Kvalitetsbarometern LSS 2013:3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsbarometern LSS 2013:3"

Transkript

1 Kvalitetsbarometern LSS 2013:3 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet i Solna och Sollentuna Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN December 2013

2 Kvalitetsbarometern LSS 2013:3. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och daglig verksamhet i Solna och Sollentuna Utredningsspecialisten, Solna stad och Sollentuna kommun. FÖRFATTAREN Bo Engström TRYCKNING Copy Graf AB, Bräkne Hoby Printed in Sweden 2014 ISBN

3 Lättläst sammanfattning Solna och Sollentuna kommun har undersökt vad personer med funktionsnedsättning tycker om sina bostäder och daglig verksamhet som de får som stöd av LSS. Kommunerna har tillsammans gjort undersökningen som heter Kvalitetsbarometern LSS. Kommunerna gjorde undersökningen under oktober och november år Så gjorde de undersökningen Personerna som skulle svara fick svara på frågor på en dator. En så kallad stödperson hjälpte dom som hade svårt med datorn. Alla personer i undersökningen har svarat på frågorna själva eller med hjälp av stödpersoner. När det har funnits personer som inte har kunnat svara på frågor själva har istället deras anhöriga eller gode män fått tala om vad personerna tycker. Så många personer var med i undersökningen 356 personer fick frågorna. 120 av personerna bor i Solna kommun och 236 av personerna bor i Sollentuna kommun. Kommunerna fick in svar från 264 personer. Det betyder att de flesta svarade på frågorna. Så tyckte de om bostäderna De flesta personerna trivdes i sina bostäder. De svarade att de fick den hjälp de behövde och att personalen lyssnade på vad de tycker. Personerna svarade också att de fick bestämma när de ska sova och vad de ska ha på sig. Men många svarade att de inte fick information om vad som händer i samhället. Många tyckte inte om att olika personer ger dem hjälp. Några tyckte inte heller att de fick bestämma vilken mat de skulle äta. I Solna tyckte några att de inte kunde byta kontaktperson när de inte trivs med kontaktpersonen

4 Så tyckte de om daglig verksamhet De flesta svarade att de är nöjda med sin dagliga verksamhet. I båda kommunerna tyckte de flesta om sin dagliga verksamhet och kände sig glada när de var där. De flesta svarade också att de fick bra hjälp och stöd av personalen och att personalen lyssnar på vad de tycker. I Solna var personerna missnöjda med att inte få välja mat i daglig verksamhet om de fick mat där. Några svarade också att arbetskamrater ibland var elaka. Jämfört med andra kommuner Samma slags undersökning har också gjorts i Nacka kommun, Upplands Väsby kommun och Upplands-Bro kommun. Man kan jämföra svaren från de olika kommunerna för att se hur bra Solna och Sollentuna kommun är. Svaren visar att Sollentuna är en mycket bra kommun för personer som får stöd av LSS. I Sollentuna är svaren bäst både för frågor om bostäderna och om daglig verksamhet. Också Solna är en bra kommun men svaren är inte lika bra som i Sollentuna. I alla kommunernas undersökningar finns också det som är lika Men många svarade att de inte fick information om vad som händer i samhället. Många tycker att de inte kan byta kontaktperson när de inte trivs med kontaktpersonen Många tycker inte om att olika personer ger dem hjälp. Många var också missnöjda med att inte få välja mat i daglig verksamhet Stödpersonerna som delade ut frågorna säger att många som fick svara på kommunernas frågor var glada över att de fick svara på frågor. De kände att de var viktiga och att någon bryr sig om dem. Jämfört med andra år I Sollentuna är svaren i år bättre än andra år. I Solna är svaren i år ungefär lika bra som andra år. 4

5 Förord Denna rapport utgör den slutliga dokumentationen av ett uppdrag från Solna och Sollentuna kommun i mars Utredningskonsult Bo Engström 1 har ansvarat för arbetet och också författat denna rapport. Bo Engström är yrkesverksam i konsultföretaget Utredningsspecialisten, med säte i Haninge Stockholm. Bearbetning av sammanfattning till lättläst svenska har gjorts i samarbete med Centrum för lättläst i Stockholm. Sammanfattningen på lättläst svenska finns också som särtryck till denna rapport. Under datainsamlingen har s.k. stödpersoner för brukarna varit Rebecca Arvidsson (Solna) och Charles S. Virgo (Sollentuna). I årets undersökning har datainsamlingen skett via en webbapplikation. Mikael Lamming har varit tekniskt ansvarig för applikationen. Dataregistrering och statistiska bearbetningar har gjorts via digitalverktyget Survey Gizmo. Vid Utredningsspecialisten har Jennifer Escobar svarat för administrativt stöd vid undersökningens genomförande. Kontaktpersoner och lokala samordnare för uppdraget har varit Monica Edenståhl och Gudrun Jerresand i Solna stad respektive Monika Linderstål, Anette Bolinder och Sitara Khanam i Sollentuna kommun. 1 Bo Engström har flerårig yrkesbakgrund i kvalificerat utrednings- och FoU-arbete inom socialtjänsten, bl.a. i uppdrag som FoU-chef, projektledare/utredare vid Socialstyrelsen och egen konsultverksamhet. Han är socionom och beteendevetare. 5

6 Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Syfte 10 Centrala kvalitetsområden 11 Metod 13 Datainsamling 13 Undersökningsaspekter kvalitetsområden, enkätfrågor 14 Särskilda svårigheter i kvalitetsundersökningar mot målgruppen 15 Genomförande 16 Resultat på verksamhetsnivå 1. Personer i gruppbostäder 18 Svarsfrekvens 18 Representativitet 18 Upplevd kvalitet i gruppbostäder kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 20 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 26 Öppna svar Personer i servicebostäder 31 Svarsfrekvens 31 Representativitet 31 Upplevd kvalitet i servicebostäder kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 33 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 39 Öppna svar Personer i daglig verksamhet 42 Svarsfrekvens 42 Representativitet 42 Upplevd kvalitet i daglig verksamhet kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 44 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 49 Öppna svar 51 Särskild undersökningsaspekt kännedom om möjligheten att välja utförare 55 Avslutande reflektioner 56 Sammanvägda resultat 2013, 2011 och Påverkan av svarandepopulationens sammansättning? 57 Jämfört med andra kommuner i Stockholms län? 58 Som helhet 58 Problematiska aspekter 59 Svarsfrekvens och brukarmedverkan 62 Datainsamling och instrument 63 Referenser 65 Appendix kring databearbetningar 66 Appendix kring representativitet: kön och ålder 68 6

7 Sammanfattning Solna stad och Sollentuna kommun har gemensamt genomfört brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS. Undersökningen ägde rum under oktober-november 2013 och genomfördes i samarbete med extern konsult, Utredningsspecialisten. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med funktionsnedsättning upplever kvaliteten i gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet. De kvalitetsaspekter som undersökts anknyter till centrala mål som finns angivna i lagstiftningen (LSS). Dessa mål handlar om brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, kontinuitet i hjälpinsatserna, tillgänglighet m.m. Den aktuella undersökningen har tidigare och gemensamt genomförts vid två tillfällen i Solna och Sollentuna (2011 och 2009). I Sollentuna genomfördes dessutom en pilotundersökning Resultat från tidigare undersökningar och från andra kommuner i Stockholms län finns med som ett jämförelsematerial i resultatredovisningen. Uppgifter om brukarnas upplevelser har i huvudsak samlats in vid organiserade besök hos brukarna i deras boende och/eller dagliga verksamhet. Vid besöken har en särskild s.k. stödperson (konsult) assisterat brukaren att besvara ett antal frågor via en surfplatta. När det gäller de brukare som inte kunnat kommunicera sin upplevelse via surfplattan och stödpersonen, har deras anhöriga eller gode män ombetts förmedla brukarens upplevelser. Så har skett via en särskilt utformad enkät, vilken skickats till anhöriga och/eller gode män per post. Totalt omfattades 356 brukare av undersökningen, varav 120 i Solna och 236 i Sollentuna. Antalet fysiska personer som medverkade var dock lägre eftersom många brukare både var aktuella i undersökningen inom boendet och i den inom daglig verksamhet. Sammanlagt erhölls 264 svar, vilket gav en total svarsfrekvens om 74 %. Svarsfrekvensen var något högre i Solna (77 %) jämfört med Sollentuna (73 %). I båda kommunerna inhämtades merparten av svaren i direktkontakt med brukarna, antingen genom att brukarna svarade helt själva eller med hjälp från stödpersonen. Andelen svar i direktkontakt var något högre i Solna (81 %) jämfört med Sollentuna (66 %). Sammantaget var dock andelen svar i direktkontakt med brukarna något lägre jämfört med den föregående undersökningen. Istället var andelen svar där god man eller anhörig svarat något lite högre, särskilt i Sollentuna. Brukarna och deras ombud gav, i båda kommunerna, omdömen om verksamheten som sammanvägt innebar att verksamheten höll en god kvalitet. Det innebar att brukarna totalt sett och i flertalet fall gav en positiv bild. I Sollentuna var de positiva omdömena något fler jämfört med dem i Solna i årets undersökning, detta gällde både boendet och den dagliga verksamheten. Jämfört med den närmast föregående undersökningen fick Sollentuna ett avsevärt bättre resultat. Inom boendet i Sollentuna hade det samtidigt skett en förändring av 7

8 sammansättningen av svarande i undersökningen, med en högre andel förmedlade svar och medverkan av gode män. Solna fick istället ett lite sämre resultat inom samtliga delverksamheter. Samtidigt var årets resultat ändå det näst bästa i Solna sedan mätningarna inleddes Som positivt i boendet framkom, i båda kommunerna, att brukarna trivdes i sina bostäder och upplevde sig få hjälp med det de behövde. De upplevde även att personalen lyssnade på deras synpunkter och att de kunde bestämma i vardagliga beslut kring kläder och sovtider. Däremot var omdömena mer tveksamma vad det gällde stöd med information om sådant som sker i omvärlden (samhällsinformation). Vidare kring att i huvudsak få hjälp av samma personal. I båda kommunerna förekom även tveksamheter kring möjligheter att bestämma kring mat och måltider. I Solna förekom tveksamheter kring att kunna påverka valet av kontaktperson/kontaktman I den dagliga verksamheten var omdömena överlag positiva i båda kommunerna. I båda kommunerna tyckte brukarna som regel om verksamheten och kände sig glada när de var där. Brukarna upplevde sig också få stöd och hjälp av personalen med det de behövde och att personalen lyssnade till deras synpunkter. Endast i Solna förekom lite mer tveksamma omdömen i några aspekter. Dessa gällde främst möjligheten att välja maträtter, när måltider var aktuella i verksamheten, samt förekomsten av att arbetskamrater var lite elaka (mobbades). Jämfört med resultatet från de senaste undersökningarna i Stockholms län fick Sollentuna ett exceptionellt bra resultat. De sammanvägda värdena var jämförelsevis högst ifråga om samtliga delverksamheter. Solna placerade sig istället i en mittenposition jämfört med andra kommuner. Samtidigt var spridningen i kvalitetsomdömen liten mellan olika delverksamheter i Solna, kvalitetsupplevelsen var alltså jämn. Flera av de aspekter som erhöll mer tveksamma omdömen i Solna och Sollentuna, erhöll ett liknande resultat också i andra kommuner. Inom gruppbostäderna gällde det främst att få stöd och hjälp med samhällsinformation och att kunna påverka valet av kontaktperson/kontaktman. I servicebostäderna gällde det framförallt personkontinuiteten. Inom den dagliga verksamheten gäller det främst möjligheten att kunna välja mellan olika maträtter. Slutligen kan även denna gång tilläggas att stödpersonerna rapporterade att många brukare upplevde besvarandet av frågorna om sin situation som ett positivt inslag i vardagen; många kände sig sedda och betydelsefulla. 8

9 Bakgrund Under senare år har intresset ökat för att synliggöra hur vård och omsorg upplevs av dem som den offentliga verksamheten ytterst är till för. Därmed har det blivit allt vanligare att initiativ tagits till s.k. brukarundersökningar. Inom socialtjänsten har brukarundersökningar framförallt genomförts inom äldreomsorgen. Däremot har det inte varit lika vanligt inom verksamheter som vänder sig till personer som har funktionsnedsättningar. Detsamma gäller i förhållande till klienter inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Sedan slutet av 1990-talet finns också bestämmelser i lagstiftning och föreskrifter, vilka ålägger kommunerna att aktivt arbeta med att säkerställa och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Exempelvis anges särskilt i föreskrifter från Socialstyrelsen att verksamheten bör följas upp utifrån hur den enskilde uppfattar verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Den undersökning som redovisas i denna rapport, bland vuxna personer med funktionsnedsättningar, har sin bakgrund i en metodik som successivt utvecklats i undersökningsuppdrag och samarbete med olika kommuner i Sverige 2. Den första pilotundersökningen genomfördes i Sollentuna Undersökningen går under benämningen Kvalitetsbarometern LSS eftersom den i metodval och redovisningsformer har beröringspunkter med ett, av upphovsmannen 3 utvecklat, systematiserat koncept för brukarundersökningar inom socialtjänsten. I det ingår beröring i den övergripande ambitionsnivån; nämligen att tillhandahålla en surveyundersökning (översiktlig kartläggning) av kvalitetsupplevelsen inom olika verksamhetsområden och enheter. 2 Upplands-Bro kommun (2013), Upplands Väsby kommun (2012), Solna och Sollentuna kommun (2011), Nacka och Tyresö kommun (2011), Olofström (2010), Solna och Sollentuna (2009), Sollentuna (2007). I pilotundersökningen 2007 utprovades metoden i samarbete med omsorgspersonal och brukare i Karlskronas och Karlshamns kommun, metodiken reviderades senare i samarbete med Sollentuna kommun 2009 och fortlöpande i senare uppdrag. 3 Författaren. 9

10 Syfte Kvalitetsbarometern LSS syftar till att: ge verksamhetsövergripande kollektiva bilder av brukarna och de närståendes upplevelser av kvalitet inom bostäder med särskild service och daglig verksamhet i Solna stad och Sollentuna kommun, ge information om brukarnas upplevelser av kvalitetsaspekter som anges som centrala i lagstiftning (LSS), identifiera välfungerande områden respektive eventuella förbättringsområden, tillhandahålla underlag för jämförelser mellan olika verksamhetsområden och enheter inom kommunernas verksamhet för personer med funktionsnedsättningar, göra jämförelser med tidigare undersökningsresultat inom ramen för arbetet med Kvalitetsbarometern LSS och stimulera till engagemang bland personalen i frågor kring kvalitet i verksamheten. Resultat redovisas på mer övergripande verksamhetsnivå och för enskilda verksamheter och enheter. I följande rapport presenteras resultatet från undersökningen på en övergripande verksamhetsnivå, medan enskilda enheters resultat presenteras i särskilda och separata underlagsrapporter 4. 4 En för vardera kommun; Solna respektive Sollentuna. Underlagsapporterna tillhandahålls som datafil i PDF-format (Portable Document Format) till respektive kommun. 10

11 Centrala kvalitetsområden När det gäller grundläggande kvalitetsmål inom omsorger om personer med funktionsnedsättningar framgår följande av lagtexten (1993:387): 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lag (2005:125). [min kursivering] Av samma lagtext framgår också under rubriken Rätten till insatser : 7 ( ) Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125). [min kursivering] De kanske mest centrala kvalitetsaspekterna utifrån lagtexten avser, så som jag tolkar den, att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet samt att den enskilde ska ges möjligheter till inflytande och medbestämmande. De primära kvalitetsområden som undersökningen är inriktad på rubriceras därför som Självbestämmande och integritet respektive Inflytande och delaktighet. Dessa båda kategorier kan uppfattas som delvis överlappande, men som de kommit att operationaliseras i undersökningen finns en nyansskillnad. Självbestämmande och integritet avser att fånga den enskildes upplevelse av lyhördhet, trygghet med och respekt från personalen. Medan inflytande och delaktighet avser att belysa hur den enskilde upplever sig kunna påverka och vara delaktig i vardagen. Två andra kvalitetsaspekter som är centrala handlar om att hjälpen ska vara lätt tillgänglig och att insatserna ska vara varaktiga och samordnade. Det senare tolkas här bl.a. som att de ska präglas av kontinuitet i olika bemärkelser. Dessa kvalitetsområden har därför rubricerats som Tillgänglighet respektive Kontinuitet. Ett femte kvalitetsområde har rubricerats som Helhetssyn. Helhetssyn är framförallt en uppmaning till vårdgivaren att uppmärksamma olika omständigheter i den enskildes situation och i omgivningen, vilka kan vara av betydelse för att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Utifrån ett brukarperspektiv ligger dock närmast att översätta helhetssyn till den enskildes övergripande bedömning av utfallet av insatserna, d.v.s. hans/hennes helhetsomdöme. 11

12 Ovan nämnda fem kvalitetsområden sammanfaller med de vägledande principer som också kan utläsas från förarbeten till LSS-lagstiftningen 5. De anknyter också till de målsättningar som lokalt formulerats beträffande insatser i form av bostad med särskild service respektive daglig verksamhet 6. När det gäller daglig verksamhet tillkommer meningsfull sysselsättning som ett särskilt kvalitetsområde att uppmärksamma. 5 De vägledande principerna anges med följande begrepp: självbestämmande, inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn. 6 Exempelvis i vård- och omsorgsnämndens målbeskrivningar i Sollentuna (pilotkommun för undersökningsmodellen) har följande formulering förekommit för såväl bostad med särskild service som daglig verksamhet: Ledstjärnan skall vara inflytande, delaktighet, självbestämmande och respekt (Sollentuna kommun 1998). 12

13 Metod Datainsamling Undersökningen syftar till att fånga brukarnas upplevelser av kvaliteten i bostäder med särskild service och daglig verksamhet. Målgruppen är de personer 7 över 18 år som anges i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Datainsamlingen sker under samma tidsperiod (omkring 1,5 månad) och på samma systematiska sätt för samtliga inblandade verksamheter. Grundläggande är att frågor till brukarna måste ställas i närkontakt med dem och i det sammanhang som frågorna berör. I ett första steg genomförs alltså besök i boenden och dagliga verksamheter, där en kombination av enkäter och strukturerade intervjuer används för datainsamlingen. I samband med årets undersökning har frågeformulären omarbetats till en webbaserad applikation där brukaren tillfrågas och svarar med hjälp av en dator (surfplatta). Som stöd i hanteringen av tekniken finns en neutral stödperson tillgänglig för brukaren. Besvarandet organiseras som en aktivitet i verksamheterna 8 och innebär att strukturerade tillfällen organiseras för medverkan i undersökningen. Undantagna från undersökningens första steg är dock personer med mycket stora kommunikationssvårigheter 9. De stödpersoner som genomför aktiviteten tillhandahålls genom Utredningsspecialisten och har särskild kompetens och instruktion för uppdraget. I ett andra steg, i de fall där brukaren inte kunnat kommunicera sin upplevelse, får anhöriga eller gode män en särskilt utformad enkät per post, genom vilken de ombeds förmedla sin anhöriges upplevelse av kvaliteten i verksamheten. Anhöriga och gode män får dock bara en enkät i de fall brukaren inte motsatt sig medverkan i undersökningens första steg, i så fall går undersökningen inte vidare till anhöriga/gode män. I samtliga steg är det alltså frivilligt att medverka och likaså är de svarandes anonymitet garanterad; i undersökningen registreras inga svar med koppling till enskilda personer. De formulär som används i undersökningen är konstruerade med avsikt att de (1), dels ska vara lätta att förstå och besvara och (2), dels vara inriktade på grundläggande kvalitetsaspekter enligt LSS-lagstiftningen. För att formulären ska vara lätt att förstå och besvara krävs tydliga och enkla frågor och svarsalternativ, genomtänkt layout och endast ett begränsat antal frågor. I syfte att optimera 7 Personer över 18 år (1) med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, (2) med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller (3) med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 8 Aktiviteten benämns och liknas även populärt för en valdag ( brukaren får rösta/rösträtt ). 9 Ytterligare ett skäl till att undanta brukare från undersökningens första steg kan i särskilda fall vara att de upplever mycket stor oro vid möte med nya människor. Stödpersonerna har dock lång erfarenhet av möten och arbete med målgruppen. 13

14 brukarnas möjligheter att förstå har såväl frågor som svar kompletterats med bildspråk (Pictogram 10 ). Samtidigt bör tilläggas att ett standardiserat frågeformulär alltid innebär en kompromiss visavi en målgrupp med mycket varierande funktionsförmåga. För flertalet är det nu lätt att svara på frågorna och frågorna känns också adekvata, för andra är det istället fortfarande mycket svårt. I några fall upplevs inte heller vissa frågor som adekvata. Att försöka ha kontroll även över det ingår därför som en ambition i undersökningen. Undersökningsaspekter kvalitetsområden, enkätfrågor De kvalitetsområden och enkätfrågor som använts i den aktuella undersökningen redovisas i tablåer nedan. Det kan observeras att frågeordningen i enkätformulär och vid intervjuer varit en annan. Som en följd av att undersökningen är organiserad som en intervjuundersökning, med särskilda stödpersoner som bisittare och hjälp vid behov, görs en individuell bedömning i varje enskilt fall vad det gäller om brukaren förstår frågor och svarsalternativ. I det fall innebörden som helhet inte kan kommuniceras med brukaren slussar stödpersonen frågorna vidare för besvarande av brukarens anhörig eller god man. I det fall det gäller enskilda frågor slussar stödpersonen brukaren att svara med vet-ej-alternativet. Vad det gäller svarsalternativ och svarsskala har tester med brukarna och möjligheten till bildstöd talat för en tregradig svarsskala, d.v.s. en skala med ett positivt svar (ja), ett negativt svar (nej) och ett mellanalternativ (ibland), samt möjlighet att alltid svara vet inte. Frågor avseende upplevd kvalitet i gruppbostad och servicebostad: Kvalitetsområde Frågor 2013 (med Pictogram) Helhetssyn 1. Tycker du om din lägenhet? 2. Tycker du om dina grannar? Kontinuitet 3. Är det samma personal som hjälper dig? 4. Får du bestämma vilken mat du ska äta? 5. Får du bestämma vilka kläder du ska ha? 6. Får du bestämma vilken tid du ska sova? Tillgänglighet 7. Får du hjälp med det du behöver hemma? 8. Kommer personalen när du behöver deras hjälp? 9. Hjälper personalen dig med fritidsaktiviteter? *) 10. Får du information om sådant som händer ute i samhället? *) Självbestämmande och integritet 11. Lyssnar personalen på det du säger? 12. Vågar du säga till om du inte är nöjd med hjälpen? 13. Är du rädd för någon i personalen? 14. Får du byta kontaktperson bland personalen om du vill? *) Definierat av brukaren 15. Andra synpunkter på lägenhet och personal? *) Möjlighet gavs att svara att aspekten/insatsen inte var aktuell. 10 Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. Ansvarig för utvecklingen av Pictogram är Specialpedagogiska skolmyndigheten, vilken sedan den 1 juli 2008 ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndighet har övertagit all verksamhet inom tidigare Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten. 14

15 Över tid har vissa formuleringar reviderats, de har också utökats, främst vad det gäller de två mest centrala målområdena (självbestämmande respektive inflytande). I den mycket differentierade målgruppen berör vissa frågor i boendet aspekter som några brukare klarar på egen hand. I sådana fall finns möjlighet att svara att behov av stöd inte är aktuellt (frågor med asterix). Särskild enkät inom boendet i vissa fall För vissa brukare med (relativt sett) god funktionsförmåga och självständig livsföring samt utan behov av bildstöd, finns en särskilt anpassad enkät. Enkäten kan t.ex. vara aktuell för vissa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enkäten är även möjlig att använda som postenkät i undantagsfall. Enkäten utvecklades mot bakgrund av erfarenheter i Nacka och Tyresö (2011) där enkäter, efter förvaltningens önskemål, i några enstaka fall distribuerades per post till nämnda brukare. Postenkäter på detta sätt utgör ett avsteg i metod och används mycket sparsamt, men utgör ibland enda möjligheten att få brukaren att medverka. Frågor avseende upplevd kvalitet i daglig verksamhet: Kvalitetsområde Frågor 2011 (med Pictogram) Helhetssyn 1. Tycker du om den dagliga verksamheten? 2. Tycker du om arbetskamraterna i den dagliga verksamheten? Kontinuitet 3. Är det samma personal som hjälper dig? 4. Vet du vad du ska göra under dagen? Inflytande och delaktighet 5. Får du bestämma vilken mat du ska äta i den dagliga verksamheten?*) 6. Får du vara med och bestämma vad du ska göra i den dagliga verksamheten? Meningsfull sysselsättning 7. Hur känner du dig när du jobbar? 8. Behöver du skynda dig för att hinna göra ditt arbete? Tillgänglighet 9. Får du hjälp av personalen med det du behöver? 10. Får du hjälp när du vill ha det? Självbestämmande och integritet 11. Vågar du säga till om något är fel? 12. Lyssnar personalen på det du säger? 13. Är det någon arbetskamrat som inte är snäll mot dig? 14. Är det någon personal du är rädd för i den dagliga verksamheten? Definierat av brukaren 15. Andra synpunkter på den dagliga verksamheten? *) Möjlighet gavs att svara att aspekten/insatsen inte var aktuell. Inom daglig verksamhet, exempelvis vid företagsplaceringar, förekommer att det inte är aktuellt med servering/tillagning av mat inom ramen för den dagliga verksamheten. Då finns också möjlighet att svara att så inte är aktuellt. Särskild enkät inom daglig verksamhet i vissa fall (yttre praktik) För vissa brukare med (relativt sett) god funktionsförmåga och självständig livsföring samt utan behov av bildstöd, finns en särskilt anpassad enkät. Enkäten är främst tänkt för brukare i s.k. yttre praktik i olika företag/organisationer. Enkäten är även möjlig att använda som postenkät. Enkäten utvecklades mot bakgrund av erfarenheter i Nacka och Tyresö (2011) där enkäter, efter förvaltningens önskemål, distribuerades per post till nämnda brukare i vissa fall. Postenkäter på detta sätt utgör ett avsteg i metod och används mycket sparsamt. 15

16 Särskilda svårigheter i kvalitetsundersökningar mot målgruppen I en kvalitetsundersökning riktad mot personer med betydande funktionsnedsättningar är oundvikligt att svaren på vissa frågor och från vissa svaranden, till viss del kan avspegla deras funktionsförmåga snarare än den önskvärda kvaliteten i verksamheten. Detta gäller till exempel personer med autism och deras möjligheter att kommunicera sina önskemål. Exempelvis kan valet av vilka kläder personen ska bära eller vilken mat hon/han ska äta, i praktiken ha avgjorts av personalens tolkning snarare än personens uttryckliga önskemål, samtidigt som det sistnämnda inte är möjligt (utan tolkning) som en följd av personens funktionsnedsättning. Vid värderingen av svarsbilden, i synnerhet vad det gäller enskilda enheter, bör alltså beaktas att resultatet i vissa aspekter kan påverkas av sammansättningen av brukare. Med en betydande mängd brukare med omfattande kommunikationssvårigheter kan verksamheten (åtminstone teoretiskt) få ett sämre resultat vad det gäller eftersträvansvärda kvaliteter, i synnerhet vad det gäller självbestämmande, inflytande och delaktighet. Samtidigt är det enskildas funktionsnedsättningar som satt gränser för möjligheten till ideala svar, snarare än brister i förhållningssätt och förmågor hos personalen. Denna svårighet gör det dock inte mindre intressant att försöka fånga hur personer med betydande kommunikationssvårigheter kan uppleva möjligheterna till självbestämmande, inflytande och delaktighet. Bedömt utifrån ambitioner att utveckla kvaliteten i verksamheten kommer också svarsbilden, vid ett negativt utfall och egentligen oavsett huvudorsak, alltid att ha den egenskapen att den erinrar om vikten av att arbeta med dessa kvaliteter även i förhållande till dessa personer. Frågeställningarna i kvalitetsundersökningen anger ju indirekt en önskvärd inriktning på kvalitetsarbetet. Vidare kan noteras att svarsbilden från vissa personer i målgruppen kan vara präglat av den aktuella situationen vid själva besvarandet här-och-nusituationen. Detta gör inte resultatet mindre intressant, men kan eventuellt sätta vissa frågetecken kring dess generaliserbarhet över tid. Med undersökningsdesignen, där det eftersträvats att ifyllandet organiserats till ett samlat tillfälle en s.k. valdag finns dock en tanke om att bättre förutsättningar ska finnas att eventuellt finna förklaringar som har att göra med specifika omständigheter den aktuella dagen eller tillfälligheternas spel. Genomförande En schematisk bild över genomförandet av undersökningen i Solna och Sollentuna redovisas på nästa sida, se bild 1. Undersökningen krävde en hel del förberedelser. Dessa avsåg i huvudsak informationsinsatser, inventering av de brukare som var aktuella i kommunerna, planering av besök i verksamheterna m.m. Förberedelserna följdes av omfattande besök i samtliga verksamheter där bedömningen gjorts att brukarna kunde medverka. Totalt var ca 40 olika 16

17 verksamheter aktuella i undersökningen inom de båda kommunerna. I stora drag kunde undersökningen genomföras enligt plan. 11 Bild 1: Schematisk översikt över genomförande av Kvalitetsbarometern LSS i Solna och Sollentuna Förberedelsefas Offert och kontrakt Inledande planering Framtagande av kodstruktur Preliminär inventering Anpassning av formulär Inledande intern information till enhetschefer Solna 23/5 EM Inledande intern information till enhetschefer Sollentuna 27/8 EM Inventering Logistikplanering av besök i verksamheter Tryckning av enkäter Mars V12-13 April V 17 Maj Augusti V 35 September V38 Datainsamlingsfas Steg 1 Distribution poster Brukare och stödpersoner Enkätaktivitet ( valdag ) Bestämma omfattning Steg 2 Tryckning och distribution anhörigenkät Steg 2 Anhöriga och gode män September v Oktober v 42 Oktober v 43-November V 45 Databearbetning och analys Dataregistrering (Back Up AB) Sista svarsdag 11 november Bearbetning och analys, Rapportskrivning (löpande) November v November V 48- November V 50 Resultatredovisning Ledningsseminarium 19/12 Solna FM kl Sollentuna EM Prel. rapport levereras 16/12 Justering Tryckning rapport Leverans slutrapport Seminarium enhetschefer, personal, politiker 14/1 Solna FM kl Sollentuna EM November V 51 December v 52 V 3 11 Tyvärr förekom ett par allvarliga planeringsmissar vid genomförande av besöken i Sollentuna, dock ej i Solna. I båda kommunerna förekom samtidigt att det i vissa verksamheter brustit med informationen kring undersökningen och planerade besök (aktuella besökstider, vilka brukare som berördes m.m.). Erfarenheten erinrar om att information och organisation kring undersökningen är en ständigt återkommande utmaning i stora organisationer. 17

18 Resultat på verksamhetsnivå 1. Personer i gruppbostäder Svarsfrekvens Av grundläggande betydelse för att värdera undersökningen är hur många som besvarat frågeformulären. I tabell 1 nedan redovisas svarsfrekvensen bland personer i gruppbostäder. Tabell 1: Svarsfrekvens i gruppbostäder (Referens: Resultatet 2011, 2009). Urval Svarande N % N % Solna Sollentuna Totalt Solna Sollentuna Totalt Solna Sollentuna Totalt I genomsnitt medverkade drygt två tredjedelar av urvalet i undersökningen (70 %). Utfallet var ungefär detsamma som i den närmast föregående undersökningen. Sett över tid har skillnaderna i svarsfrekvens utjämnats mellan kommunerna. Representativitet Av betydelse för bedömning av underlagets kvalitet är också hur representativa de svarande är i förhållande till den totala mängden personer som uttagits för undersökningen. Här är det möjligt att studera med avseende på vem som svarat, ålder och kön. I tabellerna nedan redovisas fördelningen mellan olika variabler/kategorier i procent. Då undersökningsvolymerna är små bör samtidigt överses med mindre skillnader i procenttalen, särskilt vid jämförelser. 12 Tabell 2: Vem som svarat i gruppbostäder (Referens: Resultatet 2011, 2009). Solna Sollentuna Svarandekategori Antal Andel % Andel Andel Antal Andel % Andel Andel Brukaren själv Hjälp från stödperson Hjälp från anhörig 5*) *) Hjälp från god man Ingen uppgift/annan Totalt *) Av dessa var anhöriga också gode män; 5 i Solna och 9 i Sollentuna. 12 Om man vill vara ortodox är procentberäkningar inte tillämpbara på grupper som är mindre än 100 personer. Procentberäkningar är dock samtidigt ett vedertaget och populärt sätt att visa på proportioner. I små populationer bör det dock göras tydligt att grundmängden är liten och att det beaktas vid bedömning av skillnader uttryckt i procent. 18

19 Av tabell 2 framgår att det fanns en viss variation mellan kommunerna när det gäller hur olika svarandekategorier blivit representerade i undersökningen. Framförallt gäller det i vad mån svar erhållits i direktkontakt med brukarna, i undersökningens första steg. I Solna inhämtades merparten av samtliga svar i direktkontakt med brukarna (69 %) och totalt sett kunde närmare en tredjedel av brukarna svara själva. I Sollentuna inhämtades istället bara en femtedel av samtliga svar (21 %) i direktkontakt med brukarna. Det kan noteras att en relativt låg brukarmedverkan förekom även i gruppboendet i Sollentuna i en tidigare undersökning, år 2009, om än omfattande en dryg tredjedel (37 %). I Sollentuna har istället svar erhållits från gode män i större utsträckning i årets undersökning. En liknande och hög medverkan från gode män förekom även i undersökningen I analysen har representativiteten även studerats med avseende på ålders- och könsfördelning bland de svarande i förhållande till de uttagna för undersökningen (urvalet), se appendix 2. Av analysen framkom relativt begränsade förskjutningar. Liksom i den tidigare undersökningen var kvinnor något lite överrepresenterade bland de svarande i båda kommunerna. I den aktuella undersökningen har det, liksom tidigare, inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om de svarandes representativitet med avseende på olika typer av funktionsnedsättningar. De svarande har inte heller tillfrågats om sina funktionsnedsättningar. Det innebär att det inte finns direkta uppgifter för att bedöma hur väl personer med olika typer av funktionsnedsättningar är representerade 13. En mycket grov vägledning kring representativiteten ges dock utifrån i vilken omfattning personer i olika former av boenden (gruppbostäder respektive servicebostäder) medverkat i undersökningen. Redan här kan nämnas att i båda kommunerna erhöll i stort sett samtliga boenden en hög svarsfrekvens, överstigande en lägsta nivå om 50 %. Det betyder också att så gott som samtliga verksamhetsinriktningar (och olika målgrupper) var väl representerade i undersökningen. 13 Ett skäl till det har varit metodologiska svårigheter; (1) att erhålla likvärdiga uppgifter om urvalet (från förvaltningen/personal) respektive de svarande själva och anhöriga/gode män, samt (2) tveksamhet kring vilka parametrar som skulle användas. Ett annat skäl har varit överväganden kring det lämpliga i att identifiera de svarande med avseende på olika typer av funktionsnedsättningar (anonymitet, normalisering). 19

20 Upplevd kvalitet inom gruppbostäder kvalitetsindex och positiv/negativ-kvot Solna Tabell 5:1: Upplevd kvalitet i Solna positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS- POS MITT NEG INDEX Helhetssyn 1. Trivs i bostad? ,92 2. Trivs med grannar? ,50 Kontinuitet 3. Samma personal? ,08 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? ,00 5. Bestämma kläder? ,45 6. Bestämma sovtid? ,80 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? ,75 8. Tillgänglig personal? ,30 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) , Får samhällsinformation? **) ,59 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? , Vågar visa missnöje? , Rädd för personal? ***) , Kan byta kontaktperson? **) ,60 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. Sammanvägt kvalitetsindex 1,29 Om vi inledningsvis uppmärksammar det sammanvägda kvalitetsindexet, utifrån brukarnas och de anhörigas omdömen, fick gruppbostäder i Solna ett värde med god marginal över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett indexvärde lika med eller över 1,00) 14. I Solna erhöll sammantaget tolv av fjorton aspekter ett kvalitetsindex över referensvärdet. Om enskilda aspekter studeras var tydligt att omdömena var mycket positiva när det gällde att brukarna: (1) trivdes i sina bostäder, (2) upplevde sig få hjälp med det de behövde i bostaden, (3) trivdes med sina grannar, (4) upplevde att personalen lyssnade till deras synpunkter, (5) upplevde att de kunde bestämma över sovtider och kläder. Positiva var omdömena också, men i något mindre grad, vad det gällde upplevelsen av personalens tillgänglighet, att våga visa missnöje för personalen, inte känna rädsla för någon i personalen och kring upplevelsen att kunna få hjälp med fritidsaktiviteter. Med fritidsaktiviteter avses här alla former av personliga intresseinriktningar med utgångspunkt från livet i boendet (spela spel, träffa kompisar, lyssna på musik, dansa m.m.). Övriga aspekter som placerade sig ovan 14 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix. 20

21 referensvärdet, men med betydligt mindre marginal, gällde upplevelsen av personkontinuitet bland personalen och möjligheterna att bestämma vilken mat som skulle tillagas/ätas i boendet. När det istället gäller aspekter där omdömena var mer negativa och låg under referensvärdet var det två aspekter som fick låga omdömen. Den ena aspekten handlade om personalen gav brukaren information om sådant som händer ute i samhället (från det stora till lilla sammanhanget). Här uppgav drygt var tionde att de inte fick sådan information från personalen, var fjärde uppgav att det fick det ibland. Det bör uppmärksammas att ansträngningar gjorts för att exkludera brukare för vilka den hör typen av stöd inte var relevant, då de aldrig upplevt sig behöva hjälp med samhällsinformation. Att frågan/behovet inte var aktuell kunde anges med ett särskilt svarsalternativ. Indexvärdet baseras därför endast på svar från svarande som uppfattade frågan (eller bedömts uppfatta frågan) som relevant. I Solna var det en person som uppgav att hon/han inte hade behov av hjälp med samhällsinformation. En stor andel, närmare var tredje, svarade samtidigt att de inte visste om de fick hjälp med samhällsinformation. I vilken grad personalen sammantaget kan bedömas vara aktiv kring samhällsinformation är därför något oklart. Den andra aspekten som hamnade under referensvärdet gällde upplevelsen av möjligheten att kunna byta kontaktperson i boendet (om brukaren inte trivdes med kontaktpersonen). Här svarade endast omkring var fjärde entydigt ja, medan drygt var tionde svarade nej eller ibland. Mer än hälften svarade dock att de inte visste om det var möjligt att byta kontaktperson och två uppgav att det inte varit aktuellt. Svarsbilden talar för att de flesta brukare är oklara över om det är möjligt att ha synpunkter på (och byta) kontaktperson, eller kontaktman/kvinna, om så skulle vara aktuellt. Här ska tilläggas att frågan om möjligheten att byta kontaktperson utgör en förändring av en tidigare frågeställning kring möjligheten att byta personal i boendet, i det fall kontakten inte upplevdes fungera så väl. Med den nya formuleringen, som infördes på begäran av beställare i andra kommuner, har frågan fått en mer avgränsad och precis innebörd jämfört med tidigare. Samtidigt ska tilläggas att stödpersonen i undersökningen rapporterade att hon ibland behövde förtydliga innebörden i (facktermen) kontaktperson i förhållande till vissa brukare. Från andra sammanhang är också väl känt att olika facktermer som förekommer inom socialförvaltningarna ibland kan vara svårbegripliga för brukarna (Engström 2008 m.fl.). 21

22 Jämfört med tidigare resultat i Solna Eftersom den aktuella undersökningen tidigare genomförts på ett närmast identiskt sätt finns goda jämförelsemöjligheter över tid. I tabell 5:1:2 redovisas utfallet i kvalitetsindex i årets undersökning tillsammans med resultatet från undersökningarna 2011 och Tabell 5:1:2 Upplevd kvalitet i Solna 2013, 2011 resp positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX 2013 INDEX 2011 INDEX 2009 Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 1,92 1,84 1,50 2. Trivs med grannar? 1,50 1,33 1,48 Kontinuitet 3. Samma personal? 1,08 0,50 1,23 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? 1,00 1, Bestämma kläder? 1,45 1,14 1,13 6. Bestämma sovtid? 1,80 0,95 1,57 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? 1,75 1,68 1,72 8. Tillgänglig personal? 1,30 1,67 1,70 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) 1,27 1,33 0, Får samhällsinformation? **) 0,59 0,63 0,73 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? 1,48 1,64 1, Vågar visa missnöje? 1,16 1,45 0, Rädd för personal? ***) 1,13 1,65 1, Kan byta kontaktperson? **) 0,60 1,33 0,00 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,29 1,30 1,19 Av sammanställningen ovan framgår att omdömena totalt sett, utifrån sammanvägda kvalitetsindex, ligger på i det närmaste samma nivå som i den närmast föregående undersökningen. Resultatet 2011 var samtidigt avsevärt bättre än det som erhölls år När det gäller aspekter under referensvärdet kan konstateras att ett par aspekter som erhöll lägre värden i den närmast föregående inte längre kvarstår. Det gäller personkontinuiteten och möjligheten att bestämma sovtider, där omdömena nu är mer positiva. Däremot kvarstår låga värden avseende aktiviteten kring samhällsinformation, faktiskt lägre än tidigare. Härutöver har upplevelsen av möjligheten att påverka vilken personal som hjälper brukaren i boendet, nu avgränsat till valet av kontaktperson, återkommit som en aspekt med lägre värden. Med den ursprungliga och vidare syftningen var värdena även låga kring detta år

23 Sollentuna Tabell 5:2: Upplevd kvalitet i Sollentuna positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS- POS MITT NEG INDEX Helhetssyn 1. Trivs i bostad? ,76 2. Trivs med grannar? ,45 Kontinuitet 3. Samma personal? ,37 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? ,88 5. Bestämma kläder? ,46 6. Bestämma sovtid? ,46 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? ,89 8. Tillgänglig personal? ,76 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) , Får samhällsinformation? **) ,84 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? , Vågar visa missnöje? , Rädd för personal? ***) , Kan byta kontaktperson? **) ,04 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. Sammanvägt kvalitetsindex 1,48 Om vi inledningsvis uppmärksammar det sammanvägda kvalitetsindexet, utifrån de gode männens, de anhörigas och brukarnas omdömen, fick gruppbostäder i Sollentuna ett värde som låg högt över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett indexvärde lika med eller över 1,00) 15. I Sollentuna erhöll sammantaget tolv av fjorton aspekter ett kvalitetsindex över referensvärdet. Flertalet också högt över referensvärdet. Om enskilda aspekter studeras framgick att omdömena var mycket positiva, i hela tio av fjorton aspekter, när det gällde: (1) att brukarna upplevde att de fick hjälp med det de behövde i bostaden, (2) att de trivdes i sina bostäder, (3) att de upplevde personalen som lättillgänglig, (4) att personalen lyssnade till deras synpunkter, (5) att de inte var rädda för någon i personalen, (6) när det gäller stöd med fritidsaktiviteter, (7) möjligheterna att ge uttryck för missnöje, (8) att bestämma kring sovtider, (9) att bestämma ring kläder och (10) att trivas med grannarna. I årets undersökning var omdömena också positiva kring personkontinuiteten och även kring möjligheten att byta kontaktperson (kontaktman/-kvinna) 15 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix. 23

24 i boendet, om behov fanns av det 16. När det istället gäller aspekter där omdömena var mer negativa och låg under referensvärdet fanns två aspekter med värden strax under referensvärdet. Den första aspekten handlade om personalen gav brukaren information om sådant som händer ute i samhället (från det stora till lilla sammanhanget). Här uppgav en dryg fjärdedel att de inte eller bara ibland fick sådan information från personalen. En dryg fjärdedel uppgav att de fick sådan information. Närmare hälften uppgav istället att de inte visste om personalen var aktiv med samhällsinformation, alternativt att så inte var aktuellt för brukaren (som en följd av kommunikations-svårigheter i min tolkning 17 ). Sammantaget är därför oklart i vilken grad personalen kan bedömas vara aktiv kring samhällsinformation. Den andra aspekten som fick ett värde under referensvärdet handlade om brukarens möjligheter att påverka mat och måltider i boendet. För en tredjedel uppgavs så vara fallet ibland och för en tiondel inte alls. Personer som inte bedömts ha förmåga att kommunicera aktiva val var samtidigt exkluderade från andelsberäkningen. 16 Som tidigare noterats (i redovisninen av Solnas resultat) var frågan om möjligheten att byta kontaktperson en förändring av en tidigare frågeställning som handlade om möjligheten att byta personal i boendet, i det fall kontakten inte upplevdes fungera så väl. Med den nya formuleringen, som infördes på begäran av beställare i andra kommuner, fick frågan en mer avgränsad och precis innebörd jämfört med tidigare. Samtidigt ska tilläggas att stödpersonen i undersökningen rapporterade att hon ibland behövde förtydliga innebörden i (facktermen) kontaktperson i förhållande till vissa brukare. Från andra sammanhang är också väl känt att olika facktermer som förekommer inom socialförvaltningarna ibland kan vara svårbegripliga för brukarna (Engström 2008 m.fl.). 17 Kommentarer från gode män om nedsatt kommunikationsförmåga hos brukaren. 24

25 Jämfört med tidigare resultat i Sollentuna Eftersom den aktuella undersökningen tidigare genomförts på ett närmast identiskt sätt finns goda jämförelsemöjligheter över tid. I tabell 5:2:2 redovisas utfallet i kvalitetsindex i årets undersökning tillsammans med resultatet från undersökningarna 2011 och Tabell 5:2:1 Upplevd kvalitet i Sollentuna 2013, 2011 resp positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX 2013 INDEX 2011 INDEX 2009 Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 1,76 1,38 1,82 2. Trivs med grannar? 1,45 0,80 1,31 Kontinuitet 3. Samma personal? 1,37 0,57 1,08 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? 0,88 0,53 1,10 5. Bestämma kläder? 1,46 0,97 1,50 6. Bestämma sovtid? 1,46 0,50 1,66 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? 1,89 1,71 1,94 8. Tillgänglig personal? 1,76 1,17 1,74 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) 1,74 0,97 1, Får samhällsinformation? **) 0,84 0,24 0,69 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? 1,79 1,20 1, Vågar visa missnöje? 1,56 0,36 0, Rädd för personal? ***) 1,74 1,33 2, Kan byta kontaktperson? **) 1,04-0,16 0,00 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,48 0,83 1,33 Av sammanställningen ovan framgår att omdömena totalt sett, utifrån det sammanvägda indexvärdet, var betydligt mer positiva i årets undersökning jämfört med den närmast föregående. Nivåmässigt liknade det dock utfallet i undersökningen år Av hela nio aspekter under referensvärdet i undersökningen 2011 så kvarstår bara två aspekter i årets undersökning. Det gällde aktiviteten kring samhällsinformation och möjligheten att påverka mat och måltider i boendet. Samtidigt kunde lite högre värden avläsas i båda dessa aspekter. Värt att notera kan vara att ett värde bara strax över referensvärdet gällde upplevelsen av möjligheten att kunna byta kontaktperson i boendet. Aspekten som rör upplevelsen av att kunna påverka vilka som hjälper brukaren i boendet har dock legat under referensvärdet i tidigare undersökningar. Jämförbarheten försvåras samtidigt av at frågan fått en mer avgränsad innebörd i den här aktuella undersökningen Endast avseende kontaktpersonen/kontaktmannen/kvinnan bland personalen i boendet, mot tidigare mer generellt beträffande möjligheten att påverka vilken personal som stödjer brukaren i boendet. 25

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2011:2

Kvalitetsbarometern LSS 2011:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS :2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN December Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Kvalitetsbarometern LSS 2015 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet i Solna och Sollentuna Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September 2015 Kvalitetsbarometern LSS 2015.

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS Genusanalys

Kvalitetsbarometern LSS Genusanalys Kvalitetsbarometern LSS 2016 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service i daglig verksamhet Upplands Väsby Genusanalys Bo Engström September 2016 En konsultrapport från Utredningsspecialisten Underlagsrapport

Läs mer

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Gruppboende totalt

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Gruppboende totalt Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS Gruppboende totalt Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Förklaring av kvalitetsindex Resultat Per fråga jämfört med år och där

Läs mer

Kvalitetsbarometern IFO

Kvalitetsbarometern IFO Utökad sammanfattning med tabeller i särtryck Kvalitetsbarometern IFO Brukarnas upplevelser av kvalitet inom individoch familjeomsorgen i Solna stad 2011 Bo Engström Utredningsspecialisten Augusti 2011

Läs mer

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Serviceboende totalt

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Serviceboende totalt Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS Serviceboende totalt Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Förklaring av kvalitetsindex Resultat Per fråga jämfört med år och där

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2014. Genusanalys

Kvalitetsbarometern LSS 2014. Genusanalys Kvalitetsbarometern LSS 2014 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service i daglig verksamhet Upplands Väsby Genusanalys Bo Engström September 2014 En konsultrapport från Utredningsspecialisten Underlagsrapport

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Daglig verksamhet totalt

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Daglig verksamhet totalt Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS Daglig verksamhet totalt Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Förklaring av kvalitetsindex Resultat Per fråga jämfört med år och

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Gruppboenden totalt

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Gruppboenden totalt Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Gruppboenden totalt 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Boenden utan eget resultat Resultat totalt Resultat

Läs mer

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Serviceboenden totalt

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Serviceboenden totalt Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Serviceboenden totalt 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Resultat totalt Resultat per boende Kvalitetsbarometern

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Resultat av brukarenkät - Funktionsnedsättning 2017

Resultat av brukarenkät - Funktionsnedsättning 2017 Resultat av brukarenkät - Funktionsnedsättning 2017 Bakgrund SKL har i samverkan med kommuner och specialister tagit fram enkätunderlaget och utgår från Lagen (1993:387) om vård stöd och service till vissa

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinderområdet. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast,

Läs mer

Resultat brukarundersökning LSS boende

Resultat brukarundersökning LSS boende Brukarundersökning LSS boende () 22--9 Verksamhetsavdelningen Resultat brukarundersökning LSS boende Antal enkäter som lämnats ut var 2 st, antal svarande var 4 st vilket ger en svarsfrekvens på 6 % De

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/283 Mari-Louise Brunstedt och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Brukarnas upplevelser av sina insatser hos socialtjänsten i

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Kvalitetsbarometern Bistånd

Kvalitetsbarometern Bistånd Kvalitetsbarometern Bistånd Brukarnas upplevelser av handläggning inom äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättningar i Tyresö kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN Januari 2014 Kvalitetsbarometern

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017 2018-02-06 Dnr SN 2018/22 Mari-Louise Brunstedt och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017 Brukarnas upplevelser av sina insatser hos socialtjänsten i

Läs mer

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS 2017-02-09 KS2017.0497 U N D E R R U B R I K Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats:

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Daglig verksamhet totalt

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Daglig verksamhet totalt Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Daglig verksamhet totalt 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser DV utan eget resultat Resultat totalt Resultat

Läs mer

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Kvalitetsbarometern IFO 2013:2

Kvalitetsbarometern IFO 2013:2 Kvalitetsbarometern IFO 2013:2 Brukarnas upplevelser av kvalitet inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN Januari 2014 Kvalitetsbarometern IFO 2013:2. Brukarnas

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Gruppbostad & daglig verksamhet

Gruppbostad & daglig verksamhet & daglig verksamhet BRUKARUNDERSÖKNING 2017 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2017-02-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE... 3 2 RESULTAT... 4 2.1 BAKGRUNDFAKTOR...4 2.1.1 Kön... 4 2.2 SJÄLVBESTÄMMANDE...4

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning personlig assistent år 29/21 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer inom kommunens omsorg om personer

Läs mer

Nationell Brukarundersökning FO år 2016

Nationell Brukarundersökning FO år 2016 Nationell Brukarundersökning FO år 2016 Tyresö kommun / 2017-01-19 2 (10) Sammanfattning Under hösten 2016 har en nationell brukarundersökning inom funktionsnedsättning genomförts i syfte att mäta den

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Vad tycker du? Landskrona stad. Rapport från brukarundersökning 2011 Område funktionshinder

Vad tycker du? Landskrona stad. Rapport från brukarundersökning 2011 Område funktionshinder Vad tycker du? Landskrona stad Rapport från brukarundersökning 2011 Område funktionshinder Författare: Cecilia Karlsson Mars 2012 INNEHÅLL SIDA INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 2. INLEDNING 3. BAKGRUND 3. FNs

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2016

Brukarundersökning IFO 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem kan ansöka? I lagboken står det vilka personer som kan få stöd och hjälp enligt LSS. 1. Personer med utvecklingsstörning, autism

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Vad tycker du? Medborgarundersökning i sektor LSS hösten 2018

Vad tycker du? Medborgarundersökning i sektor LSS hösten 2018 Vad tycker du? Medborgarundersökning i sektor LSS hösten 2018 Författare: Ann-Christin Rydén-Persson Kvalitetsansvarig / Sektor LSS Östersunds kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s.3 2. Bakgrund

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva

Läs mer

Juristfirman Vide AB Tel: 031-15 99 43. 413 01 Göteborg www.juristfirmanvide.se

Juristfirman Vide AB Tel: 031-15 99 43. 413 01 Göteborg www.juristfirmanvide.se Sida 1 av 7 Ale kommun Hanna Hogström Göteborg den 4 september 2015 Promemoria Rättsfrågor 1. Vilka regler och praxis finns i frågan om samlokalisering gällande bostäder med 9 9 LSS med andra LSS-verksamheter

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2008

BRUKARUNDERSÖKNING 2008 sida 1 (10) BRUKARUNDERSÖKNING 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Falkenbergs Kommuns sida 2 (10) SAMMANFATTNING... 3 METOD... 4 RESULTAT HEMTJÄNST... 4 RESPEKT... 4 SJÄLVBESTÄMMANDE... 4 TRYGGHET... 5 PERSONALKONTINUITET...

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Biståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt

Läs mer

Individuell plan enligt LSS

Individuell plan enligt LSS Individuell plan enligt LSS Blekinge län 2005 2006:1 2 Förord Individuell plan enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ett sätt att underlätta samverkan på den enskildes

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Råd och stöd Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Personkrets LSS Utvecklingsstörda personer och personer med autism eller autismliknande

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser 2018-2024 Framtagen av: Verksamhetschef Helen Persson, funktionshinderavdelningen Datum: 2017-11-20 Sammanfattning Utifrån lagen

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vår omsorg, din trygghet

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vår omsorg, din trygghet LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vår omsorg, din trygghet Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Nacka Kommun LSS. Totalresultat servicebostad, Oktober 2018

Nacka Kommun LSS. Totalresultat servicebostad, Oktober 2018 Nacka Kommun LSS Totalresultat servicebostad, 2018 Oktober 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Om undersökningen 5 Resultat, totalt 6 Resultat per boende 18 Slutsats 30 Sammanfattning Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild handikappomsorg 2009

Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild handikappomsorg 2009 RAPPORT 1 (7) HANDLÄGGARE Utvecklingssekreterare Brita Havåsen TELEFON 0522-69 70 52 brita.havasen@uddevalla.se Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild 2009 Bakgrund Socialnämnden har i sitt måldokument

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2014

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2014 Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2014-11-11 Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2014 Projektledare: Monica Bylund och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulenter

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller

Läs mer