Jordbiten. Turistens väg till landsbygden s Utnyttja betet maximalt s. 6-7 Säkra tillgången på goda gubbar s

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2009 Utnyttja betet maximalt s. 6-7 Säkra tillgången på goda gubbar s Noggrann hygien ger hög kvalitet s Turistens väg till landsbygden s. 8-10

2 Ledaren Mer pengar till Västra Götalands län Det är med stor glädje Länsstyrelsen i Västra Götalands län noterar det stora antalet ansökningar till landsbygdsprogrammet. I de nära kontakter vi har med länets Leaderområden får vi också tydliga signaler om ett stort intresse för att starta leaderprojekt. Det är helt i enlighet med regeringens linje att landsbygdsprogrammet skall motverka de negativa effekterna av den ekonomiska krisen. För att ge ytterligare understöd till landsbygden har även beslut tagits om att hälften av den reserv som finns i landsbygdsprogrammets budget ska fördelas till länsstyrelserna och nyttjas år Fördelningen av reserven gynnar vårt län sedan medarbetarna på Länsstyrelsen framgångsrikt fattat många beslut med kort handläggningstid till fördel för landsbygdens företag och projektägare. Avseende utbetalda pengar till landsbygdens företag och organisationer ligger Västra Götalands län i topp. Vår andel av reserven blir därför hela 43 miljoner kr. Ytterligare glädjeämnen är den översyn och anpassning av landsbygdsprogrammet som Jordbruksdepartementet inom kort fattar beslut om i enlighet med EU:s hälsokontroll. Här kommer ett betydande tillskott av nya pengar från de modulerade gårdsstödsbeloppen. Hälsokontrollen har utmynnat i att nya medel tillförs programmet för att möta nya utmaningar inom klimat, förnybar energi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och strukturförändringar i mjölkproduktionen. Sammantaget planeras nya eller förstärkta åtgärder med cirka 1 miljard kr per år fram till Satsningarna sker i form av mer investeringsstöd, pengar till kompetensutveckling samt höjda ersättningar till miljöstöd och betesmarker. Därmed vågar Länsstyrelsen i Västra Götaland bli än offensivare i stödet till landsbygden! För att ge landsbygdsföretag möjlighet att utvecklas och växa i vårt län kommer en höjning av takbeloppen i företagsstödet ske till kr. Tidigare har det för lantbruksföretag varit kr, högt redan det i Sverige, samt kr för övriga landsbygdsföretag. Sverige och Västsverige går just nu igenom en av de värsta ekonomiska kriserna i modern tid. Länsstyrelsen kommer, i enlighet med regeringens riktlinjer, göra allt för att motverka effekterna av denna kris genom att proaktivt och offensivt understödja landsbygdsboende och landsbygdsföretag. Visionen i vårt län, En levande landsbygd i hela länet, är en gemensam målbild som länets landsbygdsboende och vi på Länsstyrelsen måste arbeta hårt för att uppnå! Ove Konradsson landsbygdsdirektör Jordbitens redaktion Malin Lennartsson Nina Goos Gunnel Holmberg Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Ove Konradsson Tryck Rydins Tryckeri AB, Nossebro Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO14001:2004. Cert.no. GBG Tryckt på återvinningsbart MultiArt Silk Utgivningsplan 2009 Nr 1 19 februari Nr 2 7 maj Nr 3 24 september Nr 4 10 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till jordbiten@lansstyrelsen.se eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Morgan Johansson Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. 2 Jordbiten 2/2009

3 Jordbiten i ny skepnad Jordbiten har fått ett nytt utseende. Innehållet är däremot ganska oförändrat. Vi hoppas att du mycket snart ska känna dig hemmastadd i vår nygamla tidning. Det kan verka märkligt att ändra ett vinnande koncept. För Jordbiten är en vinnare. Det visade fjolårets läsvärdesundersökning. Läsarna gav tidningen ett mycket gott betyg och det vill vi givetvis förvalta väl. Bror och syster Att vi ändå stuvar om och ändrar en smula beror på att vi har tagit ett helhetsgrepp över Länsstyrelsens trycksaksprodukter. Vi försöker få alla våra tidningar och nyhetsbrev att se ungefärligen likadana ut. Inte identiska, men lika till utseendet. Som bror och syster ungefär. Du ska aldrig tveka Varför är det viktigt att tidningarna ser ungefärligen likadana ut? frågar sig möjligen en och annan läsare. Frågan är givetvis befogad. Svaret är att vi vill att det ska vara tydligt att en tidning eller ett nyhetsbrev kommer från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Du ska aldrig behöva tveka kring avsändaren. Det är viktigt för både dig och oss. Ditt mottagande av budskapet är nämligen i lika hög grad en värdering av avsändaren som produkten. Ta gärna kontakt Vi hoppas att du ska gilla Jordbitens nya utseende. Men viktigare är förstås att du tycker att innehållet är minst lika matnyttigt som tidigare. Har du synpunkter på tidningen och dess innehåll är du välkommen att höra av dig. Du hittar kontaktuppgifterna till redaktionen på den nyskapade ledarsidan. Alltså på sidan 2. Trevlig läsning! Jan Mogol Informationsenheten Göteborg SAM-ansökan 2009 tänk på följande! Sista inlämningsdag för SAM-ansökan 2009 var den 2 april och har alltså passerat. Men kontrollera gärna dina uppgifter ytterligare en gång för att se om något behöver ändras eller kompletteras. Det finns nämligen ytterligare lite tid kvar att åtgärda detta. Sista ändringsdatum är den 15 juni. Till och med den 15 juni Precis som tidigare år har du möjlighet att göra vissa ändringar i din SAM-ansökan. Du kan till exempel ändra uppgifter om gröda och areal på dina skiften eller lägga till eller ta bort enstaka block och skiften. Tänk på att din ändringsanmälan ska vara skriftlig, undertecknad och inkommen till Länsstyrelsen senast den 15 juni. Även de uppgifter du redan lämnat för en eller flera stödformer i blanketten Åtagande 2009 kan kompletteras eller ändras. Det kan till exempel gälla uppgifter i ansökan om ekologiska produktionsformer eller betesmarker och slåtterängar. Du kan dessutom ansöka om överföring av stödrätter, förutsatt att den som ska överta stödrätterna hade minst en stödrätt den 2 april. (Använd blanketten Överföring av stödrätter 2009.) Du kan också överta hela, eller delar av, jordbruksföretag. Det kan gälla skiften som redan finns redovisade i en annan lantbrukares SAM-ansökan, men som du övertar. Det kan också innefatta övertagande av åtaganden för miljöersättningar. (Använd blanketten Övertagande 2009.) Efter den 15 juni När 15 juni har passerat kan du endast minska din ansökan genom att dra tillbaka block och skiften eller minska arealer på skiften i din ansökan. Du kan fortfarande överta hela jordbruksföretag. Dock måste övertagandet göras innan Länsstyrelsen fattar beslut om utbetalning. Om jag blir uttagen till kontroll Ett antal företag blir uttagna för kontroll varje år. Om Länsstyrelsen meddelar dig att en kontroll ska genomföras på just ditt företag kan du inte längre göra ändringar i din ansökan. Till och med den 30 juni För dig som odlar hampa är 30 juni sista dagen för att lämna in etiketterna från utsädessäckarna samt en sådeklaration. Sådeklarationen ska innehålla uppgifter om utsädessort och utsädesmängd för vart och ett av dina hampaskiften. Stig Karlsson Skara Jordbiten 2/2009 3

4 Slutredovisning av blockinventeringen När de block du har i din ansökan är färdiginventerade kommer Jordbruksverket att skicka ut en slutredovisning. Utskick kommer att ske löpande under perioden maj augusti. Har du synpunkter på resultatet eller frågor om inventeringen skall du vända dig till inventeringsprojektets kundtjänst på telefon Kan jag ändra i min SAM-ansökan? När du fått din slutredovisning är det viktigt att du kontrollerar resultatet från inventeringen mot arealuppgifterna i din ansökan. Om du får brevet med resultatet före den 15 juni kan du både öka och minska arealer. Om du får brevet efter den 15 juni kan du bara minska arealer i årets ansökan. Om Länsstyrelsen meddelat att man skall kontrollera ditt företag i fält kan du inte ändra i ansökan. I SAM Internet kommer du löpande att kunna se resultatet av inventeringen. Har du inte fått inventeringsresultatet innan den 15 juni kan du alltså logga in på SAM Internet för att se om ytterligare block har inventerats sedan du lämnade in ansökan, och göra en ändringsanmälan. Någon jämförelse mellan inventeringsresultatet och uppgifterna i din ansökan kommer inte att göras i brevet om slutredovisning. Orsaken är att en sådan jämförelse skall betraktas som en administrativ kontroll enligt besked från EU-kommissionen. Det skulle innebära att avvikelserna måste ligga till grund för sanktioner. Genom att endast redovisa resultatet av inventeringen undviks detta. Alla ändringar måste därför ske på ditt eget initiativ. Observera också att många block kan ha fått en ny identitet. Orsaken är oftast att det ursprungliga blocket delats eller slagits samman med ett annat block. Hur gör jag med mina blockbundna åtaganden? Har du ett åtagande för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar gäller detta om du uppfyller de regler som gällde det år du gick in i åtagandet. Du behöver därför inte ändra åtagandet. Du får utbetalning enligt den areal som åtagandet omfattar. Har du ett åtagande för miljöersättning för ekologisk produktion bör detta anpassas till inventeringsresultatet. Utbetalningen beräknas på den minsta av arealerna på skiftena i SAM-blanketten eller åtagandet. Eventuella administrativa kontroller görs mot arealerna i SAM-blanketten. Vad händer om jag inte anpassar mina arealer? Om du inte använder resultatet från inventeringen efter det att eventuella synpunkter har beaktats av inventeringsprojektet, kommer Länsstyrelsen att göra en administrativ kontroll. I de fall avvikelser konstateras kommer dessa att utgöra underlag för att beräkna sanktioner. Jordbruksverkets tolkning av regelverket innebär i dagsläget att du inte får tillgodoräkna dig arealer för block som inventerats till en större areal för att kompensera lägre arealer på andra block vid beräkning av sanktioner. Undantag är dock block som har inventerats i fält. Du kommer att få en viss tid på dig att ändra arealerna efter det att du fått det slutliga resultatet av blockinventeringen innan Länsstyrelsen gör en administrativ kontroll. Thorleif Svensson Borås Gör dina ändringar via SAM Internet Skickade du in din SAM-ansökan via SAM Internet i år? Då kan du göra dina ändringsanmälningar via SAM Internet. När du loggar in på SAM Internet igen får du först besvara frågan om du vill påbörja en ändring. Svarar du Ja kan du sedan ändra de uppgifter som du angett i din ansökan. Du kan till exempel lägga till nya skiften eller ta bort skiften, ändra skiftesgränser, arealer och grödkoder. Svarar du Nej kan du bara titta i din ansökan, inte ändra några uppgifter. De delar av ansökan som inte ska ändras ska du lämna som de är. Tar du bort någon uppgift när du ändrar i SAM Internet kommer det att tolkas som att du vill ta tillbaka den uppgiften från ansökan Under knappen Rapporter finns en ny rapport där du kan se de förändringar du gjort. De uppgifter du ändrat eller tagit bort visas i rött och är överstrukna. Har du angivit en ny uppgift så står den intill. När du är nöjd med de ändringar du gjort skickar du in ansökan till Länsstyrelsen. Det gör du på samma sätt som med originalansökan, det vill säga du klickar på knappen Skicka in och väljer hur du vill signera ändringen, med försäkranssida eller med E-legitimation. Maria Johansson Borås 4 Jordbiten 2/2009

5 Tre månader med djurskyddskontroll på Länsstyrelsen godkänt med anmärkning Robert ter Horst, chef på veterinärenheten och Anders Lind, chef på kontrollsektionen i Västra Götalands län, har sedan den 1 januari delar av djurskyddskontrollen inom sina ansvarsområden. Det var vid årsskiftet som länsstyrelserna tog över djurskyddskontrollen från kommunerna. I vissa län har veterinärer, länsveterinärer och djurskyddskontrollanter höjt varningsflaggan. Vi vill visa hur det har gått i Västra Götalands län, säger Robert. Jag skulle inte vilja säga att övertagandet har gått över förväntan eftersom vi har haft en del problem vid starten, det är ingen hemlighet, säger Robert. Trots gedigna förberedelser har problem uppstått. Tekniken strulade ordentligt i början, konstaterar han. Strulet har gällt allt från datorer och telefoner till skrivmallar. I allt strul framhåller Anders personalens positiva attityd som en avgörande faktor för framgången i arbetet. Djurskyddskontrollanterna välkomnades med öppna armar till Länsstyrelsen och de har i sin tur bidragit med en stor positivism under hela tiden. Stor organisation flexibel personal Djurskyddsverksamheten är fördelad på fyra orter i länet; Göteborg, Borås, Uddevalla och Skara. Framför allt i Uddevalla har det varit en tuff period i början, konstaterar Anders. Vakanta tjänster i kombination med lång restid är tufft. I Uddevalla har det också kommit in många anmälningsärenden. Dessutom har flera svåra ärenden övertagits från kommunerna. Vi har varit tvungna att begära in hjälp från de andra orterna för att stötta upp i Uddevalla, berättar Robert. I just sådana lägen känns det skönt att vi har en stor organisation med flexibel personal. Ett glatt gäng med djurskyddet i fokus. Fokus på anmälningar i början De första tre månaderna har kraft lagts på att hantera och genomföra anmälningsärendena på ett bra sätt. Det har vi lyckats med, menar Anders. Tjänstebilsfrågan löstes från första början och det gjorde det möjligt för djurskyddskontrollanterna att snabbt åka ut på kontroll av anmälningsärendena. Arbetet med att inventera och klassificera ärendena från kommunerna har också pågått parallellt. I halva länet har vi påbörjat den normala djurskyddskontrollen nu, konstaterar Robert. Likvärdigt djurskydd i länet Regeringen har gett länsstyrelsen förtroendet att överta djurskyddskontrollen med uppdraget att utföra den på ett enklare och mer likvärdigt sätt. I början av april genomfördes ett första försök att få mer likvärdig djurskyddstillsyn i vårt län, berättar Foto: Jan Mogol Robert. Alla djurskyddskontrollanter, tillsammans med arbetsledning, samlades och arbetade med bland annat bedömningsfrågor i smågrupper. Fler sådana här verksamhetsdagar är inplanerade framöver. Alla tjänster tillsatta I skrivande stund är snart alla djurskyddstjänster tillsatta i Västra Götalands län. Förutom det har delar av Länsstyrelsens kontrollpersonal av EU-stöd utbildats för att kunna arbeta med djurskyddskontroll. Utbildningen har skett på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Totalt kommer vi att ha cirka 60 personer som jobbar med djurskydd på vår Länsstyrelse, avslutar Anders. Åsa Jellinek Skara Jordbiten 2/2009 5

6 Bete på naturbetesmarker metoder och målsättning Foto: Lars Johansson Målsättningen för betesdriften Att producera maximal mängd smakligt och näringsrikt bete, så jämnt fördelat över säsongen som möjligt Att få så hög avkastning från betesdjuren som möjligt Att uppnå önskvärda beteseffekter Att skapa och bibehålla en grässvål som är produktiv och hållbar I ett historiskt perspektiv var utmarken, skog, ljunghed och alvar, den mark som användes för bete. En del av vad vi idag kallar betesmark har en historik som övergiven åkermark och slåtteräng, där vinterfodret till djuren samlades in. Merparten av utmarksbetet har idag övergått till skogsmark, slåttern har nästan upphört och marken sköts idag, i bästa fall, med betesdjur. Vi har gått från att bruka flera miljoner hektar naturlig fodermark till att idag endast nyttja knappt hektar. Rotationsbete, ett sätt att optimera avbetning och tillväxt Alla betesmarker har sina unika kvaliteter och kräver olika skötsel. Det är du som markägare som känner marken bäst. Det kan vara lättare att anpassa betestrycket med rotationsbete jämfört med kontinuerligt bete, men ett opti malt utnyttjande kräver liksom vid kontinuerligt bete uppmärksamhet på såväl betets kvantitet som dess kvalitet. Den starka betestillväxten på försommaren måste tas till vara genom en snabbare rotation och helst också ett större djurantal än på eftersommaren. Målsättningen måste vara att få de första avbetningarna så effektiva som möjligt så att man får en önsk värd utveckling av grässvålen med många vegetativa skott och få reproduktiva. Intervallen mellan avbetningarna bör i normala fall vara minst två veckor. För att undvika förväxning och dåligt betesutnyttjande får betesintervallen på högavkastande betesmarker inte vara för långa i början av säsongen. Allt eftersom betestillväxten sjunker, ökar viloperioden så att den i slutet på betessäsongen är ungefär dubbelt så lång eller cirka fyra veckor. För att klara anpassningen av betestillgång och betesbehov måste man från början planera utifrån att någon eller några fållor skördas till grovfoder i början på säsongen och/eller att återväxten betas på en eventuell särskild slåttervall. Torra välskötta betesmarker tål oftast sent betessläpp bra vilket frigör djur till de mer högavkastande markerna. Att samma djurantal flyttas runt på samma totalareal utan att en del av arealen skördas är en omöjlig ekvation. Antalet fållor vid rotationsbete beror på hur intensiv man vill ha betesdriften. Ett minimiantal är tre-fyra fållor för växande djur samt dikor och sex-åtta fållor för mjölkkor. Uppåt finns inga begränsningar. 6 Jordbiten 2/2009

7 När betet är slut Bild 1 och 2 visar marker där foderväxterna är avbetade. Kvar finns rator i form av älgört (bild 1) och veketåg (bild 2). Med ett tidigt betessläpp kan man i viss mån bekämpa veketåg genom betning. Att på hösten försöka få detta helt avbetat ger dålig eller ingen tillväxt på djuren samtidigt som risken för trampskador ökar markant. I dessa trampskador trivs dock tågen utmärkt och förökar sig rikligt till nästa år. Upprepad betesputsning under hög- och sensommaren när marken är torr ger bra effekt. Undvik körskador till varje pris annars fungerar spåren som såbädd. Om man har marker som behöver städas på hösten gäller det att använda djur som är lämpliga för uppgiften. Hästar och dikor utan kalv är utmärkta städpatruller. Önskvärda beteseffekter De beteseffekter djuren ger upphov till genom att vissa växtarter gynnas, andra missgynnas, spelar i detta sammanhang stor roll. Till beteseffekterna hör själva avbetningen av växter och växtdelar men även gödsel, urin, trampslitage och fröspridning. Avbetning medför också att tillräckligt med ljus når de betesgynnade och konkurrenssvaga växterna. Många växter är gynnade eller till och med beroende av tramp för sin etablering. Gödsel i betesmarken är också en förutsättning för dyngbaggar som trivs bäst i öppen, gärna sandig mark. Tyvärr dör dessa skalbaggar om avmaskningmedel används under betessäsongen. Staren använder kortbetade gräsmarker för födosök av marklevande insekter under häckningstiden, för att senare övergå till att äta frukter och bär i buskar och träd. Betesdjuren är sammanfattningsvis förutsättningen för den höga artrikedom som finns i naturbetesmarker. Som nämnts har en del av dagens betesmarker en historia som slåtteräng. Därför kan beteseffekterna från djuren i vissa fall styras för att särskilt gynna den kvarvarande ängsfloran, till exempel slåttergubbe, svinrot, smörboll eller slåtterfibbla. Genom att släppa djuren senare till dessa skiften eller hålla ett lågt betestryck under försommaren gynnas blomning och nektarproduktion. Denna åtgärd fungerar på frisk till torr mark med låg produktion men bör undvikas på högproducerande mark eller mark med stort inslag av högvuxna, konkurrensstarka växter. Alfred Akersten Skara fakta Släpp djuren tidigt på betet, 5-10 cm beteshöjd för nöt, lägre för får och häst. Försök ha marken avbetad före midsommar. Finns rester av slåttergynnad flora på marken, överväg sent betessläpp eller lågt betestryck under försommaren. Detta gynnar även pollinerare och fjärilar. Anpassa beläggningen efter betestillgången, fler djur per hektar under vår och försommar. Fållindela stora hagar. Skörda gräs där så är möjligt eller använd som reserv vid torka. Putsa betet om det finns problem med ohävdsarter eller att gräset förvuxit. Görs för att gynna återväxten, inte som enda skötselåtgärd. Försök inte beta bort osmakliga problemarter, röj eller putsa. Målet är inte en golfgreen. Årsmånen bestämmer. Lästips Bete och betsdjur, SJV Naturbetesmarker, Broschyr SJV Hagmarksmistra, årsrapport 2006 Bild 1. Vid sent betessläpp kan fler älgörtsplantor klara sig till vuxet stadium jämfört med tidigt betessläpp. Detta kan bli ett problem i fuktiga marker. På torrare mark som denna är dock älgörten samlade i strukturer som mer liknar rator. Betestrycket på bilden är ok särskilt om marken hyser flora som kräver pollinering eller fröbildning. Bild 2. Fuktig betesmark som är väl avbetad. På bilden syns det avbetade gräset och rator i form av veketåg. Bilderna är tagna i början av oktober. Foto: Jörgen Wissman Bild 3. Fållan till vänster är en fuktig betesmark med kontinuerligt bete, samma antal djur över hela säsongen. Här är betestrycket ok och ingen skadlig ansamling av dött gräs bildas till kommande betessäsong. Den högra fållan däremot är inte ok, här har djuren släppts sent (juli) och i för litet antal för att klara avbetningen. Jordbiten 2/2009 7

8 Turismen tar vägen genom magen På konferensen Kreativ Landsbygd som genomfördes i februari i Jönköping berättade före läsare om hur de på olika sätt försöker för bättra och utveckla livet på landsbygden. Urban Laurin är en inspiratör som berör och ställer frågan Hur blir Sverige bäst i Europa på mat?, inte om, inte kan! I rapporten Turism i magen. Den internationella bilden av Sveriges turistmåltid (nutek, 2009) har Urban intervjuat experter, främst journalister, från Sveriges nio största exportländer för turism. Han skojar om Den svenska turistmåltiden på landsbygden, en halvspecial i korvkiosken eller Lapplands godaste pizza. När vi turistar i Europa finns det lokala aktörer överallt som erbjuder genuina måltider, sprungna ur en lokal tradition och med lokala produkter. I Sverige måste turisterna ta med egen mat för att överleva, raljerar han. Undersökningar har visat att en tredjedel av turistens pengar läggs på måltiden! I dag är turismen dessutom den snabbast växande näringsgrenen och speciellt då upplevelseturismen. Lyft fram den svenska småkakan! Satsa på upplevelsen Turisten är ofta villig att betala extra för att få vara med om en upplevelse samtidigt! Kulturarvet blir en central resurs, där måltiden utgör en betydande del av detta arv. Lokala, autentiska och genuina upplevelser ökar i betydelse, berättar Urban. Hans budskap är att vi måste lära oss att utveckla attraktioner som turisterna är beredda att betala för och där är måltiden viktig. Det gäller för varje ort att ta tillvara på att utveckla de förutsättningar man har att få turister. Attraktioner som har förankring i lokal kultur är därför viktigt för de val turisterna gör. Bo på lantgård är i allra högsta grad ett upplevelseboende, men Urban tror inte att företagarna riktigt har insett vilka resurser som de sitter på. Måltid är inte bara mat! Det kan vara genuina möten, att få uppleva stämningar och traditioner som exempelvis påsk och midsommar, traditionella metoder som att torka och röka och berättelser om maten och människorna. Turism i magen Vad tyckte då de utländska journalisterna om svensk mat och turism? Jo, vi har för mycket av fett, salt, sött, mjöl och för låga smaker. Vi utnyttjar inte mångfalden och variationen som våra olika klimatzoner innebär. Det svenska ljuset ger en aromrikedom, vi har en fantastisk natur, det är rent och säkert här och vi upplevs som exotiska. Skit i de amerikanska Foto: Anders Ryberg muffinsen och lyft fram den svenska småkakan istället!, utbrister Urban. Våra svenska konditorier hyllas, de är unika, och detta är en tradition att bevara och utveckla. Men våra entreprenörer har det inte lätt, svensk lagstiftning tenderar ibland att motverka goda företagsidéer, tycker Urban. Det finns problemområden, till exempel inom boende där fler än åtta bäddar innebär att man klassas som hotell med högre krav på livsmedelshygien. Men när man söker företagsstöd är 8-12 bäddar gränsen där man anses kunna tjäna pengar på sitt boende. Serveringstillstånd, lånemöjligheter och utomhusmåltiden är andra områden som kan innebära stora problem. Vi måste bli bättre på att samarbeta, till exempel genom att samordna marknadsföring på regional nivå, samla alla lokala aktörer med olika spetskompetenser i en gemensam Framtidsbygd och försöka se ur turistens perspektiv med önskan om helhetspaket. Då är vi på god väg mot Sverige det nya matlandet!, avslutar Urban Laurin, en framtidsinspiratör. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Borås 8 Jordbiten 2/2009

9 Dagens turister längtar till naturen Fyra turistföretag på och runt Kynnefjäll i Bohuslän har inlett ett samarbete för att bredda sin kundkrets. Med hjälp av pengar från landsbygdsprogrammet och en engagerad projektledare har de arbetat fram ett första vandringspaket som nu lanseras. Intresset för friluftsliv med viss komfort och guldkant är på frammarsch. Det har man kunnat konstatera på Västsvenska turistrådet, som arbetar för att utveckla turismen i Västra Götaland. Bo bra och äta gott i kombination med en aktivitet som vandring, paddling, jakt, fiske, ridning eller cykling lockar människor idag. Vi har en fantastiskt fin natur här på Kynnefjäll. Mycket djurliv, små sjöar och älvar ger en variation som folk uppskattar. Vi har också det som upplevs som en bristvara idag, tystnad, säger Leif Torstensson på Kynnefjälls Natur, ett av företagen i samarbetet. Samarbete ger vinst Projektet föregicks av en förstudie där man tittade på möjligheterna med att utveckla turismen i området. Bullaren Tingvall B&B urkurs- och konferensanläggning Kynnefjäll Flötemarkens Vildmarkscamp Kynnefjälls Natur Söbböns gamla skola Vägbeskrivning: Kör av E6 via avfart till Dingle. Vid rondellen i Dingle fortsätt norrut på väg 165 ca 3 km till Svarteborg. Tag av till höger mot Hedekas och kör ytterligare ca 14 km. Tag vänster vid skylt Kynnefjälls Natur. Källa: Området ligger ju lite utanför kustens stora turiststråk. När detta projekt startade var företagarna på det klara med vad de skulle göra. En drivande kraft i projektet har varit Kenny Svidén som jobbat många år med att utveckla vandringsmöjligheterna både i Sverige och i våra grannländer. Han är egen företagare och känner branschen. Samarbete innebär att dra åt samma håll. Viktigt att tänka på är att alla får komma till tals, säger Kenny. En del bra idéer och tankar tar ibland tid att sätta ord på. Men det är också viktigt med klara och tydliga mål och att det finns någon som hela tiden ser till att man håller kursen och farten. Vi har bildat ett handelsbolag för att kunna göra tydliga avtal företagarna emellan. Det kan fungera med andra samarbetsformer också, men jag tror det är bra med ett affärsmässigt upplägg. Företagarna är nöjda. Vandra lätt ät gott Grundpaketet som tagits fram består av en-tre övernattningar med en vandring på km per dag. Man serveras lokal mat och vandrar endast med lätt packning. Företagen har övernattning i olika typer av miljöer och tar personligen emot kunderna på respektive ställe. Vi har också tänkt mycket kring kvalitet och säkerhet. Ska man som vi, locka folk även från utlandet är det klokt att kvalitetssäkra sig, säger Kenny. Vi valde att använda Tour Quality. Till det kommer också det personliga mottagandet av gästerna som är så viktigt. Det är en del av upplevelsen. Detta projekt har finansierats med hjälp av pengar från bland annat landsbygdsprogrammet, Västra Götalandsregionen samt Tanums och Munkedals kommuner. Företagen som ingår i samarbetet är Kynnefjälls Natur ( com), Flötemarkens Vildmarkscamp ( Tingvalls B&B ( och Söbböns gamla skola. Mer information om vandringspaketet finner du på Helena Ingvarsson Skara Projektstöd Sök projektstöd från landsbygdsprogrammet för att utveckla samarbete och förutsättningar för landsbygdsturismen i länet! För mer information kontakta Evelina Johansson, eller Helena Ingvarsson, Foto: Kenny Svidén Jordbiten 2/2009 9

10 Kultur- och naturturism en naturlig tillgång för ditt företag Eivor Ottosson i den gamla fägatan. Turism som är kopplad till kultur och natur kan skapa inkomster till företaget/gården och vara en viktig resurs för den lokala utvecklingen i bygden. Bo på lantgård, Bed & Breakfast, fiske, naturvandringar, grön terapi, gårdsbutik, självplock och ridning är några av de verksamheter som idag har blivit allt vanligare på landsbygden. Landsbygdsboende, besökare och turister värderar livskvalitet på landsbygden, tradition och det öppna landskapet allt högre. Det kan vara kulturvärden såsom gamla gravar, stenmurar och jordkällare, biologiska kulturarv med den gamla ängsfloran samt berättelser om folktro och hur man levde och arbetade förr på gården och i byn. Varför inte berätta själv om detta så dina gäster blir delaktiga och får lära sig mer! Länsstyrelsen erbjuder rådgivning så att du kan marknadsföra ditt företags/gårds kultur- och naturvärden. Nöjda med sitt rådgivningsbesök I Ölanda, där Eivor och Bengt Ottosson driver sitt jordbruk, finns Foto: Marianne Sohlberg en undantagsstuga som hyrs ut för korttidsboende. Nu kan deras gäster följa en stig med en informationsbroschyr i handen. Eivor tyckte det lät trevligt att få ett rådgivningsbesök och tycker resultatet presenterats bra i broschyren. Detta hade jag inte kommit på själv att göra eftersom man blir lite hemmablind, säger Eivor. Jag rekommenderar andra att få sådan här rådgivning för att se vad man har att visa upp! Ing-Britt och Bertil Hansson i Brastad erbjuder Bo på lantgård. Efter rådgivningsbesöket fick de en kultur- och naturturismplan. Den har vi använt för att ta fram en broschyr och en vandringstig i landskapet, säger Ing-Britt. Vi har redan samarbetat med kommunen och naturskyddsföreningen i gemensamma vandringar, där jag är vår gårds guide. Ofta upptäcker jag nya saker om vår gård i planen, genom de gamla historiska kartorna. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Borås Länsstyrelsen erbjuder rådgivning Är du intresserad av att levandegöra och marknadsföra ditt företags/gårds kultur- och naturvärden? Vi erbjuder dig kostnadsfri rådgivning. Efter ett rådgivningsbesök kan antingen en kultur- och naturturismsplan eller en broschyr tas fram. Innehållet i båda alternativen kan vara skötselråd om värdefulla miljöer, kunskapsmaterial för gården, tolkning av gamla historiska kartor, förslag till skyltar eller vandringsled. Välkommen med din intresseanmälan till Marianne Sohlberg, Hushållningssällskapet Sjuhärad, , eller Ann-Charlott Hajdu-Rafis, Länsstyrelsen, Inget krav på mjölkkvot vid investering Mjölkkvotskravet vid investering, som innebär utökning av mjölkproduktionen i samband med företagsstöd, är nu borttaget. De nya bestämmelserna gäller retroaktivt för ansökningar om företagsstöd från och med januari Det innebär att någon uppföljning och kontroll angående villkoret om mjölkkvotskrav i beviljade stöd från och med 2007 inte kommer att genomföras. Observera att mjölkkvotskravet kvarstår för investeringsstöd beviljade före Stefan Gustafsson 10 Jordbiten 2/2009

11 Elisabeth satsar på grön rehabilitering Elisabeth G Wahlgren är sjuksköterskan som trivdes bra i vården men ändå ville gå vidare. Hon utbildade sig till trädgårdsmästare på Dacaposkolans högskoleutbildning inriktad på design och hantverk i Mariestad. Hon har även gått utbildningen i landskapsvård på samma skola. Elisabeth har alltså mycket goda förutsättningar att arbeta med det område hon brinner mest för, grön hälsovård. Jag träffar Elisabeth på Ågårdsskogens vårdcentrum i Lidköping där hon skall starta upp ett pilotprojekt med grön rehabilitering. Projektet vänder sig till personer som är sjukskrivna bland annat för utmattningssyndrom, trötthet, smärta och whiplashskador. I vårdteamet ingår förutom Elisabeth även arbetsterapeut, sjukgymnast och socionom. Träningen kommer att ske på en av vårdcentrets gröna utegårdar. Flera ben att stå på Eller för att bättre knyta an till det gröna, Elisabeth har många grenar på sitt träd. Genom sitt företag Grevegarden håller hon kurser för trädgårdsintresserade hemma på föräldragården i norra Härene. Kursen, som har den lockande titeln Gräv, lär och njut, ges i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan och Trädgården utanför Hospice Gabriel blev till som ett examensarbete. pågår under hela odlingsåret. Hon planerar, ritar, anlägger och sköter också trädgårdar för privatpersoner och företag. Elisabeth har lyckats övertyga flera företag i trakten om vikten av en grönare utemiljö, både för kundernas skull och för de anställdas trivsel. Ett annat spännande projekt som hon är involverad i är Medeltidens Värld, den nya Arninspirerade turistsatsningen utanför Götene. Nöjd med Grogrund Elisabeth är mer än nöjd med Länsstyrelsens projekt Grogrund som skall stimulera kvinnors företagande på landsbygden. Hon har ingått i gruppen hälsa, som har bestått av fem kvinnor med olika inriktning på sina hälsoföretag. Elisabeth känner att hon har utvecklats starkt genom Grogrund, inte minst när det gäller företagande och ekonomi. Nu sedan gruppen hälsa är avslutad har hon börjat i en ny grupp som fortbildar sig inom juridik och företagsekonomi. Även den är mycket givande med en blandning av workshops och föreläsningar. Elisabeth visar också trädgården utanför Hospice Gabriel som ligger i anslutning till Lidköpings sjukhus. Trädgården är en donation och hon ritade den som examensarbete under slutet av sin utbildning på Dacaposkolan. Det är inte alla elever som får möjlighet att se sina examensarbeten förverkligade. Men det stämmer väl med intrycket man får av Elisabeth. Hon är en företagare som verkligen genomför de projekt hon ger sig in på! Anders Ryberg Uddevalla Fler salamandrar än väntat I delar av Västra Götalands län finns många småvatten med stor betydelse för den biologiska mångfalden. I en stor del av dem finns den skyddade större vattensalamandern. Vi har hittat fler salamandrar än väntat. Oerhört glädjande, säger Foto: Johanna Johansson naturvårdshandläggaren Anna Stenström. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har genomfört en systematisk inventering av större vattensalamander och uppskattar att det finns knappt småvatten med arten i länet. I Västra Götalands län har arten hittats i hälften av alla småvatten i närheten av åkrar. Jag är imponerad av länets lantbrukare som lyckas kombinera ett aktivt jordbruk med så många lokaler av den känsliga arten större vattensalamander, säger Anna Stenström. Större vattensalamander är skyddad enligt Artskyddsförordningen och EG:s Art- och habitatdirektiv. Detta innebär bland annat att både dess fortplantningsområden och viloområden är skyddade. Det är därför mycket viktigt att den som har planer på en exploatering som påverkar småvatten först kontrollerar om det finns större vattensalamander där. Jan Mogol Jordbiten 2/

12 Ökat intresse för webbutiker på landsbygden e-post. Sune har valt att inte ha kortbetalning. Han tillämpar inte heller postförskott. Jag har den filosofin att jag litar på folk. Jag skickar med en faktura i paketet. Privatpersoner har som regel 10 dagar som betalningsvillkor. De kunder som jag har att göra med är seriösa. Om någon betalning uteblir beror det oftast på den mänskliga faktorn. De betalar när de får påminnelse. Ett urval av webbutikens sortiment. Sune Wernby på Havtornspecialisten, Dals-Långed, startade sin produktion 2003, mest som hobby. Samma år blev han tillfrågad om att vara med på en julmarknad. Där sålde han slut på alla produkter första dagen, så det var bara att åka hem och koka nytt till nästa dag. Året därpå var Sune med på Dagens Hushåll i Göteborg. Havtorn var en ganska ny produkt då och gjorde butiker, kockar och livsmedelsindustrin intresserade. Sune, som hade ett annat jobb som säljare och marknadsförare, ville ge sin hobby en chans. Ett fungerande exempel för mindre företag Både hemsidan ( och webbutiken gjordes Webbutiken fungerar som ett bra komplement till övrig försäljning. Kunder som köper mina produkter på mässor och marknader hör av sig för att köpa mer när produkterna tagit slut. Vissa ringer medan andra skickar e-post. Jag kollar om jag fått någon beställning varje morgon. Varor till privatpersoner skickas oftast samma dag med posten. Större beställningar till butiker och industri skickas som bussgods eller med någon speditionsfirma. Eftersom produkterna även säljs i vissa butiker, talar jag om för kunden om det finns någon affär i närheten som säljer mina produkter. Kunden slipper ju frakten då. Mina produkter säljs även på Arlanda, så idag fick jag en förfrågan via e-post från Frankrike. Man breddar sin kundkrets automatiskt. En webbutik kan vara uppbyggd på många olika sätt. Oftast vill man börja i liten skala och då räcker det att ha en hemsida där varorna presenteras. Kunden kan sedan ringa eller skicka sin beställning med Marknadsföring viktigt att synas Att ha hemsida är en självklarhet för Sune. Syns jag inte, så finns jag inte. Det är så jag resonerar, säger Sune. Sune har tidigare haft annonser i mattidningar, men det är något han kommer att dra ner på framöver. Annonser är kostsamt och det finns andra sätt som ger mer. Havtornspecialisten syns även via och Om framtiden Eftersom havtorn kan användas till mycket, bland annat smaksättning i glass, marinader och choklad, så kommer vi med all sannolikhet att få se nya produkter framöver. Antalet kunder i webbutiken har ökat de senaste åren. Sune funderar på att presentera nya produkter och kampanjer via utskick och därigenom öka försäljningen. Sune har många idéer och avrundar med att säga: Man ska inte gapa efter för mycket, utan vara nöjd med det man har. Har man för många bollar i luften, så är risken stor att det inte blir som man tänkt sig. Ulrika Elfström Uddevalla 12 Jordbiten 2/2009

13 Missade du chansen till omvärldsspaning och inspiration? Det gjorde inte 130 av dina kollegor. De kom till Tillväxtdagen 2009 och blev mycket nöjda med dagen. Ska ditt företag också vara med och producera till framtidens konsumenter? Då måste du veta vad de vill ha. LRF har sedan flera åt tillbaka ett samarbete med företaget Movement Consulting för att utvärdera och förutspå utvecklingen i konsumenttrender och produktutveckling. Cecilia Gylden, VD för Movement Consulting, gav oss deltagare en spännande resa till framtidens trender. I dagsläget är situationen inom livsmedelskonsumtion och handel svårbedömd. I en lågkonjunktur dämpas handeln och även de som har pengar är försiktigare. Mat som upplevelse Konsumenten idag är mer mångsidig i sitt konsumtionsmönster. Samma kund kan handla basvaror så billigt som möjligt under veckan för att till helgen köpa exklusiva produkter i saluhallen. Ett företag som Ryftes Grönsaker AB på Gotland hittar kunder för sina vackra, färgglada grönsaker och bland de exklusivare produkterna säljer Ryftes bland annat svart tryffel och olika sorters sparris. Ann Klensmedens är en upplevelse, liksom hennes ostar. Med ett sådant engagemang att producera den godaste osten måste man ha kunder som värderar kvalitet. Genom detta engagemang har hennes verksamhet en stark marknad. Även Johan Tell använder konsumenttrenderna för marknadsföring av sitt hängmörade nötkött från Ölanda Säteri. Genom en lokal prägel, en tydlig kvalitetsprofil och miljötänkande marknadsför han sina produkter. Lokalproducerat Starka konsumenttrender idag är lokalt/regionalt, ursprungsmärkt, spårbart och miljörätt. Utan dessa trender skulle knappast Patrik Evertssons satsning, Emåmejeriet, nå framgång. Inom närområdet, 5 mils radie, har mejeriets produkter procent av marknaden. Kunderna vill ha färskhet, spårbarhet och närhet. Lokalt och spårbart lämnar utrymme för satsningar liknande Emåmejeriet. Dessa lokala koncept blommar upp i de områden där den etablerade aktören är ett stort företag med verksamheter i många länder. Hälsosamt och ekologiskt Mat ska vara hälsosam och fri från konstiga tillsatser. Det jag äter ska vara bra för mig själv och min omgivning. Denna konsumenttrend ger ett stort utrymme för utveckling av ekologisk produktion. Sofia och Ulf Broo från gården Gogata utanför Mariestad tycker att det är stimulerande och tacksamt att producera något som konsumenterna så tydligt efterfrågar. Äkta mat utan konstiga tillsatser som trend har också öppnat en möjlighet för Emåmejeriet som utökat sin produktlista med smör för att avsätta överskottsfettet på den lokala marknaden. Miljörätt och certifierat Patrik Evertsson har valt att profilera sig med miljöbil vid leveranser samt utveckla biogas som energikälla. För att försäkra sig om en trygg och kontrollerad miljöprofil kommer Ulf och Sofia Broo från gården Gogata, Mariestad. Foto: Jesper Eggertsen Emåmejeriet troligen tredjepartcertifieras enligt Sigill liksom många andra mejeriföretag. Ryftes Grönsaker har också certifierad verksamhet. Kunden röstar med fötterna Idag är det vanligt att kunderna röstar med fötterna. Finns inte det sortiment och de varor vi förväntar oss slutar vi handla i den affären. Konsumenterna är en splittrad grupp men deras åsikter syns i affärernas omsättning. Denna konsumenttrend hade Emåmejeriet enorm hjälp av vid lanseringen av sina produkter i närområdet. Ta vara på tillfällen till omvärldsspaning och inspiration. När företagandet och verksamheten går tungt är framtiden och kreativiteten än viktigare. Eller som Yngve, Karin och Erika på Ryftes berättade: Det är inte bara medvind så vi satsar på vindkraft också. Camilla Svensson Skara Jordbiten 2/

14 Tanja och Erik tog klivet och startade ett eget företag Affärsidén med en egen gårdsbutik kläcktes när Tanja Lentz och Erik Göransson köpte jordgubbssylt från Änglamark och på etiketten läste att jordgubbarna kom från Syrien. Då kom idén att vi faktiskt kan göra det här själv. Vi vill att produkterna vi säljer och producerar i första hand ska komma från vår egen gård och odling men även från närområdet. Interiör från gårdsbutiken. Genom den breda kompetensutvecklingen Länsstyrelsen erbjuder kan etablerade företagare bredda sitt företagande eller landsbygdsboende få en hjälp på vägen vid sin uppstart av en ny verksamhet. Aspebergets Gårdsbutik På Tuvene Gård i Tanumshede finns 45 dikor och ett 50-tal tackor. I dagsläget slaktas alla djur på Varekils slakteri där de också styckar och förpackar köttet. Därefter kommer köttet hem till gårdsbutiken för försäljning. Gårdens eget kött är våra absolut största produkter med styckningsdetaljer från nöt och lamm, säger Erik och Tanja. Vi planerar även att legoröka kött och korv från både nöt och lamm. Vår framtidsvision är att vi ska ha hela vår verksamhet från och på gården. Att djurkropparna styckas och vidareförädlas på gården. Tanja och Erik säljer även skinn från egna djur och ullprodukter. De tillverkar också egen marmelad och saft, bakar eget bröd och kakor samt mal pulver från nypon med kärnor och brännässla som de säljer i burkar. Utökar med större växthus Under sommaren är det en jakt efter närproducerade grönsaker som är svåra att få tag på. Tanja och Erik kommer därför att satsa ganska mycket på grönsaker i framtiden. Under året kommer de att bygga ut sin verksamhet med ett större växthus för odling av tomater, gurka och frukt för försäljning och vidareförädling till sylt, marmelader, saft och chutney. Inget snabbköp Gårdsbutiken slog upp portarna tredje veckan i juli Annonsering i Björklövet, ett lokalt annonsblad i Tanum och Strömstad, och inbjudan till alla de kände gjorde att det kom mycket folk vid invigningen. Tanja och Erik hade provsmakning på egen grillad korv och andra produkter. Butiken är öppen torsdag-fredag, kl 10-18, lördagar kl Det är inget snabbköp i gårdsbutiken, kunderna stannar gärna kvar en stund och pratar och så fikar vi tillsammans, säger Tanja och Erik. Marknadsföring av varor I gårdsbutiken vill Tanja och Erik att det ska vara ganska vanligt och enkelt och tycker det är viktigt att kunderna känner sig omhändertagna och sedda. Kunden är i fokus. Man får bjuda på sig själv och sina produkter, ha mycket smakprov och vara ute på marknader. Jag håller mig i närområdet runt Fjällbacka, Hamburgsund, Grebbestad och Tingvall, säger Tanja. Till en början kom mest sommargäster till butiken men nu kommer fler och fler kunder från orten. Alla är så positiva, berättar Tanja. Våra kunder är vår bästa marknadsföring eftersom de är nöjda när de varit i gårdsbutiken och handlat, vilket skapar fler kunder. Produkter från andra producenter Innan Tanja och Erik väljer att sälja produkter från andra producenter testar och provsmakar de alla produkter. Vi har bland annat produkter som speltvete från Lögens kvarn, Bärbys rapsolja, ostar från Dalspira och tångknäckebröd från Grebbestad. Vi vill sälja det vi tror på och det som är bra. Företagarna bakom verksamheten Tanja och Erik upplever att det är svårt att sätta pris på det man gjort själv. Att sätta ett värde i kronor och ören är jättesvårt, säger Tanja. Men det är viktigt att ta betalt, stå på sig och inte sälja för billigt. Man ska inte stå och röra i grytorna och inte få betalt, menar hon. Det är viktigt att du kan stå för dina produkter, du vet vad de inne- 14 Jordbiten 2/2009

15 håller och var köttet kommer ifrån och kunden kan se företagaren bakom produkten. Kunderna uppskattar jättemycket det vi säljer. Jag känner mig stoltare och malligare nu, konstaterar hon. Det är viktigt att låta kunder provsmaka och att visa sina produkter i olika sammanhang. Varsågod och smaka säljer jättebra! Sökte företagsstöd När de skulle bygga upp gårdsbutiken sökte de företagsstöd från landsbygdsprogrammet för sina kostnader vid investeringen. Vi får pengarna nu i vår, säger Tanja och Erik. Till ansökan skrev vi en affärsplan. Det är viktigt att den blir bra eftersom vi vill kunna gå tillbaka och se vad det har blivit av företaget. Vi fick bra hjälp med ansökan av Grön affärsutveckling. Länsstyrelsen har bidragit med företagsutveckling Tanken att starta ett eget livsmedelsföretag tog fart när Tanja gick Länsstyrelsens livsmedelsutbildning med inriktning på kött och vilt samt gårdsnära slakt. Efter den kursen bestämde jag mig för att nu ska jag minsann starta en egen verksamhet, säger Tanja. Ett år senare, med egna erfarenheter i bagaget, fick hon möjlighet att delta på en uppföljningskurs med inriktning på charktillverkning av olika charkuterivaror. Länsstyrelsens kurser är mycket uppskattade för de tillgodoser kundens behov, vad man vill ha och behöver för att utveckla sitt företag. Kurserna har gett mig impulser att jag vågar och kan, säger Tanja. Att gå på kurser och delta i aktiviteter gör att man träffar andra som har liknande verksamheter på landsbygden och det öppnar för möjligheter att utveckla ett naturligt samarbete. Sist men inte minst så har jag blivit stärkt i mitt företagande av att gå kurser och träffat andra. Kurs i charktillverkning hos West Vilt. Tanja Lenz, Magnus Winqvist, Armin Gassner och Morgan Baumann. taget. Att våga vara den man är och vara stolt över det man gör. Drömmen hos Tanja är att ha jobbet hemma och kunna greja med det hon vill, att få jobba både med arbetet på gården och med förädlingen och gårdsbutiken. När de bygger ut verksamheten vill de att kunden ska kunna se in i produktionslokalen hur arbetet pågår, att brödet är färdigbakat eller att rulltårtan är på gång. De vill också ha en egen försäljningsdisk för de egna charkråvarorna. Vi vill att kunden ska tycka det är en upplevelse att komma hit. Att kunderna ska få den där gårdskänslan, att få höra korna råma och se djuren på gården, säger Tanja och Erik. Har du frågor om kurser i ämnet livsmedelsförädling? Kontakta Christina Kobel, eller Karin Almgren, fakta Mer om företagsstöd Inom landsbygdsprogrammet kan du söka företagsstöd för satsningar som utvecklar, skapar sysselsättning och ger lönsamhet i ditt företag. Stöd kan ges för investeringar, kompetensutveckling och i vissa fall för köp av externa tjänster. Du kan också söka stöd om du startar ett företag med primärproduktion inom jordbruk eller trädgård. Ett krav för att få företagsstöd är att du upprättar en affärsplan som beskriver företagets utveckling och dess effekt på miljö, sysselsättning och lönsamhet. Läs mer på vastragotaland, välj verksamhet Lantbruk/Stöd och bidrag/företagsstöd. Framgångsrecept och framtidsplaner Tanja och Eriks framgångsrecept är att våga satsa men ändå göra en sak i Christina Kobel Uddevalla Karin Almgren Skara Jordbiten 2/

16 Vart tar alla pengar vägen? Vi är nu inne på det tredje året med landsbygdsprogrammet som omfattar perioden De två första åren har visat på stor investeringsvilja och utveckling hos landsbygdsföretagen. Satsningar inom lantbruket dominerar i de flesta av länets kommuner. Falköpings kommun utmärker sig med mer än dubbelt så mycket beviljat företagsstöd jämfört med efterföljande kommuner. Landsbygdsföretagare i Alingsås, Partille och Öckerö kommuner har hittills nästan inte alls utnyttjat medel från landsbygdsprogrammet. Lantbruksföretagen snabba från starten Lantbruksföretagen var tidiga att ansöka om företagsstöd redan från starten 2007, medan ansökningar från övriga landsbygdsföretag ökade under Inom lantbruket har många företag fått stöd för att bygga lösdriftsstall för mjölkkor. Produktionen är helmekaniserad med mjölkningsrobot, automatiskt utgödslingssystem och utfodringsvagn. Utökad produktion medför också ny gödselbrunn och plansilofack. Övriga satsningar Många satsningar inom livsmedelsförädlingen görs bland småskaliga slakterier och företagare med lokal produktion. Även länets biodlare är på frammarsch. Ansökningar om företagsstöd för förädling av skogsprodukter handlar ofta om investering i sågverk och hyvelutrustning. Turismen på landsbygden fortsätter att utvecklas med bland annat små caféer och uthyrning av korttidsboende. Bland övriga mindre företag är hästnäringen växande med investeringar i stallar för inackordering och ridhus. Stefan Gustafsson Uddevalla Vägledning om biodling Om biodling, slungning och tappning sker i anslutning till biodlingen ska verksamheten registreras hos Länsstyrelsen och ska kontrolleras. Verksamheter med ytterst liten omfattning, liten omfattning eller medelstor omfattning (<10 ton ton per år) behöver inget godkännande av anläggningen. Om företaget däremot tar emot honung från andra biodlare och tappar den på burk eller smaksätter honungen krävs godkännande av kommunen. Producenter som levererar små mängder honung direkt till konsument eller till lokal butik, gårdsbutik eller marknad är undantagna från kravet på registrering. De måste dock alltid uppfylla bestämmelserna angående säkra livsmedel. Livsmedelsverket arbetar med att ta fram en vägledning för biodlares leveranser av små mängder honung. Mer information finns på Christina Kobel milj kr FALKÖPING ALE ALINGSÅS BENGTSFORS BOLLEBYGD BORÅS DALS-ED ESSUNGA FÄRGELANDA GRÄSTORP GULLSPÅNG GÖTEBORG GÖTENE HERRLJUNGA HJO HÄRRYDA KARLSBORG KUNGÄLV LERUM LIDKÖPING LILLA EDET LYSEKIL MARIESTAD MARK MELLERUD MUNKEDAL MÖLNDAL ORUST PARTILLE SKARA SKÖVDE SOTENÄS STENUNGSUND STRÖMSTAD SVENLJUNGA TANUM TIBRO TIDAHOLM TJÖRN TRANEMO TROLLHÄTTAN TÖREBODA UDDEVALLA ULRICEHAMN VARA VÅRGÅRDA VÄNERSBORG ÅMÅL ÖCKERÖ Fördelningen av beviljade företagsstöd till landsbygdsföretag mellan länets kommuner från 2007 till och med mars Grön stapel visar stöd till lantbruks- och trädgårdsföretag, inklusive startstöd. Gul stapel visar stöd till företag som förädlar jord- och skogsprodukter, samt till lantbruk som startar annan verksamhet. Röd stapel visar stöd till övriga företag på landsbygden, till exempel turistföretag, hästverksamheter och caféer. 16 Jordbiten 2/2009

17 Full fart på Leader i länet Godbitar från leaderprojekt i Sjuhärad. Foto: Annika Andersson Nu är verksamheten i länets Leaderområden i full gång! Leader arbetar lokalt för att ta vara på bra idéer och spännande projekt och därigenom utveckla vår landsbygd. Det lokala engagemanget är avgörande för att innovativa, utvecklande eller annorlunda idéer ska kunna bli lyckade projekt inom ramen för Leader. Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden tillsammans ska kunna driva utvecklingen framåt i just sin bygd och därför finns Leadermetoden. Det centrala i Leadermetoden är det lokala initiativet, ett kreativt och innovativt arbetssätt samt samarbetet mellan samhällets olika sektorer. Lokalt initiativ Leader är en fransk förkortning som betyder länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi. Det lokala initiativet är viktigt och metoden utgår ifrån samarbeten mellan samhällets olika sektorer för en långsiktig och hållbar utveckling. Trepartnerskap Samarbetet benämns som ett trepartnerskap eftersom de privata, offentliga och ideella parterna gemensamt ingår i samarbeten för att lokalt skapa förutsättningar för en levande bygd. Finansieringen kommer från EU, svenska staten och från de kommuner som är med i Leadersamarbetet. I dag är nästan alla kommuner i Sverige engagerade i Leader. I Västra Götalands län finns nio Leaderområden. Organisation Varje Leaderområde styrs av en Lokal aktivitetsgrupp (LAG) som består av representanter från ideell, offentlig och privat sektor. Varje LAG har också tagit fram en strategi för just sitt område som beskriver hur det ska kunna utvecklas. Strategin ligger sedan som grund till de bedömningar som LAG gör när den beslutar vilka projekt som den ska ge pengar till. Stöd i Leader Leader lämnar projektstöd som inriktar sig på lokala projekt. Projekt som bedrivs inom ramen för Leader kan delfinansieras med ideell tid. Målet för ett Leaderprojekt är också det samma som för andra projektstöd i landsbygdsprogrammet och ska leda till bland annat en förbättrad livskvalitet på landsbygden. Kompetens och engagemang Varje Leaderområde bestämmer själv vilka projekt eller vilka idéer man vill stötta. Det lokala engagemanget och initiativet är viktigt och Leaderkontoret tillsammans med LAG har stor kompetens och drivkraft för att hjälpa små aktörer att förverkliga sina drömmar och idéer. Vill du veta mer om just ditt Leaderområde eller har du idéer om hur du vill utveckla just din bygd? Kontakta ditt lokala Ledarekontor för mer information. Evelina Johansson Borås Leaderområden i Västra Götalands län Leader Dalsland och Årjäng Hemsida: se respektive kommun. Norra Vänersborg, Mellerud, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål och Årjäng i Värmlands län. Göta Älv Ale, Lilla Edet, Trollhättan och södra Vänersborg. Göteborgs Insjörike Mölndal, Härryda, Partille, Lerum och Alingsås. Norra Skaraborg Mariestad, Gullspång, Töreboda och Karlsborg. Ranrike och Norra bohuslän > projekt > Leader Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs och Lysekil. Sjuhärad Svenljunga, Tranemo, Mark, Borås, Bollebygd, Vårgårda, Herrljunga och Ulricehamn. Terra et Mare Göteborgs Styrsö, Kungälv, Öckerö, Orust, Tjörn, Stenungssund och Uddevalla. Västra Skaraborg Grästorp, Essunga, Vara, Skara, Lidköping och Götene. Östra Skaraborg Skövde, Falköping, Tidaholm, Hjo och Tibro. 17

18 Intresset för goda, lokalproducerade jordgubbar har ökat de senaste åren. Vill du bli jordgubbsodlare? Efter en svacka efter EU-inträdet har kundernas intresse för att köpa svenska jordgubbar åter ökat. Vill du ta vid och säkra kundernas tillgång till goda, västsvenska jordgubbar i framtiden? Huvudargumentet mot yrkesmässig jordgubbsodling är att det är mycket tidskrävande. Det är riktigt, åtminstone där det gäller skörden, men för övriga moment i odlingen har det kommit många hjälpmedel som kan spara tid. Nedan följer en kort genomgång av vilka krav jordgubbsodling ställer till sin odlare. Ogräsbekämpning Ogräsbekämpningen räknas, näst skörden, som det mest arbetskrävande i en jordgubbsodling. Det finns visserligen en del kemiska bekämpningsmedel, men det är klokt att inte bli beroende av dessa. Kemiska medel blir ofta förbjudna med tiden. Som tur är finns det andra sätt att minska behovet av handrensning. Ett sätt är odling på plastlist. Eftersom det gör plantorna mer vinterkänsliga kräver det vintertäckning med till exempel fiberduk, vilket gör metoden mindre lämplig på starkt blåsiga fält. I gengäld ger plastlist tidiga bär och därmed bra priser. Tillgång till så mycket vatten att man kan frostskyddsbevattna är en fördel, eftersom även blomningen sker tidigare på plastlist. Alternativet är att på kvällen täcka fältet med fiberduk vid risk för nattfrost. Vid förekomst av sorkar nära fältet bör man undvika plastlist, som skyddar djuren. Där är mekanisk bekämpning av ogräset bättre. På lätt jord kan man använda långfingerharv, vilken även kan utnyttjas i potatis- och spannmålsodlingar. Mest lovande är dock fingerhackan, som fungerar bra även på lerjord. Fingerhackan fungerar, förutom i jordgubbar, bra i planterade och större sådda grönsaker, samt i majs. Rätt använd kan fingerhackan minska problemen med fröogräs med procent. Skydd mot smuts och skadegörare För att skydda bären från jordstänk under skörden är det vanligt att sprida halm mellan raderna, om man inte odlar på plastlist. Tillgång till radfräs är en fördel, dels för att få bort halmen efter skörd och dels för att få bort det ogräs som trots allt växer genom halmen. För att slippa att spillsäd från halmen övervintrar är halm från vårsäd bäst. Egen halm är förstås billigast. Efterhand som allt fler kemiska växtskyddsmedel fasats ut utan att alla blivit ersätta med nya, har förebyggande åtgärder och användandet av icke-kemiska växtskyddsmedel blivet allt viktigare, även i icke-ekologiska jordgubbsodlingar. Regelbunden bevattning minskar till exempel både angreppen av mjöldagg och spinnkvalster. Utsättning av rovkvalster, biologiska medel mot svampar och insekter samt såpa mot mjöldagg och insekter har, de senaste åren, i allt högre grad minskat användandet 18 Jordbiten 2/2009

19 av kemiska bekämpningsmedel även i konventionella odlingar. Forskning och odlardrivna försök minskar sakta men säkert odlingens tidigare beroende av kemiska växtskydd. Det har även kommit nya och mer motståndskraftiga jordgubbssorter. Numera finns det goda möjligheter att odla jordgubbar miljövänligt. Vatten nödvändigt inte enbart för jordgubbsodlingen Gårdar med möjlighet till bevattning är klart mest lämpade att börja med jordgubbsodling vatten ger större bär och möjlighet till frostskydd. Med allt längre perioder av torka kan dock bevattningsmöjligheter snart bli ett måste även i andra grödor. Det innebär att investeringen i en damm kan fördelas på flera grödor. Möjligt att ärva en kundkrets Många av Västsveriges jordgubbsodlare kommer att gå i pension under de närmaste åren, och långtifrån alla har arvtagare till sina kunder. På många håll finns därför möjlighet att successivt ta över en befintlig odlares kundkrets efterhand som den äldre odlaren minskar verksamheten och nybörjaren bygger upp sin. Att det finns någon erfaren odlare i närheten att fråga och kanske arrendera eller köpa begagnade specialmaskiner av gör det nu enklare att börja med jordgubbsodling än det varit tidigare. Att odlingen samtidig flyttas till nya, friska fält är bara en fördel rent växtskyddsmässigt. Om du blivit nyfiken på jordgubbsodling och vill veta mer är du välkomna att höra av dig till Kirsten Jensen, eller kirsten.jensen@ lansstyrelsen.se Även du som funderar på att dra ner på odlingen, men som gärna skulle vilja ha en ersättare i området att hänvisa kunderna till, är välkommen att ringa eller skriva så kanske vi kan para ihop blivande och snart före detta odlare till allas, även konsumenternas, bästa. Skörden det mest arbetskrävande momentet För att kunna leverera plockade bär är det nödvändigt att ha tillgång till plockare. Plockarna kommer ofta från andra länder, vilket har gett anledning till huvudbry för många odlare. Det kan vara svårt att få tillstånd att ta in tillräckligt med utländska plockare och under de senaste åren med ekonomiskt tillväxt har många plockare slutat komma. Finanskrisen ser dock ut att öka intresset igen. Det finns också odlare som har svenska plockare och som är nöjda med det. Deras råd är att anställa fler plockare med kortare arbetsdagar och kortare anställningstid än för utländska proffsplockare. Det ger ungdomar möjlighet att tjäna pengar men ändå få möjlighet att njuta av sommarlovet, vilket ökar motivationen. Självplock är en annan skördeform som kommer tillbaka. Intresset för att plocka bären själv har ökat markant de senaste fem-sex åren, inte minst bland barnfamiljer. Det kräver viss personal som tar betalt och visar kunderna rätt i fältet, men ställer mindre krav på antalet anställda än färdigplockade bär. Fingerhjul kan köpas separat och sättas på till exempel en gammal bethacka. De tar hand om procent av ogräset. Kirsten Jensen Skara Jordbiten 2/

20 Nyttodjur Blomflugor Blomflugor är bland de första nyttodjur som kommer fram på våren. Deras larver hinner bekämpa bladlössen innan dessa lämnar sina vinterkvarter. Det gör blomflugorna extra värdefulla som nyttodjur. Blomflugan från ägg till vuxen. Många olika arter finns. De vuxna blomflugorna skyddar sig mot rovdjur genom att härma bins och getingars utseende. Rovdjuren tror att en giftig gadd väntar om de angriper blomflugan och låter därför bli. Blomflugorna saknar dock den smala getingmidjan. Man kan även känna igen blomflugor på deras förmåga att hålla sig still i luften. På våren är det viktigt att det finns blommor med pollen och nektar som blomflugorna kan tanka energi och protein från. Spillraps i Nyckelpigor åkerkanterna är ett bra sätt att locka blomflugor och deras bladlusätande larver till grödan. Honorna lägger sina små, vita, knappt millimeterlånga ägg nära bladluskolonier så att larverna är väl försedda med mat. Larverna liknar små, halvgenomskinliga korvar utan tydligt huvud. Färgen är glasaktigt grön, gul eller brun. Larverna växer från cirka 2 mm till 0,5-1 cm på 1-2 veckor. Under den tiden äter varje larv, beroende av art, 400- Nyckelpigorna övervintrar som vuxna och vaknar tidigt på våren. Nästan alla arter, vuxna och larver, lever på skadedjur. 700 bladlöss eller andra skadedjur. Pupporna är droppformade, av samma färg och storlek som sista larvstadiet. Beroende av art har blomflugorna upp till fem generationer per år så det är stora mängder skadedjur de hinner äta upp. Övervintringen kan underlättas genom att man till exempel lägger ut halmbalar i fältet (gärna med tak), för frostfri övervintring. Nyckelpigan från ägg till vuxen. Färgen varierar mellan arterna, men inte formen. Nyckelpigornas färg och storlek varierar med art och klon, från 1 mm till 7 mm. Att nyckelpigans ålder skulle synas på antalet prickar är en myt, antalet prickar är artbestämd. Däremot saknar alla nykläckta nyckelpigor prickar. De är ljusgula och mjuka när de lämnar puppan, färg och prickar kommer senare. Den bubbla-liknande formen har arterna dock gemensamt Den skyddar dem mot angrepp från myror som försvarar de bladlöss de flesta nyckelpigor lever på. Nyckelpigorna lägger sina långsmala, kala, gula ägg i grupper på 7-30 st, ägg per hona. Alla ägg i kolonin kläcks samtidigt, annars skulle de först kläckta larverna äta upp sina syskon. Larvstadiet tar tre-fyra veckor. Under den tiden äter de spolformade larverna bladlöss eller motsvarande per styck. Från början är larverna svarta, sedan blir de ofta blågråa och får orange prickar. Storleken varierar från 3 till 15 mm, beroende på art och ålder. Pupporna är halvklotformade, oftast svarta eller orange till färgen. De vuxna nyckelpigorna äter bladlöss eller dylikt per dag under sitt en-tre månader långa liv. En till tre generationer hinns med per år, så nyckelpigorna är värdefulla nyttodjur. Nyckelpigor övervintrar gärna i halmbalar, men även under lös bark. Kirsten Jensen Skara 20 Jordbiten 2/2009