Tertialrapport nr för. Hälso- och sjukvården

Transkript

1

2

3 Tertialrapport nr för Hälso- och sjukvården 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis uppgår underskottet till 259 mnkr och arbete pågår kring flera besparingsåtgärder. Dessutom har förhandlingar redan påbörjats gällande vissa reduceringsförslag i enlighet med framtagen ekonomisk genomförandeplan för besparingar och effektiviseringar Det är första gången på över ett år det finns tillgängliga data i det patientadministrativa systemet för uppföljning av tillgänglighet. Därför är inte resultaten helt jämförbara med tidigare rapporteringar. Kvalitetssäkring av vårddata pågår kontinuerligt. Behandlingsgarantin 90 dagar är fortfarande ett problem för sjukvården, men satsning pågår med att förstärka bemanningen på operationsavdelningar med hjälp av inhyrd personal. Satsning på höft- och knäplastiker märks i ökad produktion, men återspeglar sig ännu inte i väntetiderna. Majoriteten av landstingets 22 vårdcentralen har haft en god telefontillgänglighet. Andelen som fick en läkartid samma dag har förbättrats liksom andelen patienter som fick en tid till läkare inom 7 dagar. Allra bästa tillgängligheten till nybesök erbjuds inom barn- och ungdomspsykiatrin, onkologin och gynekologin där nära nog alla patienterna gör sitt besök inom 90 dagar. Patientsäkerhetsfunktionen är full bemannad sedan årsskiftet. Målet med att genomföra händelseanalyser på samtliga Lex Maria anmälningar har uppnåtts. Personaltillgången har i allmänhet varit god, men inom vissa områden finns liksom tidigare vakanser. Vakanser på läkarsidan finns främst inom primärvård, psykiatri och radiologi, grupper som också är bristyrken. För att mildra effekterna av detta har hyrläkare anlitats. En rutin för dispensansökan vid anställning infördes till följd av nämndens beslut 97/2007. Restriktiviteten har också gällt övertid och utbildning. Ett omställningsarbete har startats till följd av tagna och kommande beslut om besparingsåtgärder. 1

4 Sjukfrånvaron har minskat med 1,8 dagar per anställd och det gäller främst den långa sjukfrånvaron. Kostnaderna för utomlänsvård har under flera år ökat kraftigt. Under 2008 är kostnadsökningen särskilt hög, då antalet remisser ökade under hösten 2007 och det får en kostnadseffekt i huvudsak under Däremot har antalet remisser minskat under årets fyra första månader i jämförelse med samma period föregående år, vilket kommer att ge en positiv ekonomisk effekt från andra halvåret och framåt. Hälso- och sjukvårdens kostnadsökningstakt enligt Nysam (Nyckeltalsamverkan) ligger under femårsperiod i nivå med övriga Nysamlandsting. Nysam omfattar i dagsläget 13 landsting inom den ekonomiska analysdelen. Landstinget som helhet, vilket hälso- och sjukvården är en stor del av, hade den tredje lägsta ökningstakten jämfört med övriga under Totalkostnaden för hälso- och sjukvården är näst lägst bland Nysamlandstingen. Trots detta har Hälso- och sjukvården i Sörmland en ökningstakt som ligger betydligt högre än tilldelade resurser och budgeterade nivåer. Prognosen för intäkterna pekar på en ökning med 2,9 %. Till skillnad från tidigare år har Hälso- och sjukvårdens uppdragsersättning inte räknats upp med mer än den generella uppräkningen. Prognosen för kostnaderna pekar däremot på en fortsatt hög ökningstakt. Under 2005 ökade kostnaderna med 4 %, 2006 med 5 % och 2007 med 6 %. Prognosen i år pekar på 5,9 %. De ekonomiska problemområdena från tidigare år kvarstår med höga kostnadsökningstakter inom utomlänsvården, personal och lab. En del av personalkostnadsökningarna finaniseras av externa intäkter, t ex stimulansmedel eller medel från Miljardsprogrammet. På årsbasis är de externa intäkterna för detta 25 mnkr, vilket omsatt i antal anställda omfattas av ca 50 anställda och för detta tertial ca arbetade timmar. Inom personalområdet ser vi ett trendbrott vad gäller antal anställda som minskat med 8 jämfört med årsskiftet. I det ekonomiska materialet syns dock inte detta då det innehåller flera tvåårsavtal, vilket gör att jämförelsen haltar. Under 2007 började även läkemedel att öka markant vilket var ett trendbrott för såväl Sörmland som nationellt. I prognosen ser vi att kostnadsökningstakten är fortsatt hög, men dock inte lika hög som Därtill har några nya områden kommit. Dels har våra kostnader för köpt vård inom rättspsykiatrin ökat mycket kraftigt och dels har kostnadsområdet medicinskt material och hjälpmedel ökat. Beslutet om restriktivitet inom personal och inköp har visat på kostnadsminskningar på ca 8 mnkr. Utbildningskostnaderna har under perioden med restriktivitet minskat med 4,5 mnkr och inköpskostnaderna har minskat med ca 3,5 mnkr. Övriga ökningar inom kostnadssidan medför dock att detta inte syns i resultaträkningen. 2

5 2. Analys och kommentarer 2.1 Medborgarperspektiv (Patient-brukare-kund) Tillgänglighet Kontakt med vården samma dag Telefontillgängligheten på vårdcentralerna följs regelmässigt via TeleQ både dag för dag och via månatliga sammanställningar. Majoriteten av landstingets 22 vårdcentralen har haft en god telefontillgänglighet. Vid den senaste mätningen i april besvarades % av samtalen på 13 vårdcentraler och % andra 3 enheter. På de 6 vårdcentraler med resultat % är problemen identifierade och föremål för förbättringsåtgärder. Utöver landstingets egen telefonuppföljning genomförs en nationell väntetidsmätning inom primärvården vid två tillfällen per år. Enligt vårens mättillfälle besvarades 72 % av samtalen i Sörmland, då riket låg på 81 %. Vid föregående mättillfälle under hösten 2007 var motsvarande resultat 79 % respektive 80 % Andelen som fick en läkartid samma dag har förbättrats och var 69 % i Sörmland och 65 % i riket enligt den nationella mätningen under våren jämfört med 65 % respektive 62 % i höstas. Vård inom 7 dagar till primärvårdsläkare Andelen patienter som fick en tid till läkare inom 7 dagar var 86 % vid vårens nationella mätning vilket är en klar förbättring jämfört med 81 % hösten Rikssnittet 2008 låg på 90 % under våren och 89 % i höstas. Vårdgaranti nybesök respektive behandling inom 90 dagar Från och med januari 2008 har uppföljningen av dessa vårdgarantier förändrats på nationell nivå och därför också i Landstinget Sörmland. Numera följs månatligen hur många som väntar på/har erhållit ett nybesök respektive en behandling inom följande intervall: mindre än 31 dagar dagar dagar dagar dagar dagar mer är 365 dagar Nybesöken gäller fortfarande enbart besök hos läkare med undantag för vuxen- samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga nybesök följs upp. 3

6 Under första tertialet har totalt patienter gjort nybesök inom den specialiserade vården. Av dem har 77 % fått komma till besöket inom 90 dagar. Andelen inom 90 dagar per månad januari - mars (rikets andel i parentes) har varit 72 % (75) 78 % (74) 77 % (79). I april fick 83 % av patienterna i Sörmland göra sitt nybesök inom 90 dagar, tillsammans med dem som fick vänta något längre, d.v.s dagar, var andelen 90 %. Allra bästa tillgängligheten till nybesök erbjuds inom barn- och ungdomspsykiatrin, onkologin och gynekologin där nära nog alla patienterna gör sitt besök inom 90 dagar. Vid slutet av april väntade patienter till nybesök, 28 % hade väntat längre än 90 dagar. Andelen väntande över 90 dagar har legat ungefär på samma nivå under årets första tre månader, något högre än riket totalt. Inom de verksamheter, där andelen som väntat länge är avvikande stor, är det viktigt att förbättringsåtgärderna fortsätter. Dels ska det säkerställas att indikationerna är relevanta, dels att fastställda vårdöverenskommelser samt remisshanterings- och registreringsrutiner följs. Behandlingsgarantin gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs dock inom ett urval av verksamhetsområden (gynekologi, handkirurgi, hjärtsjukvård, kirurgi, ortopedi, plastikkirurgi, ryggkirurgi, urologi, ögonsjukvård, öron-näsa-halssjukvård) av totalt 38 olika åtgärder/diagnoser. Under första tertialet har nära sådana behandlingar genomförts. (Inom ögonsjukvården och hörselvården saknas resultat.) 51 % av behandlingarna startades inom 90 dagar. Andelen behandlingar startade inom 90 dagar per månad januari - mars (rikets andel i parentes) har varit 54 % (56) 47 % (53) 49 % (60). I april fick 52 % av patienterna i Sörmland komma till behandling inom 90 dagar, tillsammans med dem som fick vänta något längre, dagar, var andelen 61 %. Produktionen och därmed också andelen behandlingar som startats inom behandlingsgarantitiden har varierat under årens fyra månader per behandling och enhet. Dock har absoluta majoriteten behandlingar kunnat startas inom 90 dagar i större utsträckning i april än i mars. De satsningar som gjorts på knä- och höftledsproteser visar sig tydligt i ökad produktion men ännu inte i vårdgarantin. Det är första gången på över ett år det finns tillgängliga data i det patientadministrativa systemet för uppföljning av tillgänglighet. Därför är inte resultaten ovan helt jämförbara med tidigare rapporteringar. Kvalitetssäkring av data pågår kontinuerligt. 4

7 2.1.2 Bemötande och delaktighet Utöver avvikelsehantering och patientnämndsärenden följs bemötande och delaktighet regelmässigt via patientenkäten MiniKUPP. Under våren har förutom några enheter på sjukhusen samtliga vårdcentraler genomfört sin fjärde enkät. Resultaten återförs till enheterna vartefter de är klara. Samtliga enkäter är dock ännu inte slutförda och därför rapporteras resultaten i tertialrapport två. De korta tidsintervallen mellan mätningarna medför att effekter av genomförda åtgärder inte återspeglas i kommande mätning Patientsäkerhet Avvikelsehanteringssystemet Synergi 500 har tagits i drift och omfattande utbildningsinsatser för avvikelsesamordnare, första linjechefer och verksamhetschefer har genomförts. Sammanlagt har 233 personer utbildats. Regelbundna möten med avvikelsesamordnare har ägt rum för att följa upp hur implementeringen i verksamheten har fungerat. Patientsäkerhetsfunktionen är full bemannad sedan årsskiftet. Målet med att genomföra händelseanalyser på samtliga Lex Maria anmälningar har uppnåtts. Under första tertialet har i medeltal tre händelseanalyser genomförts per månad. Två riskanalyser har genomförts gällande förändringar i organisationen. Arbetet med patientsäkerhetsdialoger, där patientsäkerhetsfunktionen träffar en klinik och diskuterar arbetet med patientsäkerhet och medicinska resultat tillsammans med verksamhetschefen och ledningsgruppen har startas. Vid mötet sker även en uppföljning av de åtgärder som föreslagits i genomförda händelseanalyser Utifrån den nationella satsningen i patientsäkerhet inom sex områden har arbetet med hur det ska bedrivas i Lt Sörmland påbörjats. Förberedelser är gjorda inför den punktprevalens mätning som ska genomföras en dag under maj månad. Mätningen gäller alla inneliggande patienter på vårdavdelningarna och avser frekvensen under vårdrelaterade infektioner. Antalet höftfrakturer i Sörmland ska halveras till år 2012 hos personer över 65 år. Det är målet för det länsgemensamma programmet för fallprevention, som tagits fram i ett pågående projekt med representanter för landstinget och de nio kommunerna Vårdkonsumtion Vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv I landstinget har individer (ca 70 %) av invånare haft läkarkontakt

8 År 2007 Antal % * Invånare totalt % Ingen ,8 % läkarkontakt Läkarkontakt ,2 % -enbart PV ,6 % -enbart ,6 % SpÖV -enbart SV ,6 % -PV+SpÖV ,5 % -SpÖV+SV ,5 % -PV+SV ,6 % * % av invånareantal Primärvård (PV) innefattar läkare med allmänmedicinsk kompetens. Specialiserad öppenvård (SpÖV) innefattar läkare med andra specialiteter som arbetar inom sjukhusens öppenvårdsverksamhet. Sluten vården (SV) innefattar vårdtillfällen då patient varit inskriven vid vårdenhet. Besök hos läkare BVC och MVC ingår. Inom ramen för NYSAM sker ett utvecklingsprojekt som beskriver hur individbaserad vårdkonsumtionsinformation kan utveckla och förbättra en uppföljningsmodell samt metoder avseende att analysera vårdkonsumtion. Vårdkonsumtion redovisas ofta i form av ren produktionsstatistik utan att koppla individen till de förutsättningar som råder för dels den enskilde men också hur vårdstrukturen är utformad. I jämförelse med andra landsting är skillnaden inte så stor när det gäller den totala vårdkontaktsgraden. Däremot finns det skillnader av vårdkontakt mellan de olika vårdnivåerna. Sörmland skiljer sig från de övriga nysamlandstingen genom att vårdkontakt PV+SpÖV ligger på en betydligt lägre nivå och på en högre nivå för PV+SpÖV+SV. Orsaken till att sörmlänningarna har en sådan hög vårdkontaktsgrad när gäller alla vårdnivåer PV+SpÖV+SV måste analyseras vidare. Nästa steg i analysen är att ta fram vårdkontakter per vårdnivå inom de olika kommunerna i landstinget och även beskriva ålders- och könsrelaterade variationer. 2.2 Verksamhetsperspektiv Genomförda förändringar Åtgärdsbilagan Många åtgärder/aktiviteter redovisas i den separata åtgärdsbilagan. 6

9 Uppdrag Svea Uppdrag Svea är ett samlat begrepp för ett antal verksamhetsförändringar som genomfördes på MSE under 2007: Palliativ vård Vård av patienter med hjärntumörer Hematologi Thyreoideamottagning Viktoriaenheten etablerades som en gemensam vårdenhet för palliativ vård, onkologi, hematologi och patienter med hjärntumörer. Enheten är i funktion, men kommer att ha sin officiella invigning i september Patienter med säkerställd eller misstänkt primärtumör i hjärnan ska vårdas på Viktoriaenheten. Vårdprogram kommer att göras klart under våren Medicinkliniken MSE får ett länsövergripande behandlingsansvar för hematologipatienter, så att utomlänsremitteringen från länet som helhet kan minskas. Patienterna skrivs direkt in på hematologsektionen och det fungerar mycket bra. Under hösten blir läkarbemanningen komplett, vilket bl.a. innebär att hemtagningen av utomlänspatienter kan effektueras. Från januari 2008 sker läkarmottagning avseende klinisk undersökning av sköldkörteln och en tolkning av scintigram på thyreoideamottagningen i Nukleärmedicins lokaler. Ansvarig för läkarmottagningen är medicinkliniken med stöd av onkologkliniken. Ett vårdprogram som ska vara länstäckande ska vara klart Eskilshems vårdcentral En upphandling har genomförts beträffande ny entreprenör för Eskilshems vårdcentral. Den tidigare entreprenören slutade vid årsskiftet 2007/2008 och fram till att den nya entreprenören tillträdde den 1 maj drevs vårdcentralen i egen regi. Screening av bukaortaneurysm i Sörmland Pulsåderbråck är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor. I januari 2008 började landstinget kalla in 65-åriga män till undersökning för att hitta dem som är i riskzonen för att drabbas av livshotande bristning. I maj börjar MSE dessutom tillämpa en helt ny metod för Sörmland för behandling av bråck på stora kroppspulsådern (aortaneurysm). Gemensam basenhet för Ger/Rehabklinken och Medicinkliniken på KSK Från den 1 april ingår Ger/Rehab som en sektion inom medicinkliniken på KSK. Samgående Ger/Rehabavdelningar och Vårdplatsenheten på NLN Vårdavdelningarna 3 och 4 för Ger/Rehabklinikens patienter på NLN överfördes organisatoriskt till Vårdplatsenheten den 1 april. 7

10 2.2.2 Pågående förändringsarbete Tillfälliga dagvårdplatser på MSE På grund av det ansträngda läget vad gäller vårdplatser på MSE öppnades sex dagvårdsplatser under en försöksperiod Försöksperioden har förlängts till Platserna kallas EVA (extra vårdavdelning) och ger möjligheter att snabbare placera patienter från akutmottagningen på vårdavdelning. Direktinskrivning på vårdavdelning Pilotprojekt pågår med direktinskrivning direkt på vårdavdelning för vissa patientgrupper utan att dessa passerar akutmottagningen. Psykiatriska vården i västra länsdelen Arbetet pågår med att utveckla den psykiatriska vården i västra länsdelen i enlighet med Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut ( 1/08), vilket bl.a. innebär utveckling av den öppna vården och avveckling av nuvarande slutenvårdsplatser. Digitalisering av länets mammografiverksamhet Screeningverksamheten som tidigare bedrivits i mobila enheter i länet koncentreras till mammografienheten (nya lokaler) i Eskilstuna och till radiologiska avdelningarna i Nyköping och Katrineholm. Avveckling obduktionsverksamheten på Nyköpings lasarett Från juni/juli avvecklas obduktionsverksamheten på Nyköpings lasarett och alla obduktioner i Sörmland koncentreras till Capios patologavdelning i Eskilstuna inom ramen för befintligt avtal. Förändringen avser endast obduktioner och bårhusverksamheten ska fortfarande bedrivas på respektive sjukhus. Nytt närvårdskoncept i Strängnäs/Mariefred Inför utredningen om etablering av ny vårdcentral i Strängnäs centralort arbetades ett nytt närvårdskoncept fram för primärvården Strängnäs/Mariefred. Konceptet låg till grund för lokalplanering av den nya vårdcentralen och i för de lokalmässiga förändringar som krävs i den befintliga vårdcentralen. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände utredningen om etablering av ny vårdcentral i mars ( 29/08). 8

11 2.2.3 Egen verksamhet Inom den slutna vården har antalet vårdtillfällen under T ökat ca 5 % jämfört med T De största ökningar återfinns på MSE och KSK inom både medicinska och kirurgiska specialiteter. På NLN har vårdtillfällen däremot minskat något inom främst den medicinska vården. Antal egenproducerade vårdtillfällen Tertial Tertial Psykiatrisk vård Medicinsk vård Kirurgisk vård Som en konsekvens av att medelvårdtiden samtidigt minskat på de allra flesta kliniker har antalet utnyttjade vårdplatser legat på ungefär samma nivå jämfört med föregående år. Det är något färre platser inom psykiatri och något fler inom övriga verksamheter. Antal egenproducerade besök all personal T T Primärvård Psykiatrisk vård Medicinsk vård Kirurgisk vård Inom den öppna vården har det varit något fler besök jämfört med föregående år. Den totala ökningen på 3 % är störst hos övrig personal medan antalet läkarbesök är nästan desamma. Totalt sett har antalet besök ökat mest inom den kirurgiska vården och man kan dessutom se en förskjutning från besök hos läkare till övrig personal inom både primärvård och kirurgisk vård. 9

12 2.2.4 Privata vårdgivare Landstinget har idag ca 100 privata vårdgivare med avtal/etablering. Av dessa är 33 läkare, 50 sjukgymnaster och övriga är psykoterapeuter. Budgeten för privata vårdgivare (exkl privat drivna vårdcentraler) uppgår till ca 200 miljoner kronor. Den privata verksamheten styrs från landstingets sida genom ett utskott för privata vårdgivare kopplat till nämnden, som är beslutsfattare. Det finns också ett samverkansorgan för den privata verksamheten bestående av representanter för privata läkare och sjukgymnaster, politiker samt tjänstemän. Inom lednings- och verksamhetsstöd finns en särskild administrativ funktion, som hanterar kontakterna med privata vårdgivare. Inom den administrativa funktionen har ett utvecklingsarbete pågått för att införa ett webbaserat redovisningssystem. Redovisningssystemet, som används fr.o.m. januari 2008, förbättrar möjligheterna till uppföljning av den privata verksamheten Utomlänsvård Kostnaderna för utomlänsvård har under flera år ökat kraftigt. Under 2008 är kostnadsökningen särskilt hög, då antalet remisser ökade under hösten 2007 och det får en kostnadseffekt i huvudsak under Däremot har antalet remisser minskat under årets fyra första månader i jämförelse med samma period föregående år, vilket kommer att ge en positiv ekonomisk effekt från andra halvåret och framåt. Allt fler patienter behandlas framgångsrikt med ny medicinsk teknik och med nya dyra läkemedel, vilket ger ökade kostnader per åtgärd. Kostnaden per njurtransplantation har ökat. Orsaken är bl a ny läkemedelsbehandling som genererar en kostnad av ca 30 tkr/patient. Ytterligare en ny medicinsk produkt möjliggör transplantationer över blodgruppsgränser när inte givaren är blodgruppskompatibel, medför en kostnad på ca 100 tkr per njurtransplantation. Tillämpning av de nya nationella hjärtriktlinjerna innebär en ökning av kostnader för hjärtsjukvård. Arytmibehandlingar kommer att öka genom ablation av främst förmaksflimmer. Hjärtklaffkirurgin förenklas, enklare metoder innebär att fler patienter är tillgängliga för operationer. Den planerade hemtagning av hematologipatienter har ännu inte realiserats fullt ut på grund av vakanta läkartjänster. Efter sommarperioden kommer de vakanta tjänsterna vara tillsatta och hemtagning påbörjas av patientgruppen. Fr o m i vår kommer hemtagning att ske av de patienter som idag skickas till UAS/USÖ för planerade stentgraftbehandlingar av bukaortaaneurysm. Total besparing ca 1,5 mkr genom att ingreppen utförs inom landstinget. 10

13 Samtliga statistikuppgifter är hämtade från Skvader, landstingets datasystem för utomlänsvård. Tabell 1: skickade remisser per remisstyp Remisstyp År 2006 År 2007 jan-april 2007 jan-april 2008 Vård efter initiativ från hemlandstinget Fritt vårdval Vårdgaranti Övrigt Totalt Utfärdade remisser är giltiga ett år om inte annat anges. Antal remisser Vård efter initiativ från hemlandstinget har minskat främst inom onkologi, ortopedi och ögon. Under år 2007 var onkologen på grund av läkarbrist tvungen att remittera ett antal länspatienter för utomlänsvård. Kliniken tar nu själv hand om denna patientgrupp vilket märks i att antal remisser minskat. Patienter som har använt sig av Fritt vårdval har minskat något i antal inom ortopedi och ögon men har ökat något inom kirurgi. Tabell 2: antal remisser fördelade per sjukhus Sjukhus År 2006 År 2007 jan-april 2007 jan-april 2008 UAS (Uppsala) USÖ (Örebro) Karolinska Övriga sjukhus Övrigt Minskningen av antal remisser till UAS är främst inom onkologi och ögon medan det skett en ökning av remisser inom psykiatri och lungmedicin. Antal remisser till USÖ har minskat inom medicin och gynekologi. Tabell 3: Dyra patienter År Kostnadsintervall Antal patienter Kostnad jan-april ,9 mkr 9 11,9 mkr jan-april ,1 mkr 9 12,0 mkr 11

14 Patienter med höga vårdkostnader, s k dyra patienter har inte ökat i antal jämfört med samma period förra året. I bokslutet för utomlänsvård 2007 stod dyra patienter för en kostnadsökning med 31 mkr jämfört med utfall De diagnoser som i kronor ökar mest är cirkulationsorganens sjukdomar och tumörer. 2.3 Personalperspektiv Personaltillgången har i allmänhet varit god, men inom vissa områden finns liksom tidigare vakanser. Vakanser på läkarsidan finns främst inom primärvård, psykiatri och radiologi, grupper som också är bristyrken. För att mildra effekterna av detta har hyrläkare anlitats. Särskilda riktade insatser har gjorts för att möta detta, bl a rekrytering i Tyskland. Satsningen i Tyskland har resulterat i rekrytering av spec läkare inom, anestesi och intensivvård, kirurgi, ortopedi och gynekologi. Under tertial 1 har förberedelser gjorts för en rekryteringsinsats i övriga Europa avseende fyra allmänläkare till primärvården i västra länsdelen. På sjuksköterskesidan är vakanserna mest märkbara inom operationsverksamheten där sjuksköterskor också har hyrts in. Åtgärder som vidtagits för att möta vakanssituationen för specialistutbildade sjuksköterskor är förutom rekryteringsinsatser, bl a studieförmåner för prioriterade vidareutbildningar. Restriktivitet anställning, övertid och utbildning En rutin för dispensansökan vid anställning infördes till följd av nämndens beslut 97/2007. Avstämning gjordes vid nämndsammanträdet i november 2007 med en bedömning om att en stram tolkning av beslutet, innebärande att verksamhetsreduceringar med bl.a. vårdplatsreduceringar som följd, inte var önskvärda. En rutin togs fram som innebar att divisionscheferna beslutade om dispens vid anställning för verksamheter med ett prognostiserat personalunderskott överstigande 1 mnkr. Följande enheter omfattades av rutinen: Infektionlungkliniken Sörmland, Kirurgi och urologiklinik MSE/KSK, Ortopedikliniken MSE/KSK, Vårdplatsenheten KSK, Ambulanssjukvården, Psykiatriska kliniken MSE, Medicinkliniken KSK, Medicinkliniken NLN, Primärvården Trosa och Primärvården Nyköping. Inom övriga verksamheter togs dispensbeslut av verksamhetschef, med krav på en månatlig uppföljning som skickades till divisionschef. Under perioden 15 oktober april 2008 har divisionscheferna behandlat 450 dispensansökningar avseende anställning (en dispensansökan kan innehålla behandla flera tjänster). Totalt har 20 dispensansökningar avslagits. Ca 25 % av dispensansökningarna har avsett tillsvidareanställning av personal och 75 % visstids- eller timanställningar. Ca 38 % har avsett sjukskötersketjänster och 22 % underskötersketjänster. 20 % av 12

15 dispensansökningarna har avsett Medicinsk Service, 50 % Närvården och 30 % Länssjukvården. Hälso- och sjukvården har nu anställda - en ökning med 8 personer jämfört med våren en minskning med 8 personer sedan årsskiftet. Restriktiviteten har också gällt övertid och utbildning. Omställningsarbete Landstinget har lagt ett varsel till arbetsförmedlingens varselkontor avseende ca 60 anställda. En omställningsorganisation har bildats, de fackliga organisationerna har utsett referensgrupp i detta arbete. För närvarande pågår processer med omflyttning/neddragning av personal till följd av beslut om psykiatrin i västra länsdelen. Arbete pågår också med att förbereda neddragningar till följd av beslut rörande förändrad obduktionsverksamhet. Förhandlingar har också startats avseende den medicinska fotografiska verksamheten inom MFT och slutenvården BUP MSE. Personalkostnadsanalys Personalkostnaderna har ökat med 6,3 % jämfört med i fjol. Ökningen har varit 9,3 % inom Medicinsk Service, 6,9 % inom Länssjukvård och 6,2 % inom Närvård. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som har ökat med 7,7 %. Ökningen består av nya löneavtal, löneförändring utöver avtal samt löneförändring p.g.a. personalomsättning. De nya löneavtalen avspeglar sig också i ökade kostnader för intjänad jour, en ökning 5,7 %, och semester, en ökning med 17,8 %. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 13,2 %. Det är främst inom primärvård, psykiatri och radiologi som problem med vakanser finns och därmed också behov av att ta in hyrläkare. I övrigt har kostnader minskat för timlön och övertid med -14,3 %, respektive -8,9 %. Dessutom har övriga personalkostnader minskat med - 37,9 %, det är främst minskade utbildningskostnader som bidrar till minskningen. En orsak till detta är att Hälso- och sjukvården har arbetat med ett restriktivt förhållningssätt för att minska kostnader för timlön, övertid och utbildning. Den kraftigt minskade frånvarotiden, främst sjukfrånvaron, bidrar med att den arbetade tiden har ökat med timmar, motsvarande 0,9 %. Sjukfrånvaro Den totala frånvaron har minskat med 2,9 dagar per anställd från 28,3 till 25,4 dagar per anställd. Det är främst sjukfrånvaron och i viss mån föräldraledighet och ledighet för utbildning som bidrar till minskningen. 13

16 Sjukfrånvaron har minskat med 1,8 dagar per anställd från 8,9 till 7,1 dagar per anställd. Det är den längre sjukfrånvaron på perioder över 28 dagar som minskat, även den kortare sjukfrånvaron har minskat något. Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med att förbättra sjukfrånvarosituationen, vilket bl a framgår av uppdragsrapporteringen enligt bilaga. Dessutom omfattas hälso- och sjukvården av den koncernövergripande kraftsamlingen kring de långtidssjuka som sker inom ramen för Miljardprogrammet. Sedan samma period 2007 har antalet långtidssjuka > 90 dagar minskat med 78 personer och är nu 249 personer, eller 5,1 % - den lägsta andelen på 2000-talet. Sjukfrånvarosituationen skiljer sig högst marginellt åt mellan de olika divisionerna. Tidigare har Närvården redovisat flest sjukfrånvarodagar per anställd och även högst andel långtidssjuka. Inom Närvården har den största minskningen av antal långtidssjuka skett, en minskning med 61 personer jämfört med föregående år. Även antalet sjukfrånvarodagar per anställd har minskat med 2,3 dagar per anställd inom Närvården. 2.4 Ekonomiperspektiv Resultat för Hälso- och sjukvården totalt Prognosen efter fyra månader pekar mot ett underskott på -259 mnkr, vilket är i samma nivå som tidigare. En försämring noteras när det gäller utomlänsvård samt köpt rättspsykiatrisk vård. Den försämrade prognosen för utomlänsvård beror på förväntad kostnad av några få enskilda patienter med mycket höga kostnader. När det gäller köpt rättspsykiatrisk vård är det en stor volymökning från 15 till 24 patienter på Regionsjukhuset Karsudden i jämförelse med samma period föregående år. Varje plats på Karsudden kostar 1,6 mnkr per år. Dessutom har köpt psykiatrisk vård utanför Sörmland ökat i jämförelse med föregående år. När det gäller personalkostnaderna så ser vi ett trendbrott på kostnadsökningstakten. Det innebär att prognosen i jämförelse med föregående månad är sänkt. Sommarplaneringen med mer stängningar än tidigare somrar samt vissa övriga besparingsåtgärder beräknas också ge en positiv ekonomisk effekt till vilket hänsyn är tagen i prognosen. Förändrade avgifter från 1 juli 2008 förväntas också ge mer patientintäkter än budgeterat. Detta är beräknat i prognosen och korrigerat gentemot föregående månad. Inom läkemedelsområdet är prognosen något sänkt jämfört med föregående månad tack vare effekter av ett arbete inom primärvården. I övrigt så kvarstår prognosnivårerna för lab och övriga kostnader inkl medicinskt material och hjälpmedel. 14

17 När det gäller övriga kostnader samt medicinskt material och hjälpmedel så är kostnaden högre än budget, vilket bl a är en effekt av ökad produktion. Sammanfattningsvis innebär detta att totalprognosen är densamma som efter mars månad. Utomlänsvård Utfall 2007 Budget 2008 Prognos 2008 Ökning i % % En fördjupad analys av utomlänsvårdskostnaderna finns att läsa under avsnitt Läkemedel Kostnaderna för läkemedel totalt har ökat med 12,5 Mkr d.v.s 5,4 % under januari april 2008 jämfört med samma period Förmånsläkemedel (receptläkemedel) har ökat med 4,2 % och läkemedel utanför förmånen (slutenvårdsläkemedel) har ökat med 9,6 % jämfört med föregående år. Enligt statistik från SKL ligger Sörmlands ökningstakt c.a en procentenhet högre än riket. Det beror på att Sörmland var snabbare än riket med att minska kostnaderna genom framgångsrikt arbete med de s k läkemedelsribborna. Nu när nya behandlingsmetoder med nya och dyrare läkemedel börjar användas påverkar det Sörmland mer än andra landsting. Likaså är kostnadseffekten för reumatologiska läkemedel påtaglig då Sörmland tidigare haft en underförskrivning. Helårsprognosen pekar på en kostnadsnivå på 771 mkr, vilket är en något lägre nivå än marsprognosen. Detta innebär att budgeten överskrids med 26 Mkr. Prognosen för det två största grupperna, receptläkemedel och slutenvårdsläkemedel, är gjord efter antagandet att kostnaderna för maj-december ökar i samma takt som under perioden jan-april. Då är det också beaktat att viss del av den kraftiga kostnadsutvecklingen under senare delen av 2007 även kommer att ske under Receptläkemedel Utfall 2007 Budget 2008 Prognos 2008 Ökning i % % Kostnadsökningen beror till större delen (ca 75 %) på volymökning. Ett flertal läkemedelsgrupper har ökat i kostnad sedan föregående år. Endast gruppen matsmältningsorgan och ämnesomsättning samt rörelseapparatens sjuk- 15

18 domar har minskat. De största kostnadskrävande grupperna hänförs till sjukdomar i nervsystemet, hjärta och kretslopp samt tumörer och rubbningar i immunsystemet. Dessa grupper står också för de största kostnadsökningarna, vilket i viss mån var väntat. De enskilda preparat som står för den största kostnaden är även de som uppvisar kostnadsökningen, vilket är en anpassning till Socialstyrelsens riktlinjer. Det är preparaten för behandlingar av reumatiska sjukdomar (Advate, Humira och Embrel) och blodfettssänkande medel (Lipitor). Slutenvårdsläkemedel (läkemedel utanför förmånen) Utfall 2007 Budget 2008 Prognos 2008 Ökning i % % När det gäller slutenvårdsläkemedel svarar ett tiotal läkemedel för en stor del av kostnaden. Det läkemedel som står för den absolut största kostnaden är Herceptin (läkemedel mot bröstcancer), vilket dock minskat något jämfört med föregående år. Beträffande gruppen tumörer och rubbningar i immunsystemet ligger ökningen på 25 % och för nervssystemets sjukdomar är ökningen 11 %. Labkostnader Utfall 2007 Budget 2008 Prognos 2008 Ökning i % ,8% Från och med gäller en helt ny avtalskonstruktion med Capio. Därför kan jämförelsen med föregående år vara något vansklig. Avtalet bygger dels på ett abonnemang och dels på debitering utifrån labprover. Under 2008 har antalet labanalyser ökat i jämförelse med föregående år. Största ökningen har skett inom gruppen PNA-relaterade prover där fler analyser gått från svart till vitt men även specifika analyser som Chlamydia och vaginalcytologi påverkar ökningen. En ny prislista med slopade akutpriser och rabattstege gör att kostnadstakten inte är lika hög som volymökningen. Personal Utfall 2007 Budget 2008 Prognos 2008 Ökning i % % 16

19 Kostnadsökningstakten inom personalområdet är efter fyra månader 7 %. I personalkostnadsanalysen under avsnitt 2.3 redovisas ökningstakten 6,3 %. Skillnaden består i att under de fyra första månaderna har PV Eskilshem exkluderats i personkostnadsanalysen p.g.a tillfälligt ändrad driftsform. Detta för att kunna göra korrekta jämförelser mellan åren. Jämfört med föregående månad har prognosen för personalkostnader sänkts p.g.a. mer omfattande verksamhetsreducering under sommaren med ökat antal stängningar. Dessutom har det i prognosen tagits hänsyn till att vi nu ser ett trendbrott vad gäller antal anställda, som nu minskar. I en jämförelse av kostnaden mellan tertial 1 i år och föregående år måste noteras att det i år ligger tvåårsavtal med Vårdförbundet och Läkarförbundet. Resultat per division Nedanstående prognoser är ackumulerade basenhetsprognoser. Prognoser på basenhetsnivå är något mer försiktiga än den prognos som görs för Hälso- - och sjukvården totalt. Skälet är att man på totalnivå vet att det exempelvis inom utomlänsvården kommer att komma ett antal ytterfall som är dyra, medan man på basenhetsnivå inte kan veta vilka basenheter som kommer att beröras och därför inte prognostiserar med detta. Närvårdsdivisionen Prognosen för division närvård är -64 mnkr. De största underskotten finns under utomlänsvård -26 mnkr, personalkostnader -23 mnkr, utlagd besparing -15 mnkr, interna kostnader -12 mnkr, lab -7. Överskott finns inom övriga intäkter 17 mnkr. Länssjukvården Prognosen för division länssjukvård är -152 mnkr. De största underskotten finns under utlagd besparing -70 mnkr, utomlänsvård -36 mnkr, interna kostnader -28 mnkr, läkemedel -15 mnkr, personalkostnaderna -8 mnkr, medicinskt material och hjälpmedel -7 mnkr. Överskott finns inom övriga intäkter 10 mnkr samt interna intäkter 7 mnkr. Medicinsk service Prognosen för division medicinsk service är -10 mnkr. De största underskotten är -15 mnkr under utlagd besparing, lab -15 mnkr, personalkostnader - 4 mnkr. Överskott finns inom interna intäkter 21 mnkr samt övriga intäkter 7 mnkr. Hälso- och sjukvårdsgemensamt Prognosen för hälso- och sjukvårdsgemensamma kostnader är -13 mnkr. De största underskotten finns under övriga kostnader -14 mnkr och övriga in- 17

20 täkter -11 mnkr. Överskott finns inom interna intäkter 9 mnkr samt 4 mnkr inom personalkostnaderna. Investeringar Under tertial har investeringar gjorts för 12,4 mnkr. Samma period föregående år gjordes investeringar för 26,9 mnkr. Detta är en effekt av det politiska beslutet om Restriktivitet för inköp. Prognosen pekar dock på att samtliga investeringar kommer att genomföras under året, dock med tyngdpunkt på andra halvan av året års investeringsram har förstärkts med 10 mnkr (till 85 mnkr) i syfte att finansiera utrustningen för digital mammografi. Beslutet om restriktivitet har medfört att likviditeten påverkats positivt genom fördröjda inköp. 2.5 Avstämning fastställda mål Mål och avstämning Område Mål Resultat Primärvården Kontakt samma dag 60 % av vårdcentralerna klarar 90 % besvarade samtal Primärvården Prio besök inom 7 dagar 86 % fick läkartid inom 7 dagar Specialiserade vården Besök inom 90 dagar 77 % vårdcentraler ger nybesök inom 90 dagar Specialiserade vården Behandling inom 90 dagar 51 % av patienter får behandling inom 90 dgr Ekonomi Inom fastställda ramar Prognos mnkr Analys Tillgänglighet Redovisningen för tillgänglighet har för nybesök en månads eftersläpning, vilket innebär att en del åtgärder ännu inte fått effekt på redovisat resultat. Telefontillgängligheten är god på de flesta vårdcentralerna, men sex vårdcentraler redovisar fortfarande en låg tillgänglighet under 72 %. För dessa är dock problemen identifierade och förbättringsåtgärder har satts in. En klar förbättring noteras för att få tid till primärvårdsläkare inom 7 dagar. Andelen patienter med tid inom 7 dagar var 86 %, en förbättring med 5 procentenheter, men fortfarande under rikssnittet som är 90 %. Tillgängligheten för nybesök till den specialiserade sjukhusvården och till behandling inom 90 dagar är svåra att jämföra, eftersom uppföljningsgränserna ändrats på nationell nivå från januari Jämfört med rikssnittet är 18

21 dock tillgängligheten i Sörmland något lägre. Inom verksamheter med större negativa avvikelser fortsätter förbättringsåtgärderna och vidtagna åtgärder har i vissa fall inte fått full genomslagskraft på antalet väntande. I dessa fall kan dock effekterna avläsas i en högre produktion. Jämförbarheten med tidigare rapporteringar försvåras också av att det är först nu som det finns fullständiga data från det patientadministrativa systemet att tillgå. Det ekonomiska målet, budget i balans, kommer inte att kunna uppnås under Besparingsåtgärder har redan vidtagits och ytterligare förslag på reduceringar kommer att presenteras innan sommaren. För att kunna uppnå ett 0- resultat krävs dock kraftfulla strukturåtgärder och en konsult är engagerad för att genomlysa hela hälso- och sjukvårdens verksamhet. Förslag på strukturåtgärder kommer att lämnas i september. De kostnader som har ökat och fortsätter att öka är de patientrelaterade kostnaderna för utomlänsvård och läkemedel. Däremot ser vi ett positivt trendbrott vad gäller personal. Åtgärder Redan under 2007 har olika åtgärder vidtagits för att förbättra måluppfyllelsen avseende tillgänglighet och ekonomi. Analyser av resultaten har redan medfört att ytterligare åtgärder initierats. Bland de åtgärder som redan pågår är t.ex. Kontinuerligt kvalitetssäkringsarbete av vårddata. Fortsatta åtgärder för att förbättra telefontillgängligheten. Fortsatt inre förbättringsarbete inom flera kliniker gällande tillgängligheten. Projekt för akut omhändertagande, vilket berör akutmottagningar, primärvårdsmottagningar och ambulansverksamheten. Operationsplaneringen i hela operationskedjan ses över. Fortsatt utveckling av E-tjänster, vilket påverkar tillgängligheten positivt. Fortsatta rekryteringsinsatser avseende nyckelpersoner. Beslut om fortsatt restriktivitet om anställning och inköp. Särskild analysgrupp är tillsatt för att se över - kostnader för utomlänsvård - läkemedelskostnader - labkostnader Fördjupade analyser på verksamhetsnivå gällande personalkostnader pågår. 19

22 3 Intern kontroll Allmänt Interna kontrollplan 2008 fastställdes i nämnden i februari ( 15/08) och har utarbetats från perspektiven: medborgare/patient verksamhet personal ekonomi Patientperspektivet Säkerställa tillgängligheten och mäta om nationella vårdgarantin uppnås Kontrollarbete bedrivs i enlighet med internkontrollplanen och följs upp av styrgruppen tillgänglig vård. Säkerställa ett professionellt och respektfullt bemötande av patienterna Kontrollarbetet bedrivs i enlighet med internkontrollplanen och resultatet kommer att redovisas i tertialrapport 2. Verksamhetsperspektivet Säkerställa patientsäkerheten för medborgarna Kontrollarbetet avseende händelseanalyser och avvikelsehanteringen bedrivs av patientsäkerhetsfunktionen i enlighet med internkontrollplanen. Under första tertialet har händelseanalyser gjorts för samtliga Lex Mariaanmälningar. Säkerställa uppföljning medicinsk kvalitet Kontrollarbetet vilka kvalitetsregister verksamheterna deltar i sker vid verksamhetsgenomgångarna i enlighet med internkontrollplanen. Personalperspektivet Säkra att rehabiliteringsarbetet startar tidigt Granskning sker i november i enlighet med planen. Säkerställa att rutin om dispens för hyrpersonal följs Granskning sker i juni enligt internkontrollplanen Säkerställa att vi har rätt kompetens i rätt mängd för vårt uppdrag Granskning sker i juni enligt plan. 20

23 Ekonomiperspektivet Skydda politiker och anställda mot oberättigade misstankar Kontroll har genomförts enligt plan och ingen verifikation saknar kontraattest. Säkra en rättvisande redovisning Kontroll av periodisering har genomförts enligt plan och samtliga kontrollerade verifikationer var rätt periodiserade. Utomlänsvård Kontroll har skett enligt plan och 100 % av verifikationerna hade remiss och epikris. LANDSTINGET SÖRMLAND Hälso- och sjukvården Ingrid Mårselius Tf hälso- och sjukvårdschef Bilagespecifikation 1. Uppföljning av åtgärder 2. Resultaträkning 3. Investeringsspecifikation 4. Ekonomimått 5. Verksamhetsmått 6. Personalmått 7. Personalkostnadsanalys 21

24 Bilaga 1 Avrapportering åtgärder 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården Medborgar- och patientperspektiv Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Upprättande av handlingsplaner samt genomförande utifrån policyn Från ord till handling att främja den egenupplevda hälsan i respektive verksamhet. Fortsätta arbetet med att utveckla konceptet om närvård samt främja ökade öppettider på kvällar och helger. 1) Måluppfyllelse/Aktivitetsuppfyllelse 3 Aktiviteten är slutförd 2 Aktiviteten bedöms bli helt uppfyllt under verksamhetsåret 1 Aktiviteten pågår kontinuerligt alt. slutförs tidigast Aktiviteten bedöms inte bli uppfylld Obs! definitionerna är anpassade till att åtgärdslistan enbart innehåller aktiviteter och inga mål. Måluppfyllelse 1) 1 Lednings- och verksamhetsstöd inrättar stödfunktion till verksamheterna. 1 Arbetet med förändrade öppettider fortsätter inom Primärvården Eskilstuna. Ett arbete har påbörjats vad gäller integrerad närvård i västra länsdelen. I arbetet ingår att hitta bra lösningar, bla förändrade öppettider, för medborgarna. Rökslutargrupper ska etableras inom primärvården i samtliga kommuner. Utbildning i metodiken med fem frågor, som berör motion, alkohol och rökning samt allmänt och psykiskt hälsotillstånd, ska ges primärvårdspersonal i samtliga kommuner. Kvalitetsmål för ungdomsmottagningarnas verksamhet ska definieras, följas upp och analyseras. I arbetet med att utöka primärvården i Strängnäs med en vårdcentral har ett nytt närvårdskoncept för Strängnäs/Mariefred upprättats och fatställts. 2 Rökavslutarstöd i grupp eller individuellt finns på de flesta vårdcentraler i landstinget.. 1 Stödfunktion med ansvar för genomförandet håller på att byggas upp. 2 Arbetet pågår. 1

25 Bilaga 1 Avrapportering åtgärder 2008 Hälso- och sjukvården Utbildning i konceptet motiverande samtal ska ges brett bland flera olika personalgrupper på utvalda vårdcentraler och sjukhuskliniker (piloter). Aktiviteter för att lyfta fram kostens och nutritionens betydelse för 1 Stödfunktion med ansvar för genomförandet håller på att byggas upp 1 Ingår i metodiken fem frågor, där stödfunktion håller på att byggas upp. tillfrisknande och hälsa ska genomföras. Dietisternas konsultativa roll ska förstärkas. 1 Nutritionsdagar planeras för kostombud på vårdplatsenheterna MSE och KSK Utveckla fysisk aktivitet på recept. 1 Arbetet med att utveckla fysisk aktivitet på recept fortsätter och detta bedrivs sluten- och öppenvårdent, t.ex. bedriver paramedicin mätning av hur många recept som skrivs. Tillgänglighet Informationen om aktuella vårdköer ska utvecklas. 1 En genomgång av publicerat material på Insidan pågår som ska resultera i att samma information om telefontillgänglighet publiceras på såväl interna som externa webben. Den dagkirurgiska verksamheten vid MSE ska utvärderas i syfte att utöka den dagkirurgiska produktionen och därmed förbättra tillgängligheten till behandling enligt gällande vårdgaranti. Berörda kliniker ska diskutera möjligheten att bredda vilka som utför scopier till att även gälla sjuksköterskor. Konsekvensanalys ska tas fram som underlag till beslut. En tydlig länk till Väntetider i vården finns på externa hemsidan där all information om aktuella väntetider kontinuerligt presenteras. 2 Ingår i pågående projekt att följa upp patientflödet inom operationsavdelningen. 0 Avvaktas i nuvarande förändringsläge. 2

26 Bilaga 1 Avrapportering åtgärder 2008 Hälso- och sjukvården Den elektiva operationsverksamheten på Kullbergska ska under någon eller några dagar vecka utvidgas till tre ledplastikoperationer per dag och operationsteam. Förbättra möjligheten att i primärvården söka, och hänvisas till, vårdkontakter med andra legitimerade yrkesgrupper än läkare. Effekterna av vårdöverenskommelser mellan ortopedi respektive kirurgi ska redovisas och analyseras. Breddinförandet av elektronisk allmän remiss (EDI) i Sörmland slutförs. I primärvården ska ett antal vårdcentraler pröva möjligheten till tidbokning via MedHelp. 3 Sedan april 2008 görs 14 plastiker per vecka. Utvecklingsarbetet fortsätter gällande återbesök till sjuksköterska och sjukgymnast m.m. 1 Arbetsterapeuternas roll i bland annat teamarbete har förstärkts. Ett bättre nyttjande av den psykosociala kompetensen sker. Distriktssköterskorna omhändertar egna patienter utifrån sin profession och bl.a. finns det i Katrineholm två sjuksköterskebaserade infektionsmottagningar på två av vårdcentralerna. 2 Följs upp under hösten Genomförs i särskilt projekt och kommer att vara infört innan årsskiftet. 3 Sedan 1 februari sker tidbokning till distriktsjouren Eskilstuna via Med Help. Katrineholm: Tidsbokning sker via Medhelp till primärvårdsjouren kvällar och helger. Fortsätta att utveckla e-tjänster till patienterna och främja gemensamma lösningar oavsett huvudman. Strängnäs/Mariefred: Medhelp bokar tider till primärvårdsjouren lör-, sön och helgdagar. 3 Etapp 3, den sista i projektet, är genomförd under våren 2008, nu erbjuder 74 mottagningar e-tjänster. 3

27 Bilaga 1 Avrapportering åtgärder 2008 Hälso- och sjukvården Det inkommer ca ärenden per månad i KomFram (e-tjänst-applikationen) vilket innebär en kontinuerlig ökning med flera hundra ärenden per månad. Hälso- och sjukvårdens nuvarande e-tjänster för medborgare/patienter kan nu användas för alla verksamheter. För att utveckla användningen av tidbokningar krävs att verksamheterna lägger ut fler webbtider i sina tidböcker. En nyligen genomförd webbenkät visar att medborgarna är mycket nöjda med att kunna utföra sina ärenden via webben. Omboka tid är en ny tjänst testas på Kvinnokliniken i Nyköping. Tjänsten gör det lättare för medborgaren att direkt kunna boka om sin tid, utan att först behöva avboka tiden, för att sedan boka en ny. Funktionaliteten kommer att breddinföras efter utvärdering. Förenkla det fria vårdvalet för patienterna. 1 Pågår politiska diskussioner i ämnet. Utöka verksamheten med mobila enheter för de äldsta och svårast 1 Utvecklingsarbete pågår vid samtliga sjukhus sjuka, så att den omfattar hela länet. Uppföljning av utvecklingen av vårdgarantin. 1 Pågår kontinuerligt Fortsätta arbetet med att ansluta landstinget till vårdrådgivning via 1 Projektledare är under rekrytering Bemötande Utveckla en fast vårdkontakt (vårdlots) för patienter. 0 Ej aktuellt för närvarande. KUPP-enkäter ska genomföras enligt tidigare modell. 1 Pågår kontinuerligt Utveckla och implementera enhetliga riktlinjer och rutiner för hur barn som far illa ska uppmärksammas och hjälpas. 2 Pågår inom Folkhälsoenheten 4

28 Bilaga 1 Avrapportering åtgärder 2008 Hälso- och sjukvården Dialog Anordna möten mellan verksamheter och företrädare (vanligtvis i form av en patientförening) för de patientgrupper man omhändertar inom kliniken. 1 Möten mellan verksamheter och patientgrupper/företrädare sker redan i stor omfattning, t.ex. Medicin MSE: Möten med patientföreningar pågår sedan lång tid t ex patientföreningarna för diabetiker, hjärt- lungsjuka, neurologiskt sjuka, njursjuka m fl. Medicin KSK: Regelbunden kontakt med hjärt lungsjukas förening. Kontakt med diabetesföreningen via diabetesrådet där vi är representerade. Kontakter med patientorganisationer sker inom FAR-arbetet och även inom hjärt- och lungsjukas förening, diabetesföreningen, astma- och KOLföreningen. Pågående ständig dialog mellan Barn- och ungdomskliniken och Barncancerföreningen. Arbetsgrupp Norra Psykiatri har detta uppdrag i sin verksamhetsplan. Under maj-08 tas plan fram i samarbete med Psykiatriberedningen och kommunen hur ett aktivt brukarinflytande kan komma till stånd. Beroendecentrum MSE möter med regelbundenhet Brukarrådet. Brukarrådet inbjuds till Styrgrupp Beroendecentrum 1-2 ggr per år. 5

29 Bilaga 1 Avrapportering åtgärder 2008 Hälso- och sjukvården Psykiatrins dag genomförs varje höst är temat psykossjukdom. Landsting och kommun planerar och genomför dagen gemensamt. Medborgarna inbjuds bla via lokalpress. Psykiatrin NLN/KSK har regelbundna möten med personliga ombud, representanter från RSMH och IFSAP bjuds in 2 ggr/år. Psykiatrin NLN/KSK har träffar med IFSAP:s styrelse 1 2 ggr per år Psyk mott 1 NLN har haft inledande diskussioner med företrädare för Atention. Psyk NLN har kontinuerliga kontakter med Fontänhuset. Rehab NLN medverkar regelbundet ordnas av patientföreningarna för stroke, demens och Parkinsons sjukdom. Inom onkologin har bröstsjuksköterskorna en fortlöpande kontakt med bröstcancerpatientföreningen AURORA. 1-2 ggr/år anordnas föreläsningskvällar för allmänheten där Onkologkliniken engageras. ProSörmNord-prostatacancerförening i Sörmland anordnar också föreläsningar där kliniken deltar. 6