Borås Direktionen för. Sjuhärads Kommunalförbund. Tid: Torsdag 18 november kl. 13, Olovholmsgatan 32, Borås

Transkript

1 KALLELSE Borås Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund Härmed kallas till sammanträde Tid: Torsdag 18 november kl. 13,15-17 Plats: Sjuhärads Kommunalförbund Olovholmsgatan 32, Borås Sammanträdesrum; Stinas rum plan 1 Vänligen anmäl förhinder till lena.brannmar@sjuharad.se Välkomna! Ulrik Nilsson Leif Johansson

2 Förslag till dagordning: 1. Fastställande av dagordning 2. Val av justerare 3. Föregående mötesprotokoll 4. Målbild 2025 information remissvar 5. Förskottering av infrastrukturinvesteringar 6. Beslut om utdelning av tillväxtmedel 7. Samverkansavtal Regional vuxenutbildning i Sjuhärad 8. Kommungemensam prislista för gymnasieutbildningen inom Sjuhärad 9. Plan för barn och ungdomars psykiska hälsa, Södra Älvsborg 10. Kvinnofridsutredning 11. Nytt datum för Direktionens sammanträde januari Rapport från förbundets beredningar och grupper 13. Rapport från VGR-s beredningar 14. Anmälningsärenden 15. Nästa sammanträde 16. Övriga frågor

3 ÄRENDE 4 Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad, remisshantering Sjuhärads kommunalförbund har i samarbete med Västtrafik och Västra Götalandsregionen arbetat fram en målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad år Målbilden har under juli till och med oktober månad varit ute på remiss. Målbilden kommer att ligga till grund för de kollektivtrafikprogram som ska tas fram vart 3-5:e år för Västra Götaland. Utifrån de regionala kollektivtrafikprogrammen kommer Västtrafik att ges ett tydligt och politiskt beslutat uppdrag att utforma planer och vidta de åtgärder som ger bästa möjliga måluppfyllelse. I arbetet med att ta fram målbilden har samtliga kommuner i Sjuhärad fått möjlighet att framföra den egna kommunens synpunkter. Dessutom har två seminarier genomförts med politiker och tjänstemän där innehållet i målbilden har presenterats och diskuterats. Remissvar har inkommit från Sjuhäradskommunerna Bollebygd, Svenljunga, Tranemo, Herrljunga, Mark, Vårgårda och Varberg samt från Trafikverket, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Regionförbundet i Jönköpings län och region Halland. Remissvaren har tillfört ytterligare synpunkter och ändringar som bör beaktas i den slutliga versionen. Något som remissinstanserna samfällt lyfter fram är det positiva, särskiljande, men också ambitionshöjande målet att framtidens kollektivtrafikutveckling i hög grad skall bygga på järnvägsnätet som stommen i ett hållbart transportsystem. Direktionen föreslås besluta att uppdra åt styrgruppen för Målbild 2025 att tillse att remissvaren beaktas och att en slutlig version av målbildsdokumentet tas fram för beslut i direktionen för Sjuhärads kommunalförbund vid sammanträdet i december 2010.

4 ÄRENDE 5 Förskottering mm av infrastruktursatsningar PM RUN Bakgrund På BRU den sista augusti och den 12 oktober har diskuterats frågeställningar och principer angående hur Västra Götalandsregionens medel för förskottering mm av infrastruktur bör användas de närmaste åren. Sedan BRU 12 oktober har BRU presidie ytterligare diskuterar preciseringar i skrivelsen. Den ekonomiska ramen för aktuella åtgärder beräknas uppgå till 100 mnkr per år. Bifogad handling har av Kommunikationsenheten, VGR, sänts ut för att stimulera till fortsatt diskussion både inom regionen och i kommunalförbunden. Förhoppningen är att man på BRU-mötet den 23 november skall kunna komma överens om och nedteckna ett antal erfarenhetsmässigt grundade principer beträffande hur nämnda medel kan nyttjas, prioriteringar, hanteringsordning mm som ett stöd för arbetet i den nya Beredningen för hållbar utveckling, BHU. Direktionen föreslås besluta att som svar på bifogad PM uppge att Sjuhärads kommunalförbund ej har något att erinra mot redovisade principer.

5 PM RUN Till Västra Götalandsregionen Kommunalförbunden i O län Och senare till Beredningsgruppen för hållbar utveckling Förskottering mm av infrastrukturinvesteringar Sammanfattning Mot bakgrund av våra erfarenheter anser vi att - att Västra Götalandsregionens medel även fortsättningsvis ska kunna användas till finansiering av utredningar om infrastruktur, till förskotteringar och - i undantagsfall - till finansiering av infrastrukturutbyggnader - att förskotteringar i första hand ska användas för att tidigarelägga objekt i den nationella planen med viss prioritet för järnvägsutbyggnader - att vägobjekt i regional plan under vissa förutsättningar ska kunna förskotteras. En förutsättning för förskottering med regionala medel bör vara att en kommun eller annan intressent svarar för minst halva förskotteringskostnaden. Alternativt bör nya fakta som skulle kunnat motivera en högre prioritet för vägobjektet ha kommit fram - att det varit värdefullt att BRU eller dess presidie regelbundet hörts i olika förskotteringsärenden och att det kan vara lämpligt att motsvarande avstämning kan ske vid större insatser för utredning eller finansiering av en investering Bakgrund På BRU-mötet den sista augusti och den 12 oktober har diskuterats frågeställningar och principer angående hur Västra Götalandsregionens medel för förskottering mm av infrastruktur bör användas de närmaste åren. Den ekonomiska ramen för aktuella åtgärder beräknas uppgå till 100 mnkr per år. Denna handling upprättas för att stimulera till fortsatt diskussion både inom regionen och i kommunalförbunden inför BRU-mötet den 23 november. Avsikten är att på nämnda möte komma överens om och nedteckna ett antal erfarenhetsmässigt grundade principer beträffande hur nämnda medel kan nyttjas, prioriteringar, hanteringsordning mm som ett stöd för arbetet i den nya Beredningen för hållbar utveckling, BHU.

6 Användningsområden Möjligheten att kunna disponera medel i nämnd omfattning ger möjligheter att påverka utbyggnaden av transportinfrastrukturen på ett för oss gynnsamt sätt. En sådan strategisk möjlighet är att medverka till en hög planberedskap, t ex genom att hel- eller delfinansiera utredningar som gör det möjligt att matcha ett av oss prioriterat projekt mot andra inom ramen för investeringsplaneringen. Det är också värdefullt att få möjlighet att utreda nya idéer/lösningar och att få ett bättre kunskapsunderlag inför arbetet med att ta fram investeringsplaner. En sådan användning av medlen ligger väl i linje med Regionfullmäktiges uppfattning. Vi har också goda erfarenheter av att med hjälp av förskotteringar kunna både säkra genomförandet av beslutade projekt och snabbare kunna dra nytta av utbyggnaderna. Nya omständigheter kan också motivera att ett projekt behöver färdigställas tidigare än planerat. Det känns angeläget att en stor del av resursutrymmet kan användas för just förskotteringar. Det kan också uppstå situationer som motiverar att Västra Götalandsregionen delfinansierar en investering tillsammans med en kommun och/eller staten alternativt totalfinansierar en investering. Denna möjlighet förutsätts endast användas i undantagsfall och här avse mindre åtaganden. Vid ev större finansieringsåtaganden som t ex Västsvenska Infrastrukturpaketet förutsätts regionen anvisa särskilda medel. Förskotteringar Vilka projekt som ska kunna förskotteras måste självfallet avgöras utifrån de omständigheter som råder i det specifika fallet. Det kan dock finnas anledning att peka på några kriterier som särskilt kan motivera att ett projekt bör förskotteras. Hit hör kriterier som tydligt minskad klimatpåverkan, större betydelse för möjligheterna att åstadkomma regionförstoring och hög samhällsekonomisk lönsamhet. Eftersom vi själva kan bestämma prioriteringen mellan olika objekt i planen för regional transportinfrastruktur är det rimligt att vad gäller förskottering i första hand fokusera på att tidigarelägga utbyggnaden av objekt i den nationella planen. OBS att med nationella objekt avses investeringar i järnvägssystemet och i nationella vägar även om det skulle finnas en medfinansiering via den regionala planen. Det kan också finnas anledning att ge viss prioritet för förskottering av järnvägsutbyggnader. Detta motiveras genom att järnvägsinvesteringar ofta ger systemnyttor och regionala effekter men i mindre utsträckning direkta och påvisbara lokala nyttor. I den regionala planen föreslås förskottering kunna komma ifråga för vägobjekt. Här bör antingen finnas en kommunal medfinansiering av förskotteringen från kommun eller annan intressent (minst 50% av förskotteringskostnaden) eller så behöver nya fakta föreligga som skulle kunna ha föranlett en högre prioritering vid tidpunkten för fastställandet av den regionala planen. Hantering Regionutvecklingsnämnden fattar beslut om att anvisa medel för både förskotteringar, utredningar och medfinansiering. Vad gäller förskotteringar har det varit värdefullt att regelbundet stämma av med BRU alternativt BRUs presidie.

7 Det händer att andra intressenter på egen hand vill förskottera en investering i någon plan. Normalt sett kontaktar då Trafikverket Västra Götalandsregionen för att höra vår inställning. Om vi tillstyrker bör vi vara moraliskt förpliktigade att bevaka återbetalningen. Även här är det värdefullt att kunna stämma av med BRU alternativt BRUs presidie. Det kan vara lämpligt att göra motsvarande avstämningar även i ärenden där de regionala medlen avses användas till finansiering av utredningar eller utbyggnader, förutsatt att det ekonomiska åtagandet uppgår till minst 10 mnkr. Förslag: - Beredningsgruppen för regionutveckling ställer sig bakom ovan redovisade principer, erfarenheter av hanteringsordning mm och överlämnar denna PM till den nytillträdande Beredningsgruppen för hållbar utveckling För Beredningsgruppen för regionutveckling Jan-Erik Wallin Kent Johansson Göran Johansson Mimmi von Troil

8 Ansökningar till Sjuhärads delregionala tillväxtmedel hösten 2010 Ärende 6 Sjuhärads kommunalförbund gick under sommaren ut med en öppen inbjudan att söka delregionala tillväxtmedel. Sista ansökningsdag var och det inkom 44 st ansökningar som totalt sökte drygt 48 miljoner i projektstöd. Totalt har det, under året, inkommit 80 ansökningar som sökt 83 miljoner kronor och som skulle, om de genomfördes, omsätta 275 miljoner. Medel under utlysningen hösten 2010 har varit inom områdena tillväxt, miljö, kultur samt förstudier. Dessa medel är tänkta att på olika sätt stärka genomförandet av en om det Goda Livet i Sjuhärad. Under 2010 prioriteras ansökningar som fokuserar på möjligheterna till utveckling av styrkeområdet textil och därtill anhängiga kluster lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Beträffande anspråkstagande av 2011 års medel har partnerskapets beredning värderat samtliga projekt vilket ska ses som stöd för och underlag i kommande beredning under Slutliga beslut beträffande ansökningar som avses ianspråkta 2011 år tillväxtbudget tas först efter årsskiftet. Vid dagens behandling tas slutlig ställning och beslut avseende 2010 års tillväxtbudget. Direktionen föreslås besluta att behandla partnerskapets förslag gällande 2011 års tillväxtmedel nästa år: 1 CONNECT för tillväxt 2 Teknikcollege Sjuhärad 3 Nyetablering av utländska företag 4 Gula Huset i Uddebo 5 Generationsskiften 6 Entreprenörskapsspridning 7 Materialdatabas 8 Cultural Planning Laboratory - CPL att från 2010 kulturmedel bevilja följande ansökningar: 8 Cultural Planning Laboratory - CPL Auktoriserade Sjuhärads Guider Utvecklingsplats Kulturplaneterna Filmturism Utveckling av kulturverksamhet att från 2010 miljömedel bevilja följande ansökningar: 14 Design med Omtanke Miljöstegen Biogas Fristad CTV, Cykelturistvecka

9 att behandla partnerskapets förslag gällande 2011 års miljömedel nästa år: 17 CTV, Cykelturistvecka 18 Miljöbron 19 Textil återvinning att återremitera följande ansökningar: 20 Bättrekonceptet 21 Tranemodellen - Arkforummen 22 Waste Recovery 23 Internationell kompetens 24 Hållbar framtid företag att återkomma med förslag till insatser inom en ram på kronor efter samråd med berörda sökande gällande textil inriktning: 25 Textilhuset 26 Marketplace Borås 27 FashionSTORE 28 Show Up Fashion Award SI Marknad Förstudie att avslå följande ansökningar: 30 Fibrer till alla. Investering 31 Fibrer till alla. Förstudie 32 Hälsa på Helsjön 33 Kreativa Rum 34 Drivhuset DRIVA 35 Klimatrevision 36 Framtidsmässan 37 Mediaverkstad - Krafthuset 38 Kulturinventering 39 Krafthuset Etapp 2 40 Konstliv och Konstrundan 41 Energieffektivisering 42 Natur och uteavdelning 43 Det perfekta Huset 44 ManGo

10 Handling till ärende 6 Inkomna projekt är följande (kortversion). Kompletta ansökningar återfinns på kommunalförbundet. 01 Connect för tillväxt, Connect Företagsledare i tillväxtföretag i Sjuhärad ges genom CONNECT Västs processer FöretagsAcceleratorn och Språngbrädan en behovsanpassad insats (rådgivning, kompetensutveckling, kontaktförmedling, finansieringsstrategi, nätverk och erfarenhetsutbyte) som ger dem ett utmärkt verktyg och kontaktnät för att strategiskt och operativt kunna driva effektiv tillväxt i företaget. Allt i syfte att skapa fler arbetstillfällen i Sjuhärad. Att vara den mest effektivt tillväxtskapande organisation bland dem som bidrar till välfärd och arbetstillfällen i Sjuhärad (tillväxtmedel 2011) 02 Teknikcollege Sjuhärad, Sjuhärads Kommunalförbund Projektuppbyggnad av Teknikcollege Sjuhärad har pågått i flera år varav det senaste året finansierats av tillväxtmedel för en projektledartjänst på 40 % (se ansökan från förra året). I nuläget är projektet redo för granskning av Industrikommittén/TC Sverige då de lokala ansökningarna är klara och tillsammans med den regionala ansökan, ska sändas till Industrikommittén i v 38. Därefter förvväntas ytterligare utvecklingsarbete ske, innan TC Sjuhärad beräknas vara certifierat inför läsåret TC Sjuhärad förväntas utgöra ytterligare en stomme i det regionala arbete som pågår inom Västra Götalandsregionen - att matcha utbildningsbehov med adekvat och kvalitativt goda utbildningssatsningar (tillväxtmedel 2011)

11 03 Nyetablering av utländska företag och värvning av arbetstagare från Nederländerna 2011, Ulricehamns Kommun Projektet syftar till att genom aktiv värvning av Nederländare till vår region stimulera nyföretagande, stimulera uppköp av befintliga företag som är till salu samt att öka inflyttningen och därmed skatteintäkterna i vår region. Sedan 2008 arbetar flera kommuner aktivt med att attrahera Nederländare och andra Européer till vår region och detta arbete vill vi utveckla vidare.förra året emigrerade Nederländare. Ca 3000 kom till Sverige. Vi vill se fler internationella företagsetableringar, en större inflyttning till våra kommuner och fortsätta utvecklandet av vår mottagningsservice (tillväxtmedel 2011) 04 Gula Huset i Uddebo möjligheternas hus, Gula Huset i Uddebo ek för Projektet syftar till att skapa en arena genom att erbjuda ändamålsenliga och kreativa lokaler såsom ateljéer, verkstäder för trä och textil samt kurslokaler å lokaler för fåmansföretag inom it, marknadsföring och design. Huset innehåller mötesplatser som café och innovativ utställningshall samt ett Arkfo rum enligt Tranemodellen om ett nätverk av skapande mötesplatser. Utformningen av lokaler sker i samklang med husets kulturhistoriska arv och den fantastiska närmiljön Genom att utveckla gula huset som en plats för att kultur och kreativitet blir det en grogrund inom framtida entreprenörskap. Ett hus och en smältdegel som rymmer både kreativa konstnärer, skickliga hantverkare, driftiga företagare. Ett hus med rötter i historien som har fönstren öppna mot framtiden (tillväxtmedel 2011) Kommunalförbundet kommer att förtydliga med precisering.

12 05 Generationsskiften, Borås Stad Projektet ska underlätta för småföretagare som närmar sig pensionsåldern, att hitta en köpare som kan ta över deras verksamhet. 1.Företagen i målgruppen 0-10 anställda och en ägare född 1951 eller tidigare kontaktas. 2.Önskar företagen hjälp med att hitta någon som kan ta över verksamheten erbjuder vi kostnadsfritt att lägga ut företaget till försäljning på 3.Nyhetsbrev går ut till potentiella köpare om att företag finns till försäljning. 4.Köpa Företag seminarie anordnas tillsammans med Almi Företagspartner Väst och Nyföretagarcentrum. 5.Kvalificerad konsulth Vi vill underlätta för de företag som står inför ett generationsskifte att hitta någon som kan ta över verksamheten. Vi vill som ett led i detta utveckla och ge övriga kommuner i Sjuhärad möjligheter (tillväxtmedel 2011) 06 Entreprenörskapsspridning, Stiftelsen Drivhuset i Borås Genom schemalagda aktiviteter kring entreprenörskap för programstudenter på Högskolan i Borås inspirerar Drivhuset fler studenter att förverkliga sina idéer och starta företag. Aktiviteterna består av workshops om entreprenörskap och kreativitet, starta eget kunskap samt individuellt anpassade vägledningar. Projektets workshops planeras tillsammans med högskolan för att på bästa sätt anpassas till varje utbildningsprogram. På detta sätt vill vi också långsiktigt förändra de akademiska miljöerna till att inrymma fler entreprenöriella moment. en är att alla programstudenter på högskolan i Borås ser företagande som en lika självklar sysselsättning som anställning (tillväxtmedel 2011)

13 07 Materialdatabas, Högskolan I Borås Utifrån tidigare beviljade medel för en förstudie har ett förslag på en webbaserad materialdatabas tagits fram. Detta förslag beskriver en B2B-portal för beslutsfattare i hela värdekedjan från råvara till färdig produkt: Ett verktyg för beslutsfattare som behöver lösningar på material, tillverkningstekniker eller produkter. Denna portal syftar till att främja samhällsnyttan som stort genom en större miljömedvetenhet vid val av material, samt ökad nationell konkurrenskraft. Vi söker således pengar för att realisera denna B2B-portal. Att medverka till att applikationen "Make in Sweden" realiseras och blir en kommersiell framgång och ett effektivt verktyg för svenska produktutvecklare, designer, arkitekter och miljöstrateger (tillväxtmede 2011) 08 Cultural Planning Laboratory - CPL, Fyrbodals kommunalförbund CPL har som syfte att stödja de kommuner som vill arbeta med cultural planning. CPL vill stärka kommunernas självbild och verksamhet genom ett kartläggningsarbete av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. Det är ett nytt arbetsätt som aktivt involverar medborgarna och behovet av metodutveckling och stöd är därför stort. I Sjuhärad deltar Borås och Marks kommun i första etappen, men på sikt planeras mentorskap som innebär att fler kommuner involveras. CPL kommer att samarbete med högskolor och länka forskning och utvärdering till projektet. Att påverka samhällsutvecklingen genom att låta kulturen bidra till identitet och ökad livskvalitet. Kommuner som överlever och blomstrar genom sin kulturella särart och kvalitet ( tillväxtmedel 2011samt kulturmedel 2010)

14 09 Auktoriserade Sjuhärads Guider, Coompanion Sjuhärad Det finns få (om någon) auktoriserade guider i Sjuhärad. De flesta guider i vårt område är självlärda eller har kortare grundutbildning. Vi vill öka statusen hos befintliga guider och utbilda Sjuhärads guider som kan ta på sig att guida ett större område än bara det lokala - som det är idag. (Utbildningens del 1 startar under hösten och bekostas genom projekt Destination Viskan och en turismcheck från Leader, samt genom samarbete med Fristad Folkhögskola som bidrar med lokalhyra, lärarresurs samt administration). Vi söker finansiering för del 2 till våren. Deltagarna är nu egna företagare och bidrar till ökad turism till Sjuhärad med guidade besök och högskolan har auktoriserad guideutbildning i sitt kursprogram som bidrar till fler arbetstillfällen (kulturmedel 2010) 10 Utvecklingsplats för kultur och människa, Föreningen Kalvfestivalen Projektet är en förstudie för att skapa en plattform för konstartsövergripande kulturutveckling enligt de koncept och metoder som använts inom Kalvfestivalen. Detta skall ske genom att knyta kontakter inom andra konstarter som kan bedriva projekt på sina konstområden med de arbetssätt och attityder som Kalvfestivalen byggt sin framgång på. Runt projekten skall skapas kontexter genom gränsöverskridande arbete mellan konstarten och andra verksamheter och kompetenser i samhället. Dessutom skall ett samtal föras runt projektens temata ur filosofiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv. En utvecklingsplats för alla konstarter som har sitt centrum i Kalv, men vars resultat sprids i regionen och landet. Nordiska och internationella samarbeten och utbyten (kulturmedel 2010)

15 11 Kulturplaneterna, Göta kommundel, Borås stad Att förankra Kulturplaneternas idé och koncept i Sjuhäradskommunerna, med VG-regionens handlingsprogram Barn och ungas kultur samt FN:s Barnkonvention som grund. Kulturarbetarna leder, under en dag, personal från verksamhet för barn i en konstnärlig workshop, vilket syftar till att personalen själva ska uppleva vad konstnärliga uttryck kan ha för positiv effekt på grupp- och individnivå för att på så sätt motiveras att ge barn tillgång till kultur. En teoretisk interaktiv del av workshopen syftar till mer kunskap och ökad förståelse av Barnkonventionen. Att barn och unga ska delta i det kulturella och konstnärliga livet på sina egna villkor, och bli aktörer i sina egna liv. Att skapa kunskap och medvetenhet om barns rättigheter (kulturmedel 2010) 12 Förstudie satsning filmturism och kultur som utvecklingsfaktor knuten till filmen Änglagård 3, Kulturförvaltningen i Ulricehamns kommun I förstudien vill vi undersöka möjligheterna att anordna aktiviteter som ska hjälpa till i processen att knyta nyinspelade filmen "Änglagård- Tredje gången gillt" till Ulricehamn och Sjuhäradsbygden och på så sätt öka bygdens attraktionskraft. I en vidare betydelse ses förstudien som ett pilotprojekt där vi undersöker hur man kan använda kulturen och i detta fall filmiska upplevelser som en utvecklingsfaktor i en liten stad och på landsbygden. Projektet ska mynna ut i en modell över hur man kan jobba med kulturen som utvecklingsfaktor och vidare stimulera till ökad affärsverksamhet inom turismnäringen samt initiera produktutveckling (kulturmedel 2010)

16 13 Utveckling av kulturverksamhet, Vårgårda kommun Vårgårda kommun har en Kultur&fritidsplan, men denna tar inte upp verksamheter och utvecklingsmöjligheter. En arbetsgrupp under kultur och fritidsnämnden har nu arbetat med en rad konkreta kulturfrågor: konst, studieförbund och kulturgrupper, dans, bio Rialto, museer och ABM-samverkan, musik, nya lokaler, foto samt skapande verksamhet. Samverkan sker med föreningar, företag och dagens institutioner. Kommunen omorganiserar sig Det finns en rad föreningssatsningar på fritidsområdet, vilket här kan få en likvärdig satsning med kulturverksamheten. Avsikten är att få ett rikare kulturutbud. Konst - utveckla samlingsutställningar och konstrunda i ny lokal. - konstpolicy Studieförbund -dialogträffar och avtal vid bidragsfördelning Dans - ny lokal med nybildad ideell förening Biograf Rialto Nystart och digitalisering på sikt. Biovisning med ny ideell förening. Samverkan med företag o föreningar, skolbio, seniorbio Museer - museiansvarig tjänst inrättas. utveckling av småmuseer o hembygdsgårdar, marknadsföring, fasta öppettider Fler musikevenemang Nya lokaler satsar kommunen och föreningar på (Tånga, Byahallen) Fotofestivalen (kulturmedel 2010)

17 14 Design med Omtanke, Ulricehamns kommun DMO har utvecklat en metod för tidiga skeden för lokalprocesser som blivit mycket uppskattad. Enligt Sveriges kommuner och landsting och forskare på Chalmers, helt unik i sitt slag då den är utformad utifrån verksamhetens perspektiv. Tillsammans med Gröna Listan och DMO:s produktutvecklingsprojekt, samt omfattande utbildning av beställare, har Västsvenska företags utbud av hållbara produkter ökat markant. Det visar tydligt att offentlig sektor kan vara en stark drivkraft för företagens affärsutveckling. Nu är syftet att implementera metoden DMO i kommunernas orinarie organisation. Att kombinera verksamhetsutveckling, designmetodik och hållbar utveckling på ett kreativt sätt som stimulerar människor till nytänkande och helhetssyn för att skapa effektiva offentliga miljöer (miljömedel 2010) 15 Miljöstegen, Centrum för Miljödriven Företagsutveckling, CMF Företag som inte har någon, alternativt mycket liten kunskap, eller kontroll på sitt miljöarbete riskerar att i allt högre grad slås ut från marknaden då kraven på företags miljöarbete ökar. Vi vill stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag i Sjuhärad genom att ta fram en pedagogisk steg-för-steg-guide med mallar och exempel anpassade efter SMFs behov och förutsättningar. Efter färdigställandet testar vi guiden med utvalda företag ur CONNECT Västs företagsaccelerator i Sjuhärad. I slutskedet vill vi sprida informationen om projektet till andra företag i Sjuhärad genom ett seminarium (miljömedel 2010)

18 16 Biogas Fristad, Borås Stad Projektet syftar till att planera byggandet av kompetenskluster inom Biogasområdet där fokus ska vara en demonstrations/forsknings och utvecklingsanläggning för framställning av biogas. Genom att sammanföra erfarenheter och kompetens inom avfallsrelaterade branscher på en plats där det ska finns forsknings- och utbildningsmöjligheter ska Biogas Fristad bidra till att skapa ett regionalt centrum för export av kompetens, kunskap och produkter på en internationell marknad. Vi vill knyta ihop det tidigare arbetet som skett inom avfallsområdet och fungera som en sammanförande kraft för ökad regional tillväxt och förbättrad internationell konkurrenskraft inom biogas (miljömedel 2010) 17 CTV, Cykelturistvecka, Cykelfrämjandet i Borås Cykelturistveckan startade i Varberg 1983 och i år stod Gotland som värd. Cykelfrämjandet på Gotland var arrangör med stöd av Utveckling Norra Gotland, UNG. Runt 350 deltagare fanns på plats och deltog i alla cykelturer runt norra Gotland. Boråskretsen av Cykelfrämjandet har nu erbjudits att vara arrangör för ett CTV år 2011 under vecka 31 (31/7-- 5/8). Mellan 300 till 500 deltagare brukar delta och lokaler bl a Rotundan är bokad och camping- och hotellannläggningar är vidtalade. en är att många fler ska använda cykel i stället för bil samt bidra till att turister kommer till Borås/Sjuhärad under en augustivecka Bilaga Cykelfrämjandets mål och vision (miljömedel års medel och av 2011 års medel)

19 18 Miljöbron, Miljöbron Miljöbron verkar som en länk mellan näringsliv och universitet/högskola genom att förmedla konkreta projekt inom miljö och hållbarhet. Små och medelstora företag kan få hjälp att kostnadsfritt utveckla sitt miljö- och hållbarhetsarbete genom att Miljöbron hjälper till att formulera projekt och förmedla kompetenta högskolestudenter som kan genomföra dessa projekt. Miljöbron är även ett stöd för både företag och studenter genom hela processen. Företag kan få hjälp med frågor som berör allt inom miljö- och hållbar utveckling, t.ex. miljöledning, transporter, energiteknik och produktutveckling. Genom att utöka samverkan mellan studenter och små och medelstora företag skall Miljöbron främja en hållbar tillväxt i regionen (miljömedel 2011) 19 Textil återvinning - förädling av återvunnen syntetfiber, Högskolan i Borås Projektets mål är att studera de tekniska och ekonomiska möjligheterna att återvinna textilt produktionsavfall på så vis att deponi och förbränning kan undvikas. Projektet skall analysera materialsammansättningen för textilt produktionsavfall, vilket uppkommer hos de deltagande företagen. Olika tekniska metoder skall utvärderas, både materialåtervinning samt energiåtervinning i form av bioetanolproduktion. Projektet skall visa de tekniska och ekonomiska möjligheterna att återvinna textilt produktionsavfall på ett miljömässigt hållbart sätt, på så vis att återvinningen är koldioxid neutral (miljömedel 2011)

20 20 Bättrekonceptet, Högskolan i Borås Bättrekonceptet drivs i samarbete mellan tre högskolor: Högskolan i Skövde (HS), Högskolan i Borås (HB), samt Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Projektet utgör ett stöd i kompetensutveckling för små och medelstora företag (SME) i regionen, samt förstärker samarbetet mellan näringsliv och akademin, vilket i sin tur leder till större tillväxt i regionen genom kompetens- och verksamhetsutveckling. Projektet är ett utmärkt och explicit exempel på samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig verksamhet i enlighet med Tripple Helix modellen. Bättrekonceptet ska stimulera och utgöra en drivkraft i regionens företagsutveckling för att nå industriell världsklass återremiteras 21Tranemodellen - Arkforummen, Tranemo kommun Tranemodellen är ett projekt som utgår från Arkfomodellen. Arkfomodellen är metoder och verktyg för att skapa mänskliga och tekniska nätverk som länkar samman lärande, kultur, näringsliv och civilsamhället i väl synliga och användarvänliga infrastrukturer. Genom lokalt engagemang från civilsamhället skapas förutsättningar för att utveckla och vitalisera utvecklingskrafter för att möjliggöra tillväxt i kommunens olika delar. Tranemodellen stimulerar nyskapande, tar tillvara och utvecklar mänskliga resurser och utvecklar infrastrukturen återremiteras

21 22 Kunskapsöverföring från Borås till Indonesien, Thailand, Laos, Kambodja, Vietnam, Nigeria, Usa och Brasilien Waste Recovery Aktörsamverkan i Borås, Högskolan i Borås Skapa lokala affärsmöjligheter utifrån ett avfallsproblem: Detta projekt har sedan starten 2007 haft som sitt syfte att överföra regionens samlade kunskap och teknik inom området resursåtervinning och avfallshantering till Sydostasien. Under 2010 har även länder som USA, Nigeria och Brasilien visat mycket stort intresse för vårt koncept. Detta skapar goda förutsättningar för lokaltillväxt inom Sjuhäradsregionen plus att det också ökar möjligheterna för bättre livskvalitet och en bättre miljö för befolkningen i dessa länder. Vår arbetsmodell kallas Waste Recovery - Aktörsamverkan i Borås Vår vision är att skapa tillväxt i Sjuhärad och bidra till bättre globala miljö genom överföring av kunskap och teknik om avfallsåtervinning till omvärlden återremiteras 23 Internationell kompetens, Borås Stad Projektet ska belysa kommunal verksamhet inom Tillväxtprogrammets kärnområden med ett internationellt/eu-perspektiv. Målgrupp är anställda inom kommunerna och ska resultera i dels en ökad kännedom om hur strategiskt viktiga frågor kan belysas i ett internationellt/euperspektiv samt dels bidra till en internationell dimension på Tillväxtprogrammet. Detta görs genom utbildningar och workshops. Deltagarna kommer från förvaltningar där man vill belysa en specifik fråga inom områden som: Miljö, Näringsliv/Tillväxt och Kultur. Projektet ska på långsikt bidra till en ökad kvalitet i internationellt arbete, fler idéer som får en chans att söka bidrag för genomförande och ökad samverkan i Sjuhärad återremiteras