FACKLIG YRKES- OCH IDÉTIDSKRIFT. NUMMER Adhd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACKLIG YRKES- OCH IDÉTIDSKRIFT. NUMMER 06. 2013. Adhd"

Transkript

1 FACKLIG YRKES- OCH IDÉTIDSKRIFT. NUMMER Adhd

2 Sida 02. Innehåll Lena Haglund Ansvarig utgivare fsa.se Redaktion Katja Alexanderson Vikarierande chefredaktör fsa.se Gelinda Jonasson Layout fsa.se Tina Danielsson Annonsansvarig fsa.se Ledare 03. Säkerställ sjukskrivningsprocessen Nyheter 05. Plattform för bättre kvalitet i vården ISSN Medlem av Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga: Tryck Edita, Västerås Artiklar Sänd manus via mejl. För signerade artiklar svarar författaren. Annonser Annonsmaterial skickas till Filformat: Högupplöst PDF (300 dpi). För annonsbilaga begär offert. Övriga priser publiceras nedan. Annonspriser 2013 (nya mått och priser för 2014, se fsa.se) Kursannons (sv/v) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Kursannons (färg) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Platsannons (sv/v) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Platsannons (färg) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Produktannons (sv/v) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Produktannons (färg) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Annonsstopp NR 7/13: 31/10, utgivningsdag: 21/11 NR 8/13: 28/11, utgivningsdag: 19/12 NR 1/14: 13/1, utgivningsdag: 13/2 Tema: Adhd 06. Adhd en diagnos i tiden 09. Socialstyrelsen tar hjälp av professionen 10. En väg ut ur kaos 12. Planering är A och O för Felicia 14. Unga vuxna i fokus 16. Anneli vill öka förståelsen 20. En mer förutsägbar vardag 22. Gästkrönika av Lotta Abrahamsson: Egenkontroll på livet FSAstud 23. Ingen ska behöva dölja sin adhd Professionsutveckling 24. Koordinatorer ger bäst effekt som spindlar i nätet 25. Tunna läkarintyg 26. Svårt att samarbeta kring sjukskrivning Förbundsnytt 31. Koll på löneläget tack vare dig 32. Delaktighet tema på kvalitetsombudskonferensen Omslag: I det här numret berättar Anneli Crona om hur det är att leva med adhd. Läs artikeln på sid Foto: Ola Jacobsen Foto förbundsrutan: Colourbox Medverkande skribenter i detta nummer: Katja Alexanderson, Ulla-Karin Höynä, Fredrik Mårtensson Innehållet i Arbetsterapeuten publiceras på FSAs webbplats: Skribenter, fotografer och illustratörer måste meddela eventuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Platsannonserna finns även att ta del av på FSAs webbplats, på Jobbtorget.

3 Ledare. Sida 03 Säkerställ sjukskrivningsprocessen Återigen har vi kunnat läsa om att antalet sjukskrivningar ökar och att regeringen vill se över sjukskrivningsreglerna. Det är viktigt att vi har ett socialförsäkringssystem som möjliggör en trygg tillvaro om en sjukdom tillstöter. Vi måste också uppfatta att sjukskrivningsprocessen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Trots att Socialstyrelsen så sent som 2012 reviderade sina övergripande principer för hur sjukskrivningsbedömningar ska göras sker prövningarna fortfarande ofta på ett otillförlitligt sätt. Social styrelsen inbjöd så sent som i augusti år i till ett seminarium kring rekommendationerna i beslutstödet. FSA var naturligtvis närvarande och vi kommer att följa arbetet med stort intresse även fortsättningsvis. Att det finns brister i läkarutlåtanden bekräftas i en nyligen publicerad doktorsavhandling vid Linköpings universitet, något som vi tar upp i detta nummer av tidskriften. I Socialstyrelsens rekommendationer kan man bland annat läsa att: patienten ska vara delaktig i processen, att det ska vara en aktiv sjukskrivning som stödjer återgång i arbete med exempelvis möjlighet till rehabilitering. all sjukskrivning ska ha sin grund i en bedömning av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan och att en sådan bedömning innebär att läkaren ska ha en klar uppfattning om personens funktionstillstånd, arbetets krav och arbetsförmåga. För att få denna bild bör läkaren ha ett nära samarbete med exempelvis en arbetsterapeut. Vi ser dessvärre att många gånger är så inte fallet ofta väljer man att inte ta reda på personens faktiska arbetsförmåga och arbetsplatsens påverkan för återgång i arbete. Är det inte dags att låta en persons funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar och dess påverkan på arbetsförmågan bli underlag för beslut i stället för diagnoser? En fråga som även framfördes vid Socialstyrelsens seminarium i augusti. En diagnos ger en bild av en persons symtombild utifrån ett medicinskt synsätt, men den säger oftast väldigt lite om hur man får vardagens aktiviteter att fungera. Hur klarar man av att ta hand om sig själv, sitt boende? Alla personer som sjukskrivs ska ha rätt att få sin arbetsförmåga prövad av en arbetsterapeut. Alla som är sjukskrivna ska också ha rätt till rehabilitering om man behöver det. Detta har påtalats Sjukskrivningsförfarandet skulle dessutom kunna underlättas genom att låta en arbetsterapeut sjukskriva personer i 1 2 veckor i avvaktan på läkarkontakt i de fall där sjukdomen ger begränsningar i aktivitetsförmågan eller inskränker möjligheten till delaktighet. åtskilliga gånger i olika utredningar, men ändå ser vi att rehabiliteringen inte prioriteras och därmed ges inte heller personer som drabbats av sjukdom möjlighet att återfå sin förlorade arbetsroll. Sjukskrivningsförfarandet skulle dessutom kunna underlättas genom att låta en arbetsterapeut sjukskriva personer i 1 2 veckor i avvaktan på läkarkontakt i de fall där sjukdomen ger begränsningar i aktivitetsförmågan eller inskränker möjligheten till delaktighet. Arbetsterapeuter har en gedigen kunskap om människans förmåga att vara aktiv och vilka åtgärder som kan behövas för att förmågan ska bli användbar igen efter exempelvis en skada eller sjukdom. Under de senaste decennierna har ett flertal olika bedömningsverktyg utvecklats för att bedöma arbetsförmågan på individnivå. Även verktyg för att bedöma arbetsplatsens krav på individen har utvecklats. Med dessa verktyg som grund borde arbetsterapeuten vara en naturlig medspelare i rehabiliteringsarbetet kring patienten. Alltför många personer finns fortfarande inom sjukförsäkringssystemet i onödan de får ingen möjlighet att träffa en arbetsterapeut som skulle kunna underlätta övergången mellan sjukskrivning och arbete. Dessa självklara åtgärder för att få ner sjuktalen ser man inte mycket av i regeringens nyligen framlagda budgetproposition. Lena Haglund Ordförande E-post:

4 Sida 04. Redaktören har ordet Redaktören har ordet Foto: Colourbox Katja Alexanderson, vikarierande redaktör E-post: Olika tider, olika krav På stenåldern hade jag varit värdelös. Närsynt och med dåligt stereoseende hade jag snubblat fram i tillvaron. Förhoppningsvis hade jag kunnat finna en plats i gemenskapen där mitt logiska tänkande och mina organisatoriska och problemlösande förmågor hade kommit till sin rätt. Och att någon annan hade jagat och hjälpt mig med sysslor som kräver skarpa ögon. Denna någon skulle mycket väl ha kunnat vara en person som i dag kanske skulle få diagnosen adhd orädd, impulsiv och med mycket energi. För jag tror att det är precis som Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKL, säger i det här numret att miljön och omgivningens krav påverkar vilka egenskaper som är värdefulla för samhället. Och att sjukdomar och diagnoser i mångt och mycket handlar om hur känsliga vi är för olika saker. Såväl till kropp som till själ. Dagens samhälle ställer höga krav på informationshantering, multitaskande, arbetsminne, förmåga att ta in många intryck och så vidare. Det gör att många människor, som i ett annat samhälle och under andra förhållande skulle ha klarat sig utmärkt, i dag kanske uppfyller diagnoskraven för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I det här numret skriver belyser vi adhd ur flera olika perspektiv, bland annat tar vi upp frågan om över- och underdiagnostisering. Och du får träffa arbetsterapeuter som arbetar med personer med adhd och som ger konkreta tips. Dessutom möter du Anneli och Felicia som berättar om hur det är att leva med adhd. Vi intervjuar också Attention om förbundets Unga Vuxna-projekt, där man bland annat har tagit fram boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd. Projektet har även tagit fram en film om hur det är att ha adhd. Se den på Och när du ändå är ute och surfar gå in på SVT Play och se tredje avsnittet av Arga Doktorn som handlar om hur svårt det kan vara att få en adhd-utredning i vuxen ålder. Slutligen är jag övertygad om att det finns många barn och vuxna i vårt land, med eller utan adhd-diagnos, som skulle må bra av att få träffa en arbetsterapeut för att lära sig att hantera informationssamhällets alla krav och slippa snubbla fram i tillvaron. Trevlig läsning! Alla arbetssökanden ska numera lämna in skriftliga aktivitetsrapporter till arbetsförmedlingen minst en gång i månaden. Nya regler för a-kassa Den 1 september förtydligades reglerna för vad som krävs för att räknas som aktivt arbetsökande, vilket är ett krav för att få arbetslöshetsersättning. Alla arbetssökanden ska numera lämna in skriftliga aktivitetsrapporter till arbetsförmedlingen minst en gång i månaden. De ska innehålla vad man har gjort för att bryta arbetslösheten, exempelvis vilka jobb man sökt. För att inte riskera att gå miste om ersättning är det viktigt att hålla kontakten med arbetsförmedlingen. Personer som får arbetslöshetsersättning är också skyldiga att meddela a-kassan inom två veckor om något som kan påverka ersättningen ändras. Det kan vara att man börjat studera, inte längre har barnomsorg eller startat eget företag. För arbetssökanden som missköter sitt arbetssökande införs ett system med åtgärder i flera steg som inleds med varning. Tidigare var a-kassan skyldig att sänka ersättningen direkt vid misskötsel. För mer information gå in på och Patientsäkerhet och arbetsmiljö går hand i hand Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram en vägledning för hur man uppnår hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Tanken med skriften är att bidra till att patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbetet integreras i högre grad. Likheterna i lagstiftningarna är stora, främst inom områdena årlig uppföljning, riskbedömning, vidta åtgärder, handlingsplaner, utreda och anmäla. Enligt SKL skulle ett mer integrerat arbetssätt kunna skapa samordningsvinster som kan bidra till effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Dessutom kan det ge bra underlag till beslut som berör både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Vägledningen jämför lagstiftningen på olika områden. Till varje område hör frågor och tips. Skriften finns att beställa och ladda hem på webbutik.skl.se sök på patientsäkerhet. Där finns också en checklista att ladda ner.

5 Nyheter. Sida 05 Foto: Colourbox En ny etisk plattform, undertecknad av både fackförbund och arbetsgivarorganisationer, ska ge bättre insyn och kvalitet i vården. Plattform för bättre kvalitet i vården En ny etisk plattform ska säkerställa kvaliteten och öka allmänhetens förtroende för den offentligt finansierade välfärden. Uppgörelsen har undertecknats av 13 fackförbund och 4 arbetsgivarorganisationer. Är äldreboendet bra? Vilken vård central ska jag välja? Vågar personalen rapportera om något inte är som det ska? En ny etisk plattform har undertecknats av tretton fackförbund, däribland FSA, och fyra arbetsgivarorganisationer (SKL, Arbetsgivaralliansen, Arbetsgivarföreningen KFO och Vårdföretagarna). Ett av målen med plattformen är att göra det möjligt för allmänheten, brukare och patienter att bedöma och jämföra vården och omsorgens kvalitet. Det ska också gå att avgöra om resurserna används effektivt och ansvarsfullt. Det är en mycket viktig plattform som lyckats förena både arbetsgivare och arbetstagare. Det är ganska unikt att sådant sker och det visar på tyngden i frågan. Vi måste alla ta ansvar för att allmänheten har förtroende för vårt välfärdssamhälle, som vi arbetsterapeuter är en del av, säger FSAs ordförande Lena Haglund. Plattformen är uppdelad på tre huvudområden: kvalitet, ekonomi och ägande samt anställningsvillkor. Den som ansluter sig till plattformen (kommuner, landsting, företag och idéburna organisationer) förbinder sig att medverka till att kvaliteten mäts och redovisas på ett lättillgängligt sätt. Bemanning och personalens kompetens ska också framgå. Den ekonomiska ställningen ska redovisas så att det går att bedöma seriositet och långsiktighet. Även kommuner och landsting måste tydligt redogöra för ekonomin. Ägar förhållanden ska framgå. Sedan trycker plattformen på att de anställdas villkor är avgörande för kvaliteten. Därför ska den som är ansluten till plattformen redogöra för de tecknade kollektivavtalen. En annan viktig del är att vårdpersonal ska ha möjligheter att rapportera missförhållanden och därför slår plattformen fast att privatanställda så långt som det är möjligt ska ha samma meddelarskydd som gäller i offentliga verksamheter. Till plattformen ska det också skapas en webbplats där landsting och kommuner bland annat ska redovisa vilka ersättningsnivåer som finns inom vård och omsorg och vilka kvalitetskrav som ställs på utförarna. Det kommer att vara frivilligt att ansluta sig till plattformen. Exakt vilka krav som kommer att ställas på vårdoch omsorgsgivare är ännu inte klart utan ska preciseras i en kravspecifikation som ska vara klar första kvartalet Regeringen kommer att finansiera det praktiska arbetet med att förverkliga plattformen, liksom uppbyggnaden av ett partssammansatt råd som ska tillsättas i höst. Den etiska plattformen bidrar till hög kvalitet inom vård och omsorg. Jag är därför glad för den ansvarskänsla och det engagemang som parterna har visat, säger socialminister Göran Hägglund i ett pressmeddelande.

6 Foto: Privat I det här numret belyser vi adhd ur en rad olika perspektiv. Vi samtalar bland annat med Ing-Marie Wieselgren på SKL om ökningen av antalet diagnoser. Och du får konkreta tips om hur du som arbetsterapeut kan arbeta med adhd. Dessutom får du träffa personer som har adhd och ta del av deras liv. Hallå där... Lena Adem, arbetsterapeut på Resurs center i Katrineholm, som belönats med kommunens kvalitetspris inom vård och omsorg bland annat för sitt arbete med tekniska lösningar för brukare på daglig verksamhet. Ur motiveringen: Lena informerar och utbildar bland annat personal och anhöriga, vilket leder till en bättre livskvalitet och ett mer självständigt liv för brukarna. Först en klassisk sportfråga: Hur känns det? Det känns förstås bra att få uppskattning för det man gör. Blev du förvånad? Jag visste ju att jag var nominerad, men över nomineringen blev jag lite förvånad, men glad. Det var områdeschefen som nominerade mig. Tidigare har hon varit min närmaste chef. Var gör du på ditt jobb? Jag försöker ha ett tydligt brukarperspektiv och använder mina arbetsterapeutiska kunskaper när jag anpassar bland annat teknik till den nivå brukaren befinner sig på. Vi har en väldigt spridd målgrupp, allt från personer med låg utvecklingsnivå till ganska högfungerande personer som till exempel kan ha asperger. Kan du ge ett konkret exempel på vad du gör? Just nu handlar det mycket om appar. Att hitta rätt app till rätt brukare. Så att man till exempel kan använda bilder för att berätta vad man gjort. Vad ska du göra med prispengarna på kronor? Det har jag inte riktigt bestämt än, men det lutar åt att det blir Ipads till verksamheten, så att det kommer brukarna till del. Jag får inte stoppa pengarna i egen ficka. Katja Alexanderson Adhd en diagnos i tiden De senaste åren har vågorna gått höga i debatten om adhd. Diagnostiserar vi normaltillstånd? Eller är det många som skulle behöva en diagnos som inte får det? Svaret kan märkligt nog vara ja på båda frågorna. Text: Katja Alexanderson Illustration: Tina Backman Tidskriften Arbetsterapeuten har träffat Ing-Marie Wieselgren som är psykiatrisamordnare på SKL för ett samtal om adhd och varför antalet diagnoser ökar. Jag tror inte att människor har ändrats så mycket. Jag tror att vi har samma hjärna som på stenåldern, säger Ing-Marie Wieselgren. Men i takt med att samhället ändras krävs olika förmågor för att man ska klara sig bra. Numera ställs stora krav på informationshantering, förmåga att skärma av, simultankapacitet, arbetsminne och så vidare. Ing-Marie Wieselgren poängterar att sjukdomar och diagnoser ofta handlar om hur känslig eller hur tålig du är för olika saker. I dag behöver du ha en god känslighet för att känna av när din mentala kapacitet är överbelastad. Det är samma sak som att den som snabbt får ont i kroppen klarar sig bättre från förslitningsskador, än den som envisas och kämpar på. I ett jägarsamhälle var det däremot en tillgång att vara snabb, impulsiv och orädd. Det betyder att vi får ett ganska stort antal människor som inte passar jättebra i dagens samhälle. En liten grupp av dem har så stora problem att de kanske inte skulle ha passat i något samhälle. Man klarar inte att vara människa rakt upp och ner, inte ens i ett tomt rum. Och så illa kan det vara för en del som har adhd, och det tycker jag man ska ha stor respekt för och inte trivialisera och säga att det bara är att rycka upp sig och lära sig lyssna på signalerna. Hon fortsätter: Men det gör att vi hamnar i ett gränsland. Om du får möjlighet att leva i en miljö som passar dig så kommer inte dina svagheter bli så framträdande att det blir ett bekymmer. Men om samma person sätts i en miljö där man inte tar hänsyn till svårigheterna kommer den att bli överbelastad och stressad, Fortsättning på nästa uppslag

7

8 Sida 08. Adhd och då funkar arbetsförmågan ännu sämre. Då pressar man personen över kanten till att hamna i en funktionsnedsättning. Ing-Marie Wieselgren tror att den stora diskussionen framöver kommer att handla om ett slags smittoeffekt. Som exempel tar hon en klass där det går ett barn som är lite stökigt, men där läraren och de andra barnen klarar av att hantera det. Sedan kommer det ett nytt barn till i klassen som också är lite rörigt. Då blir det plötsligt svårare. De stökiga barnen triggar varandra och klasskamraterna blir irriterade. Och då börjar ett tredje barn ha svårt att sitta still och koncentrera sig. Har han blivit smittad av adhd då? Nej, det har han inte. Men det som har hänt är att miljön i klassrummet har kommit över den gräns han pallar. Och när de är tre så blir det ytterligare ett barn som når sin gräns. Tittar vi på de här fyra barnen så är det kanske bara de två första som har adhd. Men kommer de andra in i en vana att misslyckas så kommer de också att kunna uppfylla diagnosen efter ett tag, säger Ing-Marie Wieselgren, men påpekar att en god hemmiljö kan kompensera om det är rörigt i skolan. Och när det blir fler stökiga barn i klassen blir det plötsligt en fråga om prioriteringar. Man säger att man bara kan ge extra stöd till den som har störst bekymmer och då blir det barnen med diagnos i första hand. Så fast alla säger att diagnos inte krävs för att få extra stöd i skolan så blir det en prioriteringsgrund. Det märker förstås föräldrar och därför vill man att ens barn ska få adhd-diagnos och ställer sig i kö hos Bup för utredning. Det här måste vi ändra på. Svårig heten är att vi måste ta ett grepp på flera saker samtidigt, säger Ing-Marie Wieselgren. I SKL:s Psynkprojekt, som Ing-Marie Wieselgren leder, har man tagit fram en modell för hur man skulle vilja att det fungerade i stället. I botten måste det finnas en väl fungerande förskola och skola där barn kan få sina individuella behov tillgodosedda och bli mötta utifrån sin mognad. Sedan måste det finnas en första linje som kan fånga upp barn som får problem. Det kan till exempel vara en bra elevhälsa. De kan utreda och se om det behövs lite extra hjälp. Och redan där kan man kanske se att det är lite stökigt hemma och gå in och stötta föräldrarna. Dessutom kan man fundera på om det behövs några hjälpmedel, både i skolan och hemma. För mig kommer det före diagnos. I dag får du inte loss hjälpmedel utan diagnos, det är sjukt. Hon tror att vår ovilja att prata om kognitiva svårigheter gör att barn inte får den hjälp de behöver i tid. Varför ska man behöva misslyckas för att bevisa att man behöver hjälp? Hon jämför med att vi inte kräver att någon ska hamna i sockerkoma för att få hjälp med diabetes, det räcker med förhöjda blodsockervärden. Min dröm är att vårt välfärdssystem ska kompensera för att vi har olika förutsättningar och att det därför ska bli mer lika i slutänden. Med de system vi har i dag tvingar vi fram onödigt många diagnoser, men vi har också många människor vars diagnoser inte är upptäckta och inte kompenserade i tillräcklig grad. Men det räcker inte med en bra förskola och skola för att väga upp skillnaderna. De som har stora problem ska ha riktigt kvalificerade insatser. De ska få allt de behöver för att det ska bli så bra som möjligt. För mig handlar det om läkemedel och olika psykologiska behandlingar. För att modellen ska fungera måste olika aktörer som vården, skolan, socialtjänsten ha ett gemensamt tänkesätt kring svårigheter i funktionen. Ing-Marie Wieselgren konstaterar att det fortfarande finns motstånd mot kunskapen om psykiska funktionsnedsättningar. Att man till och med kan säga Nä, jag tror inte på adhd, vilket man aldrig skulle kunna göra om cancer. Så resultatet blir märkligt nog att båda sidor i adhd-debatten har rätt, enligt Ing-Marie Wieselgren. Med de system vi har i dag tvingar vi fram onödigt många diagnoser, men vi har också många människor vars diagnoser inte är upptäckta och inte kompenserade i tillräcklig grad. Ing-Marie Wieselgren Hon tror att den stora utmaningen i informationssamhället är att vi måste bli bättre på att ta hand om våra hjärnor, både för att motverka psykisk ohälsa och minska effekterna av helt normala kognitiva svårigheter. Men det är ingen enkel nöt att knäcka. En viktig pusselbit är samarbete på alla nivåer, från departementen hela vägen ner till verksamheterna via kommuner och landsting. Sedan anser Ing-Marie Wieselgren att man måste hitta sätt att kunna räkna hem och mäta insatser och skapa incitament för att sköta den ordinarie verksamheten bra. Annars riskerar extra stödinsatser att bli bortkastade pengar. Måhända kommer det att krävas ännu mer drastiska åtgärder. Kanske behövs en reform för att lägga ihop arbetslöshets- och socialförsäkringen eller fler av de olika bidragssystemen. För just nu puttar man folk mellan sig där också. För det gäller att ta ett helhetsgrepp vi ska ha så många människor som möjligt som arbetar så mycket som de kan. Men Ing-Marie Wieselgren har inga färdiga svar, i stället förespråkar hon att man tillsätter en kommission för psykisk hälsa och samlar duktiga forskare inom många olika områden, allt från ekonomi, pedagogik, hjärnforskning till sociologi och teknik. De får sedan fundera på hur samhället kommer att utvecklas och vilka konsekvenser det får för vårt välfärdssystem. Sedan ger man analyserna och förslagen till en parlamentarisk grupp politiker. Jag tror inte att vi kan backa från valfrihet och ett mer individualistiskt samhälle. Hur ser vi till att få en jämlik valfrihet? Hur kompenserar vi så att alla har valmöjligheter? Hur ser vi till att vi har ett samhälle som stöder individualistister samtidigt som det ser till att några inte förlorar för mycket? Foto: skl

9 Socialstyrelsen tar hjälp av professionen I dag är det stora regionala skillnader i stödet till personer med adhd. För att öka jämlikheten arbetar Socialstyrelsen med att ta fram en vägledning som ska fungera som en gemensam kunskapsbas. I arbetsprocessen deltar bland annat yrkesverk samma arbetsterapeuter och flera andra professioner. Adhd. Sida 09 Text: Katja Alexanderson Ansvaret för stödet till personer med adhd är i dag utspritt på en rad olika aktörer. Vården, skolan, socialtjänsten, barnomsorgen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen listan kan göras lång. För den som behöver hjälp kan det vara minst sagt svårt att veta vart man ska vända sig och vilka insatser som finns att tillgå. Dessutom ser det olika ut runt om i landet. För att minska ojämlikheten har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att ta fram såväl en vägledning om stöd till personer med adhd som nation ella indika tioner för läkemedelsbehandling. Annika Remaeus är utredare och projektledare för vägledningen. Den ska kunna läsas brett, av till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan. Vägledningen ska visa en bredd av olika typer av stöd som personer med adhd kan få, säger hon. Vi försöker ringa in vad man gör i dag och vad som fungerar. Om det råder stor samstämmighet kan man säga att en insats fungerar, konstaterar Annika Annika Remaeus Remaeus. FSAs ordförande Lena Haglund uppskattar att Socialstyrelsen har valt att bjuda in professionerna i arbetet med vägledningen: Det är utmärkt att Socialstyrelsen tar vara på den beprövade erfarenheten som finns hos yrkesverksamma arbetsterapeuter. Vägledningen är inte tänkt att Foto: Elis Envall ersätta vårdprogram. Den är ett sätt identifiera områden där praktik och forskning är överens. Genomförandefasen kräver en helt annan detaljeringsgrad, säger Annika Remaeus. Annika Remaeus säger också att det har varit viktigt att inkludera socialtjänsten som ofta kommer i kontakt med personer med adhd och som har rätt till stöd enligt Socialtjänstlagen oavsett om de har en diagnos eller inte. Socialstyrelsen kommer att arbeta aktivt för att sprida vägledningen. Den måste bli efterfrågad i de berörda professionerna. Annika Remaeus hoppas att vägledningen också kan öka förståelsen för personer med adhd och vad adhd kan ge för effekter. Om man inte kommer till ett möte behöver det inte betyda att man inte vill. Och personer som har problem med att organisera sig i dagens komplicerade samhälle hamnar lätt i stress. Vägledningen beräknas vara klar i början av nästa år. Tanken är att vägledningen ska bli en gemensam kunskapsbas för utredning, diagnos och stödinsatser. Utgångspunkten för arbetet har varit en litteraturöversikt som SBU presenterade i våras. Enligt SBU:s rapport finns lite vetenskapligt stöd för psykosociala behandlingsmetoder. Annika Remaeus påpekar att SBU:s krav är mycket hårda, men att det inte innebär att det inte finns stödinstatser som fungerar. Därför har Socialstyrelsen valt att bjuda in olika yrkesgrupper, däribland arbetsterapeuter, till en så kallad konsensus panel i form av en internetbaserad enkät. Fakta: Adhd Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kärnsymtomen är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. Symtomen kan uppträda var för sig eller i kombination. Adhd utan överaktivetet benämns add. Om man även har motoriska svårigheter och problem med att tolka intryck används begreppet damp eller adhd med dcd (Developmental Coordination Disorder). 3 6 procent av barn i skolåldern har adhd. Det är vanligare bland pojkar än flickor, men mörkertalet bland flickor är antagligen stort. Cirka 2 procent av den vuxna befolkningen har adhd. Källor: Attention och

10 Ellen Odéus, arbetsterapeut vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, tog 2007 initiativ till ett projekt för barn med adhd. Tyngdtäcken hjälper många att sova bättre. En väg ut ur kaos För barn med adhd och deras familjer är tillvaron ofta kaotisk. Koncentrationssvårigheter och konflikter är en stor del av vardagen. Ett projekt inom arbetsterapin i Göteborg försöker att underlätta tillvaron för familjerna. Text: Ulla-Karin Höynä Foto: Magnus Gotander 2007 tog arbetsterapeuten Ellen Odéus, vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, initiativ till ett projekt för barn med adhd. Sedan dess har drygt 200 barn träffat en arbetsterapeut på sjukhuset. Av dem är 140 barn fortfarande aktuella. Arbetet är nu en del av den ordinarie verksamheten. Ellen Odéus såg en chans att starta projektet när vissa av arbetsterapins patientgrupper minskade, och det ökade möjligheten att ta emot remisser från andra diagnosgrupper som adhd. Jag visste att vi som arbetsterapeuter hade mycket att bidra med. Jag hade tidigare arbetat med den här problematiken under en vidareutbildning i USA. Arbetsterapeuter är duktiga på struktur. Det är familjer med barn med adhd i behov av. Men många tänker inte på att man kan schemalägga annat än bara skolschemat, säger Ellen Odéus. Hon tog kontakt med Bup-enheterna runt om i Göteborg och träffade enhetscheferna och berättade om möjligheten att skicka remisser och på vilka barn.

11 Adhd. Sida 11 Det gällde barn som inte hade någon habiliteringskontakt och svårigheter med koncentration och diagnosen adhd/add. I Göteborgsområdet får barn med adhd/add inte något helhetsomhändertagande, till skillnad mot barn med autism, som bland annat får träffa en arbetsterapeut och får hjälp med att strukturera vardagen och med utprovning av olika hjälpmedel. Många vet att adhd innebär att barnet är fullt av energi och har svårt att koncentrera sig, men det är mycket mer än så, säger Ellen Odéus. Barnet kan ha svårt för förändringar, svårt att komma i gång med en aktivitet och minnesproblematik. Det är en stor spännvid på svårigheterna som familjen utsätts för. Alla barn är olika. När Ellen Odéus träffar familjen brukar hon be dem att berätta om en vanlig dag, var problemen och styrkan ligger. Tillsammans kommer de sedan överens om ett mål, som kan ändras efterhand. Jag försöker ringa in vad jag kan hjälpa till med. Ofta handlar det om känslan för tid hur mycket hinner man på en halvtimme? Då använder jag timstocken, ungefär som en äggklocka fast visuell. Den är ett bra träningsverktyg som familjen kan låna med sig hem, förklarar hon. Hjälpmedlet måste uppfattas som positivt, till exempel att barnet får glass om fem minuter. Ellen Odéus berättar att hon nyligen läste att åtta av tio tillsägelser till barn med adhd är negativa. Det är viktigt att välja ut ett område att arbeta med tillsammans med barnet, som att komma i väg på morgonen. Det gör att barnet får en annan kontroll. Mamma eller pappa får inte tjata på barnet i samband med att timstocken används. Föräldrarna måste lära sig att uttrycka tid på ett annat sätt, inte säga om en stund utan om fem minuter. Sömnen är ett annat vanligt problem som nästan alla familjer tar upp. Hela familjen påverkas om man inte får sova. Tyngdtäcke, antingen i form av kedjeeller bolltäcke, är det främsta hjälpmedlet. När barnen blir tonåringar blir sömnen ett akut problem och mycket går överstyr. Det blir tydligt att de här barnen inte fungerar. Ellen Odéus tar även upp frågan om familjen vill ändra sin livsstil, komma ut och röra på sig i stället för att sitta framför datorn. Men utan motivation blir det svårt. Det är flest tonårsfamiljer som kommer till Tyngdtäcken, med bollar eller kedjor, kan bidra till bättre sömn. arbetsterapimottagningen. Det är inte säkert att familjen förstått vad adhd är. Det kan ta lång tid innan detta sätter sig i ryggmärgen, bli mycket missförstånd och tjat från föräldrarnas sida. Det kan vara så att någon av dem har samma diagnos, men inte förstår detta förrän nu, säger hon. För de flesta familjerna räcker det att träffas vid ett tillfälle. Ellen Odéus följer upp insatserna, oftast genom telefonsamtal eller med återbesök efter ett halvår. För vår del blir det en bekräftelse på att vi är rätt ute. Det är otroligt viktigt att det vardagliga fungerar och att man lyckas få in en stuktur. Projektet har gett oss nya kunskaper i arbetet med andra patientgrupper, som vi inte förstått innan. Vi får remisser från hela sjukhuset och kan använda erfarenheter från adhd-projektet för andra diagnoser, säger Ellen Odéus. Fakta: Adhd-projektet i Göteborg Startade Ett samarbete med Bup-enheter i Göteborgsområdet och arbetsterapin Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus. Tre arbetsterapeuter vid mottagningen medverkar. Arbetsterapin tar emot 6 10 remisser per månad från Bup. Gäller barn och ungdomar med adhd/add-diagnos. COPM används som verktyg vid bedömningen.

12 Sida 12. Adhd Ordmoln: Wordle.net Planering är A och O för Felicia Felicia blir snart 18 år och har äntligen fått bättre struktur på tillvaron. Hon är glad och lättad, men tycker att skolan kunde ha stöttat bättre. Text: Ulla-Karin Höynä Mötet med Ellen Odéus på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, har spelat en stor roll för Felicia som har adhd. Hon fick hjälp och kontakt med en person som förstod vad hennes problem handlade om. Eftersom Felicia använder mobilen till det mesta blev den också hennes hjälpmedel, i form av flera appar. Ellen Odéus visade henne ett häfte med olika appar och förklarade hur de fungerade, som exempelvis en familjekalender. I dag har Felicia koll på vardagen in i minsta detalj. Hon använder bland annat en kalender, som innehåller allt som händer i hennes liv. Den består av olika färger för olika saker. Det rosa är roliga saker, blått är sådant måste göras, grönt står för arbete och gult är skolan. Färgerna gör att det är lätt att få en snabb översikt och se vad som händer varje dag. Jag har också en veckoöversikt. Jag skriver upp allt jag ska göra. Jag måste ha fasta rutiner, för jag har ingen tidsuppfattning. Jag skriver in tider i kalendern för läxor, och när jag senast måste börja med dem för att hinna bli klar i tid. Förr kunde jag upptäcka att jag hade läxor som skulle vara klara på måndag, då det redan var söndag kväll. Ska jag träffa någon eller ta en buss, skriver jag in en påminnelse till mig själv så att jag hinner i tid. Så gör jag med allt som jag måste komma ihåg, berättar Felicia. Hon känner sig inte stressad av att alltid skriva upp allt, utan ser det som att hon betar av en sak efter en annan. För hennes del är det också en stor hjälp att hon får göra anteckningar med anteckningsappen under lektionerna. Det kunde hon inte tidigare. Det underlättar när hon ska göra läxorna. Hon tycker att det bästa med det nya hjälpmedlet är att hon känner sig mer självständig. För det är roligare att ha koll själv, även om föräldrarna påminner henne emellanåt. Men inte lika ofta som förr. Det är jobbigt att bli påmind om att jag hela tiden gör fel, säger hon. Tidigare kom Felicia ofta för sent. Hon visste inte hur lång tid hon behövde för att hinna med olika saker. Tillvaron var väldigt rörig, inte bara för henne själv utan även för hennes närmaste omgivning. Hon fick ofta höra att hon

13 skulle skärpa till sig och att hon ibland pratade för mycket. Hon kände att ingen förstod att det var hennes funktionsnedsättning som påverkade hennes beteende, för den syns inte. Hon tror det är få som vet vad det innebär att ha adhd, och att det kan vara olika beroende på vilken person man är. Felicia är social och gillar att göra olika saker. Hon jobbar extra i en affär och går på gym ibland. Under hösten ska hon vara modell på en modevisning i centrala Göteborg under tre dagar. Det är 15 visningar som redan är inbokade i mobilen. I stort sett tycker hon att vardagen fungerar bra. Fast vissa dagar är bättre och andra sämre. En fortsatt svårighet är att kunna varva ned och att få tillräckligt med sömn. Trots att hon börjar ta det lugnt vid sjutiden på kvällen, dröjer det många timmar innan hon somnar, oftast inte förrän vid midnatt. Hon provade bolltäcket en kort tid, men tyckte att det var för tungt när hon vaknade på morgonen. I stället åkte familjen till Ikea och köpte ett duntäcke. Felicia önskar att Bup kunde rekommendera andra ungdomar till någon som Ellen, och att man kan få hjälp som funkar. Hon tycker att det nästan är sjukt, att nu när min skoltid snart är förbi, då fick jag hjälp.

14 Sida 14. Adhd Malena Ranch är projektledare för Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt. Unga vuxna i fokus Flytta hemifrån, börja plugga, skaffa jobb, träffa en partner, sköta ekonomin. Det är inte alltid lätt att bli stor. Och ännu svårare kan det vara om man har adhd. Därför driver Riksförbundet Attention ett Unga vuxna-projekt. Text & foto: Katja Alexanderson Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt startade för två år sedan och finansieras av Allmänna arvsfonden. Det vänder sig till personer med adhd i åldern år. Vi såg att det här är en målgrupp som kommer i kläm ganska mycket. Vi fick höra det både från unga vuxna själva och deras anhöriga. Det är mycket som ska falla på plats i livet och det blir väldigt krångligt och svårt. Och många fastnar i det. Men det gäller också samhällets stöd. Många vet inte vilka insatser de kan få eller har svårt att få stöd när de söker det från till exempel socialtjänsten, säger projektledaren Malena Ranch. Hon fortsätter: Men det var en ganska luddig problemformulering, så först ville vi kolla vad som konkret ställer till problem. För att göra det använde man sig både av en webbaserad enkätundersökning och fokusgrupper. Det handlar mycket om arbete. Och många lyfter fram brist på behandling. Man har fått sin diagnos, men sen får man ingen behandling. Man skulle vilja gå i gruppterapi eller träffa en arbetsterapeut. Och många vill ha mer kontinuerligt stöd. Man säger: När jag fick min diagnos då hände det massor av saker. Jag fick träffa en arbetsterapeut som kom hem och vi sorterade och fixade. Och så funkade det bra ett tag, men efter några månader skulle jag vilja att det kom någon igen. Ekonomi är ett annat område där många vill ha hjälp. Många har en väldigt utsatt ekonomisk situation. Man kan kanske inte jobba heltid eller är sjukskriven eller är arbetslös. Och det blir extra kostnader på grund av funktionsnedsättningen, bland annat behöver man kanske köpa hjälpmedel. Många tappar också bort saker och saker går sönder. Malena Ranch påpekar också att sköta sin ekonomi kräver just de förmågor som funktionsnedsättningen påverkar. Det blir skamligt också. Man tycker att man borde klara av att få det att gå ihop när man är vuxen. Malena Ranch tycker att budget- och skuldrådgivarna i kommunerna är en jättebra funktion. Men hon önskar att köerna var kortare så att man snabbt kan få stöd innan ekonomin blir trasslig. Oavsett om det är en arbetsterapeut eller en budget- och skuldrådgivare, när man väl får en struktur så behöver man inte någon som sitter och tittar på en. Man fixar det, men behöver hjälp med att bygga upp rutinerna. Generellt ser vi att det är ganska små insatser som är billiga för samhället som kan få väldigt stora positiva effekter för målgruppen, säger Malena Ranch. Som exempel nämner hon hjälpmedel, men även möjligheten att få en kontaktperson som kan göra det lättare att komma i väg till jobbet. När problemformuleringen klarnat blev projektmålet att samla positiva exempel som kan hjälpa både personer med adhd och deras anhöriga. Många har kommit på strategier och lösningar som får livet att funka bättre. Vi har sett att det finns en stor styrka i att få höra hur någon annan har löst det. Resultatet är samlat i boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd. Boken är uppdelad i olika teman, bland annat relationer, hemma, arbete och studier och fritid. Det är inga konstigheter. Det alla vill, oavsett om man har en diagnos eller inte, är att livet ska funka. Sedan vill man läsa om andra och få inspiration och känna igen sig. Många har saknat positiva förebilder, och då menar jag inte kändisar, utan andra som också har haft det jobbigt men lyckats vända det. Boken är främst tänkt till unga vuxna med adhd. Men även anhöriga och yrkesverksamma som stöder mål gruppen kan ha nytta av den.

15 Adhd. Sida 15 Boken ska kunna användas på flera olika sätt. Man ska kunna sitta och bläddra själv i den. Vi har jobbat mycket med att dela upp den i kortare kapitel och använt citat. Man ska kunna slå upp vilken sida som helst och få med sig någonting. Till varje kapitel finns det också diskussionsfrågor och övningar som kan användas både enskilt och i grupp. Just nu arbetar projektgruppen med att ta fram ett studiecirkelmaterial till boken, och det finns även funderingar på ett material riktat till yrkesverksamma. Det återstår ett år på projektet och nu är målet att sprida boken så mycket som möjligt. Malena Ranch hoppas att boken kommer vara värdefull för personer med adhd, men även bidra till ökad förståelse för diagnosen. Jag tror att det generellt finns en betydligt bättre kunskap i dag än bara för några år sedan hos allmänheten. Men sen blir jag lite bedrövad när en del berättar att de inte vågar vara öppna med sin adhd på till exempel arbetsplatsen. Boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd baseras på tips och erfarenheter från unga vuxna. I boken finns konkreta verktyg och den är tänkt att fungera som stöd och inspiration. Den kan även läsas av närstående och personer som i sitt arbete kommer i kontakt med adhd. Möter du personer som har svårt att sova? I april lanserade Komikapp nya modeller av Protac Bolltäcken. De nya modellerna är öppningsbara eller delbara för att underlätta rekonditionering. Önskar ni en kostnadsfri visning/workshop om nya bolltäcken och andra sensomotorikska hjälpmedel bokar ni detta på komikapp.se. Nyhet! CLASSIC Classic-modellerna är våra välkända Protac-bolltäcken nu med en helt ny typ av tystare bollar. Classic tillverkas med olika storlekar på bollarna och i viktklasserna 3,5, 4, 6, 7 och 10 kg. De löst liggande bollarna ger använ daren dynamisk och punktvis sinnesstimulans genom rörelse, tryck och tyngd. En nyhet inom Classic är ett täcke på 5 kg som innehåller granulat indelat i 40 kassetter. Täcket kan delas i två och tvättas i vanlig tvättmaskin med en maxkapacitet på minst 6 kg. FLEXIBLE Flexible-modellerna är indelade i fickor med två eller fyra bollpåsar, som lätt kan tas ut och tvättas i vanlig tvättmaskin med en maxkapacitet på minst 6 kg. Flexible-modellerna tillverkas med olika storlekar på bollarna och i olika viktklasser och kan beroende på användarens individuella behov av sinnessti mulans användas med bollpåsar av olika vikt. CALM Calm-modellerna är sydda i kanaler, så att bollarna är fixerade i långa rader. Användaren får således ett lugnare och tystare täcke som ger jämn sinnes stimulans genom bollarnas punktvisa tryck och tyngd. Calm- modellerna finns i viktklasserna 3,5, 4, 7 och 10 kg. Bolltäcket är indelat i två sektioner, så det kan delas och tvättas i en tvättmaskin med en maxkapacitet på minst 6 kg. Täcket är lätt att bära med sig i en liten, behändig väska. PROTAC Bolltäcke komikapp.se Stormhallsvägen 4, Varberg Telefon:

16

17 Adhd. Sida 17 Anneli vill öka förståelsen Energisk till tusen. Adhd gör livet både lättare och svårare för tvåbarnsmamman Anneli. Text: Katja Alexanderson Anneli Crona är någon minut sen, men absolut inte den dryga kvart som klockorna hemma i lägenheten i Enskede meddelar. Det är bara ett trick för att få tiden att räcka till lite bättre på morgnarna. Väl innanför dörren går allt i en väldig fart. Hälsa på barnen och sambon, tvätta smutsiga små fingrar, plocka ur matkassarna, ställa undan lite disk och samtidigt börja berätta om hur det är att ha jobb, familj och adhd. Jag har fått ta ansvar från tidig ålder. I dag ser jag saker och ting som en sådan självklarhet. Att man måste plocka undan efter sig, diska, städa och plocka fram kläder. Man måste och måste. Det kanske låter som att det är en massa måsten, men det är för att förebygga för mig själv och min familj, säger Anneli som bara var 17 år när hon blev gravid första gången. Hon tycker att barnen har hjälpt henne att skapa en struktur i vardagen. Men precis som för alla småbarnsföräldrar kan morgnarna vara jobbiga. Plockar jag inte fram kläder till mig själv på kvällen får jag en känsla av panik på morgonen. Jag blir jättestressad och tänker, vad ska jag ha på mig? Vad är det för väder? Då kan det ta tjugo minuter av min tid för att jag snurrar omkring och inte kan bestämma mig. I slutändan blir jag sen också. Och hon vill hinna få ordning och reda hemma innan det är dags att gå med barnen till dagis och skolan och själv åka till jobbet. Jag kan lätt haka upp mig under dagen om jag inte bäddat sängen på morgonen. Då kan jag gå och tänka på det om jag skulle få oväntat besök och Anneli Crona brinner för att öka förståelsen för adhd och har bland annat medverkat i Riksförbundets Attentions bok Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd. Foto: Ola Jacobsen så är sängen obäddad, säger Anneli och berättar att hon för att må bra måste balansera ordningsbehovet med att komma i väg på morgonen. Med i handväskan finns alltid en egendesignad almanacka med barnen på framsidan. Min kalender är min stora trygghet. En helt vanlig papperskalender faktiskt, det är också en smaksak. Tydlighet för mig är att jag ser en hel vecka framför mig. På måndag ska jag göra det, på onsdag ska jag göra det och på lördag ska jag göra det. Det gör att jag har saker att se fram emot och det är viktigt för mig. Skulle jag använda mig av en mobil skapar det en jättestor stress hos mig. Tänk om mobilen dör, då kommer inte påminnelsen att ringa. Då tappar jag kollen och jag vet inte vad som händer. Visst kan det hända att man tappar bort sin väska, man kan aldrig garantera något till hundra procent. Min kalender är min stora trygghet. En helt vanlig papperskalender faktiskt, det är också en smaksak. Tydlighet för mig är att jag ser en hel vecka framför mig. Anneli har gjort det till en rutin att titta i kalendern varje dag. I mobilen använder hon anteckningsfunktionen till att skriva inköpslistor, spara uppgifter och små detaljer som är viktiga. Men andra appar och funktioner är inte hennes grej. I bokhyllan hemma i vardagsrummet är pärmarna tydligt märkta och på jobbet har Anneli satt upp etiketter på skåpen med deras innehåll för att underlätta och förtydliga för alla, inte bara för henne själv. Det hjälper mig jättemycket. Jag har faktiskt funderat ibland på att ta med dymon (märkmaskin, reds anm) hem. Förmågan att strukturera och att försöka låta bli att skjuta upp mindre roliga saker, som att diska, har vuxit fram med åren. Jag märker själv hur skönt det är när man klarat av mycket saker som behöver göras förr eller senare. Hon fortsätter: Alla måste hitta sin egen väg och sin egen struktur. Jag har hittat de här lösningarna som skapar självkänsla för mig. Det bygger självförtroende och jag känner att jag klarar av dem. Men som nybliven förälder tyckte Anneli det var tufft och kunde inte kanalisera energin som i dag hjälper henne att orka med sitt fullspäckade schema på rätt saker. Hon berättar att hennes sambo har motiverat och stöttat henne så att hon faktiskt sökte hjälp av en psykolog och fick sin adhd-diagnos Det var positivt. Jag har fått en annan förståelse för mig själv och hur jag fungerar, säger Anneli. Det gör att hon har lättare att hantera det sämsta med att ha adhd att hon förlorat vänner på grund av sitt sätt att vara. Man kan uppfattas som väldigt egoistisk. Det handlar alltid om hur jag vill ha det. Det är jag, jag, jag. Min brist i kommunikationen till mina vänner har varit att jag inte ens har vetat om mina svårigheter. Mina vänner har sagt att Anneli, nu tycker jag att du pratar lite mycket om dig själv och nu är jag din vän och jag vill gärna att du lyssnar på mig. Så börjar personen prata, men så har jag avbrutit ändå. Jag har svårt att känna av min impulskontroll, att stoppa mig själv och börja lyssna. I dag tycker Anneli att hon har blivit en bättre lyssnare och hon försöker vara tydlig med att tala om för folk att de gärna får stoppa henne när hon själv inte märker av att hon är för på. Hennes bristande impulskontroll har till exempel gjort att hon hux flux sa upp sig från arbetet när hon tyckte att hon hade fått ett bättre erbjudande med högre lön och närmare hem. Fast det nya jobbet funkade inte som hon hade tänkt och plötsligt var Anneli arbetslös. Men hon hade tur och fick komma tillbaka till sin gamla arbetsplats. Min dåvarande chef sa: Du måste göra en konsekvensanalys när det gäller sådana här beslut i ditt liv. Du kan inte alltid gå på känsla. Det var en aha-upplevelse för Anneli och en erfarenhet som hon har kunnat använda sig av i andra sammanhang.

18 Sida 18. ADHD Ordning och reda är viktigt för Anneli Crona. Förmågan att strukturera och att försöka låta bli att skjuta upp mindre roliga saker, som att diska, har vuxit fram med åren. Mycket har handlat om prioriteringar till exempel när hon var sugen på ett par nya skor som hon såg, men kom på att hon faktiskt inte behövde ett par till, utan kunde göra något kul med barnen i stället för pengarna. Adhd:n har också många positiva sidor. Det bästa är kreativiteten. Att man hela tiden har nya idéer, kommer på nya saker. Man vill göra något för att aktiv eras och utvecklas. Det händer hela tiden något och man hittar nya lösningar för att få det bättre, säger Anneli och hon konstaterar också att när hon är intresserad av något har hon en förmåga att gå in till tusen procent. Anneli brinner för att öka förståelsen för adhd och hjälpa andra som fått diagnosen. Därför har hon deltagit i Attentions Unga Vuxna-projekt och är med i boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd, se artikel på sid Hon berättar att hon bland annat har föreläst om sitt liv, sina erfarenheter och lösningar för personal på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten. Unga Vuxna-projektet gjorde också att hon hamnade i morgonsoffan i tv. Hon fick intervjufrågorna i förväg och fick även veta hur lång tid hon hade på sig att svara. Under en lång bilresa tajmade hon svaren, för att allt hon ville säga skulle komma med. Men väl på plats var inte formuleringarna och upplägget detsamma. Jag tänkte: Vad händer? Jag hade verkligen tränat in vad jag skulle säga. För jag vill så gärna hjälpa andra och dela med mig. Men jag kände att jag inte fick ut hälften av det jag ville ha sagt. Hon berättar att hon ringde upp efteråt och sa att det är ingenting som hon rekommenderar när man intervjuar någon med adhd. Tydlighet är väldigt viktigt och det är svårt att ställa om sig i sista sekund. På samma sätt förstår hon sig inte på när en person säger att den ska ringa tillbaka om fem minuter, men inte gör det. Då sitter hon ofta och väntar på samtalet. Självklart kan det hända oförutsedda saker under tiden. Men varför inte bara säga vi hörs när vi hörs eller vi hörs senare? Men åter till att hjälpa andra. Anneli lyfter fram fördelarna med att träffa andra i samma situation. Och hon tycker att det är viktigt att vara snäll mot sig själv och hitta lösningar som före bygger problem, som att till exempel packa väskan på kvällen eller planera veckans matsedel. Det gäller att försöka se de jobbiga sakerna, vända dem till något positivt och försöka hitta motivationen som finns i det. Som när man ska ta kontakt med en myndighet, det är ju någonting man gör för sin egen skull. Det gäller att lägga upp ett mål och framför allt tro att man klarar av en sådan situation. Men även att våga ta emot hjälp av andra när det behövs. Det gör hon numera. Jag har växt med min föräldraroll. Jag är jättestolt över mig själv.

19 Forskning i praxis sida I Under vinjetten Forskning i praxis presenterar tidskriften Arbetsterapeuten artiklar som sammanfattar viktiga forskningsresultat inom arbetsterapeutisk utredning och intervention för personer med funktionsnedsättningar. Syftet är att yrkesverksamma arbetsterapeuter lättare ska få tillgång till forskningsresultat för att kunna omsätta dem i sitt arbete. Fullständiga referenser hittar du på FSAs webbplats, Förenkla vardagen för personer med hand-arm vibrationsskada, handskada och diabetes Författare: Ragnhild Cederlund, docent, leg arbetsterapeut, universitetslektor, Arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, Lunds Universitet Sammanfattning Handen är ett av människans viktigaste organ. Med den utförs dagligen otaliga aktiviteter i hemmet, på arbetet och fritiden. Personer som drabbas av vibrationsskada, handskada och handproblem på grund av diabetes upplever ofta problem i vardagen, men grupperna är mindre kända för majoriteten arbetsterapeuter. Prevention och intervention är viktig vid hand-arm vibrationsexponering då det fortfarande inte finns något botemedel. Specialiserad intervention under lång tid är nödvändig vid omfattande handskador där konsekvenser i vardagen är betydande. Personer med diabetes kan drabbas av neuropati och karpaltunnelsyndrom som behandlas konservativt och genom operation. Arbetsterapeuter kan genom prevention och intervention göra det möjligt för människor att vara aktiva i sin vardag och känna tillfredsställelse i sina dagliga aktiviteter. Det finns en mängd åtgärder som i stor utsträckning kan förenkla vardagen och höja livskvaliteten för dessa personer i form av kompensatoriska och pedagogiska åtgärder, träning i aktivitet och träning av handfunktion. Handskador, handåkommor och konsekvenser i vardagen Med handen utförs dagligen en mängd aktiviteter. Det kan vara allt från enkla sysslor som går på automatik utan att man ens behöver tänka, till komplicerade aktiviteter som kräver utmärkt handfunktion och hjärnans kontroll. Nedsatt handfunktion kan påverka människors liv mer eller mindre och till synes enkla vardagsaktiviteter kan bli svåra eller omöjliga att utföra. Varje dag exponeras hundratusentals personer för vibration er i sitt arbete genom handhållna vibrerande verktyg. Alla drabbas inte av vibrationsskada, men det finns en ökad risk vid långvarig exponering och individuell känslighet för vibrationer. En person som drabbas av en hand-arm vibrationsskada (HAVS) upplever ofta nedsatt handfunktion som köldkänslighet, vita fingrar, nedsatt känsel och fumlighet (1, 2). Muskelsvaghet och kraftigt nedsatt gripkraft förekommer men ofta i ett senare stadium efter längre tids vibrationsexponering. Värk och smärta i hand och arm kan också uppträda. HAVS är en kronisk åkomma och det finns i dag inget effektivt botemedel då symtom har uppstått. Exempel på arbetsområden där många personer exponeras för handvibrationer och där risk för vibrationsskada är stor är fordonsverkstäder, byggarbete, verkstadsindustri, tand- och fotvård. HAVS inverkar på aktiviteter i vardagen genom att smärta, nedsatt känsel och gripkraft medför svårigheter att utföra dessa (2, 3). Exempelvis kan arbete i kalla miljöer, hantering av vibrerande arbetsverktyg exempelvis borr- och slipmaskiner men även hushållsmaskiner ge obehag. Att plocka upp små föremål och hantera dessa liksom att få tillräckligt med kraft att öppna lock och förpackningar kan också vara svårt. Likaså kan det vara svårt att hålla i en penna, skriva för hand, lyfta olika föremål, bära hem matvaror och utföra underhåll med olika handverktyg. HAVS är en allvarlig yrkesmedicinsk åkomma som kan ge kroniska, oåterkalleliga skador på nerver, muskler och kärl. För en person kan det innebära allvarliga konsekvenser och svårigheter att fungera på arbetet, i hemmet och på fritiden. Det är mycket viktigt att nå ut till personer i riskzonen genom att förebygga, genom tidig upptäckt (4) och genom att beskriva vanliga symtom och möjliga konsekvenser av vibrationsexponering på handfunktion, aktivitet och livskvalitet för exponerade personer (1, 2, 3, 5). Vibrationsexponerade personer med många aktivitetsbegränsningar och låg livs-

20 sida II Forskning i praxis kvalitet bör uppmärksammas extra noga (5). Varje år drabbas några tusen personer i Sverige av en omfattande traumatisk handskada. Ungefär lika många skadas i hemmet och på fritiden som på arbetet vilket troligen beror på den stränga arbetsmiljölagstiftning som har funnits på företagen de senaste decennierna och som därigenom kraftigt reducerat antal arbetsskador (6). De omfattande handskadorna påverkar i hög grad personens arbetsförmåga, vardagliga aktiviteter och fritidsintressen (6, 7). Personer med omfattande handskada behöver specialiserad kirurgisk behandling och rehabilitering under en mycket lång period, ofta upp till ett år eller längre. Samarbete med arbetsterapeuter inom länssjukvård, primärvård och företagshälsovård är väsentligt för den fortsatta rehabiliteringen. Den skadade handen kan omfatta allt från skadade anatomiska strukturer, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. I en studie på 45 personer som utfördes ett år efter en omfattande handskada hade 27 återgått i arbete och 13 var fortsatt sjukskrivna (8). Gruppen som inte återgick i arbete efter ett år upplevde sämre handfunktion, sämre tillfredsställelse i dagliga aktiviteter och livskvalitet. De hade dessutom fler vårddagar och en lägre känsla av sammanhang (KASAM). I Sverige har cirka personer diagnostiserats med diabetes mellitus. Diabetes typ I fås i unga år och Diabetes typ II kallas för åldersdiabetes (9). Vanliga handproblem är ledstelhet, trigger finger, Dupuytrens kontraktur och neuropati med nervkompression som karpaltunnelsyndrom. Vanliga besvär är nattliga domningar, smärta, känselbortfall, fumlighet och nedsatt gripkraft (10). I en studie av 64 personer med karpaltunnelsyndrom där alla opererats med karpaltunnelklyvning (33 med och 31 utan diabetes) visade resultaten att det inte var diabetes i sig som gav aktivitetsbegräsningar utan att kvinnorna beskrev fler aktivitetsbegränsningar (11). Svårast var att öppna tajta burklock, skruvlock till flaskor, arbeta i trädgården, bära hem matkassar, lyfta och bära, skriva för hand och hålla i en bok. Det fanns starka samband mellan nedsatt gripkraft och aktivitetsbegränsningar i gruppen kvinnor, men inte hos männen. Efter operationen med klyvning av karpalligamentet reducerades aktivitetsbegränsningarna betydligt och var i princip helt borta efter 12 månader (11, 12). En förklaring till att just kvinnor upplevde fler problem i vardagen är att de har mindre gripkraft och muskelmassa än männen och att de kanske är mer benägna att be om hjälp. Personer med diabetes upplever lägre livskvalitet än personer utan diabetes och i jämförelse med normalpopulationen, men det är inte nödvändigtvis handproblem som ställer till det i vardagen då diabetes för med sig andra typer av allvarliga följdsjukdomar (12). Ju längre tid med diabetes, speciellt vid typ I, desto större risk för svårare neuropati och fler svårigheter i dagliga aktiviteter (11). Hinder och möjligheter i vardagen I rehabiliteringssammanhang är det inte alltid den som har den största skadan som behöver mest stöd, utan en viktig faktor kan vara personens känsla av sammanhang (KASAM). Har man en hög upplevd känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i sin vardag har man troligen fler och bättre strategier för att klara sina dagliga aktiviteter. Man har alltså ett bättre utgångsläge för sin rehabilitering och troligen tillräckligt många copingstrategier för att tackla vardagen (13). Känsla av sammanhang (KASAM) introducerades av Antonovsky 1979 och ett frågeformulär utvecklades med 26 frågor (kortversion 13 frågor). Frågeformuläret finns på svenska längst bak i boken Hälsans mysterium (14). Höga KASAM-värden innebär att personen har en stark känsla av sammanhang och anses därmed ha en högre förmåga att hantera livets utmaningar. En studie av 45 personer som drabbats av en omfattande handskada visade att personer med låg KASAM upplevde en lägre tillfredsställelse i dagliga aktiviteter, hade fler funktionshinder, lägre mental hälsa, fler sömnproblem och mer smärta än personer med hög KASAM (15). Dessutom hade 13 personer som inte återgått i arbete efter ett år en signifikant lägre KASAM (8). Nyare studier har visat att en persons KASAM är påverkbar genom intervention (16). Antonovsky (14) ansåg att en persons KASAM är oföränderlig i vuxen ålder. Ett förslag är att använda KASAM i arbetsterapeutisk behandling för att få en förståelse för en persons kapacitet just nu och om extra stöd behövs under en period. Efter en svår handskada påverkas inte bara en persons fysiska funktionstillstånd i handen utan i allra högsta grad även personens totala psykiska tillstånd (15). Här finns mycket kvar att göra inom arbetsterapi och handrehabilitering för att hitta strategier för att förbättra och stödja den drabbade personers psykiska förmåga. Arbetsterapeutiska strategier att förenkla vardagen Gemensamt för personer med hand-arm vibrationskada, traumatisk handskada och diabetes som ingått i mina forskningsstudier är att det långsiktiga målet var att återgå i vardagen och fungera maximalt. Det handlade om att kunna utföra alla vardagliga göromål från morgon till kväll (3, 7, 11). Deltagarna talade om att kunna klä sig på morgonen, gå på toaletten, sköta sin hygien, laga frukost, lunch och middag, arbeta i hemmet och på jobbet, köra bil, sköta familj, barn och åldrande föräldrar, städa, handla mat, diska, tvätta, stryka, motionera, läsa, skriva, jobba med dator, nätverka, träffa vänner och bekanta, ha sex, sova och mycket annat. Likheterna mellan grupperna i studierna hade ofta att göra med de handsymtom som beskrevs och att många aktiviteter i vardagen är lika för alla. Skillnaderna var framför allt individuella och kunde bland annat bero på personlighet, olika prioriteringar och önskemål, men också om personen hade hög eller låg KASAM eller för få copingstrategier (7, 15). Följande förslag till intervention utgår från Occupational Therapy Intervention Process Modell (OTIPM) (17) med kompensatoriska åtgärder, pedagogiska åtgärder, träning i aktivitet och träning av handfunktion. Kompensatoriska åtgärder Sex strategier identifierades i intervjuer med 13 svårt hand skadade personer tre månader efter skadan som var jämförbara med Lazarus & Folkmans copingstrategier (18), det vill säga problemlösningsstrategier, emotionella strategier

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Inledning Den här presentationen är framtagen inom Attentions projekt Ekonomikoll. Vi startade Ekonomikoll för att vi vet att många av Attentions medlemmar

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1 Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Svar från Västra Götalandsregionen:

Svar från Västra Götalandsregionen: Svar från Västra Götalandsregionen: Miljöpartiet de gröna i Västra Götalandsregionen Miljöpartiet arbetar för ett mer jämlikt utbud av rehabilitering än vad som tidigare varit fallet. Det historiska utbudet

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer