Att välja varor och material...

Transkript

1 Materialval Att välja varor och material... Byggsektorn är sannolikt den sektor som omsätter störst mängd farliga ämnen. Sektorns syfte med materialvalsarbetet är att: Undvik att bygga in miljöoch hälsofarliga material! Säkerställ att inbyggda material dokumenteras! 1 2 Utgångsläget Olika förhållningssätt Vi vet för lite om kemiska ämnen i byggvaror Vi vet för om miljö-och hälsoegenskaperna Ytterst få av de farliga ämnena har restriktioner De flesta är fullt tillåtna! Vilka orsakar framtida problem? Ämnen med särskilt farliga egenskaper hör inte hemma i ett hållbart byggande! Allt är OK som inte är förbjudet Allt är OK som inte är bevisat farligt Allt är OK som inte är bevisat eller kan misstänkas vara farligt Ex: Asbest, PCB Ex: PBDE Ex: Bromerade flamskyddsmedel Misstro alla produkter tills motsatsen är bevisad 3 4 Några ytterligare fakta Hur många byggvaror? Nya ämnen tillkommer i snabb takt Vi hinner inte ta reda på om de är farliga eller inte Farliga ämnen förekommer i både kemikalier och traditionella byggvaror Vem äger frågan? Kundtrycket svagt REACH kommer på sikt att ge oss stöd, men vi behöver agera nu! Ett vanligt Bauhaus har mer än artiklar...inom varuområden som belysning och el-artiklar, VVS, verktyg, järnvaror, målerivaror, förvaringslösningar, kakel, golvbeläggning, trä-och byggartiklar

2 Agenda Om mig Sektorns miljöpåverkan Byggherrars miljökrav Lagar och regler Tillverkarnas dokumentation Miljöcertifiering Verktyg för val av byggvaror Per Lilliehorn, arkitekt (LTH 1978) Drottninggatan 26, 4tr Stockholm Sektorns miljöpåverkan Sektorns miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft 15 % direkta/indirekta växthusgaserna 15 % av avfallet Utsläpp Betydande miljöaspekter För byggsektorn, byggproduktion Energianvändning Materialanvändningen Användning av farliga ämnen Innemiljön fukt, buller enligt Byggsektorns miljöutredning 2001 och miljömål Inom vår sektor särskilt fokus på Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö

3 Byggherrars miljökrav Miljökrav varför? Varför ställer byggherrar miljökrav på byggvaror? Del av miljöprofilering av företaget Omvärldskrav samhälle och kunder Minska risken för negativ påverkan på miljö och hälsa Minska risken för framtida saneringskostnader Ekonomiska skäl! 14 Saneringskostnader... Miljardkostnader för PCB-sanering Miljöstyrningsrådets kriterier Du hittar kriterierna på Klicka här! Foto: Gunilla Rex ygg-och-fastigheter/byggentreprenader/ Från program till brukande Byggherrens krav Ambitionen är att täcka in en stor del av byggprocessen från program till brukande. Tyngdpunkten ligger på program/projektering och byggande. Byggherrens krav på såväl process som produkt 1) Avser såväl projektering som byggande Kan tillämpas vid såväl generalsom totalentreprenad Utformat så att kraven vid LOU kan tillgodoses 1) Ingenting hindrar att valda delar av kriterierna även kan användas av kommuner

4 Upphandling konsultarbete Kvalificeringskrav Strukturerat arbetssätt (miljöledningssystem) Kontraktsvillkor Miljöansvarig Miljöutbildning LCC-kalkylering Verifierad kunskap avseende t ex Fukt Energi Materialval Innemiljö Lagar och regler 19 Lagar och regler Byggproduktdirektivet Internationell lagstiftning Byggproduktdirektivet Byggprodukförordningen REACH CLP Miljöbalken BBR EU-direktiv som styr nu gällande byggregler, krav på: Bärförmåga Säkerhet i händelse av brand Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö Säkerhet vid användning Skydd mot buller Energihushållning och värmeisolering Byggproduktförordning -CPR REACH BWR 1Bärförmåga, stadga och beständighet BWR 2Säkerhet vid brand BWR 3Hygien, hälsa och miljö BWR 4Säkerhet och tillgänglighet vid användning BWR 5 Bullerskydd BWR 6Energihushållning och värmeisolering BWR 7Hållbar användning av naturresurser CPR träder i kraft 1 juli 2013 BWR = Basic Work Requirements 23 Ämnen ska registreras Ämnenas egenskaper bedömas Tillverka och importörer måste först registrera ämnena eller beredningen. Krav på data om egenskaper och bedömning av risker. Särskilt farliga ämnen kräver tillstånd REACH -Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals 24 4

5 CLP-förordningen Lagar, förordningar m m CLP ny förordning för kemikalier, krav på Klassificering Märkning Förpackning av ämnen och blandningar. Ny terminologi Fler faroklasser Nya märkningar Nya beräkningsmetoder Internationell anpassning - GHS 25 Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 26 Hänsynsreglerna, 2 kap MB PBL (2010: 900)-2 maj Bevisbörderegeln 2 Kunskapskravet 3 Försiktighetsprincipen Förorenaren betalar Bästa möjliga teknik (BAT) 4 Lokaliseringsprincipen 6 Produktvalsprincipen 7 Skälighetsregeln 8 Ansvar för att hjälpa skador 9 Olägenhet för människors hälsa Planläggning av mark och vatten samt byggande. Byggnadsarbeten ska planeras och utformas så att personer och egendom inte skadas och obehag inte uppstår. Innehåller Regler för översiktsplan och detaljplan Bestämmelser om bygganmälan, tillsyn och kontroll. OBS! Innehåller inga tekniska detaljkrav prestanda, mått el dyl Boverkets Byggregler, BBR Funktionskrav på Byggnader och tomter som tas i anspråk för bebyggelse Nybyggnad, om-och tillbyggnad samt markeller rivningsarbeten, med avseende på Hygien Luft Ljus Termisk komfort Fukt Vatten och avlopp Utsläpp till omgivningen Skydd mot skadedjur Bullerskydd Energihushållning Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen 29 Märkningssystem 5

6 Många miljöaspekter Få miljöaspekter BEES(US) Green guide to specification (UK) Nordic Swan BVD, Building Product Declaration (S) Passive house SBTool German Sustainable Build. Certificate Environmental load profile, ELP (S) Drygt 20 års historia 1990 BREEAM (BRE) 2005 Miljöbyggnad 2008 Skanska -LEED 2008 NCC -BREEAM 2009 SGBC 2011 SGBC övertar Miljöbyggnad Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel Tove Malmqvist, KTH 32 Varför certifiera? Vilka system finns? Hållbara byggnader Lägre driftskostnader Mindre risk för dålig innemiljö Mindre risk för framtida saneringar Mindre miljöbelastning Systemen är också Kvalitetssäkring Utvecklingsdrivande och ger Möjlighet att profilera sig på miljöområdet. Attraktivare byggnader! Högre fastighetsvärden! 33 I Sverige finns tre certifieringssystem av betydelse Miljöbyggnad (SE) BREEAM (GB) LEED (USA) Dessutom finns EU-systemet GreenBuilding för (enbart) energicertifiering. Internationellt finns det ett hundratal olika system. 34 Systemens kravnivåer Systemens innehåll Outstanding Aspekt/System Miljöbyggnad BREEAM LEED Green Building Energi X X X X Platinum Excellent Material X X X Innemiljö X X X Guld Silver Gold Silver Very Good Good Vatten X X Förvaltning X X Byggavfall X X Infrastruktur och kommunikation X X Ekologi och val av plats X X BBR Brons Certified Pass Föroreningar X X Process och innovation X X Boverkets Byggregler Miljöbyggnad LEED BREEAM Transporter, produktion (BP), X -B X -BP, BR bruksskede (BR) Avfall (bruksskede) X X

7 Miljöbyggnad Tre klassningsområden Svenskt system Utvecklat i anslutning till Bygga-bo-dialogen Förvaltas av Sweden Green Building Council Hette tidigare Miljöklassad Byggnad Dominerande i Sverige Förvaltas av SGBC Klassningen omfattar tre områden Energi Innemiljö Kemiska ämne Utgångspunkter Begrepp i klassningssystemet Utgångspunkter vid val av aspekter och indikatorer Används i andra system Återfinns i måldokument Är kopplade till miljö- och hälsoproblem Speglar väl de aktuella problemen Är verifierbara och repeterbara Är kostnadseffektiva (innebär rimliga ekonomiska/arbetsmässiga insatser) O A I K Områden Energi Aspekter Innemiljö Kemiska ämnen Termiskt klimat Luftkvalitet Ljus o s v. Indikatorer Halt av visst ämne Klassningskriterier Gränsvärde för klass A-D Aspekter Energianvändning Energibehov Energislag Ljudmiljö Luftkvalitet Fukt Termiskt klimat & dagsljus Vatten Kemiska ämnen - förekomst Kemiska ämnen förebygga Varje område består av ett antal aspekter 1. Energianvändning Premierar: Byggnader med låg energianvändning Klassningsgrund: Byggnadens energiprestanda enligt svensk implementering av EG-direktivet Klassningskriterier: Utgår från tillgänglig energistatistik

8 2. Energibehov 3. Energislag Premierar: Byggnader som utformats för små värmeförluster och liten solvärmelast Klassningsgrunder: -Värmeförlustindex -Solvärmelastindex Premierar: Användning av förnybara energislag (i synnerhet miljömärkt flödande energi) Klassningsgrund: Andel av olika använda energislag Klassningskriterier: Utgår från preliminära uppskattningar Klassningskriterier: Utgår från använda energislag indelade i 4 miljövalskategorier (bra - dålig) Innemiljö Innemiljö Aspekter och indikatorer Ljudmiljö- en sammanslagen indikator för ljudmiljö Luftkvalitet Radon i luft Ventilation Kvävedioxid i inneluften Termiskt klimat och dagsljus Vinterfallet Sommarfallet Fukt- en indikator för fuktproblem Vatten- en indikator på tappvattentemperatur - legionella 8 indikatorer kopplade till innemiljö som premieras: Byggnader med god ljudmiljö Låga halter av föroreningar som kan påverka människors hälsa inomhus Byggnader med ett komfortabelt termiskt klimat Byggnader med goda dagsljusförhållanden Byggnader som saknar fuktskador som skulle kunna påverka människors hälsa negativt Byggnader med tappvattentemperaturer som motverkar legionella Kemiska ämnen Kemiska ämnen Aspekter och indikatorer avseende kemiska ämnen Förekomst Förekomst av farliga ämnen Tre kompletterande indikatorer med koppling till kemiska ämnen som avser att premiera Inventering och sanering av farliga ämnen i befintliga byggnader. Förebygga Dokumentation av farliga ämnen Utfasning av särskilt farliga ämnen Ökad kunskap och kännedom om byggvaror som används vid byggande/underhåll så att kunskap finns för framtida omhändertagande av ämnen som kan påverka människors hälsa och miljö negativt. Byggnader där ämnen med egenskaper farliga för miljö och människors hälsa inte byggs in

9 Exempel, betygskriterier Indikatorer BRONS SILVER GULD Energianvändning BBR 75% av BBR 65 % av BBR Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Radonhalt Bq/m Bq/m 3 50 Bq/m 3 Termiskt klimat vinter PPD<20% PPD<15% PPD<10% LEED BREEAM Amerikanskt system Byggerpå BREEAM LEED = Leadership in Energy and Environmental Design Fasta kriterier 4 klasser Platinum Gold Silver Certified Brittiskt system Utvecklat av BRE I särklass störst Nationella anpassningar görs Verktyg för val av byggvaror Farlighet Ett ämnes Inneboende möjlighet att skada människors hälsa och/eller miljö. Inneboende egenskaper: Kemiska Fysikaliska Biologiska 54 9

10 Risk Riskbedömning Sannolikhet för skada Farligt ämne och skadans möjliga omfattning Farligheten Exponering Exponeringsintensitet (tid, halt) Känslighet hos individen Populationen Miljön De farliga egenskaperna Hanteringssätt, arbetsutrustning, mängder, skyddsåtgärder mm Exponering Erfarenheter från ohälsa, olycksfall, tillbud Säkerhetsdatabladet ger information om Egenskaper Skyddsåtgärder Säkerhetsdatablad (lagkrav) Miljödeklarationer Innehåller information om eventuella hälso-och miljörisker mm Namn - Produkt/leverantör Farliga egenskaper Information om beståndsdelar Åtgärder vid första hjälpen Brandbekämpningsåtgärder Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Hantering och lagring Begränsning av exponering/ personligt skydd Fysikaliska och kemiska egenskaper Stabilitet och reaktivitet Toxikologisk information Ekologisk information Avfallshantering Transportinformation Gällande föreskrifter Annan information Typ I On/Off Typ II BVD Typ III EPD Tredjepartscertifierad miljömärkning enligt on/off system med symboler. ISO Kvalitativ info, LCA-perspektiv. Svanen Självdeklaration som kan belysa relevanta miljöaspekter. ISO Kvalitativ/kvanitativ info, utvald del av livscykeln. Miljövarudeklaration baserad på tredjepartsredovisning av fastlagda parameterar. ISO m fl. Kvantitativ info på hela livscykeln SIN-listan SIN-list särskilt farliga ämnen Svarar mot SVHC Drivs av det internationella kemikaliesekretariatet ChemSec Tillkom

11 Byggvarudeklaration Uppgifter i en BVD 3 Sektorsgemensamt format för redovisning och sammanställning av byggvarors miljöegenskaper Beskriver varans livscykel och påverkan på inre och yttre miljö Ska göra det möjligt att jämföra byggvaror med varandra Underlag för miljökrav vid upphandling BVD 3 Prioriterade uppgifter är Innehåll i varan (t ex ämnen, CAS-nr, klassificering) Bruksskedet t ex livslängd Avfallshantering Innemiljö Grönmarkerade fält anger uppgifter som krävs i en BVD enligt Kretsloppsrådets riktlinjer Yttre miljö/lca Inre miljö Miljöpåverkan Livscykelfas Ingående Material Produktion Distribution av färdig vara Byggskede Bruksskede Energianvändning Råvaruförbrukning Utsläpp till vatten och luft Inverkan på mark Byggprocess -hantering av materialet Innehåll av allergiframkallande ämnen Egenemissioner Omgivande material - rekommendation Drift och underhåll Ljudnivå (installationer) Elektriska och magnetiska fält Rivning, demontering Restprodukter (avfall) Redovisningsprinciper Kvantitativ och kvalitativ redovisning En varugrupp per deklaration Saknas uppgift anges detta Underleverantörsuppgifter i mån av tillgång Ämnen över 2,0 viktsprocent deklareras Riskämnen deklareras över 0,2 viktsprocent Allergiämnen deklareras över 1 viktsprocent 65 11

12 Folksams byggmiljöguide Målgrupp Funktion Omfattning Gratisverktyg som inriktas mot privatpersoner och småhantverkare. Används även av större fastighetsbolag. För varje produktgrupp ges vägledning om total miljöpåverkan. Tre nivåer (färgkoder) rekommenderas ej, accepteras tillsvidare och rekommenderas. Färg, spackel, golvbeläggning, isolermaterial, fogmassa, byggskivor, fästmassa, tätskikt och lim. Bedömning baseras på Bedömning sker utifrån naturresurser, arbetsmiljö, avfall och kemiskt innehåll. Kriterier anges. Kommentar Fullständig information om hur bedömningarna görs finns inte på webbsidan BASTA Fokuserar på särskilt farliga ämnen (SVHC) Lägger bevisbördan på leverantören (no data no market) Ställer krav både på kemikalier och varor Är en lägsta ribba och medger inga undantag Förekommer på så sätt REACH 70 BASTA i ett nötskal Egenskapskriterier Leverantören kvalificerarsina varor i stället för kunden som diskvalificerar Bedömning av ämnesegenskaperi stället för ämneslistor Kvalitetssäkrad egendeklarationi stället för tredjepartsgranskat Leverantören tecknar avtal Stickprovsmässiga revisioner Fritt tillgänglig databas Som grund för kriterierna har REACH genom rådets förordning (EG) nr 1907/2006, KIFS 2005:7 och Kemikalieinspektionens PRIOvertyg använts. 1. Cancerframkallande 2. Mutagena 3. Reproduktionstoxiska 4. Allergiframkallande 5. Mycket hög akut giftighet 6. Giftigt 7. Hög kronisk giftighet 8. Flyktiga organiska ämnen 9. Mycket persistenta och mycket bioackumulerbara organiska ämnen 9. Persistenta, bioackumulerbara och toxiska organiska ämnen 10.Bly, Kadmium och Kvicksilver 11.Farligt för ozonskiktet 12.Mycket giftigt för vattenlevande organismer 13.Miljöfarligt / långtidseffekter 14.Giftigt för vattenlevande organismer

13 73 Substitution med BASTA Genom att utveckla nya produkter Genom att välja ett mindre farligt alternativ Genom att utforma byggnaderna så att farliga ämnen inte behövs Basta Målgrupp Funktion Omfattning Inriktas mot professionella användare i byggsektorn. Framförallt entreprenadföretag. Syftet är att fasa ut särskilt farliga ämnen från kemiska produkter och byggvaror. Säkerställer en viss grundnivå beträffande det kemiska innehållet i produkterna. Ambitionen är att få med alla byggprodukter. Idag finns ca artiklar. Bedömning baseras på Tillverkarens, kvalitetssäkrade egendeklaration enligt ett kriteriedokument PB-/CMR-ämnen, vissa metaller, ozonskiktsskadande ämnen. Kommentar Ger ingen information för förvaltningsskedet

14 Sunda Hus - metodik Sunda hus i Linköping AB 1. Informationsinsamling - BVD - SDB - Annan källa 2. Databaslagring 3. Bedömning mot systemets kriterier 4. Helhetsbedömning A - D Bedömning baserad på Ingående material och ämnen samt ingående råvaror Byggvarans hälso-och miljöfarlighet under: Tillverkningsskedet Byggskedet Bruksskedet Avfallsskedet Rivning samt restmaterial Dokumentation Målgrupp Funktion Omfattning Inriktas mot professionella användare i byggsektorn. Framförallt byggherrar, fastighetsägare och konsulter. Rekommenderar/rekommenderar inte olika produkter, baserat på PRIO-kriterier och andra hälso-och miljöegenskaper hos produkterna. Alla byggvaror. Ca byggvaror i databasen. Bedömning baseras på Leverantörernas uppgifter i säkerhetsdatablad, BVD, miljödeklaration, Prevents databas eller leverantörens uppgifter. Kommentar Störst! Byggvarubedömningen Målgrupp Funktion Omfattning Bedömning baseras på Kommentar Inriktas mot professionella användare i byggsektorn. Framförallt byggherrar, fastighetsägare och konsulter. Byggvaror bedöms enligt en gemensam kriteriemall. Varan kan få bedömningen Rekommenderas, Accepteras eller Undviks. Alla byggvaror. Systemet baseras på ca 8300 produkter i databasen. Innehållsdeklaration, ingående material (råvaror), byggskede, bruksskede, rivning, rest- och avfallsprodukter, innemiljö. Uppgifter hämtas från BVD. Ägs av ca 25 stora byggherreorganisationer BVB - metodik 1. Informationsinsamling - BVD - SDB - Annan källa = Undviks 2. Databaslagring 3. Bedömning mot systemets kriterier 4. Helhetsbedömning = Accepteras = Rekommenderas Accepterasnivån = klarar BASTA: s kriterier 83 14

15 Prio 2 [2] PRIO Målgrupp Funktion Gratisverktyg. Kvalificerade användare. Ett analysverktyg för steg för steg -bedömning av en de ämnen som ingår i en produkt. Omfattning Täcker sannolikt in alla vanligt förekommande ämnen. En hjälp att bedöma Ämnen och deras miljö-och hälsofarliga egenskaper Prioriterade hälso- och miljöegenskaper Vilka ämnen som ingår i ämnesgrupper och produkttyper Kommentar Riktar sig till många branscher. Ersätter OBS-listan! Sammanfattning Vi går längre än REACH! Stora svårigheter men ett unikt resultat Styrka ett gemensamt, branschaccepterat format för information om byggvarors egenskaper och miljöpåverkan Nu finns kritisk massa och fungerande värderingsssystem Konsolidering av värderingssystemen pågår Ny BVD-mall men Kompetensen att hantera BVD behöver höjas Slutord BASTA är ett komplement och ersätter inte BVD! Skaffa kompetens för att förstå och hantera BVD! Fortsätt tjata BVD! Lär er använda bedömningssystemen! Till materialindustrin: Öka antalet BVD snabbt! Höj kvaliteten på BVD! Gör dem lättåtkomliga! Utbilda kunderna! Hjälp dem förstå! Testa bedömningssystemen! Testa Basta! Testa att använda Byggvarubedömningen Testa att använda Sunda Hus Testa att använda Bastasystemet

16 Gutta cavat lapidem. "Gutta cavat lapidem, non vi seds aepe cadendo" Droppen urholkar stenen, icke genom sin kraft utan genom att ofta falla