Nya grepp i preventionsarbetet? En granskning av Alkoholkommitténs och Mobilisering mot Narkotikas massmediekampanjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya grepp i preventionsarbetet? En granskning av Alkoholkommitténs och Mobilisering mot Narkotikas massmediekampanjer"

Transkript

1 Artikel PATRIK KARLSSON ANDERS BERGMARK Nya grepp i preventionsarbetet? En granskning av Alkoholkommitténs och Mobilisering mot Narkotikas massmediekampanjer Inledning Nyligen beskrevs den mest omfattande antidrogkampanj som någonsin genomförts i USA The National Youth Anti-Drug Media Campaign som ett exempellöst slöseri med de amerikanska skattebetalarnas pengar (se Ashton 2005). Kostnaden för kampanjen har hittills vida överstigit en miljard dollar. Förutom att kampanjen inte tycks haft någon effekt på ungdomarnas attityder eller bruk av droger, har det också uppdagats att vissa inslag kan ha haft en direkt negativ inverkan (Hornik et al. 2002; Orwin et al. 2006). Resultaten är frapperande givet hur välorganiserad och sammanhållen kampanjen är. En mängd kanaler utnyttjas för att förmedla kampanjen (radio, TV, tryckpress, Internet etc.) och den teoretiska kopplingen är stark och välmotiverad (se Kelder et al. 2000). Lanseringen föregicks av närmare ett års planeringsarbete. Detta innefattade bland annat en rigorös genomgång av den empiriska litteraturen, konsultationer med mer än 200 experter inom forskarsamhället, myndigheter och andra organisationer, och mottagarundersökningar (Kelder et al. 2000). Forskningen finansierad av Vetenskapsrådet (dnr ) A B S T R A C T P. Karlsson & A. Bergmark: New approaches in prevention? An analysis of the Alcohol Committe s and Mobilization against Narcotic s massmedia campaigns AIMS To analyze how pleasure and similar recreational motives for drug use permeate and are handled in contemporary drug preventive massmedia campaigns in Sweden. DESIGN Three campaigns were included in the analysis. Two campaigns were developed by the Alcohol Committee (entitled Basic course for you who like to be drunk and The Party Method ) and one campaign by Mobilization against Narcotics (entitled There are many reasons not to try narcotics ). RESULTS Recreational motives for drug use are recognized in all three campaigns. The reason for this, it seems, is to facilitate the overall trustworthiness of the campaigns. No campaign attempts to counteract the validity of the positive sides of drug use. Instead, they try to make people aware that the negative sides of drug use far outweigh positive sides. CONCLUSION The campaigns partly employ a novel approach to dealing with drug problems but their core content resembles traditional elements in drug preventive interventions. 5

2 KEYWORDS Anti-drug campaigns, Sweden, pleasure, the Alcohol Committee, Mobilization against Narcotics. recreational drug use, approaches, comparison En del av förklaringen till varför kampanjen trots detta misslyckats kan sannolikt hänföras till att många uppfattade den som icke-trovärdig. Detta gäller särskilt dess senare del, som var delvis annorlunda utformad än den ursprungliga versionen. De första utvärderingarna (Hornik et al. 2002) påvisade ett slående, men oväntat resultat: ungdomar som blivit mer exponerade för kampanjen tenderade att vara mer positivt inställda till droger. Detta tolkades som att kampanjen hos dessa ingjutit föreställningen att droganvändning är utbrett bland ungdomar och därför mer eller mindre normalt ( Varför skulle kampanjen vara så omfattande om bara en mindre del ungdomar använder droger? ). Som en följd av detta lanserades det s.k. Marijuana-initiativet som innebar att kampanjen primärt kom att informera ungdomar om risker med droger. Att inte heller denna nysatsning har haft någon effekt (Orwin et al. 2006) hänger sannolikt samman med två faktorer: (1) att många redan hade höga riskuppfattningar och därför inte kunde påverkas och (2) att individer med initialt låga riskuppfattningar bedömde att informationen inte stämde överens med deras egna erfarenheter (Ashton 2005). The National Youth Anti-Drug Media Campaign illustrerar svårigheterna med att via massmediekampanjer eller andra preventiva åtgärder påverka ungdomars drogvanor. Mot bakgrund av de ofta nedslående resultaten har propåer framförts om behovet av att i grunden förändra utformningen av drogpreventiva åtgärder såväl som att utveckla nya förklaringsmodeller beträffande ungdomars droganvändande (se t.ex. Coggans & Watson 1995; Parker 2003). Fokus på fel variabler såväl som problem med trovärdigheten anses känneteckna de flesta befintliga åtgärder. Argumentet är inte att dessa åtgärder bygger på ovetenskapliga antaganden; det är snarare att de bygger på forskning av äldre datum. Medan tidigare forskning fokuserade på faktorer som lågt självförtroende och andra personliga brister indikerar nutida forskning att rekreationella motiv kanske är viktigare bland dagens alkohol- och droganvändare (se t.ex. Parker et al. 1998; Webb et al. 1996). En dokumenterad ökning av rekreationella motiv bakom droganvändning över tid (Palmqvist et al. 2003) ger också stöd för detta. Föreställningen att människor använder alkohol- och droger för att de har dåligt självförtroende, till exempel, har av en del avfärdats 6

3 som direkt felaktig (West & Sweeting 1997). Detsamma gäller för den utbredda föreställningen att människor använder alkohol och droger för att de inte kan motstå grupptryck (se t.ex. Coggans & McKellar 1994). Paglia och Room (1999) hävdar i en omfattande litteraturgenomgång att ett centralt problem i dagens drogprevention är att det saknas ett erkännande av att många människor använder alkohol och narkotika för att de tycker att det är kul. Coggans och Watson (1995) påtalar att drogpreventionen sällan inser att många ungdomar använder alkohol och narkotika för att de kopplar samman dessa med positiva egenskaper. Det är mot denna bakgrund föreliggande artikel avser att granska innehållet i nutida svenska alkohol- och narkotikapreventionskampanjer som kan beskrivas som nyskapande i den meningen att de innehålls- och formmässigt avviker från tidigare kampanjer. Det primära syftet med analysen är att undersöka på vilket sätt njutning och liknande rekreationella motiv hanteras i dessa kampanjer samt att undersöka om och hur övergripande trovärdighetsaspekter beaktas. De kampanjer som granskas är Alkoholkommitténs Grundkurs för dig som gillar att bli full och Festmetoden samt Mobilisering mot Narkotikas Det finns många anledningar att inte testa knark. Förutom att kampanjerna framstår som nyskapande står de också i särklass beträffande omfattning och intensitet. De har fått stor uppmärksamhet i landet och stora delar av ungdomspopulationen har blivit exponerade för dem. En utvärdering av Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor (USK) visar till exempel att ungefär 8 av 10 svenska ungdomar i åldrarna år hört talas om Festmetoden (USK 2006). Material och metod Det datamaterial som ligger till grund för granskningen är som nämndes Alkoholkommitténs kampanj Grundkurs för dig som gillar att vara full samt Festmetoden och Mobilisering mot Narkotikas kampanj Det finns många anledningar att inte testa knark och därtill relaterat informationsmaterial. Granskningen innefattar primärt skriftligt material (tryckt såväl som elektroniskt). Materialet inhämtades från Alkoholkommitténs hemsida (www. alkoholkommitten.se) och Mobilisering mot Narkotikas hemsida (www.mobilisera.se). Delar av materialet var utlagt på dessa hemsidor, medan annat material beställdes via nämnda hemsidor. Både Alkoholkommittén och Mobilisering mot Narkotika är numera nedlagda (fr.o.m ) inklusive hemsidorna (fr.o.m ) men materialet finns att tillgå på Statens Folkhälsoinstituts hemsida (www.fhi.se). Granskningen genomfördes i två steg. I ett första steg gjordes en översiktlig genomgång av kampanjernas innehåll utifrån ett för ändamålet konstruerat tolkningsschema (se tabell 1). Vid utformningen av detta schema konsulterades tillgängliga klassifikationsscheman beträffande drogförebyggande massmediekampanjer (se t.ex. Beaudoin 2002; Goldman & Glanz 1998) såväl som övrig relevant litteratur om innehåll och utformning av drogförebyggande kampanjer. Kriterier som beaktades vid utformningen av schemat var bland annat kampanjinnehåll, målsättning, förhållningssätt till alkohol och droger, förhållningssätt till mottagarna, ton (t.ex. objektivt eller känslomässigt) 7

4 Tabell 1. Tolkningsschema för de tre massmediekampanjerna Grundkurs för dig som gillar att bli full Festmetoden Det finns många anledningar att inte testa knark Avsändare Alkoholkommittén Mobilisering mot Narkotika 1 Huvudsaklig målgrupp år år år under år Kampanjmål Total avhållsamhet () Minskad konsumtion Påverka attityder Kanal Tryck Film Internet Radio Annat (t.ex. affischer) Mediator 2 Negativa föreställningar () Positiva föreställningar () Personliga brister Annat Förhållningssätt, alkohol el. narkotika Njutning/roligt Riskfyllt () Moraliskt fel Deglamoriserande Förhållningssätt, mottagare Njutningssökare Omedvetna om risker Vanliga människor Personliga brister Differentiering, risker Ja Konsekvenser, typ Sociala Hälsomässiga Psykiska Beroende, delvis Ton Objektivt/neutralt Känslomässigt Dramatiskt Stil (språk, design etc.) Ungdomlig Myndighetsaktig Moraliserande, delvis 1 I kampanjmaterialet är avsändaren också Det finns många anledningar att inte testa knark. Ansvarig för kampanjen var emellertid Mobilisering mot Narkotika, varför Mobilisering mot Narkotika här beskrivs som avsändare. 2 Med mediatorer avses de faktorer som kampanjerna försöker förändra för att uppnå beteendeeffekter. 8 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 och stil (ungdomlig eller myndighetsaktig) samt primära medierande variabler, dvs. faktorer som kampanjerna försökte påverka för att uppnå de fastställda målen. Eventuella kopplingar till traditionellt preventivt arbete 1 beaktades också vid konstruktionen av tolkningsschemat. För att möjliggöra denna koppling konsulterades klassifikationer av befintliga preventiva åtgärder och handlingsteoretiska antaganden bakom dessa (Hansen 1993). På basis av de slutsatser som drogs i den översiktliga granskningen gjordes en närgranskning av respektive kampanj. Resultaten från den initiala granskningen styrde inriktningen på närgranskningen. Men medan den första granskningen huvudsakligen beaktade vad-frågor riktades uppmärksamheten mot hur-frågor i det andra steget. Närgranskningen syftade således till att visa på hur frågor gällande trovärdighet och sätt att uppnå effekter hanterades i kampanjerna. Detta avsåg bland annat argumentation bakom kampanjinnehåll, och tänkbara skäl till varför kampanjerna var utformade som de var. Jämfört med den initiala analysen lades större tyngdpunkt på tolkning av materialet i detta steg. Medan den övergripande granskningen huvudsakligen var deskriptiv, syftade det andra steget delvis till att söka förklara utformningen på kampanjerna. Utöver att fungera som ett styrningsinstrument för analyserna i steg två bedömdes också rimligheten av det ursprungliga tolkningsschemat utifrån djupanalysen. Genomgående i analyserna rådde därför en växelverkan mellan resultaten från den första och andra granskningen. I de fall det ursprungliga tolkningsschemat visade sig bristfälligt reviderades detta. Dessa revideringar testades sedermera igen mot resultaten av djupanalysen. De resultat som presenteras nedan är baserade på den slutgiltiga analysen i steg två. Resultat QQ Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet alltför väl att många människor har upplevt några av sina roligaste stunder tillsammans med alkohol. (Grundkurs för dig som gillar att bli full [broschyr]) Så inleds kampanjen Grundkurs för dig som gillar att bli full (i fortsättningen kallad Grundkurs ) som gick ut i dagspressen våren och sommaren Avsändare var Alkoholkommittén, en kommitté tillsatt av regeringen under 2001 i syfte att samordna de alkoholpolitiska insatserna mot alkoholens skadeverkningar. Anslaget i kampanjen är tydligt: människor uppmanas inte att avhålla sig från alkohol utan i stället att iaktta försiktighet så att de inte blir beroende eller får andra problem. Genom att påtala att många människor har upplevt några av sina roligaste stunder tillsammans med alkohol tillkännages att njutning är ett reellt motiv till alkoholkonsumtion. Genom denna öppning är det uppenbart att kampanjen strävar efter att framstå som trovärdig man förstår att människor tycker om att dricka alkohol och att detta i sig inte är omoraliskt. Ett genomgående tema i Grundkurs är just frånvaron av moraliska pekpinnar, eller snarare ett försök att framstå som icke-moraliserande. Det är också uppenbart att Alkoholkommittén i kampanjen strävar efter att inte uppfattas som en typisk myndighet med ett därtill relaterat förhållningssätt. Språkbruket är genom- 9

6 gående lättsamt och icke-byråkratiskt. På ett ställe skrivs till exempel att det finns en massa folk som mår finemang under berusning. Som upplever att dom blir roligare, modigare, gladare, snyggare. Som älskar själva ruset. (Grundkurs [broschyr]). Sättet att hantera njutningsrelaterade motiv i Grundkurs förefaller enbart vara kopplade till trovärdighetsaspekter. Det medges att många människor tycker om att dricka alkohol för att övrigt innehåll skall uppfattas som trovärdigt. Inga försök görs att motsäga giltigheten hos detta motiv. Man säger inte att människor har fel om de tycker om att dricka alkohol. I så måtto är inte njutning ett motiv som kampanjen söker påverka för att minska konsumtionen riktas i stället fokus på andra faktorer. Trots att upplägget i Grundkurs i flera bemärkelser är innovativt finns det starka kopplingar till traditionella preventionskampanjer. Som så ofta är fallet förlitar sig kampanjen på värdet av riskinformation. Den information som presenteras är dock oftast objektiv snarare än propagandistisk. Skälet därtill har sannolikt också att göra med trovärdighetsaspekter. Särskilt den skolbaserade drogundervisningen har kritiserats för att bedriva orimlig skräckpropaganda. Genom att förlita sig på värdet av objektiv riskinformation antar Grundkurs att människor är rationella beslutsfattare som agerar i linje med den information de har tillgång till (jfr Cook & Bellis 2001). Välinformerade individer förmodas vara mindre benägna att konsumera alkohol på ett riskfyllt sätt. Att det ofta saknas kunskap om riskerna är ett antagande som genomsyrar Grundkurs : Men vad få människor känner till är vilken risk just dom själva har att drabbas av alkoholproblem. Något som alla borde tycka var intressant. Det finns alltså saker som du förmodligen inte vet om och som har direkt med din egen risk att göra. Därför tänkte vi berätta rätt upp och ner hur det är. (Grundkurs [broschyr]) Den information som presenteras är förhållandevis specifik. Man undviker att tala om risker i allmänhet och försöker i stället göra individen medveten om den personliga risken: Vi intalar oss nog alla att alkoholproblem drabbar andra människor. Inte starka, sociala och utåtriktade personer (som vi själva är). Problemet är att det inte är sant. Ingenting tyder på att det bara är ensamma, svaga eller olyckliga människor som blir alkoholister. Alkisarna man ser på parkbänkar tycks visserligen vara allt det där. Men dom är ingen representativ grupp. Dom syns rätt väl. Men dom utgör bara några få procent av landets alkoholister. (Grundkurs [broschyr]) Av citatet framgår att Alkoholkommittén vill öka mottagarnas medvetenhet om den personliga risken. Även om det påtalas att vissa individer har större risk är det få som kan friskriva sig från risken att bli beroende. Mottagarna förväntas tro (innan de exponeras för kampanjen) att risken för vanliga människor att bli alkoholister är minimal. Deras riskuppfattningar förväntas vara förvrängda. På ett ställe skrivs också att det är lika farligt att dricka alkohol för att det är kul som för att dränka sina sorger (Grundkurs [broschyr]). Det står också att många som börjar med att festa på helgerna senare fastnar i ett be- 10 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 roende. Alkoholism kan i princip drabba alla som dricker alkohol, även om den individuella risken varierar. Genom denna koppling framträder en form av inkörsports-argument som ofta är vanliga i drogpreventiva sammanhang, särskilt när det gäller illegala droger. QQFestmetoden I likhet med Grundkurs genomsyras Festmetoden av en syn på mottagarna som njutningssökare. Att unga människor tycker om att festa är ett av de tydligaste kännetecknen för denna kampanj. Detta indikeras redan av namnet på kampanjen. Likheten med Grundkurs återfinns också i det faktum att total avhållsamhet knappast är syftet med kampanjen. I stället riktar Festmetoden in sig på att lära unga människor att dricka mindre alkohol de skall lära sig att festa bättre och mindre riskfyllt. Syftet var således att få människor att optimera kvaliteten på festandet. För att uppnå detta syfte tillämpades flera olika kommunikationskanaler. Både tryckt och elektroniskt material användes, såväl som kortare filmer avsedda för biografer och TV (filmerna kunde också ses och beställas kostnadsfritt på Internet, Webbplatsen marknadsfördes också via reklam i flera TV-kanaler, genom annonser i kvällspress, studenttidningar och på utomhustavlor samt via inom åldersgruppen populära webbplatser. Festmetoden innehåller tre knep för att festa smartare: 1. Du ser till att du får kul inte spriten 2. Drick varannan vatten 3. Sluta dricka när du har som roligast Det huvudsakliga innehållet i den första punkten är att det inte går att förlita sig på alkohol för att få en kul kväll. Festmetoden är tydlig i det att människors förväntningar inverkar på deras dryckesvanor. Positiva förväntningar antas leda till större drickande. På hemsidan (www. festmetoden.se), till exempel, ingår ett förväntningstest gällande alkohol. Introduktionen till testet beskrivs så här: Det är många som sitter på fredagseftermiddagen och tänker på hur god den första ölen kommer att vara senare under kvällen. Inget fel i det, men man ska se till så att man inte har för stora förväntningar på alkoholen. Spriten kan bidra till att man mår bra och har trevligt, men det är inte bra om det är en självklar förutsättning (www. festmetoden.se) Testet består av 15 frågor som täcker 5 förväntningsdimensioner (förstärkt sex, vällust, självsäkerhet, avslappning samt aggression). Svaren på frågorna illustreras grafiskt för var och en av dessa dimensioner i form av staplar som visar huruvida förväntningarna är låga, höga eller någonstans däremellan. För var och en av dimensionerna ges en kortare beskrivning. För vällust står till exempel följande: Får du ett högt resultat här betyder det helt enkelt att du mår bra av att dricka alkohol Samtidigt finns det ju risk att man dricker mer ofta om man tycker det är skönt att vara full. En person som får högt resultat här gör klokt i att vara observant på sitt drickande. Risken finns att man tycker om alkohol lite väl mycket. (www.festmetoden. se) Liknande upplägg gäller för merparten av förväntningsdimensionerna. Beskrivningen inleds med ett erkännande av att 11

8 det inte är konstigt att ha dylika förväntningar, men att man bör iaktta försiktighet i förhållande till vilka konsekvenser dessa kan leda till. Att människor dricker alkohol för att öka självsäkerheten beskrivs som förhållandevis normalt, men också att detta går över när berusningen avtar och att man dagen därpå när man är bakfull ofta känner sig ynkligare än någonsin (www.festmetoden.se). Människor som har höga förväntningar på att bli avslappnade av att dricka alkohol varnas för att orosmomenten knappast försvinner bara för att man dricker (www.festmetoden. se) och så vidare. Drivkraften bakom förväntningstestet är således att först tillkännage realiteten hos positiva förväntningar på alkohol i en icke-moraliserande ton, för att därefter varna människor om riskerna med dessa förväntningar. I likhet med Grundkurs förlitar sig Festmetoden på värdet av att informera människor om saker de på förhand inte är medvetna om. Via denna inriktning försöker kampanjen förändra styrkeförhållandet mellan positiva och negativa uppfattningar om alkohol; positiva sidor tillkännages men kampanjen försöker att minska omfattningen på dessa via information om negativa effekter av positiva förväntningar på alkohol. I detta avseende får Festmetoden delvis ses som nyskapande. Syftet med information är inte att informera om skadorna med alkohol utan om de risker som är förenade med positiva förväntningar. I likhet med Grundkurs försöker Festmetoden lägga sig på samma nivå som mottagarna. Framställningen är förhållandevis ungdomlig, och frånvaron av ett myndighetsaktigt språkbruk är påfallande. Kampanjen söker tala till målgruppen på dess eget sätt. Detta genomförs utöver valet av språkbruk via en ungdomlig design på kampanjmaterialet. Materialet är genomgående lättsamt; informationen presenteras i flerfärg och pratbubblor tilllämpas flitigt. QQ Det finns många anledningar att inte testa knark Kampanjen Det finns många anledningar att inte testa knark (från och med nu Det finns många ) initierades under 2003 av Mobilisering mot Narkotika. Mobilisering mot Narkotika är namnet på den av regeringen tillsatta narkotikapolitiska samordnarens kansli, tillsatt under 2002 och underställd socialdepartementet. Under de dryga fem och ett halvt år som den narkotikapolitiska samordnaren har varit tillsatt har den haft i uppdrag att genomföra regeringens narkotikapolitiska handlingsplaner (Prop. 2001/02:91; Prop 2005/06: 30) och att samordna nationella narkotikapolitiska insatser. Mobilisering mot Narkotika har således spelat en aktiv roll i den nationella narkotikapolitiken, och också genomfört flera uppmärksammade initiativ. Det finns många är ett av de mer uppmärksammade initiativen. Det övergripande syftet med kampanjen är att få unga människor att säga nej till narkotika. För att uppnå detta mål har kampanjen haft som målsättning att bibehålla och exploatera målgruppens negativa attityder till narkotika. (Det finns många... [broschyr]). I likhet med Alkoholkommitténs kampanjer Grundkurs och Festmetoden intar denna kampanj, uppbackad av forskning i hälsokommunikation, positionen att skrämselpropaganda är verkningslöst och i värsta fall ger bumerangeffekter, dvs. att åsikter polariseras eller att 12 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 drogliberaler stärks i sin uppfattning. (Det finns många [broschyr]). Det är uppenbart att Mobilisering mot Narkotika vid utformningen av kampanjen strävat efter att inte uppfattas som en tydlig exponent för det sätt varpå narkotikapolitiska initiativ typiskt sett genomförts i Sverige. Sveriges narkotikapolitik har under lång tid utmärkts av ett kraftigt moraliskt fördömande av narkotikaanvändning (Lenke & Olsson 1999). Även om kampanjen är tydlig i det att människor skall avhålla sig från narkotikaanvändning undviker man moraliska pekpinnar, eller snarare strävar efter att ingjuta budskapet hos mottagarna att man undviker detta. Det faktum att kampanjen förmedlar budskapet att narkotikaanvändare i förlängningen stöder krig, prostitution och kriminell verksamhet visar emellertid att en moralisk dimension är närvarande i kampanjen. Ett annat påfallande drag är frånvaron av en myndighetsaktig framtoning; Det finns många är avsändare för kampanjen, inte Mobilisering mot Narkotika. Skälet därtill är uttryckligen att en myndighetsavsändare troligen [skulle] skrämma mer än hjälpa. (Det finns många [broschyr]). På samma sätt som de andra två kampanjerna kännetecknas Det finns många av ett erkännande av festmotiv bakom narkotikaanvändning. Här skiljer sig kampanjen från det traditionella sättet att förhålla sig till narkotikaanvändning i Sverige, där det länge var omöjligt att säga något positivt om narkotika (Boekhout van Solinge 1997). Det har ofta sagts att allt bruk av narkotika likställs med missbruk i Sverige, men detta är knappast något som kan utläsas ur kampanjen. I likhet med den framväxande forskningen om rekreationell narkotikaanvändning (se t.ex. Parker et al. 1998) ses ungdomars narkotikaanvändning inte nödvändigtvis som något patologiskt, utan snarare som ett livsstilsval bland andra: Att festknarka eller inte är att konsumera en livsstil, precis som att välja vilka kläder man ska ha på sig eller vilken musik man tycker om. I kampanjen agerar [vi] konsumentupplysare i en värld där allt kan konsumeras Unga vuxna tror inte på gammaldags skrämselpropaganda, att så fort man testar hasch, slutar det med en kanyl i armen på en offentlig toalett. (Det finns många [broschyr]) Citatet visar att kampanjen uppfattar ungdomar som rekreationella konsumenter av narkotika snarare än som sociala offer och att de också är förhållandevis förtrogna med fenomenet narkotika. Det faktum att man säger att skrämselpropaganda avfärdas innebär med nödvändighet att ungdomar antas vara förhållandevis förtrogna med narkotikan, dess risker och också känner till andra sanningar om den. Utöver ett tillkännagivande av att många ungdomar kopplar samman narkotikan med positiva sidor dvs. en avvikelse från det traditionella sättet att beskriva narkotika är också utformningen av kampanjen allt annat än myndighetsaktig. Det är uppenbart att Mobilisering mot Narkotika strävat efter att förpacka materialet på ett för ungdomar (förmodat) tilltalande sätt. Ansvarig för utarbetandet av kampanjen var kommunikationsbyrån Futurniture. På Futurnitures hemsida (www.futurniture.se) beskrivs viktiga steg som togs vid utarbetandet av kampanjen. Där betonas till exempel just vikten av att 13

10 inte tillämpa skrämselpropaganda och pekpinnar. En intressant aspekt som inte beskrivs i Mobilisering mot Narkotikas eget informationsmaterial är att kampanjen uttryckligen inte skulle syfta till att få unga människor att sluta använda narkotika; man skulle i stället vända sig till de drygt 90 % av Sveriges unga vuxna som är emot knark och ge dem argument för att fortsätta tacka nej. (www. futurniture.se). I Mobilisering mot Narkotikas eget material, å andra sidan, beskrivs målgruppen som unga vuxna i åldern 18 till 25 år, som inte har narkotikaproblem eller är i överhängande fara att få det. De har en neutral eller negativ inställning till narkotika. (Det finns många [broschyr]). Dessa något disparata beskrivningar medför en viss osäkerhet om vilken kampanjens målgrupp egentligen är. Trots att kampanjen inte riktar in sig på narkotikaanvändare (eller möjligtvis missbrukare, jfr oklarhet om målgruppen), är det intressant att notera att kampanjen understryker att många unga människor förbinder narkotika med positiva sidor. Om man enbart riktar in sig på unga människor som inte har en positiv inställning till narkotika, varför nämna detta? Minst två tänkbara förklaringar kan nämnas. Den första är att kampanjen förmodar att även vissa av dessa ungdomar kopplar samman narkotika med positiva sidor, eller åtminstone hört talas om denna koppling. Även om vissa ungdomar inte rör sig i kretsar där narkotikan har positiva konnotationer får man förmoda att de stött på denna koppling. Inom vissa musikgenrer, till exempel, förekommer positiva referenser till narkotika förhållandevis ofta (Roberts et al. 1999). För att uppfattas som trovärdig är kampanjen därför tvungen att nämna detta. Den andra är, givet att syftet med kampanjen är att ge ungdomar skäl till att säga nej till narkotika, att förbereda ungdomarna på eventuella motargument till att säga nej. Därvid tillkännager Det finns många att det finns både positiva och negativa sidor med att använda narkotika, men att det finns fler anledningar att inte testa. Detta kan ses som ett genomgående upplägg i samtliga kampanjer: man försöker ingjuta föreställningen att det visserligen kan finnas positiva sidor med droganvändning, men att dessa väger lättare än de negativa sidorna. Om man betraktar de uppfattade nettoeffekterna 2 av att använda droger som ett kontinuum där den ena polen utgörs av mycket större negativa nettoeffekter och den andra polen utgörs av mycket större positiva nettoeffekter kan man säga att samtliga kampanjer strävar efter en förskjutning mot den negativa ändpunkten. Det finns många förmedlades via flera olika kommunikationskanaler. Såväl t.ex. en Internet-site (www.knarkärbajs. nu), utomhusreklam, annonser, kortfilmer avsedda för TV och bio, radioreklam som TV-sända ungdomsdebatter användes för att förmedla budskapet. Det finns många har också förmedlats i anslutning till olika evenemang som Hultsfredsfestivalen, Göterborgskalaset, Malmökalaset och Arvikafestivalen. Lanseringen av kampanjen skedde i anslutning till Hultsfredsfestivalen 2003, där till exempel gratis kampanjkläder delades ut. Gratis dekaler, foldrar, banderoller, flaggor och affischer, till exempel, har också delats ut i olika sammanhang. Exempel på meddelanden som kommuniceras via dessa är Polisen kan inte ta mig, Fred på jorden, Jag är såå fräsch och Jag är supersnabb. 14 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 Dessa positiva värden understryker kampanjnamnet anledningarna att inte använda narkotika är otaliga. Genom att gratis dela ut dylikt material skiljer sig Det finns många från Alkoholkommitténs kampanjer. Genom upplägget fördes kampanjinnehållet också ut på gatuplanet kampanjen marknadsfördes delvis av ungdomarna själva. Diskussion och slutsatser Njutning och hedonism förstådda i vid mening har över de senaste femtio åren kommit att spela en alltmer central roll i det (sen)moderna samhället (Bell 1976; Sulkunen 1997). Denna utveckling har medfört en betydande reduktion av möjligheterna till traditionella moraliska diskurser (de moraliska doktriner som återstår tycks i allt väsentligt vara relaterade till försvaret av individens autonomi). Den förändring i språkbruk och form hos de tre preventionskampanjer som vi identifierat i det föregående framstår som relativt tydliga exempel på en anpassning till denna förändring; för att erhålla trovärdighet i en värld där njutning och konsumism står högt på dagordningen måste rekreationella motiv till alkohol- och droganvändning erkännas samtidigt som moraliska utsagor i stor utsträckning utmönstras. En viktig bakgrund till vårt intresse för de aktuella kampanjerna står att finna i den kritik som från forskarhåll har riktats mot befintliga preventionsåtgärder. En del forskare har gjort gällande att preventionen typiskt sett adresserar fel variabler och därtill ofta har problem med trovärdigheten. Det kan vara värt att komma ihåg att den senaste, systematiskt utvecklade preventionsansatsen riktad mot ungdomar utarbetades i början av 1980-talet (Hawks et al. 2000). Preventionsåtgärder baserade på den s.k. socialt inflytandemodellen (social influence approach) har många företrädare idag, men man kan ställa sig tveksam till vissa av dess utgångspunkter. Ett grundantagande är att ungdomar inte vill använda droger; att många ändå gör så hänförs till en bristande förmåga att motstå socialt inflytande (se t.ex. Botvin et al. 1995). I motsats till denna syn visar en växande forskning på betydelsen av rekreationella motiv bakom alkohol- och övrig droganvändning bland dagens droganvändare (se ovan). Detta indikerar att njutningsmotiv är en tänkbar måltavla för den nutida preventionen. En central fråga är dock hur detta lämpligast görs (Karlsson kommande). Vår granskning av kampanjerna visar på några tydliga tendenser. Samtliga tre kampanjer lyfter fram positiva sidor hos droganvändning. Detta görs inte för att söka förändra mottagarens perception av dessa, utan för att öka kampanjens trovärdighet. En genomgående tendens är önskan att inte uppfattas som moraliserande och myndighetsaktig, utan snarare som en samtalspartner till ungdomarna. Positiva sidor hos alkohol- och narkotikaanvändning tillkännages för att visa att man ligger på samma nivå som ungdomarna man vet att det kan vara roligt att dricka alkohol eller använda andra droger. Att säga något annat skulle vara att uppfattas som icke-trovärdig. I denna mening kan de tre kampanjerna, åtminstone delvis, betraktas som exponenter för det s.k. governmetality-perspektivet (Lupton 2000) då de förlitar sig på en modell där individen som en rationell konsument skall internalisera de expertråd som förmedlas. Därmed är dock inte sagt att en dylik 15

12 internalisering av expertkunskaperna de facto kommer till stånd (Bergmark 2004). Tendensen till att i preventionskampanjer utgå från ett rationellt perspektiv på individen är ingalunda något som är specifikt för alkohol- och drogområdet. I princip alla folkhälsoinriktade kampanjer är uppbyggda på ett dylikt perspektiv och mer än så; förväntningarna på rationalitet (och därmed också intentionalitet) kan beskrivas som den mest grundläggande regeln för allt handlande i ett (sen)modernt samhälle (Brunsson 2006). Det som är specifikt för alkohol- och drogområdet är snarast dess historiska kontext i den bemärkelsen att det tidsmässiga avståndet till en påtaglig närvaro av en moralisk diskurs inte är särskilt stort. Till skillnad från upplysningar avseende vilken sorts mat som ger oss bästa möjliga hälsa måste en nutida informationskampanj kring alkohol- och droganvändning för att vara trovärdig också aktivt signalera att den inte är uttryck för ett moraliskt perspektiv. Den måste vara konsumentinformation av högsta potens som kan iscensättas i enlighet med mottagarens preferenser och intentionalitet. Att uppfattas som trovärdig är ett nödvändigt, men dock inte tillräckligt villkor, för potentiellt effektiva förebyggande åtgärder. Ett kännetecken hos alla potentiellt effektiva sociala interventioner är att de försöker förändra variabler som är relaterade till det utfall som skall förebyggas. I detta avseende skiljer sig de analyserade kampanjerna åt. Grundkurs förlitar sig uteslutande på värdet av information. Den förmedlade informationen är genomgående av det faktiska snarare än av det propagandistiska slaget. Genom att öka människors kunskap om riskerna förmodas berusningsdrickandet minskas. Festmetoden intar en annan position. Den appellerar delvis till de fördelar ett minskat drickande har för individens festupplevelse (de tre tipsen) och delvis till behovet av att känna till potentiellt riskfyllda förväntningar på alkohol (förväntningstestet). Den njutningssökande individen ses mer eller mindre som en konstant. Drivkraften är så att säga att övertyga människor om att ett minskat drickande optimerar kvaliteten på utekvällarna. Medan Grundkurs antar att riskundvikande är ett överordnat värde hos människor antar Festmetoden att njutningssökande är det. I detta fall appellerar man alltså inte till en riskundvikande individ utan till en individ som tillskriver njutning stor vikt. Det finns många, slutligen, strävar efter att förebygga narkotikaanvändning genom att ge ungdomar skäl att säga nej till narkotika. Denna kampanj förmedlade också information om negativa sidor med narkotika. Analysen ger således vid handen att en palett medierande faktorer beaktas i kampanjerna notera dock igen att positiva motiv i sig inte beaktas som en förändringsbar måltavla i någon av kampanjerna. Med undantag för Festmetoden skulle man därför kunna säga att kampanjerna i mångt och mycket kännetecknas av gammalt innehåll i ny form kampanjerna är förpackade på ett nytt sätt men det sätt varpå de förväntas uppnå effekt går via gamla och välkända mediatorer. Idén om att ungdomar skall lära sig att säga nej till droger har till exempel förekommit länge i U.S.A. Det kanske tydligaste exemplet på detta är kampanjen Just Say No som sändes flitigt i amerikansk TV under och 1990-talen. En skillnad från den 16 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 amerikanska kampanjen är emellertid att Det finns många appellerar till unga människors rationalitet snarare än till deras förmåga att motstå grupptryck. Trots de inbördes skillnaderna kännetecknar denna appell i mångt och mycket samtliga tre kampanjer. Grundkurs säger att det är oförnuftigt att dricka sig berusad givet riskerna med detta; Festmetoden säger att det är oförnuftigt att dricka mycket alkohol då detta är ett suboptimalt sätt att uppnå maximal njutning; Det finns många säger, helt enkelt, att det är oförnuftigt att använda narkotika med tanke på hur många fördelar det finns med att inte göra detta. (Man blir inte tagen av polisen, man stöder inte krig, prostitution och barnarbete, etc.). En rimlig slutsats är därför att samtliga tre kampanjer vilar på en övergripande bristmodell beträffande orsakerna till berusningsdrickande och narkotikaanvändning: unga människor dricker sig berusade och använder narkotika för att de inte inser de negativa konsekvenserna av detta. Kopplingen till traditionellt drogförebyggande arbete är därvid påtaglig; denna syn har haft ett väsentligt inflytande på drogpreventionen sedan de första stegen togs under 1960-talet (jfr Cuijpers 2003); uppenbarligen fortgår detta inflytande. Avslutningsvis skall nämnas att studien inte fokuserat på hur ungdomarna själva uppfattar kampanjerna. Ett viktigt uppdrag för fortsatt forskning är att analysera hur trovärdiga den här typen av kampanjer uppfattas som. En central fråga att undersöka är huruvida kampanjer som tillkännager njutningsrelaterade motiv till alkohol- och narkotikakonsumtion uppfattas som mer trovärdiga än kampanjer som inte gör det. En annan viktig fråga för framtida forskning har att göra med giltigheten hos de antaganden som kan återfinnas i kampanjerna beträffande de grunder varpå unga människor handlar. Hur väl stämmer antagandet om att ungdomarna dricker sig berusade och använder narkotika för att de inte inser de negativa konsekvenserna av detta med ungdomarnas egna uppfattningar? Patrik Karlsson, Fil.dr Addiction Research Group Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Stockholm, Sverige E-post: Anders Bergmark, Professor Addiction Research Group Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Stockholm, Sverige E-post: NOTER 1) Med traditionellt preventivt arbete avser vi här åtgärder som typiskt sett utgår från antagandet att individer använder alkohol och narkotika på grund av diverse brister (Karlsson 2006). Vanliga utgångspunkter är till exempel att lågt självförtroende, bristande förmåga att motstå grupptryck och bristande riskmedvetenhet ökar risken för alkohol- och narkotikaanvändning. 2) Med nettoeffekter avses här balansen mellan den samlade uppsättningen positiva respektive negativa effekter av droganvändning. Negativa nettoeffekter avser att de negativa sidorna överväger de positiva sidorna. Positiva nettoeffekter avser att de positiva sidorna överväger de negativa 17

14 sidorna. Ju närmare man kommer respektive ändpunkt på det tänkta kontinuumet, desto större är de negativa respektive positiva nettoeffekterna. REFERENSER Ashton, M. (2005): Boomerang ads. Drug and Alcohol Findings 14: Beaudoin, C.E. (2002): Exploring antismoking ads: Appeals, themes, and consequences. Journal of Health Communication 7 (2): Bell, D. (1976): The cultural contradictions of capitalism. London: Heinemann Bergmark, A. (2004): Risk, Pleasure and Information notes on the discursive space of prevention. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 21 (English supplement): 7 16 Boekhout van Solinge, T. (1997): The Swedish drug control system. An in-depth review and analysis. Amsterdam: Cedro Botvin, G.J. & Schinke, S. & Orlandi, M.A. (1995): School-based health promotion: substance abuse and sexual behavior. Applied & Preventive Psychology 4 (3): Brunsson, N. (2006): The Mechanisms of Hope Maintaining the Dream of the Rational Organization. Copenhagen: Copenhagen Business School Press Cook, P.A. & Bellis, M.A. (2001): Knowing the risk: relationships between risk behaviour and health knowledge. Public Health 115 (1): Coggans, N. & McKellar, S. (1994): Drug use amongst peers: peer pressure or peer preference? Drugs: Education, Prevention and Policy 1 (1): Coggans, N. & Watson, J. (1995): Drug education: approaches, effectiveness and implications for delivery. Edinburgh: Health Education Board of Scotland Cuijpers, P. (2003): Three decades of drug prevention research. Drugs: Education, Prevention & Policy 10 (1): 7 20 Goldman, L.K. & Glanz, S.A. (1998): Evaluation of antismoking advertising campaigns. Journal of the American Medical Association 279 (10): Hansen, W.B. (1993): School-based alcohol programs. Alcohol Health & Research World 17 (1): Hawks, D. & Scott, K. & McBride, N. (2000): Prevention of psychoactive substance use. A selected review of what works in the area of prevention. Geneva: World Health Organization Hornik, R. & Maklan, D. & Cadell, D. & Prado, A. & Barmada, C. & Jacobsohn, L. & Orwin, R. & Sridharan, S. & Zador, P. & Southwell, B. & Zanutto, E. & Baskin, R. & Chu, A. & Morin, C. & Taylor, K. & Steele, D. (2002): Evaluation of the National Youth Anti- Drug Media Campaign: fourth semi-annual report of findings. Rockville, MD/Pennsylvania: Westat/Annenberg School for Communication Karlsson, P. (2006): Margins of prevention. On older adolescents positive and negative beliefs about illicit drug use. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work Karlsson, P. (kommande): Skolbaserad drogundervisning. Angreppssätt, påvisade effekter och framtida utmaningar. I: Billinger, K. & Hübner, L. (red.): Samhällsvetenskapliga perspektiv på alkohol och narkotika (Preliminär titel). Malmö: Gleerups Kelder, S.H. & Maibach, E. & Worden, J.K. & Biglan, A. & Levitt, A. (2000): Planning and initiation of the ONDCP National Youth Anti-Drug Media Campaign. Journal of Public Health Management and Practice 6 (3): Lenke, L. & Olsson, B. (1999): Swedish drug policy in perspective. I: Derks, J. & van Kalmthout, A. & Albrecht, H.-J. (eds.): Current and future drug policy studies in Europe. Problems, prospects and research methods. Freiberg: Edition Iuscrim Lupton, D. (2000): Risk and sociocultural theory new directions and perspectives. New York: Cambridge University Press Orwin, R. & Cadell, D. & Chu, A. & Kalton, G. & Maklan, D. & Morin, C. & Piesse, A. & Sridharan, S. & Steele, D. & Taylor, K. & Tracy, E. (2006): Evaluation of the National Youth Anti-Drug Media Campaign. Rockwille, MD: Westat Paglia, A. & Room, R. (1999): Preventing sub- 18 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 stance use problems among youth: a literature review and recommendations. Journal of Primary Prevention 20 (1): 3 50 Palmqvist, R.A. & Martikainen, L.K. & Rauste von Wright, M. (2003): A moving target: reasons given by adolescents for alcohol and narcotics use, 1984 and Journal of Youth and Adolescence 32 (3): Parker, H. (2003): Pathology or modernity? Rethinking risk factor analyses of young drug users. Addiction Research and Theory 11 (3): Parker, H. & Aldridge, J. & Measham, F. (1998): Illegal leisure: The normalization of adolescent recreational drug use. London: Routledge Proposition 2001/02: 91. Nationell narkotikahandlingsplan. Stockholm: Socialdepartementet Proposition 2005/06: 30. Nationella alkoholoch narkotikahandlingsplaner. Stockholm: Socialdepartementet Roberts, D.F. & Henriksen, L. & Christensen, P.G. (1999): Substance use in popular movies and music. Washington, D.C.: Office of National Drug Control Policy Sulkunen, P. (1997): Introduction. I: Sulkunen, P. & Holmwood, H. & Radner, H. & Schulze, G. (eds.): Constructing the new consumer society. London: McMillan USK/Utrednings- och Statistikkontoret (2006): Festmetoden. En utvärdering bland åringar i Sverige. Stockholms stad: Utrednings- och Statistikkontoret Webb, E. & Ashton, C.H. & Kelly, P. & Kamali, F. (1996): Alcohol and drug use in UK university students. Lancet 348 (9032): West, P. & Sweeting, H. (1997): Lost souls and rebels : a challenge to the assumption that low self-esteem and unhealthy lifestyles are related. Health Education 97 (5):

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits samverkan mellan olika aktörer kring World Aids Day (WAD) i Göteborg. Aktörerna har

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

IQ RAPPORT 2010 SOMMARBLOGG I VÅTT & TORRT. Sommarblogg i vått & torrt 90 dagar utan alkohol

IQ RAPPORT 2010 SOMMARBLOGG I VÅTT & TORRT. Sommarblogg i vått & torrt 90 dagar utan alkohol IQ RAPPORT 2010 SOMMARBLOGG I VÅTT & TORRT Sommarblogg i vått & torrt 90 dagar utan alkohol 90 dagar utan alkohol Bakgrund IQ fick i mitten av april ett mail av två 23-åriga tjejer, Sanna Waxin och Elin

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Söderslättsgymnasiets studentvecka. Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar

Söderslättsgymnasiets studentvecka. Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar Söderslättsgymnasiets studentvecka Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar Om Festmetoden Film och webbplats som Alkoholkommittén lanserade 2005. Riktad till unga vuxna i åldern 18-25

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ1131, Alkohol- och narkotikamissbruk-teoretiska perspektiv och sociala interventioner, 7,5 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse - Theoretical Perspectives and Social

Läs mer

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Om drogrelaterade skador

Om drogrelaterade skador Den internationella legaliseringsdebatten Om drogrelaterade skador Att narkotikan hittills har varit illegal beror till stor del på att psykoaktiva substanser är potentiellt skadliga. Att väcka frågan

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners RECENSION Ann-Mari Sellerberg Ann-Mari Sellerberg, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet ann-mari.sellerberg@soc.lu.se Anna Hedenus: At the end of the rainbow. Post-winning

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER

HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER 1 Vad är sociala medier? Sociala medier är kanaler där användare själva kan skapa innehållet, kommentera och diskutera med varandra. Det omfattar inte bara texter utan även

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

www.hundraprocent.com

www.hundraprocent.com www.hundraprocent.com Enkätstudie bland tränande på gym i Stockholms län Andelen män som använt aas någon gång, senaste månaden, senaste 30 dagarna och blivit erbjudna att köpa/prova aas uppdelat på olika

Läs mer

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation All information och kommunikation ska vara: korrekt tydlig och begriplig trovärdig lättillgänglig

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

The Costly Pursuit of Self Esteem

The Costly Pursuit of Self Esteem The Costly Pursuit of Self Esteem Vad är självkänsla för dig? Vad gör du för att öka den? Definition av självkänsla Självkänsla? Självförtroende? Oxford Dictionary of Psychology 2009 Self esteem (självkänsla)

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

DPP. DrogPolicyProgrammet

DPP. DrogPolicyProgrammet DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Arkivteori: Utvecklingen av Records Continuum Vad har det med Sverige att göra? Professor Karen Anderson I samverkan med Fil dr Lars-Erik Hansen

Arkivteori: Utvecklingen av Records Continuum Vad har det med Sverige att göra? Professor Karen Anderson I samverkan med Fil dr Lars-Erik Hansen Arkivteori: Utvecklingen av Records Continuum Vad har det med Sverige att göra? Professor Karen Anderson I samverkan med Fil dr Lars-Erik Hansen Agenda: 1. Före records continuum livscykelmodellen? 2.

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 maj 2005 B 3825-04 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART VP Offentlig försvarare och ombud: advokaten JN SAKEN Narkotikabrott,

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder

Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder Brandforsks Forskningsprogram 2012-2014 Område 2: samspelet mellan människa, teknik, organisation och samhälle Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder Bakgrund

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

Katarina Wijk, fil doktor

Katarina Wijk, fil doktor Katarina Wijk, fil doktor Universitetslektor / Ass. Professor E-mail: kwk@hig.se Pedagogiska teorier bakom ergonomiskt förändringsarbete 1. Förändringsarbete/intervention 2. Några exempel på interventioner

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas Dnr HS 2013/180 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Livsmedelsverkets Seminarium Antibiotiksresistenta bakterier i mat Uppsala, 8 December 2014 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no

Läs mer