Att vara grannsamverkare / kontaktombud GRANNSAMVERKAN. En möjlighet till ökad trygghet

Transkript

1 Att vara grannsamverkare / kontaktombud GRANNSAMVERKAN En möjlighet till ökad trygghet

2 Nätverket Grannsamverkan representeras nu av Bostads AB Mimer, Värna Västerås, Polismyndigheten i Västmanland, Riksbyggen, MBF, AB Verner Andersson, Tillbergakommittén, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Mellansverige. Nätverket står öppet för alla bostadsföretag och boendeföreningar. Utgångspunkten för grannsamverkan bygger på människors egen möjlighet att påverka sin och andras trygghet och därmed minska brottsligheten i bostadsområdet. Grannsamverkan bygger också på en bred samverkan och att se till hela områdets trygghet. Det är viktigt att förmedla fakta så att majoritetsmissförstånd förhindras, att skapa positiva relationer och se till hela området och dess resurser. Grannsamverkan får aldrig bli medborgargarden som tar lagen i egna händer. Grannsamverkare Det är alla som tillsammans aktivt verkar inom boendeföreningen för att skapa trygghet och minska brottslighet. Kontaktombud Det är den eller de i föreningen som utsetts till att samordna boendeföreningens grannsamverkansarbete. Som kontaktombud skrivs du in i Värna Västerås adressregister och får ett antal gånger per år information om vad som görs inom ramen för Värna Västerås. Dessutom inbjuds du två gånger per år till träff med andra kontaktombud för erfarenhetsutbyte och inspiration. Detta bör ni göra: Observera och notera vid pågående brott Polisanmäl samtliga brott Larma polis vid pågående brott Trygghetsvandra med din förening och fastighetsägare 2ggr/år Förmedla information till de boende Stöldmärk Skylta upp området Byt ut trasiga skyltar Informera nyinflyttade om grannsamverkan Obs! Lagen ger dig rätt att ingripa mot brott, men det är ingen skyldighet. Vad säger lagen? I rättegångsbalken kap 24 paragraf 7 står det: Påträffas den som begått brott, var på fängelse kan följa, på bar gärning eller flyende fot får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne ska skyndsamt överlämnas till polisman.

3 Syftet med grannsamverkan Ökad trygghet och trivsel Minska brottslighet och skadegörelse Stärka det gemensamma ansvarstagandet Skapa positiva sociala relationer Rädslan att utsättas för brott inger en växande känsla av otrygghet och känslan av otrygghet påverkas också i hög grad av andra faktorer som arbetslöshet, krig, katastrofer med mera. Inbrott, stölder och våldsbrott i närmiljön är det som oroar människor mest. Erfarenheter från Sverige och andra länder visar, att Grannsamverkan är en åtgärd som minskar vardagsbrotten. I områden som har haft hög inbrottsfrekvens har dessa ibland halverats, ibland nästan upphört helt, när Grannsamverkan kommit igång. Grannsamverkan måste ha en fast förankring hos de boende för att verksamheten ska bli framgångsrik och hållas levande. Värna Västerås hjälper till att komma igång, förser dig med material och kan fortlöpande fungera som motor, men i vardagen är det du och dina grannar och andra samverkanspartners i ditt område som måste stå för engagemanget. Grannsamverkan förebygger brott men ger också många tillfällen till ökad samvaro, bruten isolering för ensamma, gemensam omtanke om alla barn och äldre i området alltsammans positiva följdeffekter. Sådana förväntade effekter kan skapas ur ett äkta lokalt förankrat engagemang, och är i sig brottsförebyggande. Grannsamverkan kan också initiera andra samverkansformer, till exempel föräldravandringar och skydd av bilar och båtar (båtsamverkan). Det är alltid du och dina grannar tillsammans med Värna Västerås och lokala samarbetsparter som har initiativet.

4 Några minimikrav på deltagarna 1. Dokumentation Gör en förteckning över inventarier och märk värdefull och stöldbegärlig egendom. Fotografera eller videofilma hemmet. Märkutrustning kan lånas av Värna Västerås, polis eller försäk-ringsbolag. Genom att ditt gods är märkt eller filmat så ökas dina möjligheter att kunna få tillbaka det som stulits. Dessutom underlättar det polisens registrering av godset. Se dokumentationen som en inventering av dina ägodelar och som underlättar i kontakt med försäkringsbolag med mera. 2. Kontakt Hålla grannar och kontaktombudet informerade när du/ni reser bort. 3. Värdeförvaring Se till att värdehandlingar och värdesaker alltid förvaras på ett betryggande sätt. 4. Vaksamhet Vara allmänt vaksam. Kontakta polis och kontaktmombud om något verkar vara misstänkt eller fel. Anpassning till olika boendeformer Grannsamverkan fungerar lika bra oavsett var du bor. Grunderna och metoderna är desamma, men boendeformen påverkar delvis hur du organiserar och driver verksamheten. Varje insats är mycket värdefull. Generella saker att tänka på Flerfamiljshus För att grannsamverkan skall fungera fullt ut som modell så förutsätter det en samverkan mellan fastighetsägaren och den boende själv. Avgränsa antalet deltagare och undvik stora geografiska områden. Särskilt i hyreshus kan täta in- och utflyttningar skapa problem om deltagarna är många. Gemensam husägare är ofta en lämplig avgränsning. Gemenskap genom bostadsrättsföreningar är en bra utgångspunkt. Bostadsrättsföreningar brukar, tack vare ägandet, ha lätt att skapa engagemang. I hyreshusområden är det bra att peka på möjligheterna till ökad trivsel i trapphus, gemensamma lokaler och på gårdar, för att öka motivationen. I områden med små flerfamiljshus kan ett helt kvarter samverka, men då bör varje hus utse en ansvarig kontaktman. Om huset du bor i är mycket stort, kan ett trapphus bli en lagom avgränsning. 4

5 Villaområden / fritidshusområden Tack vare ägandet är det i regel enkelt att mobilisera de boendes engagemang i dessa områden. Villaägareföreningar och fritidshusföreningar är utmärkta plattformar att starta grannsamverkan ifrån. Är föreningarna stora kan nästa steg bli en uppdelning i flera områden. Vägsamfälligheter har en naturlig avgränsning, som också brukar vara lagom stor för samverkan. I mindre samhällen eller byar, där alla känner varandra, kan Grannsamverkan till och med omfatta hela samhället. Då bör dock rapportörer utses från varje område med en naturlig, geografisk avgränsning. Ibland är det bästa att några intresserade grannar helt enkelt slår sig samman och startar upp. Är inte uppslutningen i grannskapet 100-procentigt från början, blir den ofta det efter en kort tid. I fritidshusområdena är förhållandena speciella, eftersom husen står tomma långa tider. Under sådana perioder är det en fördel med speciella rullande bevakningsscheman, för att titta till hela området. Så här startar du grannsamverkan Planera och bjud in till upptaktsmöte tillsammans med representant från Värna Västerås. Använd gärna infobladet Det här är grannsamverkan (finns att hämta på tillsammans med en enkel kallelse till mötet. Distribuera i brevlådorna, sätt upp på anslagstavlor i området och följ gärna upp med en telefonkedja. Innehåll vid startmöte Två gånger per år inbjuds kontaktombud och Västeråsaren till informationsmöte om bland annat. hur startar vi Grannsamverkan men man kan också inbjuda Värna Västerås som kommer till Er förening/styrelse för att berätta om grannsamverkan som metod och samtidigt informerar om brottsstatistik för området. Utse ansvarigt kontaktombud (eller flera) och besluta om kontaktvägar. Meddela kontaktuppgifter om ert kontaktombud till Värna Västerås. Uppdelning av området: I större bostadsområden kan ett huvudkontaktombud utses, som i sin tur håller kontakten med ett antal geografiskt väl fördelade kontaktombud för ett mindre antal boende.

6 Startåtgärder Besiktning av området; vad behöver förändras/förbättras med hänsyn till säkerheten, exempelvis gemensamma dörrar, lås, p-platser, belysning, insynsskydd etc. Bra sätt för att skapa ett engagemang i området. Upprätta handlingsprogram; använd åtgärdsblankett. Information och informationsmaterial till medverkande i Grannsamverkan. Gemensam skyltning av området, samt för enskilda villor och lägenheter (skyltar tillhandahålls genom Värna Västerås). Dekaler finns också till exempelvis brevlådor eller anslagstavlor i flerfamiljs- fastigheter Planerad uppföljning och fortsatt kontakt. Checklista för kontaktombud Anordna ett upptaktsmöte i samarbete med Värna Västerås och exempelvis försäkringsbolag, räddningstjänsten, polisen och eller andra intressenter som berörs av era frågor. Upprätta en lista på de medverkande i området. Lämna namnlistorna till Värna Västerås. Besiktiga området tillsammans med Värna Västerås och eventuella andra experter. Bestäm hur många grannsamverkans-skyltar som behövs och var de ska sitta. Skylta upp området. När ovansåtende grundkrav är uppfyllda delas skyltar och dekaler ut genom Värna Västerås försorg. Hålla kontakten med Värna Västerås, försäkringsbolag och kontaktmän. Delta i uppföljningsmöte med Värna Västerås. Återbesiktiga sex månader efter start, därefter årligen. Informera grannarna om inbrottsskydd och märkning Fördela trycksaker, märkutrustning, dekaler och inventarieförteckning till grannarna. Hålla kontakten med grannarna. Informera nyinflyttade om Grannsamverkan. Följa upp verksamheten - hur fungerar granntillsynen, skyltarnas skick m.m. Besiktiga och planera förbättringsåtgärder Besiktningen gör du lämpligast tillsammans med representant från fastighetsägaren, Värna Västerås och annan specialist. Här gäller att se över trafikmiljön, vegetationen, skadegörelsen med mera.använd åtgärdsblanketten som finns på Värna Västerås hemsida. Här följer några exempel på vad man kan kolla.

7 Flerfamiljshus Entrén: Bra belysning inne och ute. Fungerar lås och dörrstängare efter passage? Källare och vind: Med fungerande lås och belysning. Kan hyresgäster från andra ingångar röra sig fritt i hela fastighetens gemensamma utrymmen? Finns utrymmen som är tillhåll för obehöriga? Som enskild hyresgäst kan det var svårt att genomföra förändringar, men däremot tillsammans med polis, din hyresvärd, fastighetsägare och andra samverkanspartners i området hittar man ofta lösningar. Villor och fritidshus Finns bra och fungerande allmän-belysning? Kan belysningen förbättras på baksidor och andra insynsskyddade ytor? Finns gemensamma utrymmen och har dessa fungerande belysning och lås? Har samtliga medverkande i Grannsamverkan gjort en ordentlig besiktning av sitt eget inbrottsskydd? Bilparkering och garage Är den öppna bilparkeringen och garaget väl upplyst? Fungerar låsanordningarna på eventuella garageportar och dörrar? Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt utrymningsdörrar. Är garage och parkeringsdäck insynsskyddade? Uppskyltning En ordentlig uppskyltning av området är varningssignalen till tjuven, men också en påminnelse för de boende. Samtliga tillfarter till området, även gång- och cykelvägar, skall ha välplanerad skyltning. Enskilda medverkandes fastigheter och lägenheter bör också skyltas med Grannsamverkansdekaler. OBS! Kontrollera med polisen om särskilt tillstånd krävs för uppsättning av skyltar. Besiktiga regelbundet. Grannsamverkan efter starten För att inte verksamheten skall somna in i områden där det för tillfället är lugnt, är det viktigt att det finns återkommande kontakt mellan kontaktombuden och Värna Västerås. Detta kan ske genom regelbundna träffar, bostadsmöten, där polisen och andra, exempelvis försäkringsbolagen, medverkar. Vid dessa träffar repeteras vissa grundläggande principer för Grannsamverkan samt ges information om eventuella nyheter beträffande säkerhetsfrågor. Enkla nyhetsbrev är utmärkta nyhetskanaler. Dessutom kan polisen och försäkringsbolagen via kontaktombudet vid behov informera om akuta åtgärder. Till exempel kan polis varna de boende för en förväntad brottsvåg. Via nätet av kontaktmän kan information spridas till de boende för åtgärder och kontroll. Naturligtvis skall även information i omvänd ordning ges till polisen via kontaktmannen, om anledning finns. 7

8 Hur kan jag ingripa mot brott? Du kan ingripa mot brott på många sätt utan att agera handgripligen. Det är du själv som avgör hur och när du skall ingripa. Allt lugnt Normalläge: Inget stör dig du registrerar inget som avviker från det normala mönstret. Signaler till tjuven Öppna dörrar och fönster, kvarglömda nycklar, olåsta bilar och cyklar, trasiga lås m.m. Tänkbar åtgärd: Uppmärksamma den granne det gäller. Något bryter mönstret När du parkerar bilen möter du en okänd man i p-garaget som är på väg ut. Du ser en bil parkera utanför grannens villa när du vet att grannen inte är hemma. Tänkbara åtgärder: Observera, notera för dig själv och följ utvecklingen. Något är fel Du ser okända ynglingar utanför garaget/i hyreshusets trappuppgång. Du ser en okänd person inne på grannens tomt/utanför grannens lägenhetsdörr och du vet att grannen är bortrest några dagar. Tänkbara åtgärder: Observera, notera signalement, gör dig synlig och ta eventuellt kontakt med personen/personerna. Försök att kontrollera de uppgifter som du får. Informera ditt kontaktombud och polis. Påbörjat angrepp När du ska hämta din bil i p-garaget, ser du en okänd man med en skruvmejsel i handen. Han står tätt intill din bil och sätter skruvmejseln mot dörrlåset. Från din trädgård ser du en okänd man som uppehåller sig på grannens terrass. Han går fram till terrassdörren och med en större skruvmejsel börjar han bryta på dörren. Tänkbara åtgärder: Larma polis och andra boende, gör gärningsmannen medveten om att han är iakttagen, notera signalement. Gör observationer och möt tillkallad polis. Informera ditt kontaktombud och dina grannar. Utsätt inte dig själv och andra för onödig fara. Fullbordat brott När du kommer för att parkera din bil i p-garaget, observerar du två ynglingar som sitter inne i grannens bil. Ventilationsrutan är krossad och du ser hur ynglingarna bryter sönder rattlåset. När du tittar ut från ditt köksfönster, ser du hur en okänd man krossar ett källarfönster till grannens villa. Han öppnar fönstret och kryper in i huset. Tänkbara åtgärder: Larma polis och grannar, notera signalement, observera vidare aktivitet i avvaktan på tillkallad polis. Följ polisens anvisningar. Agera inte själv som polis endast om du är absolut säker på att lyckas, ingriper du handgripligen. Tänk på att egendom i regel kan ersättas samt att du själv kan riskera att mötas med våld. Ställ upp som vittne hjälp den drabbade!

9 Vad säger lagen? Lagen ger dig rätt att ingripa mot brott, men ingen skyldighet. I rättegångsbalkens kap 24 paragraf 7 står det: Påträffas den som begått brott, var på fängelse kan följa, på bar gärning eller flyende fot får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne ska skyndsamt överlämnas till polisman. Om du utsätts för brott Studier visar att den som utsatts för brott en gång ofta drabbas igen om de inte själva förändrar sitt beteende eller vidtar brottsförebyggande åtgärder. Ring polis. Observera och notera vad som saknas. Rör inget förrän polisen har varit på platsen. Filma eller fotografera ditt hem vid inbrott. Det hjälper polisen att härleda och binda tjuven till platsen. Vidta åtgärder som förhindrar att brottet upprepas. Grannsamverkan - en möjlighet till ett tryggare boende och minskad brottslighet I områden där grannsamverkan finns miskar möjligheten till brott och i och med att man förstärker samverkan och omtanken om varandra så ökar känslan av trygghet. Värna Västerås i samverkan med olika boendeföreningar, bostadsföretag och fastighetsägare vill de närmaste åren fortsätta satsningen på att starta nya grannsamverkansområden i närområdet. Är du/ni intresserade att starta grannsamverkan, ta kontakt med Värna Västerås på telefon eller via vår hemsida styrdokument.aspx

10 Tipskatalog Hjälp när du är bortrest Inget kan ersätta en god vän eller grannes insatser när det gäller att ge intrycket av att du är hemma fast du inte är det. Med små enkla medel kan man vilseleda tjuven så att han inte vet om grannen är hemma eller inte. Här är några tips: Dra upp och släpp ner persienner. Häng upp tvätt. Parkera den egna bilen på grannens plats. Lägg sopor i grannens soptunna. Tänd och släck lampor. Klipp gräsmattan eller skotta bort snön framför entrén och garage. Dessutom bör du ta hand om den post som trots att grannen ställt om posten alltid kommer i brevlådan i form av direktreklam m.m. I hyreshus är en enkel åtgärd att se till att grannens tidningar och post varken sitter kvar i brevinkastet eller samlas på hög innanför dörren. Tänk på att de flesta bostadsinbrott sker på dagen. Se till att grannar alltid har aktuella adresser och telefonnummer till varandra om någonting händer. Försvåra för tjuven! De flesta tjuvar avstår från inbrott om: Det fordras mer än lätta verktyg för att bryta sig in. Det tar lång tid. Det hörs. Det drar uppmärksamhet till sig. Det är lika svårt att ta sig ut som in. 10

11 Se till att: Förstärka inbrottsskyddet på dörrar och fönster, glöm inte terrass och balkong. Montera ett s.k. tittöga i dörren. Installera inbrottslarm. Ha gärna belysning med rörelsevakt och timerstyrd belysning. Glesa ut vegetation så det inte går att gömma sig bakom buskar. Klä in källarförråd och förvara inte sådant du är rädd om där. Sektorisering av källarförråd i flerfamiljshus. Installera extra lås på garagedörrar. Teckna en hemförsäkring. Tänk på att: Alltid låsa cyklar noggrant och gärna vid fast föremål. Anteckna ramnummer på cykel för att ge till polisen om den blir stulen. Lås din bil (ställ in den i garaget). Lås dörrar och fönster. Se till att nycklar inte kan härledas till din bostad. Lämna inte stegar, skottkärror och redskap framme som tjuven kan använda. Förvara inte nycklar och plånböcker i entréhallen och låt de inte ligga framme i bostaden. Lämna inga värdeföremål väl synliga i bilen. Tala inte om på telefonsvararen att ni är bortresta. Var uppmärksam på dörrförsäljare och be om legitimation. 11

12 12 Produktion: Konsult och Service Edita Västra Aros