FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM LYCKSELE KOMMUN

Transkript

1 Antaget av Kommunfullmäktige FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM LYCKSELE KOMMUN Lägg inte år till livet, utan liv till åren!

2 Vision: LYCKSELE STADEN I LAPPLAND, KOMMUNEN MED GULDKANT I TILLVARON MED INVÅNARE SOM HAR VÄRLDENS BÄSTA HÄLSA OCH VÄRLDENS FRISKASTE BEFOLKNING 2

3 Arbetet med det folkhälsopolitiska programmet Folkhälsorådet har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att upprätta ett förslag till folkhälsopolitiskt program. För att uppnå den övergripande visionen på bästa sätt behöver vi en handlingsplan - ett folkhälsopolitiskt program. Förslaget till folkhälsopolitiskt program har arbetats fram av Folkhälsorådet, där både politiker och tjänstemän från kommunen, landstinget och försäkringskassan ingått. Programmet har varit skickat på remiss, där nämnder/styrelser, föreningar, organisationer och andra har getts möjlighet att komma med synpunkter och förslag till förändringar i programmet. Det folkhälsopolitiska programmet har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Ett slutgiltigt förslag presenteras under hösten 2007 av Folkhälsorådet till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för beslut. Folkhälsoarbete innebär att människors hälsa och välbefinnande lyfts in i alla delar av samhällsplaneringen. Folkhälsoarbete kan handla om allt från lagstiftning till hälsoupplysning. Utgångspunkten i folkhälsoarbete är alltid att arbeta målinriktat och systematiskt för att uppnå en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbete ligger på alla som har till uppgift att arbeta för samhällets bästa, regering, kommuner, landsting, myndigheter, företag, organisationer, föreningar mfl. I varje demokratiskt samhälle har alla vuxna individer själva huvudansvaret för sin hälsa. Uppgiften och målet för de offentliga institutionerna innebär inte att de ska ta över individens ansvar. Utan att istället ge förutsättningarna för att skapa stödjande miljöer så att alla individer och grupper i samhället kan få en jämlik hälsa. Folkhälsopolitiska programmet ska regelbundet utvärderas. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. En större utvärdering och revidering bör ske en gång per mandatperiod. Alla nämnder och styrelser har ansvar för att inarbeta och beakta de olika målen och åtgärderna vid budgetarbete, verksamhetsplanering och uppföljning. 3

4 Bakgrund I april 2003 fick Sverige en nationell folkhälsopolitik. Den ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Folkhälsa berör och påverkas av många olika samhällsområden. Med den nationella folkhälsopolitiken fick vi 11 folkhälsomål, som ska vägleda arbetet inom olika sektorer av samhället. Dessa nationella folkhälsomål har fungerat som struktur och inspiration /engagemang för arbetet med Lyckseles första folkhälsopolitiska program. Nationella folkhälsomålen: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om förhållanden i samhället och faktorer som kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut. De resterande fem målen handlar om levnadsvanor som människan /människor själv påverkar men där också den socialekonomiska miljön ofta spelar en avgörande roll. Folkhälsan berör och påverkas nämligen av många olika faktorer i samhället. Landstingets folkhälsopolitiska program, det drogpolitiska programmet, miljömålsprogrammet och handikappolitiska programmet, översiktsplan, jämställdhetsplan, program för utveckling och tillväxt i Lycksele är dokument som kan räknas in i det folkhälsopolitiska programmet med gynnsam effekt. 4

5 Folkhälsoarbetet i Lycksele kommun idag Folkhälsorådet är ett samarbetsorgan mellan kommunen och landstinget, där politiker från kommunen och landstinget ingår. Folkhälsorådet arbetar med att utveckla och samordna det lokala folkhälsoarbetet. Folkhälsa är att stötta hälsofrämjande och förebyggande arbete som syftar till att förbättra livsvillkor - hälsa Folkhälsoarbete bygger på samverkan och måste bedrivas på bred front av många olika aktörer för att vinna framgång. God hälsa är framtidens viktigaste resurs. Hur är hälsoläget i Lycksele kommun? Det finns inte någon klar och tydlig hälsoprofil sammanställd för kommunen. Det är oftast ohälsa som mäts och dokumenteras. Här är några exempel på hälsofakta: Barn o ungdomar 0-18 år Bland 4 åringar i Lycksele kommun visar totalsiffrorna 16,0 % övervikt och 2,7 % fetma, siffrorna ligger lite lägre jämfört med hela länet (19,3% resp 4,5 %). Vuxna år År 2005 s sjukvårdsområde, siffror inom parantes ( ) avser hela Västerbotten Andel 40 åringar övervikt 15% (11%) Andel 40 åringar fetma 20% (17%) Andel 50 åringar övervikt 14% (12%) Andel 50 åringar fetma 21% (16%) Andel 60 åringar övervikt 16% (14%) Andel 60 åringar fetma 22% (20%) 5

6 Andel 40 åringar kvinnor som röker 15% (10%) Andel 40 åringar män som röker 6% (7%) Andel 40 åringar kvinnor som snusar 13% (14%) Andel 40 åringar män som snusar 41% (37%) Andel 50 åringar kvinnor som röker 20% (18%) Andel 50 åringar män som röker 14% (15%) Andel 50 åringar kvinnor som snusar 11% (9%) Andel 50 åringar män som snusar 37% (31%) Andel 60 åringar kvinnor som röker 17% (16%) Andel 60 åringar män som röker 13% (14%) Andel 60 åringar kvinnor som snusar 3% (3%) Andel 60 åringar män som snusar 21% (21%) Glädjande är att ohälsotalet för Lycksele kommun sjunker. Juli månad 2006 var ohälsotalet 58 dagar vilket är 4,5 dagar lägre än samma månad förra året. Ohälsotalet för kommunen ligger något över riksgenomsnittet som är 40,5 dagar (juli 2006). Källa: Försäkringskassan Ohälsotal= sammanlagda antalet ersatta dagar med sjukpenning,. rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning Statens Folkhälsoinstitut redovisar fler kommunala basfakta för folkhälsoarbete på: aspx 6

7 Framgångsfaktorer Ytterst handlar folkhälsa om vilket samhälle vi vill leva i. Det finns ett nära samband mellan demokrati, delaktighet, jämlikhet, social trygghet och folkhälsa. Målet för den nya folkhälsopolitiken är att människors hälsa skall ses som ett av de allra mest angelägna övergripande målen för hela samhällspolitiken. 7

8 1 1 Kommuninvånarna har stora Kommuninvånarna har stora möjligheter att påverka sin möjligheter att påverka sin och sin omgivnings och sin omgivnings livssituation, vilket bidrar till livssituation, vilket bidrar till god hälsa. god hälsa Hälsofrämjande, förebyggande Hälsofrämjande, förebyggande och riktade insatser för att och riktade insatser för att minska bruk av tobak och minska bruk av tobak och alkohol, narkotika och dopning alkohol, är högt narkotika prioriterade. och dopning är högt prioriterade. Spelberoende bekämpas Spelberoende bekämpas effektivt. effektivt. Alla vuxna är goda förebilder Alla vuxna är goda förebilder för våra barn och ungdomar. för våra barn och ungdomar Kommuninnevånarna äter Kommuninnevånarna äter rätt genom att de känner till rätt genom att de känner till matens betydelse för hälsan. matens betydelse för hälsan. Lycksele kommuns folkhälsopolitiska visioner 2 2 Alla innevånare i kommunen Alla innevånare i kommunen har samma förutsättning att har samma förutsättning att skapa sig ekonomisk och skapa sig ekonomisk och social trygghet oavsett kön, social trygghet oavsett kön, ålder, funktionshinder eller ålder, funktionshinder eller etnisk bakgrund. etnisk bakgrund. LYCKSELE STADEN I LAPPLAND, KOMMUNEN MED GULDKANT I TILLVARON MED INVÅNARE SOM HAR VÄRLDENS BÄSTA HÄLSA OCH VÄRLDENS FRISKASTE BEFOLKNING 3 3 Alla barn och ungdomar har trygga och goda Alla barn uppväxtvillkor och ungdomar med bästa har trygga möjliga och goda uppväxtvillkor med bästa möjliga förutsättningar för hälsa. förutsättningar för hälsa. De får vara kreativa, nyfikna, bli sedda, De får vara kreativa, nyfikna, bli sedda, älskade och behövda för att växa upp älskade och behövda för att växa upp till delaktiga och trygga medborgare. Barn till delaktiga och ungdomar och trygga vill medborgare. gärna bo i Barn och ungdomar vill gärna bo i kommunen som vuxna. kommunen som vuxna. Barn och ungdomar har lika stort värde Barn och ungdomar har lika stort värde som vuxna men är mer sårbara, och som vuxna men är mer sårbara, och får därför särskilt stöd och skydd. får därför särskilt stöd och skydd. Barn får växa upp utan att skadas av Barn får växa upp utan att skadas av våld i hemmet, alkoholens eller andra våld i hemmet, alkoholens eller andra drogers konsekvenser. drogers konsekvenser. 4 4 Arbetsplatserna i kommunen Arbetsplatserna i kommunen har en tydlig organisation har en tydlig organisation och struktur. Arbetsgivare och struktur. Arbetsgivare och arbetstagarna har ett och arbetstagarna har ett positivt och positivt och hälsofrämjande hälsofrämjande förhållningssätt som bidrar förhållningssätt som bidrar till balans i livet. till balans i livet. 5 5 Kommunen är en av 9 9 Kommunen är en Kommunen är en föregångare som erbjuder föregångare som erbjuder sina invånare de bästa sina invånare de bästa förutsättningar för fysisk förutsättningar för fysisk aktivitet livet igenom. aktivitet livet igenom. 8 8 Människorna i kommunen Människorna i kommunen ska oavsett sexuell ska oavsett sexuell läggning känna sig trygga läggning känna sig trygga och säkra. och säkra. 7 7 Kommunen har Kommunen har en hög beredskap en hög beredskap och kompetens och kompetens mot smittspridning. mot smittspridning. Kommunen är en av WHO WHO utnämnd utnämnd säker säker och och trygg trygg kommun. kommun. 6 6 De som bor i kommunen De som bor i kommunen har den bästa hälsan i länet har den bästa hälsan i länet genom en utvecklad genom en utvecklad hälsofrämjande hälsovård, hälsofrämjande hälsovård, sjukvård och tandvård. sjukvård och tandvård. 8

9 MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har visat sig även påverka folkhälsan. Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och gemensamt smida framtidsplaner. Alla skolor har fungerande system för elevinflytande. - Temadagar/kvällar för inflytande och delaktighet anordnas, särskilt för barn, ungdomar och äldre. - Stödja och uppmuntra initiativ som erbjuder social och kulturell delaktighet till ekonomiskt och socialt utsatta personer. - Fortsatt utveckling av demokratiarbetet. - Medborgarenkät. - Forum för att stärka elevens inflytande. Förslag på aktörer Kommunfullmäktige. Kommunens övriga nämnder, styrelser, bolag och förvaltningar. Demokratigruppen. Myndigheter, arbetsplatser, föreningsliv och alla medborgare. Studieförbunden. Svenska kyrkan. Frikyrkorna.. 9

10 MÅL 2 Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Alla kommuninnevånare känner sig behövda, efterfrågade och har tillgång till social samvaro och goda relationer. - Genom näringslivs- och arbetsmarknadsåtgärder tillse att arbetstillfällen ökar i kommunen samt underlätta ungdomars väg till arbete. - Ta till vara på äldres kunskap och engagemang. - Öka förutsättningarna för kontaktskapande nätverk där alla människor kan känna sig behövda. - Seminarier/föreläsningar som ger kunskap om psykisk ohälsa. Kommunens nämnder, styrelser, bolag och förvaltningar. Näringslivet, föreningslivet och alla medborgare. Svenska kyrkan. Frikyrkorna. 10

11 MÅL 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Ett förebyggande arbete när det gäller barn och ungdomar måste koncentreras på att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, förstärka barnomsorgen och utveckla hälsofrämjande skolor, samt utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Föräldrar får stöd och uppmuntran i sin föräldraroll och deras kraft tas tillvara. Nya samverkansformer växer fram mellan det ideella och offentliga med fokus på barns och ungdomars bästa. Alla barn har rätt att växa upp i hem utan våld mot dem själva eller andra i hemmet. Alla skolor har fungerande system för elevinflytande. Förskolans och skolans inomhusmiljö ska inte ge negativ effekt på barns hälsotillstånd. - Alla, som arbetar med barn och ungdomar, ska utveckla mötesplatser, som tar tillvara föräldrakraft. - Utveckling av pågående och nya samarbetsformer som främjar barns och ungdomars hälsa ska prioriteras. - Förutsättningar för en verksamhet Ungdomshälsan utreds tillsammans med landstinget. - Ett familjecenter utvecklas i samverkan med landstinget. - En hälsorapport för barn och ungdomar i Lycksele kommun utarbetas för att få en aktuell bild av deras hälsoläge. - Utsatta barn ska få ett tryggt ställe att vara på om våld förekommer i hemmet. - Utbildning för de som möter utsatta barn med särskilt fokus på kunskap om våldets konsekvenser (både krigsvåld och vanligt våld i hemmet). - Samtliga förskolor och skolor utför egenkontroll enligt miljöbalken samt genomgår allergirond en gång per år. - Forum för att stärka elevens inflytande. Föräldrar. Alla barn- och ungdomsverksamheter inom kommun, landsting och stat. Ideella sammanslutningar och föreningar med barn- och ungdomsverksamhet. Studieförbund. Kvinnojouren. Rädda barnen. Röda korset. Svenska kyrkan. Frikyrkorna. 11

12 MÅL 4 Ökad hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Ett hälsofrämjande arbetsliv är till fördel för tillväxt och utveckling. Förvärvsarbete är en av de viktigaste grunderna för god hälsa. För de flesta människor har ett arbete stor betydelse för försörjning, identitet och social samvaro. Även om ohälsa bara till en del anses bero på förhållanden på arbetsplatsen måste vi diskutera på vilket sätt vi kan skapa hälsofrämjande processer som leder till goda och utvecklande livsmiljöer. Arbetsplatserna inklusive skolverksamheten skall vara mönsterarbetsplatser i kommunen. Ha ett långsiktigt hälsotänkande där arbetsgivare och arbetstagare lägger stor vikt vid välbefinnande, arbetsglädje och effektivitet. Jämställdhet råder; kvinnor och män har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter. Att utbilda så många som möjligt i hälso- och arbetsmiljöfrågor - Seminarier/föreläsningar som ger kunskaper om vad som kännetecknar/leder till en hälsofrämjande arbetsplats. - Utbildning i jämställdhetsarbete/jämställdhetslagen. - Möjligheten att samarbeta om utbildningar beaktas mellan kommun och landsting. - Utvecklad dialog/samarbete mellan företag, organisationer och myndigheter för erfarenhetsutbyte. - Regelbundna arbetsplatsträffar och forum för öppna samtal på alla arbetsplatser. Handlingsplaner för vardagsnära arbetsmiljöarbete. - Stimulera till att friskvårdstimme införs på arbetsplatser. - Införande av hälsoprofiler på arbetsplatser och utbilda hälsoinsperatörer. - Tävling den friskaste arbetsplatsen koras varje år. - Matsalsmiljön för skolelever uppfräschas, ex: med hjälp av Designhögskolan. Arbetsgivare, chefer, fackliga organisationer, anställda, företagshälsovård, studieförbund, försäkringskassa, arbetsförmedling. 12

13 MÅL 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. De framtida insatserna inom området skall utgå från de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderare en miljöorienterad produktpolitik samt de av riksdagen beslutande konsumentpolitiska målen. Insatserna för att skapa en söker trafikmiljö skall på samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för transportpolitiken. Kommunen är senast 2015 en av WHO utnämnd säker och trygg kommun. Människor i alla åldrar och med olika intressen känner trygghet. Vi som bor här utvecklas positivt i en god och stärkande livsmiljö. Vi rör oss tryggt på gator/vägar och andra offentliga miljöer. Vi brukar lokalt producerade varor och produkter, för att höja kvalitén och känna ursprunget och minska negativ påverkan på hälsa och miljö. - Arbeta för att Lycksele kommun ska utses till En säker och trygg kommun, enligt den modell som ingår i WHO:s globala skadeförebyggande program. - Information om risklinjen förbättras. Detta för att minska skaderisken och uppmärksamma var och i vilket sammanhang olyckor inträffar. - Gator, vägar och övriga allmänna platser ex. gång- cykelvägar, torg och parker görs väl belysta. - Röjning av sly och buskage längs gator, vägar och övriga allmänna platser, för att öka trygghetskänslan. - Seminarier/föreläsningar som ger kunskaper om vad som leder till sunda och säkra miljöer och produkter. Stora delar av målen för sunda och säkra miljöer och produkter ingår sedan tidigare i andra kommunala program bl a översiktsplan (ÖP:n). Kommunen, landstinget, med flera. 13

14 MÅL 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, breda kunskap, och stora kontaktyta mot befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling Främja en positiv hälsoutveckling och ser det friska. Ger ett gott bemötande i all kommunikation. Behandlar sjukdom effektivt, rehabiliterar efter sjukdomsperiod, ger den kroniskt sjuke stöd och möjlighet att leva ett bra liv. Utveckla den psykiatriska vården. - Sprida kunskap om sjukdomsförebyggande och egen vård. - Öka samverkan för en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. - Erbjuda utbildning. - Utöka förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). - Gästhus. En mellanvårdsavdelning inom psykiatrin (inte en slutenvårdsavdelning, eller öppenvård) Kommunen, landstinget, myndigheter, föreningar och alla medborgare. 14

15 MÅL 7 Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Kunskapen om smittsamma sjukdomar är hög bland medborgarna i Lycksele och ett förebyggande arbete sker kontinuerligt. Var och en medverkar till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder. - Bistå allmänheten med råd och upplysningar i smittskyddsfrågor. - Öka förståelse angående allmänhygieniska åtgärder som t ex god handhygien. Kommunen, landstinget, myndigheter och alla medborgare. 15

16 MÅL 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Arbetet bör ta fasta på att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförda sjukdomar. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter måste fortsätta. Rätten till en trygg och säker sexualitet måste gälla både hetero- homo-, bi- och transsexuella personer och det är mycket angeläget att bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet. I kommunen är respekten för individen så stark att alla bedöms utifrån sitt mänskliga värde och inte utifrån sexuell läggning. - Information/utbildning om smittorisker. - Insatser, som stärker arbetet med ungdomars identitet och som främjar en positiv syn på sexualitet. - Utöka ungdomsmottagningens verksamhet. - Information/seminarier/föreläsningar i förebyggande syfte för att stärka ungdomars attityder och värderingar. Kommunen, landstinget, myndigheter och alla medborgare. Svenska kyrkan. Frikyrkorna. 16

17 MÅL 9 Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Det skall främst ske genom insatser som stimulerar till - fysisk aktivitet i förskolan, skolan och i anslutning till arbetet, - mer fysisk aktivitet under fritiden - att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor Det finns lättillgängliga miljöer för hela befolkningen där fysisk aktivitet är ett naturligt inslag, beträffande både lokaler, anläggningar och utomhusmiljöer. Kommuninnevånare och besökare ska ha goda möjligheter till vistelse och friluftsliv i rik och varierad natur. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt klimat kan tillgodoses. - Utveckla aktiviteter som stimulerar till minst 30 min fysisk aktivitet/dag, utifrån var och ens förutsättningar. - Utbilda barn, ungdomar och vuxna om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan. - Ökad fysisk aktivitet inom skolans verksamhetsområde. - Förskolornas och skolornas utemiljöer förbättras och utrustas på ett sätt som stimulerar aktivitet i olika åldrar. - Förbättra och utöka gång- och cykelvägar inom stadsplanerat område så att de sitter ihop i ett fungerande system. Det skall vara möjligt att gå eller cykla tryggt och säkert till alla skolor. - Hälsans Stig. Kommunen, landstinget, myndigheter, föreningslivet, arbetsplatser och alla medborgare. Studieförbunden. Svenska kyrkan. Frikyrkorna. 17

18 MÅL 10 Goda matvanor och säkra livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningen för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Det är också viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar. I kommunen möjliggör och uppmuntrar vi kommuninvånarna att äta en balanserad kost i linje med de svenska näringsrekommendationerna. Vad vi äter, när vi äter och hur våra måltider ser ut och intas, sker på ett sätt som stärker vår hälsa och vårt välbefinnande både på kort och lång sikt. Särskilt uppmärksammas och förebyggs övervikt. - Information och utbildning om sambandet mellan kost och hälsa. - Offentliga verksamheter föregår med gott exempel och erbjuder enbart näringsriktig kost. Kommunen, landstinget, med flera. Alla medborgare. 18

19 MÅL 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa bestämningsfaktorers samlade effekter och inbördes kopplingar krävs. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol, och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Det förekommer ingen alkohol i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditeten och alla arbetsplatser är rökfria. Barn och ungdomar har en drogfri uppväxtmiljö. Alla offentliga och ideella verksamheter främjar utveckling av en tobaks-, alkohol- och narkotikafri livsstil med fokus i första hand på barn och ungdomar. Kommunen har ett genomarbetat drogpolitiskt program med styrkraft och regelbunden uppföljning. En permanent resurs, som har ansvar för samordning av det drogförebyggande arbetet i kommunen. - Samordnartjänst för det drogförebyggande arbetet inrättas på 50% för fortsatt arbete med Lyckselenavet tillsammans för ungdomars hälsa, samt organisera och samordna arbetet med ett drogpolitiskt program för kommunen som helhet under Utveckla kompetens och metoder för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. - Alla offentliga och ideella verksamheter som arbetar med barn och ungdomar, ska utarbeta en policy/handlingsplan med insatser som främjar utveckling av en drogfri livsstil. - Det offentliga föreningsstödet till barn- och ungdomsverksamheter bygger på en utarbetad drogpolicy/handlingsplan som underlag. - Informera om skadeverkningar av överdrivet spelande - Information/seminarier/föreläsningar i förebyggande syfte för att stärka ungdomars attityder och värderingar. Kommunens och landstingets verksamheter. Statliga myndigheter t ex polis, arbetsförmedling, försäkringskassa. Föreningslivet. Näringslivet, ideella verksamheter och alla medborgare. Svenska kyrkan. Frikyrkorna. 19