INNEKLIMAT /2014. Första A-klassade byggnaden i Lillehammer Sid 8. Renovering till guldstandard i Göteborg Sid 18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEKLIMAT /2014. Första A-klassade byggnaden i Lillehammer Sid 8. Renovering till guldstandard i Göteborg Sid 18"

Transkript

1 TEMA PASSIVHUS TEMA GK PROJEKT LOVANDE TESTRESULTAT på Miljöhuset GK Sid 6 Norges största CO 2 -värmepump för tappvarmvatten. Sid 14 TOTALTEKNISK SERVICE PÅ Arbeids- og velferdsdirektoratet. Sid 24 INNEKLIMAT /2014 För en bättre miljö Nr 2/ Första A-klassade byggnaden i Lillehammer Sid 8 Renovering till guldstandard i Göteborg Sid 18 Ett rejält lyft för hyresgästerna i Århus Sid 21 Luftkylda serverhallar Sid 28

2 INNEHÅLL & LEDARE TEXT: HILDE KARI NYLUND NYHETER 3 Nyheter 4 Tema passivhus 8 Första A-klassade byggnaden i Lillehammer 13 Tema nollenergi 14 Tema CO 2 -värmepump I Oslo och i stora delar av Norge har myndigheterna vidtagit åtgärder för att stimulera försäljningen av elbilar. Anledningen är att man vill minska användningen av fossila bränslen till förmån för den renare vattenkraften, och framförallt förbättra miljön i städerna. Några av de incitament som har använts är att den som byter till elbil får köra i taxifilerna på motorvägarna, egen parkeringsplats med gratis laddning och inte minst mycket lägre avgifter. Detta är fördelar som bilisterna i Sverige och Danmark inte åtnjuter och det syns på bilparken de nya elbilarna lyser med sin frånvaro. Undersökningar visar att det är de ekonomiska fördelarna som får människor att välja elbilar, inte de miljömässiga. Således fungerar de ekonomiska incitament som myndigheterna har infört i Norge som det är tänkt. I Sverige och Danmark säljs mycket få elbilar och då med miljön som främsta argument. Marknadsandelen är minimal. Skulle det kunna vara så att motsvarande kraftfulla ekonomiska subventioner till dem som bygger och hyr ut miljöhus skulle leda till att energianvändningen minskar ännu mer än vad som anges i byggreglerna? Bygg- och anläggningssektorn i Norge släpper tillsammans INNEKLIMAT Utgivare: GK Konsern AS Besöksadress: Miljøhuset GK, Ryenstubben 12, 0679 Oslo 18 Renovering till guldstandard i Göteborg 21 Ett rejält lyft för hyresgästerna i Århus 24 TTS/Totalteknisk service 28 Luftkylda serverhallar 32 Närvaron i kontorsbyggnader Elbilar och miljöhus har deras utbredning något gemensamt? Varje morgon susar ett stort antal elbilar in i Oslo. Men så är inte fallet i Köpenhamn. Och inte i Stockholm heller. Hur kan det komma sig? ut ca 7 miljoner ton CO 2, det vill säga lika mycket som den norska bilparken. Av dessa 7 miljoner ton kommer 2 miljoner ton från driften och 5 miljoner ton från transport och produktion. Att ge sig in i diskussioner om CO 2 -viktning, ren vattenkraft och faktisk energiförbrukning leder sällan någon vart, men jag tycker det är viktigt att nämna att övergången från fossila bränslen till el som drivmedel för bilar inte har någon nämnvärd effekt på energianvändningen. Minskningen av energiförbrukningen för produktion och drift av kommersiella fastigheter är faktisk enorm i jämförelse. Möjligheterna att minska energianvändningen är med andra ord betydligt större inom Ansvarig utgivare: Erik Haugli Nielsen Design: Reaction reklamebyrå bygg- och anläggningssektorn än inom personbilsparken. Ska man ta till vara på den potentialen måste myndigheterna se till att de som driftar och bygger fastigheter erbjuds liknande villkor som man idag erbjuder de norska bilköparna i form av minskade avgifter. Tryck: RKGrafisk AS Upplaga: 6000 Jon Valen-Sendstad, Koncernchef på GK (Foto: Eirik Førde) Miljövänliga byggnader en konkurrensfördel Miljömässighet är nyckeln för att finansiera kommersiella fastigheter i framtiden, menar Rune Bjerke, koncernchef på DNB. Entras fyra senaste miljöbyggnader ger företaget en förväntad extra vinst på nästan 80 miljoner norska kronor, enligt en analys från konsultbyrån BCG. Miljöbyggnader handlar om sunt förnuft. Lägre energiförbrukning, lägre driftkostnader, mer attraktiva lösningar för hyresgästerna, bättre kassaflöde för ägarna, minskad risk för bankerna och bättre räntor för kunderna, resonerar Rune i ett pressmeddelande från Entra. Högre restvärde. Att bygga med hög miljöstandard kan inte göras utan lönsamhet. Entras miljöbyggnader visar att vi är på rätt väg. Restvärdet på miljöbyggnader blir också högre, eftersom kostnaden för standardhöjningen redan tagits. Därför är riskerna med att finansiera miljöbyggnader lägre än vid vanliga fastigheter, säger Rune Bjerke, koncernchef på DNB. Goda nyheter för GK. Det här är goda nyheter för oss som jobbar seriöst med att utveckla och installera lösningar för energismarta hus. Hittills har vi jobbat mot marknadskrafterna eftersom kostnaderna varit marginellt större för passivhus än för fastighter med miljöklass C. Nu bör vi se en trend där högre hyresintäkter och högre marknadsvärde rättar till detta så att efterfrågan på lågenergibyggnader ökar, säger koncernchef på GK Valen-Sendstad. Fyra passivhus som ökar förtjänsterna. De fyra byggnader som ger Entra en vinst på 80 miljoner norska kronor är Powerhouse i Kjørbo, ett passivhus på Brattørkaia, Papirbredden i Drammen och en renoverad kontorsfastighet på Fredrik Selmersvei 4 i Oslo. Alla är passivhus, tillhör energiklass A och har ett beräknat energibehov på kwh/m 2 år. Den totala ytan är ca m 2. Högre värde. Internationella undersökningar visar att miljöhus får ett högre fastighetsvärde. Hyresintäkterna för miljöbyggnader är 5-20 procent högre och försäljningspriserna är procent högre jämfört med konventionella byggnader. Dessutom menar två av tre investerare att miljö är ett viktigt kriterium vid utvärdering av fastighetsinvesteringar. På Entra ser vi miljömedvetenhet som en klar konkurrensfördel. Därför är vi branschledande på miljöområdet och fortsätter att driva på denna utveckling. Bankerna har också en viktig roll att spela i det här sammanhanget, eftersom de skulle kunna erbjuda enklare och överkomligare finansiering av miljöbyggnader, säger Klaus-Anders Nysteen, vd på Entra. GKs miljöstipendium till två masterstudenter Masterstudenterna Marco Plano och Babak E. Ebrahimi vid NTNU har fått GKs miljöstipendium GKs årliga miljöstipendium uppgår till totalt kr, fördelade på ett kronors stipendium och två stipendier a kr vardera utdelades två stipendier, eftersom tävlingen som GK utlyste bland högskole- och universitetsstudenter hade två problemställningar: Hur påverkar den fysiska arbetsmiljön effektiviteten och produktiviteten, och hur kan man skapa ett optimalt inomhusklimat med lägre energiförbrukning? Italienare kammade hem huvudstipendiet. Huvudstipendiet gick till Marco Plano för projektet Indoor Comfort for Commercial Buildings. Där tar Marco upp nya grepp och möjligheter när det gäller design, luftkvalitet och ljud/buller i inomhusmiljön. Det är fascinerande att jobba med inomhusmiljö. Jag fick upp ögonen för detta när jag studerade i Stockholm, förklarar Marco. Han tog sin kandidatexamen i sitt hemland Italien, men läste sedan en masterutbildning i Stockholm och fortsätter nu med en master i Innovative Sustainable Energy Engineering vid NTNU, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. Energibärare. Babak E. Ebrahimi fick ett stipendium på kr för sitt uppsatsarbete på ämnena energibärare, värmesystem, ventilationssystem och belysning. Babak tog sin kandidatexamen i hemlandet Iran och är nu på god väg att ta en master på området Industrial Ecology-Environmental System Analysis vid NTNU. Därefter har han planer på att fortsätta med en doktorsavhandling inom miljöanalys. Viktigt för branschen. GK fick in många tävlingsbidrag, vilka utvärderades noga av en expertjury från GK där även Mads Mysen, professor II vid Høgskolen i Oslo og Akershus, ingick. De båda studenterna tilldelades stipendierna därför att de har en framåtblickande ansats som ligger i linje med GKs arbetsmetoder och utvecklingsstrategi. Att utveckla unga talanger är viktigt både för branschen och för GK, understryker Jon Valen-Sendstad, koncernchef. (Foto: GK/Heidi Øvergaard)

3 TEMA PASSIVHUS TEXT: HILDE KARI NYLUND ILLUSTRATIONER OCH FOTO: AXEL CABLÉ/VABAT TEMA PASSIVHUS Uppvärmning via tilluften Värmebehovet i lågenergi- och passivhus kan ombesörjas genom ventilationen, men det kräver tilluftsventiler med goda egenskaper, visar ett stort franskt forskningsprojekt. Inomhusklimatet i ett testrum på 13 m 2 undersöktes under många olika förhållanden. Det är jätteviktigt att testa ventiler som Lindinvent. Sintef-forskaren Axel Cablé (Foto: Hilde Kari Nylund) Vabat-projektet pågick i fyra år och finansierades av det franska forskningsrådet och en rad industripartner. I teorin kan hela värmebehovet i låg-energi- och passivhus i Frankrike täckas av ventilation. Målet med projektet var att ta reda på om det gav ett tillräckligt bra inomhusklimat i praktiken, säger Axel Cablé, forskare vid Sintef Byggforsk. Den här frågan är särskilt relevant i samband med renoveringsprojekt, där man kan utnyttja befintliga schakt och system. 180 sensorer. I fjol avlade Axel sin doktorsexamen vid universitetet i La Rochelle, utifrån den forskning han bedrev inom ramen för Vabat-projektet. Min del handlar om mätningar och simuleringar av inomhusklimat, berättar han. En egen testkammare på drygt 13 m 2 byggdes för ändamålet och utrustades med totalt 180 sensorer för att mäta lufthastighet, lufttemperatur, CO 2 -nivå och operativ temperatur. Syftet var att utvärdera graden av termisk komfort och ventilationseffektivitet vid olika tilluftsmängder, tilluftstemperaturer och vid människors närvaro/frånvaro, förklarar Axel Cablé. Luftmängden varierade från 0,5 till 1,6 luftväxlingar per timme, och tilluftstemperaturen från 21 C till 38 C. Det motsvarar en tillförd effekt på mellan 8 W/m 2 och 18 W/m 2. Kontroll av eventuella luftdrag. Axel Cablé testade också kylning via tilluft, och här var varierade temperaturen från 12 C till 21 C. De flesta människor uppvisar större känslighet när det kommer till termisk komfort än för inomhusluftens kvalitet. Därför är det viktigt att testa förhållandena vid kylning, eftersom det är vanligare att kännbara luftströmmar förekommer då, förklarar Axel. Alla tester gjordes under stationära förhållanden och med 0, 1 eller 2 personer (i form av testcylindrar) närvarande. Olika typer av tilluftsventiler testades också. Vi använde en slags grill för att testa den deplacerande ventilationen, upplyser Axel. Luftströmmar simulerades i rummet med hjälp av CFD-programvara (Computational Fluid Dynamics). Detta kompletterade mätpunkterna och gav oss en bättre överblick över vad som händer i de olika testscenarierna. Tilluftsventilerna en kritisk faktor. Resultaten visar att ett flertal faktorer kan påverka inomhusklimatet negativt genom att till exempel skapa drag eller dålig ventilationseffektivitet, säger Axel. Placering av tilluft och återcirkulation är en sådan kritisk faktor. Och det är viktigt att vara särskilt uppmärksam på tilluftsventiler och säkerställa att de ger en tillfredsställande cirkulation, betonar Axel. Tilluftsventiler med fast geometri kan ge sämre spridning vid mindre luftmängder, som kan vara fallet vid behovsstyrd ventilation. Komforten kan dessutom försämras på grund av luftdrag. Detta kunde vi slå fast i mätningarna, särskilt när tilluften var kyld, säger Axel. Undersökningen visade också att de interna värmekällorna har en stor påverkan på inomhusklimatet. För uppvärmning via tilluft blir spridningen Lufthastighet, lufttemperatur, CO2-nivå och operativ temperatur i testrummet uppmättes med hjälp av totalt 180 sensorer. mycket bättre, och därmed blir även komforten bättre, säger Axel, som även varnar för att interna värmekällor kan bidra till övertemperaturer i lågenergi- och passivhus. För kylning via tilluft kan värmekällorna ha en negativ effekt på komforten eftersom de påverkar hur de kalla luftströmmarna rör sig i rummet. Krävande i praktiken. Utifrån mätningarna i projektet drar han slutsatsen att värmebehovet i lågenergi- och passivhus kan täckas helt genom ventilationen. Men detta kräver att man är särskilt uppmärksam på tilluftsventilerna, för att säkerställa att de har goda spridningsegenskaper, säger Axel. I praktiken kan det vara svårt, särskilt i samband med renoveringsprojekt. Det är vanskligt att kunna anpassa sig till alla tänkbara situationer, i synnerhet vid renoveringsprojekt. Och man måste utvärdera lösningarna från fall till fall och exempelvis ta ställning till var man ska placera tilluft och återcirkulation, poängterar Cablé. Han preciserar att luftmängden i nordiska byggnader och särskilt norska är större än i franska, och därför har resultaten i Vabat-projektet större relevans för bostäder än för kommersiella byggnader i Norden. För norska kontorsbyggnader med passivstandard är feedbacken knapphändig, och det gör undersökningen på Miljöhuset och projekt som Forklima extra värdefulla, understryker Axel. Viktigt att testa Lindinvent. Med tanke på att tilluftsventiler har en så central roll fär inomhusklimatet i lågenergi- och passivhus, menar Axel att aktiva tilluftsventiler som Lindinvent är ett intressant alternativ. De kan anpassas efter olika förutsättningar och borgar för ett bra inomhusklimat oavsett var i rummet värmekällor och tillufts- samt frånluftskanaler är placerade, poängterar Axel Cablé. Inom ramen för Vabat-projektet testades en rad olika geometriska varianter och lösningar för tilluftsventiler, men inte aktiva ventiler som Lindinvent. Det är därför Forklima-projektet är så intressant. Det är extremt viktigt att få återkoppling från fältet om hur den här typen av tilluftsventiler fungerar i praktiken, betonar Axel. Rummets planlösning och geometri är en viktig faktor för inomhusklimatet. CFD-simulering visar hur värmekällor kan påverka luftströmmarna negativt i samband med kylning. I topp är tilluftstemperaturen 21,5 C och rummet har inga värmekällor. I botten är tilluftstemperaturen 14,9 C och bägge värmekällorna är aktiva. 4 5

4 TEMA PASSIVHUS TEXT: HILDE KARI NYLUND FOTO: HILDE KARI NYLUND, FORKLIMA OCH HEIDI ØVERGAARD TEMA PASSIVHUS Lovande testresultat Även under värsta tänkbara förhållanden har Miljöhuset GK god luftkvalitet och ett bra inomhusklimat, visar mätningarna. Inom ramen för projektet Forklima har Sintef Byggforsk under vintern genomfört både tester och enkätundersökningar i Miljöhuset. Axel Cablé är forskare och ansvarar för mätningen av den termiska komforten och ventilationseffektiviteten. Vi har gjort tester vid extrema förhållanden när det gäller tillförseln av luft. Detta innebär mycket små luftmängder med stor övertemperatur, respektive stora luftmängder med liten övertemperatur, förklarar han. I praktiken betyder detta 17 liter/sekund med en temperatur på 31 C, och en maxluftmängd på 50 liter/ sekund med en temperatur på 24 C. Dessutom har olika scenarier för värmelaster undersökts genom att slå på och av belysning och med hjälp av en testcylinder som avger värme motsvarande en stillasittande människa. Rummet är utrustat med totalt 35 sensorer. Hög lägstanivå. Med en liten mängd tilluft och hög temperatur är det risk för kortslutning genom att varm luft går ut direkt som frånluft i stället för att spridas i rummet. Den sämsta ventilationseffektivitet vi uppmätte låg på 89 %, vid 17 l/s och en temperatur på 31 C. Det är ett förhållandevis bra resultat, betonar Axel Cablé och tillägger att fullständig värmespridning ger 100 % effektivitet. Ventilationseffektiviteten uppmättes genom att tillsätta spårgas i tilluften och mäta spårgasinnehållet i andningshöjd samt i frånluftsflödet. Dessutom avslöjade mätningarna att människors närvaro i rummet påverkade effektiviteten. Med en person närvarande i rummet uppmätte vi en 100-procentig effektivitet trots de ogynnsamma förhållandena. Värmekällor spelar alltså en viktig roll för ventilationseffektiviteten, konstaterar Axel. Testrummet har sju sensorer för att mäta lufthastighet, 24 sensorer för att mäta lufttemperatur och yttemperatur, en globtermometer samt tre mätpunkter för spårgas. Foto: Forklima Nöjda användare Enkäter bland användarna visar att Miljöhuset GK hittills klarar sig fint utan lokal värme. Hittills har användarna varit nöjda med inomhusklimatet, säger Hugo Hammer, förste amanuens vid Høgskolen i Oslo och Akershus. Han är statistiker och ansvarar för att analysera resultaten från enkätundersökningarna som genomförs inom ramen för Forklima-projektet ( Förenklad behovsstyrd klimatisering av kontorsbyggnader med mycket lågt uppvärmningsbehov ). Så som den här vintern varit ser Miljöhuset ut att klara sig bra utan lokal värme, konstaterar Mads Mysen, senior forskare vid Sintef Byggforsk och projektledare inom Forklima. Men vi behöver göra fler undersökningar vid kallt vinterväder innan vi kan dra några definitiva slutsatser, avslutar Mads. Värme via tilluft. Testerna gäller vid stationära förhållanden, som utgör den största utmaningen när det gäller att få ner frisk luft till uppehållszonen Dessutom täcks hela värmebehovet av tilluften och inte med GKs egenutvecklade elektriska värmeelement. Testförutsättningarna är alltså extrema. Det kommer aldrig att behövas en tilluftstemperatur på 31 C i Miljöhuset, understryker Axel. När så varm luft tillförs kan det uppstå energiförluster genom att en del av den friska, uppvärmda luften lämnar rummet utan att bidra till att värma upp det. Detta inträffar bara när rummet är tomt eller nattetid, säger Axel. Lösningen kan vara återcirkulation av luft, högeffektiv värmeåtervinning eller en ökad luftmängd med lägre temperatur. Obetydliga luftdrag. Vid testförutsättningar i den andra änden av skalan, dvs. stora luftmängder med en låg temperatur, är resultaten också lysande. I detta fall uppmätte vi en 100-procentig effektivitet, det vill säga perfekt spridning. Och mätningarna visade inte på några problem med luftdrag, betonar Axel. Därför fastslår han att resultaten så här långt ser lovande ut för Miljöhusets del. Resultaten visar att aktiva tilluftsventiler som Lindinvent ger hög ventilationseffektivitet för ett brett spektrum av luftmängder och temperaturer, säger Axel Cablé. Resultaten kommer att presenteras på Indoor Air-konferensen i Hongkong i juli. Detaljerade mätningar av inomhusklimatet i kommersiella byggnader med passivstandard är tämligen sällsynta, så de här resultaten fyller en viktig funktion, menar Axel. Forklima-projektet mäter temperatur, lufthastighet och spårgas för att undersöka inomhusklimatet. Miljöhuset-replika sätts på prov Med ett testrum som är identiskt med ett av rummen i Miljöhuset kan masterstudenten Vegard Aslaksen mäta hur uppvärmningen via tilluften fungerar under alla tänkbara förhållanden. Som en del av sitt masterprojekt vid Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA) har studenten Vegard Aslaksen låtit bygga en kopia av ett GK-rum på labbet hos Sintef Byggforsk. Rummet är utrustat med en Lindinvent-ventil och en rad sensorer för att mäta inomhusklimatet och ventilationseffektiviteten, på samma sätt som de tester som gjordes vid Miljöhuset. En viktig skillnad med den här varianten i labb är att man kan testa systemet under alla driftsförhållanden. Rummet har vätskeslingor i alla väggar, så jag kan kyla ner ytorna oberoende av varandra. Så, här kan jag göra vintern hur kall jag vill, säger Vegard med ett leende. Extrema förhållanden. Den milda vinter vi haft i år har begränsat möjligheterna att mäta hur uppvärmningen via tilluft fungerar i praktiken. Uppvärmningsbehovet har helt enkelt varit minimalt under stora delar av vintern. Här kan vi simulera alla temperaturer så att vi får testa konceptet under extrema förhållanden, poängterar Vegard. Han hoppas bland annat få reda på var smärtgränsen går för tilluftstemperatur och tilluftsmängd. Det är det ingen som vet ännu, påpekar Mads Mysen, som är seniorforskare vid Sintef Byggforsk och professor vid HiOA. Nyttig dokumentation. GK-rummet har utrustats med totalt 17 temperaturmätare, tre lufthastighetsmätare och spårgasmätare som mäter ventilationseffektiviteten i andningshöjd. I rummet har frånluften satts i golvnivå. Först ska Vegard testa den här varianten och därefter prova att placera frånluften uppe i taket, motsvarande överströmningslösningen i Miljöhuset. På så sätt kan vi få reda på om de geometriska faktorerna påverkar hur bra konceptet fungerar, säger han. Mads menar att det kan uppstå situationer där det är en fördel att kunna dokumentera Lindinvent-lösningen också under tuffa förhållanden. Eftersom vi kan simulera alla temperaturer, kan vi skaffa oss en fullständig dokumentation över ventilen i denna konfiguration, poängterar han. driftstrategier vid låga utetemperaturer och hur dessa påverkar energiförbrukningen: stänga av bägge aggregaten på nätterna och köra igång dem snabbt på morgnarna, stänga av ett av aggregaten och låta det andra vara igång, och så vidare... I samarbete med den driftsansvarige på Miljöhuset planerar han olika driftstrategier som testas på nätterna. Jag läser av datan från SD-anläggningen hos GK och analyserar den sedan för att se vilken strategi som är mest energieffektiv, förklarar Magnus. Energiförbrukningen till fläktarna i ventilationsaggregatet visar hur värmepumpens effekt påverkas av de olika strategierna och byggnadens tidskonstant. Per Magnus Holth (till vänster) analyserar energiförbrukningen för olika driftstrategier i Miljöhuset GK, medan Vegard Aslaksen testar uppvärmning via tilluft under alla tänkbara förhållanden i GK-rummet på Sintef Byggforsks labb. Optimal energieffektivitet. Per Magnus Holth har även han Miljöhuset GK som ämne för sitt masterprojekt. Han fokuserar mer på själva byggnaden. Målet är att utveckla en optimal driftstrategi för tilluften utanför driftstid, säger han. Magnus Holth ska titta på olika Axel Cablé, forskare på Sintef, kontrollerar inställningarna i Miljöhuset GK:s testrum. Foto: Heidi Øvergaard 6 7

5 GK PROJEKT - A-KLASSAD BYGGNAD I LILLEHAMMER TEXT & FOTO: HILDE KARI NYLUND GK PROJEKT - A-KLASSAD BYGGNAD I LILLEHAMMER : Landshövding Kristin Hille Valla har varit en starkt pådrivande kraft för att få Rosenlund Bydelssenter A-energiklassat. Här får vi visa prov på vår bredd och tvärvetenskaplighet, konstaterar Geir Bjørke på GK Rör. 2: Even Blikken monterar fästen i taket i nedersta källarplanet. 3: Erik Haave (till vänster) och Leif Ove Skanke har en miniverkstad i nedersta källarvåningen och får varorna direktlevererade dit. Vi förväntar oss en jämnare uppvärmning, mer ljus, en trivsammare miljö och minskad energiförbrukning i driften av fastigheten. Landshövding Kristin Hille Valla. Första A-klassade byggnaden i Lillehammer Tack vare den framtida hyresgästens miljömedvetna inställning kommer Lillehammer att få sin första byggnad i energiklassen A. För oss var detta det enda rätta, säger Kristin Hille Valla, landshövding i Oppland. LILLEHAMMER: Rosenlund Bydelssenter kommer att bestå av två kontorsfastigheter på totalt m 2. Projektet är ett av de största på flera år i Lillehammer och GK ska leverera rör, ventilation, kylning och automatik. Den ena fastigheten kommer att hyras av landshövdingen, den andra av Opplands vägmyndighet. Landshövdingen har varit en av de ivrigaste pådrivarna för att fastigheterna ska uppfylla kraven för energiklass A. Vi har stått på oss för att få regeringen att acceptera vårt förslag. Vi ställer krav på kommunerna om att de ska bygga miljövänligt och då måste vi föregå med gott exempel, poängterar Kristin. Landshövdingen i Oppland är mycket miljömedveten och innehar certifikatet Miljøfyrtårn. Kristin har dessutom varit miljöminister under Syse-regeringen ( ). Samma totalkostnad. I dagsläget hyr vi en olämplig kontorsbyggnad som har alldeles för hög energiförbrukning. Beskedet från regeringen var enkelt uttryckt att vi kan byta till nya lokaler så länge de håller sig inom ett givet antal kvadratmeter och så länge hyreskostnaden ligger på samma nivå som den vi har i dagsläget, förklarar Kristin. Omkring 130 medarbetare ska arbeta i lokalerna och 80 % av ytan kommer att bestå av kontorsrum. Om de nya lokalerna blir dyrare än de nuvarande får landshövdingen stå för mellanskillnaden själv. Men kontraktet vi tecknat om Rosenlund innebär att lokalhyran blir ungefär som den vi har idag, säger Kristin. I den hyra vi har idag ingår elförbrukningen. Energiklass A och ett mer effektivt platsutnyttjande gör de nya lokalerna mer attraktiva. Vi har en viktig roll att axla regionalt och jag vill mena att detta bidrar till att ge staten ett bättre anseende, betonar Kristin. Energibrunnar. För att de här politiska besluten ska bli verklighet krävs vår kompetens som teknisk entreprenör, poängterar Geir Bjørke, vd på GK Rör. Landshövdingen fick kämpa för att få en fastighet med energiklass A; fjärrvärmeleverantören förespråkade till exempel energiklass B. Då kunde byggnaderna ha haft fjärrvärme som baslast. I stället borras nu 32 hål runt hela byggnaden för att förse en bergvärmepump med värme på vintern och frikyla på sommaren. Värmepumpen ska täcka 85 % av energibehovet för lokaluppvärmningen, tappvatten och värme- och kylbatteriet för ventilationen. Fjärrvärmen kommer att stå för de övriga 15 procenten av värmebehovet, berättar Bjørnar Skjelseth, projektledare på GK Rör. Till uppvärmningen används lågtemperaturradiatorer med en genomsnittlig tur/retur-temperatur på 45 respektive 35 C. Värmepumpen har en kapacitet på 280 kw och levererar en utgående temperatur från kondensatorn på 45 C. Dessutom har vi en egen beredare på 550 liter för förvärmning av tappvatten, med försörjning från återvinningsväxlaren och värmepumpen, säger Bjørnar. Byggnaderna får bland annat omklädningsrum med dusch på källarplanet. u 8 9

6 GK PROJEKT - A-KLASSAD BYGGNAD I LILLEHAMMER GK PROJEKT - A-KLASSAD BYGGNAD I LILLEHAMMER Utnyttjar gratis energi. Bergvärmesystemet kommer också att bidra till att täcka kylningsbehovet. Vi utnyttjar det vi får ut från brunnarna i form av gratis kylning. Vidare har vi en kylanläggning med en total kapacitet på 700 kw, säger Bjørnar. Den har en vätskekyld ismodul och en torrkyld modul som körs vid toppbelastning för komfortkyla. Kylningsmodulerna levererar överskottsvärme till värmeanläggningarna vid behov, och laddar därigenom energibrunnarna. Behovsstyrd ventilation och belysning är en självklarhet, varför Lindinvent-lösningar kommer att installeras i båda byggnaderna. Bra isolering och god täthet är också det mycket viktiga faktorer, understryker Øyvind Strand, teknisk chef på GK Rör. Från den 1. juli 2013 är kravet för energiklass A 85 kwh/m2 levererad energi. Dessutom krävs det att täthetsmätningar görs för att verifiera det läckagetal som används vid energiberäkningarna. Läckagetalet är 0,15, U-värdet för fönster är 0,8 (W/m 2 K) och 0,9 (W/m 2 K) för glasfasader, förklarar Bjørnar. Som en jämförelse kan nämnas att minimikraven i passivhusstandarden för kontorsbyggnader är 0,8 för fönster och dörrar, och läckagetalet är 0,6. SFP-värdet för anläggningen är 1,8, det vill säga aningen högre än passivhuskravet på 1,6. Centralt att hantverket är gediget. Byggnaderna har en rad temperaturnivåer som medför olika krav, säger Øyvind. GK ansvarar för den överordnade projekteringen, även om en del projektering måste köpas in. Det är ett krävande hantverk som ligger bakom de tekniska lösningarna, säger Øyvind. Detta förutsätter också ett väl fungerande samarbete mellan de parter som är involverade i projektet. Det är många steg att hålla reda på och produkten vi levererar är summan av projektutvecklingen, projekteringen och hantverket bakom de tekniska installationerna. Om inte hantverket är gediget blir inte byggnaden tillräckligt energieffektiv och lösningarna kan inte fungera optimalt, understryker Geir Bjørke : I källarvåningen ska Erik Haave installera avloppsrören till omklädningsrummet på våningen ovanför. 2 och 5: Asbjørn Teigen svetsar kylrör på taket av byggfas 1. 3: Även moderna byggnader kräver en hel del konventionellt rörläggningsarbete, som utförs av Volker Langanke och kollegorna på GK Rör. 4: När det gäller sprinklersystemet gör det ingen skillnad att det handlar om en byggnad i energiklassen A. Här går vi exakt efter ritningarna, säger Jim Jørgensen. Den produkt vi levererar är summan av projektutvecklingen, projekteringen och hantverket. Geir Bjørke, vd på GK Rör

7 GK PROJEKT - A-KLASSAD BYGGNAD I LILLEHAMMER TEXT: HILDE KARI NYLUND TEMA NOLLENERGI Kul med stort projekt I det här området har det byggts mycket villor. Och det är ju trevligt, men man kommer inte ifrån att det här bygget är en mer spännande utmaning, säger rörläggarbasen Knut Bjerk. Många definitioner av nzeb Från och med år 2020 ska alla nybyggnationer inom EU vara nära nollenergi (nzeb). Men definitionen av nzeb är långt ifrån enhetlig. Med en bruttoyta på m 2 och en uppvärmd yta på m 2 är Rosenlund Bydelssenter ett av de största byggprojekten i regionen på flera år. Det är skönt att vi på avdelningen i Lillehammer är självförsörjande i så måtto att vi har kompetens inom alla nödvändiga områden, säger Knut. Den egna personalen har visserligen förstärkts med fyra personer, men det är endast av tidsskäl. Tidsmarginalerna är väldigt tajta, så vi måste hyra in extrabemanning som installerar sprinkleranläggningen för att klara vår deadline. Men nu har vi kontroll över det hela, säger Knut. GK Rör har 16 medarbetare som arbetar med det här projektet, plus två förmän. Det är väldigt mycket att hålla reda på när allt måste bli klart så fort, betonar Knut. Byggnaderna ska stå färdiga för inflyttning i februari Bred kompetens. GKs rörläggare jobbade för fullt i de flesta våningar i den första byggnaden när Inneklima var och hälsade på i mars. Bland annat pågick installation av sprinklersystem och rördragning till kylanläggningen och avloppet. Det är en hel del att hålla koll på, säger Knut på bottenvåningen, där alla huvudledningar ska dras. Byggnaden ska ha ett storkök, så vissa delar av avloppet måste ha fettavskiljning, och till parkeringen måste oljeavskiljning sättas in. Så det blir lite av restaurang och lite av bilverkstad när det kommer till avloppet. I det här projektet ingår med andra ord det mesta så för de medarbetare som aldrig varit på ett så stort bygge tidigare är det ett utmärkt tillfälle att lära sig av de mer erfarna kollegorna, säger Knut. När det gäller rörläggningen är mycket känt redan. Uppvärmningen och kylningen skiljer sig lite från vad jag varit med om förut, säger Knut. Viktigt med utbildning. Inte minst är detta positivt för de tre lärlingar och den skolelev som är involverade i projektet. Detta kräver en extra insats från vår sida, men ur ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att vi utbildar duktiga rörläggare. För det behöver vi, understryker Knut. Det kan visserligen hända att man behöver hyra in extern arbetskraft emellanåt, men han tror att det kan gå ut över arbetsstoltheten. De dyker upp, gör en del av jobbet och försvinner. De är inte med hela vägen. För oss är det viktigt att vi får med oss lokala krafter. Vi försvinner inte, och vi ska göra ett bra jobb, poängterar Knut. Målet är att även de unga förmågorna tillägnar sig det här synsättet. De ska vara med i hela processen, från start till avslut, det är vår avsikt, konstaterar Knut Bjerk. Logistiken en viktig faktor. I den första byggfasen har vi fem våningar och bara utvändiga trappor, vilket gör logistiken extra viktig. Då kan inte 20 arbetare gå ner till gatuplan eller till källarvåningen och hämta saker tre-fyra-fem gånger om dagen. Det tar för lång tid, säger Knut. Därför har GK Rör inrättat små verkstäder på varje våningsplan och produkterna levereras direkt till rätt plan. Vi avtalade detta med leverantörerna och det fungerar mycket bra, säger Knut. De beställer ordentligt med varor, men det kommer ändå nya leveranser varannan dag. Vi jobbar på ackord, så vi måste ordna detta på ett så rationellt sätt som möjligt. Med så många inblandade blir det lätt så att man får gå mycket, men det slipper vi med den här lösningen. Det är A och O att få en smidig logistik i ett projekt som det här, konstaterar Knut Bjerk. Marius Løvlund är en av de tre lärlingar som jobbar med Rosenlund-projektet. Logistiken kan vara avgörande för att få ett så stort projekt att gå runt, säger förmannen Knut Bjerk. Bara två byggnader med bästa energiklass i hela Oppland Den norska energimyndigheten NVE har hittills registrerat två kommersiella fastigheter med energiklassning A i Oppland: en skolbyggnad i Gausdal kommun och en kontorsbyggnad i Gran. (Siffrorna inhämtade den 11 mars 2014.) EU-kommissionen har överlåtit åt de enskilda medlemsländerna att definiera var gränsen för nzeb (Nearly Zero-Energy Buildings) ska gå. De tio tillgängliga definitionerna skiljer sig förvånansvärt mycket sinsemellan, både till innehållet och när det gäller ambitionsnivån, konstaterar Jarek Kurnitski och hans medförfattare i marsnumret av Rehva Journal. Medlemsländerna fick i uppdrag att ta fram detaljerade definitioner av nzeb, inklusive en indikator för primärenergi uttryckt i kwh/m2 per år. Trots detta är det bara en del av definitionerna som är baserade på primärenergi. Och med primärenergi-värden på mellan 20 och 200 går det inte att jämföra prestandan på ett meningsfullt sätt, skriver Jarek Kurnitski, som är vice ordförande i det europeiska VVS-samarbetsorganet REHVA (Federation of European Heating, Ventilation and Air-conditioning). Halvering i Danmark. Med hjälp av sina kollegor på REHVA har Jarek delat in definitionerna efter fem europeiska klimatzoner. Danmark utmärker sig med en hög ambitionsnivå: en energiprestanda på 20 kwh/m2 per år för bostadshus och 25 kwh/m2 per år för kommersiella byggnader (uttryckt i primärenergi och med en andel förnybar energi på %). I detta ingår uppvärmning, kylning, ventilation, fjärrvärme och i fallet kommersiella byggnader även belysning. Vid en jämförelse med dagens minimikrav för energiprestanda i kommersiella byggnader motsvarar detta en minskning med faktorn 2, fastslår Jarek Kurnitski. Motsvarande faktor för Estland var 1,6. För alla övriga länder var det inte möjligt att räkna ut minskningen. Medlemsländerna behöver mer vägledning för att kunna ställa enhetliga och jämförbara nzeb-krav och ha en ambitionsnivå som inte skiljer sig alltför mycket från land till land, sammanfattar Jarek Kurnitski. Föreslår 70-procentig minskning i Norge. På uppdrag av norska Direktoratet for byggkvalitet (DiBk) har Rambøll föreslagit en nationell norsk definition av nzeb. Förslaget kan sammanfattas så här: Nära nollenergibyggnader i Norge ska ha 70 % lägre energiförbrukning än TEK10 (gällande regler). Energiförbrukningen beräknas som den energi som levererats netto till byggnaden. Energiprodukterna viktas efter miljöpåverkan eller andel förnybar energi. Förslaget sätter ribban högt och gäller enbart nybyggnationer, kommenterar Rambøll i utredningen på uppdrag av DiBk. För kontorsbyggnader beräknas förslaget innebära ett levererat netto energibehov i storleksordningen 30 kwh/m2 per år i Oslo-klimat, och för hotell och vårdhem ca 50 kwh/m2 per år. Detta förutsätter att all levererad och exporterad energi är elektricitet med en viktningsfaktor på 1. Rambølls utredning är en del av direktoratets arbete med nya energiregler och tekniska föreskrifter. Fyra ambitionsnivåer från ZEB. Forskningscentret Zero Emission Buildings (ZEB) vid NTNU i Trondheim har tagit fram fyra definitioner av nollutsläppsbyggnader, med olika ambitionsnivåer. Den mest ambitiösa definitionen innebär att byggnaden ska kompensera för all energiförbrukning i samband med drift, utrustning, för energi bunden i materialen och energiåtgången vid konstruktion och deponering. Den minst ambitiösa varianten innebär att det räcker med att den producerade förnybara energin motsvarar fastighetsdriftens energiförbrukning. Definitionerna tar sin utgångspunkt i en kontorsbyggnad där all levererad och exporterad energi består av elektricitet. ZEB har föreslagit fyra olika definitioner av nollenergibyggnader. Kolumnen till vänster visar olika utsläppskällor, medan de övriga fyra visar hur mycket förnybar elektricitet byggnaden måste kunna producera för att uppfylla de olika ambitionsnivåerna. Källa ZEB/Tor Helge Dokka m.fl., artikel presenterad på Passivhus Norden

8 TEMA CO2-VÄRMEPUMP TEXT: HILDE KARI NYLUND TEMA CO2-VÄRMEPUMP Ett av de stora problemen med CO 2 -tekniken var länge att hitta tillräckligt stora komponenter, men det har blivit bättre med tiden. Yves Ladam, utvecklingschef på Kuldeteknisk AS. Foto: istock. Vi klarar i princip att få ut 125 kw av de största, säger Yves. I anläggningen på universitetssjukhuset UNN krävdes det därför tre parallella växlare, vilket försvårade monteringen en del. Man måste ta det lite försiktigt med gaskylare, för det uppstår stora termiska spänningar. Det har hänt att växlare rasat samman, säger Yves. Centralt ackumulatorsystem. Eftersom varmvattenbehovet vid sjukhuset är stort och varierar mycket under dygnet måste värmepumpen ha stor kapacitet för ackumulering. Vi har ett system med sex tankar på 5 m 3. För att minimera värmeförlusterna mellan varma och kalla skikt har vi valt relativt smala tankar och flera i serie, förklarar Yves Ladam. Orsaken till detta är utmaningen med det som brukar kallas termoklin: när vattnet stått still i tanken en tid bildas det ett skikt med en temperatur på mellan 30 och 40 grader. Det här är mycket problematiskt, eftersom det är för kallt för patienterna och för varmt för värmepumpen. Om ackumulatorsystemet är överdimensionerat är det risk att det här oönskade skiktet bildas över tid, säger Yves. Gynnar driftsäkerheten. I facklitteraturen har det skrivits många sidor om vilka tryckförhållanden som ger bästa möjliga drift för CO 2 -värmepumpar. Högre tryck ger bättre vattenflöde, men ett högre tryck ställer också krav på större kompressorkraft. I praktiken visar det sig att det här nog inte är så viktigt, säger Yves. Sambandet mellan tryck och COP ser ut på ett sådant sätt att det är svårt att tala om en optimal punkt (se kurva). Därför är det inte så relevant att fokusera på den optimala punkten, menar han. Det är bättre att ha ett lite för högt tryck och vara på den säkra sidan. Elkostnaden blir då lite högre, men man får en jämnare COP utan drastiska effektfall. Vi har inte infört några avancerade rutiner, men vi prioriterar driftsäkerheten och kör med ett konstant tryck, förklarar Yves. Detaljerna som avgör. Ett av UNN:s krav inför sjukhusprojektet var att en CO 2 -värmepump skulle användas. Tiden var helt enkelt mogen. För vår del handlade det om att bygga en lite större CO 2 -värmepump, men i sak var det ingen större skillnad från butikskylning (i synnerhet styrningen) och det vi gör med mindre anläggningar, säger Yves Ladam, och preciserar att tekniken i sig är inne i en mogen fas. Men många gånger är det detaljerna som gör ett projekt bra, till exempel samspelet mellan värmepumpen och ackumuleringssystemet. Allt ska hänga ihop. Då blir systemen ganska enkla och investeringen betalar sig enligt planerna, säger Yves. Norges största CO 2 -värmepump Värmepumpsanläggningen har en kapacitet på 350 kw och ska försörja hela sjukhuset med varmvatten. Det handlar om rätt häftiga mängder vatten, liter per dygn, säger Yves Ladam, utvecklingschef på Kuldeteknisk AS. En av de stora fördelarna med CO 2 -värmepumpar är att de har en hög effektfaktor (COP) och klarar stora temperaturhöjningar. Det betyder att de kan producera 70-gradigt varmvatten direkt, utan eftervärmning. Men det inkommande vattnet måste ha en låg temperatur för att en bra värmeeffekt ska uppnås, tillägger Yves. CO 2 -värmepumpar för tappvatten bygger numera på en beprövad och mogen teknik, menar han. Vi behöver bara skala upp lösningarna på rätt sätt, fortsätter Yves. Värme från kylanläggningen. Tidigare har Kuldeteknisk AS levererat flera mindre anläggningar (med en kapacitet på kw), bland annat en anläggning på 3 x 100 kw som försörjer 819 lägenheter i bostadsrättsföreningen Tveita i Oslo med varmvatten. Tveita-projektet tar vara på värmen i ventilationssystemets frånluft och uppnår en effektfaktor på över 4,3. I fallet UNN blir den lite lägre, men hamnar ändå på omkring 4. Vi får värmen på ett lite annorlunda sätt, nämligen genom att ansluta oss till sjukhusets kylsystem, upplyser Yves. På så sätt tar vi vara på överskottsvärmen från kylanläggningen, som tidigare gick förlorad. Så egentligen gör sjukhuset en dubbel vinst, genom att vi både försörjer det med varmvatten och avlastar kylanläggningen, förklarar Yves. Han berättar att På Universitetssjukhuset i Nordnorge (UNN) har Norges hittills största CO2-värmepump för tappvarmvatten installerats. de haft kapacitetsproblem med kylanläggningen de senaste somrarna. Med den nya värmepumpen får vi både ökad kapacitet och en förbättrad värmeeffekt. Krävande för komponenterna. Trycket i CO 2 -värmepumpar är betydligt högre än i konventionella HFK-värmepumpar; 25 till 40 bar i förångaren och 80 till 110 bar i gaskylarna är vanliga nivåer. Detta påverkar naturligtvis dimensioneringen av komponenterna. Ett av de stora problemen med CO 2 - tekniken var länge att hitta tillräckligt stora komponenter, men det har blivit bättre med tiden. Många leverantörer har gjort stora satsningar på CO 2 -tekniken, berättar Yves. Men det finns fortfarande en del begränsningar kvar, bland annat när det gäller plattvärmeväxlarna. Transkritisk process CO 2 -värmepumpar bygger på en så kallad transkritisk process, vilket innebär att arbetsmediet är i överkritiskt område på högtryckssidan och i underkritiskt område på lågtryckssidan. De här pumparna drar nytta av en mycket viktig egenskap hos CO 2, nämligen att den kritiska temperaturen är mycket lägre än hos andra arbetsmedier, förklarar Yves Ladam, Eftersom den kritiska temperaturen för CO 2 är så låg avges värmen genom gaskylning i stället för kondensering på den varma sidan. utvecklingschef på Kuldeteknisk AS. Vid den kritiska punkten (för temperatur och tryck) går vätska och gas över i en gemensam fas. När trycket passerar den kritiska nivån uppträder CO 2 i en enda fas, oavsett temperatur. CO 2 har en kritisk temperatur på 31,1 C, vilket är lågt. Därför sker ingen kondensering på den varma sidan, utan värmen avges istället genom att gasen svalnar (högtrycks CO 2 -gas kyls ner vid överkritiskt tryck, det vill säga över 73,8 bar). Gasen genomgår ett stort temperaturfall på grund av gaskylaren, som har direkt värmeväxling med vatten. Ju högre tryck, desto mer gaslikt blir mediet. Detta ger en mycket bra COP och ett stort temperaturlyft, förklarar Yves. Sambandet mellan tryck och COP ser ut på ett sådant sätt att det är svårt att tala om en optimal punkt. Källa: Yang

9 TEMA CO2-VÄRMEPUMP TEXT: HILDE KARI NYLUND TEMA CO2-VÄRMEPUMP Hotellen borde stå på kö Världens största på Marstal CO2-värmepumpen hos Marstal Fjernvarme Installerad kapacitet: kw Absorberad värme: kw 16 kompressorer Uttemperatur: 75 C Returtemperatur: 35 C Kylning av saltvatten: 10 K Värmeeffekt (COP): 3,4 Hotellen har ett enormt behov av tappvatten och ofta har de också stora kylrum. De borde stå på kö för att köpa CO 2 -värmepumpar, menar Gert Nielsen på Multiconsult. Energivinsten för hotell med kylanläggning kan bli dubbel, på samma sätt som på universitetssjukhuset i Nordnorge, där man använder överskottsvärmen från kylanläggningen. Det är en smart lösning, konstaterar Gert, som till vardags jobbar på avdelningen för kylteknik och termisk systemanalys och är med i Multiconsults kompetenscenter Best på kulde. Då får du en lysande värmefaktor, med energivinster både på den varma och den kalla sidan. Säljarna behöver bara lägga ihop de två värmeeffektfaktorerna, säger Gert Nielsen med ett leende, och tillägger att de här värmepumpslösningarna kräver plats. Det krävs en beredare med en ganska stor volym. Om värmepumpen ska kunna leverera jämnt måste den vara ganska liten, medan vattenberedaren måste ha en ganska stor volym. Annars får man finna sig i att den startar och stannar då och då, säger han. Illa utnyttjad säljpotential. Även Gert menar att CO 2 -värmepumpar är en teknologi i en mogen fas. I varje fall när det gäller användningsområdet uppvärmning av tappvatten, säger han. Han tycker dock inte att hotellägare med en tydlig miljöprofil som Petter Stordalen satsat tillräckligt på denna teknik. Det är bra för miljöprofilen och inte minst för plånboken, betonar Gert Nielsen. Är branschen tillräckligt bra för att sälja in goda lösningar som denna? Inte på det hela taget! Ingenjörerna har för lite säljmentalitet. Det är knappast någon tvekan om att Petter Stordalen ibland måste ha köpt in rådgivningstjänster. De rådgivare som inte lyft fram de här lösningarna har inte gjort sitt jobb ordentligt, menar Gert. Hotellen är inte de enda som har ett stort behov av tappvarmvatten. För simhallar och äventyrsbad gäller till exempel samma sak. De har dessutom behov av avfuktning, som sker i form av kylning. Här ser vi återigen ett behov av både värme och avkylning, och i denna typ av fall borde CO 2 -värmepumpar vara ett självklart val, menar Gert. Retur under 25 C. Allt talar för att branschen kan klara att sälja in CO 2 - värmepumpar, men Gert betonar att de inte kan användas till vad som helst. Det finns fall där de har enorma fördelar och fall där det är tveksamt eller rentav olämpligt att använda dem, säger Gert. Ett exempel på det sistnämnda är att använda CO 2 -värmepumpar till en radiatoranläggning (detta misstag begicks tidigare i flera norska anläggningar). CO 2 -värmepumpar är en mogen teknologi, menar Gert Nielsen på Multiconsult. I varje fall när det gäller användningsområdet uppvärmning av tappvatten. Resultatet blir katastrofalt, för du får inte den retur som behövs. Helst bör returvattnet vara under 25 C varmt för att värmeeffekten ska hamna på en godkänd nivå, konstaterar han. Vanlig i Danmark. Gert, som ursprungligen är från Danmark, berättar att CO 2 - värmepumpar är mycket vanligare där än i Norge. Från år 2007 har det inte varit tillåtet att använda artificiella kylmedier i mängder större än 10 kg. Mindre än 10 kg med R134a ger en maskin på 25 till 30 kw. Därför måste de stora anläggningarna gå över till något annat. Det är nog just det här förbudet som gjort Danmark till ett världsledande land på området naturliga kylmedier, tror Gert Nielsen. Så även om tekniken uppfunnits i Norge så har många andra länder varit snabbare på att ta den i bruk. Norrmän är som regel mycket duktiga på att uppfinna saker, men som marknadskommunikatörer är de inte mycket att hurra för, säger Gert. Advansor har installerat en CO2-värmepump på 1,5 MW hos Marstal Fjernvarme. Så vitt vi vet är detta världens största CO2-värmepump, säger Jens Kallesøe, säljchef Norden. Pumpen installerades 2011 och fick stöd från FP7, EU:s sjunde ramprogram. Detta är en del av projektet Sunstore 4, där målet är hundra procent förnybar fjärrvärme. Anläggningen består av en enstegs transkritisk CO 2 -värmepump som levererar vatten med en temperatur på upp till 80 grader för fjärrvärmen, säger Jens Kallesøe, säljchef Norden på Advansor. Värmepumpens främsta funktion är att höja temperaturen på returvattnet i fjärrvärmeanläggningen och samtidigt kyla ner ett gigantiskt säsongsvärmelager på m 3 som är nedgrävt i marken. Marstal Fjernvarme har en stor solpanelspark på ca m 2. Med solenergin värms lagret upp till omkring 25 grader. Värmepumpens kyldel hämtar värme från lagret och levererar varmvatten direkt till fjärrvärmenätet, förklarar Jens Kallesøe. Garanterad retur. Han poängterar att det är svårt att uppnå en tillräcklig kylning av returvattnet från fjärrvärmeanläggningen, men med Marstal garanteras en returtemperatur på 35 C. Då kan vi producera värme med en rimlig effektfaktor (COP), konstaterar Jens. CO 2 -värmepumpen har 16 kompressorer med en värme-kapacitet på nästan 100 kw var. Den förväntade årliga energiproduktionen är MWh, vilket utgör omkring 4 procent av fjärrvärmeanläggningens totala energiproduktion. Liten marknadstillväxt. Advansor har levererat fem CO 2 -värmepumpar efter Marstal, men ingen i samma storleksordning. Det har varit fråga om en installerad effekt på kw. Vi får ofta förfrågningar där kunderna efterlyser naturliga köldmedier, men vi ser inte samma tillväxt inom värmesegmentet som inom kylning, säger Jens. Samtidigt har den tekniska utvecklingen av CO 2 -lösningar varit intensiv. Det kommer nya kompressorer som är nästan dubbelt så stora som de vi använde i Marstalprojektet, berättar han. Advansor har levererat de flesta av sina CO 2 -värmepumpar till industriföretag av olika slag, bland annat en producent av såser. De har både ett behov av kylning och uppvärmning, poängterar Jens. Marstal Fjernvarme Efter Sunstore 4-projektet består fjärrvärmeanläggningen av: m 2 solpanelspark 18,3 MW biooljepanna m 3 värmelager i damm m 3 lagertank i stål 4,0 MW flispanna inkluderar en termisk oljepanna till ORC-enhet. Värmeleverans 3,25 MW 750 kw el med ORC-teknik (Organic Rankine Cycle), där en turbin producerar elektricitet som utvinns från energin i den gas som produceras i biomassapannan 1,5 MW (termisk) CO 2 driver värmepumpen Källa: och Källa: Jørn Stene och Tore Hjerkinn, Norsk VVS utgåva 10, 2008 Värmeeffekt När temperaturen på det ingående mediet i gaskylaren ökar, sjunker COP förhållandevis snabbt i CO 2 -värmepumpar. Detta beror på att avkylningen av CO 2 -gasen inte blir lika stark, vilket försämrar värmeprestandan. Med CO 2 -värmepumpar är det därför extra viktigt att varmvattensystemet utformas och driftas på ett sätt som gör att temperaturen på det ingående vattnet till gaskylaren är så lågt som möjligt under alla driftsförhållanden. Norskutvecklad teknik Tekniken bakom CO 2 -värmepumparna har utvecklats av Sintef Energiforskning. Patent har licensierats till japanska tillverkare som lanserade de första produkterna år Vid det här laget har det sålts över en miljon anläggningar i Japan. De flesta av dem har en värmeprestanda på mellan 4,5 och 6 kw. Marstal Fjernvarme producerar huvudsakligen värme från solpaneler (55 %) och flisbränning (40 %). CO2-värmepumpen står för 4 % av värmen. Den är dock viktig för flexibiliteten i anläggningen. Världens största CO2-värmepump är utrustad med 16 kolvkompressorer, var och en med en kapacitet på nästan 100 kw. Foto: sunstore4.eu 16 17

10 PROJEKT - GUNNAR KARLSEN SVERIGE AB TEXT: HILDE KARI NYLUND ILLUSTRATIONER: LINDFORS ARKITEKTER PROJEKT - GUNNAR KARLSEN SVERIGE AB Renovering till guldstandard Avdelningschefen Peter Hidenbäck (till vänster) och projektledaren Kenth Karlsson på Gunnar Karlsen Sverige. Med kafé, utställning och möteslokaler kommer det nya stadshuset att bidra till folklivet i Kungälvs centrum. Byggnadskomplexet som tidigare gått under namnet Nämndhuset ligger mitt i Kungälvs centrum. Det består av tre huskroppar som är sammanbundna av gångbroar och gemensamma trapphus. Byggnaderna uppfördes 1974, 1975 och De två äldsta byggnaderna har under de senaste åren varit riktiga problembarn enligt kommunen och stängdes till slut av Arbetsmiljöverket eftersom de ansågs vara olämpliga som arbetsplats. De har nu strippats ända ner till stommen inför en total ombyggnad. Det tredje huset ska moderniseras och dessutom kommer en ny entréhall att byggas. Gunnar Karlsen Sverige har entreprenadavtal för ventilationen, och även automation, som kommer att läggas ut på en underentreprenör. Certifieringen Miljöbyggnad Guld innebär bland annat att alla material vi använder måste vara godkända i miljödatabasen SundaHus, upplyser Peter Hidenbäck, avdelningschef på Gunnar Karlsen Sveriges avdelning i Göteborg. Höga energikrav. Guld är den högsta klassificeringen i certifieringssystemet Miljöbyggnad, som omfattar 16 olika bedömningskriterier inom områdena energi, innemiljö och material. (Se faktaruta sid 20). Energikraven är ganska höga totalt sett och vi måste leverera noggranna energiberäkningar till beställaren, berättar Peter. För uppnå guldcertifieringen får energianvändningen i fastigheterna inte överstiga 65 procent av de nivåer som anges i de svenska byggreglerna (BBR). Den faktiska energianvändningen ska dokumenteras när byggnaderna tas i bruk (se faktaruta). Det är första gången Peter Hidenbäck arbetar med ett projekt där just det här certifieringssystemet används. Jag tycker det är inspirerande och roligt, säger han. Projektledaren Kenth Karlsson instämmer. Här måste vi tänka miljö i varje detalj. Att hitta alla godkännandekrav i databaserna är naturligtvis tidskrävande, men det är inspirerande att jobba på det här sättet, tycker han. Aktiviteter på entréplan. Projektet omfattar ombyggnation av ca 9000 m 2 och en tillbyggnad på 1000 m 2. Enligt kommunen jobbade 266 personer i kommunhuset tidigare medan det nya stadshuset kommer att ha plats för 460 arbetsplatser. Det här alternativet är det lämpligaste ur ekonomisk och funktionell synvinkel, skriver projektledaren Stephan Ekstedt i ett nyhetsbrev. Servicen till medborgarna kommer också att bli effektivare genom att fler funktioner och kommuntjänstemän samlas på en plats i moderna lokaler, som är bättre anpassade till verksamheten än idag. På entréplanet byggs en överglasad ljusgård med kaffebar, matsal, medborgarservice och en samlingssal. Det nya stadshuset kommer att invigas våren Montering pågår för fullt och projektarbetet sker parallellt. Första etappen av projektet ska vara färdigt i november i år, säger Kenth Karlsson. Bortsett från de stränga energikraven är själva ventilationsentreprenaden standard, med olika värden för konstant kanaltryck och luftmängd (CAV och VAV) för olika lokaler. Certifiering blir allt vanligare. I Sverige används flera olika certifieringssystem förutom Miljöbyggnad: t.ex. LEED, Breeam SE och GreenBuilding som alla hanteras av Sweden Green Building Council. I vår region är det Miljöbyggnad som gäller. Medan GreenBuilding bara handlar om energidelen, omfattar Miljöbyggnad energi, innemiljö och byggmaterial, säger Peter Hidenbäck. Gunnar Karlsen Sveriges upplever att miljöcertifiering blir allt vanligare. Det här kommer mer och mer, så det är bra att få erfarenhet från ett projekt, poängterar Kenth Karlsson. Tuve Bygg AB är totalentreprenör for projektet. Totalkostnaden är 179 miljoner kronor, varav Gunnar Karlsen Sveriges entreprenad utgör knappt 14 miljoner. Det nedslitna kommunhuset i Kungälv förvandlas nu till ett modernt stadshus med certifieringen Miljöbyggnad Guld. Miljökraven är inspirerande, säger Peter Hidenbäck på Gunnar Karlsen Sverige. De två äldsta byggnaderna strippades ända in på betongen och sanerades från alla miljöfarliga ämnen innan ombyggnationen påbörjades

11 PROJEKT - GUNNAR KARLSEN SVERIGE AB TEXT: HILDE KARI NYLUND ILLUSTRATIONER: AL2BOLIG PROJEKT - GK DANMARK FAKTA: Max 48 kwh/m 2 per år Energianvändningen i byggnaden får inte överstiga 48 kwh/m 2 per år för fastighetsenergi, och energi- och resurssnål teknik måste användas. Mätutrustning måste installeras för att verifiera energiförbrukningen i varje byggnadsdel enligt följande: elförbrukning kylanläggning energiförbrukning för alla uppvärmningssystem, inklusive fjärrvärme energiförbrukning för uppvärmning av tappvatten energiförbrukning för de olika ventilationsaggregaten Mätningar och beräkningar ska utföras och rapporteras till beställaren varje år under garantiperioden. Alla system och komponenter ska väljas med livscykelkostnaden som utgångspunkt. KÄLLA: Ramavtal för VVS-totalentreprenad. Miljöbyggnad I certifieringssystemet Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. Certifieringen omfattar 16 kontrollpunkter inom områdena energi, inomhusmiljö och material. Systemet används för bedömning av både befintliga och nyproducerade byggnader. För nya byggnader ska resultatet verifieras efter två år. Det är värdefullt då det sätter press på leverantörerna att leva upp till löftena i bygghandlingarna, poängterar Sweden Green Building Council (SGBC) på sin hemsida. Föreningen har tillhandahållit certifieringen Miljöbyggnad sedan 2011 och ansvarar även för certifieringssystemen Breeam SE och GreenBuilding i Sverige. Hittills har 138 svenska byggnader certifierats enligt Miljöbyggnad (senast uppdaterat 21 feb). Systemet använder fyra nivåer för bedömning: Klassad betyder att kraven inte uppfylls. Brons motsvarar i stort sett myndighetskraven, bland annat Boverkets byggregler, men innehåller även andra krav. För silvercertifieringen ställs högre krav. För att en byggnad ska få betyget Guld ska lösningar och teknik hålla en hög kvalitet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vad gäller energibehovet måste en byggnad uppfylla BBR-kraven för att få betyget brons. En silverbyggnad får max ha 75 % av det energibehov som anges i BBR och för en guldbyggnad gäller 65 %. Ett annat exempel är solvärmelasten: Här är maxvärdet 38 W/m2 för brons, 29 W/m 2 för silver och 18 W/m 2 för guld. Miljöbyggnads bedömningskriterier Fyra för energi 1. Energianvändning 2. Värmeeffektbehov 3. Solvärmelast 4. Energislag Nio för innemiljön 5. Ljudmiljö 6. Radon 7. Ventilationsstandard 8. Kvävedioxid 9. Fuktsäkerhet 10. Termiskt klimat vinter 11. Termiskt klimat sommar 12. Dagsljus 13. Legionella Tre för material 14. Dokumentation av byggvaror 15. Utfasning av farliga ämnen 16. Sanering av farliga ämnen KÄLLA: Ett rejält lyft för hyresgästerna Husen är byggda mellan 1960 och 1976 och nu väntar en omfattande renovering och modernisering. Cirka kvadratmeter fasader ska renoveras med nya fasadskivor och fönster. Dessutom kommer alla lägenheter att få nya kök och badrum. Vi ska leverera decentraliserad ventilation till 838 lägenheter, berättar Kasper Stjernegaard, projektchef på GK:s avdelning i Aarhus. Ett krav från bygg-herren var att en energianalys genomfördes för att fastställa vilken lösning som var mest kostnadseffektiv: en central eller decentraliserad anläggning. Totalentreprenören Enemærke & Petersens rådgivare Rambøll genomförde analysen som visade att en decentraliserad 838 lägenheter i de 34 trevåningshusen i bostadsområdet Langkærparken i Århus ska renoveras och får nya fasader, kök, badrum och andra installationer. GK levererar ventilationen. anläggning med lågt SFP-värde skulle bli mest lönsam. Det innebär att varje lägenhet i bostadsområdet kommer att utrustas med ett eget ventilationsaggregat. Aggregatet installeras i köket, där kravet på max 30 db bullernivå innebär en extra utmaning. Därför har vi tillsammans med leverantören Dantherm tagit fram ett u 20 21

12 PROJEKT - GK DANMARK PROJEKT - GK DANMARK aggregat med pålimmad ljudisolering, förklarar Kasper Stjernegaard. Det här visade sig bli en omfattande process där man vid flera tillfällen monterade aggregatet och uppmätte ljudnivån på plats. Till slut kom vi fram till en lösning som tillgodoser kraven på både ljudnivå och placering, säger Kasper Stjernegaard. Hyresgästerna bor kvar. Att byggtiden blir så kort som möjligt är naturligtvis mycket viktigt när befintliga bostäder ska renoveras, och det var också en faktor som byggherren lade särskild vikt vid. Det kommer att bo människor i alla lägenheter under hela projektet, med undantag för de fyra hus som kommer att byggas om till seniorboenden, upplyser Kasper Stjernegaard. Arbetet kommer att ta cirka 6 veckor per lägenhet. GK har anställt en ny projektledare, Eik Petersen, som har specialkompetens inom byggledning och bygglogistik. Erik har fortfarande lite kvar att lära sig om ventilationsteknik men han är duktig på logistik, vilket är mycket viktigt, säger Kasper Stjernegaard. För att få bra priser har GK beställt stora volymer av de komponenter som kommer att behövas under projektet. Det blir en stor uppgift att se till att vi har rätt material på plats till montörerna varje gång vi börjar med en ny portuppgång, poängterar Kasper Stjernegaard. Viktig satsning. Enemærke & Petersen är totalentreprenör för projektet och samarbetar med arkitekterna Nova5 och Arkitema. Rambøll är rådgivande ingenjörer. Totalentreprenadavtalet är på ca 370 miljoner danska kronor, varav GK:s del är drygt 23 miljoner. Det är alltid spännande att vara med i stora projekt, säger Kasper Stjernegaard. Det finns ett stort intresse för att renovera flerfamiljsbostäder i Danmark. Mängder av bostadshus från sextiotalet behöver renoveras. Bara i Aarhus pågår flera liknande projekt, så marknadspotentialen är utmärkt, säger Kasper Stjernegaard. FAKTA: Ny fasad på tre dagar På framsidan ska den befintliga fasaden, lägenhet för lägenhet, ersättas med prefabricerade kassetter som är en våning höga. Enligt planen ska fasadbytet ta tre dagar per lägenhet. Kassetterna blir desamma för alla hus, men i det vinnande förslaget är fasadskivorna av tre olika material: grafitfärgad skiffer, glas med vitbehandlad baksida och patinerad grå zink. Färdiglackerade aluminiumprofiler täcker alla öppningar och avslutningar. Kassetterna tillverkas under kontrollerade förhållanden på en fabrik i närheten. Totalt sett är det här en bra lösning som är snabb att montera och ger en lufttät fasad och ett förbättrat brandskydd mellan bostäderna, sammanfattar den kommitté som har bedömt de olika anbuden. Även badrummen ska renoveras och får 75 mm tjockare väggar i lättbetong med inbyggda kanaler för installationer. Den totala arbetstiden blir 6 veckor per lägenhet/hus. Källa: Juryns bedömning av förslagen för Langærparken, Byggherren ville att bostadsområdet skulle delas upp i flera kvarter med olika material i husfasaderna för att variera uttrycket. Prefabricerade 60-talshus I början av sextiotalet tog de danska bostadsmyndigheterna fram ett program för att stödja nybyggnation av prefabricerade hus (modulhus). Målet var att bygga billiga lägenheter genom att använda standardiserade byggelement. Med statliga garantier i ryggen utvecklade byggbolagen byggsystem och byggelement i betong. Dessa bostäder är vanligtvis blockhus med tre eller flera våningar, ofta samlade i större bostadsområden med flera hundra lägenheter. Det så kallade montagecirkulæret från 1960 garanterade en minimiproduktion på 7500 lägenheter under fyra år, fördelat på några få större byggprojekt: Ballerupplanen, Sydjyllandsplanen, Gladsaxeplanen och Albertslund Syd. Langærparken är en del av Sydjyllandsplanen, som totalt består av lägenheter som var inflyttningsklara Källa: www. bygningskultur2015.dk Bättre, snabbare och billigare Bakgrunden till renoveringen av Langkærparken är utvecklingsprojektet Bättre, snabbare och billigare energifasadrenovering och framtidssäkring av flerfamiljsbostäder uppförda Sju statliga fastighetsbolag i Mitt-Jylland står bakom projektet och representeras av AL2bolig. Målet är att påskynda och tvinga fram innovation för att komma till rätta med de extremt stora renoveringsbehov som bostadssektorn har att brottas med under de närmaste åren. Fastighetsbolagen gjorde en gemensam anbudsförfrågan som resulterade i ramavtal med tre totalentreprenörer. Renoveringen av Langkærparken är det första samarbetsprojektet mellan dessa tre entreprenörer. Källa: Gemensam teknisk plattform Det vinnande förslaget har fått beröm för hur man lyckats förena arkitekturen och energilösningen. Energilösningarna är närmast omärkligt integrerade i arkitekturen, och stora ansträngningar har gjorts för att få ett bra dagsljus och en låg energianvändning, står det i juryns bedömning. Rolf Kjær, arkitekt och konstnärlig ledare på Arkitema tycker att projektet utgör ett bra underlag som kan användas i kommande projekt. Den överordnade principen är att vi har utvecklat en gemensam teknisk plattform som kan användas på olika sätt i hus efter hus och i projekt efter projekt, skriver han i ett pressmeddelande. Med andra ord kan samma tekniker och rutiner användas gång på gång samtidigt som det arkitektoniska uttrycket kan varieras. Den här plattformen säkrar en bra totalekonomi, en hållbar arkitektur och att renoveringsarbetet orsakar minimalt med störningar för de boende, säger Rolf Kjær. Entreprenör med egen fabrik Enemærke & Petersen AS har satsat stort på systemlösningar för renovering av betongmodulhus från sextio- och sjuttiotalet. Att modernisera eller renovera klimatskalet på den här typen av hus handlar ofta om processer som upprepas gång på gång och att ersätta byggdelar som är identiska i många hus. Därför bestämde totalentreprenören sig för att industrialisera processen och grundade en egen byggfabrik år

13 TTS/TOTALTEKNISK SERVICE TEXT & FOTO: HILDE KARI NYLUND TTS/TOTALTEKNISK SERVICE Min byggnad Visst är det min byggnad, säger servicetekniker Flemming Dahl om kontorsbyggnaden som inrymmer det norska Arbeids- og velferdsdirektoratet. Helt klart, instämmer Lars Erik Hauge som arbetar hos fastighetsägaren, Sannergaten 2 AS. Det är skoj med ett ansvarsfullt jobb och att bli värdesatt på ett nytt sätt. Servicetekniker Flemming Dahl. Flemming brukar börja sin arbetsdag med att gå en runda genom alla våningar i fastigheten och kontrollera att allt är i sin ordning. Då passar jag på att titta till teknikrummen och kontrollera att inga varningssignaler ljuder och att allt fungerar i mötesrummen. Om jag upptäcker fula märken i en vägg är det till exempel bara att gå och ringa målaren, säger Dahl. Och om det är för mycket papper vid entrén tar han hand om det också, trots att det egentligen inte faller under hans ansvar. Det gäller att vara serviceinriktad om man vill kunna göra det här jobbet bra. Och om du inte känner att fastigheten är din, kan du inte jobba med totalteknisk service, menar han. Att han känner fastigheten som sin är helt rätt. Jag har sagt till honom att det är han som håller i trådarna här, säger Hauge. Viktigt med FDV-webb. Flemming drar sig heller inte för att fälla humoristiska kommentarer om någon spiller kaffe utan att torka upp efter sig. Det är ytterst viktigt att de små detaljerna i en fastighet fungerar och sköts. Jag har lärt mig mycket om detta av Lars Erik Hauge. Det handlar om saker som en vanlig servicetekniker inte tänker på, poängterar Dahl. Han skiftar mellan att jobba två veckor i NAV-byggnaden och två veckor som vanlig servicetekniker inom GK, och han har varit med sedan GK fick kontraktet på totalteknisk service (TTS) för fastigheten Arbetsuppgifterna organiseras främst via FDV-webben. Där schemaläggs både de dagliga och de veckovisa uppgifterna, och det är mycket som ska hinnas med, säger Dahl. Varje torsdag måste till exempel all led- och nödbelysning kontrolleras. Det brukar innebära att han måste byta sexsju glödlampor per gång, om inte fler. Ligga steget före. En annan arbetsuppgift är att gå igenom luftbehandlingsanläggningen. Här gäller det både att lyssna och titta efter. När jag har lite extra tid kontrollmäter jag lufttrycket för att se om det är jämnt. Om jag hör ett pipande ljud, skruvar jag åt motorer och andra delar, förklarar han, och betonar att den här typen av åtgärder är nödvändiga för att undvika akuta stopp. Därför är det en fördel att ha en tekniker med systemförståelse, som kan agera proaktivt. Ventilationen står för en stor del av driftskostnaderna i kontorsbyggnader, säger Flemming. Han får fullt medhåll från Ine Andresen, som är projektledare på GK. u 24 25

14 TTS/TOTALTEKNISK SERVICE TTS/TOTALTEKNISK SERVICE Det gäller att ge bra service både till hyrestagaren och värden, ge snabb återkoppling och agera förebyggande. Man har enormt mycket att vinna på att ligga steget före, understryker hon. Mycket ansvar. Inom ramen för TTSavtalet ansvarar vi också för att köpa in nödvändiga tjänster från underleverantörer; allt från gräsklippning och pappersmakulering till nödaggregat och brandsäkerhetslösningar. GK är hyresgästens kontaktperson inför alla underleverantörer. Det är ett stort ansvar, men det är roligt också. Att gå från servicetekniker till TTS är ett stort kliv. Här kan allt hända och du vet aldrig hur din arbetsdag blir, säger Dahl. Problem med rör, vattenläckor, inbrott, krossade fönsterrutor eller knarkare som slår sig ner på gräset utanför och det är bara några exempel på vad som kan hända. Vissa dagar kan jag få upp till 20 samtal med olika ärenden och felanmälningar. Men det är väldigt spännande att jobba med TTS, eftersom man får använda huvudet på ett helt annat sätt än tidigare, säger Dahl. Man måste till exempel tänka mycket mer långsiktigt när det gäller energifrågor; allt kan inte bytas ut under samma år. Det är hyresgästen som betalar för driften och i princip är det därmed också denne som ska stå för energiåtgärderna. På fastighetsägarens sida. Ine Andresen har ansvar för ekonomin och administrationen, däribland inköp/investeringar och allt sådant som rör de gemensamma kostnaderna. Vår uppgift är att hålla de här kostnaderna nere, understryker Andresen, som håller regelbundna möten med hyrestagaren om de gemensamma kostnaderna. Enligt avtalet är det också vårt ansvar att köpa in sådana tjänster som krävs för den dagliga driften, exempelvis elektriska arbeten eller måleriarbeten. Här är det viktigt att hitta företag som kan sin sak och kan sörja för att arbetet utförs i enlighet med det som står i avtalet, förklarar Dahl. Och det är ingen självklarhet att GK får de uppdrag som inte omfattas av TTSavtalet, t.ex. vissa typer av energiåtgärder. Vi måste även hämta in offerter från andra och jämföra. Tanken är att vi ska spara pengar både åt hyresvärden och hyresgästen, samtidigt som vi behåller vår egen lönsamhet. Därför försöker vi också pressa GKs priser, säger Andresen. Det är en viktig balansgång. Det är ett givande och ett tagande, och vi kan inte bara fokusera på GK, understryker Dahl. Kommunikation är A och O. Att vara kund å både fastighetsägarens och hyresgästens vägnar är väldigt lärorikt, både i egenskap av beställare och i kontakten med underleverantörerna. När vi är ute på serviceuppdrag är det väldigt viktigt att informera kunden om att vi är där, och ge återkoppling. Den som kommer oanmäld är man inte nöjd med, slår Dahl fast. Det gäller också de som inte dyker upp på avtalad tid. Fakturor som inte specificerar vilken typ av arbete som utförts är en annan sak han som kund inte är nöjd med. I den här typen av projekt arbetar vi mycket närmare kunden och ser till exempel hur viktigt det är med snabb responstid, poängterar Andresen. Och bägge understryker att de lärt sig mycket av både fastighetsägaren och hyresgästen. Vi står egentligen mitt emellan dem och måste se till att båda blir nöjda. Då är det otroligt viktigt att ha en bra kommunikation, menar Andresen. Det visar att vi litar på varandra. När man gjort en bra beräkning och tilliten finns där, är de villiga att lyssna på vad man har att säga, menar Dahl. Det är härligt att ha två servicetekniker som kan sin fastighet, säger Ine Andresen, projektledare. Teknikerna jobbar två veckor i taget i fastigheten. TTS-avtalet innebär att vi ansvarar för att köpa in nödvändiga tjänster från underleverantörer; allt från gräsklippning till pappersmakulering och se till att tjänsterna levereras. Man måste finnas där hela vägen och göra det lilla extra om man ska lyckas med TTS, menar Flemming Dahl. Full kontroll på inomhusklimatet Den här typen av avtal ger god kontroll över det som är viktigast i fastigheter som denna: ventilation och inomhusklimat, säger Lars Erik Hauge, medarbetare hos fastighetsägaren Sannergaten 2 AS. TTS-avtalet ger trygghet eftersom inomhusklimatet fungerar optimalt hela tiden. Lars Erik Hauge, Sannergaten 2 AS. Att ha personal med kompetens inom det tekniska på plats i fastigheten är en klar fördel, särskilt vad gäller ventilation och kylning, som är speciellt viktiga områden. GK har mycket bra kontroll på inomhusklimatet här. Avtalet sörjer för att det tas ett helhetsansvar, vilket är mycket viktigt, fastslår Hauge. Finns det något dåligt med ett sådant avtal? Det är utmanande för GK att skilja mellan att förvalta egendom och att sälja för GK, men vi märker att de själva är på det klara över detta, säger Hauge. Han tillägger att merförsäljning kan resultera i höga gemensamma kostnader. Måste vara konkurrenskraftiga. Som en del av det totaltekniska serviceavtalet (TTS) föreslår GK även åtgärder för att spara energi. När de räknar fram sina priser vet de att de måste vara konkurrenskraftiga, understryker Lars Erik. I hyreskontraktet specificeras vem som ska betala för åtgärderna. Hyresvärden ska stå för eventuella byten/utfasningar, medan hyresgästen ansvarar för det löpande underhållet och de energirelaterade åtgärder de vill genomföra. GK hanterar detta åt båda parter. Ibland delar vi på kostnaderna, eftersom vi vill att hyresgästen ska trivas, säger Hauge. Från fastighetsägarens sida är det också viktigt att alla krav på brandsäkerhet uppfylls, och säkerställa att inte underhållet släpar efter. I GKs TTS-avtal ingår också löpande underhåll av fastigheten. Detta utförs i enlighet med hyreskontraktet och hyresvärden står för dessa kostnader. Personberoende. TTS-avtalet hade varit i kraft i ca ett halvår när den nuvarande ägaren köpte fastigheten i slutet av Sannergaten 2 AS valde att låta avtalet med GK löpa vidare. För oss handlar det om vad som blir enklast och bäst för hyresgästen. När vi köper en fastighet väljer vi oftast att fortsätta med den förvaltare/driftspersonal som sköter fastigheten sedan tidigare. Meningen är att ägarbytet ska medföra så små förändringar som möjligt i det dagliga för hyresgästen, säger Hauge. Han beskriver starten på TTS-avtalet som en inte helt problemfri period eftersom GK inte hade erfarenhet av denna typ av jobb, men han konstaterar också att allt fungerar bra nu. Avtalet är på det stora hela mycket bra, men som allt annat är detta naturligtvis personberoende. Man måste ha rätt sorts personer, som verkligen brinner för att utföra uppdrag av den här typen. Då blir det riktigt bra, avslutar Hauge

15 GK PROJEKT - DIGIPLEX DATACENTER TEXT: HILDE KARI NYLUND GK PROJEKT - DIGIPLEX DATACENTER Luftkylda serverhallar Frikyla med utomhusluft ska göra Digiplex serverhall i norska Fetsund till ett av de mest energieffektiva och miljövänliga i världen. GK står för installationen av kylningssystemet. I den första fasen av projektet i Fetsund ska två trevåningsbyggnader byggas, var och en med plats för servrar. Totalt kommer serverhallen att vara m2 stor, med en netto serveryta ( white space ) på m2. Ytan fördelas på 2 x 3 våningsplan med 700 m2 serverutrymme var. Rummen har en takhöjd på 6 meter och kylningsbehovet är 2 kw/m2. Digiplex har valt en lösning som använder sig av uteluft för kylningen. Detta kan ge upp till 25 % effektivare energiförbrukning jämfört med lösningar utan frikyla, säger Byrne Murphy, styrelseordförande i Digiplex Group of Companies. Han presenterade projektet under City-konferensen En högteknologisk bunker Det fascinerande med byggnaden är att den är något av en högteknologisk bunker, fylld med känslig information, säger Maja Sipus, som är arkitekt på MAD och har formgivit datacentret. Hon betonar också att byggkostnaderna bara utgör en dryg fjärdedel av projektets totalkostnad, eftersom de tekniska installationerna och reservlösningarna måste vara extremt robusta och redundanta. Enligt Maja har projektet inneburit ett stort kompetenslyft för MAD, särskilt med tanke på att DigiPlex är en internationellt marknadsledande aktör som härmed satt standarden för fortsatta projekt av det här slaget i Norge. Källa: mynewdesk.no. (Illustration: MAD arkitekter) Korsströmsvärmeväxlare. Kylningslösningen bygger på en rad korsströmsvärmeväxlare, där kall utomhusluft kyler ner varmluften från serverhallarna. Varje våningsplan (totalt är det sex serverhallar) får en egen anläggning med ventilationsaggregat och tillhörande växlare. Här växlas kall utomhusluft mot varmluften från serverhallarna. På den varma sidan kan temperaturen nå upp till 42 C. Denna kyls sedan ner till 24 C och återcirkuleras sedan till serverhallen. Tilluften är placerad i golvnivå i ena änden av varje hall, och den uppvärmda frånluften blåses ut via taket i motsatt ände och förs till växlaren. Lösningen kommer att utformas på så sätt att lufthastigheten blir förhållandevis låg, vilket gör att även tryckfallet blir lågt. När utetemperaturen u 28 29

16 GK PROJEKT - DIGIPLEX DATACENTER GK PROJEKT - DIGIPLEX DATACENTER är för hög för att täcka kylningsbehovet används adiabatisk kylning för att sänka lufttemperaturen. Enkelt uttryckt innebär detta att vattendroppar tillförs i uteluften, som sedan förångas. Energin som krävs till förångningen hämtas från luften, som därmed kyls ner. Igång för jämnan. Förutom ett stort kylningsbehov har serverhallarna också andra egenheter, såsom extrema krav när det gäller drifttid. Eller som Byrne Murphy uttryckte det på City-konferensen: Målet är Data centers that never, never ever go down. För att uppnå detta krävs det reservlösningar för elförsörjningen (så kallad UPS, Uninterruptible Power Supply), vatten och kylning. Byggkostnaden blir förstås därefter. Kostnaden för kommersiella kontorsfastigheter brukar ligga på ungefär NOK/m2. Motsvarande kostnad för en serverhall i Oslo-området är ca NOK/m2, förklarar Byrne. Och för att sedan fylla hallen med servrar och utrustning kan du multiplicera byggkostnaden med fyra, konstaterar han. Enligt Byrne finns det flera viktiga fördelar med att investera i datacenter i nordiska länder som Norge. Norge är till exempel en stabil demokrati med en god ekonomi och har högt till tak när det gäller handlingsfrihet. Dessutom har Norge en hög andel förnybar energi i den inhemska elproduktionen och låga energipriser. Efter tio års drift av ett 10 MW datacenter i Norge har vi Digiplex styrelseordförande Byrne Murphy ser stora fördelar med att förlägga datacenter i Norge. (Foto: Hilde Kari Nylund) sparat 83,6 miljoner euro i energikostnader jämfört med om hallen förlagts till Storbritannien, förklarar Byrne. Det motsvarar ca sju miljarder norska kronor. Effektivitet i världsklass. Hur effektivt datacentret använder (elektrisk) energi mäts i PUE (power usage effectiveness). Värdet är förhållandet mellan den totala energiförbrukningen för byggnaden, inklusive kylningssystem, och den energi som går åt till att driva IT-utrustningen. Målet för Fetsund-projektet är ett PUE-värde på 1,1. Enligt en årlig enkätundersökning som Uptime Institute genomfört var det genomsnittliga PUEvärdet 1,65 förra året. (Bygger på egenrapporterade siffror från representanter för 1000 datacenter, huvudsakligen i Nordamerika men även i Europa.) Lösningen med frikyla medför också en lägre installerad elektrisk effekt än vid konventionella kylningslösningar. Och eftersom luftsystemet för servrarna är åtskilt från uteluften, kan serverhallarna hållas täta och driftas med övertryck. På så sätt kan även Digiplex brandsäkerhetslösning tillämpas. DeOx fungerar på så sätt att luften från serverhallen komprimeras, avfuktas och filtreras genom ett molekylärfilter, så att andelen syremolekyler minskar från 21 till 15 procent. Det är tillräckligt med syre för oss människor, men för lite för att bränder ska kunna uppstå. Källor: Ovanligt mycket luft GK ska installera 42 ventilationsaggregat med en sammanlagd kapacitet på ca kubik i datacentret. Det är ovanligt med projekt där det krävs så stor luftkapacitet, säger Arne Dahl, GKs regionchef i Oslo. De två byggnader som datacentret består av är uppdelade i sex avdelningar, en för varje serverhall. Till varje hall behövs det sju aggregat, sex i drift och ett i reserv. Luften från de sex aggregaten kommer först att sugas in i en plenumkammare. Kravet på 100-procentig upptid dygnet runt, året om, gör att det måste installeras många redundanta lösningar i anläggningen, förklarar Arne Dahl. Reservaggregat är ett exempel, men det krävs även extra kablage, nödströmsaggregat, batterireserver och så vidare. Förutom aggregaten och tillhörande lösning ska GK också leverera byggautomation och elinstallationer i samarbete med Totaltek. Det är ett maffigt projekt för oss, konstaterar Arne. Kontraktet som tecknats med Backe-företagen Miljøbygg och Agathon Borgen är på ca 250 miljoner NOK. Färre rörliga delar. Serverracken ska stå direkt på golvet. Kyld luft (24 C) förs in i golvhöjd i ena änden av serverhallen och den varma luften sugs ut uppe vid taket i den andra änden, för att sedan ledas tillbaka till korsströmsvärmeväxlaren. Högst upp på varje serverrack sitter det en hjälpfläkt som blåser upp varmluften till taket. Det är första gången GK installerar en frikylningslösning, men Arne Dahl betonar att lösningen har testats grundligt. Det kommer inte att finnas en droppe köldmedium i anläggningen, och inte heller vattenkretsar, shuntar eller kompressorer. Med färre rörliga delar kommer troligen driften att förenklas, säger Arne. Tuffa tidsramar. Projektet ska genomföras ganska snabbt och Arne Dahl tror att tidsramarna blir den största utmaningen för GK. I princip ska alla våningsplan i byggnaden vara klara i april De första två våningarna ska överlämnas den första december i år, så vi måste verkligen jobba snabbt, säger han. För GKs del menar han att det är spännande att få vara delaktig i ett så speciellt projekt. Om Digiplex lyckas tekniskt och ekonomiskt med detta kan det leda till att vi får en marknad för datacenter i ett land med en idealisk utetemperatur, dvs. Norge, säger Arne, men tillägger att IT-utvecklingen sker i så snabb takt att behoven också kan växla på mycket kort tid. En delegation från GK har besökt Munters fabrik i Belgien. (Foto: GK) Patenterad värmeväxlare Korsvärmeväxlarna (Oasis IEC200) levereras av Munters. Frisk luft passerar genom värmeväxlaren, som består av ett elliptiskt polymerrör. Utsidan av värmeväxlarens rör vätes för att maximera den värmeavvisande ytan vilket bidrar till en effektiv indirekt evaporativ kylning. Kylningen är indirekt eftersom den energi som används för att förånga vattnet utvinns ur uteluften, som därmed kyls ner. På så sätt kan varmluften från serverhallarna kylas ner när den leds genom värmeväxlarens rör. Processen kallas adiabatisk eftersom den utvinner energi från omgivningen för att förånga vattnet. Lösningen kan använda uppsamlat regnvatten i den här processen, vilket gör anläggningen på Fetsund mer miljövänlig. Källa:

17 NÄRVARON I KONTORSBYGGNADER TEXT & FOTO: HILDE KARI NYLUND NÄRVARON I KONTORSBYGGNADER - Inte så farligt att underdimensionera Närvaron i kontorsbyggnader ligger i genomsnitt på 40 procent, visar en norsk studie som omfattade 247 kontorsrum. Det är inte så farligt att dimensionera ner aggregat till en samtidighet på under 1, säger Johan Halvarsson, forskare vid NTNU. Det är inte så farligt att dimensionera aggregaten så att de ligger på gränsen, säger Johan Halvarsson mot bakgrund av de undersökningar han gjort. Som ett led i sin doktorsavhandling vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) kartlade Johan närvaron i 247 kontorsrum och 16 mötesrum med hjälp av rörelsedetektorer. Rummen var utspridda på elva företag och fem byggnader i Norge. I genomsnitt användes kontorsrummen ca 40 % av tiden mellan kl. 6 och 18 på arbetsdagar. För mötesrummen var variationen stor: några användes bara 10 % av tiden, andra 70 %. Johan har även tagit fram varaktighetskurvor för närvaron (se figur). De visar till exempel att på en av de undersökta organisationerna användes 62 % eller färre av kontoren samtidigt under 95 % av tiden, upplyser Johan, som är post-doc vid Institutt for energiog prosessteknikk, NTNU, och konsult hos Sweco i Östersund. Han har undersökt vad detta får för konsekvenser på dimensioneringen av behovsstyrda anläggningar. Samtidighetsfaktor. Låt oss först ta en titt på några centrala begrepp i en behovsstyrd ventilationsanläggning: Samtidighetsfaktor S är förhållandet mellan den faktiska luftmängden på en bestämd punkt i systemet, och den luftmängd som skulle passera där om alla zoner som punkten har kontakt med uppnår den dimensionerade ventilationsmängden samtidigt. S varierar över tid och beroende på var i systemet man mäter. Om rörelsedetektorer och/eller CO 2 - sensorer används för att styra luftmängden är S beroende av närvaron och av hur stor minskningen av luftmängden i en zon är när den inte används, jämfört med när ventilation är på max; Optimera för rätt last Att känna till användarmönstret i en fastighet är också viktigt för att driften av de tekniska systemen ska bli optimal. Enligt Johan Halvarsson är närvaron ofta låg på morgonen, mellan klockan 6 och 8, och på eftermiddagen mellan klockan 16 och 18. Det blir många timmar på ett år. Om anläggningen dessutom är inställd på lite luft nattetid, är det ännu viktigare att välja en fläkt som har god verkningsgrad vid dellast, poängterar han. Ofta väljer man fläktar med förhållandevis stor kapacitet. Men det är inte alls säkert att det är optimalt när det gäller energiförbrukningen för året, säger Johan. En alternativ lösning kan vara att köra två (eller flera) fläktar parallellt. denna faktor kallar vi b. (Se faktarutor.) Samtidighetsfaktorn ökar ju längre bort från aggregatet man kommer. Enligt Johan Halvarsson rekommenderar leverantörerna ofta ett S-värde på 1,0 för decentraliserade aggregat, och vanligtvis 0,7 till 0,9 för centrala aggregat. Dimensioneringen kräver noggrann avvägning. Genom att ta med samtidigheten i ekvationen är det ofta möjligt att minska dimensionerna på aggregat, aggregatkomponenter och huvudkanaler. Fördelarna är bland annat minskat utrymmesbehov och lägre investeringskostnader. Detta är kanske särskilt viktigt vid renoveringar av äldre byggnader med ventilationssystem dimensionerade för betydligt lägre luftmängder än dagens standard. Mindre aggregat kan också ge högre verkningsgrad för fläktsystemet vid dellast, förklarar Johan. I vissa fall kan detta vara en förutsättning för att man ska kunna få önskad grundventilation utanför lokalernas brukstid, eller vid arbetsdagens början/slut, när närvaron är låg. Fördelen är att man inte måste öka grundventilationen på grund av aggregatets begränsningar avseende minimiluftmängd. Men detta måste naturligtvis vägas mot eventuella nackdelar, såsom ökat tryckfall och försämrad flexibilitet vid framtida ändringar. När man gör optimeringen måste man samtidigt ta hänsyn till en rad faktorer, betonar Johan. Underskott vid enstaka toppar. Hur påverkas luftkvaliteten om ett aggregat dimensioneras till ett S-värde lägre än 1,0? Det kan innebära att fläktarnas kapacitet blir för liten för att ge tillräckliga luftmängder några timmar per år. Johan Halvarsson har tagit fram en simulering av en de anläggningar som försörjer kontorsrummen i ett av de undersökta företagen (organisation A). Anläggningen är dimensionerad på ett sådant sätt att den ger otillräcklig kapacitet 50 timmar per år. Detta innebär att den faktiska samtidighetsfaktorn (S) (som är en funktion i närvaromönstret i organisation A) under 50 timmar per år överstiger samtidighetsfaktorn för fläktsystemets kapacitet. Den stora frågan är hur dessa 50 timmar (med för lite luft) är fördelade under året. Det har visat sig att de flesta samtidighetstoppar är mycket kortvariga. Mer än hälften av topparna pågår bara i 10 minuter eller mindre, och över 90 % i mindre än 30 minuter. Med de luftmängder vi har i Norden tror jag knappast man märker av detta, menar Johan Halvarsson. Knappt märkbar brist. Resultatet visar att om man väljer ett aggregat med en maximal luftmängd motsvarande ett S-värde på 0,85 och b=0,5, överskrider den faktiska samtidigheten aggregatets kapacitet 22 timmar per år. Johan har undersökt vad detta innebär ifråga om luftbrist för det mest utsatta kontoret under den värsta dagen för organisation A. Detta ger ett underskott på 0,6 % av det totala dagsbehovet. Om du dimensionerar för en samtidighetsfaktor på 0,8, innebär det 150 timmar med för lite luft under ett år. Men detta är ändå bara 2,5 % mindre luft i förhållande till behovet för det mest utsatta kontoret under den värsta dagen, förklarar Johan. Det förekommer med andra ord toppar då det blir ett underskott, men dessa är ganska spridda under året. Det kan till exempel jämföras med noggrannhetskravet på 15 %, som man oftast utgår från vid injustering på rumsnivå. Så det är nog inte så farligt om vi dimensionerar aggregat så att de ligger på gränsen, sammanfattar Johan. Kurvan visar varaktighetsdiagram för närvaro (andel delzoner i bruk) mellan kl. 6 och kl. 18 på arbetsdagar, för 26 kontorsrum som används av samma organisation (organisation A). Under 95 % av tiden är 16 kontor (61,5 %) eller färre i bruk samtidigt (markerat med röda streck). Källa: Johan Halvarsson Så här ser fördelningen ut för toppar i samtidighet (dvs. underskott på luft) för organisation A när den faktiska samtidigheten S överstiger aggregatets kapacitet 50 timmar per år. Källa: Johan Halvarsson 32 33

18 NÄRVARON I KONTORSBYGGNADER NÄRVARON I KONTORSBYGGNADER Svårt att beräkna maxnivå Hur stor den maximala närvaron blir styrs av den genomsnittliga närvaron, graden av samordnade aktiviteter (t.ex. fasta möten), antal delzoner och variation i utnyttjandegrad mellan varje individuell delzon. Maxnivån är svår att uppskatta även när den genomsnittliga samtidigheten är känd. Till att börja med vet man kanske inte vilka som ska flytta in i fastigheten och då är det väldigt svårt. Men om du tror att fastigheten kommer att användas av flera företag kommer maxvärdet förmodligen att vara lägre än om en enda organisation använder hela fastigheten, säger Johan Halvarsson. Om man har möjlighet är det bra att göra observationer av samtidigheten hos de organisationer som ska flytta in. Det är högst normalt att inte alla är på jobbet samtidigt. Enligt en norsk studie där 247 kontorsrum och elva organisationer deltog, låg den genomsnittliga närvaron på 40 procent. Dimensionering av huvudkanaler Johan Halvarsson har också analyserat vid vilken närvaro (O Fz -nivå) man kan gå ner en eller två storlekar på cirkulära kanaler och ändå uppfylla kraven på maximal lufthastighet. Det är viktigt att man betraktar fläktar och kanalsystem som en helhet. Om du går ner en dimension på huvudkanalen och samtidigt väljer en mindre fläkt, är det mindre sannolikt att du får bullerproblem orsakade av hög lufthastighet än om du bara minskar kanaldimensionen och inte fläkten, understryker Johan. Figuren illustrerar möjligheten att gå ner en eller två standarddimensioner vid olika värden på b-faktorn om kanalsystemet dimensioneras efter hastighetsmetoden. Diagrammet kan användas på följande sätt, förklarar Johan: (1) välj en temporär kanaldimension för den dimensionerade luftmängden, utan att ta hänsyn till samtidighet. (2) beräkna en faktor (mellan 0,64 och 1,0) genom att dela hastigheten som kanaldimensionen ger med hastigheten som används som dimensioneringskriterium. (3) för aktuellt värde på b, läs av på y-axeln vilka två närvarofaktorer O Fz som skulle ge den hastighet som används som designkriterium i kanalen om du går ner en eller två dimensioner. (4) till sist, bedöm sannolikheten för att närvaron överskrider dessa värden och behåll den temporärt valda dimensionen eller gå ner en eller två dimensioner. Mindre överdimensionering Om vi kan dimensionera centrala delar av ventilationssystemet med utgångspunkt i en närvarofaktor <1,0 (O Fz /O Fp ), slipper vi lägga in säkerhetsfaktorer i flera led, menar Johan. Säkerhetsfaktorer kan byggas in både medvetet och omedvetet. Om man hamnar mittemellan två standarddimensioner är det vanligt att gå ett hack uppåt. Kanske tar man i lite för mycket och då blir både fläktar och kanalsystem överdimensionerade, säger Johan. Om du baserar valet av dimension/fläktkapacitet på en närvarofaktor på 0,8 eller 0,9, hamnar du kanske ändå på en storlek som motsvarar ett S-värde på lite över 1,0. Generellt sett slutar du med mindre dimensioner än om du börjar med en närvarofaktor på 1,0 innan säkerhetsfaktorn läggs till, poängterar han. Närvarofaktor Användningen av en fastighet eller delar av den kan beskrivas kvantitativt med följande närvarofaktorer: O Fp = antal närvarande personer/antal personer som zonen är utformad för En zon kan delas upp i flera mindre delzoner och närvarofaktorn kan anges utifrån hur många delzoner som används: O Fz = antal delzoner med person(er) närvarande/totalt antal delzoner i zonen O Fz är mest relevant för ventilationssystem där luftmängden styrs med hjälp av rörelsedetektorer, medan O Fp är ett bättre mätvärde för behovsstyrda system utrustade med CO 2 -sensorer, förklarar Johan Halvarsson. Han poängterar att mätningar av O Fz i zoner med cellkontor inte kan översättas direkt till O Fp för kontorslandskap. Om närvaron mäts för en grupp kontorsrum och personerna i kontoren flyttar till ett kontorslandskap kan man förvänta sig att O Fp för kontorslandskapet blir något högre än vad O Fz var för kontorsrummen, kommenterar Johan. Samtidighet i ventilationsanläggningar Samtidighetsfaktorn S är förhållandet mellan den faktiska luftmängden på en bestämd punkt i systemet delad med den luftmängd som hade passerat om alla zoner som den aktuella punkten är i kontakt med hade uppnått den dimensionerade ventilationsmängden samtidigt. För en behovsstyrd anläggning med närvaro som enda behovsindikator för styrning av luftmängden, kan S uttryckas som: S = O Fz + b O Fz *b där b är förhållandet mellan grundventilation (basventilation) och full ventilation. Ett b-värde på 0,25 betyder att grundventilationen utgör 25 % av rummets maximala ventilation. KÄLLOR: Johan Halvarsson, NTNU och guiden Behovsstyrt ventilasjon DCV- Forutsetninger av Mads Mysen och Peter Schild, Sintef Byggforsk. Ladda ner guiden kostnadsfritt på

19

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Vent plus Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! REC Temovex REC har i mer än 50 år försett den svenska marknaden med ventilationsprodukter.

Läs mer

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli! Skånska Energi Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN Så här bra kan det bli! Skånska Energi Kort presentation av Skånska Energi Så här bra kan det bli! Referensprojekt enbart kostnadseffektiv kyla Referensprojekt

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se Luft/vatten Hydrobox www.ecodan.se Hydrobox - det tysta, effektiva och miljövänliga värmesystemet för villor Ecodan Hydrobox är Mitsubishi Electrics tysta, effektiva och miljövänliga värmesystem som ger

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Kvalité till rätt pris

Kvalité till rätt pris 2015 Innehåll Kvalité till rätt pris... 3 10 anledningar till varför jag inte kan vara utan en solcellsanläggning.... 4 Varför är det lönsamt?... 4 Om jag inte får någon ersättning alls då?... 5 Innosund

Läs mer

ThermoCond 19 LUFTFLÖDE: 1.100-3.500 m 3 /h

ThermoCond 19 LUFTFLÖDE: 1.100-3.500 m 3 /h Simhallsklimatisering 19 Luftavfuktare med dubbel plattvärmeväxlare för mindre simhallar typ 19 - förenklad visualisering 19 LUFTFLÖDE: 1.100-3.500 m 3 /h korrosionsfri, tät värmeväxlare dubbel rekuperativ

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till

Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till Positiv energi fjärrvärme från Tekniska verken Med fjärrvärme får du behaglig värme när det behövs och varmvatten året runt, till

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

IVT Nordic Inverter 12 KHR-N

IVT Nordic Inverter 12 KHR-N IVT Nordic Inverter KHR-N Vår mest kraftfulla luft/luft-värmepump. Nyhet! Lägre ljudnivå, bättre besparing och marknadens bästa trygghet. IVT Nordic Inverter KHR-N är en helt nyutvecklad luft/luft värmepump.

Läs mer

VI SÄTTER EN NY STANDARD MED VÄRLDSLEDANDE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR

VI SÄTTER EN NY STANDARD MED VÄRLDSLEDANDE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR VI SÄTTER EN NY STANDARD MED VÄRLDSLEDANDE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR DAIKINS NYA SERIE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR I X-SERIEN ÄR VERKLIGEN NÅGOT EXTRA. Den höga japanska kvalitén har utvecklats i Sverige för vårt

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Luft-till-vatten splitsystem

Luft-till-vatten splitsystem Luft-till-vatten splitsystem systemarkitektur Luft-tiLL-vatten splitsystem Carrier presenterar Xp energy den innovativa värmelösningen för bostadsapplikationer luft-till-vatten splitsystem. vi konstruerade

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Bosch Compress 5000/7000 AA. Luft/luftvärmepumpar för nordiskt klimat

Bosch Compress 5000/7000 AA. Luft/luftvärmepumpar för nordiskt klimat osch Compress 5000/7000 Luft/luftvärmepumpar för nordiskt klimat Vill du ha extra trygghet när du istallerar en osch värmepump? Då ska du välja en VärmePartner. De är installatörer med stor erfarenhet

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga -givare påverkar människor Redan år 1850 upptäckte Dr Pettenkofer (M.D. 1843 i München), att -halten i luften påverkar personer som vistas i

Läs mer

Effektiva och energisnåla!

Effektiva och energisnåla! Honeywell luftkylare: Effektiva och energisnåla! Honeywell luftkylare är det perfekta alternativet för dig som behöver kyla ner luften men som inte har lust eller möjlighet att göra hål i väggen för att

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

Svar på motion om miljöcertifiering av Sala kommuns och kommunala bolags framtida byggander samt vid ombyggnation av befintliga byggnader

Svar på motion om miljöcertifiering av Sala kommuns och kommunala bolags framtida byggander samt vid ombyggnation av befintliga byggnader Bilag a KS 2015/ 18 4/1,~~~~ 1 (2) 2015-09-23 DIARIEN R: 2014/930 KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson SALA l

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Andas frisk luft hemma

Andas frisk luft hemma Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Andas frisk luft hemma Bostadsventilation Vi äter och dricker ca

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

VI SÄTTER EN NY STANDARD MED VÄRLDSLEDANDE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR

VI SÄTTER EN NY STANDARD MED VÄRLDSLEDANDE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR URURU SARARA Total komfortlösning VI SÄTTER EN NY STANDARD MED VÄRLDSLEDANDE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR EN NY KOMPLETT SERIE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR DAIKINS NYA SERIE LUFT/LUFT VÄRMEPUMPAR I X-SERIEN ÄR VERKLIGEN

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Luftmiljögruppen i Sverige AB

Luftmiljögruppen i Sverige AB Luftmiljögruppen i Sverige AB Luftmiljögruppen i Sverige AB - en oberoende distributör Grundat 1997 i Göteborg som Luftmiljögruppen i Sverige AB Auktoriserad distributör för Panasonic Nordic Original,

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

AB Svenskt Klimatneutralt Boende 0702-798-799 www.ases.me

AB Svenskt Klimatneutralt Boende 0702-798-799 www.ases.me AB Svenskt Klimatneutralt Boende 0702-798-799 www.ases.me Nulägesbeskrivning - Idag använder vi 150% av jordens resurser - År 2030 kommer den siffran att överstiga 200% Källa: Världsnaturfonden WWF Nulägesbeskrivning

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer