Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framåtblickande analys av Konstfacks forskning"

Transkript

1 18 juni 2009 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning Lars Geschwind & Karin Eduards Faugert & Co Utvärdering AB

2

3 Innehåll Sammanfattning 1 Executive summary 1 1. Uppdraget 2 2. Att bygga framgångsrika forskningsmiljöer Forskningsledning och kreativa forsknings- och utvecklingsmiljöer Samverkansutmaningar Kopplingen mellan forskning och utbildning 5 3. FoU vid Konstfack nuläget Konstfacks forskningsportfölj Samverkan inom och utanför Konstfack Förutsättningar för en attraktiv och kreativ forskningsmiljö Kopplingen till utbildningen Konstfack på väg mot Centre of Excellence Avslutande rekommendationer 19 Appendix A - SWOT utifrån forskarnas perspektiv 23 Appendix B - Självvärderingsmanual 26 Appendix C - Intervjuguide 27 Appendix D - Pågående forskningsprojekt Konstfack VT D.1. KU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt 29 D.2. Externt finansierade forskningsprojekt 30 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning i

4

5 Sammanfattning Rapporten innehåller en strategisk, framåtblickande analys av Konstfacks forskning. Uppdraget har sin utgångspunkt i högskolan befinner sig i ett formativt skede, där kraft läggs på att bygga upp forskning och forskarutbildning. Analysen består av en nulägesanalys utifrån intervjuer och självvärderingar med och av forskare vid Konstfack. Frågorna har bland annat innehållit en SWOT-analys. Resultaten visar att det finns en spännande embryonal forskningsmiljö vid Konstfack. Flera externfinansierade projekt, med flera olika finansiärer, är igång. Det är dock tydligt att dessa projekt har högst varierande kopplingar till dels internt finansierad forskning och utveckling dels till utbildningsmiljöerna vid Konstfack. Forskarna efterlyser flera mötesplatser och en bättre kommunikation. En nyckelfråga förefaller vara hur forskningen bidrar till ett mervärde för högskolan som helhet. Det är långtifrån självklart för många anställda att forskning verkligen höjer kvaliteten på den akademiska miljön. Det blir ett viktigt kommande arbete att integrera forskning med utbildning på olika nivåer. Här erbjuder masternivån och kommande forskarutbildning goda möjligheter att minska det avstånd som finns idag. I intervjuerna framkommer också att flera av de externt finansierade forskarna efterlyser mer administrativt stöd från Konstfack. De menar att de bidrar med pengar till skolans verksamhet via sin overhead, men uppfattar inte att de får så mycket tillbaka i form av verksamhetsstöd, exempelvis i samband med avrapporteringar eller ansökningar. Executive summary This report is a strategic forward looking analysis of current and future research activities at Konstfack (University College of Arts, Crafts and Design). Konstfack is in a formative development phase, focusing on the establishment of research environments and research training. The report includes an analysis of interviews and self assessments by researchers at Konstfack. Among other questions, the empirical data included a SWOT analysis. The results reveal an embryonic but vibrant research portfolio at the institution. There are a number of ongoing externally funded research projects, funded by a wide range of sponsors. It is also obvious that these projects show varying degrees of connections to the rest of Konstfack research environments as well as to education. Researchers look for more meeting places such as seminars, workshops, and improved communication. A key issue seems to be how to describe the added value of research for Konstfack. It is far from evident for many members of staff that research will improve the quality of education. It will be a crucial upcoming task to integrate research and education across Konstfack. The masters and the doctorate levels provide excellent opportunities to bridge the existing gap. In the interviews, several of the researchers want more administrative support from Konstfack. They argue that they make a great contribution by attracting external funding but get less back in terms of support, for instance in progress reports to funders and in the bidding process for new projects. Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 1

6 1. Uppdraget Konstfack har ambitioner att stärka forskning och forskarutbildning under de närmaste åren. Ett konkret mål, enligt högskolans forskningsstrategi, är att utveckla en forskningspraktik inom konstnärlig forskning för att bredda och fördjupa den kunskapsmassa som redan finns på skolan. Ett annat är att generera nya forskningsmiljöer utifrån skolans unika ämneskombinationer. Inom ramen för detta behövs strategiska analyser av nuläge och framtidspotential. Syftet med uppdraget har varit att ge underlag till förstärkning av Konstfacks forsknings- och utvecklingsverksamhet. Rapporten är tänkt att fungera som ett idéunderlag och externt inspel inför framtida satsningar. Det handlar således inte om en utvärdering med avsikten att bedöma den befintliga verksamheten utifrån på förhand bestämda kriterier. Det har inte heller ingått i vårt uppdrag att ta ställning till vilka vägval som ska göras och vilka prioriteringar som då är för handen. Snarare har det handlat om att identifiera ett flertal olika möjligheter till fortsatt utveckling. Analysen bygger dels på befintliga dokument, t.ex. forskningsstrategier, dels på en självvärdering riktad till Konstfackforskare enligt en mall som Faugert & Co tillhandahållit. Den har bland annat innehållit en SWOT-analys (starka resp. svaga sidor, möjligheter och hot) samt en avslutande framtidsvision. Självvärderingarna har sedan följts upp med kompletterande intervjuer med forskare och andra relevanta personer. Rapporten inleds med en redogörelse för ett urval tidigare studier om forskningsmiljöer och forskningsledning. Därefter redovisas resultaten av den empiriska undersökningen och slutligen stakas vägar ut för framtida utveckling vid Konstfack. Projektet har genomförts under perioden april-juni av Lars Geschwind (projektledare) och Karin Eduards. Vi har haft löpande kontakter med uppdragsgivaren under projektets gång och genomfört ett tolkningsseminarium den 11 juni då de preliminära resultaten presenterades. Diskussionen från det seminariet har inarbetats i rapporten. 2. Att bygga framgångsrika forskningsmiljöer Utgångspunkten för denna strategiska analys är att Konstfack befinner sig i ett historiskt formativt skede. Under en lång period har lärosätet skapat sig ett starkt varumärke som utbildningsanordnare i absolut toppklass. Den nu aktuella situationen är att forskning och forskarutbildning ska stärkas. Högskolans omsättning visar att det är utbildningen som kraftigt dominerar verksamheten och intäkterna. Forskningen har dock i relativa termer ökat betydligt: på kort tid från ca 5 till ca 10 % av omsättningen (Årsredovisning 2008). Forskning och forskarutbildning vid de konstnärliga högskolorna har diskuterats en lång tid (t.ex. Karlsson 2002; Vetenskapsrådet 2007). Enligt högskolelagen ska utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Högskolorna ska svara för både forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Redan 1977 tillfördes medel för konstnärlig utveckling (KU), vilket var en motsvarighet till de medel för forskningsanknytning som andra delar av Högskolan fick. I de ursprungliga skrivningarna från UHÄ fanns en tämligen öppen syn på relationen mellan forskning och KU. Alltsedan dess har dock diskuterats vad som ska inrymmas inom begreppet KU och fortfarande har det konstnärliga utvecklingsarbetet mycket skiftande omfattning vid de olika enheterna. I utredningen Konstnärligt utvecklingsarbete (Ds 1993:3) konstaterades att Konstnärligt utvecklingsarbete kan alltså sägas befinna sig i ett område mellan polerna konstnärligt arbete i gängse mening och forskning. 2 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

7 Det konstnärliga området är långtifrån det enda som har akademiserats eller förvetenskapligats under de senaste decennierna. Liknande processer har igångsatts när det gäller områdena vård, undervisning och försvar. Utmaningen för dessa områden har varit att skapa sig egna vetenskapliga områden med en innehållslig kärna (se t.ex. Säljö & Södling 2006). En viktig del av förvetenskapligandet är att koppla forskningen till utbildningen på ett sätt så att bägge aktiviteterna befruktas. Det handlar oftast om att forskningsanknyta utbildningen som bedrivs, men det kan också vara fallet att forskningsintensiva miljöer behöver få en bättre anknytning till utbildningen, och då inte bara till forskarutbildningen. Flera forskningsfinansiärer, som KK-stiftelsen och SSF, har koppling till utbildningen som ett villkor för att få forskningsanslag. Att tiden nu förefaller mogen för forskarutbildning inom det konstnärliga området gör frågan högaktuell. I det följande gör vi några nedslag i litteraturen kring två teman: forskningsledning och kreativa forskningsmiljöer samt kopplingen mellan forskning och utbildning. Syftet är att ge en ökad förståelse för resultaten som redovisas i kapitel Forskningsledning och kreativa forsknings- och utvecklingsmiljöer Mycket av diskussionerna om akademiskt ledarskap har gällt universitetets formella chefer, dvs. linjen rektor-dekanus-prefekt. Men vid sidan av högskolans hierarkiska struktur existerar en annan verklighet, nämligen en projektorganiserad matrisorganisation som i hög grad är externfinansierad. En rådande tendens i högskolesektorn är att komplettera hierarkierna med att införa en flexibel struktur, som kan förändras beroende på uppgifter och resurser. Detta gäller i första hand forskning, och det gäller i klart högre grad de vetenskapliga områden som bygger på kollektivt arbete, t.ex. medicin, teknik och naturvetenskap. Det finns många intressanta frågor på temat forskningsledning i dagsläget, inte minst eftersom högskolans struktur och forskningspolitiken har ändrat karaktär på senare tid. Ett konkret exempel är institutionernas roll. De var tidigare högskolans basenheter som leddes av en ämnesföreträdande professor. Idag är storinstitutioner på modet, där ett flertal ämnen ryms i samma institution, som sammanlagt kan bestå av flera hundra anställda (Kyvik 1995). Skälen till storinstitutioner är flera, det mest uppenbara är administrativa storvinstfördelar. Vad som dock kan gå förlorad är chefens kontakt med den dagliga verksamheten. Prefekten blir mer utpräglat en administratör med ringa möjlighet att fatta långsiktiga strategiska beslut (Haake 2004). Denna utveckling gör det operativa, subinstitutionella ledarskapet extra intressant. Det är i universitetens basenheter verksamheten bedrivs. Men medan formella chefer har regler och instruktioner att förhålla sig till är det sällan eller aldrig fallet för forskningsledare. Det gör att det finns höga frihetsgrader i ledarskapet och mycket informell makt. Många forskningsledare är dessutom självförsörjande ekonomiskt. De drar in stora pengar från företag och forskningsfinansiärer och har därför ofta en stark ställning och förhandlingsposition vid sitt lärosäte. Omvänt kan man säga att forskningsledarna också bär ett tungt ansvar för att bidra till såväl sin egen försörjning som medarbetarnas. En annan internationell trend är de externa forskningsmedlens ökade betydelse för verksamheten (Hazelkorn 2005: 75-76). I Sverige kommer ungefär hälften av forskningsintäkterna från externa källor, både privata och offentliga. Vid vissa universitet överstiger emellertid andelen 75 procent. Detta har lett till att universiteten har blivit alltmer entreprenöriella och inriktade på att få pengar från externa källor utöver det direkta statsanslaget (Clark 1998; Slaughter & Leslie 1997). Andra forskare, som Barbara Sporn (1996), har betonat vikten de kulturella aspekterna i hela akademiska organisationer, speciellt eftersom de är så komplexa organisationer med inbyggda målkonflikter. En svensk studie av institutionsnivån Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 3

8 (Bennich-Björkman 1997:3) fastslår att det är viktigt utveckla en gemensam kultur som uppmuntrar intellektuellt utbyte och innebär en generös attityd. Det är viktigt att vårda tilliten mellan forskarna och en avgörande betydelse spelar därvidlag ledarskapet. Inom området STS (science and technology studies) har en del forskning gjorts om vad som kännetecknar kreativa miljöer. Hemlin et al (2006) har påpekat interaktionens betydelse inom miljöerna. Nyckelordet är balans, mellan ett flertal olika aspekter. De betonar också heterogenitetens betydelse. Monodisciplinära forskningsgrupper kan begränsa kreativiteten på ett negativt sätt. Fler- eller tvärvetenskapliga grupper är dock inte problemfria. I sådana grupper behövs en extra stor generositet gentemot andra sätt att tänka. Även om vetenskapliga konflikter kan vara uppfriskande och välgörande, kan de också gå över styr och i så fall vara fullständigt förödande. Hemlin et al har, i likhet med många andra forskare, försökt summera vad som ger en kreativ forskningsmiljö: Clear coordinated goals A primary focus on research A genuine research culture built over time A positive group climate Group members active in research management A flat and decentralised organisational structure Lively and supportive internal and external communication Good basic resources for staff time, money, equipment and library resources Differences in size, age scientific and other experience A high motivation and job satisfaction, career structure, promotion and rewards Well managed recruitment Good individual competencies in the group Excellent and visionary leadership Quality control An institutional base with established credibility and visibility Även den norske forskaren Magnus Gulbrandsen har mejslat ut den ideala forskningsenheten i sin doktorsavhandling. Den goda miljön karakteriseras av öppenhet, god kollegial kommunikation och konstruktiv kritik. Tålamod och långsiktighet är andra kännetecken, jämte en tillräcklig storlek, eller kritisk massa som det brukar kallas. De mindre framgångsrika miljöerna i Gulbrandsens studie var isolerade och plågade av personliga konflikter. Det var lågt i tak och forskarna var rädda för att göra bort sig (Gulbrandsen 2000: ). 2.2 Samverkansutmaningar Konstfacks forskningsmiljöer är, i varierande grad, tvärvetenskapliga. Hur påverkar det förutsättningarna, inklusive organisation och ledarskap? Som redan har påpekats kan tvärvetenskap främja kreativitet och innovativ forskning, men det finns kulturella, epistemologiska, begreppsmässiga och metodologiska barriärer att komma över (Bruun et al 2005:60-77). Den tvärvetenskapliga samverkan är dock inte den enda som kräver särskild kompetens. Den konstnärliga forskningen, inte bara vid Konstfack, har ofta nära kontakt med näringsliv och företag. Denna typ av kunskapsproduktion som studeras här kan beskrivas som en variant av det som kallats för triple helix (Etzkowitz 2005), där det sker en samverkan mellan offentliga finansiärer, näringslivet och högskolan. 4 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

9 Ännu bättre beskriver begreppet mode 2 den kunskapsproduktion som görs. Begreppet, som lett till mycket debatt p.g.a. sin normativa kontext (ung. mode 2 är bättre än mode 1), utgår från att formerna för kunskapsproduktion håller på att förändras: från inomvetenskaplig till interaktion med samhället, från huvudsakligen disciplinär till transdisciplinär och problemorienterad (Gibbons et al 1994; Nowotny et al 2001). Vad får dessa nya former för kunskapsproduktion för konsekvenser för forskningsledningen? Ernö-Kjölhede et al (2001) menar att forskningsledning i en triple helix-kontext innebär speciella utmaningar. Framför allt kräver kontakterna med näringslivet en ny typ av forskningsledare. Men deras viktigaste budskap är inte avhängigt kontakterna med industrin. De betonar nämligen den första linjens management, som i deras terminologi handlar om forskarnas självmanagement, dvs. hur forskarna sköter sitt eget arbete. Men även om forskare i normalfallet är självgående och högt motiverade behöver de ramar att agera inom. Dessa ramar är: ömsesidig tillit, gemensamma värderingar och normer. Den andra linjens ledare har till uppgift att skapa dessa ramar. Forskningsledaren är främst en person som koordinerar personer, mål och relationer i ett nätverk av självständiga aktörer med överlappande och skiftande mål och strävanden. Allt detta kräver nya kompetenser. Ledarna behöver både disciplinära insikter och ödmjukhet inför tvärvetenskaplig komplexitet; de behöver framtidsvisioner men också en stark känsla för historia och traditioner. De behöver också ledarskapsfärdigheter och kontinuitet i sin anställning. Det tar tid att lära sig forskningsledning, inte minst i en triple helix-sammanhang där förhandlingar med industriella partners är viktiga (Geschwind 2008; Deiaco et al 2009). Det råder en konsensus i litteraturen att några av ledarskapets uppgifter är att skapa gemensamma värderingar och normer. De anses vara viktiga förutsättningar för kreativa forskningsmiljöer. Ett flertal forskare har sammanställt checklistor med ledarskapsaspekter, som både avser ledarskap och chefskap. Balansen mellan frihet för de enskilda forskarna och gemensamma mål diskuteras i många studier. Många forskare betonar ledarskapet, men lika många nedtonar chefskapet (management). De ser till och med ett återhållet chefskap som en viktig förutsättning för god forskning. 2.3 Kopplingen mellan forskning och utbildning Nya akademiska kunskapsområden uppstår och förändras hela tiden, men hur säkerställs god anknytning till pågående forskning? Detta är en fråga som är lika aktuell idag som 1977 (översikt i Geschwind 2008B). I ett projekt vid SISTER studerades tvärvetenskapliga forskningscentras kopplingar till grundutbildningen och ett tydligt resultat är att mycket breda forskningsfält kan ha svårt att koppla ihop undervisning och forskning. Undervisningen bedrivs inom de etablerade disciplinerna, men forskning bedrivs inom nya specialiserade fält som ibland korsar flera fakulteter (Geschwind och Johansson 2008). Den intressanta frågan är också vem som ska göra vad. Ska både forskning och undervisning utföras av samma person, eller gynnas systemet bäst av separata karriärvägar för forskare och lärare? Burton Clark (1993, s. 301) är säker på sin sak: Research, teaching and study can exist in not so splendid isolation, with full time research staff in one corner, some teaching staff off in one corner and only slightly guided, if at all, by the results of recent research, and students studying in another corner, with codified text in hand but out of the sight of research activities and peering at distant teachers as if through the wrong end of a telescope. Återigen är det viktigt att fråga sig vad man menar med forskning. Måste det handla om grundforskning i traditionell bemärkelse? Eller kan man också inkludera de redskap som ges studenterna, av typen kritiskt tänkande och frågebaserat lärande? Vad betyder nya former av kunskapsproduktion? Tillämpad forskning? Maurice Kogan (2004) vidgar forskningsbegreppet till disciplined enquiry, ett välstrukturerat Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 5

10 frågande med vetenskapliga metoder. Om man vidgar begreppet på det viset, bortom den klassiska definitionen av forskning, bör det vara en möjlighet och en angelägenhet för alla akademiska lärare, oavsett egen vetenskaplig kompetens och oavsett institutionell hemvist. Det handlar i mångt och mycket om en attityd. Ernest Boyer (1990) har utvecklat synen på den universitetslärarens ansvarsområden och delar upp dem i fyra olika områden, eller typer av scholarships (svåröversatt ord) som han väljer att kalla det: scholarship of discovery (grundforskning), integration (den tvärvetenskapliga förståelsen av forskning), application/service (tillämpning i interaktion med det omgivande samhället) och teaching (undervisning). Dessa begrepp har använts i USA för att vidareutveckla relationen mellan forskning och utbildning och därtill inspirerat en rad andra länder. Inte minst har begreppet scholarship of teaching använts för att stärka och motivera den högskolepedagogiska forskningen i Storbritannien. Det är dock viktigt att inte begränsa forskningsanknytningen till endast den pedagogiska processen. Boyer poängterar att det är det viktigt att lärarna har ett intresse av att följa med vad som sker på forskningsfronten och att undervisningen bedrivs med ett kursmaterial som bygger på relevant aktuell forskning. Han ser det också som väsentligt att forskaren är beredd att sammanlänka sina olika roller. Poängen med hans fyra aspekter av scholarship är att de är överlappande och ständigt närvarande. Det gäller att komma vidare från den förenklade dikotomin mellan forskning och utbildning. Men tonvikten vid de olika delarna kan skifta mellan olika lärosäten och mellan olika personer över tid. Alla behöver inte göra allt samtidigt. Carol Colbeck (1998) har undersökt inställningen till forskning och undervisning bland amerikanska professorer. I huvudsak framträder två olika uppfattningar. En åsikt är att forskning och utbildning visserligen är viktiga var för sig, men att det finns en poäng att skilja dem åt. En annan är den integrerade synen, att utbildning och forskning är nära sammankopplade. Begreppet teaching as research och det omvända research as teaching används av dessa forskare. De upprätthåller inte någon skarp gräns mellan forskning och utbildning. Snarare strävar de efter en korsbefruktning mellan de olika aspekterna av scholarship, för att använda Boyer s terminologi. Deem & Lucas har studerat universitetslärare vid fem lärosäten i England och Skottland, dvs. två länder med olika policykontext när det gäller högre utbildning. Samtliga tillhörde ämnet pedagogik (eng. education), varav en del med viss tjänstgöring i lärarutbildningen. Majoriteten av respondenterna menade att det finns en stark koppling mellan forskning och utbildning. Den stora skillnaden mellan lärosätena berodde dock på om man var en del av research assessment exercise (RAE). Vid de mer forskningsintensiva lärosätena var trycket hårt under vissa perioder att leverera forskningsresultat (Deem & Lucas 2006). Det finns emellertid lärare som inte anser att kopplingen mellan forskning och utbildning är så uppenbar, och inte heller att varje akademiskt anställd person ska både forska och undervisa. En studie från Australien (Robertson & Bond 2001) delar upp lärarnas attityder fem olika kategorier. De intervjuade lärarna, som representerade ett flertal olika ämnen, visade olika förhållningssätt: Research and teaching are mutually incompatible activities Little or no connection exists between research and teaching at undergraduate level Teaching is a means of transmitting new research knowledge Teachers model and encourage a research/critical inquiry approach to learning Teaching and research share a symbiotic relationship in a learning community Studien gjordes i en period då det fanns tecken att forskning och utbildning skulle separeras i Australien. Där fanns således hela skalan av åsikter. På den ena sidan stod 6 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

11 lärare som menade att det var meningsfullt att både forska och undervisa, även om det innebär ohemult mycket arbete, och även om det bara är forskning som räknas som meriter. På den andra sidan stod lärare som menade att forskning och utbildning borde separeras tydligare och göras till separata karriärvägar. Den grundläggande utbildningen kunde skötas av renodlade lärare med många kontakttimmar och inga skyldigheter att själva forska. Denna slutsats stöds av Mary Henkel (2004), som genomförde ett stort antal intervjuer med lärare inom ramen för ett internationellt komparativt projekt om högre utbildning. Hon menar att det finns intressanta skillnader mellan lärare som är verksamma inom humsam-området och de som verkar inom det naturvetenskapliga fältet. Mötet mellan forskning och utbildning var tydligare för humsam-akademikerna. De såg sig som både forskare och lärare. De teknisk-naturvetenskapliga forskningsområdena anses däremot som så smala och specialiserade att det krävs flera års studier innan man kan genomföra egen forskning. Även det konstnärliga området framstår som ett område där forskning, utbildning och praktik kan ses som antingen integrerade eller åtskilda. Det handlar också om relationen mellan forskning och konst som antingen kan vara helt åtskilda forskning är forskning och konst är konst eller helt integrerade konst är forskning. Däremellan finns ett antal varianter (Kälvemark 2000). Grundfrågan är om dessa kan leva upp till de krav som man ska ställa på vetenskap. Är det något kvalitativt nytt som skapas i mötet mellan konst och vetenskap eller är det halvkonst och halvforskning, dvs. det blir varken hackat eller malet: that awkward half-way house, som Malcolm Gillies, professor i musik vid University of Queensland, uttryckt det (cit. i Kälvemark 2000, s. 14). Figur 1: En integrerad syn på akademiska arbetsgifter Praktik Forskning Utbildning Vi noterar att Konstfack har tagit till sig den syn på forskning som beskrivs som ett continuum mellan konstnärlig praktik och vetenskapligt arbete, vilket vi tolkar som en tämligen vid syn på vad forskning är och kan vara. En liknande inställning kan appliceras på relationen mellan forskning, utbildning och konstnärlig praktik. Det behöver inte vara strikt åtskilda verksamheter, utan kan vara integrerade och överlappande, i stil med figur 1. Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 7

12 3. FoU vid Konstfack nuläget Vi har genomfört en självvärdering, där vi fick in sex svar, och ett 12 intervjuer med forskare och andra forskningsrelaterade personer på Konstfack, frågorna finns i Appendix B och C. Självvärderingen skickades ut på engelska och några av intervjuerna genomfördes på engelska. Vi genomförde också ett tolkningsseminarium där vi presenterade resultatet för och diskuterade det med Konstfack. Nedan följer en kort sammanfattande redovisning av frågor, intryck och svar från undersökningen. 3.1 Konstfacks forskningsportfölj Vi frågade forskarna om de upplever att Konstfack har relevant profil och fokus i sin nuvarande verksamhet. Det framkommer i svaren att det finns flera starka sidor som högskolan kan bygga vidare på. I stora delar menade de tillfrågade att Konstfack har relevant forskningsprofil och fokus. Projekten har bredd, djup och röner intresse i breda kretsar. De intervjuade uppfattar att det finns ett intresse att förlägga forskning till Konstfack därför att högskolan har goda grundförutsättningar, det finns en kultur som främjar kreativitet och Konstfack har ett gott renommé. Det finns också en uttalad vilja att utveckla forskningen vidare som känns lovande. En del kommentarer rör typerna av kunskapsproduktion och relationen mellan konst och forskning. De intervjuade pekade på ett antal svårigheter, bland annat att det är relativt nytt att man även inom konsten behöver producera material som skapar kontinuitet och mervärde för andra kunskapsmässigt sett, och att samverka för att göra det. Vetenskapens krav på intersubjektivitet och prövbarhet behöver ständigt diskuteras. Detta förutsätter faktorer som ännu befinner sig i sin linda som att skapa en gemensam terminologi, dokumentera tysta kunskaper och finna gemensamma intressen tillräckligt stora för att vilja mötas på ett gemensamt plan snarare än att arbeta på med det egna. Vissa efterlyser forskning av ett visst slag som är underrepresenterad idag: Saknar forskning med konstnärligt fokus på Konstfack. Den akademiska forskningen som bedrivs har i och för sig praktisk förankring uppfattar att öppenhet finns från akademiker på Konstfack att bidra. Till viss del upplever några att denna spänning också handlar om en forskningsmässig dimension mellan konst och icke-konst, där det som inte genast känns som konst definieras som icke-konst och därmed något annat än det man primärt tror sig vilja ha. Själva formerna för kunskapsproduktionen är en fråga som kommer fram. Det unika med konstnärlig forskning, och ibland famlande efter uttryckssätt som är allmänt accepterade internt och externt: Det finns en bristande självtillit på Konstfack där man inte vågar lita till att konstens egna former och uttryck kan fungera på forskarnivån precis som att det bara är skriven text som är okej som uttryck. Skillnaderna mellan vetenskaplig och konstnärlig grund behöver uppenbarligen diskuteras vidare. Är det en stor skillnad eller finns det överlappningar här? Som en intervjuperson uttryckte frågan: Poängen med Konstfack borde vara att låta de projekt som vilar på vetenskaplig grund och de projekt som vilar på konstnärlig grund och vice versa att mötas, idag prioriteras KU-projekten. En av de kvarstående utmaningarna är att skapa en bättre kontakt mellan forskarna, som en av de intervjuade beskrev som att det inte finns någon forskarmiljö, det finns en samling spridda projekt eller forskningsstrategin i sig är bra men det finns ingen koppling mellan interna och externa projekt. Forskningen bedrivs till stor del i externfinansierade projekt, och Konstfack har svårigheter att integrera projekten med 8 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

13 övrig forskning och utveckling. Detta kan grunda sig, enligt de intervjuade, i skillnader i åsikter om och grad av medvetenhet kring vad forskning ska/kan handla om och bidra till för Konstfack, och vilka mervärden forskning kan skapa på olika nivåer. Viktigt att acceptera att vi nu har den här saken (forskning) med oss ombord också, och att det inte är något vi kan hålla på med vid sidan om utan det måste få hamna mer i fokus. Det gäller också att bygga underifrån, på de områden där det bedrivs utbildning vid Konstfack: För att få igång lärare i att de ska arbeta med forskning så bör man nog initialt försöka få till forskning inom de respektive disciplinerna. Några framhåller att den fria attityden på Konstfack, som innebär att man låter alla blommor blomma inom forskningsområdet, möjliggör för de olika projekten att göra precis det som de avser göra. I frånvaro av styrning uppger flera att de kunnat bygga upp mycket efter eget huvud och egen vilja. Som en av de intervjuade säger: Jag har kunnat bygga upp det jag gjort eftersom ingen annan haft några planer. Vårt intryck är att högskolan har högintressanta projekt i sin portfölj genom de forskare som valt att placera sina projekt vid Konstfack. Överlag förefaller de vara välskötta projekt med god finansiering, av tvärdisciplinär karaktär, med näringslivsmedverkan och internationell förankring, dvs. inslag som Konstfack uttryckligen vill se i sina forskningsprojekt enligt forskningsstrategin. Dessa projekt har kommit till stånd utan någon annan strategi än att högskolan väcker positiva förväntningar hos forskare. Det är intressant att notera det förhållande som finns mellan frihet och styrning som finns återgivet ovan. Utan så stor frihet hade många projekt inte skapats eller blomstrat. Icke desto mindre efterfrågas mer styrning och vägledning från vissa håll. De tillfrågade uppfattade inte konflikter inom eller mellan forskningsfälten i sig utan snarare en oenighet om vad forskning kan tillföra Konstfack och en outtalad bild av hur detta ska gå till, vilket skapar osäkerhet. Ett nästa steg för Konstfack kunde vara att satsa tydligt på några av miljöerna. Några av de intervjuade menade att man borde välja någon av forskningsmiljöerna och bygga utifrån den för att skapa en kreativ forskningsmiljö, och då helst någon av de större och mer integrerade projekten. Andra menade att det vore en fördel för Konstfack om man nu kunde definiera vad man vill med sin forskning rent innehållsmässigt, som inkluderar de kulturer som finns nu och som kan sammanfoga dem för att skapa en kreativ gemensam forskningsmiljö. 3.2 Samverkan inom och utanför Konstfack Behov av interna mötesarenor Vi frågade om och i så fall hur en bättre samverkan mellan forskare på Konstfack kunde stärka utvecklingen Flera menade att det finns mycket kompetens på skolan men att det ännu saknas självförtroende att förvalta den, ta den till sig, känna tillit inför den och vara stolt över den. Vissa menar att det självförtroende som måste finnas för att kunna dela med sig inte alltid finns vilket försvårar möjligheterna till ömsesidigt utbyte. En av de intervjuade formulerade sig så här: Det måste till en attitydförändring till det egna för att vi ska kunna skapa större generositet till varandra och andra. En annan röst på liknande tema: En del är ganska självupptagna och tänker mest på sin egen produktion, och då är det svårt att samarbeta det krävs att man vill samarbeta och ser vinsterna med det. Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 9

14 För att mötena ska ge frukt krävs naturligtvis att det finns ett ömsesidigt intresse. Några beskriver sina projekt som unika och utan motsvarighet i Sverige, en gemensam resurs för skolan. De menar att deras projekt mycket väl kunde fungera som en arena för utbyte mellan skolans utbildning och forskning, externa forskarpartners, näringsliv och offentlig sektor. Men några säger också att Konstfack inte visar något större intresse för det som sker inom ramarna för de olika forskningsprojekten. Forskarna upplever att få frågar vad de gör eller vad det ska vara bra för och de uppfattar att det för flera i ledningen är oklart vad forskningen faktiskt tillför Konstfack. Samtliga intervjuade menade att flera av forskningsprojekten, men även kunskapsutvecklingen på institutionerna och för Konstfack generellt sett, skulle vinna på ett större utbyte mellan projekten. Utbildning och forskning skulle vinna på samarbete, seminarier och samverkan. Möjligheterna för detta har ökat i och med införandet av ett forskningsforum. Det förefaller finnas en stor efterfrågan på mötesplatser för diskussion och ett behov av att kommunicera vad man forskar om. Samarbete är värdefullt, för att sprida forskningsfältets kunskap och för att få en vettig dialog och nya idéer. Vi har också funnit att det finns ett intresse bland forskarna att samverka mer med andra och flera nämner projekt och personer med vilka de kan se potentiella samverkanssynergier. Flera av forskarna har redan en fungerande dialog sinsemellan som kan vara en god grogrund för mer samverkan. Intrycket hos de tillfrågade är att kontakten mellan forskarna baseras helt på individuella engagemang och att långsiktig struktur för gemensamma samtal saknas. Informationsutbyte sker i huvudsak på informell nivå. Det gäller att ta vara på den kompetens som finns på plats och den som tillfälligtvis bjuds in: Vi bara bjuder in folk, kända forskare etc., men vi för ingen dialog med dem. Vi ger intrycket av att vi måste lära oss något av dem, men att vi inte har möjlighet att ge något tillbaka. Vi har inga seminarier med ömsesidigt utbyte. Vetenskapliga möten mellan personer med olika bakgrund har dock speciella förtecken. Flera har påpekat att det krävs en stark egen identitet för att kunna respektera andras inriktning och för att kunna mötas i tvärvetenskapliga frågeställningar. Som någon uttryckte det: Jag tror på den här interdisciplinära mötesplatsen men det krävs att Konstfack har en stabil disciplinär tyngd i sig själv, där man känner sig trygg i sin egen kompetens så att man kan gå in i de andra miljöerna på ett prestigelöst sätt. En fråga därvidlag är i vilket skede man ska samverka över ämnes- och disciplingränser. Flera intervjuade menade att forskningen på flera håll är i sin linda och kan må bra av att utvecklas inom respektive område ett tag: Lite tidigt att ta det interdisciplinära steget innan man har identifierat de olika möjligheterna till forskning inom de olika fälten. En viktig förutsättning för att kunna samarbeta har att göra med kommunikationen och den höga graden av specialisering inom vissa fält. I en bred, tvärvetenskaplig miljö kan det finnas kommunikationsbarriärer att överkomma: Det finns flera möjligheter och samhörigheter mellan projekten och Konstfack så samarbete skulle vara möjligt om det tilläts och önskades. För att det ska fungera måste det till ett gemensamt språk och gemensamma standards för hur t.ex. en upplevelse ska dokumenteras och värderas. Nya mötesplatser kan också ge nya möjligheter att koppla ihop forskning och utbildning. Det handlar dock om att vad som ska prioriteras och av vem. En intervjuperson förklarar att: Seniora forskare som också är professorer kan finna tid till detta genom att fundera igenom vad som behövs och hur de kan disponera om sin tid för att få in forskning och 10 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

15 utbildning i samma koncept eleverna bidrar till forskningens utveckling samtidigt som de bidrar till sin egen kunskapsbildning. Ju mer som finns att vinna på att gå på seminarier, desto fler kommer att ta sig tid att gå på dem: Tid behövs för att vara förberedd för seminarier och för att delta, ta in och låta det smälta för att sedan ta det vidare och tid ges inte för sådant på Konstfack. De sista kommentarerna antyder att det inte är självklart vad forskningen kan tillföra verksamheten för alla. Om det uppfattas som ännu ett arbetsinslag som tar tid, en pålaga utöver verksamheten, då kommer få att på allvar engagera sig Internationella kontakter Vi bad de tillfrågade att beskriva sina internationella kontakter och hur de bidrog till forskningen. Svaren visar att de flesta externt finansierade forskningsprojekt har betydande internationella inslag. De redovisade kontakterna finns över hela världen. Flera understryker dock att deras relationer främst är personliga, knutna till den egna kompetensen snarare än till Konstfack. Detta bidrar till en sårbarhet vad gäller kontinuiteten. Om en forskare flyttar eller ett projekt tar slut så måste det till något mer för att förvalta det upparbetade värdet i relationerna. Det finns ett behov av att formalisera strategiska samarbeten med lärosäten som befinns vara intressanta. Några menar att Konstfack inte behöver fler internationella relationer, utan snarare ett system för att förvalta dem som redan finns, en strategi eller en plan för att Konstfack ska kunna ta tillvara fördelarna med dessa relationer. Intresset på högskolan är svagt för detta, enligt flera. En av de intervjuade säger: Flera på Konstfack ställer sig främmande inför dessa internationella och tvärdisciplinära inslag och förstår inte beröringspunkterna dem emellan. Forskarna ser tydliga vinster med de internationella relationerna. Bland annat bidrar möten till att nya konstellationer och forskningsintressen växer fram, som ibland leder till nya möjligheter att lämna in gemensamma ansökningar om forskningsfinansiering Samverkan med andra svenska lärosäten Det finns ett flertal väl fungerande samarbeten med andra svenska lärosäten. Det framgår inte minst i beskrivningarna av de externfinansierade projekten. Det har tagits upp som en styrka i SWOT-analyserna. Denna de facto-samverkan har dock inte diskuterats så mycket i intervjuer och självvärderingar, möjligen på grund av att fokus är inriktat på de interna processerna vid Konstfack. 3.3 Förutsättningar för en attraktiv och kreativ forskningsmiljö Som grund för att diskutera förutsättningar för en attraktiv och kreativ forskningsmiljö bad vi de intervjuade hur man uppfattade de strukturella förutsättningarna för forskning vid Konstfack. Några av de intervjuade var tydliga med att det är avgörande att Konstfack som lärosäte bistår i arbetet med att utveckla en forskarkompetens inom det konstnärliga området och att ledningen väljer att ta ansvar för den processen. Detta kräver mod, vilja och målinriktning, som det uttrycks av en forskare: Att starta en forskningskultur måste göras med dynamik, interaktion, engagemang och nyfikenhet. Då måste man våga, vilja och ha ett mål. Detta är angeläget bland annat eftersom det internt uppfattas finnas en rädsla för hur forskning kan påverka konsten och att det externt finns en konkurrens mellan högskolor, både de konstnärliga och andra, kanske främst de humanistiska ämnena. En samlande vision av det som är högskolans styrka och mervärde behöver beskrivas. Det är i det arbetet viktigt att ta hänsyn till de stora skillnaderna mellan olika delar av högskolan: Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 11

16 Man kan se att Konstfack är en komplex skola med åtta institutioner som har väldigt olika förutsättning och inriktning, och där tror jag inte man kan ha ett sätt, utan alla områden måste få utvecklas från sina särarter. I några intervjuer framkom att Konstfack skulle kunna utveckla bättre ledarskapsverktyg som kunde tillåta ett sammanhang som inkluderade projektdetaljer och projekthelheter, och även ekonomiska, mänskliga och fysiska resurser. Ett förslag var att låta sig inspireras av KK-stiftelsen och deras sätt att låta forskningssamhället, utbildare och industri mötas. Stiftelsens idéer om samproduktion mellan forskare och näringsliv lämpar sig ovanligt väl för det konstnärliga området. Några uppfattar att det administrativa stödet som erbjuds inte är på en nivå av tillräckligt kompetens för att vara ett reflexivt och konstruktivt stöd, som någon formulerade det. De intervjuade framhåller brister i tillit till det administrativa stödet och att roller och uppdrag behöver förtydligas för forskargruppen. Intervjuerna ger också intryck av att det finns många starka viljor som vill vara med och styra denna utveckling mot en forskningsmiljö och att det behövs en samlande kraft för att alla ska kunna enas om en riktning som har gemensamma fördelar och arbeta emot den. Intrycket bland de intervjuade är att enbart några få har övergripande insikter om vad som sker i projekten. I intervjuerna kommer flera synpunkter fram som handlar om de kulturella förutsättningarna på högskolan. Det lyfts fram att det krävs en långsiktighet i forskningen och tålamod: Tror inte att man kan komma fram till ett forskningsparadigm i en handvändning måste framförallt vara en stimulerande miljö för att detta ska kunna ske. Det handlar också, menar vissa, att inte helt underkasta sig de ekonomiska lönsamhetskraven: Det är svårt att förstå det snäva perspektiv på lönsamhet som Konstfack uppvisar, det känns kanske inte så genomtänkt. Det är viktigt att Konstfack hittar former för att stödja de kreativa processerna och att lyckas men det måste vara en del av att skapa lönsamhet, inte bara se till ekonomiska resultat. Man kan vara generös även med små medel, vilket ökar folks tillgänglighet till sin kreativitet. Vi har också ställt frågan om hur forskningsfinansiärers agerande påverkar möjligheterna för att bedriva forskning. Flera upplever att det är relativt nytt för finansiärer att tolka saker ur ett konstnärligt perspektiv och att finansiärerna upptäckt att det kan ge fördelar även inom andra discipliner, nya sätt att tolka, uttrycka sig och nya sätt att få folk att komma samman. Kontentan är att det finns pengar att söka och att Konstfack kan bidra med större transparens i frågan till forskningsprojekten, vara mer strategiska i anvisningar om var man tycker att pengar ska sökas, och vilka områden som sammanfaller med Konstfacks strategi. Det är viktigt att skapa och vidmakthålla en miljö där forskare känner sig trygga att presentera sitt material. Det behöver vara högt i tak och en allmänt generös inställning efterlyses. Några röster: Vi måste diskutera och bolla, ta tag i saker, se till att diskussionerna placeras ut regelbundet så att folk känner sig trygga både i att blotta sitt eget material och ta stöd i andra för att definiera vad vi menar med konstnärlig forskning eller hur vi ska förhålla oss internationellt. Det måste vara tillåtet att tänka och komma med dumma påståenden för det är så vi kan skapa en oväntad utveckling och relevant kunskap. Konstfack uppfattas av det stora flertalet ha stora möjligheter att skapa utveckling inom forskningsområdet, att det finns till stor del starka stödjande drivkrafter att göra detta, men att Konstfack måste hitta sitt sätt att göra det på och bestämma sig för det. Lärarna vid Konstfack är kända för att vara produktiva och duktiga, vilket är ett rykte att förvalta och en god grund att stå på. 12 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

17 Det finns en historisk tröghet och en rädsla inför det nya, som exempel på motverkande krafter, och det finns en nyfikenhet och en vilja att utvecklas som exempel på stödjande krafter (se mer i SWOT-analysen i Appendix A). Konstfack har en bakgrund som färgar dagens situation. För att förstå den långa väg som Konstfack har att vandra för att öka transparens och förutsägbarhet framkom följande i en intervju: Kursplaner har funnits, men de har inte betytt något, relationen till läraren har varit allt, här finns ingen transparens i vad som ses som konst och konstnärlig kvalitet. Man kan diskutera hur stort behovet är att ha en gemensam identitet och profil för Konstfack. Vi kan dock konstatera att det efterlyses av vissa forskare som vi talat med: Lättare för andra att komma in i vår miljö om vi har formulerat oss på ett sätt som skapar förutsägbarhet. Vi ville skapa en bild av vad forskarna tyckte var viktiga egenskaper i en attraktiv och kreativ forskningsmiljö Forskarna fick uttrycka vad de hade för framtidsvisioner. Samtliga ställer sig positiva till Konstfacks utveckling. Bilderna som beskrivs är till stor del lika och handlar om att man kommer att ha löst nuvarande skepticism mot forskning och vad den kan bidra med, funnit gemensamma uttrycksformer och terminologi, skapat en dynamisk forskningsmiljö och erhållit examinationsrätt för doktorander. Flera menar att det är viktigt att koppla samman forskare på ett konstruktivt sätt så att de kan dela sina arbeten forskarna behöver sammankopplas att hålla isär dem är kontraproduktivt. Organisationen på Konstfack är i förändring, och har ännu inte funnit fungerande former för att stödja en forskningsutveckling på högskolan. Det är inte enbart i relation till själva forskningsprojekten som Konstfack behöver ta ett samlat grepp, utan även i relation till organisationen. En viktig fråga är var forskningsprojekten ska placeras i organisationen. Någon beskriver att det måste finnas en kritisk massa av forskare, doktorander, och professorer som vill forska och som måste hinna detta inom sin arbetstid. Det behövs också en bättre trygghet för seniora forskare som gör att kompetensen hålls kvar på Konstfack och ökar möjligheterna att skapa utveckling i ett längre perspektiv, bortom den tid som det externfinansierade projektet löper. En fråga som också kommit upp vilken tjänstgöringsgrad som är den optimala. Som läget är idag är många lärare anställda på deltid, ofta i kombination med egen konstnärlig verksamhet. Det kan göra det svårt att även engagera sig i forskning. 3.4 Kopplingen till utbildningen En nyckelfråga har varit hur forskningen ska relateras till utbildningen. Det finns en medvetenhet att detta är viktigt för högskolan. Flera intervjupersoner har varit inne på detta tema, föga överraskande eftersom utbildning är det som idag främst skapar Konstfacks varumärke. Utmaningen är a) att stärka forskningen ute på institutionerna, dvs. att intressera lärarna för forskning och b) att knyta den externfinansierade forskningen närmare utbildningen. Avtappningen av lärdomar och kunskaper från forskningen till Konstfacks andra verksamheter är i dagsläget begränsad. Detta förefaller också gälla utbyte mellan studenter på grund- och mastersutbildningen och forskningsprojekten. I några av de projekt vi stött på, både internt och externt finansierade, bedrivs undervisning med inspiration från projekten och några av projekten inkluderar studenter i sina projekt. Vårt intryck är att detta ömsesidiga utbyte skulle kunna ske i högre grad och en större interaktion mellan forskningsprojekt och utbildning efterfrågas av samtliga vi pratat med. Viktiga förslag i denna riktning är att integrera studenter i forskningsprojekten: Att bygga egna mastersutbildningar vore ett steg i att bygga upp en forskningsmässig medvetenhet hos personalen eftersom de ska vara med och utveckla detta i Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 13

18 framtiden. Vi måste ge lärarna en slags kompetens så att de kan göra detta till sitt eget. Under tolkningsseminariet diskuterades också en idé om att anställa doktorander vid externfinansierade forskningsprojekt. Det låter som en lösning på flera av de problem som har identifierats. Det skulle kunna stärka relationen mellan internt och externt finansierade projekt men också kopplingen mellan utbildning och forskning. En doktorand skulle fungera som överbryggare mellan verksamheter som idag är separerade. 14 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

19 4. Konstfack på väg mot Centre of Excellence Den empiriska redovisningen ovan har gett en bild av nuläget: Forskning på Konstfack drivs i ett antal intressanta projekt, dock med högst varierande koppling till varandra och till Konstfacks utbildning. Dels har Konstfack projekt finansierade via den egna KU-nämnden, dels finns det forskningsprojekt som är knutna till skolan genom finansiering från annat håll, t.ex. Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen, Ångpanneföreningens forskningsstiftelse och Riksbankens Jubileumsfond. Denna finansieringsportfölj får betraktas som en styrka för högskolan. Finansiärerna representerar en betydande bredd. Hur de externt finansierade projekten kommer till Konstfack förefaller snarare vara ett resultat av de egna forskarnas initiativ och genom att projekt helt enkelt har förlagts till högskolan. I dessa projekt finns som Konstfack redan uppfattat verksamheter och kompetenser som kunde komma Konstfack i stort till del mer än de gör idag. Samtliga projekt förefaller relevanta inom ramen för Konstfacks nuvarande och framtida verksamhet. Det är naturligtvis ytterst positivt att duktiga forskare som fått pengar i konkurrens väljer att lägga sina projekt vid Konstfack. Interna mötesplatser där forskningen diskuteras och debatteras, som det nyligen instiftade forskningsforum, kommer förhoppningsvis att bidra till att Konstfack får en bättre kontakt mellan sin olika externfinansierade projekt. Det finns tydliga önskemål att öka utbytet med andra forskare. Det kan bidra till ökad gemenskap, bättre transparens men också, i förlängningen, större möjligheter att finna gemensamma teman och möjliga synergier. Vi har noterat att det finns en uppdelning mellan KU-finansierade projekt och externfinansierade. Vi förstår att uppdelningen mellan KU-projekt och externa forskningsprojekt har sin logik i Konstfacks historia. Denna uppdelning förefaller olycklig och klart ologisk för en utomstående betraktare. Skillnaderna mellan KUprojekten och de externa projekten bör raderas ut och det organisatoriska och administrativa stödet bör inkludera båda former. Kan KU-pengarna användas till att stödja FoU inom de områden som har svårare att finna extern finansiering eller som startkapital för att göra grundläggande studier att använda som underlag för att äska mer pengar? Finns det andra sätt att skapa synergier mellan KU-medel och Konstfacks utveckling i stort som samtidigt främjar en dynamisk forskningsmiljö? Konstfack har, i likhet med andra svenska universitet och högskolor, en forskningsstrategi (http://www.konstfack.se/konstfack/jsp/polopoly.jsp?d=10&t=1 den 5 juni 2009) med starkt visionära inslag. En strategi ska vara visionär för att skapa engagemang och vilja att genomföra den. Till viss del behöver den också innehålla mer konkreta diskussioner om Hur, av Vem, När och På vilka villkor för att den ska bli genomförbar (Forsknings och utbildningsstrategi för Konstfack , s 1). Följande åtta punkter har vi urskiljt ur strategin, som viktiga för målet att bli Centre of Excellence: Stärka kontakten med samarbetspartners och utveckla nätverk som förbereder studenterna för en global yrkesverksamhet och vidare studier Öka lärosätets positionering genom att ingå i det internationella samtalet inom konst, design, konsthantverk och bildpedagogik Genomföra en översyn av kandidatprogrammet Optimera mastersprogrammets kvalitet och Framåtblickande analys av Konstfacks forskning 15

20 etablera detta nationellt och internationellt Stödja fortsatt samverkan mellan utbildningarna inom Konstfack Generera en kritisk och kreativ forskningsmiljö utifrån skolans unika ämneskombinationer Utveckla en forskningspraktik inom konstnärlig forskning för att bredda och fördjupa den kunskapsmassa som redan finns på skolan Etablera forskarutbildning och söka examensrätt på forskarnivå Det övergripande syftet formulerat i strategin är att utveckla Konstfack till ett centre of excellence. I strategin omnämns åtta övergripande aktiviteter. Om vi tolkar strategin rätt så är grundantagandet att om samtliga dessa åtta aktiviteter genomförs, parallellt med att ett continuum mellan konstnärlig praktik och vetenskapligt arbete (s. 2) skapas vid skolan, så kan Konstfack uppnå målet att bli ett Centre of Excellence. Figur 3: Effektkedja som leder till excellens Strategins åtta aktiviteter Kunskap om Konstfacks ambition sprider sig Omvärlden inser mervärdet med satsningarna Ändrade attityder ang. möjligheterna att lyckas CENTRE OF EXCELLENCE Vi tror att det finns ett växelspel mellan vad som åstadkoms inom Konstfack och hur väl det landar utanför högskolan. När omvärlden övertygas om det positiva och unika i forskningsmiljön ökar också tron inne på lärosätet att detta är viktiga aktiviteter. Omvärldens erkännande bidrar till ökad tillit och respekt inom lärosätet. Är dessa åtta aktiviteter tillräckliga? Kompletterar de varandra, faller något mellan stolarna eller överlappar de varandra? Hur behöver högskolan tänka för att komma till målrutan? Vilka handlingar behöver genomföras? Hur kan det skapas synergier och samsyn mellan forskare? Hur kan vi hitta tillräckligt tillförlitliga orsakssamband? I vilka sammanhang och kontexter vill Konstfack skapa nya eller ändrade attityder? Att göra forskningsprioriteringar på lärosätesnivå är en grannlaga uppgift. Universitet och högskolor har ofta beskrivits som tunga i botten, dvs. forskare har haft stor frihet att utforma sitt eget arbete. Utvecklingen går dock mot att lärosätena själva gör strategiska val och prioriteringar, med avsikt att bli bäst inom ett eller flera områden (Shattock 2003). De nuvarande forskningspolitiska vindarna, inte bara i Sverige, handlar om profilering och excellens. Den ursprungliga, traditionella bottom upfilosofin håller på att ersättas av en kombination av initiativ underifrån och strategisk ledning ovanifrån. I utvecklingen av en egen nisch gäller det att ta hänsyn till ett antal interna och externa faktorer som alla påverkar handlingsutrymmet. 16 Framåtblickande analys av Konstfacks forskning

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Strategi Kungl. Musikhögskolan

Strategi Kungl. Musikhögskolan Strategi Kungl. Musikhögskolan 2015-2017 KMH:s vision KMH ska vara ett framstående internationellt centrum för utbildning av musiker och musiklärare av högsta kvalitet. KMH:s vision Kungl. Musikhögskolan

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Vision bortom Kerstin Öhrn

Vision bortom Kerstin Öhrn Vision bortom 2015 Styrgruppen för vision bortom 2015 Marita Hilliges, rektor Elin Holmsten, akademichef Marie Elf, områdesnämndsordförande Ulrica Momqvist, informationschef Caroline Bastholm, doktorand

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift Lars Ekedahl www.htu.se Innehåll UoH:s uppgifter Kompetenscentrum S-SENCE Personliga reflektioner och kommentarer www.htu.se

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående

Läs mer

Luleå Studentkår Vision

Luleå Studentkår Vision Luleå Studentkår Vision Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: ks@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/7 Innehållsförteckning VISION...3 MÅLBILD...4 Vad vi gör... 4 Utbildningsbevakning... 4

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

SKOLAN - KONTEXT EN DELSTUDIE I PROJEKTET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET

SKOLAN - KONTEXT EN DELSTUDIE I PROJEKTET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET Maria Styf, Lektor i pedagogik Susanne Sahlin, Doktorand i pedagogik Avdelningen för utbildningsvetenskap Mittuniversitetet, Härnösand VÄRLDENS

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta!

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta! P 0 Proposition : Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning Motion #P-0- Ett ställningstagande rörande internationalisering Internationalisering av högre utbildning är ett brett område där

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Förslag till rambeskrivning för institution 1 Förslag till rambeskrivning för institution 1 Namnförslag: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Department of Education 1. Teman och centrala kunskapsområden Institutionens kunskapsområden

Läs mer

Vid bedömningen gäller reglerna i högskoleförordningen (1993:100) och Örebro universitets anställningsordning.

Vid bedömningen gäller reglerna i högskoleförordningen (1993:100) och Örebro universitets anställningsordning. ORU 1.2.1-02595/2017 Behörighetskrav och bedömningsgrunder samt anvisningar till sakkunnigutlåtande för professorsanställningar inom ENT-nämndens ansvarsområde vid Örebro universitet Vid bedömningen gäller

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

STRATEGI GÄLLANDE DOKTORANDER VID FPL

STRATEGI GÄLLANDE DOKTORANDER VID FPL STRATEGI GÄLLANDE DOKTORANDER VID FPL Detta dokument är framtaget i dialog med doktorander och handledare vid Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan under hösten 2015 och bör revideras årligen. Dokumentet

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2026 LUNDS UNIVERSITET 2 STRATEGISK PLAN 2017 2026 Förord Universitetet ska skapa och förmedla kunskap på vetenskaplig och konstnärlig grund ett uppdrag viktigare nu, än kanske någonsin.

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer