Nya grepp i preventionsarbetet? En granskning av Alkoholkommitténs och Mobilisering mot Narkotikas massmediekampanjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya grepp i preventionsarbetet? En granskning av Alkoholkommitténs och Mobilisering mot Narkotikas massmediekampanjer"

Transkript

1 Artikel PATRIK KARLSSON ANDERS BERGMARK Nya grepp i preventionsarbetet? En granskning av Alkoholkommitténs och Mobilisering mot Narkotikas massmediekampanjer Inledning Nyligen beskrevs den mest omfattande antidrogkampanj som någonsin genomförts i USA The National Youth Anti-Drug Media Campaign som ett exempellöst slöseri med de amerikanska skattebetalarnas pengar (se Ashton 2005). Kostnaden för kampanjen har hittills vida överstigit en miljard dollar. Förutom att kampanjen inte tycks haft någon effekt på ungdomarnas attityder eller bruk av droger, har det också uppdagats att vissa inslag kan ha haft en direkt negativ inverkan (Hornik et al. 2002; Orwin et al. 2006). Resultaten är frapperande givet hur välorganiserad och sammanhållen kampanjen är. En mängd kanaler utnyttjas för att förmedla kampanjen (radio, TV, tryckpress, Internet etc.) och den teoretiska kopplingen är stark och välmotiverad (se Kelder et al. 2000). Lanseringen föregicks av närmare ett års planeringsarbete. Detta innefattade bland annat en rigorös genomgång av den empiriska litteraturen, konsultationer med mer än 200 experter inom forskarsamhället, myndigheter och andra organisationer, och mottagarundersökningar (Kelder et al. 2000). Forskningen finansierad av Vetenskapsrådet (dnr ) A B S T R A C T P. Karlsson & A. Bergmark: New approaches in prevention? An analysis of the Alcohol Committe s and Mobilization against Narcotic s massmedia campaigns AIMS To analyze how pleasure and similar recreational motives for drug use permeate and are handled in contemporary drug preventive massmedia campaigns in Sweden. DESIGN Three campaigns were included in the analysis. Two campaigns were developed by the Alcohol Committee (entitled Basic course for you who like to be drunk and The Party Method ) and one campaign by Mobilization against Narcotics (entitled There are many reasons not to try narcotics ). RESULTS Recreational motives for drug use are recognized in all three campaigns. The reason for this, it seems, is to facilitate the overall trustworthiness of the campaigns. No campaign attempts to counteract the validity of the positive sides of drug use. Instead, they try to make people aware that the negative sides of drug use far outweigh positive sides. CONCLUSION The campaigns partly employ a novel approach to dealing with drug problems but their core content resembles traditional elements in drug preventive interventions. 5

2 KEYWORDS Anti-drug campaigns, Sweden, pleasure, the Alcohol Committee, Mobilization against Narcotics. recreational drug use, approaches, comparison En del av förklaringen till varför kampanjen trots detta misslyckats kan sannolikt hänföras till att många uppfattade den som icke-trovärdig. Detta gäller särskilt dess senare del, som var delvis annorlunda utformad än den ursprungliga versionen. De första utvärderingarna (Hornik et al. 2002) påvisade ett slående, men oväntat resultat: ungdomar som blivit mer exponerade för kampanjen tenderade att vara mer positivt inställda till droger. Detta tolkades som att kampanjen hos dessa ingjutit föreställningen att droganvändning är utbrett bland ungdomar och därför mer eller mindre normalt ( Varför skulle kampanjen vara så omfattande om bara en mindre del ungdomar använder droger? ). Som en följd av detta lanserades det s.k. Marijuana-initiativet som innebar att kampanjen primärt kom att informera ungdomar om risker med droger. Att inte heller denna nysatsning har haft någon effekt (Orwin et al. 2006) hänger sannolikt samman med två faktorer: (1) att många redan hade höga riskuppfattningar och därför inte kunde påverkas och (2) att individer med initialt låga riskuppfattningar bedömde att informationen inte stämde överens med deras egna erfarenheter (Ashton 2005). The National Youth Anti-Drug Media Campaign illustrerar svårigheterna med att via massmediekampanjer eller andra preventiva åtgärder påverka ungdomars drogvanor. Mot bakgrund av de ofta nedslående resultaten har propåer framförts om behovet av att i grunden förändra utformningen av drogpreventiva åtgärder såväl som att utveckla nya förklaringsmodeller beträffande ungdomars droganvändande (se t.ex. Coggans & Watson 1995; Parker 2003). Fokus på fel variabler såväl som problem med trovärdigheten anses känneteckna de flesta befintliga åtgärder. Argumentet är inte att dessa åtgärder bygger på ovetenskapliga antaganden; det är snarare att de bygger på forskning av äldre datum. Medan tidigare forskning fokuserade på faktorer som lågt självförtroende och andra personliga brister indikerar nutida forskning att rekreationella motiv kanske är viktigare bland dagens alkohol- och droganvändare (se t.ex. Parker et al. 1998; Webb et al. 1996). En dokumenterad ökning av rekreationella motiv bakom droganvändning över tid (Palmqvist et al. 2003) ger också stöd för detta. Föreställningen att människor använder alkohol- och droger för att de har dåligt självförtroende, till exempel, har av en del avfärdats 6

3 som direkt felaktig (West & Sweeting 1997). Detsamma gäller för den utbredda föreställningen att människor använder alkohol och droger för att de inte kan motstå grupptryck (se t.ex. Coggans & McKellar 1994). Paglia och Room (1999) hävdar i en omfattande litteraturgenomgång att ett centralt problem i dagens drogprevention är att det saknas ett erkännande av att många människor använder alkohol och narkotika för att de tycker att det är kul. Coggans och Watson (1995) påtalar att drogpreventionen sällan inser att många ungdomar använder alkohol och narkotika för att de kopplar samman dessa med positiva egenskaper. Det är mot denna bakgrund föreliggande artikel avser att granska innehållet i nutida svenska alkohol- och narkotikapreventionskampanjer som kan beskrivas som nyskapande i den meningen att de innehålls- och formmässigt avviker från tidigare kampanjer. Det primära syftet med analysen är att undersöka på vilket sätt njutning och liknande rekreationella motiv hanteras i dessa kampanjer samt att undersöka om och hur övergripande trovärdighetsaspekter beaktas. De kampanjer som granskas är Alkoholkommitténs Grundkurs för dig som gillar att bli full och Festmetoden samt Mobilisering mot Narkotikas Det finns många anledningar att inte testa knark. Förutom att kampanjerna framstår som nyskapande står de också i särklass beträffande omfattning och intensitet. De har fått stor uppmärksamhet i landet och stora delar av ungdomspopulationen har blivit exponerade för dem. En utvärdering av Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor (USK) visar till exempel att ungefär 8 av 10 svenska ungdomar i åldrarna år hört talas om Festmetoden (USK 2006). Material och metod Det datamaterial som ligger till grund för granskningen är som nämndes Alkoholkommitténs kampanj Grundkurs för dig som gillar att vara full samt Festmetoden och Mobilisering mot Narkotikas kampanj Det finns många anledningar att inte testa knark och därtill relaterat informationsmaterial. Granskningen innefattar primärt skriftligt material (tryckt såväl som elektroniskt). Materialet inhämtades från Alkoholkommitténs hemsida (www. alkoholkommitten.se) och Mobilisering mot Narkotikas hemsida (www.mobilisera.se). Delar av materialet var utlagt på dessa hemsidor, medan annat material beställdes via nämnda hemsidor. Både Alkoholkommittén och Mobilisering mot Narkotika är numera nedlagda (fr.o.m ) inklusive hemsidorna (fr.o.m ) men materialet finns att tillgå på Statens Folkhälsoinstituts hemsida (www.fhi.se). Granskningen genomfördes i två steg. I ett första steg gjordes en översiktlig genomgång av kampanjernas innehåll utifrån ett för ändamålet konstruerat tolkningsschema (se tabell 1). Vid utformningen av detta schema konsulterades tillgängliga klassifikationsscheman beträffande drogförebyggande massmediekampanjer (se t.ex. Beaudoin 2002; Goldman & Glanz 1998) såväl som övrig relevant litteratur om innehåll och utformning av drogförebyggande kampanjer. Kriterier som beaktades vid utformningen av schemat var bland annat kampanjinnehåll, målsättning, förhållningssätt till alkohol och droger, förhållningssätt till mottagarna, ton (t.ex. objektivt eller känslomässigt) 7

4 Tabell 1. Tolkningsschema för de tre massmediekampanjerna Grundkurs för dig som gillar att bli full Festmetoden Det finns många anledningar att inte testa knark Avsändare Alkoholkommittén Mobilisering mot Narkotika 1 Huvudsaklig målgrupp år år år under år Kampanjmål Total avhållsamhet () Minskad konsumtion Påverka attityder Kanal Tryck Film Internet Radio Annat (t.ex. affischer) Mediator 2 Negativa föreställningar () Positiva föreställningar () Personliga brister Annat Förhållningssätt, alkohol el. narkotika Njutning/roligt Riskfyllt () Moraliskt fel Deglamoriserande Förhållningssätt, mottagare Njutningssökare Omedvetna om risker Vanliga människor Personliga brister Differentiering, risker Ja Konsekvenser, typ Sociala Hälsomässiga Psykiska Beroende, delvis Ton Objektivt/neutralt Känslomässigt Dramatiskt Stil (språk, design etc.) Ungdomlig Myndighetsaktig Moraliserande, delvis 1 I kampanjmaterialet är avsändaren också Det finns många anledningar att inte testa knark. Ansvarig för kampanjen var emellertid Mobilisering mot Narkotika, varför Mobilisering mot Narkotika här beskrivs som avsändare. 2 Med mediatorer avses de faktorer som kampanjerna försöker förändra för att uppnå beteendeeffekter. 8 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 och stil (ungdomlig eller myndighetsaktig) samt primära medierande variabler, dvs. faktorer som kampanjerna försökte påverka för att uppnå de fastställda målen. Eventuella kopplingar till traditionellt preventivt arbete 1 beaktades också vid konstruktionen av tolkningsschemat. För att möjliggöra denna koppling konsulterades klassifikationer av befintliga preventiva åtgärder och handlingsteoretiska antaganden bakom dessa (Hansen 1993). På basis av de slutsatser som drogs i den översiktliga granskningen gjordes en närgranskning av respektive kampanj. Resultaten från den initiala granskningen styrde inriktningen på närgranskningen. Men medan den första granskningen huvudsakligen beaktade vad-frågor riktades uppmärksamheten mot hur-frågor i det andra steget. Närgranskningen syftade således till att visa på hur frågor gällande trovärdighet och sätt att uppnå effekter hanterades i kampanjerna. Detta avsåg bland annat argumentation bakom kampanjinnehåll, och tänkbara skäl till varför kampanjerna var utformade som de var. Jämfört med den initiala analysen lades större tyngdpunkt på tolkning av materialet i detta steg. Medan den övergripande granskningen huvudsakligen var deskriptiv, syftade det andra steget delvis till att söka förklara utformningen på kampanjerna. Utöver att fungera som ett styrningsinstrument för analyserna i steg två bedömdes också rimligheten av det ursprungliga tolkningsschemat utifrån djupanalysen. Genomgående i analyserna rådde därför en växelverkan mellan resultaten från den första och andra granskningen. I de fall det ursprungliga tolkningsschemat visade sig bristfälligt reviderades detta. Dessa revideringar testades sedermera igen mot resultaten av djupanalysen. De resultat som presenteras nedan är baserade på den slutgiltiga analysen i steg två. Resultat QQ Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet alltför väl att många människor har upplevt några av sina roligaste stunder tillsammans med alkohol. (Grundkurs för dig som gillar att bli full [broschyr]) Så inleds kampanjen Grundkurs för dig som gillar att bli full (i fortsättningen kallad Grundkurs ) som gick ut i dagspressen våren och sommaren Avsändare var Alkoholkommittén, en kommitté tillsatt av regeringen under 2001 i syfte att samordna de alkoholpolitiska insatserna mot alkoholens skadeverkningar. Anslaget i kampanjen är tydligt: människor uppmanas inte att avhålla sig från alkohol utan i stället att iaktta försiktighet så att de inte blir beroende eller får andra problem. Genom att påtala att många människor har upplevt några av sina roligaste stunder tillsammans med alkohol tillkännages att njutning är ett reellt motiv till alkoholkonsumtion. Genom denna öppning är det uppenbart att kampanjen strävar efter att framstå som trovärdig man förstår att människor tycker om att dricka alkohol och att detta i sig inte är omoraliskt. Ett genomgående tema i Grundkurs är just frånvaron av moraliska pekpinnar, eller snarare ett försök att framstå som icke-moraliserande. Det är också uppenbart att Alkoholkommittén i kampanjen strävar efter att inte uppfattas som en typisk myndighet med ett därtill relaterat förhållningssätt. Språkbruket är genom- 9

6 gående lättsamt och icke-byråkratiskt. På ett ställe skrivs till exempel att det finns en massa folk som mår finemang under berusning. Som upplever att dom blir roligare, modigare, gladare, snyggare. Som älskar själva ruset. (Grundkurs [broschyr]). Sättet att hantera njutningsrelaterade motiv i Grundkurs förefaller enbart vara kopplade till trovärdighetsaspekter. Det medges att många människor tycker om att dricka alkohol för att övrigt innehåll skall uppfattas som trovärdigt. Inga försök görs att motsäga giltigheten hos detta motiv. Man säger inte att människor har fel om de tycker om att dricka alkohol. I så måtto är inte njutning ett motiv som kampanjen söker påverka för att minska konsumtionen riktas i stället fokus på andra faktorer. Trots att upplägget i Grundkurs i flera bemärkelser är innovativt finns det starka kopplingar till traditionella preventionskampanjer. Som så ofta är fallet förlitar sig kampanjen på värdet av riskinformation. Den information som presenteras är dock oftast objektiv snarare än propagandistisk. Skälet därtill har sannolikt också att göra med trovärdighetsaspekter. Särskilt den skolbaserade drogundervisningen har kritiserats för att bedriva orimlig skräckpropaganda. Genom att förlita sig på värdet av objektiv riskinformation antar Grundkurs att människor är rationella beslutsfattare som agerar i linje med den information de har tillgång till (jfr Cook & Bellis 2001). Välinformerade individer förmodas vara mindre benägna att konsumera alkohol på ett riskfyllt sätt. Att det ofta saknas kunskap om riskerna är ett antagande som genomsyrar Grundkurs : Men vad få människor känner till är vilken risk just dom själva har att drabbas av alkoholproblem. Något som alla borde tycka var intressant. Det finns alltså saker som du förmodligen inte vet om och som har direkt med din egen risk att göra. Därför tänkte vi berätta rätt upp och ner hur det är. (Grundkurs [broschyr]) Den information som presenteras är förhållandevis specifik. Man undviker att tala om risker i allmänhet och försöker i stället göra individen medveten om den personliga risken: Vi intalar oss nog alla att alkoholproblem drabbar andra människor. Inte starka, sociala och utåtriktade personer (som vi själva är). Problemet är att det inte är sant. Ingenting tyder på att det bara är ensamma, svaga eller olyckliga människor som blir alkoholister. Alkisarna man ser på parkbänkar tycks visserligen vara allt det där. Men dom är ingen representativ grupp. Dom syns rätt väl. Men dom utgör bara några få procent av landets alkoholister. (Grundkurs [broschyr]) Av citatet framgår att Alkoholkommittén vill öka mottagarnas medvetenhet om den personliga risken. Även om det påtalas att vissa individer har större risk är det få som kan friskriva sig från risken att bli beroende. Mottagarna förväntas tro (innan de exponeras för kampanjen) att risken för vanliga människor att bli alkoholister är minimal. Deras riskuppfattningar förväntas vara förvrängda. På ett ställe skrivs också att det är lika farligt att dricka alkohol för att det är kul som för att dränka sina sorger (Grundkurs [broschyr]). Det står också att många som börjar med att festa på helgerna senare fastnar i ett be- 10 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 roende. Alkoholism kan i princip drabba alla som dricker alkohol, även om den individuella risken varierar. Genom denna koppling framträder en form av inkörsports-argument som ofta är vanliga i drogpreventiva sammanhang, särskilt när det gäller illegala droger. QQFestmetoden I likhet med Grundkurs genomsyras Festmetoden av en syn på mottagarna som njutningssökare. Att unga människor tycker om att festa är ett av de tydligaste kännetecknen för denna kampanj. Detta indikeras redan av namnet på kampanjen. Likheten med Grundkurs återfinns också i det faktum att total avhållsamhet knappast är syftet med kampanjen. I stället riktar Festmetoden in sig på att lära unga människor att dricka mindre alkohol de skall lära sig att festa bättre och mindre riskfyllt. Syftet var således att få människor att optimera kvaliteten på festandet. För att uppnå detta syfte tillämpades flera olika kommunikationskanaler. Både tryckt och elektroniskt material användes, såväl som kortare filmer avsedda för biografer och TV (filmerna kunde också ses och beställas kostnadsfritt på Internet, Webbplatsen marknadsfördes också via reklam i flera TV-kanaler, genom annonser i kvällspress, studenttidningar och på utomhustavlor samt via inom åldersgruppen populära webbplatser. Festmetoden innehåller tre knep för att festa smartare: 1. Du ser till att du får kul inte spriten 2. Drick varannan vatten 3. Sluta dricka när du har som roligast Det huvudsakliga innehållet i den första punkten är att det inte går att förlita sig på alkohol för att få en kul kväll. Festmetoden är tydlig i det att människors förväntningar inverkar på deras dryckesvanor. Positiva förväntningar antas leda till större drickande. På hemsidan (www. festmetoden.se), till exempel, ingår ett förväntningstest gällande alkohol. Introduktionen till testet beskrivs så här: Det är många som sitter på fredagseftermiddagen och tänker på hur god den första ölen kommer att vara senare under kvällen. Inget fel i det, men man ska se till så att man inte har för stora förväntningar på alkoholen. Spriten kan bidra till att man mår bra och har trevligt, men det är inte bra om det är en självklar förutsättning (www. festmetoden.se) Testet består av 15 frågor som täcker 5 förväntningsdimensioner (förstärkt sex, vällust, självsäkerhet, avslappning samt aggression). Svaren på frågorna illustreras grafiskt för var och en av dessa dimensioner i form av staplar som visar huruvida förväntningarna är låga, höga eller någonstans däremellan. För var och en av dimensionerna ges en kortare beskrivning. För vällust står till exempel följande: Får du ett högt resultat här betyder det helt enkelt att du mår bra av att dricka alkohol Samtidigt finns det ju risk att man dricker mer ofta om man tycker det är skönt att vara full. En person som får högt resultat här gör klokt i att vara observant på sitt drickande. Risken finns att man tycker om alkohol lite väl mycket. (www.festmetoden. se) Liknande upplägg gäller för merparten av förväntningsdimensionerna. Beskrivningen inleds med ett erkännande av att 11

8 det inte är konstigt att ha dylika förväntningar, men att man bör iaktta försiktighet i förhållande till vilka konsekvenser dessa kan leda till. Att människor dricker alkohol för att öka självsäkerheten beskrivs som förhållandevis normalt, men också att detta går över när berusningen avtar och att man dagen därpå när man är bakfull ofta känner sig ynkligare än någonsin (www.festmetoden.se). Människor som har höga förväntningar på att bli avslappnade av att dricka alkohol varnas för att orosmomenten knappast försvinner bara för att man dricker (www.festmetoden. se) och så vidare. Drivkraften bakom förväntningstestet är således att först tillkännage realiteten hos positiva förväntningar på alkohol i en icke-moraliserande ton, för att därefter varna människor om riskerna med dessa förväntningar. I likhet med Grundkurs förlitar sig Festmetoden på värdet av att informera människor om saker de på förhand inte är medvetna om. Via denna inriktning försöker kampanjen förändra styrkeförhållandet mellan positiva och negativa uppfattningar om alkohol; positiva sidor tillkännages men kampanjen försöker att minska omfattningen på dessa via information om negativa effekter av positiva förväntningar på alkohol. I detta avseende får Festmetoden delvis ses som nyskapande. Syftet med information är inte att informera om skadorna med alkohol utan om de risker som är förenade med positiva förväntningar. I likhet med Grundkurs försöker Festmetoden lägga sig på samma nivå som mottagarna. Framställningen är förhållandevis ungdomlig, och frånvaron av ett myndighetsaktigt språkbruk är påfallande. Kampanjen söker tala till målgruppen på dess eget sätt. Detta genomförs utöver valet av språkbruk via en ungdomlig design på kampanjmaterialet. Materialet är genomgående lättsamt; informationen presenteras i flerfärg och pratbubblor tilllämpas flitigt. QQ Det finns många anledningar att inte testa knark Kampanjen Det finns många anledningar att inte testa knark (från och med nu Det finns många ) initierades under 2003 av Mobilisering mot Narkotika. Mobilisering mot Narkotika är namnet på den av regeringen tillsatta narkotikapolitiska samordnarens kansli, tillsatt under 2002 och underställd socialdepartementet. Under de dryga fem och ett halvt år som den narkotikapolitiska samordnaren har varit tillsatt har den haft i uppdrag att genomföra regeringens narkotikapolitiska handlingsplaner (Prop. 2001/02:91; Prop 2005/06: 30) och att samordna nationella narkotikapolitiska insatser. Mobilisering mot Narkotika har således spelat en aktiv roll i den nationella narkotikapolitiken, och också genomfört flera uppmärksammade initiativ. Det finns många är ett av de mer uppmärksammade initiativen. Det övergripande syftet med kampanjen är att få unga människor att säga nej till narkotika. För att uppnå detta mål har kampanjen haft som målsättning att bibehålla och exploatera målgruppens negativa attityder till narkotika. (Det finns många... [broschyr]). I likhet med Alkoholkommitténs kampanjer Grundkurs och Festmetoden intar denna kampanj, uppbackad av forskning i hälsokommunikation, positionen att skrämselpropaganda är verkningslöst och i värsta fall ger bumerangeffekter, dvs. att åsikter polariseras eller att 12 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 drogliberaler stärks i sin uppfattning. (Det finns många [broschyr]). Det är uppenbart att Mobilisering mot Narkotika vid utformningen av kampanjen strävat efter att inte uppfattas som en tydlig exponent för det sätt varpå narkotikapolitiska initiativ typiskt sett genomförts i Sverige. Sveriges narkotikapolitik har under lång tid utmärkts av ett kraftigt moraliskt fördömande av narkotikaanvändning (Lenke & Olsson 1999). Även om kampanjen är tydlig i det att människor skall avhålla sig från narkotikaanvändning undviker man moraliska pekpinnar, eller snarare strävar efter att ingjuta budskapet hos mottagarna att man undviker detta. Det faktum att kampanjen förmedlar budskapet att narkotikaanvändare i förlängningen stöder krig, prostitution och kriminell verksamhet visar emellertid att en moralisk dimension är närvarande i kampanjen. Ett annat påfallande drag är frånvaron av en myndighetsaktig framtoning; Det finns många är avsändare för kampanjen, inte Mobilisering mot Narkotika. Skälet därtill är uttryckligen att en myndighetsavsändare troligen [skulle] skrämma mer än hjälpa. (Det finns många [broschyr]). På samma sätt som de andra två kampanjerna kännetecknas Det finns många av ett erkännande av festmotiv bakom narkotikaanvändning. Här skiljer sig kampanjen från det traditionella sättet att förhålla sig till narkotikaanvändning i Sverige, där det länge var omöjligt att säga något positivt om narkotika (Boekhout van Solinge 1997). Det har ofta sagts att allt bruk av narkotika likställs med missbruk i Sverige, men detta är knappast något som kan utläsas ur kampanjen. I likhet med den framväxande forskningen om rekreationell narkotikaanvändning (se t.ex. Parker et al. 1998) ses ungdomars narkotikaanvändning inte nödvändigtvis som något patologiskt, utan snarare som ett livsstilsval bland andra: Att festknarka eller inte är att konsumera en livsstil, precis som att välja vilka kläder man ska ha på sig eller vilken musik man tycker om. I kampanjen agerar [vi] konsumentupplysare i en värld där allt kan konsumeras Unga vuxna tror inte på gammaldags skrämselpropaganda, att så fort man testar hasch, slutar det med en kanyl i armen på en offentlig toalett. (Det finns många [broschyr]) Citatet visar att kampanjen uppfattar ungdomar som rekreationella konsumenter av narkotika snarare än som sociala offer och att de också är förhållandevis förtrogna med fenomenet narkotika. Det faktum att man säger att skrämselpropaganda avfärdas innebär med nödvändighet att ungdomar antas vara förhållandevis förtrogna med narkotikan, dess risker och också känner till andra sanningar om den. Utöver ett tillkännagivande av att många ungdomar kopplar samman narkotikan med positiva sidor dvs. en avvikelse från det traditionella sättet att beskriva narkotika är också utformningen av kampanjen allt annat än myndighetsaktig. Det är uppenbart att Mobilisering mot Narkotika strävat efter att förpacka materialet på ett för ungdomar (förmodat) tilltalande sätt. Ansvarig för utarbetandet av kampanjen var kommunikationsbyrån Futurniture. På Futurnitures hemsida (www.futurniture.se) beskrivs viktiga steg som togs vid utarbetandet av kampanjen. Där betonas till exempel just vikten av att 13

10 inte tillämpa skrämselpropaganda och pekpinnar. En intressant aspekt som inte beskrivs i Mobilisering mot Narkotikas eget informationsmaterial är att kampanjen uttryckligen inte skulle syfta till att få unga människor att sluta använda narkotika; man skulle i stället vända sig till de drygt 90 % av Sveriges unga vuxna som är emot knark och ge dem argument för att fortsätta tacka nej. (www. futurniture.se). I Mobilisering mot Narkotikas eget material, å andra sidan, beskrivs målgruppen som unga vuxna i åldern 18 till 25 år, som inte har narkotikaproblem eller är i överhängande fara att få det. De har en neutral eller negativ inställning till narkotika. (Det finns många [broschyr]). Dessa något disparata beskrivningar medför en viss osäkerhet om vilken kampanjens målgrupp egentligen är. Trots att kampanjen inte riktar in sig på narkotikaanvändare (eller möjligtvis missbrukare, jfr oklarhet om målgruppen), är det intressant att notera att kampanjen understryker att många unga människor förbinder narkotika med positiva sidor. Om man enbart riktar in sig på unga människor som inte har en positiv inställning till narkotika, varför nämna detta? Minst två tänkbara förklaringar kan nämnas. Den första är att kampanjen förmodar att även vissa av dessa ungdomar kopplar samman narkotika med positiva sidor, eller åtminstone hört talas om denna koppling. Även om vissa ungdomar inte rör sig i kretsar där narkotikan har positiva konnotationer får man förmoda att de stött på denna koppling. Inom vissa musikgenrer, till exempel, förekommer positiva referenser till narkotika förhållandevis ofta (Roberts et al. 1999). För att uppfattas som trovärdig är kampanjen därför tvungen att nämna detta. Den andra är, givet att syftet med kampanjen är att ge ungdomar skäl till att säga nej till narkotika, att förbereda ungdomarna på eventuella motargument till att säga nej. Därvid tillkännager Det finns många att det finns både positiva och negativa sidor med att använda narkotika, men att det finns fler anledningar att inte testa. Detta kan ses som ett genomgående upplägg i samtliga kampanjer: man försöker ingjuta föreställningen att det visserligen kan finnas positiva sidor med droganvändning, men att dessa väger lättare än de negativa sidorna. Om man betraktar de uppfattade nettoeffekterna 2 av att använda droger som ett kontinuum där den ena polen utgörs av mycket större negativa nettoeffekter och den andra polen utgörs av mycket större positiva nettoeffekter kan man säga att samtliga kampanjer strävar efter en förskjutning mot den negativa ändpunkten. Det finns många förmedlades via flera olika kommunikationskanaler. Såväl t.ex. en Internet-site (www.knarkärbajs. nu), utomhusreklam, annonser, kortfilmer avsedda för TV och bio, radioreklam som TV-sända ungdomsdebatter användes för att förmedla budskapet. Det finns många har också förmedlats i anslutning till olika evenemang som Hultsfredsfestivalen, Göterborgskalaset, Malmökalaset och Arvikafestivalen. Lanseringen av kampanjen skedde i anslutning till Hultsfredsfestivalen 2003, där till exempel gratis kampanjkläder delades ut. Gratis dekaler, foldrar, banderoller, flaggor och affischer, till exempel, har också delats ut i olika sammanhang. Exempel på meddelanden som kommuniceras via dessa är Polisen kan inte ta mig, Fred på jorden, Jag är såå fräsch och Jag är supersnabb. 14 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 Dessa positiva värden understryker kampanjnamnet anledningarna att inte använda narkotika är otaliga. Genom att gratis dela ut dylikt material skiljer sig Det finns många från Alkoholkommitténs kampanjer. Genom upplägget fördes kampanjinnehållet också ut på gatuplanet kampanjen marknadsfördes delvis av ungdomarna själva. Diskussion och slutsatser Njutning och hedonism förstådda i vid mening har över de senaste femtio åren kommit att spela en alltmer central roll i det (sen)moderna samhället (Bell 1976; Sulkunen 1997). Denna utveckling har medfört en betydande reduktion av möjligheterna till traditionella moraliska diskurser (de moraliska doktriner som återstår tycks i allt väsentligt vara relaterade till försvaret av individens autonomi). Den förändring i språkbruk och form hos de tre preventionskampanjer som vi identifierat i det föregående framstår som relativt tydliga exempel på en anpassning till denna förändring; för att erhålla trovärdighet i en värld där njutning och konsumism står högt på dagordningen måste rekreationella motiv till alkohol- och droganvändning erkännas samtidigt som moraliska utsagor i stor utsträckning utmönstras. En viktig bakgrund till vårt intresse för de aktuella kampanjerna står att finna i den kritik som från forskarhåll har riktats mot befintliga preventionsåtgärder. En del forskare har gjort gällande att preventionen typiskt sett adresserar fel variabler och därtill ofta har problem med trovärdigheten. Det kan vara värt att komma ihåg att den senaste, systematiskt utvecklade preventionsansatsen riktad mot ungdomar utarbetades i början av 1980-talet (Hawks et al. 2000). Preventionsåtgärder baserade på den s.k. socialt inflytandemodellen (social influence approach) har många företrädare idag, men man kan ställa sig tveksam till vissa av dess utgångspunkter. Ett grundantagande är att ungdomar inte vill använda droger; att många ändå gör så hänförs till en bristande förmåga att motstå socialt inflytande (se t.ex. Botvin et al. 1995). I motsats till denna syn visar en växande forskning på betydelsen av rekreationella motiv bakom alkohol- och övrig droganvändning bland dagens droganvändare (se ovan). Detta indikerar att njutningsmotiv är en tänkbar måltavla för den nutida preventionen. En central fråga är dock hur detta lämpligast görs (Karlsson kommande). Vår granskning av kampanjerna visar på några tydliga tendenser. Samtliga tre kampanjer lyfter fram positiva sidor hos droganvändning. Detta görs inte för att söka förändra mottagarens perception av dessa, utan för att öka kampanjens trovärdighet. En genomgående tendens är önskan att inte uppfattas som moraliserande och myndighetsaktig, utan snarare som en samtalspartner till ungdomarna. Positiva sidor hos alkohol- och narkotikaanvändning tillkännages för att visa att man ligger på samma nivå som ungdomarna man vet att det kan vara roligt att dricka alkohol eller använda andra droger. Att säga något annat skulle vara att uppfattas som icke-trovärdig. I denna mening kan de tre kampanjerna, åtminstone delvis, betraktas som exponenter för det s.k. governmetality-perspektivet (Lupton 2000) då de förlitar sig på en modell där individen som en rationell konsument skall internalisera de expertråd som förmedlas. Därmed är dock inte sagt att en dylik 15

12 internalisering av expertkunskaperna de facto kommer till stånd (Bergmark 2004). Tendensen till att i preventionskampanjer utgå från ett rationellt perspektiv på individen är ingalunda något som är specifikt för alkohol- och drogområdet. I princip alla folkhälsoinriktade kampanjer är uppbyggda på ett dylikt perspektiv och mer än så; förväntningarna på rationalitet (och därmed också intentionalitet) kan beskrivas som den mest grundläggande regeln för allt handlande i ett (sen)modernt samhälle (Brunsson 2006). Det som är specifikt för alkohol- och drogområdet är snarast dess historiska kontext i den bemärkelsen att det tidsmässiga avståndet till en påtaglig närvaro av en moralisk diskurs inte är särskilt stort. Till skillnad från upplysningar avseende vilken sorts mat som ger oss bästa möjliga hälsa måste en nutida informationskampanj kring alkohol- och droganvändning för att vara trovärdig också aktivt signalera att den inte är uttryck för ett moraliskt perspektiv. Den måste vara konsumentinformation av högsta potens som kan iscensättas i enlighet med mottagarens preferenser och intentionalitet. Att uppfattas som trovärdig är ett nödvändigt, men dock inte tillräckligt villkor, för potentiellt effektiva förebyggande åtgärder. Ett kännetecken hos alla potentiellt effektiva sociala interventioner är att de försöker förändra variabler som är relaterade till det utfall som skall förebyggas. I detta avseende skiljer sig de analyserade kampanjerna åt. Grundkurs förlitar sig uteslutande på värdet av information. Den förmedlade informationen är genomgående av det faktiska snarare än av det propagandistiska slaget. Genom att öka människors kunskap om riskerna förmodas berusningsdrickandet minskas. Festmetoden intar en annan position. Den appellerar delvis till de fördelar ett minskat drickande har för individens festupplevelse (de tre tipsen) och delvis till behovet av att känna till potentiellt riskfyllda förväntningar på alkohol (förväntningstestet). Den njutningssökande individen ses mer eller mindre som en konstant. Drivkraften är så att säga att övertyga människor om att ett minskat drickande optimerar kvaliteten på utekvällarna. Medan Grundkurs antar att riskundvikande är ett överordnat värde hos människor antar Festmetoden att njutningssökande är det. I detta fall appellerar man alltså inte till en riskundvikande individ utan till en individ som tillskriver njutning stor vikt. Det finns många, slutligen, strävar efter att förebygga narkotikaanvändning genom att ge ungdomar skäl att säga nej till narkotika. Denna kampanj förmedlade också information om negativa sidor med narkotika. Analysen ger således vid handen att en palett medierande faktorer beaktas i kampanjerna notera dock igen att positiva motiv i sig inte beaktas som en förändringsbar måltavla i någon av kampanjerna. Med undantag för Festmetoden skulle man därför kunna säga att kampanjerna i mångt och mycket kännetecknas av gammalt innehåll i ny form kampanjerna är förpackade på ett nytt sätt men det sätt varpå de förväntas uppnå effekt går via gamla och välkända mediatorer. Idén om att ungdomar skall lära sig att säga nej till droger har till exempel förekommit länge i U.S.A. Det kanske tydligaste exemplet på detta är kampanjen Just Say No som sändes flitigt i amerikansk TV under och 1990-talen. En skillnad från den 16 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 amerikanska kampanjen är emellertid att Det finns många appellerar till unga människors rationalitet snarare än till deras förmåga att motstå grupptryck. Trots de inbördes skillnaderna kännetecknar denna appell i mångt och mycket samtliga tre kampanjer. Grundkurs säger att det är oförnuftigt att dricka sig berusad givet riskerna med detta; Festmetoden säger att det är oförnuftigt att dricka mycket alkohol då detta är ett suboptimalt sätt att uppnå maximal njutning; Det finns många säger, helt enkelt, att det är oförnuftigt att använda narkotika med tanke på hur många fördelar det finns med att inte göra detta. (Man blir inte tagen av polisen, man stöder inte krig, prostitution och barnarbete, etc.). En rimlig slutsats är därför att samtliga tre kampanjer vilar på en övergripande bristmodell beträffande orsakerna till berusningsdrickande och narkotikaanvändning: unga människor dricker sig berusade och använder narkotika för att de inte inser de negativa konsekvenserna av detta. Kopplingen till traditionellt drogförebyggande arbete är därvid påtaglig; denna syn har haft ett väsentligt inflytande på drogpreventionen sedan de första stegen togs under 1960-talet (jfr Cuijpers 2003); uppenbarligen fortgår detta inflytande. Avslutningsvis skall nämnas att studien inte fokuserat på hur ungdomarna själva uppfattar kampanjerna. Ett viktigt uppdrag för fortsatt forskning är att analysera hur trovärdiga den här typen av kampanjer uppfattas som. En central fråga att undersöka är huruvida kampanjer som tillkännager njutningsrelaterade motiv till alkohol- och narkotikakonsumtion uppfattas som mer trovärdiga än kampanjer som inte gör det. En annan viktig fråga för framtida forskning har att göra med giltigheten hos de antaganden som kan återfinnas i kampanjerna beträffande de grunder varpå unga människor handlar. Hur väl stämmer antagandet om att ungdomarna dricker sig berusade och använder narkotika för att de inte inser de negativa konsekvenserna av detta med ungdomarnas egna uppfattningar? Patrik Karlsson, Fil.dr Addiction Research Group Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Stockholm, Sverige E-post: Anders Bergmark, Professor Addiction Research Group Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Stockholm, Sverige E-post: NOTER 1) Med traditionellt preventivt arbete avser vi här åtgärder som typiskt sett utgår från antagandet att individer använder alkohol och narkotika på grund av diverse brister (Karlsson 2006). Vanliga utgångspunkter är till exempel att lågt självförtroende, bristande förmåga att motstå grupptryck och bristande riskmedvetenhet ökar risken för alkohol- och narkotikaanvändning. 2) Med nettoeffekter avses här balansen mellan den samlade uppsättningen positiva respektive negativa effekter av droganvändning. Negativa nettoeffekter avser att de negativa sidorna överväger de positiva sidorna. Positiva nettoeffekter avser att de positiva sidorna överväger de negativa 17

14 sidorna. Ju närmare man kommer respektive ändpunkt på det tänkta kontinuumet, desto större är de negativa respektive positiva nettoeffekterna. REFERENSER Ashton, M. (2005): Boomerang ads. Drug and Alcohol Findings 14: Beaudoin, C.E. (2002): Exploring antismoking ads: Appeals, themes, and consequences. Journal of Health Communication 7 (2): Bell, D. (1976): The cultural contradictions of capitalism. London: Heinemann Bergmark, A. (2004): Risk, Pleasure and Information notes on the discursive space of prevention. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 21 (English supplement): 7 16 Boekhout van Solinge, T. (1997): The Swedish drug control system. An in-depth review and analysis. Amsterdam: Cedro Botvin, G.J. & Schinke, S. & Orlandi, M.A. (1995): School-based health promotion: substance abuse and sexual behavior. Applied & Preventive Psychology 4 (3): Brunsson, N. (2006): The Mechanisms of Hope Maintaining the Dream of the Rational Organization. Copenhagen: Copenhagen Business School Press Cook, P.A. & Bellis, M.A. (2001): Knowing the risk: relationships between risk behaviour and health knowledge. Public Health 115 (1): Coggans, N. & McKellar, S. (1994): Drug use amongst peers: peer pressure or peer preference? Drugs: Education, Prevention and Policy 1 (1): Coggans, N. & Watson, J. (1995): Drug education: approaches, effectiveness and implications for delivery. Edinburgh: Health Education Board of Scotland Cuijpers, P. (2003): Three decades of drug prevention research. Drugs: Education, Prevention & Policy 10 (1): 7 20 Goldman, L.K. & Glanz, S.A. (1998): Evaluation of antismoking advertising campaigns. Journal of the American Medical Association 279 (10): Hansen, W.B. (1993): School-based alcohol programs. Alcohol Health & Research World 17 (1): Hawks, D. & Scott, K. & McBride, N. (2000): Prevention of psychoactive substance use. A selected review of what works in the area of prevention. Geneva: World Health Organization Hornik, R. & Maklan, D. & Cadell, D. & Prado, A. & Barmada, C. & Jacobsohn, L. & Orwin, R. & Sridharan, S. & Zador, P. & Southwell, B. & Zanutto, E. & Baskin, R. & Chu, A. & Morin, C. & Taylor, K. & Steele, D. (2002): Evaluation of the National Youth Anti- Drug Media Campaign: fourth semi-annual report of findings. Rockville, MD/Pennsylvania: Westat/Annenberg School for Communication Karlsson, P. (2006): Margins of prevention. On older adolescents positive and negative beliefs about illicit drug use. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work Karlsson, P. (kommande): Skolbaserad drogundervisning. Angreppssätt, påvisade effekter och framtida utmaningar. I: Billinger, K. & Hübner, L. (red.): Samhällsvetenskapliga perspektiv på alkohol och narkotika (Preliminär titel). Malmö: Gleerups Kelder, S.H. & Maibach, E. & Worden, J.K. & Biglan, A. & Levitt, A. (2000): Planning and initiation of the ONDCP National Youth Anti-Drug Media Campaign. Journal of Public Health Management and Practice 6 (3): Lenke, L. & Olsson, B. (1999): Swedish drug policy in perspective. I: Derks, J. & van Kalmthout, A. & Albrecht, H.-J. (eds.): Current and future drug policy studies in Europe. Problems, prospects and research methods. Freiberg: Edition Iuscrim Lupton, D. (2000): Risk and sociocultural theory new directions and perspectives. New York: Cambridge University Press Orwin, R. & Cadell, D. & Chu, A. & Kalton, G. & Maklan, D. & Morin, C. & Piesse, A. & Sridharan, S. & Steele, D. & Taylor, K. & Tracy, E. (2006): Evaluation of the National Youth Anti-Drug Media Campaign. Rockwille, MD: Westat Paglia, A. & Room, R. (1999): Preventing sub- 18 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 stance use problems among youth: a literature review and recommendations. Journal of Primary Prevention 20 (1): 3 50 Palmqvist, R.A. & Martikainen, L.K. & Rauste von Wright, M. (2003): A moving target: reasons given by adolescents for alcohol and narcotics use, 1984 and Journal of Youth and Adolescence 32 (3): Parker, H. (2003): Pathology or modernity? Rethinking risk factor analyses of young drug users. Addiction Research and Theory 11 (3): Parker, H. & Aldridge, J. & Measham, F. (1998): Illegal leisure: The normalization of adolescent recreational drug use. London: Routledge Proposition 2001/02: 91. Nationell narkotikahandlingsplan. Stockholm: Socialdepartementet Proposition 2005/06: 30. Nationella alkoholoch narkotikahandlingsplaner. Stockholm: Socialdepartementet Roberts, D.F. & Henriksen, L. & Christensen, P.G. (1999): Substance use in popular movies and music. Washington, D.C.: Office of National Drug Control Policy Sulkunen, P. (1997): Introduction. I: Sulkunen, P. & Holmwood, H. & Radner, H. & Schulze, G. (eds.): Constructing the new consumer society. London: McMillan USK/Utrednings- och Statistikkontoret (2006): Festmetoden. En utvärdering bland åringar i Sverige. Stockholms stad: Utrednings- och Statistikkontoret Webb, E. & Ashton, C.H. & Kelly, P. & Kamali, F. (1996): Alcohol and drug use in UK university students. Lancet 348 (9032): West, P. & Sweeting, H. (1997): Lost souls and rebels : a challenge to the assumption that low self-esteem and unhealthy lifestyles are related. Health Education 97 (5):

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Ins2tu2onen för kommunika2on och medier Lunds universitet, har ha< huvudansvar för u=ormning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg,

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt Motverka studieavbrott En sammanfattande kunskapsöversikt Forskning om studieavbrott 2014:1 Motverka studieavbrott - En sammanfattande kunskapsöversikt Översättning och sammanfattning: Anna Liljeström

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Dina kunders brevvanor 13 En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Om rapporten Brevvanerapporten som Posten genomför årligen ger en bra bild av privatpersoners attityder

Läs mer

Innehåll. 1.0 Samhällsansvar och måttfull konsumtion 2.0 Hälsa och Säkerhet 3.0 Barn och Ungdomar 4.0 Effekterna av alkohol

Innehåll. 1.0 Samhällsansvar och måttfull konsumtion 2.0 Hälsa och Säkerhet 3.0 Barn och Ungdomar 4.0 Effekterna av alkohol PO LI CY fö r m ko a m rk m n un a ik d at s io n Sv er ig e po lic y fö r m ar kn ad sk om m un ik at io n Po licy Ca rl sbe rg Innehåll 1.0 Samhällsansvar och måttfull konsumtion 2.0 Hälsa och Säkerhet

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Bli en fena på employer branding och kompetensförsörjning Föreläsningsanteckningar Anna Dyhre 23 september 2014 Ingenjörshuset, Stockholm Text: Gabriella

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Student. Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester

Student. Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester Student Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester Inledning Nedan följer en beskrivning av det arbete som genomförts före, under och efter den så kallade studentfestperioden

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK

TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK & TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADSJURIDIK Introduktion Denna lista vänder sig till dig som annonsör och till dig som arbetar med

Läs mer