TräIN GODA EXEMPEL TRÄINNOVATIONSNÄTVERKET

Transkript

1 TräIN TRÄINNOVATIONSNÄTVERKET GODA EXEMPEL

2 TräIN skapar möjligheter för träindustrin i norr Affärsutveckling för industriellt tillverkade hus, byggkomponenter, inredningar och möbler. Nätverk och samarbete ger små- och medelstora företag möjlighet att ta del av det senaste inom forskning och utveckling. Utvecklingsprogrammet TräIN har i två etapper sedan 2008 skapat kontakter mellan företag, universitet och samhälle så att regionens träindustriföretag hittar nya kunder och marknader. I dagens globalisering är det viktigt att genom bland annat hållbar produktion och hög kvalitet bli mer konkurrenskraftig gentemot större företag. Genom samverkan mellan Luleå tekniska universitet och IUC Norrbotten har TräIN blivit spindeln i nätet och bidragit till regional utveckling och det nationella trähusbyggandet. Visionen har varit att träindustrin i norr ska vara ledande i Norden när det gäller att utveckla, producera och sälja hållbart och industriellt tillverkade hus, byggkomponenter, inredningar och möbler. Som ett första steg, ska den vara ledande på en nordisk marknad och ett självklart val vid de stora byggsatsningar som planeras i Norrbotten. När nu TräIN avslutas vid årsskiftet diskuteras ett nytt, gemensamt handlingsprogram för träindustrins framtid i regionen. Målet är att fler företag ska bli nationellt ledande och kunna konkurrera på marknader utanför regionen. I Norrbotten och Västerbotten är trenden tydlig att bostadsbyggandet ökar i de större städerna. De kommande tio åren ökar dessutom behovet av nya bostäder markant i Malmfälten och andra samhällen med gruvbrytning. Omfattande vindkraftsutbyggnad och satsningar på infrastruktur medför även det ökat behov av nya bostäder i hela regionen. Detta innebär stora möjligheter för fortsatt utveckling av små och medelstora träindustrier i norr. Men det behövs en gemensam strategi som kan samla företagen för större åtaganden. I denna skrift har vi samlat några av de goda erfarenheter som gjorts under TräIN 2, Lars Stehn Professor i Träbyggand vid Luleå tekniska universitet och projektledare för TräIN ÖVERGRIPANDE MÅL TräIN Affärsutveckling Produktutveckling Produktionsutveckl Hållbart byggande Hållbara produkter Kompetensutveckl Kommunikation PROJEKTÄGARE Professor Lars Stehn, avdelningen för Träbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Lars.Stehn@ltu.se tel Projektet drivs i samarbete med Anders Wäppling, styrelseordf IUC Norrbotten. anders.wappling@iucnorrbotten.se tel PROJEKTLEDARE Industriplattformen: Christer André christer.andre@iucnorrbotten.se Tel Kompetensplattformen: John Sandström john.sandstrom@iucnorrbotten.se Tel KOMMUNIKATÖRER Gunbritt Överby info@ordochform.se Tel Hanna Harila hanna.harila@iucnorrbotten.se Tel

3 TräIN - en spindel i nätet SPACE INTERIOR Space Interior, mera känt som Siverts Inredningar, är ett gammalt och välrenommerat företag som drivs i ny och ung regi och nu också med nytt namn. Företaget har flyttat runt en del, senast från Öjebyn till modernt utrustade lokaler i Kalix i samband med att Part AB i Kalix köpte företaget Från att ha tillverkat främst möbler och specialinredningar, bland annat till MAX-restaurangerna, investerar man nu mot ett flexibelt produktsortiment när det gäller utseende/utformning, konstruktion och leverans/logistik. Alla produkter erbjuds i flexibla storlekar. Under 2013 har företaget investerat cirka fem miljoner i nya maskiner och produktionssystem för att kunna köra produktionen i Batch-size-1. Varje enskild produkt går genom tillverkningskedjan som en unik produkt. Det ger nya möjligheter med kortare ledtider från beställning till leverans, flexibilitet vid t ex projekt med många tillval, tillverkning mot behov, leverans av rätt produkter i rätt tid samt lägre kostnad för korta serier. Det nya produktionssystemet baseras på Lean Production i kombination med filosofier från Mass Customization. Inkörningen beräknas vara klar innan årsskiftet. En produktionslinje för 3D-laminering hör också till nyinvesteringarna. Det är en välbeprövad teknik inom massproduktion och används av t ex Merzedes och BMW, men framför allt i högkvalitativa kök och möbler. Den ger en skarvfri yta och ett jättestort urval av dekorer. Sedan 2006 är Daniel Hansson, andra generationen Hansson, företagets VD blir ett spännande år, säger han. Då presenterar vi många produktserier där vi kombinerar de nya innovationerna för att få stor flexibilitet och rationell produktion. Till Part AB, som tillverkar modulbyggda badrum, levererar Space Interior badrumsinredningar motsvarande cirka 20 procent av omsättningen. Space Interiors produkter tas fram i samarbete med inredare och arkitekter. Anders Björkén, välkänd inredningsdesigner från Luleå, har t ex formgivit en serie badrumsmöbler som man tillverkar och säljer genom VVS-grossister i landet. TräIN är jätteviktigt för träföretagen i länet. Vi har varit med på flera studieresor och kompetensutvecklingsdagar. Det hade varit väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, för oss att själva arrangera den typen av resor och utbildningar, så vi uppskattar verkligen att det finns en spindel i nätet som har den rollen. Nätverkandet är också en viktig del i det hela. Att få möjlighet att träffa kollegor från andra träföretag i regionen och utbyta idéer och erfarenheter. Tack vare det har vi idag samarbete med bland annat Finsnickeri i Råneå. Daniel Hansson, VD Siverts Inredningar. 1

4 LUSTHUSBACKEN Ett klimatsmart bostadsområde Långsiktig hållbarhet, trygghet och attraktivitet. Det är nyckelorden när Piteå kommun bygger en- och flerfamiljshus i det nya området Lusthusbacken på Furunäset. Husen, som byggs i trä, blir så kallade lågenergihus. Att elförbrukningen ska ligga under 58 kilowattimmar per kvadratmeter och år, är ett uttalat och tydligt krav som ställs på de byggföretag som visar intresse. Husen ska också i möjligaste mån byggas av förnyelsebara råvaror Piteå kommun äger marken och fördelar uppdragen till byggföretag som uppfyller de uppställda kraven. Kunden och byggföretaget gör sedan upp affären. Fem företag har hittills visat intresse av att vara med och bygga på Lusthusbacken: Englundshus, Stenbackens, Vittjärvshus, Glommershus och Villa Varm. Husmodellerna har tagits fram i samverkan mellan arkitekter och byggföretag för att uppnå hus med bra förutsättningar att följa byggprogrammet. Man lägger stor vikt även vid utomhusmiljön på Lusthusbacken. En grupp studenter från inriktningen Arkitektur och Väg- och vattenbyggnad vid LTU har i en 3D-visualisering gett förslag på hur de tycker att den ska utformas. De som anmält intresse för att bo här kommer också de att få vara med och påverka och ambitionen är att skapa ett grönt och vackert område. Villa Varm Villa Varm är tillsammans med Englundshus, Stenbackens, Vittjärvshus, Glommershus ett av de fem husföretag som deltar i projektet Lusthusbacken i Piteå. Villa Varm, som finns i Altersbruk, ett par mil norr om Piteå, har tillverkat lågenergihus sedan Affärsidén är att direkt till kund sälja och tillverka hus som har ett långsiktigt perspektiv på sitt boende och som värderar en robust och välisolerad konstruktion av hög kvalitet. Ett välisolerat hus med låg energiförbrukning kan spara en hel del pengar är ett faktum som man vid Villa Varm har tagit fasta på. FAKTA - Fem villor, fem radhus och fyra flerfamiljshus - Alla hus byggs i trä och inget är högre än tre våningar - Alla hus är anslutna till fjärrvärme från Piteå Energi och förbrukningen ska ligga på kilowattimmar per kvadratmeter och år. - Husen byggs strandnära men det blir en minst 30 meter bred passage fram till vattnet. - Lusthusbacken blir bilfritt och boende och besökare hänvisas till en gemensam parkering. - Det ska finnas 30 odlingslotter á nio kvadratmeter för de som bor här. - Genom området löper en gångväg ner till vattnet. Eftersom vi är verksamma i Piteå kommun och angelägna om att följa med i det som händer när det gäller lågenergi- och passivhusbyggande, känns det självklart att vi vill vara med och bygga på Lusthusbacken. Det blir spännande att vara med och följa projektet på nära håll. Förhoppningsvis kommer vi också att lära oss sådant som vi har nytta av i vår ordinarie husproduktion. Håkan Björkman, VD Villa Varm 2

5 PITEÅ KOMMUN Satsar på hållbart byggande på kommunal mark Piteå kommun har länge arbetat medvetet med en miljöprofil. Det var därför naturligt att bostadsområdet Lusthusbacken på Furunäset skulle få en miljö- och lågenergiprofil. Planerna för Furunäset är stora. Man vill i etapper och över längre tid bygga totalt 250 bostäder. I takt med att kunskap, teknik, lagkrav och internationella miljömål utvecklas ska programmet uppdateras så att det fortsätter att stimulera bebyggelse med hög kvalitet inom miljö, teknik och gestaltning och så att erfarenhet från en byggnadsetapp kan överföras till nästa. Ett långsiktigt mål är också att kvalitetsprogrammet för Furunäset ska utvecklas till ett generellt program för hållbart byggande på kommunal mark i hela Piteå kommun. Hållbara Furunäset var också en del i projektet Trästad 2012 som Piteå tillsammans med 17 andra kommuner deltog i. Syftet var att uveckla kompetens inom industriellt byggande och målet att ge insikt i hur man planerar och utvecklar städer med låg klimatbelastning. LÅGAN, som drivs av IUC, är ytterligare ett samverkansprojekt där Piteå kommun tillsammans med Boden, Gällivare och LKAB deltar. Piteå kommun är en av de nio kommuner som medfinansierar TräIN. De övriga är Kiruna, Gällivare, Pajala, Kalix, Boden, Luleå, Älvsbyns och Arvidsjaurs kommun. Lindbäcks bygg satsar högt Att bygga Sveriges högsta trähus är en utmaning som Lindbäcks bygg i Piteå tänker anta. Idag kan vi bygga sju våningar högt med stomme i träkonstruktion, säger Stefan Lindbäck, VD vid Lindbäcks bygg, men vi har idéer för hur vi skulle kunna bygga 13 våningar högt Projektet är tänkt att ske i samarbete med Stenvalls trä som äger 47 hektar mark på Lövholmen, nära centrala Piteå. Här ska höga trähus uppföras på två områden, det ena alldeles vid vattnet. Tid för byggstart är ännu inte bestämd. Vi ville redan från början arbeta på ett annorlunda sätt. Istället för att bara ha med kommunens tjänstemän i planprocessen skapade vi en arbetsgrupp med representanter från träbyggnadsinstitutionen på LTU och en projektledare från IUC för att representera träföretagen. Vi har god erfarenhet av IUC Norrbotten sedan tidigare och det är bra för kommunen att ta tillvara på de nätverk som finns. Hans Ruthberg, näringslivsutvecklare Piteå kommun, processledare Trästad 2012 i Piteå och med i LÅGAN s styrgrupp. Engagemang vässar företagen Genom TräIN kan Norrbottens mindre träföretag ta del av större projekt som Lusthusbacken och tidigt få erfarenhet av och arbeta efter de striktare energikrav som kommer. Resultaten får vi också nytta av vid stadsomvandlingen i Malmfälten Med den byggboom som väntas där är det viktigt för lokala mindre företag att utvecckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster genom att samverka mellan olika branscher. Med TräIN har IUC Norrbotten medverkat till utvecklingen av länets träföretag och bland annat ordnat med mässor och seminarier och förbättrat samarbetet mellan träföretagen och universitetet. Christer André, IUC Norrbotten och projektledare Industriplattformen 3

6 GLOMMERSHUS Bättre kompetens ger ökad produktion Glommershus har byggt lågenergihus sedan verksamheten startade Lika viktigt som tjock isolering har det varit att åstadkomma god lufttäthet. I kombination med energieffektiva installationer har det gett hus med låg energiförbrukning. Även ekologiskt hållbart byggande är ett signum för företaget. Byggmaterial utan farliga kemikalier, och en konstruktion utan plastfolie och mineralull, bidrar till att ge husen ett bra inomhusklimat. Lågenergihusen byggs även i volymer I fabrik. De kan monteras och färdigställas bara några veckor efter leverans. Glommershus är ett av de fem norrbottniska hustillverkare som deltar i byggandet av fem lågenergihus i trä på Lusthusbacken i Piteå. Vi slår oss inte till ro med det vi uppnått hittills. Vi arbetar ständigt med att förbättra produktionen och öka vår kunskapsbank. För att säkra kvalitén arbetar vi bland annat med ett standardiserat arbetssätt inom ramen för det man kallar LEAN-produktion. En del i vårt strävande mot högre effektivitet och bättre kvalitét är att använda tredimensionella ritprogram för att visualisera våra hus. När visualiseringen är klar gör vi produktionsritningar i 3D och mängdberäkningar exporteras till vårt adminstrativa system där arbetet med kalkylering tar vid. Alla data som behövs för att driva ett husprojekt finns samlade i ett och samma program. På så vis minskar risken för onödiga fel som annars kan uppstå. Målet är att vi ska växa i samarbete med andra likasinnade aktörer. I vårt nätverk finns byggfirmor, materialleverantörer och några av Sveriges främsta arkitekter inom området. Därför har vi bästa tillgängliga kunskap om hur man bygger ett lågenergihus med sunda material. Anders Eriksson, VD Glommershus 4

7 Samverkan synliggör träbranschen och ger den ett lyft FINSNICKERI Finsnickeri tillverkar inredningskombinationer av trä, glas och metall. Altandörrar, fönster och glaspartier dominerar produktionen. Cathrine Lindberg hade ingen erfarenhet från träbranschen när hon 1998 startade sitt företag i Råneå. - Folk frågar hur jag vågade. Det har jag själv aldrig funderat över. Jag sökte helt enkelt en möjlighet att kunna starta eget, berättar hon. I köpet ingick en del maskiner som Älvsbyhus tidigare använt för att tillverka fönster och ett avtal som har förnyats kontinuerligt om att leverera altandörrar åt Älvsbyhus, så det gör Finsnickeri fortfarande. Kontinuerlig produkt- och produktionsutveckling är viktiga faktorer i Cathrines entreprenörskap liksom service och marknadsanpassning. Ett färskt exempel på nytänkande är EasyWin, ett patentsökt kasettsystem för runda fönster. Det nya är att det runda fönstret vid fabriken monteras i en kvadratisk kassett, komplett med trä, glas och plåt. Det gör det mycket enklare att sedan montera fönstret på plats i huset. Cathrine och Finsnickeri, har varit medlem i projektet TräIN sedan starten EasyWin TräIN har gett träindustrin ett lyft genom att visa på olika möjligheter som företagen kan samverka på och vilka mervärden som det i sin tur kan innebära. Eftersom jag inte hade någon tidigare erfarenhet från träbranschen, har samarbetet med studenter och forskare vid LTU gett oss kunskap som har betytt mycket för vår verksamhet. Nätverket har också hjälpt träbranschen att bli mer synlig och tydlig. Det är spännande för mig, att som en i styrgruppen kunna vara med och påverka. Cathrine Lindberg, VD Finsnickeri Nya utmaningar kräver nya kompetenser Att hitta ny och kompetent arbetskraft och att ersätta pensionsavgångar, är en stor utmaning för växande företag i Norbotten. Inte minst på grund av den arbetskraftsbrist och de lönenivåer som nu gäller i Malmfälten. Inom ramen för IUC Kompetens Norr jobbar vi med att erbjuda kvalificerade och korta utbildningar som företagen efterfrågar. Vi lyssnar på företagen för att utifrån deras behov och synpunkter skräddarsy varje utbildning så att många vill och kan medverka. Det handlar om både innehåll och tajming rätt utbildning vid rätt tidpunkt och koncentrerat i tid. Längre utbildningar än två dagar i sträck passar få av de företag vi vänder oss till. Vi hjälper även till vid nyrekryteringar. Då har vi god nytta av vårt stora nätverk och våra mycket goda relationer med företag och organisationer som gärna bidrar till företagsutveckling i länet. John Sandström, projektledare kompetensplattformen, IUC Norrbotten 5

8 Villa Varm POLARDÖRREN Hos Polardörren vill man förändra vår syn på ytterdörren, från att bara vara något som stänger kylan ute till att också bli en inredningsdetalj som genom sin design bidrar till att ge vårt hem och vårt hus ett personligt uttryck. Visionen är att bli marknadens mest kreativa och flexibla ytterdörrstillverkare genom modern teknik och kundanpassad design. Av de cirka ytterdörrar som varje år tillverkas i Sverige, står Polardörren för eller drygt åtta procent. Men den svenska marknaden kan svälja fler dörrar, säger företagets 6 VD Mikael Tinglöf. - Det gäller att kunna jobba med korta serier, snabbt uppfatta trender, kunna förändra och tänka nytt, berättar han. Vår flexibilitet och kreativitet växer fram tack vare att vi arbetar i en liten och platt organisation där vi har roligt och kan ta snabba beslut, tillägger han. Nina Nordberg arbetar som marknadsansvarig på Polardörren och också ledamot i TräIn s styrgrupp. TräIN skapar kontakter med andra träföretag och LTU Måste dörrar se ut som de alltid har gjort? Kan de få nya funktioner? Vi tillverkar en uppsjö av olika modeller och köparen kan dessutom välja kulör, träslag, glas och låsalternativ. Design är ett viktigt konkurrensmedel. Vi samarbetar med duktiga formgivare och har tagit fram nya modeller tillsammans med studenter vid Beckmans Designhögskola och vid LTU. Vi vill lära oss och utvecklas, men tittar inte bara på hur andra dörrtillverkare gör. Vi hämtar också inspiration från t ex teknikutveckling i andra branscher och frågar oss om det kan finnas andra sätt att tillverka på, andra material etc. Genom TräIN möter vi och blir inspirerade av andra träföretag i länet och kan få hjälp av forskare och studenter vid LTU. Mikael Tinglöf, VD Polardörren

9 TRÄBYGGARNA TräIN gör det möjligt för oss att vara med på mässor I Törefors utanför Töre tillverkar och säljer Träbyggarna det mesta som har med bastu och bastubad att göra, även basturum/inomhusbastu i olika modeller och med olika inredningsalternativ. Dessutom gör man friggebodar och andra typer av mindre stugor. Företaget startades 2001 i liten skala, men har under årens lopp vuxit. Idag levererar man sina produkter över hela landet men även till våra grannländer, i huvudsak Norge och Danmark, samt till övriga Europa. Träbyggarnas stugor levereras som monteringsfärdiga byggsatser som kunden själv får montera och de kan även anpassas utifrån enskilda kunders behov. - De tillverkas speciellt med tanke på att de flesta som någon gång hållit i en hammare ska kunna montera sin egen bastu eller stuga, säger Hans Johansson, en av de två delägarna. I Törefors finns även en mindre butik där man säljer bastutillbehör, bastuaggregat, inredningar, paneler mm och naturligtvis också det ordinarie produktsortimentet. Men man säljer också produkterna via en webbutik. IUC och TräIN gör mycket som är bra för oss småföretagare i träbranschen. Vi har fått en möjlighet att träffa varandra och nätverka i olika sammanhang, till exempel på kurser och i samband med mässor. Vi har bland annat deltagit i en marknadsföringsutbildning och på Hem- och villamässan. Utan det samordnade arran gemang som vi blev inbjudna till, hade det inte varit varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt för oss att delta eftersom mässor är väldigt resurskrävande. Lars Andersson, Träbyggarna 7

10 Examensarbeten - ett bra sätt att kompetensutveckla Hos Lundqvist Trävaru i Öjebyn har man sedan början av 2000-talet tillverkat lättmonterade byggsatser som säljs över hela landet. Alla byggnader bygger på ett och samma modulsystem - ett så kallat småblocksystem. Det som skiljer byggnaderna åt, förutom bredd, längd, vägghöjd och taklutning är olika tillval som man kan göra. Det gör det enkelt att bygga t ex garage, fritidshus, stall och carportar. Lundqvist Trävaru är ett växande företag med en vision om att bli det självklara förstahandsvalet vid uppförande av små och medelstora byggnader. Målet är på kort sikt en fördubblad omsättning och ökad konkurrenskraft. För i första hand fritidshus, vill man även börja tillverka LUNDQVIST TRÄVARU Sandra Söderström studerar till civilingenjör arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Sedan i juni arbetar hon med sitt examensarbete som är ett utvecklingsprojekt där Plusshus, Lindbäcks och Älvsbyhus ingår. Samtidigt jobbar hon på Älvsbyhus två dagar i veckan, något som hon ska fortsätta med på heltid när hon är klar med sin utbildning i november. En viktig del i Sandras examensarbete är Energikuben, som finns utanför F-huset på universitetscampus i Luleå och som är ett samarbetsprojekt mellan LTU och Lindbäcks Bygg i Piteå. Idén är att i olika väderförhållanden mäta lufttäthet och värmegenomsläpplighet med värmekamera. Man mäter 8 större och mer färdigställda väggelement som går ännu snabbare att sätta upp på byggplasen. Lundqvist Trävaru har flera gånger engagerat studenter vid Luleå tekniska universitet som i sina examensarbeten tittat närmare på utvecklingsmöjligheter för företaget. Det har varit allt från energieffektivisering, LEAN-arbete, utveckling av databasstruktur och projektplanering till projektering av nya husmodeller och utveckling av 3D-system för offerering, planering och produktion. Kopplingen studenter, utvecklingsarbete och framåtskridande har blivit en framgångsfaktor för många små och medelstora företag inom träindustrin i Norrbotten. Jag är övertygad om att vi inte skulle vara där vi är idag om det inte vore för vårt samarbete med LTU och dessa studenter. Den investerade tiden i ett utvecklingsprojekt tillsammans med studenter kan ge en fantastisk avkastning! En annan viktig framgågsfaktor för oss har definitivt vart TräIN. Utbildningarna, studiebesöken och nätverket med andra företag har gett oss både inspiration och idéer för hur vi ska vidareutveckla vår verksamhet. Samuel Holmström, Lundqvists Trävaru SANDRAS examensarbete ger jobb på Älvsbyhus vanliga fel som t ex brister vid isolering, otätheter eller konstruktionsbetingade köldbryggor. Felen konstrueras i utbytbara komponenter till Energikuben så att man alltid vet hur stort felet är och kan koppla det till mätresultatet. Syftet är att få kunskap om vilka toleranser som krävs för en viss nivå på värmeläckage och lufttäthet - viktig kunskap för byggproduktionen som får nya kvalitetsnivåer att styra mot. Sandra Söderström har satt in och testat byggelement från Plusshus, Lindbäcks och Älvsbyhus i Energikuben för att kolla luftflödet i blockskarvarna så att man får reda på om man behöver göra förändringar i konstruktionen. Nya och skärpta energikrav gör att vi måste utveckla våra huskonstruktioner så att de motsvarar de kriterier som gäller. Även Norge, som är en stor marknad för oss, skärper kraven men där mäter man inte på samma sätt och kraven ser därför delvis annorlunda ut där. För att klara av det utvecklingsarbete som krävs behöver vi kvalificerad kompetens. Genom det arbete som Sandra Söderström har gjort hos oss i sitt examensarbete var hon ett självklart val. Kent Johansson, VD Älvsbyhus

11 För ingenjörsstudenter är kombinationen av teori och praktik central. I examensarbeten tillsammans med företag får studenterna testa sina kunskaper i verklig miljö samtidigt som företagen får hjälp med att lösa problem. Samverkan med norrbottniska företag skapar dessutom möjligheter för studenterna att stanna kvar i länet och för företagens utveckling framåt. Helena Johnsson, universitetslektor LTU Studerar värdeflödet i helheten JARKKO ERIKSHAMMAR, industridoktorand Jarkko Erikshammar är industridoktorand i Träbyggnad vid LTU. Han har studerat processoptimering i trävärdekedjan genom fallstudier vid Englundshus, Polardörren och Finsnickeri samt BAC såg & hyvleri. Jarkkos forskning handlar om hur man kan integrera värdekedjan vid industriell trähusproduktion så att företag kan använda dessa fördelar i sin logistik- och produktutveckling och skapa nya och bättre affärsmodeller. Projektet ingår i projektprogrammen TräIN och LWE. Integration i värdekedjan, eller supply chain integration, gör det synligt var i kedjan man kan göra förbättringar som ökar exempelvis produktivitet och lönsamhet för hela kedjan. Integration som begrepp inom logistikstyrning har traditionellt använts inom verkstadsindustrin och dagligvaruhandeln, men har under senare år också börjat diskuteras i byggbranschen. En metod som använts är värdeflödesanalysen med ursprung från Lean Produktion blev Jarkko civilingenjör i industriell ekonomi med en logistikavslutning. Sedan dess har han arbe- tat i såväl den norska oljebranschen som inom IT, verkstadsindustri och under tre år med trähustillverkning vid Englundshus i Kalix, innan han blev doktorand. Våren 2014 planerar Jarkko att disputera och ta sin doktorsexamen. Jag tänkte alltid att jag en dag skulle återvända till akademin för att reflektera, förkovra, analysera och utveckla mina tankar, berättar han. Men jag drivs mer av nyfikenhet än av en dröm om karriär. Det handlar om att se värdeflödet i helheten istället för att stycka entreprenaden i små delar. Och att bygga långsiktiga och kontinuerliga leverantörsrelationer. Vi tror ofta att det blir billigare att ha många olika leverantörer som får tävla om anbudet. I verkligheten frestas en del aktörer att köpa affären och räknar med att ta hem vinsten i en slutförhandling om ändrings- och tilläggsarbeten. Det här är ett synsätt som traditionell verkstadsindustri har lämnat. Jarkko Erikshammar Industridokrorand Träbyggnad vid LTU Mer om Jarkkos forksning kan man läsa på 9

12 ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN Produktion: