Tekst Rotary Norden

Transkript

1 Nr. 3. april. 2008

2 2 Nummer Rotary Norden

3 Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S Sundsvall tel: , e-post: Norge Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak tel: , mobil: e-post: Suomi/Finland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI Helsingfors mobil: e-post: hakan.nordqvist@welho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: e-post: rotary@mail.dk Island Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS Reykjavik tel: , mobil: e-post: hinrikb@simnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Sverige Lars Pettersson, huvudadministrator Krongatan 2, S Eskilstuna tel , mobil: e-post: lars.e-tuna@telia.com Norge och Island Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: , mobil: e-post: j-spjel@online.no Suomi/Finland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI Kauhajoki mobil: e-post: timoka@kauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: e-post: emil.erna@profibermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Andreas Norland Pilestredet 99, N-0358 Oslo tel: , mobil: e-post: anorland@frisurf.no Styrelsemedlemmar Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Høyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI Vanda, ISSN tel: mobil: Sanna Helenius: e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi Annonser Sverige/Norge/Island Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE Kista tel: e-post: anna@dandenell.com Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. nr4/2008 når läsarna 02/06, redaktionell deadline 5/5 Nummer 3- april - Rotary Norden - Utgivningsdag Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 3. april Rent vatten gäller också oss i Norden runt Östersjön. I vårt temainslag på sid behandlar vi ett rotaryinitiativ för att samla de bästa idéerna till konstruktiva aktiviteter bland alla regionens rotaryklubbar för att rädda vårt innanhav. Bilderna av tillrinningen och algblomningen på sid är kanske det mest talande bevisen på att snabba åtgärder krävs. Stenkumlet på idyllen Fårö på omslaget står som ett memento för de miljövärden vi vill bevara i vår näromgivning. Pärmfoto: Jeppe Wikström Ledare Håkan Nordqvist 4 Rotary International 6 Tema Östersjöen 8 Landssidor Sverige 16 Norge 28 Finland 32 Danmark 38 Island 46 RI:s Agenda Wilf Wilkinson Bob Scott 50 Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekreteraren, i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom Nummer Rotary Norden 3 Innehåll

4 Ledare Rotarian i livets rusningstid Det är imponerande att ta del av hur rotaryrörelsen arbetar för att göra gott. När programmen är globala blir de dock lätt ganska avlägsna. Trots det är det nog ingen som betvivlar det storartade i att arbeta för att utrota polion. Det är ett storprojekt, ordföranden för Rotary Foundation påminner om att Rotarys och Gates Foundations satsningar täcker 15 % av behovet. Det finns förstås de som trott att vi alltid stått för alltsammans. Här handlar det om att informera rätt. Det är inte mindre fint för det. Ett litet projekt kan exemplifieras med öppnandet av en borrbrunn i Afrika. Barnen tog sitt vatten från en grund pöl med en sten i medan ett antal djur avvaktade på att få göra det samma, vittnade en rotarian i samband med att han sände in bilden på sid. xx. Vi rotarianer har rätt att känna stolthet vid blotta åsynen av barnens glädje över det vi i Norden anser självklart rent vatten. Det initiativ vi nu beskriver i vår tema-avdelning, Rädda Östersjön, infaller i storleksordningen någonstans emellan PolioPlus och den enskilda borrbrunnen. Vårt innanhav mår illa och det finns inte många rotaryklubbar runt Östersjön som med säkerhet kan säga att det inte berör dem. Det visar avrinningskartan på sid. xx. Det fina med miljöinsatserna är att de förenar äldre och yngre rotarianer. De kan kanske rentav bli en rekryteringsfördel för Rotary om vi kan sköta informationen rätt. Rotarys image får en ny dimension det handlar alltså inte enbart om bistra herrar som går till lunch. Rotary gäller också ungdomar som är mitt inne i livets rusningstid bara verksamhetsformerna är de rätta. Intervjun vi publicerar på sid. 4-5 vittnar om att Rotarys vilja att göra gott uppskattas. Ung i karriären, livet och rotary Som organisation för rotary en hård kamp mot förgubbning och förgummning. Kanske också för att finna sin balans mellan nätverksbyggande och välgörenhet. Och definitivt för att ge rörelsen en sådan inriktning att den passar inte bara nuvarande utan också blivande medlemmar. Två rotarianer, Pia-Noora Kauppi (33), Europaparlamentariker (Bryssel), och Jukka Paajanen (34), konsult i databranschen, chartermedlemmar av världens fjärde och Europas första eklubb (Rotary eclub of Verkkorotary.fi), ger sin syn på tingen. Förväntningar (på Rotary) Pia-Noora: Jag uppskattar Rotary som organisation med långa traditioner på välgörenhetens område. Dessutom hoppas jag på intressanta personkontakter, aktuell information genom specialistanföranden och skapande umgänge med intressanta människor. Jukka: Jag förväntar mig också nya bekantskaper från andra branscher. Så har även skett. Det är på något vis stort att kunna medverka till att göra världen bättre genom olika projekt. Det viktigaste för mig är ändå ungdoms- och yrkesutbytesprogrammen. De allra största projekten, som PolioPlus, känns litet avlägsna och främmande. Någon nytta? Pia-Noora: Jag har nog lärt mig mycket i samband med våra möten. Klubbens medlemmar representerar ett Kanske miljöinsatser kan hjälpa till både i image- och ungdomsfrågan? Håkan Nordqvist Tema-koordinator 4 Bra (rotary)image handlar mest om personligt exempel som inte kan köpas för pengar. Nummer Rotary Norden Jukka Paajanen (34), datakonsult inom Accentures och Microsofts samföretag Avanade, rotarian sedan 2004.

5 Nordiskt Pia-Noora Kauppi (33), EU-parlamentariker, rotarian sedan otroligt kunnande. Nyttiga kontakter har jag också fått. Dessutom är jag jättenöjd med verksamheten inom vår egen eklubb. Speciellt glad är jag över att eklubben ger en möjlighet att delta i rotaryverksamheten för människor som upplever sina jäktigaste år och för vilka fysiska veckomöten är en omöjlighet.. Jukka: Kontakt med professionella människor som tänker annorlunda och kan argumentera för sin sak. Det vidgar min värld. Medlemskapet en imagefråga? Pia-Noora: Nej. På det viset har jag aldrig tänkt. Finns det personer som deltar i rotary av image-skäl? Jukka: I min bekantskapskrets är rotary ingen dörröppnare svar på frågan: därför nej! Oftast får jag förklara varför jag överhuvudtaget vill vara med i rörelsen. Andra nätverk? Pia-Noora: Jag är med i många nätverk men av dem är rotary det enda som fokuserar på välgörenhet och mångsidig filantropisk verksamhet. Annan klubb än eklubb? Pia-Noora: Knappast. Min nuvarande livssituation gör deltagande i traditionell verksamhet omöjligt. Jukka: Av praktiska skäl mycket osannolikt. Mitt arbete och min livsstil lämpar sig inte för möten som upprepar sig på viss tid på viss fysisk plats. Därför har eklubben varit kanalen till Rotary för mig. Tidsanvändningen inom rotary? Pia-Noora: Inom min klubb är tidsanvändningen både effektiv och ändamålsenlig. Det finns säkert stora skillnader mellan klubbarna i det avseendet. Jukka: Tidsdisposition är en individuell sak, det finns goda och dåliga exempel. eklubbens arbetssätt är mycket effektivt och sparar dessutom restid till och från möten. Referens? Pia-Noora: Jag kan gott rekommendera rotary för andra och jag har många rotarykolleger i Europa-parlamentet. Vi brukar sammankomma till Rotary Round Table möten. Jag har också rekommenderat rotary för många av mina bekanta. De flesta av dem är dock sådana att en eklubb är enda möjligheten för dem. Jukka: Rekommenderar gärna Rotary för personer som har intresse av att vidga sin bekantskapskrets och göra sin del av att förbättra världen. Det största problemet för personer som mig är att vi lever i vårt livs rusningstid och att tiden även i övrigt är ransonerad med barn, arbete och fritid. Convention? Pia-Noora: Nog kunde jag tänka mig att åka på egen bekostnad till Convention men resor av fritidskaraktär är alltid svåra att anpassa till det krävande arbetsprogram jag har. Jukka: Tidsmässigt omöjligt. Dessutom förstår jag inte riktigt vad en enskild rotarian kan göra vid kongressen. Min far (nu pensionär) har deltagit två gånger och upplevelsen har varit stor för honom. Men det är stor skillnad på friheten till tidsdisponering mellan oss två. Nummer Rotary Norden 5

6 Internationellt RI-Nytt Artiklarna och notiserna på sidorna 6-7 av Rotary Norden ingår i RI:s löpande utbud av nyhetsmaterial från rotaryvärlden. Materialet produceras för rotarypressen och rotarys andra nyhetskanaler och distribueras även elektroniskt genom RI:s hemsidor. I vår redigering av materialet som kommer in mellan utgivningen av de olika numren av Rotary Norden tar vi in notiser av speciellt intresse för våra nordiska läsare. Rotary i siffror Jämförelsetal inom parentes Rotarianer ( ) Rotaryklubbar (32.681) Rotaractare ( ) Rotaract-klubbar (7.179) Interactare ( ) Interact-klubbar (10.823) 100-miljoner dollars utmaning (US$100 Million Challenge) i anledning av donationen på samma belopp från Bill & Melinda Gates Foundation. Rotarys slutspurt i PolioPlus-kampanjen sker mot bakgrunden av att antalet poliofall under kampanjtiden minskat med 99 % och att antalet poliodrabbade länder minskat från 125 till fyra. Bob Scotts motto som rotaryledare kan gott summeras i orden: Gör slut på polion nu! Rotarys 100 miljoner dollars utmaning vad är det? Rotarys treårsprogram för att matcha bidraget från Gates-stiftelsen. Gates-stiftelsen har visat sitt förtroende för Rotary genom att ställa 100 miljoner dollar till förfogande utan att kräva att Rotary genererar sin andel först. Detta är ovanligt jämfört med hur de flesta utmaningsdonationer i allmänhet görs. Hur ser då utmaningen ut överförd till klubbar och distrikt? Varje klubb utmanas att bidra med minst dollar per år under de närmast följande tre åren. Rotarianer och klubbar som anslutits till RI sedan 2005, då den föregående utmaningsperioden utgick, står inför en alldeles speciell uppfordran. PHF och andra gällande hedersbevisningar gäller också PolioPlus-bidragen. Några nya införs inte. Hur balanseras 100-miljonersutmaningen i förhållande till andra kampanjer som t.ex. Varje rotarian varje år? Vi får frågan om 100-miljonersutmaningen har företräde. Svaret är nej alla kampanjer är lika viktiga. Rotary står bakom alla sina initiativ på samma sätt. Kan Rotary Foundation hoppa in i stödandet av utmaningen? Vi har tidigare stipendiater som fått ut mycket genom sina stipendieprogram, Ambassadorial Scholarships, GSE och fredsprogrammen. Vi hoppas dessa personer skall känna för utmaningen och delta i mötandet av den. Vi arbetar också aktivt för att engagera våra tidigare stipendiater. Kommer bidragen genom Gates Foundation och Rotary att vara tillräckliga för att definitivt göra slut på polion? Dessa 200 miljoner har enorm betydelse men det behövs ännu mer. Ju längre sjukdomen grasserar destu mer kostar det att eliminera den. När skall Rotary ha ihop sin 100 miljoner dollar? Finns det andra deltagare i slutspurten mot polio? Ett gigantiskt rotaryemblem med orden End Polio Now projicerades på parlamentshuset i England invid Big Ben på Rotarys 103-årsdag Låt matchen börja Robert S. Scott, är ordförande för förvaltningsrådet (Trustees) i Rotary Foundation och Rotarys internationella PolioPlus kommitté. Han kommenterar här Rotarys 6 Nummer Rotary Norden Vår matchning skall se före Beloppet vi fått från Gates Foundation används under 2008 för vaccineringsaktioner genom WHO och UNICEF. Hur skall klubbar och distrikt kunna backas upp att samla in sin andel? Rotary producerar bl.a. en DVD, en Power Point presentation, broschyrer, pressmeddelanden och annat stödmaterial som skall stå klart vid ingången till nästa rotaryår En arbetsgrupp har också tillsatts för att sporra klubbar och distrikt i det förestående arbetet. Ger Rotary donatorer någon speciell erkänsla för givna bidrag? De bidrag som kommit in genom Gates och Rotary utgör cirka 15 % av hela satsningen. Vi är inte på något vis den enda som satsar men vi är en viktig katalysator i arbetet. Huvuddelen av det som behövs kommer från andra kretsar, mest från nationella regeringar. Bill Gates Sr har kallar Rotary för polioelimineringens samvete. Tillsammans med WHO, UNICEF, U.S. Center for Disease Control and Prevention och Gates Foundation måste Rotary fortsätta att påverka också nationella satsningar. Google stöder PolioPlus med 3,5 miljoner dollar Google Foundation har gått in med en utmaningsdonation på 3,5 miljoner dollar för

7 Rotarys poliokampanj. Rotary matchar summan som går direkt till det som internationellt kallas Polio Eradication Initiative (GPEI), där parterna är World Health Organization, Rotary International, UNICEF och U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Sedan 1985, då Rotary gick in för sitt PolioPlus program, har nästan två miljarder barn vaccinerats och 650 miljoner dollar kanaliserats genom Rotary till GPEI. Sammanlagt noterades poliofall år 2006 i de numera fyra polioutsatta länderna Afganistan, Indien, Nigeria och Pakistan. Internationellt April Rotarypressens månad Rotarypressen består av sammanlagt 32 publikationer som utkommer på 23 olika språk. Medlemskap i RI förutsätter prenumeration på The Rotarian eller en regional rotarytidskrift. RI utvecklar för närvarande ett nytt initiativ som innebär en gemensam internationell bilaga på åtta sidor som skulle ingå i alla rotarytidskrifter cirka fyra gånger per år med start i November Idén med den internationella bilagan är att stärka Rotarys globala image och skapa ett konkret samarbetsprojekt med ett gemensamt tema för rotarypressen. Bilagan skulle utges på engelska och rotarys övriga officiella språk, produceras och redigeras av en speciell samarbetskommitté under RI:s ledning. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon (tv.) välkomnas av rotaryledningen, inkommande RI-.president Doug Kurn Lee, Rotary Foundations ordförande Robert S. Scott och RI-presidenten Wilfrid J. Wilkinson. FN:s generalsekreterare hos Rotary FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har erhållit Rotary Internationals Award of Honor vid en privat ceremoni i Chicago. Motsvarande utmärkelse har tidigare givits bland annat till Kofi Annan, Bill Clinton, Mikhail Gorbachev och Nelson Mandela. I sitt tal inför Economic Club of Chicago gav generalsekreteraren Rotary erkänsla för organisationens roll som katalysator i kampen mot utrotandet av polio. - Rotary International har drivit en världsomfattande kampanj för att utrota polioviruset. Snart är den sjukdomen ett minne blott och Rotary har gjort sitt jobb, sade Ban Ki-moon. Rotarys nära relationer med FN går tillbaka till året 1945 då 49 rotarianer ingick bland dem som författade FN:s statuter. Rotary Norden har utkommit sedan 1936 i över 70 år! Telegram *RI:s Zoner 15 och 16 sammankallas till Rotary Institute i Tammerfors i Finland På programmet står expertföredrag om humanitära kriser, klimatförändringen och miljön. Rotaryfrågor belyses vid ett antal specialseminarier. Mera information om Institutet fås på *Rotary Foundation har utsett en ny grupp på 60 fredsstipendiater som deltar i ett specialprogram åren vid universitet i England, Japan, Australien, Argentina och USA. Programmet inleddes Den nu utsedda gruppen innehåller deltagare med olika yrkesbakgrund från sammanlagt 33 länder. Ansökan till fredsprogrammet sker genom lokala rotaryklubbar. Mer information fås per e-post från rotarycenters@rotary.org *RI:s centralstyrelse fortsätter arbetet med at konsolidera distrikt som inte uppnått ministorleken, dvs. 30 klubbar och rotarianer. Konsolideringstiden förlängdes för ett antal distrikt som visat god medlemsutveckling men ännu inte nått den föreskrivna storleken. Det nya konsolideringsdatumet för dessa är Även i fråga om zonindelningen genomför RI en konsolideringsprocess. *RI har avslutat fem Rotary Fellowships och uppmanat 27 andra till ökad rapportering och eller aktivitet med hot om nedläggning per Nummer Rotary Norden 7

8 Tema Rotarianer utlyser idétävling om Östersjön En arbetsgrupp som diskuterat aktiveringen av regionens rotarianer för att rädda Östersjön, har kommit fram till att det bästa sättet att arbeta är att inte, åtminstone i detta skede, starta egna projekt. I stället skall Rotarys nätverk och kontakter i hela Östersjöområdet användas för att såväl lokalt som regionalt påskynda verksamheter som strävar till att rädda Östersjön. I syfte att aktivera alla rotarianer och deras klubbar runt Östersjön har arbetsgruppen beslutat utlysa en: Idétävling i två kategorier; 1. Bästa idé för en klubb att på sitt eget verksamhetsområde lokalt påverka belastningen på Östersjön i en positiv riktning. 2. Bästa idé till gemensam handlingsplan för alla rotaryklubbar inom Östersjöområdet som kunde leda till en snabb minskning av Öster sjöns belastning. Idétävlingen är öppen för alla klubbar inom Östersjöområdet, till vilket enligt tillrinningskartan invid hör alla klubbar i Finland utom en, Kuusamo RK, och de allra flesta i Sverige, alla i Polen och de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen, samt ett flertal klubbar i Danmark, Tyskland och Ryssland. Naturligtvis får klubbar också utanför tillrinningsområdet komma med tävlingsbidrag, intresse har föresports från såväl Norge och Island, det är glädjande att Östersjön röner intresse också i vidare kretsar. Tävlingsbidragen bör insändas senast på adress: Finlands Rotarykansli, Stora Robertsgatan 9 C H:fors, Finnland rotarytoimisto@rotary.fi 8 Nummer Rotary Norden Det rekommenderas att bidragen sänds i elektronisk form. Bedömningsgrupp För bedömningen av tävlingsbidragen svarar arbetsgruppen som skall omvandlas till en ledningsgrupp så fort representanter för alla rotaryländer runt Östersjön nominerats. Tills vidare består gruppen av följande medlemmar: Börje Thorström, PDG, Sammankallare, Finland Mats Hjorth, DG 2370, Sverige och Lettland Per Höyen, DG 1460, Danmark och Litauen Hans Sittnikow, DG 1420, Finland och Estland Karl Zieger, DG 1940, Tyska Östersjöområdet Michael Yakolev, PE RC St. Petersburg International Dessutom nomineras en representant för Polen till gruppen. Vid bedömning av tävlingsbidragen kommer ledningsguppen att använda sig av sakkunniga. I idétävlingen kommer varken penningspriser eller pokaler att utdelas. Prisen kommer att utgöras av omätlig ära och berömmelse. De bästa tävlingsbidragen publiceras inom alla alla klubbar runt Östersjön, i Rotary Norden samt i mån av möjlighet i övriga media. Arbetsgruppens upprop och det material som publiceras i detta nummer av Rotary Norden kommer att översättas til behövliga språk och tillställas alla de klubbar som av distributionstekniska och språkliga orsaker inte nås genom Rotary Norden. Östersjöns tillrinningsområde vi är alla berörda. Östersjön i brådskande behov av skydd Under de senaste decennierna har Östersjöns tillstånd försämrats på ett oroväckande sätt. Nära 90 miljoner människor lever inom Östersjöns avrinningsområde i 14 länder. Vårt gemensamma havs välbefinnande hotas av ökade utsläpp från mänskliga aktiviteter. Det är tydligt inte bara för marinbiologer och andra specialister utan även för sjöfarande och vem som helst som spenderar tid vid Östersjöns stränder. Slemmiga stränder, grumligt vatten, sämre fiske, massförekomster av den giftiga blågrönalgen Problemen har återkommit varje sommar och fått människor runt Östersjön att samla sig till räddningsaktioner. Det mest förorenade havet i världen vad kan vi göra? Det största hotet mot Östersjömiljön är överbelastningen av näringsämnen, främst kväve och fosfor, som har pågått i

9 Tema Algblomning på Östersjön sommaren 2005 decennier. Den ökade mängden näringsämnen främjar en ökande algtillväxt, som långsamt kväver havet i en process som kallas eutrofiering. Det har lett till en ond cirkel, intern belastning en ekologisk återvändsgränd som det krävs snabba och drastiska åtgärder för att ta sig ur. Fosfor är ett nödvändigt näringsämne för tillväxten av blågrönalger. Att minska fosforutsläppen är därför avgörande för att bekämpa massförekomsterna av blågrönalger. Är det för sent att rädda Östersjön? Här passar liknelsen med läkaren som står inför en döende patient: de mest brådskande insatserna måste prioriteras. Östersjöns största problem är inte lokala, utan spridda i tid och rum. Länderna som omger Östersjön verkar redo att investera resurser i marinekologiskt skydd och med enad front börja ta itu med problemen. Tydliga tecken på gemensam oro och omsorg framkom på Helsinki-kommissionens (HELCOM) möte i Krakow i mitten av november. Länderna omkring Östersjön förband sig att vända trenden och återuppliva det döende havet. Projektet Ett rent Östersjön Målet för John Nurminens Stiftelse i Finland är att bevara det finska marinkulturella arvet och sjöfartstraditionen. År 2005 startade stiftelsen projektet Ett rent Östersjön. Detta projekt har i samarbete med Vodokanal (S:t Petersburgs vattenverk) och staden S:t Petersburg lyckats introducera en kemisk fosforborttagningsprocess vid stadens största avloppsreningsverk. S:t Petersburg valdes ut eftersom staden var den största enskilda fosforbelastningskällan i Östersjön. Att minska fosforutsläppen med kemisk fosforborttagning vid avloppsreningsverk i S:t Petersburg var dessutom den mest kostnadseffektiva enskilda åtgärden som kunde vidtas för att minska eutrofieringen och förekomsten av blågrönalger i Finska viken. Enligt en ekologisk modell från Finska miljöinstitutet förväntas projektet få en synbar effekt på Finska viken inom bara några år. Den kemiska avloppsreningsprocessen togs i bruk den första oktober 2007 vid det största centrala avloppsreningsverket. Anläggningen renar avloppsvattnet från ungefär hälften av S:t Petersburgs fem miljoner invånare. Projektet pågår fortfarande vid två andra stora avloppsreningsverk i S:t Peters- Nummer Rotary Norden 9

10 Tema burg. När den kemiska fosforborttagningsprocessen har införts vid S:t Petersburgs tre största avloppsreningsverk kommer fosforutsläppen till Östersjön att ha reducerats med över 800 ton per år. Den totala kostnaden för projektet beräknas till cirka fem miljoner euro (47 miljoner svenska kronor). Projektkostnaderna delas jämnt mellan Vodokanal (vattenverket i S:t Petersburg) och John Nurminens Stiftelse. Stiftelsens andel finansieras genom donationer från både storföretag och privatpersoner i Finland. Projektet Ett rent Östersjön har också fått stöd från det finska miljöministeriet. Framtida samarbete runt Östersjön En av hörnstenarna i S:t Petersburg-projektet har varit ett intensivt samarbete över landsgränserna. John Nurminens Stiftelse har profilerat sig som en solid och effektiv partner för denna nya typ av samarbete mellan offentliga och privata sektorer och mellan länder. Stiftelsen, uppmuntrad av det lyckade projektet i S:t Petersburg, har beslutat att gå vidare med arbetet för ett renare Östersjön. Stiftelsen stöder åtgärder för att införa de nya Helcom-rekommendationerna för avloppsrening genom förbättring av fosforborttagning vid avloppsreningsverk runt Östersjön. För närvarande är stiftelsen i färd med att förbereda ett projekt för Polen i samarbete med den svenska stiftelsen Baltic Sea De polska vattenmyndigheterna har redan vidtagit omfattande åtgärder för fosforborttagning. Utmaningen är att påskynda Mitt Östersjön - hjälpen behövs före 2021 processen, eftersom Östersjön inte kan vänta längre. - Jag hoppas att det praktiska projekt som John Nurminens Stiftelse har tagit initiativ till kommer att uppmuntra fler att medverka i arbetet med att skydda Östersjön, säger Juha Nurminen, styrelseordförande för John Nurminens Stiftelse. Allt är möjligt om viljan finns. Mer information om John Nurminens Stiftelse och projektet Ett rent Östersjön finns på och Text: Miina Mäki, John Nurminens Stiftelse Född som jag är ute i skärgården minns jag ännu stunderna jag som pojke låg på magen på bryggan och iakttog fiskarna på 3-4 meters djup och väntade tills jag såg fisken svälja betet och kroken. Sen upp med den, minns sammankallaren frö rotarianernas Östersjögrupp Börje Thorström, Ekenäs Rk.I dag ser man högst 60 centimeter på samma ställe! Men egentligen finns det inte heller så mycket att se, platsen jag talar om ligger i yttre skärgården och fiskarna har faktiskt flyttat längre in i skärgården och på grundare vatten i sökandet efter renare livsmiljö. Alla har vi de senaste åren sett allt kraftigare algblomning överallt i våra skärgårdar. Icke enbart i skärgårdarna, havet blommar överallt i Östersjöområdet, det kan man väl se på den chockerande NASA-bilden på föregående uppslag i denna tidning, på den ligger faktiskt Gotland mitt i smeten. Pärmbilden från idyllen Fårö bildar en skarp kontrast till den verkligheten. Algblomningen är det synliga resultatet, men orsaken ligger djupare. Övergödningen av vårt innanhav, faktiskt mycket mera lik en sjö då dess kontakt till 10 Nummer Rotary Norden Rotarianernas arbetsgrupp kom ut med idétävlingen om Östersjön vid sitt möte i mars 2008, fr.v. gruppens sammankallare Börje Thorström, DG1420 Hans Sittnikow och DG2370 Mats Hjorth. de stora haven är minimal, är ett faktum. Den mängd av kväve och fosfor vi under årtionden i en allt mer accelererad takt spytt ut i vår gemensamma Östersjö har lett till en situation som man endast med snabba åtgärder kan reparera. Den takt man tänkt sig inom EU är allt för långsam! År 2021 finns inget att rädda. I min egen skärgård, Ekenäs skärgård i Finland, finns praktiskt taget inget liv, dvs. syre på större djup än 8-10 meter.

11 Vad göra? I dag är de flesta medvetna om situationen och en mängd myndigheter och organisationer är samstämmiga i att något borde göras. Ett fåtal har gripit tjuren vid hornen och börjat göra något. Ett gott exempel är John Nurminen-stiftelsen, på annan plats i denna tidning, som finansierat fosforborttagning från avloppsvattnen i St, Petersburg och avser att göra det samma i Polen. Sådana snabba punktinsatser är glädjande och behöver allt stöd de kan få! Men även de diffusa belastningarna, från jordbruk, sjöfart osv. bör åtgärdas. Det finns många andra fonder med samma grundmålsättning, Baltic Sea 2020 i Sverige, Baltic Sea Action Group i Finland, Ålandsfonden osv. Det finns tillgänglig halvstatlig finansiering, NIB, Nefco, EBRD, osv.det finns sakkunskap, HELCOM, Havsforskningsinstitut, osv. Rotary då? Ett av Rotarys huvudsakliga internationella mål har under flera års tid varit rent vatten. Med detta menar man naturligtvis tillgången på rent dricksvatten, vilket för Östersjöns räddning En fråga om ljus en mycket stor del av världens befolkning i dag är ett akut problem. Kanske kunde man här i vårt område, utan att göra våld på RI:s generella mål, tolka rent vatten på ett avvikande sätt, ett renare vatten i Östersjön, detta kunde kanske vara det viktigaste projektet för oss rotarianer runt Östersjön att samlas kring? Vad kunde då vår uppgift som rotarianer vara? Kunskap och finansiering finns men vi har något unikt i vårt nätverk som täcker regionens alla länder. Vår uppgift måste ju vara att använda oss av det. Här kommer den idétävling in som beskriver på annan plats i bladet. Tema Heikki Tammisalo, DG är tandläkare till professionen men också aktiv som fri forskare i ekologiska frågor. Han kommer med ett revolutionerande inlägg som bygger på att forskningsresultat visar att programmerade ljussignaler kan åstadkomma behövlig återhämtning i naturen. Efter att ett försök med en japansk EM-mikroblandning 2004 i Kirkkojärvi i Kangasalatrakten i Finland förbjudits av myndigheterna beslöt man i stället att effektivera de redan tillsatta mikrobernas inverkan med ljussignaler innehållande mikrobernas egen kommunikationskod. Resultatet blev att Kirkkojärvi, som befann sig i ett bedrövligt tillstånd 2005, återhämtat sig och numera uppvisar fosfor- och kvävehalter som är 80 % mindre än i utgångsläget och därtill ingen förekomst av blåalger. Fiskbeståndet har också förstärkts. Bara ett stenkast Heikki Tammisalo: Ett stenkast från ett Rent Östersjön! Kvantbiologisk forskning visar att den viktigaste biologiska egenskapen inte är kemisk renhet utan vattnets molekylstruktur. Vattenmolekylerna är i stånd til att ta emot och sända elektromagnetiska signaler. Japanska, amerikanska, ryska, tyska, danska, schweiziska och finländska forskare är eniga om att vattnets struktur och minnesegenskaper är av avgörande betydelse för att rädda vad som räddas kan. Programmerade ljussignaler kan åstadkomma miljöförbättringar och även överföras till kristalliskt material, såsom keramik eller natursten. Materialet kan då utsända till exempel den ljuskod som användes för att rena Kirkkojärvi. Programmerad keramik har länge använts för rening av privata simbassänger och även för att förgöra bakterier i avfallsvatten., Genom att placera ut sådant stenmaterial i bäckar och andra vattendrag uppstår en effekt som förgör skadliga mikrober och som också förstärks av den rinnande vattnets dynamik. Det vattendrag där materialet placerats renas som sådant och det renare vattnet som strömmar ut kan ledas till Östersjöns bottensänkor och väcka dem till liv på nytt. Den ryska gasledningen som nu projekteras kunde vara till stor hjälp i miljöförbättringsarbetet om läggningstillståndet skulle förutsätta att röret också för ned miljöbefrämjande material till havsbottnen. Rotarianerna runt Östersjön kunde åstadkomma en miljöbedrift av mått och bli till enorm nytta för tiotals miljoner människor genom att förse alla vattendrag som löper ut i Östersjön från Zakopane till Kilpisjärvi med miljövänlig laddning. En förbättring kan väntas inträda inom 2-3 år och positiva korttidseffekter redan efter ett år. Rotaract, Interact, scouter och andra ungdomsorganisationer skulle vara väl ägnade att delta i en sådan aktion. Rotarys roll skulle vara katalytisk. Pengar.behövs visserligen, men inte i obegränsad omfattning. De pengarna skall nog kunna uppbådas då vi står bara ett stenkast från ett rent Östersjön och alternativet innebär en fullständig katastrof Nummer Rotary Norden 11

12 Tema SOS - Rädda vårt hav! Jag minns min barndoms somrar, vi hade ett fritidshus på den gotländska västkusten, Tofta, en för Gotlandsbesökaren känd gigantisk sandstrand. Vi flyttade dit i början på juni och bodde där till slutet på augusti. Föräldrarna var lärare med lång ledighet. Jag och kompisarna bodde i princip på stranden och i vattnet som var klart och varmt. På kvällarna hände det att vi rodde ut en bit från land och pilkade torsk eller lade nät för att fiska flundror. Så här femtio år senare tror man inte på sina minnen när man idag upplever algblomningen när den är som värst. Östersjön, detta innanhav, exponeras varje minut för en mängd risker, d.v.s. genom övergödning och orenade utsläpp från alla de tillrinningsvägar som finns kring hela vårt innanhav - alla åar, alla floder och alla älvar som mynnar i Östersjön. Dessutom genom ett hårt trafiktryck med fartyg som blåser barlast- och spilltankar, av enkelskrovstonnage som fraktar oljelaster, fritidsbåtar med otillåtna bottenfärger, en prospekterad gasledning och en minskad syresättning som förändrar fiskbeståndet. (Ingen torsk utan istället skarpsill som ger enorma kolonier av skarv!) Sverige, som kommer att vara ordförandeland år 2009 i EU, har ett gigantiskt ansvar för att driva dessa frågor om Östersjöns överlevnad. Skribenten Mats Hjorth på Fårö (Fotomontage: Lars Dahlberg, Visuell produktion, Int. Vad kan den lokala klubben göra? Vilka möjligheter till samarbete klubbar emellan finns det? I en tidningsartikel (SvD 20/3) har ett antal Drömmen om Östersjön WWF driver en kampanj tillsammans med Rederi AB Gotland - Drömmen om Östersjön... Detta unika hav bildat under istiden ca år sedan och som vi alla tider varit beroende av för vår försörjning, fiske, bad, transporter och naturupplevelser. Det finns ca. 90 miljoner människor i detta område som dagligen påverkar miljön, direkt eller indirekt. På Gotland vet man inte hur många avlopp som släpps ut i naturen utan rening. På Gotland har SIDA sin Östersjöenhet. Visby stift står som värd för de återkommande Theobaltkonferanserna där miljö och samarbete står högt på agendan. (Kyrkorna i samarbete kring Östersjön) Den relativt unga Högskolan på Gotland Hgo bedriver forskning i Ar (norra Gotland) 12 Nummer Rotary Norden Karin (numera Hjorth och inkommande president i Visby Rk) på Brissund, Gotland, sommaren samt har en professur i marinbiologi. RI-presidenten Wilf Wilkinson har be3tonat vikten av olika vattenprojekt. Som vanlig rotarian tänker man självklart på alla de människor som saknar dricksvatten, och att Rotary har mängder med vattenprojekt runt om i världen. Som distriktsguvernör får jag mängder med information om Matching Grants exempelvis från Indien. Dessa är självklart ytterst behjärtansvärda och värdefulla. Men för mig är det lika självklart att vi rotarianer tar ett ansvar för vår närmiljö. industrimän i ledande positioner formulerat en räddningsplan Baltic Sea Agenda med samma enkla budskap som WWF; rädda Östersjön! Vi måste starta nu! Text: Mats E:son Hjorth, DG 2370, Member Baltic Sea Supervisory Board

13 - Arbetet för Östersjön behöver alla tänkbara insatser och Rotarys breda internationella nätverk och organisatoriska räckvidd kan bli ett starkt bidrag till räddandet av vårt gemensamma innanhav, säger Saara Kankaanrinta (30). Baltic Sea Action Groups målsättning är att koordinera projektinsatser och stöda växelverkan mellan information, finanser och olika samarbetsinitiativ. Basen för projektplaneringen är det handlingsprogram som uppgjorts av Östersjöns skyddskommission Helcom. Tema - Rent praktiskt inriktas åtgärderna på lantbrukets utsläpp, avstjälpningsplatser för farliga ämnen och sjösäkerhet i trafiken på Östersjön, preciserar Saara Kankaanrinta. Allt sker i samarbete med offentliga myndigheter och med näringslivets stöd. Vidgade vyer genom Rotary Vistelsen som rotarystipendiat i Argentina gjorde ett starkt intryck på den unga goodwillambassadören. - Året 2002 präglades av Argentinas största ekonomiska kris genom tiderna och blev en skakande upplevelser för en ung studerande med politisk historia och statsvetenskap som studieinriktning, kommenterar Saara Kankaanrinta. Min personliga inriktning på att arbeta för naturvärden och samhällsbalans förstärktes ordentligt under mitt stipendieår.. Anlitad fastighetsmäklare! e! Bostadsrätter, villor, fritidshus och tomter! Saara Kankaanrinta, stiftande medlem av Baltic Sea Action Group, tillbringade året 2002 som Rotarys Goodwill Ambassador i Argentina. Ilkka Herlin, även han stiftande medlem i Baltic Sea Action Group, är sonson till bergsrådet Heikki Herlin, som var medlem av RI:s centralstyrelse och fader till hissdynastin KONE. Baltic Sea Action Group välkomnar Rotarys initiativ - Baltic Sea Action Group känner stor glädje över att Rotary aktiverat sig i arbetet för Östersjön, säger Saara Kankaanrinta, stiftande medlem av Baltic Sea Action Group tillsammans med kollegerna Ilkka Herlin och Anna Kotsalo-Mustonen. Trion grundade en stiftelse för ett levande Östersjön med namnet Foundation for a Living Baltic Sea, där Baltic Sea Action Group ingår som initiativtagare och förmedlare av praktiska åtgärder för att rädda Östersjön. BOETGRUPPEN AB Fastighetsmäklare i samverkan Nummer Rotary Norden 13

14 Tema -Vi må redde miljøet NÅ Professor Jørgen Randers i engasjert positur på talerstolen. Tidligere i vinter tok Sørumsand Rk og Lillestrøm Rk et grepa tak i den globale klimautviklingen, og arrangerte en Åpen miljøkveld i Blingsfosshallen på Sørumsand. Temaet samlet over 300 tilhørere. Målgruppen var ressurspersoner fra ulike organisasjoner og bedrifter. Øvrige aktive medspillere var Sørum kommune, Akershus Energi og Kunnskapsbyen Lillestrøm. President Sviein Erik Haagenrud i Sørumsand Rk ønsket velkommen til det han kalte årets kanskje viktigste møte, og de fremmøtte fikk umiddelbart ettermiddagskaffen i halsen da hovedforedragsholderen, professor Jørgen Randers tok ordet og rullet opp et scenario for hva som kan skje i den nærmest overskuelige fremtid, og ikke om flere generasjoner, dersom vi ikke tar alvorlig fatt i miljøutfordringen. Vår eksistens -Det handler om vår eksistens, slo professor Randers fast. Han er leder i det såkalte Lavutslippsutvalget, og konstaterte at en snuoperasjon er helt nødvendig, basert på 14 Nummer Rotary Norden dagens kjente teknologi og på tiltak som lar seg gjennomføre rent politisk. -Situajonen er mye verre enn vi tror, og kaller på en helhetsløsning raskt, sa han, og oppsummerte klimatrusselen slik, likevel ikke uten positive overtoner: -Løsningen er mye billigere enn du tror -Utviklingen henimot løsning går mye fortere enn du tror -Tilpasningen til de nye kravene er mye lettere enn du tror. Fyll, fyr og fly riktig Han la frem en oppfordring i fire punkter om hva hver enkelt av oss bør tenke på snarest mulig, før det blir tvingende nødvendig: De lød: Fylle riktig!, dvs velge en bil som bruker lite drivstoff, anvende biodrivstoff, kjøre lite, og redusere bensinbruket fra til 500 liter i året. Fyre riktig! dvs etterisolere huset, fyre med ved/pellets i stedet for olje/parafin, installere varmepumpe, ned fra til 0 liter fyringsolje pr år, - og Fly riktig! Kjøpe (helst doble) utslippskvoter de koster bare 100 kroner pr flytime dvs ned fra 500 til 0 liter flybensin pr år. Andre ressurspersoner fulgte opp med synspunkter og planer. Direktør Øivind Mikkelsen i Kunnskapsbyen Lillestrøm var spesielt opptatt av hva kommune og næringsliv sammen kan gjøre for å utvikle gode alternative løsninger for dagens teknologi i utnyttelsen av eksisterende energikilder. Informasjonsdirektør Bjørn Dag Gundersen i Akershus Energi orienterte om planer og tiltak i regionen, og direktør Øivind Christoffersen i Statsbygg fortalte om staten som pådriver for endring av byggeprosess: å bygge riktig gir lavere CO2-utslipp. Senioringeniør Lars Bjerk ved Hafslund Nett og avdelingsleder Arild Olsbu i Nettkonsult A/S fortalte inngående om lovpålagte energiutredninger for alle kommuner i landet. Den åpne miljøkvelden ble rundet av med en plenumsdebatt der deltagerne ble satt på prøve med utfordrende spørsmål og kommentarer. En hovedkonklusjon kan være at det handler om å ta ansvar NÅ! Tekstgrunnlag og foto, Tore Gulbrandsen, Lillestrøm Rk. Jag följer marknaden! Sälj inte till första bästa spekulant! Jag säljer till högsta pris Hyresfastighet, Industrifastighet, Skogsfastighet eller Jordbruk. Se sålda referensobjekt på vår hemsida: Arne Gustafsson Auktoriserad Specialist på storhus & gårdar , ,

15 Dags att nominera Årets Coach-stipendiater! För tredje året i rad kommer Stockholms Rotaryklubb att vid sitt årsmöte på Grand Hôtel i Stockholm den 18 november att uppmärksamma insatser som bidrar till människors utveckling. Två "Coach-Stipendier" om vardera kr kommer då att utdelas ur Axel Murrays and Carl-Wilhelm Stenhammars Fond. Fonden har tillkommit genom Svennerstål & Partners AB. 1. Årets Coach i Rotary skall vara en rotarian, som har utmärkt sig genom att utveckla initiativ för att andra människor skall kunna utveckla sig själva. Hon/han skall betecknas som en lagspelare, bra på människors utveckling och förnyelse. 2. Årets Ungdomscoach behöver inte vara rotarian men ska vara en person under 26 år, som inom Rotarys verksamhetsområde i Sverige utmärkt sig genom att utveckla initiativ för att andra människor skall kunna utveckla sig själva. Personen skall betecknas som en lagspelare, vara bra på mänsklig utveckling och förnyelse. Alla Sveriges Rotaryklubbar inbjuds härmed att nominera kandidater till dessa två stipendier senast 30 september, Nomineringarna, tillsammans med motivering, sändes till mikaela.bryntesson@svennerstal.com. Beslut om årets coacher fattas av styrelsen för Stockholms RK. Den 18 november hålls ett heldagscoachningsseminarium med start kl i Spegelsalen på Grand hotel. Seminariet avbryts för lunch då själva prisutdelningen sker för att därefter r fortsätta till kl då det inbjuds till drink och buffé. Seminariet är kostnadsfritt och du kan anmäla a dig redan nu på info@svennerstal.com. För ytterligare information, kontakta kta gärna Martin Dworén, martin.dworen@fryshuset.se eller Sven-Erik Pettersson peterson.lotten@etanet.setten@etanet.se Nummer Rotary Norden 15

16 Sverige GSE-team deltog i Polio Plus i Indien Tottie ger poliovaccin till en indisk flicka Efter en helt fantastisk och mycket hektisk månad i Distrikt 3030 i Indien återvände GSE team från Distrikt 2360 hem den 6 februari. Idén med GSE är att öka förståelsen och skapa good will mellan länder genom att rotarianer tar emot GSE stipendiaterna i sina hem och ordnar kulturella och arbetsrelaterade besök under vistelsen i det främmande landet. Vi som fått förmånen att på detta sätt få uppleva Indien rån insidan är Linus Älverbrandt, civil ing. och etik- och hållbarhetskonsult från Kinna, Linda Nadler, civil ing. från Trollhättan, Ann Tidqvist, projekt coordinator vid den svenska myndigheten för den europeiska socialfonden från Göteborg, Stefan Adamsson kriminalinspektör, Göteborg samt Tottie Nordlander, Mölndals Rk. Från öst till väst Vi färdades med bil och tåg från östra till västra delen av staten Maharastra, som sträcker sig c:a 900 km österut från miljonstaden Bombay. Vår odyssé avslutades i Goa där vi deltog i årets distriktskonferens. Under vägen besökte vi 13 städer och bodde i 16 Nummer Rotary Norden 11 familjer var. Vi träffade 32 rotaryklubbar och hade möjlighet att besöka 12 av alla deras sociala projekt. Därutöver fick vi se och uppleva andra kulturella/sociala evenemang. Var och en studerade även c:a 8 arbetsplatser relaterade till våra yrken. Efter så många upplevelser är det svårt att sortera alla intryck men vi var eniga om att en av våra största upplevelser var när vi fick delta i Polio Plus då Indiens rotarianer i en samlad aktion under National Immunization Day (NID) delade ut polio vaccin till barn över hela Indien. Vi i teamet hade turen att NID inföll just när vi besökte Nagpur och att vi erbjöds möjligheten vara med i denna unika aktion. I Nagpur hade kommunen öppnat polio-boths dvs. platser dit föräldrar kunde komma med sina barn för att få dem vaccinerade. Dessa boths var lokaliserade i allt från special kliniker till tempel till små betongskjul. Vaccinet, som finansierats genom Polio Plus hade distribuerats till dessa platser av Nagpurs rotarianer och själva vaccinationen utfördes av sjukvårdspersonal inom Rotary. Vi besökte många sådana polio-boths och alla vi 5 i teamet fick då tillfälle att ge de livräddande två dropparna polio vaccin i munnen på barn. Eftersom Indien är en av 4 länder i världen där polio fortfarande existerar var det en oerhörd lyckokänsla att få vara med och på detta sätt kanske rädda ett barn från livslångt handikapp i sviterna av ett polioangrepp. Omfattande operationsverksamhet Det arbete som Indiens rotarianer gör vid klubbarnas läkarstationer för att hjälpa fattiga och drabbade gav också bestående intryck. Bl.a. gjordes grå starr operationer på löpande band i ett Rotary sponsrat sjukhus i en liten stad på landsbygden. Andra operationer gjordes under speciella aktioner under en eller två helger av Rotary läkare som for ut på landbygden och opererade i s.k. surgical camps. Arrangerade äktenskap Den största behållningen var att samtala med familjerna och att få uppleva indiskt familjeliv som skiljer sig mycket från vårt. Linda, Ann och Tottie på bröllop i Nasik Medelålder för att gifta sig i Indien är runt 22 år för män och 20 år för kvinnor. 80 % av alla äktenskap är arrangerade eftersom man anser att det är föräldrarnas skyldighet att se till att barnen får en bra partner. Bröllopen är stora och besöks av alla släktingar, vänner och affärsbekanta vilket resulterar i upp mot 2000 gäster. Vi var bjudna till ett sådant bröllop vilket var fantastiskt. För oss flickor som fick klä oss i sari blev kvällen en extra unik kulturupplevelse. Efter bröllopet flyttar de nygifta hem till brudgummens far och mor! Detta kallas joint family och är något som var regel mer än undantag i de familjer vi besökte. Tottie bodde en natt i en familj bestående av 11 medlemmar; Farfar, farmor, 3 söner och deras familjer. Tänka sig 4 kvinnor i ett kök - hur skulle vi komma överens om det var i Sverige!! Det vanligt att hustrun stannar i hemmet även om hon har god utbildning, vilket förvånade oss mycket. Vi träffade många advokater, läkare och lärare som blivit hemmafruar trots att tjänare finns i alla rotaryhem i Indien. Vår månad med Maharastra rotarianer avslutades vid den överdådiga distriktskonferensen i Goa, där vi gjorde den sista av 13 presentationer om Sverige. Efter allt resande var det inte så svårt att lämna det gästvänliga Distrikt 3030 och Maharastra och återvänd hem till våra nära och kära. Stort tack till Distrikt 2360 som sponsrat oss under denna månad som givit oss så många fantastiska minnen. Text och bild: Linus, Linda, Stefan, Ann och Tottie

17 Jeanette Berggren, Bo Nilsson och Hjördis Torgnysson tillsammans med Bäckens förskoleklass ( foto: Rolf Wenander). Rastfadderverksamheten viktig för Rotaryklubbarna i Växjö Klassfarfar Bo Nilsson och läraren Jeanette Berggren tillsammans med Viktor Henningsson som lär sig siffror genom att måla dem ( foto: Rolf Wenander). Vi är inte vakter! Vi är kompisar! Så kan man sammanfatta uppgiften för föreningen Rastfadder i Växjö kommun, en sammanslutning som funnits i 13 år och som engagerar allt fler, bland annat inom rotaryklubbarna. Initiativet till rastfadderverksamheten togs av Per Wickman från Växjö-Öjaby Rk. Han och Lars Rejdnell bjöd in personer från ideella organisationer för att sprida idén om rastfadder. Det fanns redan rastfaddrar i några skolor. De faddrarna organiserades av pensionärsföreningarna. Föreningen Rastfadder i Växjö kommun bildades 2004 med representanter för pensionärsföreningarna, Röda korset och Rotary. I dag är Rotary representerat i styrelsen med två personer, Lennart M Ryberg, Öjaby Rk, och Bo Nilsson, Växjö Rk. Föreningen Växjö rotaryklubbars rastfaddrar med representanter från Växjös rotaryklubbar fungerar som pådrivare men utvärderar också verksamheten. En viktig uppgift har en handläggare vid kommunens barn- och omsorgsförvaltning. Hon arbetar praktiskt med rastfaddrarna och rektorerna vid skolorna. Hon har också kontakt med den rastfadderansvarige vid varje skola. Kommunen stödjer verksamheten till hundra procent. I dag finns runt 230 rastfaddrar i Växjö kommun. De flesta har genomgått en olycksfallskurs, och varje höst kallas de till en utbildningsdag. Fler vuxna i skolan Genom fadderverksamheten blir det fler vuxna i skolorna, något som annars är en bristvara. De vuxna ska finnas till hands, de kan, om eleverna vill, vara med och leka, spela fotboll och i övrigt delta aktivt i olika verksamheter. Man kan vara rastfadder på olika sätt, exempelvis enbart under rasterna. Ett rastfadderalternativ är att också vara med på lektionerna. Rastfaddern kan också följa klassen under hela dagen som exempelvis klassfarfar eller klassmormor. Hela dagen En som följer en klass en hel dag varje vecka är Bo Nilsson, Växjö Rk. Han besöker en förskoleklass på Bäckens förskola i Pilbäcksskolan i Växjö sedan ett år tillbaka. Bo är en mycket populär person bland de 18 eleverna. - Vi har faktiskt fått göra upp ett schema för i vilken ordning barnen ska få sitta bredvid Bo när vi äter, berättar en av lärarna, Jeanette Berggren. Vid tidningens besök hjälper Bo Viktor Henningsson att måla siffror. Att lära sig känna igen siffrorna är en uppgift för eleverna. Sedan blir det lite bollkickning på skolgården. Eleverna tycker nog att Bo verkar väldigt duktig i bollspelets mysterier, men så har han ju ett förflutet i Markaryds IF. Genom min idrottsliga bakgrund har jag också lärt barnen att dela upp sig i grupper, berättar Bo. Det är praktiskt vid lek och sport. Han har också andra uppgifter. Han läser sagor för barnen, och han spelar spel. - Det här är jättekul! säger Bo. Fler borde engagera sig och bli rastfadder eller klassfarfar! Jeanette och hennes kollega Hjördis Torgnysson instämmer. Rolf Wenander, Växjö Rk Nummer Rotary Norden Sverige 17

18 Sverige Andra ICC-konferensen mellan Sverige och Ryssland Under närvaro av 20 ryska rotarianer från 9 klubbar, varav en rotaractklubb och en representant för Rotary i Ukraina samt 26 svenska rotarianer från 23 klubbar i 5 svenska distrikt genomfördes den andra ICC-konferensen i Södertälje den januari. Den första hölls i Vladimir, 200 km ONO om Moskva, i mars 2007 En ICC - International Country Committee mellan Ryssland och Sverige en naturlig fortsättning på den coachning av Rotary i Ryssland, som distrikten 2350 och 2370 genomförde mellan åren 2000 och 2006, då det nya ryska distriktet 2220 bildades. Syftet är att möta varandra, bygga broar och fortsätta samverkan kring viktiga rotaryprojekt. Programmet täckte två dagar med sightseeing i Stockholm, intressant besök på Fryshuset och middag på fredagen samt konferens på lördagen, besök på Scanias museum samt middag med underhållning. 18 Nummer Rotary Norden De svenska deltagarna Satsning på barn Många intressanta och väl förberedda projekt presenterades av de ryska klubbarna. Man satsar på föräldralösa, handikappade barn och även på föräldrar, som har ansvar för omhändertagandet av sina barn. Man söker vägar för att kunna stötta begåvade men resurssvaga barn och ungdomar. Många äldre människor lever på undantag och behöver hjälp. En klubb vill öka ekonomisk och kulturell samverkan genom att starta ett Sverigehus. Flera klubbar söker systerklubbar i Sverige. Den svenska presentationen kraftsamlades kring Rotary mot droger. Den omfattande verksamheten i skolor och föräldraföreningar kring Drogsnurran (D2350) respektive drogstickan (D2370) gicks igenom. Peter Söderlund, den nationelle samordnaren i KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) gjorde en mycket uppskattad presentation av verksamheten i Sverige, som även introducerats och genomförs i Ryssland, Vitryssland, Finland och Danmark. Ytterligare ett viktigt projekt, överblivna och sorterade svenska glasögon för distribution till behövande i Ryssland, presenterades. Till detta skall läggas en teaterföreställning under lunchen på lördagen av Spritfesten med teatergruppen Fjortisarnaî som med realism visar vad som kan hända när en föräldrafri fest spårar ur. Allt sponsrat av Rotary mot Droger. Besök på Fryshuset Besöket under fredagen på Fryshuset, med Martin Dworén Stockholm Rk som värd, blev uppskattat. Hela verksamheten presenterades med betoning på insatser i förberedande syfte för att hjälpa unga människor till rätt sida av vägen. Projektet Lugna gatan väckte intresse bland de ryska delegaterna. Scania har sin femte största marknad i Ryssland, berättade värden PDG Åke Norrman D2370 vid det välordnade och generösa besöket. Man har en fabrik för sammansättning av bussar i St. Petersburg och planerar en ny fabrik för tunga lastbilar. Man räknar med att Ryssland utvecklas till en av Scanias största marknad inom tre år. Under mingling och middag på lördagskvällen underhöll den ryske pianisten Alexey Skanavi, medlem av Moscow RC samt en professionell rotaractgrupp från Vladimir föräldralösa barn Många ryska rotaryprojekt handlar om föräldralösa och handikappade barn där sprit och drogmissbruk hos föräldrarna är en starkt bidragande orsak till misären. Detta slår även igenom bland de äldre grupperna i samhället. Enligt officiell rysk statistik finns föräldralösa barn. Den verkliga siffran är kanske tre gånger högre. De ryska klubbarnas insatser är framför allt inriktade på att lyfta så många barn respektive äldre som möjligt ur misären i ett samhälle, där det sociala nätverket ännu inte är utvecklat. Vi svenskar, som med ryggradskänsla, vet att samhället tar hand om de svaga och utsatta, riktar våra projekt mer mot preventiva insatser inom områden, som skapar misären, exempelvis Rotary mot droger. îvi måste samla in medel för konkreta projekt för att hjälpa de mest utsatta omkring ossî, underströk de ryska deltagarna. Hjälp oss med detta - Preventiva och viktiga drogprojekt kommer att bli nästa steg för oss. Det är viktigt för oss alla att känna till och förstå de sociala och kulturella skillnaderna mellan våra båda grannländer. Och här spelar ICC en viktig roll. Nästa ICC-konferens kommer att äga rum i St. Petersburg den augusti Boka in dagarna redan nu och följ en del svenska klubbar, som planerar resor för sina medlemmar i samband med konferensen. Väl mött i St. Petersburg. Ingvar Mattsson ICC-ansvarig inom distriktet Önskar ni mer fakta om kontakter med de ryska projekten eller annan information om ICC, kontakta via mail : ingvar.mattesen@visitum.se eller Björn Jonsson, ICC-ansvarig i D2370: bjoern-jonsson@swipnet.se

19 Järvsö Rk: s president Lars Eric Ericsson med klubbens fem nya medlemmar. Fv. Kathrine Käller, Anne Tessmann, Inger Ångström, Anna-Karin Frost och Lillemor Sandberg. Järvsö Rk finansierar sömnadsprojekt i Ecuador Järvsö Rk skänker kronor till Stiftelsen Soptippen i Quito för utbildning av kvinnor i sömnad så de skall kunna hitta alternativ försörjning för familjen till Två av de 12 kvinnorna som nu har getts möjlighet att läsa vidare ett andra år på sömnadsutbildningen i projektet Soptippen i Quito tack var Järvsö Rk: s bidrag på kr. livet på soptippen. Rotaryklubbens medlem Mats Fack besökte i januari 2007 det fantastiska projektet Ulla-Britta Palm startade för människorna som levde på och av soporna på soptippen i Quito i Ecuador. Dagis för över 100 barn, hälsocentral och tandläkare, men även sömnadsutbildning för kvinnorna. Andra årets utbildning för kvinnorna så att de skall kunna starta eget eller få arbete som sömmerskor var nedläggningshotad. Klubben lovade att försöka finansiera andra årets verksamhet som kostar kr. Vid rotarymötet den 14 januari kunde en glad Mats Fack meddela att kassören nu skickade iväg kr. De som fattas är också säkrade och kommer att sändas över senare. Hela denna satsning av medlemmarna genom lotterier, Vårgaloppen och bokförsäljning är insatser utöver det ordinarie bidraget Rotary Foundation för övrig biståndsverksamhet som Rotary svarar för. Stort klubbengagemang Det egna biståndsprojektet har skapat stort engagemang i klubbarbetet då man vet att alla pengar går direkt till verksamheten utan avbränningar för administration eller andra omkostnader. Järvsö Rk kan även se tillbaks på ett framgångsrikt arbete med många nya medlemmar. Vid årsskiftet invaldes fem nya medlemmar, samtliga kvinnor. Klubben har nu 52 medlemmar varav 41 % är kvinnor. De senaste åren har medlemstalet ökat med 20 medlemmar. En av anledningarna till bra medlemsanslutning är en mycket bra programverksamhet alla måndagskvällar då klubben samlas, oftast på Järvsöbaden men även ute på företagsbesök. Sverige Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! Pg: cancerfonden.se Nummer Rotary Norden 19

20 Sverige Skolbussen på plats Rotary i Fränsta hjälper Sydafrikanska barn Rotaryklubben i Fränsta har ett projekt som kallas Musiken hjälper I samband med att olika tillställningar anordnas samlar man in pengar till sin hjälpverksamhet. Ofta sker det i samarbete med Musikskolan i Ånge. Så gjordes det förra våren då ett 80-tal elever från de olika musikklasserna hade en konsert på Forum i Ljungaverk till förmån för skolbarnen i Sydafrika. Ca 300 föräldrar, mor- och farföräldrar, släktingar, rotarianer och andra samlades i den välfyllda lokalen för att lyssna till härlig sång och musik från de unga som framförde sina väl inövade sång- och musikstycken. Det är ett mycket fint jobb som våra musiklärare lägger ner på att fostra ungdomarna musikaliskt. Men så finns ett antal framstående artister med hemvist Ånge kommun också. Skolbuss på plats Fränstaklubben har varit delaktig i att skaffa en skolbuss till de barn, som bor i ett extremt glesbefolkat område nordväst om huvudstaden Pretoria i norra Sydafrika. Där finns över huvudtaget inga kollektiva färdmedel tidigare utan barnen har varit hänvisade till att för egen hand ta sig till skolan. Bussen är nu på plats och i och med denna buss kan man på ett tryggare sätt komma i tid och skoldagarna blir mycket bättre utnyttjade. En av lärarna har ansvaret för bussen och det är också han som hämtar upp eleverna. Ursprunget till samarbetet mellan Fränstaklubben och rotaryklubben i Brits, Sydafrika kommer från ett vänskapsutbyte mellan de båda distrikten. Medlemmar i Fränsta har besökt Sydafrika och vice versa under 2005 och Detta är ett led i Rotarys sätt att bygga broar mellan länderna i sitt välgörenhetsarbete. Fränstaklubben har tidigare anordnat musikaliska sammankomster inom îmusiken hjälperî. Bland tidigare mål med insamlingarna kan nämnas Gatubarnen i Manila, Tsunamikatastrofen på Sri Lanka, hjälp till att starta en utbildningsverksamhet för unga kvinnor i Brasilien. Planering för ett kommande projekt pågår. Bo Bergman Fränsta Rk Julmarknad i Ljungskile Ljungskile Rk försöker använda sig av de möjligheter som finns för att marknadsföra Rotary och sig själva för att göra Rotary mer känt som organisation. Den 8 december var det julmarknad i Ljungskile, där klubben bjöd på varm glögg och pepparkakor, samtidigt som man visade upp sitt vattenprojekt i Kenya och satsningen på att dela ut Drogsnurran till sjätte- och sjundeklassarnas föräldrar i Ljungskile. Vattenprojektet driver man ihop med Rotarys Läkarbank och fyra andra klubbar inom region 3 i distrikt 2360, nämligen Lilla Edet Rk, Trollhättan Starkodder Rk, Uddevalla Rk och Uddevalla Skansen Rk. Drogsnurreprojektet driver man själv, men har nu hjälp av att Uddevallaklubbarna 20 Nummer Rotary Norden Bo Wingqvist står för både information och servering till intresserade åhörare. (Foto: Björn Tellow) också är i startgroparna för att dela ut Drogsnurror till föräldrar i Uddevalla. Det blev en strykande åtgång både på glögg och pepparkakor.