Temanummer. Barn i behov av särskilt stöd. Skapa goda lärandemiljöer för alla barn och ungdomar. Visst kan ALLA vara med!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temanummer. Barn i behov av särskilt stöd. Skapa goda lärandemiljöer för alla barn och ungdomar. Visst kan ALLA vara med!"

Transkript

1 Temanummer Inspiration & tips från NCFF:s nyhetsbrev Barn i behov av särskilt stöd Visst kan ALLA vara med! Skapa goda lärandemiljöer för alla barn och ungdomar Vad är det för skillnad på vanlig pedagogik och specialpedagogik? "Olikheter berikar och utvecklar"

2 Hoppa, springa, leka, skutta, äta, dansa......titta in på och bli inspirerad! På vår hemsida finns massor av idéer om kul saker att göra, nyttan och nöjet av att äta gott - och hur allt hänger ihop för att barn och ungdomar ska må bra och därmed säkerställa sin förmåga till inlärning. Tipsen är konkreta och nya idéer tillkommer hela tiden. Lägg upp hemsidan som en favorit och ta för vana att titta in med jämna mellanrum. Det kostar självfallet ingenting! På NCFF:s hemsida hittar du bland annat: praktiska tips och idéer matens betydelse för hälsa och lärande möjlighet att prenumerera på vårt nyhetsbrev - gratis! fakta, nyttiga länkar och andra spännande lästips lärande skolexempel aktuella nyheter dans i skolan vårt kalendarium Välkommen! Temanummer - Barn i behov av särskilt stöd Utgiven av NCFF/Örebro universitet 2009 Ansvarig utgivare: Charli Eriksson, NCFF Produktion & Redaktör: Camilla Bergholm, NCFF Omslagsbild: Penny Bild, Per Nylander Tryck: Tetab Tryckeri AB Örebro 2009

3 Olikheter berikar och utvecklar en värdegrund där alla duger! Kunskapen om, och vikten av lek, rörelse och fysisk aktivitet är idag ett väl utforskat område som har många förespråkare. Även politiker och myndigheter tar fram nya förslag och rapporter som ligger i linje med detta, och ger ytterligare stöd för mer fysisk aktivitet i skolan. Med denna så viktiga kunskap i bagaget talar vi ofta om att detta måste komma alla barn till del. Men det finns grupper av barn och ungdomar som ständigt faller utanför dessa satsningar. De jag vill lyfta här är barn och ungdomar som har någon form av funktionsnedsättning. Ett barn som har en funktionsnedsättning är i första hand ett barn, med alla de egenskaper och behov som alla andra barn har. Alla barn behöver få möjlighet att bli delaktiga i lek och rörelseaktiviteter för att förstå sin omvärld och kunna utvecklas på alla plan. Delaktighet är en av de viktigaste faktorerna för att må bra, och vi vet att elever som mår bra lär sig bättre. Vi vet också utifrån forskning att delaktighet på lektioner också påverkar delaktigheten på raster och fritiden. Tyvärr erbjuds alltför ofta elever med någon funktionsnedsättning en bristfällig undervisning i ämnet idrott och hälsa, samt i andra fysiska aktiviteter i skolan. Många elever deltar inte alls, andra deltar, men utan att vara delaktiga. Det räcker inte med att eleverna känner sig delaktiga, om de inte har möjlighet att delta. En av våra största utmaningar måste därför bli att förändra denna situation och skapa möjligheter för ALLA (inte bara för nästan alla) att bli delaktiga! Att ha en eller flera elever med någon funktionsnedsättning i sin klass är en tillgång att ta vara på. Barn som lär tillsammans utvecklar sin empatiska förmåga och förståelse för att vi alla är olika, och kan göra samma sak, men på lite olika sätt. Det utvecklar också förmågan att tänka kreativt och hitta lösningar på olika problem. En lärare berättade för mig att hon i sin klass hade en pojke som var blind. Pojken ville vara med klasskamraterna och spela fotboll på rasterna. Tillsammans löste eleverna det så att pojken som var blind fick lägga alla hörnor, straffar och insparkar åt båda lagen! På så sätt kunde hela klassen spela, och pojken blev delaktig. "Barn som lär tillsammans lär sig leva tillsammans! Barn som inte lär tillsammans hur skall de då lära sig att leva tillsammans?" (Gordon Porter) Innehåll Särskolan Solberga - ett lärande skolexempel... 4 Att tänka alternativt!... 5 Specialpedagogiska skolmyndigheten... 6 Pedagogens verktyg!... 7 Rullstolsdans - en häftig känsla... 7 Visst kan alla vara med!... 9 Att platsa i en skola för alla... 9 Barn, familj och funktionshinder... 9 Funktionshinder & Lek Forskning Delrapport om kost, motion, hälsa hos personer med utvecklingsstörning Forskning om fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med funktionshinder Långt ifrån lika villkor i skolan Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder Länktips! Övrigt Hälsningar Lena Hammar Specialpedagogiska Skolmyndigheten

4 Särskolan Solberga - ett lärande skolexempel Skola: Solbergaskolan Årskurser: Träningsskoleklass 7-9 Adress: Kung Magnus väg 4 Stad: Visby Kommun: Gotland Län: Gotland Kontaktperson: Inger Kral Telefon: Hemsida: I en träningskoleklass på Solbergaskolan i Visby huserar ett gäng glada barn under ledning av Inger Kral och Håkan Dahlgren. Här är skoldagarna fyllda med spontan rörelse under lustfyllda former. Med Röris, skogspromenader och naturgodis ramas skoldagen in i hälsans tecken. Barnen är utgångspunkt Den absolut viktigaste utgångspunkten i Ingers och Håkans arbete är barnen! Målet är att de skall må bra, lära sig att klara sig själva och känna att de duger som de är. Inger och Håkan använder leken för att nå barnen och skapar rum för lustfyllda ögonblick inom tydliga ramar. Det är viktigt med upprepning för att skapa trygghet och ge plats för spontanitet. När vi sportar och spelar spel utvecklas barnens sociala förmåga, berättar Inger. Det viktiga är inte att de skall lära sig regler utan träna socialt samspel. Lek och fysisk aktivitet bidrar till att barnen utvecklas till mer självständiga, trygga och välmående individer. Men det gäller att inte glömma bort att alla barn är olika, ingen är den andra lik och alla har olika trösklar att ta sig över, säger Inger. Man måste ta det lugnt och låta utvecklingen ha sin gång. - I ett fall var det en kille som inte ville delta i bollspel så han satt på bänken och tittade på när de andra spelade, berättar Håkan. Vi visade tålamod och efter ett år var han redo och hade lust att delta. Pedagogiska promenader Med leken följer rörelse som en självklar del i metodiken. Barnen har Röris och går promenader varje dag. De går på simning varje fredag och tillbringar mycket tid i skogen där de orienterar eller plockar svamp. Inger och Håkans gemensamma filosofi genomsyrar alla aktiviteter. De vill tona ner tävlingsinriktningen. Det är inte viktigt med regler jämt, huvudsaken är att det man lär ut bidrar till något beständigt. - Åker vi ut i skogen är det viktigare att barnen lär sig uppskatta promenader än att de vinner orienteringen, säger Inger. - Om vi skapar en lustfylld situation är det mer sannolikt att barnen vill återvända än om aktivitet förknippas med något konfliktfyllt, då kommer de inte att upprepa det själva, fortsätter hon. Promenader är ett utmärkt pedagogiskt verktyg som används bland annat används för omvärldsorientering. Inger har skapat ett Memory med vanliga symboler som är bra att känna igen, tillexempel post och polis. Efter att ha spelat spelet i klassrummet återkopplar man till symbolerna genom att söka upp dem ute på stan. Under de dagliga promenaderna efter ringmuren får barnen tillfälle att träna sin motorik och upptäcka tillvaron på egen hand. Då kan allt hända. Att plocka Tussilago i en brant nedförsbacke är spännande, att rymma iväg från gruppen en stund är också skönt. Alla har sina utmaningar och Inger och Håkan hänger med i svängarna. Kropp och själ En annan tanke som genomsyrar klassens skoldagar är att lära sig ta hand om sig själv och sin kropp. De tar sköna fotbad, gör eget naturgodis och spelar fruktspel. Istället för att äta kaffebröd till mellis äter de grönsaker, frukt och rostade frön och nötter. Man vill komma ifrån övervikt som är en vanlig fälla då det är lätt att kompensera barnen med godis, bakverk och kakor. Det läckra frukt- och grönsaksfatet som dukas upp konkurrerar ut den finaste gräddtårtan. - Om barnen lär sig uppskatta en hälsosam tillvaro är möjligheten stor att de tar med sig kunskapen hem och ut i vuxenlivet, säger Inger. Det är med glädje barnen hjälps åt att svarva äpplen för torkning och göra i ordning det läskande mellanmålet. - I stället för saft dricker vi vatten. Ett par gurkskivor i vattenkannan blir pricken över i! Jag slås av att man med så enkla medel kan skapa en lustfylld skoldag. Det här inspirerande besöket finns kvar i minnet lång tid framöver! Text & bild: Pia Horvart

5 Att tänka alternativt - för att alla elever ska kunna nå sina kunskapsmål och vara delaktiga i ämnet idrott och hälsa Hur gör man för att en rullstolsburen elev ska kunna vara delaktig i den vanliga idrottsundervisningen? En fråga som Kristna Tedfelt, specialpedagog vid en 7-9 skola i Karlskoga engagerat sig i. Hon kan genom sina erfarenheter numera ge andra skolor råd. På Österledskolan finns förutom Kristina som är samordnande specialpedagog två speciallärare och tre resurslärare. Tillsammans ser de över vilka behov som finns av särskilt stöd. Utöver de vanliga speciallärartimmar finns det en mindre specialgrupp med sju elever som behöver få sina timmar planerade. Kristina gör individuella kartläggningar och klassrumsobservationer men är även delaktig i elevhälsoteams planering tillsammans med rektor, skolkurator och skolsköterska. Hon träffar även andra skolors specialpedagoger regelbundet. Vart kan man som skola vända sig förutom till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få stöttning? - Det går att vända sig till landstingets habilitering om en elev har en diagnos och är inskriven. Om det gäller en språkstörning kan man konsultera landstingets SPRIDA Kommunikationscenter som t.ex. kan ge datatekniskt stöd och ta fram specialprogram för personer med kommunikationssvårigheter. Sär- och specialskolorna kan också vara ett stöd. Likaså kommunens röst- och talenhet. Kristina förklarar att det är viktigt att inte kämpa för länge med att hitta en lösning själv. Det finns hjälp att få av andra bara man ber om det. En svårighet i arbetet som Kristina dock ser är att resurserna är så pass begränsade idag. Stödet för barn i särkilt behov är ändå alltid något som måste prioriteras. Finns det ämnen som är svårare än andra att som special- eller resurspersonal gå in och stödja en elev? När Kristina får frågan svarar hon att labborationer när det gäller ämnena kemi och fysik kan vara knepiga att hitta former för. Där får ämneslärarna tillsammans med resurspersonal hitta en bra modell som fungerar. Ett annat ämne som kan kräva mer unika lösningar är idrott och hälsa undervisningen. Kristna berättar vidare hur de har gått tillväga för att en rullstolburen elev ska kunna vara med på de vanliga idrottslektionerna tillsammans med sina klasskamrater. - Vi fick en elev som under mellanstadiet enbart åkt till badhuset på idrotten och vi kände till en början att det var svårt att hitta en bra form för hans del. Dels saknade vi en resurs som kunde hjälpa till rent praktiskt, och dels saknade vi kunskaperna om hur idrottstimmarna kunde planeras. - Det var först när eleven fick en assistent och idrottsläraren fick stöttning från Specialpedagogiska skolmyndigheten som de fann en lösning, berättar Kristina. För idrottslärarens del var det helt avgörande att någon utifrån med särskilt kompetens kom in och gav råd om litteratur och material men framför hjälpte läraren att se hur man kan utgå från den som har ett funktionshinder i sin planering av idrottstimmarna. Vilka framgångsfaktorer kan du se om du ser tillbaka på ert arbete? - Jag kan se att det var resurserna. Dels i form av en assistent som varit delaktig i både planering och under själva lektionerna. Dels var det planeringstiden kring hur eleven skulle kunna vara delaktighet i de vanliga idrottstimmarna. Man kan säga att det var en kombination av ekonomi, rätt kompetens och stöttning som bidrog till att eleven numera känner sig delaktig och att det fungerat så bra! Kristinas råd kring idrott och hälsa ämnet och elever med ett fysiskt funktionshinder: Ta hjälp utifrån från någon som kan vara objektiv och som kan området. Fokusera inte bara på fortbildning utan skapa utrymme för diskussion och reflektion. Utgå alltid ifrån eleven. Fokusera på hur eleven kan nå sina kunskapsmål utifrån sina egna förutsättningar. Försök att tänka alternativt och planera undervisningen utifrån att en funktionshindrad ska kunna vara med. Text: Sofia Green Barn i behov av särskilt stöd

6 Specialpedagogiska skolmyndigheten - en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor Specialpedagogiska skolmyndigheten bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Denna myndighet har övertagit all verksamhet inom Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten. Alla deras insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ska få en utveckling och utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap. Deras uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän, främja tillgången på läromedel, driva specialskolor för vissa elevgrupper och fördela statsbidrag till studerande med funktionsnedsättningar och till utbildningsanordnare. Foto: Per Nylander Det övergripandeuppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning. I deras uppdrag ingår också att fördela statsbidrag till bland annat folkhögskolor, universitet och högskolor och till riksgymnasium för elever med svåra rörelsehinder. De kan också bevilja bidrag till vuxna studerande med funktionsnedsättning vid vissa korta studier. För mer information om den nya myndigheten besök Skolans läroplan En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. SNAFA - Svenskt Nätverk för Anpssad Fysisk Aktivitet SNAFA - Svenskt Nätverk för Anpssad Fysisk Aktivitet bildades 1997 och har genomfört tre konferenser på Högskolan i Halmstad. Nätverket består idag av drygt 450 idrottslärare,idrottspedagoger, sjukgymnaster, specialister och forskare, fritidskonsulenter m fl. Syftet är att verka för ökad kunskap om och förståelse för anpassad fysisk aktivitet för målgruppen barn och ungdom med funktionshinder. Vidare är att verka för vetenskaplig forskning och att utveckla nya metoder för undervisning och träning inom området. Lika viktigt är att arbeta för fortbildning och erfarenhetsutbyte samt för ett nordiskt samarbete. Nätverket vänder sig till alla som i sitt praktiska arbete möter barn och ungdomar med funktionshinder i idrott och hälsa, samt de som forskningsmässigt intresserar sig för dessa frågor. SNAFA är en del av EARAPA European Association for Research into Adapted Physical Activity, som är det europeiska nätverket för forskning inom anpassad fysisk aktivitet. SNAFA har sitt kansli på Högskolan i Halmstad och koordineras av Lars Kristén. För kontakt och mer information besök Nätverksidén bygger på: Intresse och engagemang i arbetet med barn och ungdomar med funktionshinder Samarbete att ta emot och sprida kunskap Samhällsnytta ge styrka och gemenskap när det gäller att verka utåt i samhället Samverkan mellan olika kunskaps centra, universitet och högskolor Mångfald i inriktningar mot barn och ungdomar med funktionshinder

7 Pedagogens verktyg! Lekar för alla NCFF, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Varsam AB, har tillsammans med elever och lärare tagit fram ett häfte med exempel på hur lekar och aktiviteter kan anpassas och förändras så att alla barn kan vara delaktiga. Häftet kom till efter att många elever med funktionsnedsättning uttryckt att de inte kan vara delaktiga i lekar, spel eller andra aktiviteter i den utsträckning som de önskar vara med. För att samla in exempel på hur lekar och aktiviteter kan anpassas för att alla ska kunna vara med, utlystes en nationell utmaning till landets skolor. Några av de inskickade bidragen har sedan samlats i ett häfte som du kan ladda hem gratis som pdf via NCFF:s hemsida Rullstolsdans - en häftig känsla En inspirerande film om rullstolsdans för barn med flera funktionshinder till skolor och andra institutioner och organisationer. Det är takt, fart och fläkt i danserna, rytmen går från den vuxne via rullstolen och känns in i kroppen - en häftig känsla. Dansen ger också gruppkänsla och stimulerar utvecklingen av tids-, rums-, kvalitets- och kvantitetsuppfattningen. Materialet innehåller förutom filmen, en CD innehållande de låtar man dansar till samt ett texthäfte som beskriver dansturerna. Materialet är primärt utvecklat för personer som arbetar med barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar i träningsskolan. Rullstolsdans 2 en häftig känsla, Bok, CD och VHS Fart, fläkt och glädje även i detta material som utgör en fortsättning och ett komplement till den förra utgåvan av Rullstolsdans. För beställning och mer information om materialet besök Specialpedagogiska myndighetens webbutik Våga! Utmana! Pröva! & Inkluderad idrott Svenska Handikappidrottsförbundet presenterar nu ett paket med material för dig som är engagerad i handikappidrotten. Våga! Utmana! Pröva! är ett häfte som stöttar dig som har en eller flera aktiva med funktionshinder i din träningsgrupp. I materialet får du följa ett antal ungdomar med olika funktionshinder, i olika idrotter och i olika åldrar. Du får ett gediget stöd gällande bemötande och för att planera träningen på ett bra sätt. Inkluderad idrott (cd-rom) innehåller text, filmer och en berättarröst som ger dig praktiska och pedagogiska tips i idrottsmiljö. För beställning och mer information besök Idrottsbokhandeln Det lekfulla arbetssättet Författare: Kirsti Feldtman & Anne-Marie Östman Boken beskriver en rörelsemetodik som bygger på barns leklust och kreativa skapande. Ett arbetssätt som uppmuntrar till fria aktiviteter, eget initiativ och där skapande aktiviteter står i centrum. Glädjen och upplevelsen är påtaglig bland barnen. Metoden bygger på ett rörelsematerial som är lockande, konkret och lätt att laborera med och med konsekvent tillämpbarhet med avseende på färg och former. Material som finns att köpa hos välsorterade firmor för gymnastik- och rörelsematerial. Boken består av två delar, en teoretisk och en praktisk, där det genomförda projektet med utprövning av metoden redovisas och utvärderas. För att förstå och kunna följa författarnas förklaringar och resonemang kring händelseförloppet behövs en teoretisk bakgrund, som beskrivs i bokens inledande del. Praktiken har alltid en teoretisk bakgrund för att kunna förstås och förklaras. Metoden och rörelsematerialet är mycket lämpliga arbeta med bland elever i särskolan, i f-klassen och de lägre skolåren. För beställning och mer information om materialet besök Barn i behov av särskilt stöd 7

8 Röra på mig! - instruktionsvideo med 8 st fristående program I ett unikt samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, Svenska Downföreningen och FUB - För utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - har materialet Röra på mej framställts. Materialet är till för att stimulera barn i åldrarna 2-8 år att på sina egna villkor röra sig mer på ett bra sätt i samarbete med sina utbildare, pedagoger och instruktörer och föräldrar. Under produktionen av materialet så kunde man se att även då materialet är framtaget för barn med utvecklingsstörningen, Downs syndrom, så var det lika roligt och lätt för barn utan handikapp att ta till sig materialet. I videoprogra-mmen så ser vi barn med Downs syndrom sida vid sida med barn utan några handikapp, tillsammans med mamma och pappa utföra de olika aktiviteterna på det sätt som den egna motoriken tillåter. Fysisk aktivitet oavsett fysiska förutsättningar blev snabbt produktionens motto! För beställning och mer information om materialet gå om på under fliken "Just nu". Passa mig! - inkluderad idrottsundervisning För många personer med funktionshinder kan ett deltagande i idrott vara avgörande för utvecklingen på många plan. Målet med boken är att underlätta för alla barn att hitta sin plats i idrotten - både i skolan och på fritiden. Boken är en australiensisk produktion, som omarbetats för att passa svenska förutsättningar. Passa mig! är en omfattande bok med syfte att underlätta för alla barn att hitta sin plats i idrotten, både i skolan och på fritiden. Där finns också förslag till hur dessa två miljöer kan samverka med varandra. Boken riktar sig alltså både till dig som arbetar, eller ska arbeta i skolan men också till intresserade idrotts- och föreningsledare. Exempel på innehåll: Att komma igång Skolan börjar Vinteraktiviteter Öppna dörrar Handikapplära För beställning och mer information om materialet besök I sinnenas värld - syn Författare: Ulla Sahlén och Lars Berglund I sinnenas värld - syn ingår i en serie om fyra böcker om de olika sinnenas betydelse och funktion. Böckerna ger ger förslag på aktiviteter och övningar ordnade i stegrad svårighetsgrad. Boken är i första hand avsedda för barn med ganska svåra synsvårigheter men kan även ge impulser i arbetet med andra barn. För beställning och mer information om materialet besök Fritt fram för alla! - en idébok i idrott och hälsa för elever med funktionshinder Specialpedagogiska institutet har låtit översätta ett nederländskt material i idrott och hälsa. Målet med materialet är att förmedla idéer som ger möjligheter för alla elever att få en meningsfull undervisning i ämnet Idrott och hälsa. Genom att bolla översättningen av det ursprungligen nederländska materialet med en referensgrupp av erfarna idrottslärare i Sverige, har man fått fram ett underlag för ca 50 lektioner. För beställning och mer information om materialet besök Specialpedagogiska myndighetens webbutik Må gott-kort - frågekort Materialet består av en serie kort med frågor i ämnet hälsa. Korten kan användas för en hälsosam tipspromenad eller i klassrummet. Må så gott är främst tänkt för särskolans högstadium och gymnasium men passar väl för många andra elever. För beställning och mer information om materialet besök Specialpedagogiska myndighetens webbutik Lära genom upplevelser - ute Författare: Eva Eriksson, Pär Furå och Ingegerd Pettersson Har platsen någon betydelse för lärandet? Att gå utanför klassrummet och använda verkligheten i undervisningen, är nödvändigt för alla elever, framför allt för barn med särskilda behov. För dessa elever 8

9 behöver lärandet ske i miljöer som liknar dem som kunskapen ska användas i. I den här boken vill vi visa hur vi arbetar på en specialskola Åsbackaskolan med att lära genom att uppleva utomhus i landskapet utanför klassrummet. Vi berättar om hur vi börjar med konkreta upplevelser i verkligheten, för att sedan successivt förstå det mer abstrakta från praktik till teori. Åsbackaskolan är en skola för elever med dövhet/ hörselskador och utvecklingsstörning samt ytterligare funktionshinder och ingår i Specialskolemyndigheten. Författarna är specialpedagoger med mångårig erfarenhet av elevgruppen. För beställning och mer information om materialet besök Nationellt centrum för utomhuspedagogik Visst kan ALLA vara med Författare: Lena Hammar & Inger Johansson Rörelseglädje genom idrott, lek och spel är en självklarhet för de flesta, men inte för alla. Boken ger förslag på hur alla kan få uppleva rörelseglädje och aktivitetslust. Boken är i A4 format på 178 sidor. Rikt illustrerad med mängder av övningsförslag. För beställning och mer information om materialet besök arbetar med elevhälsa eller siktar på att göra det. För beställning och mer information om boken besök Lika värde Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde har fokus på specialpedagogik och funktionshinder. Syftet med tidningen är att sprida kännedom om Specialpedagogiska skolmyndigheten och deras verksamhet. De vill också sprida lärande exempel från olika delar av landet och bidra till att överföra kunskap och attityder kring en skola för alla. En viktig uppgift för Lika värde är att belysa tillgänglighet och delaktighet för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Tidningen vänder sig i första hand till skolledare, lärare och annan skolpersonal, skolpolitiker, tjänstemän samt andra som är intresserade av frågor kring lärande för elever i behov av särskilt stöd. Lika värde kommer ut fyra gånger per år och skickas kostnadsfritt till landets alla förskolor med fler än fem anställda, alla grundskolor, gymnasieskolor, komvux, skolchefer, skolstyrelser med flera. För anmälan om prenumeration och möjlighet att ladda hem tidningen som pdf besök Lästips! Att platsa i en skola för alla - elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Författare: Roger Säljö, Eva Hjörne Skolan har en lång tradition av att förlägga svårigheter hos den enskilda eleven. Det finns en brist på konstruktivt och kritiskt tänkande om hur undervisningen fungerar och varför barn får svårigheter att följa med. Elevhälsoarbetet saknar också ett barnperspektiv och det brister i dokumentation och uppföljning av vilka effekter beslut om åtgärder får. Författarna ger också en intressant historisk bakgrund. Skolan har alltid sorterat upp elever i olika grupper, endast innehållet i vad som anses "normalt" har skiftat. Hjörne och Säljö vill öppna våra ögon för att det kommer att skifta igen. En bok för alla som Barn, familj och funktionshinder Författare: Anders Möller & Erling Nyman Denna bok ger en bred översikt av kunskaper och erfarenheter från arbetet med barn och ungdomar med funktionshinder och deras familjer. Den beskriver hur det är att leva med funktionshinder och hur habilitering blir en del av livet. Syftet med boken är bl.a. att beskriva hur barnets habiliteringsprocess utvecklas i samspelet med familjen och de stödjande strukturerna i samhället, framför allt ur ett hälsoperspektiv. Boken vänder sig till en bred målgrupp och primärt till personer som arbetar professionellt med barn och ungdomar med funktionshinder. För beställning och mer information besök Barn i behov av särskilt stöd 9

10 Samverkan för barn som behöver Författare: Inga Andersson Vad ska en lärare göra som ser att ett barn mår dåligt? Hur talar man om för föräldrar att deras barn har problem? Hur möter man invandrarföräldrar som har sina egna förväntningar på skolan? Samverkan för barn som behöver är en praktisk handbok för lärare i grundskolan om hur en god arbetsmiljö kan skapas i skolan. Utifrån intervjuer med aktiva lärare och egen lång erfarenhet som skolpsykolog diskuterar författaren olika sätt att hantera konflikter mellan elever, lärare och föräldrar, och hur skolproblem kan lösas. Hjälpinsatser inom och utom skolan och hur lärare kan få stöd och hjälp i arbetet med barn med särskilda behov behandlas ingående. För beställning och mer information besök Alla kan! Författare: Thomas Larsson Sannolikheten är stor att det i din förening, ditt lag eller träningsgrupp finns ett eller flera barn med något osynligt funktionshinder. Några kanske har fått diagnoser som ADHD, DAMP eller Aspbergers syndrom medan andra inte har fått någon diagnos. Utan kunskap om dessa funktionshinder kan det vara svårt för dig som idrottsledare att möta barnen och ungdomarna på bästa sätt. I det här materialet får du möta ledare, föräldrar, läkare m fl, med erfarenheter av osynliga funktionshinder och idrott. Materialet är uppbyggt som en tidning med sju olika artiklar och intervjuer. Sedan följer frågor att fundera och reflektera över ensam eller tillsammans i grupp. Må så gott - En bok i hälsokunskap Författare: Kerstin Lindblad Må så gott är främst tänkt för särskolans högstadium och gymnasium men passar väl för många andra kategorier. Boken beskriver lättfattligt och sakligt vilken betydelse mat, motion, vila och stimulans har för välbefinnandet. Matkapitlet tar bland annat upp näringsämnen, tallriksmodellen, matförslag och måltidsvanor. Motionskapitlet talar om behovet av vardagsaktiviteter och vikten av att träna regelbundet. I avsnittet om Vila talar man om varför det är viktigt för kroppen att få återhämta sig. Här finns också goda råd om sömn. I kapitlet Stimulans handlar det om hur viktigt det är att ge sig tid att göra saker man känner sig glad av, vilket är mycket individuellt. Varje kapitel är rikt illustrerat med både foton och bilder. I boken finns även ett avsnitt om tobak, droger och alkohol och dess skadliga inverkan på kroppen. Till Läroboken finns ett arbetshäfte - Min egen må gott bok - där eleven fyller i sina egna val av mat, motion, vila och stimulans. En serie Må gottkort med frågor i ämnet hälsa finns också. Korten kan användas för en hälsosam tipspromenad eller i klassrummet. För beställning och mer information om materialet besök Specialpedagogiska myndighetens webbutik Tips på innehåll: Anpassad idrott skapar positiv kultur i föreningen Individuella lösningar och små steg Mentorskap hjälper Thomas hantera sitt handikapp Ny chans med anpassad träning Elit och anpassad idrott hand i hand Kraven tvingar många med särskilda behov att sluta idrotta Blekingemodellen Riktlinjer och funderingar kring Idrotten vill För beställning och mer information om materialet besök Möten med föräldrar om föräldrasamarbetets möjligheter En skrift för skolledare och lärare om hur skolan kan skapa ett gott samarbete med föräldrar. Skolans viktigaste medspelare är elevernas föräldrar. En god föräldrakontakt har stor betydelse för att förebygga problem med skolk, aggressivitet, mobbning och våld hos barn och ungdomar. Skriften beskriver hur skolan kan skapa en förtroendefull relation till elevernas föräldrar. Här presenteras ett förhållningssätt som går ut på att främst se lösningar och möjligheter istället för svårigheter. Läsaren får också många praktiska förslag om hur man exempelvis kan skriva veckobrev, starta skolåret med pukor och trumpeter och gör det bästa av utvecklingssamtalen. 10

11 För beställning och mer information om materialet besök Statens folkhälsoinstituts hemsida Elevers olikheter Författare: Bengt Persson Vad är det för skillnad på vanlig pedagogik och specialpedagogik? Hur ska man se på begrepp som inkludering och exkludering? Hur kan man förstå att vissa barn och ungdomar inte hinner med utan ständigt blir efter? Att inte bli godkänd - vad innebär det? Frågor som är högaktuella i svensk skola och lärarutbildning. Bengt Persson, fil dr i pedagogik och med en lång erfarenhet både som lärare och forskare inom det specialpedagogiska området ger en grund att stå på oavsett om man är studerande eller yrkesverksam. I boken belyses hur skolan hanterar den naturliga variationen i olikheter mellan elever samt vilka kunskaper lärare behöver för att skapa goda lärandemiljöer för alla barn och unga. Särskilt behandlas frågan om vad som sker när den vanliga pedagogiken inte räcker till utan specialpedagogiska åtgärder efterfrågas. För beställning och mer information besök Mer åt fler på lekplatsen Bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre lekplats för alla Lekplatser som tar särskild hänsyn till barn med funktionshinder blir bättre lekplatser för alla. Det är ett av budskapen i den här idéskriften från Sveriges Kommuner och Landsting och Hjälpmedelsinstitutet. Skriften tar upp vilka krav olika typer av funktionsnedsättningar ställer på lekplatser. Den innehåller många bilder och det finns en checklista för åtgärder som kan göras för att underlätta för barnen. För beställning och mer information om materialet besök Sveriges kommuner och Landstings hemsida organisationer som agerar på det lokala och regionala planet och som har goda möjligheter att verka för en aktiv samhällsplanering när det gäller barns förutsättningar till fysisk aktivitet. Skriften bör också vara av stort intresse för pedagoger, folkhälsoarbetare, arkitekter, stadsplanerare, beslutsfattare och grupper som på olika sätt verkar för ett mer hållbart samhälle. För nedladdning och mer information besök se Explosiva barn Författare: Ross W. Greene Att barn, som uppvisar svårhanterliga beteenden som häftiga vredesutbrott, impulsivitet, instabilt humör samt verbal och fysisk aggressivitet, behöver mycket hjälp inser nog alla. Men hur skall den hjälpen ges, för att den skall bli till barnets bästa? Vad behövs för att föräldrar och andra skall kunna ge barnen den optimala hjälpen? Dr Ross W. Greene, Massachusetts General Hospital i Boston, har i denna bok på ett mycket kärleksfullt och ömsint sätt visat vägar att gå. Han ger efter 20 års arbete med dessa barn, en ny bild av dessa negativa beteenden och beskriver ett praktiskt och allsidigt arbetssätt, som syftar till att minska det förödande negativa samspelet mellan det explosiva barnet och dess omgivning. Hans bok visar på ett nytt sätt att öka barnets förmåga till flexibilitet, frustrationstolerans och kommunikation och problemlösande, samt att lära barnet hantera konflikter. Den enda nödvändiga förutsättningen är, som Ross W. Greene säger - ett öppet sinne. För beställning och mer information om boken besök Barns miljöer för fysisk aktivitet Författare: Johan Faskunger Målet med denna skrift är att lyfta fram samhällsplaneringens betydelse för att främja barns lek, fysiska aktivitet och rörelsefrihet i bostadsområden, lokalsamhällen och städer. Skriften vänder sig framför allt till kommuner och Funktionshinder & Lek Barn med funktionshinder kan ha större behov av överinlärning, ex upprepningar och tydlig struktur, för att uppnå generaliserbarhet och automatisering av sina kunskaper. Detta i sin tur ger ökad förmåga att tillämpa färdigheter såväl motoriskt som i samspel med andra barn. Det är viktigt att se möjligheterna, Barn i behov av särskilt stöd 11

12 väcka nyfikenheten och ge förutsättningar till rörelseglädje hos barnen. Barnens motivation är grunden till all utveckling. För mer information om avhandlingen besök Lunds universitets hemsida Spänningen mellan normalitet och avvikelse. - om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd Författare: Joakim Isaksson Det övergripande syftet med Joakim Isakssons avhandling är att analysera spänningen mellan normalitet och avvikelse som manifesteras i skolans arbetssätt för elever med särskilda utbildningsbehov. För mer information och beställning av material besök Lekplatsen Där hittar du också flera goda exempel på lekplatser runt om i landet som är anpassade för alla. Forskning Delrapport om kost, motion, hälsa hos personer med utvecklingsstörning Projektet syftar till att kartlägga motions- och kostvanor hos personer med utvecklingsstörning så att en tydlig bild av situationen framträder, samt att komma med förslag på åtgärder så att de utvecklingsstördas tillvaro kan förbättras. SUH i Bollnäs verkar för att utveckla rehabilitering och habilitering för personer med funktionshinder. Detta bidrar till att funktionshindrade ökar sin funktionalitet och blir därmed mer självständiga. För nedladdning och mer information besök Svenskt utvecklingscentrum för Handikappsidrott Elever med koncentrationssvårigheter glöms bort när nya skolor planeras Författare: Catrin Tufvesson Det övergripande syftet för den här avhandlingen var att identifiera miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan. Målet med den forskning som gjorts här är inte att avskriva några av de extraresurser som barnen ifråga behöver, utan i stället att ge förslag på hur man kan utforma deras lärmiljöer på ett sätt som är så stödjande som möjligt utifrån deras särskilda behov. En uttalad ambition i den svenska utbildningspolitiken är att skapa en skola för alla, det vill säga en skola som ska kunna uppfylla alla barns behov oavsett deras förmåga och förutsättningar. För mer information och möjlighet att ladda ner avhandlingen som pdf, beök Skolportens hemsida och läs om forskning och utveckling Den inkluderande skolan Författare: Linda Palla, Högskolan i Kristianstad Specialpedagogiska institutet 2006 Denna studie tittar på aspekter av delaktighet och jämlikhet i villkor för personer med funktionshinder i barn- och ungdomsskola, med fokus på lektionsbunden tid. Resultaten av litteraturstudierna presenteras under tre teman: Fysisk miljö Social miljö Pedagogisk miljö Utifrån den studerade litteraturen framkommer faktorer som kan sägas motverka respektive främja delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder på gruppnivå och under lektionstid. Många faktorer har ett ömsesidigt förhållande. Om förutsättningar finns i en miljö kan det skapa förutsättningar i en annan, likaså kan brist på insats i en miljö få negativa konsekvenser i en annan miljö. För mer information om studien och möjlighet att ladda hem som pdf-fil besök Bra för barn? Metodstudie inom BarnBra-projektet Författare: Inger Johansson Denna rapport redovisar hur vi vuxna prövat olika metoder för att få tillgång till barns tankar och ideér om hur de vill utforma sin skolgård. Utifrån FN:s barnkonvention artiklarna 2,3,6 och 12 vill projektet BarnBra, som Miljöresurs Linné driver, finna lämpliga enkla metoder för att fånga barns perspektiv genom att de blir aktörer vid utformning av sin vardagsmiljö. Resultatet visar att en metod inte är tillräcklig 12

13 utan man måste använda flera metoder för att få barn delaktiga. Rapporten beskriver processen från att vidga barns referensramar, aktivitetskartor, gåturer till idéskiss. För beställning och mer information om studien besök Växjö universitets webbshop Forskning om fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med funktionshinder Forskningsledare: Birgitta Sjöqvist Nätterlund Attityder i miljön, skolmiljön och familjens delaktighet har stor betydelse för barnens möjlighet till aktivitet och delaktighet och att de får det stöd som de är i behov av för att klara en aktivitet. För att få en bild av läget har en enkätundersökning skickats ut till alla barn och ungdomar med funktionshinder mellan 7 och 20 år, inskrivna vid Barn- och ungdomshabiliteringen, Örebro läns landsting. Det rör sig om drygt 1300 barn och ungdomar. Den fysiska aktiviteten kommer även att mätas med en accelerometer (avancerad stegräknare). Resultatet förväntas ge en djupare kunskap om fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med funktionshinder och de hinder som finns för att vara fysiskt aktiv. Projektet sker i samarbete med Vårdvetenskapligt forskningscentrum vid Örebro läns landsting och Hälsoakademin vid Örebro universitet. För mer information om projektet besök eller kontakta Birgitta Sjöqvist Nätterlund, e-post: Långt ifrån lika villkor i skolan Författare: Karin Paulsson Den svenska skolan ska vara till för alla, oavsett om du sitter i rullstol eller inte. Men idealbilden av den integrerade skolan stämmer inte, enligt ny forskning. Karin Paulsson, som gjort en studie om skolsituationen för elever med rörelsehinder menar att det är skrämmande hur lite som har hänt på trettio år. För mer information om studien besök Centrum för forskning om funktionshinder CHILD Children-Health-Intervention-Learning-Development CHILD bedriver nationellt ledande och internationellt erkänd forskning kring barn i behov av särskilt stöd. CHILD är ett flervetenskapligt forskningsprogram kring processer och effekter av interventioner i hem/förskola/skola för barn i behov av särskilt stöd, samt kring faktorer som påverkar barns hälsa, lärande och utveckling. Samarbete sker mellan pedagogik, specialpedagogik, hälsopsykologi samt folkhälsovetenskap. För mer information om programmet besök Högskolan i Jönköpings hemsida Cirkus i grundskola och särskola samspel, omgivningsfaktorer och relevanta krav ien träningssituation Författare: Katarina Lauruschkus, Högskolan i Halmstad Syftet med studien har varit att undersöka och analysera en lärandesituation för fysisk aktivitet. Fokus har lagts på samspelet mellan pedagoger och elever, på kraven som ställs av pedagogerna, på attityder samt på omgivningsfaktorerna i cirkusträning som en lärandesituation. Katarina Lauruschkus ville vidare undersöka likheter och skillnader i en lärandesituation mellan en elevgrupp från grundsärskolan och en från grundskolan. För mer information om studien och möjlighet att ladda hem som pdf-fil besök Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder - dilemma kring omfördelning och erkännande Författare: Kajsa Jerlinder, Umeå universitet Avsikten med denna studie har varit att få en bild av hur elever med rörelsehinder upplever ämnet idrott och hälsa i skolan. Genom att intervjua sex elever med rörelsehinder i åldrarna elva till fjorton år har författaren sen kartlagt deras erfarenheter och tankar av idrott och hälsa. För mer information om studien och möjlighet att ladda hem som pdf-fil besök Barn i behov av särskilt stöd 13

14 Forskning och utveckling På Specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida hittar du fler intressanta avhandlingar, nyheter och kan ta del av intervjuer med forskare inom det specialpedagogiska forskningsfältet. Du kan även få information om de projekt som myndigheten genomför och den internationella samverkan de deltar i. Specialpedagogiska skolmyndigheten Ger råd och stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn. Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet Vi vill stimulera till fysisk aktivitet för barn och ungdom som har funktionshinder. Vi vill verka för erfarenhetsutbyte och fortbildning inom detta område. Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) Är ett idrottsförbund som organiserar idrott för personer med rörelsehinder, synskador och utvecklingsstörning inom 17 olika idrotter. För mer information besök Idrottsbokhandeln Här finner du tips på bra litteratur Länktips! Nätverk för hushålls-hemkunskapslärare i särskolan Totalskidskolan En ideell förening som har arbetat i 20 år för att alla skall få möjlighet att göra det bästa som finns, att åka skidor! Riksförbundet Attention Attention arbetar bl a med att öka kunskapen och förståelsen för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder som t ex ADHD, Damp, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. Varsam Postorder med produkter för hjälpmedel, träning, idrott och lek. Butiker i Örebro samt Västerås. Rullstolsdans Rullstolsdans förekommer i många olika skepnader på skilda platser runt vår jord. Enklast kan begreppet rullstolsdans beskrivas som en dans där någon eller några deltagare använder rullstolen som hjälpmedel eller idrottsredskap. Svenskt utvecklingscentrum för handikappsidrott Ett huvudmål är att bidra till utvecklingen av svensk handikappidrott på alla nivåer. Med hjälp av idrotten utvecklar SUH utbildningar, pedagogik, träningsmetoder, teknik och redskap som gynnar alla med funktionshinder. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar - RBU RBU är en familjeorganisation som erbjuder medlemmarna stöd, gemenskap och information. RBU driver och påverkar i handikappolitiska frågor främst ur ett barn- och familjeperspektiv. RBU finns över hela landet och har omkring medlemmar. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, bildades av föräldrar 1992 och arbetar för att stödja familjer som har barn med läs- och skrivsvårigheter, samt för att främja samarbetet mellan hem och skola. 14

15 The European Agency for Development in Special Needs Education Organisationen arbetar för en förbättrad kvalitet inom specialpedagogiken och för att utveckla det europeiska samarbetet inom området. Arbetet bedrivs framför allt genom olika projekt där en enskild fråga undersöks och utvecklas både i ett europeiskt perspektiv och i de enskilda medlemsländerna. Det är nationella samordnare i varje land som samordnar och utvecklar organisationens arbete. De hittar samarbetspartners och expertkunskaper i det egna landet, gör europeisk information tillgänglig i det egna landet och ser till att informationen därifrån når ut till användare i andra länder. Nationell samordnare i Sverige är Agneta Gustafsson, Specialpedagogiska skolmyndigheten. e-post: Konferens för dig som möter personer med hörselnedsättning och dövhet Den mars 2010 arrangeras konferensen Pedapogen i vardagen - samspel och lärande på Campus Konradsberg i Stockholm. Konferensen vänder sig till dig som möter barn, ungdomar och/eller vuxna med hörselnedsättning och dövhet. Under konferensen möts forskare och praktiker i seminarier och diskussioner. Konferensen arrangeras av: Svenska pedagogiska audiologiska föreningen (SPAF) Döv- och hörselområdet, doktorander och postdoktorander inom pedagogik (DHOPP) Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Shi - Svensk handikapptidskrift Handisam Myndigheten för handikappolitisk samordning - Handisam - arbetar för att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Skolverket Skolverket är förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen. Skolverket har även ett särskilt ansvar för handikappfrågor, miljöfrågor samt frågor som rör nyanlända elever inom sektorn. Övrigt Mer information om konferensen publiceras vecka 2 år 2010 på konferensens webbsida som kommer att finnas tillgänglig på Har du frågor om konferensen kontakta Eva Andåker tel: , eller e-post: NCFF Nyhetsbrev Nyhetsbrev från NCFF utkommer 4 nummer per år och dessa kan du prenumerera på gratis! Besök vår hemsida och anmäl dig! Om du har några frågor eller önskemål och tips på innehåll, så kontakta oss gärna via e-post: se Ansvarig utgivare: Charli Eriksson Redaktör och layout: Camilla Bergholm Konferens för Lika värde Boka in den oktober 2010 redan nu! Då är det dags för en ny konferens för Lika värde, en nationell mötesplats för specialpedagogisk forskning och praktik i skolan. Under konferensen ges möjlighet till att få lyssna på de senaste rönen, ta del av lärande exempel och dela med dig av dina erfarenheter. Konferensen kommer att äga rum i Göteborg. För mer information om konferensen; program, anmälan, tider och kostnader håll utkik på Barn i behov av särskilt stöd 15

16

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 2012-06-18 ALL 2012/30, 31, 32, 33 Innehåll Förord... 3 Riksgymnasieverksamheten... 4 Omvårdnadshuvudmän... 5 Skola... 6 Habilitering... 7 Elevhem... 8 Finansiering

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Läromedel & Utbildning

Läromedel & Utbildning Läromedel & Utbildning Best nr. 201301 Pris: 450:- exkl. moms NYHET Ett paket med 10 korta läseböcker i A5 format med symbolstöd (Widgitsymboler) för att underlätta läsförståelsen. Böckerna handlar om

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark Elevassistenter och det lärande uppdraget Gun Stenmark 1 Problem Här kan det uppstå: gränsdragningssvårigheter mellan assistenterna osäkerhet om vem som ska assistera barnet med vad, samt när det ska ske

Läs mer

Protokoll mo te vå rdnådshåvåre 19/8-15

Protokoll mo te vå rdnådshåvåre 19/8-15 Protokoll mo te vå rdnådshåvåre 19/8-15 Under mötet presenterades Hur Rullen arbetar med ditt barns lärande All forskning pekar på att inlärning i ett sammanhang är det mest effektiva för Rullens elevgrupp.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011.

Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011. Studiehandledning till Specialpedagogik 1, Sanoma Utbildning 2011 Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011. I kapitlen finns frågeställningar och diskussionsuppgifter

Läs mer