Ansökan om projektstöd för etablering av Doris Plattform för film och pedagogik med jämställdhetsperspektiv

Transkript

1 Doris PLATTFORM 1 Ansökan om projektstöd för etablering av Doris Plattform för film och pedagogik med jämställdhetsperspektiv Bakgrund 1999 startade en grupp kvinnliga filmarbetare; producenter, manusförfattare, regissörer, regiassistenter, scenografer, scriptor och filmstudenter, nätverket Doris med syfte att utforska om gestaltning och innehåll på film, TV och media skulle bli annorlunda om det var fler kvinnor som upphovspersoner. Doris vill undersöka hur man kan påverka schabloner om män och kvinnor som presenteras på bioduken och i TV-rutan. Doris arbetar aktivt för att förändra det ojämlika filmklimat som råder och vill synliggöra kvinnor på alla nivåer inom film och TV skrevs världshistoriens första filmmanifest författat av kvinnor Dorismanifestet. Nätverket ville göra något konkret åt att ingen tog jämställdhetsfrågan på allvar inom filmbranschen. Dorismanifestet * Manus ska vara skrivet av en kvinna * Minst en av huvudrollerna ska innehas av en kvinna * Originalmusiken ska vara komponerad av en kvinna * Alla beslutande A-funktioner under filmproduktionen ska innehas av en kvinna Kort historik om Doris Sedan 2003 drivs Dorismanifestet av en styrelse som, förutom arbetet med enskilda projekt, arbetar helt ideellt. 2004, 2005 och 2006 utlyste Doris manustävlingar för kortfilm utifrån manifestets principer. Doris fick ett otroligt gensvar - över 700 manus kom in. Nu kan ingen längre säga att kvinnor inte vill skriva för film! 2005 startade Radio Doris av Radioteatern i Göteborg utifrån Dorismanifestets principer och 2008 sökte och erhöll Doris medel från Västra Götalandsregionen för att skriva skolhandledningar och arbeta med en utåtriktad verksamhet mot regionens pedagoger. Under 2009 arbetade Doris i projektet Doris i skolan (nedan kallat Dis) där Doris besökte nio kommuner och visar film och föreläser om jämställdhet för pedagoger. Med på Doris turnén finns bland annat jämställdhetsexperten Gertrud Åström. Under året har vi föreläst för ca 600 pedagoger finns åtta kortfilmer producerade enligt manifestet. Skjut mig, Mon 3, Susanne blir singel, Grodan, Rep, Fish, Fäst vid dig samt animationen Doris. Till varje film finns också en skolhandledning. Alla kortfilmer har sammanlänkats till en långfilm som ges ut tillsammans med alla vinnande kortfilmsmanus i boken Doris x 12 som hade sin release på Bok & Bibliotek Doris x 12 ges ut av bokförlaget Atrium distribueras långfilmen Doris av Folkets Bio genomförs Doris i skolan, en föreläsningsdag på turné i Västra Götalandsregionen.

2 Doris PLATTFORM 2 Idag skriver vi 2010 och Doris Film har funnits i elva år, men jämställdheten är längre bort än någonsin är det till exempel 83 % män som regisserat svenska filmer som fått stöd av Svenska Filminstitutet. Doris Film behövs fortfarande i regionen och i Sverige. Så länge Doris Film har praktisk och ekonomisk möjlighet kommer föreningen därför att finnas kvar för att kunna påverka filmbranschen och samhället. Idag är även siktet inställt mot en internationell omvärld. Doris filmer har redan nått stora framgångar i tävlingar och filmfestivaler världen över och intresset för Doris och manifestet är stort. Efter Doris i skolan 2009 är Doris Film övertygade om att det är i skolan och till våra pedagoger som vi behöver nå ut med denna fråga för långsiktig hållbarhet och möjlighet till förändring. I juni 2010 var det världspremiär på för Doris långfilm, på World Wide Short Film Festival i Toronto, Canada. Målet inför 2010/2011 är att distribuera Doris långfilm till filmfestivaler världen över och med filmen väcka debatt och eftertanke kring rörlig bild. Jämställdhet kommer aldrig att utvecklas utav sig självt. Det är ett utbildnings- och upplysningsarbete. Pågående. Det är att konstant lära om. Att förstå historien utifrån andra premisser än de inlärda. De flesta i Sverige växer upp med en föreställning om att vi lever i ett jämställt samhälle men när vardagen kommer nära med arbetsliv och familj så står vi där undrande Varför har vi inte kommit längre? Vari ligger svårigheterna? Doris Film vill arbeta långsiktigt och varaktigt Doris Film vill skapa en plattform med upplysning, information och verktyg för film, pedagogik och jämställdhet; regionalt, nationellt och internationellt. Syftet med plattformen Att värna om att medvetenheten om jämställdhet når vår ungdom och på så vis finns med som en självklarhet när de kliver ut i vuxenlivet. Att jämställdhet blir en bro i integrationen genom att flickor och pojkar får en ökad medvetenhet om dess betydelse. Att erbjuda Doris i skolan dagen till pedagoger och lärarutbildningar som inspiration och medvetandegöra metoder utbilda pedagoger med ett norm- och mediakritiskt tänkande. Media är troligtvis vår största framtida informationskälla. Därför är det extra viktigt att våra pedagoger förstår VIKTEN och INNEBÖRDEN av att tala om AVSÄNDAREN av en film, bild, text eller tavla. Hur den kan styra och påverka oss. Att samla in information och utveckla verktyg för pedagoger att arbeta med i genus och jämställdhetsarbete i skolan. DORIS FILM Internationellt samarbete Föreläsningsdag Doris i skolan Workshop med elever Doris & omvärlden information och opinionsbildning

3 Doris PLATTFORM 3 Mål Regionalt 1 - Att erbjuda en filmworkshop till högstadieelever. Målgrupp: Elever i årskurs Att genomföra DiS föreläsningsdag i ytterligare tjugo kommuner och på så sätt öka medvetenheten om avsändarens betydelse i undervisning och entusiasmera lärare till reflektion om att undervisa med en genusmedvetenhet. Målgrupp: lärare i alla stadier 3 - Följa upp det initierade arbetet med de nio pilotkommuner som Doris i skolan besökte under 2009 och på plats ta del av deras verksamhet och behov av verktyg. Och att hos dessa kommuner gå vidare och. Målgrupp: lärare och rektorer. 4 Sätta Västra Götaland på kartan som föregångare i genus och jämställdhet Nationellt Erbjuda Dis föreläsningen i resten av landet dels genom aktiv marknadsföring, via Sveriges kommuner och Landsting, samt genom Gertrud Åströms kontaktnät av 15 års föreläsningar runt om i Sveriges kommuner. Målet är att genomföra minst två föreläsningsdagar utanför Regionen. Statliga medel ska skapa jämställdhet. Så sägs det i mål och i planer. Kvinnors och mäns likvärdighet ska byggas in i verksamheters planering och mätas i dess kvalitet. Internationellt Att genomföra minst en workshop i ett utomnordiskt land. Doris kortfilmer har idag visats i en rad länder internationellt. Genom att kunna genomföra en workshop är det möjligt att också fånga upp hur svensk jämställdhet tas emot av en betraktare i ett annat land, kontext och annan genusordning. Genom att exempelvis genomföra workshop med filmvisning i en av Regionens vänorter sätts Västra Götalandsregionen på kartan som föregångare i jämställdhet. Tids- och aktivitetsplan Marknadsföring och bokning av föreläsningsdagar och workshop på skolor i Regionen och i övriga landet Genomförande av filmworkshop med elever på skolor i Regionen Genomförande av föreläsningsdagar, kommunen och landet. Utvärdering och spridning, bland annat med elevernas producerade filmer. - våren och hösten 2011 Hösten 2011-hästen 2012 Hösten 2011-hösten 2012 Hösten 2012 Antal nätverk 5 Antal informationstillfällen om jämställdhet, film och pedagogik Ca 60-75

4 Doris PLATTFORM 4 Antal debattartiklar Ca 5 Antal deltagare Föreläsningar ca 500, elever ca 300 x 5 dagar. Genomförande Verksamhetsgren 1 Doris i skolan - föreläsningsdag Erfarenheten ifrån projektet Doris i skolan bestående av en föreläsningsdag och arbetet med Dorismanifestet visar att det största arbetet ligger i att medvetandegöra betydelsen av ett jämställt samhälle. Inse de ekonomiska och mänskliga vinsterna i detta. Grundskolan och gymnasiet är grundläggande för ungdomars identitetskapande och därmed en viktig arena för aktivt och uthålligt jämställdhetsarbete. Det finns idag väldigt lite konkret läromedel i skolan med ett genusperspektiv. Doris Film fick under 2008 medel för genomföra en föreläsningsdag om jämställdhet för pedagoger i Västra Götalandregionen. Doris i skolan har genomfört nio utbildningsdagar och har således nått cirka 450 pedagoger med föreläsningsdagen. Turnén har gått genom: Gullspång Åmål Sotenäs Kungälv Lysekil Borås Härryda

5 Doris PLATTFORM 5 Erfarenheterna från Doris i skolan har varit mycket positiva, (se bifogad rapport). Behovet har blivit uppenbart och är enormt. Det finns inte en mall, ett verktyg, ett svar eller en metod. Det krävs en levande diskussion och flera metoder för att nå så många individer som möjligt under en föreläsningsdag. Samtidigt saknas det många gånger ekonomiska medel inom skolans egna ramar för att kunna arbeta med utveckling. Det krävs riktade satsningar för att åstadkomma en förändring. Det är ett pågående arbete i förändring som behöver kontinuitet och uppföljning. Doris i skolan är med sitt varierade innehåll av dagen, film som information och verktyg, föreläsning och performance, ett framgångsrikt verktyg för kommunerna i deras arbete att nå de jämställdhetspolitiska målen. Föreläsningsdagens innehåll Föreläsningsdagen består av informationsutbyte, kunskap och verktyg till lärarna i form av filmerna och skolhandledningar. Inom projektledningen har vi haft en ambition att använda många sinnen och skapa delaktighet och det är något som vi så i slutskedet av första etappen tycker faller mycket bra ut. Under dagen ser vi och analyserar film och filmberättande, vi ger ett performance om härskartekniker skapat för detta tillfälle och analyserar hur dessa tekniker finns och påverkar oss i vår vardag och vi lyssnar på den lysande Gertrud Åström och hennes föreläsning KUNSKAPSRESAN samt arbetar med handledningsmaterialet. (se bifogad dvd) KUNSKAPSRESAN - Gertrud Åström berättar med stor humor, generositet och sakkunskap om vikten om jämställdhet. Något som det väldigt sällan talas om är processen att uppnå den? Detta känner väldigt få av oss till idag. Kunskapsresan tar upp hur det politiskt blev jämställt i Sverige och hur jämställdhet är en ekonomisk fördelningsmodell för ett demokratiskt samhälle. Gertrud Åström är jämställdhetsexpert och hade en central roll inom den statliga Kvinnomaktutredningen på 1990-talet. Gertrud Åström lanserade begreppet "jämtegrering" och besitter en unik och gedigen kunskap om Sveriges jämställdhetspolitik - både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Under har Gertrud Åström varit en del av det Dorisledda projektet Doris i skolan. Vi tar den jämställdhet som vi har uppnått för självklar. Men om vi inte kan vår historia så kan vi inte heller begripa oss själva och förstå vad vi behöver försvara. Gertrud Åström är idag flitigt anlitad både nationellt och internationellt och har utbildat de flesta av våra departementsråd.

6 Doris PLATTFORM 6 Gertrud Åström, medverkande jämställdhetsexpert i vår föreläsningsdag, om Doris i skolan ; Ibland när jag föreläser om jämställdhet kan jag fysiskt förnimma hur tankekraften bland åhörarna krymper samman till en millimeterliten del av hjärnan. Där bor jämställdheten. Men att förstå jämställdhet är att förstå samband så jag brukar uppmana folk att rafsa runt i skallen på jakt efter allt från samhällets principer till årtal och statistik. Att föreläsa inom ramen för Doris i skolan har gett ytterligare dimensioner till sådana tankeövningar. Det har varit mycket givande att vara med i ett sammanhang där föreläsningar kombineras med filmer och deltagarnas reflektioner. Det vidgar analysramarna och för samman intryck till tolkning av normer och egna ställningstaganden. Film används ibland inom arbetet för jämställdhet, men oftast som pedagogiskt hjälpmedel och inte som egen konstart. Filmerna är då tillrättalagda för att på ett (över-) tydligt sätt illustrera en fråga eller ett problem, exempelvis de första filmerna om Berit Ås härskartekniker. Doris-filmerna är emellertid inte ett dylikt programmaterial. De är visserligen en följd av Dorismanifestet som tar avstamp från och vill ändra ojämställdheten inom filmbranschen, men filmerna som sådana är inte till för att berätta om hur skevt det är i filmindustrin. De är filmskaparnas fria tolkningar av relationer och av samhället. Filmernas gemensamma tema skulle kunna beskrivas som att de ger några svar på frågan om vilka berättelser som en skev maktordning mellan kvinnor och män missar. Och vilka perspektiv av mänskligt liv och upplevelser som en annan ordning kan berätta om. Doris-långfilmen konkretiserar Doris-manifestet och sätter på så sätt in filmerna i en filmpolitisk kontext. Vilken betydelse har maktordningen inom filmbranschen för hur verkligheten definieras? Min uppfattning är att långfilmen gjorde det lättare för deltagarna att se det politiska sammanhanget men också att acceptera filmerna som självständiga uttryck. Gertrud Åström, maj 2010

7 Doris PLATTFORM 7 Verksamhetsgren 2 Workshop - vi gör en film tillsammans Doris erbjuder en exklusiv workshop för högstadieelever. Under fem dagar får en grupp elever tillfälle att prova på att arbeta med filmens grundstenar. Vi vill återkoppla till de pilotkommuner som Doris under 2009 besökte med föreläsningsdagen om kön och avsändare. De aktuella kommunerna är; Härryda, Borås, Gullspång, Lysekil, Kungälv och Åmål. Där har vi redan kontakter som vi skulle vilja fördjupa och ta ett steg till. Vi tänker oss att deltagarna är 30 elever per workshop. En kommun kan köpa in en eller flera workshops, men deltagarantalet per gång bör inte vara större eftersom vi eftersträvar delaktighet och att eleverna verkligen ska få arbeta själva. Som konstform når film och bilder ut till många människor på en och samma gång. Film speglar mänskligt liv och livssituationer. När film är som bäst kan den orsaka tankar och känslor som i grunden påverkar oss som människor. Att som ung få sin verklighet speglad, tolkad och ifrågasatt kan påverka och skapa viktiga möjligheter när det gäller den egna identiteten. Inte minst är det centralt att förhålla sig till kön, normer och identitet i allt arbete med film. Under workshopen är det elevernas egna berättelser som står i centrum, det gruppen enas kommer den första dagen när det gäller manusutveckling, kommer de andra dagarnas arbete att försöka förstärka och understryka. Teori och praktik Vi erbjuder teoretiska pass till pedagoger och teoretiska pass till elever. Parallellt med detta erbjuder vi en workshop där vi sammanlagt under en veckas tid arbetar konkret tillsammans med eleverna. Arbetet fokuserar på hur en berättelse skapas och hur den växer fram och gestaltas på film. Fokus under veckan ligger också på den kollektiva processen och hur konstnärliga och praktiska beslut fattas och påverkar det färdiga resultatet. Eleverna får under veckan arbeta tillsammans i pass med professionella konstnärer, alla kvinnor. Workshopen äger rum under 5 tillfällen per skola. Grupperna består av 5-6 elever i varje grupp och alla i gruppen görs delaktiga i processen. Workshopen kommer att ge insikter om konstnärligt arbete, stärka en kollektiv känslan och fungera som ett praktiskt verktyg där eleverna själva får reflektera över avsändare och konstnärliga vals betydelse för tolkningen av en film. Workshop Vi gör en film tillsammans Innehåll: Dag 1 Manus Vad vill vi berätta? Varför vill berätta det? Hur skriver man manus? Vad är en berättelse? Hur kan vi visa vår berättelse på film? Vilka karaktärer finns med i vår berättelse? Hur är karaktärerna och hur förhåller de sig till varandra? Vem ska spela dem? Under dagen identifierar gruppen sin berättelse, skriver den och planerar den i bilder. Under dagen arbetar gruppen med manusförfattare, dramaturg, castare och regissör.

8 Doris PLATTFORM 8 Dag 2 Produktionsplanering Vad behöver vi för att kunna filma vår berättelse? Vem ska göra vad? Vad får vi inte glömma? Hur kan vi planera på bästa sätt för att nå målet? I vilken ordnings ska vi filma? Hur lång ska vår färdigklippta film vara? Vilken kostym och mask kommer karaktärerna ha att ha? Under dagen går vi genom arbetsuppgifter och skriver produktionsplan. Under dagen arbetar gruppen tillsammans med scripta, producent, scenograf, kostymör och maskör. Dag 3 Filmning Vilket är det bästa ljuset för varje scen? Hur kan vi få fram vår berättelse på bästa sätt? Får vi med oss alla bilder vi behöver? Är det något vi måste förtydliga i vår berättelse behövs fler scener? Under dagen arbetar gruppen med regissör, dramaturg, producent, scripta och fotograf. Dag 4 Redigering Vilka bilder fick vi med oss hem? Hur ska de klippas för att vår berättelse ska bli så tydlig som möjlig? Är det några bilder/scener som är överflödiga som vi kan ta bort? Under dagen arbetar gruppen med klippare, dramaturg och regissör. Dag 5 Slutprodukt - presentation och analys Alla gruppers filmer presenteras. Utvärderingar skrivs om hur filmen blev? Kom vår berättelse fram? Kunde vi arbetat på något annat vis för att bli tydligare i vårt uttryck? Hur tolkar vi karaktärerna och de situationer som de upplever? Hur kan man tolka filmen generellt? Genre? Uttryck? Foto? Vilka konstnärliga val gjordes under vägen? Vilka problem uppstod under vägen och hur löstes dem? Vad vill vi göra för film nästa gång och vad ska vi speciellt tänka på den gången? Gruppen arbetar tillsammans med alla inblandade

9 Doris PLATTFORM 9 Verksamhetsgren 3 Doris Internationellt Syftet med Dorisfilmerna är att visa andra bilder och skapande än det som vanligtvis visas på biografer och i tv. En förutsättning för att kunna påverka är möjligheten till dialog. Doris filmerna visas på en rad festivaler från Kina till Kanada, oftast utan någon representation från Doris Film. Föreningen ser ett sort värde i och möjlighet att uppmuntra till reflektion hos betraktaren. Att genomföra en workshop av detta slag skulle med sannolikhet sätta svensk jämställdhet på kartan. Verksamhetsgren 4 Informationsspridning Förankring i Västra Götalandsregionen Doris nätverk och Dorismanifestet startades i Göteborg Västra Götalands region har gett ekonomiskt stöd till Dorisfilmernas handledningsmaterial och under 2009 den föreläsningsdag som når 450 pedagoger i regionen. Doris i skolan är ett verktyg för att nå de jämställdhetspolitiska målen ute i regionens skolor. Doris Film blir kontinuerligt tillfrågade om föreläsningar om bilder och genuskunskap och visning av filmerna. Efterfrågan växer. Inom organisationen finns kompetens och erfarenhet. Flertalet är frilansare eller egna företagare. Ca 75% av förfrågningarna är utan ersättning. Vi sprider gärna våra erfarenheter och folkbildar om rörlig bild men vi har svårt att frångå vår ordinarie inkomst utan ersättning. Utvärdering och spridning Under dagen svarar pedagogerna på en enkät där de först få svara på deras tankar i början av dagen och sedan på eftermiddagen. I slutskedet av projekttiden kommer vi att ha en extern utvärderare som följer upp hur kommunerna använt Dorisfilmer och skolhandledningsmaterialet. Under hela projekttiden dokumenterar och reflekterar projektledningen kring intentioner, strategier och måluppfyllelse. Planering för etablering av en permanent verksamhet och nationell spridning av Doris i skolan.

10 Doris PLATTFORM 10 Projektorganisation Kompetens inom Doris för genomförande av DiS och workshop i filmproduktion Projektgruppen för DiS Amanda von Matern Genusvetare, processledare och kommunikatör. Har jobbat många år med utbildnings och metodutveckling. Projektledare DiS Tror på flera olika lärstilar och dialog som nyckelverktyg till förändring. Annika Hellström filmproducent, initiativtagare till Doris och Doris i skolan, projektledare för DiS och projektledare för filmarbetarutbildningen Driver det egna bolaget Cinenic Film som producerar film och TV. Bolaget är stationerat i Göteborg. Lisa Lindén dramaturg, författare, genusvetare och projektledare för DiS Fil.mag i genusvetenskap, har arbetat med genus- och jämställdhetsrelaterade frågor sedan Lisa har skrivit ungdomsboken "Det dom inte sa - om hur jag blev feminist" och arbetar bland annat som projektledare, utvärderare och föreläsare. Under 2010 arbetar hon som dramaturg på Regionteater Väst och skriver på en barnpjäs baserad på sin bok. Lisa är styrelseledamot i Doris Film sedan 2007 och har inom ramen för Doris skrivit alla filmhandledningar samt varit med och projektlett Doris i skolan. Föreläsare Gertrud Åström är jämställdhetsexpert och hade en central roll inom den statliga Kvinnomaktutredningen på 1990-talet. Gertrud Åström lanserade begreppet "jämtegrering" och besitter en unik och gedigen kunskap om Sveriges jämställdhetspolitik - både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Performance Måste du ta allt så jävla personligt Skådespelarna Ida Hackzell och Ellen Norlund Ida Hackzell och Ellen Norlund är skådespelare och träffades på Högskolan för scen och musik i Göteborg, där de utbildade sig mellan 2005 och Under utbildningen pågick projektet Att gestalta kön, ett konstnärligt utvecklingsprojekt som bl.a. syftade till att utvidga gestaltningsmöjligheterna för män och kvinnor och analysera de val som görs i en konstnärlig process utifrån ett genusperspektiv. Projektet blev för Ida och Ellen en startpunkt för ett engagemang och ett undersökande av genus och jämställdhetsfrågor, och resulterade i att de tillsammans skrev och spelade två föreställningar, varav den ena, "Måste du ta allt så personligt!", turnerade med Doris i skolan under vår och höst Ida jobbar idag på profilteatern i Umeå där hon spelar i föreställningen "Om nu kärnfamiljen är så jävla fet - varför behöver den då så mycket propaganda?". Ellen jobbar på Orionteatern i Stockholm där hon spelar ungdomsföreställningen "Jante är död!".

11 Doris PLATTFORM 11 Handledare för workshopen Lisa Lindén dramaturg, författare, genusvetare och projektledare för DiS , Lisa Lindén; Fil.mag i genusvetenskap, har arbetat med genus- och jämställdhetsrelaterade frågor sedan Lisa har skrivit ungdomsboken "Det dom inte sa - om hur jag blev feminist" och arbetar bland annat som projektledare, utvärderare och föreläsare. Under 2010 arbetar hon som dramaturg på Regionteater Väst och skriver på en barnpjäs baserad på sin bok. Lisa är styrelseledamot i Doris Film sedan 2007 och har inom ramen för Doris skrivit alla filmhandledningar samt varit med och projektlett Doris i skolan. Pia Tjäder, filmare och filmlärare - Projektledare för Filmtrampolinen, Västra Götalandsregionens satsning på unga filmare, arrangerar föreläsningar, studiebesök och är handledare i olika filmprojekt. Undervisning och handledning i olika "Skapande skola-projekt" med filminriktning, bland annat på Kärraskolan och Nytorpsskolan i Göteborg. Textrådgivare på Vulkan förlag. Astrid Askberger, filmare och filmlärare - Jobbar deltid som filmlärare på Kärra kulturskola och kommer under hösten jobba på Göteborgs konstskola Valand. Föreläsningar och undervisning på bl.a. Drömfabriken, Botkyrkas mediagymnasium, Lava i sthlm, Herrljungas filmfestival Frame, Umeås feministfilmfestival FemiFilm, Angereds och Holas folkhögskola och Göteborgs stadsbibliotek. Anna Eriksson, filmare och filmlärare - Huvudsakligen verksam på Katrinebergs folkhögskolas filmlinje, då med undervisning kring filmens alla grundläggande kreativa och tekniska processer samt filmens historiska perspektiv. Föreläser sedan 10 år även om film i andra sammanhang, exempelvis på Högskolan i Halmstad, Göteborgs Universitet, folkhögskolor, och seminarier.