Mall Idéstudie Så når vi målen 2015

Transkript

1 Delområde Kunskapslyft i arbetslivet Datum Version 2 sida 1(10) Mall Idéstudie Så når vi målen 2015 Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Kunskap och kompetens Kunskapslyft i arbetslivet Anette Granberg 1. Utgångsläget idag Har arbete redan påbörjats? Finns pågående projekt inom detta område? Vilka aktörer är i så fall delaktiga? Vem/vilka är de drivande aktörerna? Beskriv eventuella tidigare gjorda erfarenheter inom detta område. Finns regionala program och handlingsprogram som kan kopplas till detta område? Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. Kompetensförsörjning 1 är en allt mer framträdande ingrediens i regionalpolitiken. Det är inte minst tydligt om man ser till den nationella strategin för regional konkurrens, entreprenörskap och sysselsättning 2. I dess strategiska inriktning lyfts just kompetensförsörjning fram som ett av viktigaste områdena för att stärka den regionala tillväxten. För Örebroregionens del kan det noteras att kompetensförsörjning är ett av fyra insatsområden i det regionala tillväxtprogrammet 3, samt ett av fyra utvecklingsområden i utvecklingsstrategi för Örebroregionen 4. För att vi i regionen ska klara en allt hårdare internationell konkurrens krävs tillgång till adekvat kompetens. Det handlar om att erbjuda utbildning efter arbetslivets uttalade behov, att utveckla de anställdas kompetens men också om att på ett bättre sett ta tillvara den kompetens som idag står utanför arbetsmarknaden. För Örebroregionen handlar detta till stor del om människor med utrikes bakgrund samt ungdomar. Arbetslivets tillgång till adekvat kompetens är en av de viktigaste faktorerna för regionens utveckling och tillväxt. 1 I denna idéskiss definierars kompetensförsörjning på följande sätt: Kompetensförsörjning betyder process i en organisation för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. 2 Näringsdepartementet: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ( ) 3 Tillväxtprogram för Örebroregionens näringslivsutveckling ( ) 4 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, regionförbundet Örebro (2010)

2 Delområde Kunskapslyft i arbetslivet Datum Version 2 sida 2(10) I Örebroregionen pågår en rad olika projekt, verksamheter och etablerade samverkansformer för att säkerställa kompetensförsörjningen inom regionen och inom olika branscher. På nästa sida följer en övergripande kartläggning som inte är heltäckande på något sätt. Detta kartläggningsarbete har skett inom ramen för projektet att etablera kompetensplattformar 5 som kommer att fortsätta under hösten Se bilaga nr 3. Projektet ska öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och på lång sikt. Projektet ska stimulera till ökad samverkan med regionala aktörer och med redan etablerade samverkansformer. Projektet ska också ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser och ha en dialog med angränsande län samt med statliga myndigheter. Projektet ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet. Men fler åtgärder/aktiviteter måste till för att uppnå målen i strategin. Ett exempel för att nå målen i strategin är arbetet med kompetensplattformarna. Men detta är endast ett sätt av flera för att nå målen i strategin. Arbetet för kompetensförsörjning kräver ytterligare samverkan med många aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Se bilaga 1 för pågående etablerade samverkansformer samt projekt inom kompetensförsörjning. 2. Utveckla och förädla Så uppnår vi målen beskrivningen Utgå från Så uppnår vi målen beskrivningen. Utveckla och förädla denna beskrivning. Beskriv översiktligt vilka aktiviteter/åtgärder som behöver vidtas för att nå målen. Vilka är målgrupperna? Lista aktörer som bör vara delaktiga och vilka som kan vara drivande. Redogör för tänkbara flaggskeppsprojekt och andra projekt som är mer av stödjande karaktär. Beskriv även det internationella perspektivet kopplat till området. Utvecklingsstrategin för Örebroregionen inom området kunskapslyft i arbetslivet. För nuläge och stöd för uppföljning använder vi en lista på mått och indikatorer som kompletterar de mål som presenteras nedan. Se bilaga 2 indikatorer. Inriktningsmål: Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan. Alla regionens företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare. Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Etappmål: 5 Projektplan för att etablera kompetensplattformar, regionförbundet Örebro (Dnr: ). Projektet ska öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och på lång sikt. Projektet ska stimulera till ökad samverkan med regionala aktörer och med redan etablerade samverkansformer. Projektet ska också ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser och ha en dialog med angränsande län samt med statliga myndigheter.

3 Delområde Kunskapslyft i arbetslivet Datum Version 2 sida 3(10) År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Utgångsläge: 18:e plats av 35 lärosäten i riket (77 % etablerade 2007 för examinerade läsåret 2005/06). År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. Utgångsläge: 26 % (minst 3 dagar personalutbildning). År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. Utgångsläge: 21,9 % kvinnor, 14,3 % män, 18 % totalt. Så uppnår vi målen: Utbildningarna i vår region ska vara anpassade efter arbetslivets behov. Detta ställer krav på en aktiv samverkan mellan det lokala näringslivet, offentlig verksamhet och utbildningsaktörerna. Genom kompetensråd och andra samverkansformer ökar förutsättningarna för bättre matchning mellan utbildning och arbetslivets långsiktiga kompetensbehov. Förslag på åtgärder: Etablera ett regionalt kompetensråd - Etablera en struktur/modell/för analys och samverkan. - Kartlägga och identifiera aktörer/etablerade samverkansformer/branscher/utbildningsanordnare. - Ta fram kunskapsöversikter/behovsanalyser i syfte att synliggöra behov och öka kunskapen om kompetensförsörjningsområdet. - Driva fram nya utbildningar om behov uppstår. - Skapa mötesplatser och dialoger i syfte att utbildningssystemet och arbetsmarknaden får större kunskap om varandra. - En årlig regional kompetensförsörjningsdag för samtliga målgrupper. En mötesplats för samtliga utbildningsanordnare och arbetsliv. Fortsätt stärk och utveckla collegemodellen. - Stöd Teknikcollege - Stöd Vård o omsorgscollege - Utred förutsättningarna att starta Servicecollege, Logistikcollege etc. - Uppmuntra och främja otraditionella utbildningsval. Stimulera och utveckla modeller för skola arbetsliv samverkan, på gymnasienivå och eftergymnasialnivå.

4 Delområde Kunskapslyft i arbetslivet Datum Version 2 sida 4(10) - Studie- och yrkesorienteringsarbetet utvecklas och följer de allmänna råden 6. - Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för länets studie- och yrkesvägledare. - Årlig kompetensdag för studie- och yrkesvägledare. Stimulera och utveckla modeller för utökat samarbete mellan regionens arbetsliv och universitetet. - Mer arbetsförlagd utbildning och praktikplatser - Uppsats- och examensarbeten i samverkan med arbetslivet. - Fortsatt arbete med innovationsråden. Stimulera och utveckla modeller för utökat samarbete - Mellan privat och offentligt - Mellan högre utbildning, offentlig och privat sektor. - Mellan små och medelstora företag Utifrån hållbar tillväxt är det viktigt att all kompetens tillvaratas och blir en del av arbetsmarknaden. - Fler samverkansprojekt inom arbetsmarknad, näringsliv och utbildning utifrån mångfald och integration. Det blir viktigare med eftergymnasiala utbildningar inom yrkeshögskola, yrkesvux, högskola eller universitet som stärker det regionala arbetslivet. En aktiv och välorganiserad regional samordning krävs för att få ett attraktivt utbildningsutbud som matchar arbetslivets och individernas behov. Förslag på åtgärder: Tillgodose regionens arbetsliv med bättre och fler yrkesutbildningar. (vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildningar). - Etablera YH Mälardalen för fler yrkeshögskoleutbildningar i Örebro län, Västmanland och Sörmland. Yrkeshögskoleutbildningar Östra Mellansverige 7 - Regional samordning av vuxenutbildningar och gemensam yrkesvuxansökan. - Utbildningarna ska genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Starkare fokus bör ligga på att skapa bättre möjligheter för de befintliga företagen och den offentliga verksamheten att arbeta mer med sin strategiska kompetensförsörjning. Förslag på åtgärder: Anordna utbildningar i strategisk kompetensförsörjning för regionens arbetsliv. 6 Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesorintering. 7 Se bilaga nr 4

5 Delområde Kunskapslyft i arbetslivet Datum Version 2 sida 5(10) Stimulera till samverkan och bilda nätverk mellan offentliga och privata arbetsgivare. Anordna fler projekt mellan universitet och lokala/regionala företag för att stödja konkurrenskraften. Många företag har idag svårt att driva kompetensutveckling på egen hand. Vi behöver förstärka och utveckla en regional mäklarfunktion för att samordna arbetslivets behov, samt driva fram nya utbildningar om behov uppstår. Förslag på åtgärder: Uppmuntra och stödja arbetsgivare i att aktivt arbeta med kompetensfrågor. Utveckla en regional mäklarfunktion. Vi föreslår att regionen kraftsamlar i ett projekt för livslångt lärande genom en samverkan mellan universitetet, lärcentra, näringsliv och offentliga verksamheter. Förslag på åtgärder: Marknadsföring och information om kompetensmöjligheter på lokal och regional nivå. Utveckla och stärk infrastrukturen för vuxnas lärande. Stimulera det livslånga lärandet utifrån ett folkhälsoperspektiv. Stärkt samverkan mellan det regionala tillväxtarbete, arbetsmarknadsfrågor och utbildning för att främja kompetens- och arbetskraftsförsörjningen till privat och offentlig sektor. Förslag på åtgärder: Samordna det offentliga resurserna för att bidra med ökad tillväxt i näringslivet, fler startar företag. Fler befintliga företag växer och fler företag etablerar sig i regionen. Omvärld Behovet av kompetensförsörjning har ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv 8. I ett långsiktigt perspektiv medför den demografiska utvecklingen i stora delar av landet att fler personer lämnar arbetsmarknaden än vad som träder in. Den här utmaningen pekar på vikten av att i glest befolkade områden kunna säkra tillgången på ledarskapskompetens inom offentlig sektor. Säkra tillgången på ledarskapskompetens inom offentlig sektor. Integrera invandrare och unga i arbetskraften för att möta behovet av kompetensförsörjning. I ett kortsiktigt perspektiv som tar sin utgångspunkt i dagens situation på arbetsmarknaden där konjunkturen bidragit till ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning. Att verka för att få fler i arbete, bryta utanförskap och förhindra långvarig arbetslöshet är centralt på såväl nationell, som regional och lokal nivå för att skapa förutsättningar för hållbar nationell och regional tillväxt. Gemensamma insatser för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen och komplettera det ordinarie utbildningssystemet genomförs utbildningar riktade till specifika sektorer eller satsningar på kompetensutveckling inom företag. 8 Regeringens skrivelse 2009/10:221 strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning.

6 Delområde Kunskapslyft i arbetslivet Datum Version 2 sida 6(10) Det nationella strukturfondsprogrammet utgör ett viktigt verktyg lokalt och regionalt för att underlätta omställningen på en arbetsmarknad under strukturomvandling. I projektform genomföra satsningar som främjar inträdet på arbetsmarkanden för ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Ökad samverkan mellan näringsliv och utbildningssystem för att tillgodose näringslivets kompetensbehov. Universitet samverkar i ökad utsträckning med näringslivet lokalt och regionalt. Tillgång till gymnasial utbildning och kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning spelar en viktig roll för kontinuerlig vidareutbildning eller omskolning för att skapa en god matchning. Skapa en regional struktur för samarbete mellan näringslivs- kompetens- och utbildningsfrågor för små och medelstora företag. Utveckla samarbete mellan befintliga företagsnätverk och lärcentra. Målgrupper Primär målgrupp är regionens beslutsfattare och planerare i organisationer eller projekt som antingen arbetar med att anordna utbildningar eller som företräder arbetsgivare: Kommuner Länsstyrelsen, Landstinget och regionförbundet Arbetsförmedlingen Statliga myndigheter Örebro universitet Utbildningsanordnare Projekt Lokala nätverk/regionala/nationella nätverk Branscher Näringslivsorganisationer Arbetsgivare från privat och offentlig sektor Fackliga organisationer Politiker

7 Delområdet Datum Version Sida 7 (10) Sekundär målgrupp är övriga medarbetare inom ovanstående organisationer och övriga medborgare i regionen som är viktiga för regionens kompetensförsörjning. Projekt av stödjande karaktär Detta är projekt som vi känner till och bilden behöver kompletteras. Se bilaga 1 för etablerade samverkansformer. Effektiv etablering Länsstyrelsen Innovationsråden Örebro universitet LC-komp ApeL YH Mälardalen Handelskammaren Etablera kompetensplattformar Regionförbundet Örebro Socialfondsprojekt inom kompetensutveckling: ESF- rådet? Nuevo Örebro kommun? Stjärnbildning Mälardalsrådet Reglab kompetensförsörjning E-ship Regionförbundet Örebro Yrkestrainee Arbetsförmedlingen Tillväxttrainee Arbetsförmedlingen Jobbcampus/karriärcentrum Ansökan inlämnad om kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare (grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen). Internationellt perspektiv Den tilltagande globaliseringen och utvecklingen inom EU påverkar i allt större utsträckning Sveriges olika regioner, bl. a. avseende ekonomi, arbetskraftens rörlighet, kultur och miljö. Aktörer på regional nivå behöver i ökad utsträckning ha en internationell utblick för att söka både samarbete och kunskap i arbetet med att skapa konkurrenskraftiga regioner. Det handlar också om att på regional och lokal nivå se potentialen och möjliga synergieffekter inom flera sektorsområden i samarbete över nationsgränser. Inom ramen för projektet att etablera kompetensplattformar kommer regionförbundet att titta på internationella analyser som kan vara särskilt intressanta för Örebroregionen. Det är viktigt att fånga upp vad som pågår för att sedan kommunicera detta via målgrupperna och på mötesplatserna. Det som blir intressant att följa är det arbete med att skapa en ny efterföljande strategi till Lissabonstrategin, EU Den nya strategin syftar till att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomiska område med full sysselsättning och social sammanhållning. EU 2020 ska bygga på lärdomar från Lissabonstrategin och samtidigt lägga större fokus på nya utmaningar i form av globalisering, gröna jobb och grön teknik.

8 Delområdet Datum Version Sida 8 (10) 3. Beskriv på vilket sätt aktuella genomsyrande perspektiv kommer att hanteras inom området. Utgå från de aktiviteter/åtgärder som listades under rubrik 2. Ekologiskt hållbart, mångfald och integration, barn och unga, en jämställd region, en god folkhälsa. Kontakta de utsedda granskarna för en diskussion. Främja övergången till högre studier bland ungdomar, då utbildningsnivån i länet är generellt sett låg. Det kan till exempel handla om att uppmuntra och främja otraditionella utbildningsval och intressen bland flickor och pojkar, så att utbildningsval tydligare bygger på intresse och talang snarare än könsroller. Det handlar även om att på olika sätt främja utrikes föddas möjligheter till högre studier. Integrera invandrare och unga i arbetskraften för att möta behovet av kompetensförsörjning. Att verka för att få fler i arbete, bryta utanförskap och förhindra långvarig arbetslöshet är central. Stärka jämställdhetsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet. Att ta vara på de funktionshindrades specifika resurser och möjligheter genom att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för dessa grupper. Minska ojämlikheten i hälsa hos befolkningen i länet, både det individuella och det samhälleliga perspektivet måste uppmärksammas. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. 4. Tidplan Gör en grov uppskattning av tidsramen för att nå målen. En grov uppskattning (inom ramen för att etablera kompetensplattformar) är att en struktur/modell/organisation finns för samverkan vid årsskiftet 2010/2011. Strategin måste diskuteras och förankras vidare med berörda aktörer. Det är för tidigt idag att säga hur den konkreta tidsplanen kommer att se ut. Efter årsskiftet bör några nya aktiviteter kunna påbörjas för att nå uppsatta mål. 5. Kostnader och finansiering Gör en uppskattning om listade aktiviteter ryms inom befintliga verksamheter eller om det behövs särskild finansiering. I det fall extern finansiering behövs, ge förslag på möjliga finansieringskällor.

9 Delområdet Datum Version Sida 9 (10) Bedömningen är att listade aktiviteter ryms delvis inom befintliga verksamheter men ytterligare finansiering behövs för att nå målen i strategin. Det är för tidigt att uppskatta kostnaderna och finansieringen i dagsläget. Mer dialog och diskussioner måste ske med berörda aktörer. Strukturfondsprogrammen blir viktiga finansieringskällor, både regional och socialfonden. 6. Framgångsfaktorer och riskfaktorer Riskfaktorer: Listan behöver kompletteras Vårt län med fler arbetsmarknadsregioner kräver olika sätt att hantera frågorna på. Att vi inte lyckas skapa samsyn kring dessa viktiga frågor. Brist på engagemang från viktiga aktörer. Ungdomarna flyr från länet. Att universitetet inte attraherar studenter i lika stor utsträckning. Näringslivsstrukturen fortsätter inte att utvecklas i regionen. Att hitta kompetens blir ett så stort hinder för arbetsgivare att etablera sig eller att växa i vår region. Regionens integrationsarbete utifrån kompetensförsörjning leder inte till någon förändring. Att etablera en regional struktur för regionens kompetensförsörjningsarbete skapar tröghet i systemet istället för att bli en effektiv plattform för informationsflöde och samverkan mellan olika aktörer. Framgångsfaktorer: Listan behöver kompletteras. Få till en bättre samverkan, nyttja befintliga resurser bättre och förse markanden med så relevant information som möjligt. Tydliggöra roller Öka samverkan med andra regioner kring kompetensförsörjningsfrågor. Inom ramen för projektet att etablera kompetensplattformer gäller det att komma överens om mål och förväntningar på olika aktörers medverkan. Den stora nyttan blir när arbetslivets synpunkter och uttryckta behov får genomslag i hur länet prioriterar sina utbildningsinsatser. Samsyn och engagemang 7. Referenser Lista eventuella dokument som det är hänvisat till i Idéstudie (ex förstudie, rapporter, statliga direktiv, förordning mm.) Villkor m.m för budgetåret 2010 för regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan (dnr N2009/9378/RT).

10 Delområdet Datum Version Sida 10 (10) Jörgen Lindell och Daniel Hallencreutz, Rapport om kompetensmatchningen i Blekinge och Örebro län. Intersecta AB samt CIND (Centre for research on Innovation and Industrial Dynamics) och Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. (2010) Regeringens skrivelse: Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (2009/10:221) Delrapportering till Näringsdepartementet Kompetensplattformar i Örebroregionen. Dnr: Regionförbundet Örebro. Regionernas arbetskraftsförsörjning, Tillväxtanalys rapport (2010:06) Regionförbundets rapporter som rör området kompetensförsörjning. Regional översiktligplanering bakgrundsanalys (2010) Förstudie Yrkeshögskola plattform Östra Mellansverige (2009) Transport- och logistikutbildningar NeedL (2009) Vad får studenter att vilja stanna kvar i Örebroregionen efter studierna? (2009) Invandare i Örebro län mobilitet och integration på arbetsmarknaden (2009) Rapport från arbetsgruppen kompetens/tillväxt en nulägesbild av samarbeten inom Svealandsregionen (2009) Kompetensstegen i Hallsbergs kommun utvärderings och uppföljningsrapport (2009) Arbetsmarknaden i Örebroregionen en analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden (2009) Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? en långtidsstudie om ungdomars flyttmönster (2008) Örebroregionen 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling (2008) Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län (2008) Samarbete mellan universitetet och länets arbetsliv åtgärdsförslag för bättre samverkan (2007) Följande aktörer har medverkat vid utformningen av denna projektidé: Anette Granberg, projektledare har utarbetat idéskissen i samverkan med Maria Svensson, utvecklingsledare. Dialog med samtliga aktörer inom ramen för kompetensplattformar. Dialogmötena har syftat till att diskutera vilka behov och frågor nuvarande plattformar/samarbeten tar hand om och vad som saknas. En förfrågan har skickats till aktörer om hur vi förverkligar utvecklingsstrategin för Örebroregionen. Ett möte är inbokat med samtliga granskare den 24 augusti. Workshop den 1 september för aktörer om den framtida utformningen av att etablera kompetensplattformar. Bilaga nr 1 Nuläge och etablerade samverkansformer Bilaga nr 2 Indikatorer Bilaga nr 3 Etablera kompetensplattformar Bilaga nr 4 Underlag analys och slutrapport YH

11 Bilaga nr 1 Nuläget och etablerade samverkansformer Nedan följer den kartläggning som har genomförts inom ramen för kompetensplattformar. College Teknikcollege startade i Örebro län 2006 och är allt sedan dess en plattform för samverkan mellan länets teknikföretag och utbildningsanordnare. De har fokus på att säkerställa kompetensen för länets teknikföretag på lång och kort sikt. Teknikcollege är verksamma och aktiva inom flera utbildningsnivåer; grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen (yrkesvux), yrkeshögskoleutbildningar och högskoleutbildningar. Vård och omsorgscollege startade 2008 i Örebro län och arbetar för att säkerställa att kompetensbehoven för arbetsgivarna inom vård och omsorg både för idag och för imorgon. Utbildningsanordnare och arbetsgivare, både från de privata och offentliga aktörer, finns med i ett nära samarbete för att kvaliteten och innehållet på utbildningarna ska motsvara behovet efter avslutade studier. Behoven inom denna bransch är mycket stora. Dessa båda plattformar arbetar i hela länet och har noder i kommunerna. Centrala styrgrupper håller ihop det strategiska arbetet. Nu tas initiativ till att genomföra en förstudie för att se över intresset och behov av att etablera Servicecollege. Servicecollege kommer att arbeta på motsvarande sätt för att säkerställa kompetensen inom tjänstesektorn, handel, finans och bank, samt hotell och restaurang. Tidplanen är att under hösten 2010 genomföra förstudien för att kunna starta utbildningar till hösten Samverkan med Region Värmland har inletts och eventuellt kommer även Region Östsam att vara med i samarbetet. Dessa tre college arbetar mot de tre största branscherna i länet. Statistik, andel sysselsatta 2008 Örebro län Tillverkningsbranschen sysselsatte, personer (ca 19%) Vård- och omsorg sysselsatte personer (ca 18 %) Service branschen sysselsatte personer. (ca 18%) Total andel sysselsatta personer Mer yrkesutbildningar I vår region har ett utvecklingsarbete pågått under flera år för att stärka länets lärcentra i deras mäklarroll. Mäklarrollen ska finnas mellan utbildningsanordnare på alla utbildningsnivåer och näringslivet. Denna mäklande roll har kommunens medborgare som sin ena målgrupp och det lokala näringslivet som sin andra. Funktionen är olika utbyggd i olika delar av länet, men troligtvis kommer denna framöver även finnas regionalt och utgöra en ny dimension inom det regionala näringslivsarbetet. Just nu pågår LC-komp, ett socialfondsprojekt inom Östra Mellansverige, där den mäklande kompetensen stärks i cirka 25 kommuner. Nätverk för vuxnas lärande REKO (Regionalt kompetensforum) Samtliga lärcentra inom Örebro län samverkar i nätverket REKO för att kunna erbjuda alla vuxna i Örebro regionen goda möjligheter att hitta utbildningsmöjligheter. REKO samverkar inom en rad utvecklingsfrågor men under de senaste två åren har utbildningsformen yrkesvux tagit stor plats eftersom kommunerna nu har möjlighet att förutom den traditionella komvux

12 också erbjuda yrkesvux. Yrkesvux är ett positivt inslag och kan utgöra ett viktigt komplement för att få arbetslivets behov av gymnasial yrkeskompetens tillgodosedd. Yrkeshögskoleutbildningar YH YH är en utbildningsform som på ett bra sätt kan fånga arbetslivets behov av kompetens och där stor andel av studenterna går direkt till arbete i branschen. Formen har många fördelar och kan utgöra ett flexibelt verktyg i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Vi har ansett den så viktig och strategisk att vi under 2009 genomförde en förstudie inom Östra Mellansverige där vi undersökt hur och om vi ska bygga upp en särskild plattform för den utbildningsformen. Förstudien visar att det finns behov av regionalt operativa resurs för att vara ett stöd för såväl utbildningsanordnare, arbetsliv och student. Vi går nu vidare med en ansökan till regionalfonden för ett genomförande tillsammans med Örebro kommun, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Västerås stad, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen Västmanland och Handelskammaren Mälardalen. Det pågår även samverkan kring uppbyggnaden av kompetensplattformarna över länsgränserna i hela Östra Mellansverige. Örebro universitet Universitet har en mycket viktig roll för regionens kompetensförsörjning. De erbjuder ett omfattande utbud; 90 program och 800 fristående kurser. Örebro universitet har under 2009 byggt upp ett helt nytt och unikt koncept med innovationsråd för att tillsammans med arbetslivet och externa aktörer få ökad kunskap om kompetensbehov och för att samverka med det omgivande samhället. De externa ledamöterna, som kommer från både organisationer, privat och offentlig sektor fungerar som omvärldsreferens för utvecklingsarbetet inom både utbildning och forskning. De hjälper universitetet att se vilka behov och utmaningar samhället står inför idag så att utvecklingen är i takt med tiden. Innovationsråden utgör en del av universitetets kompetensplattform. Branschsamverkan Det finns ett antal kluster, innovationssystem och branscher som samverkar aktivt med att säkerställa kompetens behoven idag och i framtiden. Robotdalen: Ett innovationssystem inom Västmanland, Sörmland och Örebro län, där robotiken utvecklas inom en rad områden. De arbetar även för att näringslivet ska få tillgång till den arbetskraft de behöver och för ökad samverkan mellan näringsliv, universitet/högskolor och offentlig sektor. Robotdalen engagerar sig i aktiviteter som främjar ett ökat teknikintresse hos barn och ungdomar. Automation Region: Ett samarbetsprojekt med syfte att stärka och synliggöra vår världsledande automationsindustri och vårt stora automations- och produktionskunnande. Automation är en svensk framtidsbransch av stor betydelse för konkurrenskraften och för de stora frågorna runt resursanvändning, energi och miljö. Samarbetet ska också stärka och säkra kompetensen inom de befintliga företagen. Logistikforum: En bransch och profil som har särskilt stor betydelse för vår region är logistik. Logistikforum samlar både företag och utbildningsanordnare för att behandla olika

13 frågor som är centrala och viktiga för transport- och logistikbranschen som till exempel kompetensförsörjning. För att öka kunskapen om behoven inom denna bransch pågår just nu ett särskilt projekt, NeedL. En kartläggning av behoven av forskning och kvalificerad utbildning är genomförd. Tio gymnasieutbildningar är inriktade mot logistik eller transport, men det saknas utbildning på högre nivå. NeedL har tagit initiativ för att initiera nya utbildningar på högskolenivå. Andelen sysselsatt inom logistik var personer, ca 4 %. IT-gruppen: Inom företagarföreningen Örebro Promotion finns IT-gruppen som arbetar för att säkra kompetensen till branschen och även verka för att IT-branschens intressen och profil stärks. Branschen har expanderat och investerat under de sista åren och då främst mjukvaruföretag, främst i staden Örebro. Arbetsmarknads och kompetensdagar Sedan många år anordnas särskilda kompetensdagar för målgruppen studie- och yrkesvägledare från hela länet inom alla nivåer. Dagarna har olika teman och innehåller medverkan från företag som ger oss en nulägesbild av yrken och kompetensbehov. Arbetsgruppen består av representanter från Svenskt Näringsliv, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Örebro, Örebro universitet och Örebro kommun. Nyligen är även en kompetensanalys av studie- och yrkesvägledarna i Örebro kommun genomförd. Det pågår en process att låta samtliga studie- och yrkesvägledare i länet genomgå kompetensutveckling för att på ett bättre sätt stödja eleverna i deras framtida yrkes- och utbildningsval. En ansökan till socialfonden förbereds. Tre arbetsmarknadsråd Norr, Syd och Mitt Inom Örebroregion så finns tre arbetsmarknadsråd. Råden är kopplade till de tre arbetsförmedlingscheferna som är verksamma i länet och utgör en grupp för arbetsförmedlingarnas uppdrag. Idag arbetar de nära kommunerna arbetsmarknadsenheter. Lokala kompetensråd I Karlskoga finns det sedan några år ett lokalt kompetensråd. Det arbetar aktivt med att utgöra en lokal mötesplats för kommun och näringsliv, för att diskutera samverkan och ta initiativ och för att säkra näringslivets och offentlig sektors behov av kompetens på lång och kort sikt. Under det senaste året har ytterligare två lokala kompetensråd mellan kommun och näringsliv startats i Lindesberg och Örebro. Situationen med många varsel och kris som präglat stora delar av tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin och dess under leverantörer, har snabbat på processen att bilda dessa kompetensråd. Det pågår också flera samlingsprojekt inom socialfonden för att stärka kompetensen i dessa tillverkningsföretag. Reglab en mötesplats för regional utveckling Reglab är ett forum för regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Vi driver gemensamma utvecklingsprojekt, vi fördjupar de regionala analyserna och vi lär av varandra.

14 Mycket av Sveriges utvecklingskraft koncentreras i dag till den regionala nivån. Utmaningarna är många men också möjligheterna. Reglab är en plattform för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna. Som medlem i Reglab får man tillgång till alla medlemmars specialistkunskap. Man är en del av ett kompetensnätverk som ger omvärldsbevakning och benchmarking. Och deltar i framtidsdiskussionen kring utvecklingen av Sveriges regioner. Regionförbundet Örebro deltar både i lärprojektet Klusterutveckling och i lärprojektet Kompetensförsörjning. Mälardalsrådet Stjärnbildning Arbetet inom ramen för Stjärnbildning syftar till att synliggöra och utveckla Stockholm- Mälarregionen som internationellt konkurrenskraftig och attraktiv kunskapsregion - en lyskraftig galax bestående av många stjärnor. Under 2009/10 har ett antal seminarier ägt rum och i anslutning till dessa har rapporter tagits fram i syfte att synliggöra nuläge och skapa samhandling kring gemensamma utmaningar.

15 Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Inriktningsmål Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning Etappmål 2015 (om inte annat årtal anges) Indikator/ mått Utgångsläge för indikator Källa Minst 90 procent av Andel elever behöriga till 82,5% (2008/09) Skolverket grundskoleeleverna har minst gymnasieskolan godkänt betyg i alla kärnämnen Meritvärde för pojkar och flickor Samtliga: 193,9; Skolverket i årskurs 9 flickor: 206,8; pojkar: 183. (2009) 95% av gymnasieeleverna har godkänt betyg i alla kärnämnen Andel med grundläggande behörighet av de som fullföljt gymnasieskolan 89% Skolverket 45% av de som avslutat Övergång till högskolan inom 3 40% Skolverket gymnasieskolan påbörjat en år efter avslutad utbildning i eftergymnasial utbildning gymnasieskolan, män/kvinnor inom tre år Kunskapslyft i arbetslivet Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan Alla företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare År 2012 ska en regional handlingsplan påbörjats för breddad rekrytering till högskolan Andelen studerande från Örebro univerisitet som fått anställning inom 3 år efter examen ska vara bland de fem främsta i landet. Systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer Följs upp Etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Personalutbildning per arbetsmarknadssektor Finns i Örebro kom mun 18:e plats av 35 lärosäten i riket (77% etablerade 2007 för examinerade läsåret 2005/06.) 26 % (minst 3 dagar pers. utb). Högskoleverket SCB (AKU) Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst 3-årig eftergymnasial utbildning 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentlig verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning Andel av befolkning (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning 21,9% kvinnor, 14,3% män, 18% totalt SCB

16 Utvecklingsomåde 2: Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företag Inriktningsmål Antalet nystartade och växande företag ökar Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från vår omvärld Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt Logistikberoende företag väljer Örebroregionen som bästa lokaliseringen ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv Örebro stad har stärkt sin position som förvaltningsstad Etappmål 2015 (om inte annat årtal anges) Indikator/ mått Utgångsläge för indikator Källa Minst 1500 nya företag Antal nystartade företag 1406 år 2008 Tillväxtanalys startas varje år Ytterligare tre huvudkontor för Antal börsnoterade företag som SCB börsnoterade företag etableras i Örebroregionen etableras Antal arbetsställen som SCB etablerar sig i Örebroregionen År 2012 ska det finnas en Följs upp. professionell etableringsregion service i vår Följs up p. Örebroregionen har den Sysselsättningsutveckling inom snabbaste logistiksektorn sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn År 2015 har Örebroregionens Andel av rikets totala statliga andel av rikets totala statliga sysselsättning sysselsättning ökat med 2 procent scb (sni: 60100, 60240, 62100, 63110, 63120, 62210, 63230, 63400, 64110, 64120) Lokaliseringskvot inom 1,05 scb (sni: 60100, 60240, logistiksektorn ,9 procent (2008) Scb 0, 63110, 63120, 62210, 63230, 63400, 64110, 64120) (sni: 75112, 75113, 75114, 75122, 75132, 75133, 75134, 75211, 75231, 75232, 75233, 75240) Innovativa miljöer Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras Minst en innovativ miljö har funnit sina former, har en trygg grundfinansiering och är internationellt erkänd Erkända av internationella org av typen National Business Incubation Association eller Association of University Related Research Parks. 0 Fler kunskapsintensiva företag etablerar sig i vår region Regionens samlade utgifter för FoU per capita är på en nivå som placerar regionen på lägst 6:e plats i Sverige. FoU-utgi fter per capita 9:e plats SCB Antal kunskapsintensiva SCB arbetsställen (enligt branschnyckel Olsson-Vinell)

17 Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Sprudlande kulturliv Inriktningsmål Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten Etappmål 2015 (om inte annat årtal anges) Vi ska ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro om att bli Europas kulturhuvudstad Regionens unika berättelse ska vara skriven Indikator/mått Följs upp Följs upp Utgångsläge för indikator Källa Andelen av offentliga kulturfinansieringen till barnoch unga har ökat Följs upp Stora evenemang Örebroregionen är den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang Antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats Antalet hotellgästnätter i regionen ligger på en nivå bland de 10 främsta regionerna i landet Antal belagda rum till konferensgäster Antal övernattning på hotell belagda rum år gästnätter år :e län är 2008 SCB Örebroregionen ska tillhöra de mest framgångsrika regionerna inom elitidrotten Följs upp Rika naturupplevelser Örebroregionen är känd för ett spännande och omväxlande friluftsliv samt en hållbar naturturism Antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser har fördubblats Antal gästnätter i stugbyar år 2008 SCB

18 Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Bästa grannen Inriktningsmål Etappmål 2015 (om inte annat årtal anges) Örebroregionen är en aktiv Örebroregionen ingår i minst 25 part i funktionella % fler funktionella samarbeten länsöverskridande samarbeten med våra grannar Indikator/mått Följs upp Utgångsläge för indikator Källa Örebroregionen har en ty dlig roll som ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen Örebroregionen ingår i minst 25 Följs upp % fler funktionella samarbeten med Stockholms stad och län Örebroregionen beskrivs som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stocholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande Följs upp Fler boende i Örebroregionen Örebroregionens befolkning växer till minst invånare Örebroregionen har ökat sin befolkning till invånare Folkmängd ( ) SCB Fler som flyttar till länet än från länet (om vi räknar bort utrikes invandring) Inrikes flyttnetto (2008) SCB Aktiv regionförstoring Inflyttningen ökar i alla länets kommuner Kollektivtrafikens andel av arbetspendlingsresor ska öka kraftigt 25 procent av pendlingsresorna sker med kollektivtrafiken Inflyttning (in- & utrikes) Andel arbetspendling med kollektivtrafik Ökar i Örebro, Kumla, Askersund, Nora, Lindesberg ( ) ca 18% SCB Trafikanalys Restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter och Örebro ska minska avsevärt Linjesystem med stomnät i de mest trafikerade ståken Restid med kollektivtrafik mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter i länet Uppföljning av stomnät Från Örebro till: Hällefors 90 min, Kopparberg 60 min, Lindesberg 30 min, Nora 40 min, Karlskoga 50 min, Degerfors 75 min, Fjugesta 45 min, Laxå 38 min, Askersund 55 min, Kumla 13 min, Hallsberg 20 min. (år 2010)

19 Goda kommunikation med omvärlden Kollektivtrafiken inom vår region och storregionen är ett mönsterexempel ur både miljö- och effektivitetssynpunkt Kollektivtrafiken längs stråken till och från Stockholm, Göteborg och Oslo är frekvent och smidig att nyttja År 2020 drivs all kollektivtrafik av förnyelsebara drivmedel Restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo har förkortats så att vi når Bålsta, Kristinehamn och Skövde på en timme Antal tåg- och bussavgångar till och från Stockholm, Göteborg och Oslo Idag drivs stadbussar och merparten av stadstaxi med biogas Till Stockholm: 33 avgångar/dygn, till Göteborg: 18 avg/dygn, till Oslo: 17 avg/dygn Restider med kollektivtrafik i stråken Göteborg, Stockholm, Oslo Kristinehamn: ~80min, w ww.resrobot.se Bålsta: ~80 min, Skövde: ~80 min Örebro flygplats utgör det självklara resealternativet för flygresor utomlands År 2020 är utrikestrafiken på Antal passagerare Kastrup, Örebro flygplats minst dubbelt Sturup (2008) så stor som 2009 Örebro airport

20 Bilaga nr 3 Etablera kompetensplattformar 1 Uppdraget Januari 2010 fick regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt 2. Detta ska leda till ökad kunskap och översikt, samordning av behovsanalyser och ökad kunskap om utbud och efterfrågan på utbildningsformer. Vidare gav regeringen i mars 2010 vissa centrala myndigheter i uppdrag att samverka för att öka samordningen på nationell nivå inom kompetensförsörjningsområdet 3. Syftet är att stärka förutsättningarna för att privat och offentlig verksamhet får tillgång till efterfrågad kompetens, och därmed stärka konkurrenskraften och bidra till hållbar nationell och regional tillväxt. Uppdraget ska bidra till att skapa bättre planeringsförutsättningar och resursutnyttjande avseende insatser för kompetensförsörjning. Processen Kompetensplattformen utgör ett positivt uppdrag i linje med utvecklingsstrategin och här kan vi tillsammans med andra åstadkomma skillnad. Processen hittills har till stor del bestått i att kartlägga redan befintliga samverkansformer och att fundera kring hur uppdraget ska genomföras på bästa sätt. Regionförbundet har utsett en intern arbetsgrupp som ansvarar för uppdraget. Gruppen har träffat kolleger i angränsande län och deltagit i flera nationella nätverk för att diskutera uppdraget, men även fått ta del av andra läns processer vilket bidragit till både mer kunskap och inspiration. Under våren har aktörer träffats i dialogmöten. Dialogmötena har diskuterat vilka behov och frågor nuvarande plattformar tar hand om och vad som saknas. Dialogmöten med följande aktörer har genomförts. Länsstyrelsen Örebro län (Robotdalen) Örebro läns landsting Örebro kommun Arbetsförmedlingen Vård- och omsorgscollege Teknikcollege Sydnärkes Utbildningsförbund Hällefors kommun Örebro universitet Regionförbundet Örebro Projektet SELF Handelskammaren Mälardalen Örebro Promotion Möckelnföretagen Örebro kommun Lindesbergs kommun Svenskt Näringsliv Företagarna 1 Projektet ska öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och på lång sikt. Projektet ska stimulera till ökad samverkan med regionala aktörer och med redan etablerade samverkansformer. Projektet ska också ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser och ha en dialog med angränsande län samt med statliga myndigheter. 2 Villkor m.m för budgetåret 2010 för regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan Dnr: N2009/9378/RT 3 Uppdraget avser Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

21 Det vi redan kan se att vi saknar är regelbundna, branschvisa och kvalitativa behovsanalyser för hela Örebroregionen. I dessa analyser behöver vi separerar de idag fyra FA-regionerna som kommunerna i Örebro län ingår i: Örebro arbetsmarknadsregion, Hällefors lokala arbetsmarknadsregion, Karlskogas lokala arbetsmarknadsregion och Ludvikas arbetsmarknadsregion där Ljusnarsbergs kommun ingår. Vi följer noga andra regioners och de nationella myndigheternas arbete. Målet är att hitta ett gemensamt verktyg för sådana analyser för att det ska bli jämförbart mellan regionerna. Det pågår ett arbete med att ta fram en kunskapsöversikt om vilka aktuella analyser som genomförs på regional och nationell nivå. Denna kunskapsöversikt kommer att få formen av en rapport och som avser att ge en bild av hur situationen ser ut i Örebroregionen utifrån följande punkter: Aktuella nulägesbedömningar och prognoser för befolkningen i arbetsför ålder. Nulägesbilder och prognoser när det gäller det regionala behovet av arbetskraft. Närings- och arbetslivets behov av arbetskraft: Vilka branscher är dominerande i regionen, vilka förväntas växa/minska? Det behövs alltid mer kunskap och möjlighet att diskutera olika frågeställningar och därför har Regionförbundet Örebro utvecklat en uppskattad mötesplats som går under namnet Fredagsakademin. En eller flera personer delger åhörarna ny kunskap och alla bjuds in till dialog kring ämnet. Nu till hösten kommer vi att bjuda in till Fredagsakademier med tema som ger oss mer kunskap om kompetensförsörjningsfrågorna. En årlig kompetensdag för samtliga målgrupper kommer att genomföras i november Det är viktigt att vi bygger en självklar och naturlig mötesplats för samtliga utbildningsanordnare och arbetsliv. Dialog och samverkan pågår främst inom Östra Mellansverige. Med Västmanland och Sörmland har vi genomfört gemensamma möten och kommer inom kort också ha gemensamt projekt. Kompetensfrågorna är svåra och komplexa, men mycket viktiga. Stöd ifrån de statliga myndigheterna kommer att utgöra en viktig support i det kommande arbetet. Det känns ju inte effektivt om vi alla ska utveckla och genomföra egna behovsanalyser som sedan inte är jämförbara. Därför kommer vi avvakta att utveckla något helt eget istället försöka nyttja det som redan görs i större omfattning. Under september fortsätter processen, aktörer som vill vara aktiva i regionens arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna bjuds in till en workshop. Vilka aktörer som vill var aktiva och medverka är för tidigt att säga, men troligtvis kommer representanter från såväl näringsliv, utbildningsanordnare, lokala och regionala aktörer inom arbetsmarknad och utbildningsområdet att delta.

22 Analys, slutsatser och förslag Uppdraget och vad vi gjort Uppdraget och utmaningen i denna förstudie har varit att undersöka förutsättningarna för ett kraftfullare arbete med den nya Yrkeshögskoleutbildningen i Östra Mellansverige 1. Utgångspunkten har varit att förutsättningslöst pröva om ett strukturerat samarbete mellan länen i regionen skulle kunna generera mervärden samt hur ett samverkansupplägg i så fall skulle kunna se ut. Inte minst den senare delen av frågeställningen har genererat ett antal besvärliga knäckfrågor och problemområden av typen; vilka ska i så fall samverka, på vilket sätt, utifrån vilka perspektiv och med vilka resurser? Sammanfattningsvis kan man säga att vår förstudie visat på tre saker. Det första är behovet av samordning och en effektivare struktur kring arbetet med YH. Erfarenheter från övriga Sverige och analysen i förstudien har visat att ett mer samlat arbete med kompetensförsörjningsfrågorna är en bra grund för att få fram de utbildningslösningar som arbetslivet efterfrågar och att oftare kunna gå från ord till handling. En vanlig uppfattning i flera av länen är också att en sådan lösning behöver komma på plats så fort som möjligt och att det nu i och med bildande av den nya Yrkeshögskolemyndigheten och regeringens satsningar på yrkesutbildning finns ett gyllene tillfälle att hitta en mer sammanhållen och effektiv modell för arbetet. Det andra är att förutsättningarna och utgångsläget vad gäller arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna skiljer sig åt mellan länen vilket betyder att respektive län har lite olika ingångar och behov i den här frågan. Östergötland har sedan flera år ett etablerat samarbete kring kompetensförsörjningsfrågorna och ett fungerande regionalt kompetensforum. Knutet till verksamheten finns också ett YH-råd. Uppsala län driver för närvarande ett regionalfondsprojekt, där huvudsyftet är att skapa förutsättningar för en tydligare koppling mellan branschernas behov av ny kompetens och vad utbildningsaktörer levererar. Örebro, Västmanland och Sörmland har idag ingen uppbyggd eller samlad struktur för kompetensförsörjnings- och YH-frågor. Arbetet sker på olika arenor och i parallella processer och i Västmanlands och Sörmlands fall också med ett delat och splittrat ansvar mellan olika regionala aktörer och myndigheter. 1 NUTS II-regionen som innefattar Uppsala län, Västmanlands län, Sörmlands län, Östergötlands län och Örebro län