nämndsvisa målen angetts vara av särskild betydelse för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens bedömning är att dessa delvis kommer att vara uppfyllda vid årets slut och att måluppfyllelsen för hela året delvis kommer att leda till god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. 1 Kommunallag (1991:900) 2 Fastställd av kommunfullmäktige , 119 1

5 Vi har i vår granskning inte funnit något som tyder på att kommunstyrelsens bedömning inte är rimlig. Vi bedömer således att resultatet enligt delårsrapporten delvis är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, som har betydelse för god ekonomisk hushållning, se avsnitt Vi vill dock framhålla vikten av mätbara mål samt tillförlitliga underlag och mätmetoder, vilket är väsentligt för att kunna göra en bedömning av huruvida resultatet är förenligt med målen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen verkar för en utveckling av dessa processer. 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Vi har i samband med granskningen av delårsrapporten även fått i uppdrag att titta närmare på kommunens avstämningsrutiner. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för kommunrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 4. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten Granskningen av räkenskaperna är översiktlig i syfte att utgöra underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 2

6 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag (KRL) God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi kommer vidare att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av Agneta Lindskog, ekonomichef, samt Hans Jonsson, redovisningsansvarig. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Tommy Eriksson, auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor, Birgitta Arnberg, certifierad kommunal revisor samt Lena Medin, certifierad kommunal revisor. 3

7 9. Anvisningar och styrdokument Av KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s minst sex och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. har valt att förlägga delårsrapporten till den 31 augusti, vilket regleras i kommunens ekonomistyrningsregler 3. Anvisningar har utarbetats av kommunledningskontoret för att styra upp förvaltningarnas arbete. I anvisningarna har särskilda instruktioner lämnats vad gäller nödvändigheten av periodiseringar. Ansvaret för avstämningar finns i ett separat dokument. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt KLs bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål I kommunens budget och verksamhetsplan för år finns tre finansiella mål. Målen är formulerade på samma sätt som tidigare år. Vi har inom parentes angivit målet för år Resultatet före extraordinära poster bör för år 2011 uppgå till minst 0,8 % (0,1 %) av skatteintäkterna och generella statsbidrag/utjämning. 2. Målet är att kommunens låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mkr per år. Under ska den tillfälligt tillåtas att öka och uppgå till 167,0 mkr (196,0 mkr) för år år Den stora skillnaden mot 2010 års mål förklaras av att dotterbolaget Timrå Vatten AB under år 2010 löst lån från kommunen på 46,5 mkr, vilket i sin tur har inneburit att kommunen har kunna lösa lån. 3. Kommunens soliditet ska successivt stärkas. Målet är enligt budgeten 31 % (25 %). I delårsrapporten har avstämning gjorts av de finansiella målen per samt en bedömning av möjligheten att klara de finansiella målen per Kommunfullmäktige

8 Vad gäller mål 1 så har målet nåtts för perioden januari augusti 2011, och bedömningen är att målet för helåret 2011 kommer att klaras. Resultatet per uppgår till 7,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Motsvarande nyckeltal beräknat på prognosen är 3,1 %. Den långfristiga låneskulden har per ökat med 7 mkr sedan årsskiftet. Prognosen är att skulden fortsätter att öka, vilket förklaras av kommunens budgeterade investeringar i bl.a. det s.k. skolprojektet. Den långfristiga skulden beräknas per årsskiftet uppgå till 157 mkr, vilket innebär en ökning med 11 mkr jämfört med årets början. Mål 2 bedöms kunna klaras. Mål 3 avser soliditeten i kommunen. Soliditeten uppgår till 37 % per Soliditeten uppgår, beräknat på den prognostiserade balansräkningen, till 34 %. Målet bedöms därför kunna uppfyllas. Kommentar Vad gäller de finansiella målen har vi inte funnit skäl att göra någon annan bedömning än den som framgår av delårsrapporten. Vår bedömning är att resultatet enligt delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen, se dock även under avsnitt Verksamhetsmål Kommunplanen för år innefattar i likhet med tidigare år en verksamhetsidé, övergripande strategi samt nämndsvisa mål. Av de nämndsvisa målen, som totalt uppgår till 46 stycken, har 24 mål angetts vara av särskild betydelse för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Vår granskning har inriktats mot dessa mål, som även har kopplats till Vision Kommunens definition av god hushållning ur ett verksamhetsperspektiv, såsom den har formulerats i kommunplanen, framgår nedan: Det är god hushållning ur ett verksamhetsperspektiv i när verksamhetsmålen uppfylls inom tilldelade budgetramar. Av direktiven till kommunplanen framgår att Målen i styrelsens/nämndernas styrkort ska vara mätbara. Målen ska beskriva i ord vad som är möjligt att uppnå under budgetåret eller planperioden (3 år), t.ex. minst X % av eleverna i årskurs 9 har minst betyget G. Av direktiven framgår också att målen ska följas upp i delårsrapporten per den 31 augusti samt i årsredovisning. Delårsrapporten innehåller ett avsnitt benämnt Bedömning av uppfyllelse av mål av betydelse för god hushållning, vilket innefattar kommunstyrelsens bedömning av de finansiella målen och verksamhetsmålen. I avsnittet har en mer detaljerad bedömning gjorts av de finansiella målen och de verksamhetsmål som angetts vara av särskild betydelse för god hushållning. Vad gäller verksamhetsmålen finns information om effektmål, styrtal och måluppfyllelse. De nämndsvisa redovisningarna följer även samma struktur. 5

9 För vissa mål har den beräknade måluppfyllelsen angetts som delvis. Vi har fått följande beskrivning till när måluppfyllelsen kan betraktas som delvis: Delvis kan vara att det finns flera styrtal till ett mål och några styrtal bedöms uppfyllas och några inte. Delvis kan också vara att målnivån inte är satt till 2011, utan senare. Om uppföljningen visar på en förbättring jämfört med tidigare, men målet ännu ej är uppfyllt, bedöms målet som delvis uppfyllt. Mål som inte har kunnat mätas per 31 augusti har inte räknats med i den totala bedömningen av utfallet. Nedan framgår några iakttagelser med anledning av de mål som angetts vara av särskild betydelse för god hushållning: Totalt finns 24 verksamhetsmål som angetts vara av särskild betydelse för en god ekonomisk hushållning. Av dessa har nämnderna bedömt att 21 mål är möjliga att följa upp och bedöma i delårsrapporten. Kommunstyrelsen har kommenterat dessa mål som har kategoriserats under de fem kommungemensamma målen om tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi (Vision 2015). Av de 21 målen har kommunstyrelsen bedömt att 14 mål (67 %) kommer att uppnås, helt eller delvis, vid årets slut. Vissa mål är i likhet med tidigare otydliga beträffande vad som skall uppnås och/eller hur uppföljning skall ske, exempelvis kommunstyrelsens mål om effektivt arbetssätt vars styrtal är Antalet pågående horisontella, förvaltningsövergripande processer.. Det finns också mål som är otydliga kring vad som skall uppnås år 2011 då målen är satta på längre sikt (t.ex. målen för tillväxt - näringsliv och hushållsavfall). Den mätmetod/de underlag som används för att mäta måluppfyllelsen är i de stickprov som vi gjort inte alltid helt tydligt kopplade till målen, så som det är uttryckt i den av fullmäktige fastställda budgeten/verksamhetsplanen. Vad gäller socialnämndens mål om synligt/tydligt ledarskap så har endast det enkätresultat som omfattar kommunals medlemmar beaktats. Resultatet av den enkätunderökning som vände sig till tjänstemännen (som visade på ett sämre resultat) har således inte medräknats då måluppfyllelsen bedömts. Detta har av ansvariga vid förvaltningen förklarats med att det var denna målgrupp som de uppfattat att politikerna var intresserade av. Vi har inte heller kunnat se en helt tydlig och självklar koppling mellan målet och den fråga som ställts i enkätundersökningen. Barn och utbildningsnämndens mål om medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen mäts vidare inte helt entydigt inom nämnden, i vissa fall bedöms trivsel fr.o.m. värde 3 på en sexgradig skala, i vissa fall bedöms trivsel föreligga fr.o.m. värde 4. Vi har noterat att delvis beräknad måluppfyllelse har använts vid marginella förbättringar i förhållande till föregående år/mål. Vad gäller kommunstyrelsens mål om minskad energiförbrukning så uppgår 2011 års minskning endast till 0,3 % att jämföra med målet på 5 %. 6

10 För flertalet mål redovisas vanligen utfallet per den 31 augusti. För barn- och utbildningsnämndens mål om medarbetarnas trivsel anges dock endast att utfallet överstiger den målsatta nivån, som uppgår till 80 %. Kommunstyrelsens uttalande/bedömning vad gäller möjligheterna att uppnå god hushållning i verksamheten har uttryckts enligt följande: Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen är 26,0 mnkr, vilket är 19,3 mnkr bättre än budgeterat. Det prognostiserade avvikelsen för styrelse/nämnder är 3,9 mnkr. Detta innebär att den prognostiserade måluppfyllelsen för kommunen som helhet och för styrelse/nämnder, där verksamheten bedrivs sker inom budget. Bedömningen är att de mål som bedömts vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning delvis kommer att vara uppfyllda vid årets slut och att måluppfyllelsen för hela året delvis kommer att leda till god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Kommentarer Kommunstyrelsens samlade avstämning och bedömning är i likhet med föregående år tydligt utformad. Vid årets delårsbokslut har 12,5 % av målen, som är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, inte varit föremål för någon bedömning. Detta är en förbättring jämfört med föregående år ( ) då 16 % av målen inte kunde bedömas i samband med delårsbokslutet. Vid delårsrapporten var andelen mål som inte följdes upp/bedömdes 40 %. Vi ser positivt på den utveckling som skett i detta avseende och rekommenderar att kommunstyrelsen fortsätter strävan efter att målen i möjligaste mån bedöms i delårsrapporten, då det ökar delårsrapportens värde. Det är således viktigt att det finns verktyg för att utarbeta prognoser. Vi bedömer att styrtal och effektmål har konkretiserats, men rekommenderar att detta arbete vidareutvecklas ytterligare för att få tydligare mål och bättre underlag för bedömning. Det kan också ifrågasättas om delvis beräknad måluppfyllelse ger en rättvisande bild av vad som åstadkommits när endast en marginell förbättring gjorts i förhållande till tidigare år och mycket återstår för att klara målet samtidigt som ingen information har lämnats som tyder på en väsentlig förbättring av förutsättningarna under återstående del av året. Vi rekommenderar därför att detta ses över närmare. Det är också viktigt att de underlag som sammanställs till verksamhetsmålen är ordnade så att det med enkelhet går att göra en avstämning mot de uppgifter som lämnas i delårsrapporten. Vi ser också gärna utfallet per den 31 augusti alltid preciseras då det torde vara väsentlig information för läsaren. Vi har i vår granskning inte funnit något som tyder på att kommunstyrelsens bedömning inte är rimlig. Vi bedömer således att resultatet enligt delårsrapporten delvis är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, som har betydelse för god ekonomisk hushållning. 7

11 11. Delårsrapporten i övrigt 11.1 Allmänt Vi har i vår granskning noterat att delårsrapporten innehåller brister vad gäller summeringar och andra synpunkter av mer layoutmässig karaktär. Kommentarer Vi rekommenderar att utarbetar ett system för att internt kvalitetssäkra bokslutet samt innehållet i delårsrapporten. Vi har påtalat våra synpunkter, och enligt uppgift ska rapporten korrigeras i den omfattning som är möjlig. Diskonteringsräntan som används beräkning av pensionsskuld och avsättning enligt RIPS 07 kommer att sänkas från år 2012, enligt ett meddelande från SKL den 26 september En sänkt diskonteringsränta innebär att den nuvärdesberäknade skulden och avsättningen blir högre. SKL uppskattar att förändringen motsvarar 9-11 % beräknat på skulden och 7-8 % på ansvarsförbindelsen. SKL, och även vi, anser att förändringen bör beaktas i bokslutet för år RKR har inte vid tidpunkten för när denna rapport avlämnas uttalat sig i frågan. har inte omräknat prognosen utifrån dessa uppgifter eftersom informationen kom först i samband med att delårsrapporten skulle distribueras till kommunstyrelsen. Vi rekommenderar att information lämnas i förvaltningsberättelsen under rubriken Väsentliga händelser efter balansdagen angående vilka effekter förändringen av diskonteringsräntan beräknas få på prognosen Förvaltningsberättelsen Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. I delårsrapporten har kommentarer kring kommunens finansiella resultat och ställning lämnats bl.a. har avstämning gjorts mot de finansiella målen, se avsnitt 10.2, vilket är sådan information som ska finnas i en förvaltningsberättelse. Prognosen för år 2011 har vidare kommenterats i förvaltningsberättelsen. Förvaltningsberättelsen innefattar även kommunstyrelsens utvärdering av möjligheten att uppnå god hushållning i verksamheten. 4 Dnr SKL 11/5118 8

12 Kommentar Det är positivt att delårsrapporten innefattar en förvaltningsberättelse med kommentarer kring det ekonomiska läget och bedömning av de finansiella målen Balanskravet Av förvaltningsberättelsen, under rubriken Balanskravet framgår att det prognostiserade resultatet innebär att balanskravet kommer att nås med god marginal. Kommentar Vi har inga kommentarer Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för åren Kommunen: Utfall Utfall Budget Prognos mkr Verksamhetens nettokostnader -519,5-499,8-816,6-817,7 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 565,1 552,8 829,3 847,7 Finansnetto -1,8-2,2-6,0-4,0 Årets resultat 43,8 50,8 6,7 26,0 Jämförelser och nyckeltal för kommunen. Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader -519,5-499,8-816,6-817,7-793,1 Förändring i % jämfört med föregående år 3,9% -38,8% Skatteintäkter och statsbidrag 565,1 552,8 829,3 847,7 825,6 Förändring i % jämfört med föregående år 2,2% -33,3% Finansnetto -1,8-2,2-6,0-4,0-3,2 Resultat 43,8 50,8 6,7 26,0 29,3 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag 92% 91% 99% 97% 96% 5 Mindre skillnader i summering kan finnas jämfört med delårsrapport eftersom vissa mindre summeringsfel finns i den senare. 9

13 Koncernen: Utfall Utfall Utfall mkr Verksamhetens nettokostnader -500,9-482,9-771,9 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 565,1 552,8 825,6 Finansnetto -12,3-11,6-17,0 Skatt 0,0 0,0-1,4 Årets resultat 51,9 58,3 35,3 Nyckeltal för kommunkoncernen Utfall året Utfall året Utfall Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag 91% 89% 96% Vad gäller den sammanställda redovisningen, se vidare avsnitt Kommentarer Det prognostiserade resultatet uppgår för kommunen till 26,0 mkr, vilket är att jämföra med budgeten på 6,7 mkr. Såsom framgår ovan är det intäkterna för skatteintäkter, statsbidrag och utjämning som står för förbättringen jämfört med budgeten. Beträffande avstämningar se avsnitt

14 11.5 Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse : Kommunen Koncernen Belopp i mkr Balansomslutning 591,2 597,8 591, , , ,1 Redovisat eget kapital 218,7 174,9 198,3 293,7 241,8 266,8 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner -182,6-217,6-198,1-107,6-150,7-126,4 Soliditet redovisad 37% 29% 34% 26% 21% 25% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder negativ negativ negativ negativ negativ negativ Omsättningstillgångar 156,9 196,7 151,6 169,8 208,6 169,7 Kortfristiga skulder 164,4 226,3 173,7 166,5 255,3 194,2 Balanslikviditet 95% 87% 87% 102% 82% 87% Kommentar Fordringar som kommunen inte fått betalt för, ska enligt tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för finansfrågor, normalt avskrivas efter ett år. En äldre fordran kan kvarstå om t.ex. betalning enligt överenskommen betalningsplan erhålls. Respektive nämnd eller den som nämnden delegerar till, beslutar om avskrivning av fordringar. Beslut om avskrivning innebär inte att kommunen definitivt avstår från betalning, utan även en avskriven fordran kan överlämnas till inkassoföretag för efterbevakning. Några reserveringar har inte gjorts vid delårsbokslutet. Vi anser att de noter som presenteras ska motsvara de balansräkningar som redovisas, d v s per och samt om möjligt för prognosen Kommunen har en differens, 50 tkr, mellan resultat- och balansräkning enligt huvudbok och enligt avlämnad delårsrapport. Orsaken ska enligt uppgift bero på en fakturakörning som uppdaterat huvudboken en period tidigare än vad som var avsett Avstämningar och dokumentation Vi har enligt uppdrag från revisorerna särskilt granskat rutinerna för avstämning och dokumentation i samband med delårsrapporten. Enligt kommunens rutiner ska avstämningarna dokumenteras med specifikationer. Dessa ska signeras av den som upprättat specifikationen samt ytterligare en tjänsteman som kontrollerat avstämningen. Underlag, t.ex. kontoutdrag och reskontror, bör finnas i anslutning till specifikationen som dokumentation av balansposten samt för att möjliggöra efterkontrollen. 11

15 Kommentar Vi konstaterar att avstämningsrutinerna och dokumentationen inte fungerar tillfredsställande. Vi har bl.a. noterat följande: Specifikationer i enlighet ovanstående modell saknas för anläggningstillgångar. Vi uppfattar att avstämningen av dessa poster inte kontrolleras av någon ytterligare tjänsteman, i varje fall saknas signaturer som verifierar detta. Specifikationer och underlag saknades vid vår granskning för ett antal poster. Av de större kan nämnas koncernkonto 27 mkr och skattefordran 31 mkr. Vi har efter att vi påpekat detta erhållit underlag som i huvudsak styrker dessa poster. Differenser mellan huvudbok och avstämningsunderlag har inte noterats på specifikationen. Flertalet av differenserna uppgår inte till väsentliga belopp. Vi avstämning av ett periodiseringskonto noterades dock en differens uppgående till 0,6 mkr som inte uppmärksammats av kommunledningskontoret. Vi har erhållit förklaringar som tyder på att posten är korrekt bokförd. Det saknas underlag som styrker diverse periodiseringsposter varav ett antal uppgår till väsentliga belopp. Med hänsyn till att vi inte kunnat verifiera posterna är frågan om den tjänsteman som signerat avstämningsunderlaget har gjort någon reell kontroll av posten. Vår bedömning är att avstämningsrutinerna inklusive kontrollen av avstämningarna inte fungerar tillfredsställande och att det därför finns en risk för att väsentliga differenser inte upptäcks och åtgärdas. Vi är med anledning av ovanstående brister osäkra på om resultatet, och därmed även prognosen, kan anses vara helt rättvisande. Eftersom marginalerna för att klara de finansiella målen är så pass betydande bedömer vi trots det att de finansiella målen bör kunna klaras. Vi anser att rutinerna för att stämma av och dokumentera inklusive kvalitetssäkring måste ses över Finansieringsanalys Finansieringsanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Kommentar Vi har inte närmare granskat finansieringsanalysen. 12

16 11.8 Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas i referensgruppens uttalande från år Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen och de helägda bolagen AB TimråBo, Timrå Vatten AB, Midlanda Centrum AB och Wifsta Water AB samt Medelpads Räddningsförbund (15,64 %). Dotterbolagens räkenskaper per är inte reviderade. Kommentar Det är positivt att delårsrapporten även innefattar sammanställd redovisning. Enligt RKR 8.2 ska koncernens räkenskaper ställas upp jämte kommunens, vilket även torde gälla i en delårsrapport. Vi rekommenderar att presentationen ses över till kommande års delårsrapport. Vi har inte närmare granskat kommunens sammanställda redovisning men noterar att vissa uppgifter t.ex. notuppgifter för materiella anläggningstillgångar saknas Nämndernas berättelse Under delårsrapporter från styrelse och nämnder ska det ekonomiska resultatet kommenteras. Kommentarer har lämnats i varierande omfattning. KPMG, dag som ovan Birgitta Arnberg Certifierad kommunal revisor Lena Medin Certifierad kommunal revisor 13