Strategirapport för resultatstrategin för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling 2014

Transkript

1 Strategirapport för resultatstrategin för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling 2014 Ärendenummer: 15/ Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse 1 Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per resultatområde Resultatområde (1) Klimat Stärkt institutionell förmåga att integrera klimatanpassning och klimatrisker inklusive motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar Ökad institutionell kapacitet och kunskap beträffande klimatfrågor på nationell, regional och global nivå Minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, inklusive kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar Ökad anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar (2) Hållbart nyttjande och förvaltning av ekosystemtjänster Ett mer hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurser Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive ökad utbildning och kunskap om dessa, ur ett livscykelperspektiv Högre grad av integration av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i globala och nationella policyer och planer Säkrare kemikaliehantering genom att globala och nationella regelverk, policyer och planer har stärkts och institutionell kapacitet för genomförandet har höjts (3) Förbättrad tillgång till hållbara energialternativ (3) Ökad institutionell kompetens och kapacitet inom energiområdet, särskilt vad gäller att utveckla och genomföra globala, regionala och nationella policyer för hållbara energisystem Ökad tillgång till kostnads- och energieffektiva, hållbara och förnybara energialternativ måluppfyllelse 2 insatsportföljens genomförande 1 Det som åsyftas med måluppfyllelse är den strategiska sammansättningen av insatsportföljen 2 Det som åsyftas med måluppfyllelse är den strategiska sammansättningen av insatsportföljen 1

2 (4) Hållbar vattenresurshantering Ökad institutionell kapacitet för mer kostnadseffektivt och hållbart nyttjande av vattenresurser Stärkt lokal, nationell och regional vattenresursförvaltning Stärkt regionalt arbete för gemensam förvaltning av gränsöverskridande vattenresurser Minskad negativ påverkan på dricksvatten orsakad av kemiska ämnen och andra typer av föroreningar som når dricksvattnet (5) Hållbar utveckling av städer Ökad institutionell kompetens och kapacitet att utforma globala, nationella och lokala policyer och planer för hållbar stadsutveckling Fler individer i slumområden har fått förbättrade och legalt säkrare levnadsförhållanden 1. Övergripande bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse 3 Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Utbetalt belopp inom strategin 2014: 734,2 MSEK Avtalat belopp: 827,9 MSEK Antal avtalade insatser : 64 stycken Strategibelopp : 699,5 MSEK Strategiperiod: Utbetalt belopp inom andra anslagsposter * som gick till landet/regionen 2014: Ej relevant på global nivå *Med andra anslagsposter avses ap 1. Humanitära insatser, ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 32 Forskningssamarbete. Analys och bedömning Sidas övergripande bedömning av genomförandet av Resultatstrategin för globala insatser för miljöoch klimatmässigt hållbar utveckling respektive den särskilda pilotsatsningen för rent vatten, ren luft och resurssnål energi (se nedan) är att samtliga mål inom strategin samt pilotsatsningen kommer att kunna uppfyllas under strategiperioden. Denna rapport är uppdelad så att detta kapitel omfattar en övergripande analys och bedömning, och en mer detaljerad beskrivning finns i kapitlen för respektive resultatområde. Anslagsnivån för 2015 är 699,5 MSEK. Under 2014 utbetalades 734,2 MSEK 5 och 13 beslut togs om nya stöd. Vid årsskiftet fanns 64 avtal med ett avtalat belopp på totalt 827,9 MSEK. Aktivitetsperioden har dock tagit slut för flera insatser och det totala antalet aktiva samarbeten bedöms därför vara ca Det som åsyftas med måluppfyllelse är den strategiska sammansättningen av insatsportföljen 4 Strategin anger inget totalt belopp. Det angivna beloppet utgör tilldelade medel I själva verket utbetalades ca 820 MSEK under 2014, men totalen blir 734,2 MSEK efter justering på grund av en återbetalning från International Finance Corporation. 2

3 Det finns tre områden som är gulmarkerade i tabellen ovan, och som kommer att behöva uppmärksammas under för att uppnå en strategiskt sammansatt insatsportfölj. När det gäller luftföroreningar (under resultatområdet Klimat ) så stödjer Sida för närvarande endast begränsad verksamhet hos UNEP och SEI, och ytterligare stöd kommer därför att övervägas. Angående det andra området Ökad anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar avser Sida att invänta resultaten från större internationella processer under 2015 som Sustainable Development Goals och COP-21 i Paris. Sida har dock några insatser som redan nu arbetar med detta resultatmål i viss utsträckning. Det tredje området är kemikaliehantering (under resultatområdet Hållbart nyttjande och förvaltning av ekosystemtjänster ), och här handlar det främst om att stödja även civilsamhället för att därigenom uppnå en bättre balans med existerande stöd som till stor del går via staten. Flera möjliga alternativ har redan identifierats. En förutsättning för att åstadkomma detta är dock att tilldelad anslagsvolym överensstämmer med föreslaget Budgetunderlag. Vidare skulle den i Budgetunderlaget föreslagna förändringen vad gäller intecknandet av medel vid slutet av strategiperioden 6 avsevärt underlätta möjligheten att anpassa portföljen i strategiperiodens slutskede. Överlag är portföljerna med andra ord välbalanserade inom i stort samtliga delområden. Insatserna varierar stort vad gäller både volym och karaktär, och stödet ges via olika typer av aktörer och kanaler som multilaterala organisationer (till exempel UNEP, UN-Habitat), privata sektorn (främst via innovations-tävlingar, så kallade Challenge Funds), civilsamhälle (Energia, CSE), världsledande normativa organisationer (World Resources Institute (WRI) och Stockholm Environment Institute (SEI)), svenska myndigheter (Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen), samt operativt fokuserade organisationer (Global Programme on Output-Based Aid (GPOBA)). Portföljen har störst fokus på normativ verksamhet, vilket bedöms som tillfredsställande givet strategins resultatmål. Några av organisationerna är ledande globala aktörer inom sina respektive områden som United Nations Environment Programme (UNEP), UN-Habitat och Energy Sector Management Assistance Program (ESMAP) och några insatser är små men strategiska, som till exempel nätverket Energia och Water Integrity Network (WIN). Under 2014 togs beslut om flera nya stora stöd som till exempel UNEP, International Institute for Environment and Development (IIED) och GPOBA. 6 Ändringsförslaget i Budgetunderlaget innebär att minst 50% respektive 75% av nuvarande årsvolym skall vara ointecknade två respektive tre år efter att en strategi löper ut; idag är regeln ett respektive två år. Genom den föreslagna förändringen kan alltför korta avtal undvikas. 3

4 Ett viktigt referensdokument är den portföljanalys som slutfördes i augusti 2014 (och som utgjorde underlagsmaterial till höstsamrådet). Den omfattade en grundlig översyn av portföljen, som den såg ut i april 2014, och flera slutsatser drogs. Bland annat gjordes en beräkning av hur stor andel av portföljens volym (i kronor) under (avtalad, planerad och initierad) som gick till respektive resultatområde (se figur 1 nedan 7 ). Vattenresurshantering 20% Energialternativ 29% Stadsutveckling 15% Klimat 12% Ekosystemtjänster 23% Figur 1 Respektive resultatområdes andel av den totala volymen (i kronor) av avtalade och planerade insatser Figuren visar att det enskilt största området inom insatsportföljen är energialternativ (29% av den totala budgeten för alla insatser), och att de största behoven bedöms finnas inom klimat (12%) och eventuellt stadsutveckling (15%). Det skall dock noteras att resultatstrategin inte ställer några krav på en jämn fördelning av medel mellan de fem resultatområdena. Datan ger inte heller information om situationen för respektive resultatmål. Det skall också noteras att gränsdragningen mellan olika resultatområden är grannlaga. Ett exempel på detta, bland många andra, är att satsningar på förbättrad fysisk planering inom stadsutveckling ofta leder till ett bättre klimat. En sådan insats kan därmed sortera under resultatområde 1 lika väl som under resultatområde 5. En slutsats från portföljanalysen var dock att ytterligare insatser inom klimat bör identifieras. Här planerar Sida att lämna ett visst budgetutrymme ointecknat, så att det finns möjligheter att hantera sannolika nya initiativ från den viktiga COP-konferensen i Paris i november En annan slutsats i portföljanalysen var att möjligheter för att utöka antalet stöd inom området stadsutveckling bör undersökas. Det finns också andra utmaningar med att genomföra strategin. Under 2014 rådde länge oklarhet kring anslagets storlek, vilket försvårade planeringen av beredningar av nya insatser. En annan utmaning är att strategins genomförandetid endast är fyra år, vilket - i kombination med regeln om att minst 50 respektive 75 % av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad ett respektive två år efter det att strategin löper ut - innebär att möjligheterna att teckna längre avtal begränsas. Sida strävar efter långa avtal. Detta beror delvis på effektivitetsvinster på Sida, men också på att långsiktighet uppskattas av de organisationer som Sida samarbetar med, då det avsevärt underlättar deras planering. Kopplingarna mellan olika globala tematiska strategier är också uppenbara. Inom Resultatstrategin för ekonomiskt hållbar utveckling finns till exempel insatser som bidrar till klimatmålen. International Center for Trade and Sustainable Development (ICTSD) arbetar med handels- och klimatfrågor och en rad organisationer vilka främjar hållbart lantbruk och som därigenom också har stark klimatrelevans. 7 Denna figur ersätter den tabell över avtalat belopp och utfall per resultatområde som återfinns i mallen för strategirapporter. På grund av att ett stort antal av insatserna inom strategin bidrar till flera av resultatområdena har vi valt att presentera fördelningen enligt denna modell, som vi bedömer ger den mest rättvisande överblicken. Figuren baseras på en bedömning av hur stor andel av budgeten för respektive insats som hänförs till respektive resultatområde. I strategirapportens bilaga om uppföljning föreslås dock att information om avtalat belopp och utfall per resultatområde skall utföras till strategirapporten för

5 Enligt rapportering för Community-Led Infrastructure Finance Facility (CLIFF) så skall att projektet, direkt eller indirekt, ha skapat 503,000 arbetstillfällen 8. Sysselsättning är ett viktigt resultatmål i strategin för ekonomiskt hållbar utveckling, men inte i strategin för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling. CLIFF uppbär även ett riktat stöd från resultatstrategin för hållbar social utveckling för implementering av MDG-målen om ökat antal människor med vatten och sanitet, vilket är ett resultatmål i den strategin, men inte i den strategi som här rapporteras. Genom dessa kopplingar och insatser stärks resultaten i samtliga berörda strategier över strategigränserna. I enlighet med strategin arbetar Sida för att stärka särskilt kvinnors möjligheter att bättre ta tillvara sina rättigheter relaterade till exempelvis energiförsörjning och naturresurser, och genderfrågor är en dialogfråga i flera av stöden. Inom det nyligen ingångna UNEP-stödet kommer en av de kommande Global Environment Outlook, UNEPs flaggskepps -publikationsserie, att ha kopplingarna mellan genusfrågor och miljö som tema. Denna skrift bedöms kunna bli ett viktigt underlag för vidare dialog om genderintegrering, både med UNEP och med andra samarbetspartners. Vidare har IUCN i slutet av 2013 lanserat ett miljö- och gender-index där olika länder rankas vad gäller framsteg för integrering av jämställdhet inom god samhällsstyrning på miljöområdet. Inom energiområdet har Sida länge gett stöd till organisationen Energia som utför ett viktigt arbete för att lyfta fram jämställdhetsfrågor. Sidas bedömning är dock att det fortfarande finns utrymme för förbättringar vad gäller jämställdhetsintegrering i flera av portföljens insatser, och kommer därför att verka för detta under 2015 och framöver i samband med dialog och årsuppföljningar. Avslutningsvis, regeringen tog ett separat beslut om Pilotsatsning för rent vatten, ren luft och resurssnål energi (UF2014/19763/UD/MU). Sidas styrning hade dock underlättats om beslutet om denna pilotsatsning hade tagits inom befintliga styrdokument, exempelvis som en del av resultatstrategin eller det årliga regleringsbrevet. Pilotsatsningen löper under perioden för resultatstrategin för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, , och ska avse cirka 150 miljoner kronor (av redan anslagna medel för strategin, AP 14). Sida har initierat arbetet med satsningen och identifierat insatser som uppfyller de satta målen. Redan har 10 insatser (5 inriktning mot vatten, 4 energi och 1 luft) om totalt drygt 150 miljoner kronor identifierats för ändamålet. Ett par exempel är CLIFFs arbete med bland annat dricksvatten, Global Water Partnership (GWP) arbete med vattenförsörjning ibland annat Pakistan, Burundi, Rwanda och Guatemala och Slum Dwellers International med byggnation av solpaneler i slumområden i större skala. Sida bedömer därmed att pilotsatsningen kommer att kunna genomföras. Slutsatser Sidas övergripande bedömning är att samtliga resultatmål inom Resultatstrategin för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling respektive den särskilda pilotsatsningen för rent vatten, ren luft och resurssnål energi kommer att uppfyllas under strategiperioden, under förutsättning att anslagsnivån överensstämmer med föreslaget Budgetunderlag. Portföljerna inom resultatområdena är generellt välbalanserade. Det finns stora och små insatser, normativa och operativa organisationer samt stöd genom olika typer av kanaler som multilaterala organisationer, privata aktörer och civilsamhället. Sida bör främst tillföra någon eller några insatser inom resultatområdet klimat (luftföroreningar och resiliens/klimatanpassning) och inom resultatområdet ekosystemtjänster (kemikalier). 8 CLIFF Logframe Report 2014, s 5 (Insatsnamn/nr: CLIFF 10/11-14/15) 5

6 De främsta utmaningarna med strategigenomförande är: (1) Styrningen kompliceras om särskilda satsningar, såsom pilotsatsningen ovan, inte ingår i befintliga styrdokument; (2) Oklarheter kring anslagets årliga storlek försvårar planeringen av nya beredningar; och (3) mot bakgrund av att strategins genomförandeperiod är relativt kort, innebär nuvarande regel om att minst 50 % av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad ett år efter det att strategin löper ut att möjligheterna att teckna längre avtal är begränsad. Detta i sin tur gör det svårare för Sidas samarbetspartners att planera långsiktigt. 2. måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per resultatområde/verksamhetsområde 2.1 Resultatområde 1: Klimat Resultat Stärkt institutionell förmåga att integrera klimatanpassning och klimatrisker inklusive motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar Ökad institutionell kapacitet och kunskap beträffande klimatfrågor på nationell, regional och global nivå Minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, inklusive kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar Ökad anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar måluppfyllelse 9 insatsportföljens genomförande Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Det svenska bidraget 2014 Mål 2017 Andel Sida-finansierade program, relevanta för resultatområdet, som uppnår minst 80% av planerade resultat 10 Ej applicerbar 100% (4 av 4) Information saknas 100% En övergripande bedömning av verksamheten under resultatområdet klimat visar att Sidas stöd kommer att kunna bidra till de uppsatta resultatmålen under strategiperioden.. Under 2014 gjordes en portföljanalys där bl.a. en analys av fördelningen mellan de olika resultatområdena ingick. Denna analys visade att ca 12 % (avseende anslagna medel) av beslutad och planerad verksamhet hänförde sig till resultatområdet klimat för budgetåren Jämfört med de andra resultatområdena ligger dock klimat lägst budgetmässigt varför Sida planerar att utöka antalet klimatrelaterade insatser, eventuellt med fokus på klimatanpassningsåtgärder och minskning av utsläpp av luftföroreningar och 9 Det som åsyftas med måluppfyllelse är den strategiska sammansättningen av insatsportföljen 10 En insats bedöms att i huvudsak ha uppnått sina planerade resultat ifall minst 80% av insatsens förväntade resultat (under året ifråga) i Sidas insatshanteringssystem Trac har uppnåtts. I typfallet väljer Sida 3-5 resultat ur samarbetspartens resultatramverk som är särskilt relevanta för Sida. Var god notera att i många fall så gör handläggaren en bedömning av insatsens resultat. 6

7 växthusgaser. Viss beredskap och utrymme behöver också finnas för eventuella nya initiativ i samband med FN:s klimatmöte 2015, samt nya klimatrelaterade hållbarhetsmål som ska ingå i Sustainable Development Goals. I dagsläget är majoriteten av insatser inom resultatområdet klimat stöd till kunskapsgenererande policy/forskningsinstitutioner. Färre stöd ges till Världsbanken, FN, EU och svenska myndigheter. UNEP är den enda FN-organisationen som får stöd. De Sida-stödda aktörerna arbetar med klimatfrågor antingen som huvudaktivitet eller som viktiga delkomponenter i ett bredare normativt utvecklingsarbete. Ett exempel där klimat är ett huvudsyfte är stöd till innovativa finansieringsformer i form av innovationstävlingar (så kallade challenge funds) i samarbete med USAID och Rockfeller Foundation. Exempel på där klimat är en viktig delkomponent är stöden till internationellt erkända normativa globala miljöorganisationer som WRI, IIED och SEI. Stöd till nationell kapacitetsuppbyggnad i form av miljöekonomiska centra och miljöekonomisk forskning (Environment för Development Programme, EfD) kanaliseras främst via Göteborgs universitet (GU). Stöd till forskning kring lokala och regionala klimatfrågor sker även genom Centre for Science and Environment (CSE) vilket är en policy/forsknings-institution i Indien. De globala, regionala och lokala effekterna från klimatförändringar syns allt mer tydligt. Utsläppen av växthusgaser och de negativa effekterna av detta är ett gemensamt globalt problem. De samhällsekonomiska kostnaderna som resultat av klimatförändringarna är redan idag stora och kommer att öka betydligt inom en nära framtid, om inte trenden kan vändas. Det är de fattigaste och minst utvecklade länderna, och de fattigaste delarna av befolkningen, som har lägst motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Forskning, kunskapsspridning och kapacitetsutveckling i relation till klimatproblematikens olika delar är en förutsättning för att hantera problemen. En effektiv minskning av klimatstörande utsläpp, liksom anpassning till, och ökad motståndskraft mot, klimatförändringarnas effekter, är avgörande för utvecklingsländernas möjligheter att möta den dubbla utmaning som klimatförändringar och fattigdom utgör. Vid en analys av behov och relevanta aktörer bedöms Sidas stöd till Globala klimatinsatser vara relevant vad gäller inriktning och val av samarbetspartners. Volymen på vissa insatser, inte minst till normativa internationella miljöorganisationer, bedöms dock kunna öka i takt med att flera samarbetspartners förstärker sitt internationella genomslag och kapacitet att utveckla verksamheten. Sidas stöd till UNEP och SEI har dock ökat under WRI och SEI har för andra året i rad rankats som etta respektive tvåa i listan över världens mest inflytelserika tankesmedjor på miljöområdet, vilken tas fram av University of Pennsylvania och baseras på en genomgång av mer än 6500 tankesmedjor världen över. Även UNEP, CSE och IIED rankas bland de 25 främsta organisationerna i denna lista ( SEI, IIED och WRI har nyligen antagit 5-åriga strategier för sin verksamhet. Även EfD utvecklar och breddar sitt miljöekonomiska arbete. Organisationernas arbete med kapacitetsutveckling, policypåverkan, forskning och kunskapsspridning är till sin natur långsiktigt och vissa resultat förväntas kunna mätas först efter flera års arbete. Sida bedömer det strategiskt att stödja organisationernas långsiktiga strategiimplementering genom s.k. kärnstöd. Femåriga samarbetsavtal är att förorda för att möjliggöra långsiktig planering och resultat. Under 2014 bereddes ett nytt 5-årigt stöd till IIEDs implementering av sin nya strategi för Under 2015 bereds nytt avtal med SEI, även här med en ny 5-årig strategi som grund, vilken dessutom bedöms ha kapacitet att hantera en substantiell ökning av stödet. Under 2015 kommer även ett nytt stöd till EfD att beredas tillsammans med Sidas forskningsenhet, som en del av ett mer övergripande stöd till miljöekonomisk forskning och kapacitetsutveckling. Inom klimatområdet finns insatser som bidrar till att uppnå alla delresultatmål. Tonvikt ligger dock på Stärkt institutionell förmåga att integrera klimatanpassning och klimatrisker inklusive motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar. samt Ökad institutionell kapacitet och kunskap beträffande klimatfrågor på nationell, regional och global nivå. Mindre del fokuserar på implementering av verksamhet. Sidas bedömning är att denna relativt större fokusering på insatser 7

8 med inriktning mot institutionell förmåga, kapacitet och kunskap är rimlig givet det stora globala behovet av kapacitet att skapa förutsättningar för strukturerad övergripande hantering av klimatproblematiken. Ett exempel på stöd till Ökad institutionell kapacitet och kunskap beträffande klimatfrågor på nationell, regional och global nivå är IIEDs stöd till förhandlingsdelegationen för The Least Developed Countries Group under de globala klimatförhandlingarna under Stödet möjliggjorde för gruppen att bli mer proaktiva och öka sitt inflytande och genomslag i förhandlingarna 11. SEI och WRI har under 2014 spelat ledande roller i viktiga globala processer som tex Sustainable Development Goals, resiliens, vattensäkerhet, katastrofriskreducering, klimatförhandlingar, naturresurshantering etc. 12 Sidas portfölj har idag få insatser som direkt möter målet Minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, inklusive kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar och Sidas bedömning är att stödet till insatser som kan bidra till detta mål bör ökas för tydligare måluppfyllelse. Förutsättningarna för ett utökat stöd inom området kommer att undersökas under Strategiska insatser som hanterar utsläppsproblematiken är emellertid ofta inkluderade som en delkomponent i flera av stöden till globala normativa miljöorganisationer som WRI, SEI och UNEP. Svårigheter att genomföra internationella miljökonventioner nationellt innebär hinder för att uppnå förväntade resultat, inte minst vad gäller minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Sida stödjer därför insatser som bidrar till att förändra situationen på landnivå och som samtidigt påverkar det globala arbetet. Förutsättningarna för att öka Sidas stöd till insatser som möter strategimålet Ökad anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar. kommer att undersökas i ljuset av slutsatserna från FN:s klimatmöte i Paris 2015, samt de nya hållbarhetsmålen (SDGs) under Målen är högst relevanta för en stor del av världens länder i ljuset av de klimatförändringar och effekterna av dessa som är en realitet på många håll idag. Forskning och metodutveckling inom en rad områden, och sambanden mellan dessa (s.k. Nexus), är en förutsättning för ökad anpassning och motståndskraft. Sidas stöd inom ramen för strategin bidrar till forskning, kunskapsutveckling och internationell dialog inom strategiska frågeställningar som rör bl.a. resiliens, anpassning, sårbarhet och riskminimering. Sidas stöd till organisationer med huvudsyfte att genomföra andra resultatområden i resultatstrategin är i vissa fall även relevanta för genomförandet av strategins klimatmål. Till exempel stödjer FNs miljöprogram UNEP ekosystembaserade initiativ, både vad gäller konkreta lokala verksamheter och integrering av ekosystembaserade metoder i nationella sektors- och utvecklingsstrategier, med syfte att möta effekter av klimatförändringar lokalt och nationellt. Sidas stöd till den svenska organisationen Swedbios arbete med resiliens mot klimatförändringarnas negativa effekter på den biologiska mångfalden är av stor relevans för flera av de förväntade resultaten inom resultatområdet klimat. Den övergripande bedömningen är att Sida kommer att uppnå resultaten inom alla resultatområden inom klimat. Sida kommer dock att under 2015 undersöka förutsättningarna för ny eller utökad verksamhet inom resultatområdena Minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, inklusive kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. samt Ökad anpassning till, och motståndskraft emot, klimatförändringar. 11 IIED: Results Report , s 10 (Insatsnamn: IIED Insatsnr: ) 12 SEI: Annual Report 2014, s 13 (Insatsnamn: Stockholm Environment Institute Insatsnr: ). WRI: Annual Review 2013, s 13 (Insatsnamn: World Resources Institute Insatsnr: ) 8

9 2.2 Resultatområde 2: Hållbart nyttjande och förvaltning av ekosystemtjänster Resultat Ett mer hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurser Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive ökad utbildning och kunskap om dessa, ur ett livscykelperspektiv Högre grad av integration av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i globala och nationella policyer och planer Säkrare kemikaliehantering genom att globala och nationella regelverk, policyer och planer har stärkts och institutionell kapacitet för genomförandet har höjts måluppfyllelse insatsportföljens genomförande Indikatorer 13 Utgångsläge 2014 Utfall 2014 Det svenska bidraget 2014 Mål 2017 Andel Sida-finansierade program, relevanta för resultatområdet, som uppnår minst 80% av planerade resultat Ej applicerbar 100% (10 av 10) Information saknas 100% En övergripande bedömning av verksamheten under resultatområdet Hållbart nyttjande och förvaltning av ekosystemtjänster visar att den strategiska sammansättningen av insatsportföljen är god, och att Sida-stöden kommer att kunna bidra till de uppsatta resultatmålen under strategiperioden. Portföljanalysen visade att ca 20 % (avseende anslagna medel) av beslutad och planerad verksamhet hänförde sig till resultatområdet Hållbart nyttjande och förvaltning av ekosystemtjänster för budgetåren Sidas samarbetspartners på detta resultatområde inkluderar både multilaterala organisationer och program (UNEP), internationella NGOs (IUCN, Centre for Science and Environment), akademiska institutioner (Göteborgs universitet, Stockholm Resilience Centre), svenska myndigheter (Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen), och globala think-tanks (WRI, IIED och SEI). Under 2014 ingicks nya avtal med bland annat Naturvårdsverket och UNEP, och under 2015 planeras beredningar av nya stöd till bland annat SEI, IUCN, Environment for Development och SwedBioprogrammen. Flera av stöden, exempelvis till UNEP, IIED och SEI, bidrar till alla eller de flesta av strategins förväntade resultat på området och i flera fall även till andra resultatområden inom strategin. I likhet med klimatområdet bedöms flera av stöden kunna öka under strategiperioden, då samarbetspartners bedöms ha fått ökat genomslag och kapacitet. Under 2014 har volymerna i de nya avtalen med SEI och UNEP därför höjts jämfört med tidigare faser. 13 Andra lämpliga indikatorer med utfall 2014 har inte kunnat identifieras. De indikatorer som bedömdes som tematiskt relevanta kom från nyligen avtalade program som rapporteras först från och med

10 Portföljen justeras nu för att bättre matcha uppsatta resultatmål. Den nya strategin innebär ett ökat fokus på hållbar produktion och konsumtion. Detta resultat var inte lika väl täckt som övriga tre resultat då strategin antogs Denna brist bedöms nu vara åtgärdad, dels genom det under 2014 ingångna stödet till UNEPs strategi , där en del av medlen öronmärkts för fokusområdet hållbar produktion och konsumtion, och dels genom att IIED, IUCN och SEI under året ökat sin verksamhet på området genom nya initiativ, ofta i samverkan med näringslivet. Vad gäller resultaten hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurser och högre grad av integration av biologisk mångfald och ekosystemtjänster finns idag en ökande global efterfrågan på naturresurser och markbundna investeringar. Det är i detta sammanhang viktigt att värdet av ekosystemtjänster synliggörs, och att hänsyn tas till dessa värden i samband med lagstiftning och då markrättigheter regleras. Det är också viktigt att samtliga berörda aktörer konsulteras och involveras i lösningar i större utsträckning. Genom stöden till främst IUCN och SwedBio bidrar Sida till att organisationerna kan arbeta aktivt med dessa frågor. Ett exempel på resultat under året är att SwedBio bidragit till ökad förståelse av betydelsen av biologisk mångfald för att möta globala utmaningar, och till att frågan uppmärksammats inom processen för framtagning av de nya Hållbarhetsmålen 14. Det senare har skett genom att organisera dialogforumet Medellíndialogen, vars slutsatser presenterats 2014 i samband med åttonde mötet för FNs generalförsamlings öppna arbetsgrupp för hållbarhetsmålen. Ett annat exempel är hur IIED utvecklat ett verktyg för analys och integrering av biologisk mångfald i beslutsprocesser, och som nu används av CBD-sekretariatet vid globala kapacitetsutvecklingsevenemang 15. Då ett nytt stöd till SwedBio skall beredas under 2015 kommer Sida överväga möjligheten att ytterligare utöka det vidareförmedlade stödet till organisationer i Syd. Vad gäller resultatet säkrare kemikaliehantering ges de större stöden till UNEP, Kemikalieinspektionen (KemI) och SAICM Quickstart-programmen, vilka främst verkar på myndighetsnivå. Direkta stöd till civilsamhället saknas vilket är orsaken till gulmarkeringen av måluppfyllelsen för resultatet ovan. Sida överväger därför att även stödja en NGO inom kemikalieområdet och en kartläggning av möjliga partners har gjorts av KemI. Vidare bör Sida ha beredskap inför den planerade nya kemikaliefinansieringen, Special Programme 16, när fonden blir operativ. KemI inledde 2014 en ny fas av sitt globala program med fortsatt inriktning mot förebyggande kemikaliekontroll. KemI har under några år gett experthjälp UNEP för framtagning av vägledningsdokument som beskriver väsentliga kontrollmoment för kemikalier. Dessa dokument används bl a som underlag vid internationella möten och utgör en del av den sammantagna globala vägledningen om kemikalier. Exempelvis publicerade UNEP under 2014 The Guidance on Development of Legislation, Administrative Infrastructures and Recovery of Administrative Costs 17, som är en steg-för-steg-guide för att stödja framtagning av policies för god kemikaliehantering. Dokumenten finns på internet och används i andra sammanhang, tex i de Sida-stödda International Training Programmes som KemI genomför årligen med totalt ca 50 deltagare. Vidare ger KemI stöd till låg- och medelinkomstländer för att genomföra globala konventioner, t.ex. om alternativ till farliga ämnen samt att underlätta för länder att vara aktiva i konventionsarbetet. KemI har även hjälpt till att 14 SwedBio - A knowledge interface on resilience and development at Stockholm Resilience Centre. Draft Proposal to Sida for , vers , s 87 box 10 (Insatsnamn: SwedBio extension Insatsnr: ) 15 IIED: Results , s 61 (Insatsnamn: IIED Insatsnr: ) 16 Special Programme (SP) to support institutional strengthening at the national level for implementation of the Basel, Rotterdam and Stockholm conventions, the Minamata Convention and the Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM). 17 UNEP: The Guidance on Development of Legislation, Administrative Infrastructures and Recovery of Administrative Costs (2014) och Cost of Inaction (2013). 10

11 etablera IT-nätverk inom delar av kemikalieområdet för myndigheter, t ex inom bekämpningsmedel, vilket bidrar till kapacitetsuppbyggnad och en förbättrad kemikaliekontroll. Sida har gett stöd till Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM) Quick Start Programme (QSP). QSP administreras av UNEP. Ca 150 projekt i låg- och medelinkomstländer har fått medel och är i olika faser av genomförande. Sida har under åren funnit att finansieringen av administrationen av QSP varken varit tillräcklig eller kontinuerlig, vilket kan vara en risk för genomförandet. Detta är en lärdom att ta med när ett nytt instrument för finansiering av kompetensutveckling och institutionsbyggande på kemikalieområdet, ovan nämnda Special Programme, blir operationellt. Resultatområde har starka synergier med strategin för ekonomiskt hållbar utveckling, och ett flertal insatser finansierade genom den senare bidrar till ett eller flera av de fyra uppsatta resultaten för Hållbart nyttjande och förvaltning av ekosystemtjänster. Exempel på detta är insatserna Världsnaturfonden WWFs Market Transformation Initiative, Swedish Textile Water Initiative, och Securing Water for Food-initiativet, ett innovationstävlings-samarbete med USAID. 2.3 Resultatområde 3: Förbättrad tillgång till hållbara energialternativ Resultat Ökad institutionell kompetens och kapacitet inom energiområdet, särskilt vad gäller att utveckla och genomföra globala, regionala och nationella policyer för hållbara energisystem Ökad tillgång till kostnads- och energieffektiva, hållbara och förnybara energialternativ måluppfyllelse insatsportföljens genomförande Indikatorer 18 Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Det svenska bidraget 2014 Mål 2017 Andel Sida-finansierade program, relevanta för resultatområdet, som uppnår minst 80% av planerade resultat Ej applicerbar 100% (5 av 5) Information saknas 100% En övergripande bedömning av verksamheten under resultatområdet Förbättrad tillgång till hållbara energialternativ visar att insatsportföljen består av få, men strategiska insatser. Sidas stöd kommer att kunna bidra till att de uppsatta resultatmålen uppfylls under strategiperioden. Portföljanalysen visade att ca 29% (avseende anslagna medel) av beslutad och planerad verksamhet hänför sig till resultatområdet energi för budgetåren , och det utgör därmed strategins volymmässigt största resultatområde. Det bör dock noteras att volymnivån varierar stort mellan åren, beroende på när enstaka men stora utbetalningar görs inom utvecklingslåne- och innovationstävlingsinsatserna, och att andelen energirelaterade utbetalningar sjunker från och med Sidas samarbetspartners på detta område inkluderar både multilaterala organisationer och program (UNEP, Världsbanken), internationella NGOs (Energia), ett innovationstävlingsinitiativ med USAID (Powering Agriculture), och ett samarbete mellan Europeiska kommissionen och bilaterala givare 18 Slum Dwellers International har en relevant standardindikator. Här finns dock inget utfall förrän

12 inom EU (EUEI/PDF). Beslut om stöd till EU Energy Initiative Partnership Development Facility (EUEI/PDF) togs under Syftet är att stödja länder och regioner i Afrika, sydöstra Asien, Stillahavsregionen och Latinamerika att utveckla policies och strategier för ökad tillgång till hållbar och förnyelsebar energi. Världshändelser påverkar den globala energisektorn kraftigt. Viktiga händelser utgör bl a den fortsatta globala ekonomiska och finansiella krisen, skuldkrisen i Europa, nya tekniska lösningar som fracking och långtgående politiska förändringar och konflikter i Mellanöstern. Pris och tillgång på olja och gas fluktuerar kraftigt till följd av detta. Den tekniska utvecklingen inom energisektorn har fortsatt i snabb takt med en innovationsdriven födelse av förnybar energi, som nu står för cirka 17% av den globala energiförbrukningen 19. Problemen med eldning av fasta bränslen i utvecklingsländer för uppvärmning och matlagning i bostäder har däremot inte lösts. Det finns några initiativ med syfte att bemöta detta problem som tex Global Alliance for Clean Cookstoves (GACC). Sida ger inte ännu direkt stöd men bidrar till flera organisationer som stödjer GACC och andra liknande initiativ. Energy Sector Management Assistance Program (ESMAP) är en global nod vid Världsbanken som arbetar med kunskapsgenerering och analys samt rådgivning inom energisektorn. En av ESMAP s styrkor är dess analytiska arbete inför Världsbankens utlåning till energisektorn. För verksamhetsåret 2014 uppges att ESMAP bidrog till energifinansiering för motsvarande ca 14 miljarder kronor (1,83 miljarder USD) inom Världsbanksgruppen 20. ESMAP deltar aktivt i FNs initiativ Sustainable Energy for All (SE4ALL). ESMAP har även ett program för förnybara energikällor, till exempel geotermisk energi. Ett annat arbetsområde är utfasning av subsidier till energisektorn som förekommer i vissa länder och snedvrider energimarknaden. ESMAP bedöms bidra mest direkt till resultat 1, och indirekt till resultat 2, exempelvis när deras utredningar används inför investeringar av Världsbanken. Sida stödjer även ENERGIA som är ett nätverk i Asien och Afrika med fokus på gender och energi. ENERGIA deltar i FNs initiativ för hållbar energi för alla, SE4ALL och utarbetandet av post-2015 agendan. ENERGIA ger stöd till genusrevisioner för att analysera olika faktorer och belysa behov och möjligheter för män, kvinnor, flickor och pojkar. Därigenom får till exempel energiministerier i partnerländerna nödvändiga underlag för formulering av en genusintegrerad politik. ENERGIA bedöms bidra mest direkt till resultatet ökad tillgång till kostnads- och energieffektiva, hållbara och förnybara energialternativ. Powering Agriculture, ett samarbete med USAID, är en innovationstävling med syfte att utveckla nya idéer för hållbar energiproduktion i jordbrukskedjan. Bristen på hållbar energi är ett hinder för småskaliga jordbrukares möjligheter att öka produktiviteten, samt vid hantering av jordbruksprodukter i livsmedelskedjan. Initiativet fokuserar på att finansiera innovationer och befintliga produkter och tjänster i gränslandet mellan energi/jordbruk/livsmedels-produktion i utvecklingsländer. Resultaten av samarbetet är goda. En utlysning skedde 2012, varvid 11 företag och organisationer har fått stöd på totalt motsvarande cirka 96 miljoner kronor (12 MUSD). Dessa företag och organisationer erbjuder innovativa produkter och tjänster inom bevattningsteknik, förbättrad produktivitet inom jordbruket, kyllösningar för livsmedelskedjan, samt företag som erbjuder lokala energilösningar, som till exempel värmepannor som drivs av biomassa. Ett företag har utvecklat solcellsdrivna vattenpumpar och bevattningsteknik. Ett annat exempel är ett företag som utvecklat en kylbox för mjölkindustrin som drivs av solenergi. Ytterligare en utlysning ägde rum under ESMAP Business Plan , s 1 (Insatsnamn: ESMAP Energy Trust Fund WB Insatsnr: ). 20 ESMAP Annual Report 2014, p 2. (Insatsnamn: se ovan. Insatsnr: se ovan). 12

13 UNEP får stöd av Sida sedan många år, och ett nytt avtal skrevs under i november UNEP har verksamhet inom de flesta av resultatstrategins områden. På energiområdet arbetar UNEP med bl a energieffektivisering och ökning av förnybar energi. Initiativet en.lighten 21 bildades 2009 för att påskynda införande av miljömässigt hållbar och energieffektiv belysning, samt att utveckla strategier för att fasa ut ineffektiva glödlampor lampor för att minska CO2-utsläppen och utsläpp av kvicksilver. SE4All har identifierat belysning som en "High Opportunity Area" och en.lighten har valts att leda den internationella insatsen. Initiativet är ett offentligt/privat partnerskap mellan FN s miljöprogram, industrin och Kina med stöd av den globala miljöfonden. Samarbetet med European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) i Östeuropa och på Västra Balkan omfattar stöd för bland annat energieffektivisering och förnyelsebar energi. Samarbetet har pågått under flera år och erfarenheterna är goda. Under 2014 fattades beslut om ytterligare stöd om 100 MSEK. Insatsen är relevant främst för resultatområde 3 och 5. Stöd ges för att stärka institutionell kapacitet och normativt arbete t ex genom att ta fram nationella handlingsplaner och lagstiftning kring energieffektivisering i Georgien och Armenien 22. Konkreta åtgärder stöds också som t ex effektivisering av fjärrvärmeanvändningen i Bosnien-Herzegovina och Moldavien vilket även har stora positiva effekter på bland annat ekonomin, servicenivå och koldioxidutsläpp. Fonden har haft stor betydelse för att förbereda och genomföra investeringsprojekt (framförallt fjärrvärme) och säkerställa att de blir miljömässigt anpassade, inriktade på service till hushåll och reformpåverkande. Ett område som behöver vidareutvecklas är energieffektivisering i offentliga byggnader och bostäder. Sida får för närvarande många ansökningar om globala stöd inom energiområdet, och kommer att se på möjligheten att stödja någon av dessa nya initiativ under kommande år, utöver den redan pågående beredningen av stöd till en ny fas av ESMAP. 2.4 Resultatområde/verksamhetsområde 4: Hållbar vattenresurshantering Resultat Ökad institutionell kapacitet för mer kostnadseffektivt och hållbart nyttjande av vattenresurser Stärkt lokal, nationell och regional vattenresursförvaltning Stärkt regionalt arbete för gemensam förvaltning av gränsöverskridande vattenresurser Minskad negativ påverkan på dricksvatten orsakad av kemiska ämnen och andra typer av föroreningar som når dricksvattnet måluppfyllelse insatsportföljens genomförande Semi-annual Report to Sida on Co-operation with EBRD s Municipal & Environmental Infrastructure Projects (Mar-Sep 2014), s 3-4 (Insatsnamn: Environment&Climate Loan Fund w EBRD. Insatsnr: ) 13

14 Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Det svenska bidraget 2014 Mål 2015 Andel Sida-finansierade program, relevanta för resultatområdet, som uppnår minst 80% av planerade resultat Ej applicerbar 100% Information saknas 100% En övergripande bedömning av verksamheten under resultatområdet Hållbar vattenresurshantering visar att målen kommer att kunna genomföras under strategiperioden. Under 2014 gjordes en portföljanalys där bland annat en analys av fördelningen mellan de olika resultatområdena ingick. Denna analys visade att ca 20% (avseende anslagna medel) av beslutad och planerad verksamhet hänförde sig till resultatområdet hållbar vattenresurshantering för budgetåren De tre första förväntade resultaten (Ökad institutionell kapacitet för mer kostnadseffektivt och hållbart nyttjande av vattenresurser; Stärkt lokal, nationell och regional vattenresursförvaltning; och Stärkt regionalt arbete för gemensam förvaltning av gränsöverskridande vattenresurser) är nära kopplade till varandra. De olika insatserna berör området utifrån olika infallsvinklar, och bidrar till flera av resultaten. Måluppfyllnad vad gäller Minskad negativ påverkan på dricksvatten orsakad av kemiska ämnen och andra typer av föroreningar som når dricksvattnet finns också under Resultatmål ekosystemtjänster, delmålet Säkrare kemikaliehantering. Ett exempel på insats när det gäller säkrare kemikaliehantering är Kgl Tekniska Högskolans arbete vad gäller ta fram en metodik för att borra aresenikfria brunnar i potentiellt utsatta områden. Ett annat exempel är UNEP som får stöd av Sida sedan många år, och där ett nytt avtal skrevs på i november Kan övervägas om måluppfyllelse borde vara gul vad gäller Minskad negativ påverkan på dricksvatten orsakad av kemiska ämnen och andra typer av föroreningar som når dricksvattnet då detta ju oftast inte är målet för globala insatser, men exempelvis STWI arbetar för detta mål inom textilindustrin varför den sammantagna bedömningen ändå blev grön. Sverige och Sida har genom åren varit instrumentella i att initiera globala initiativ på vattenområdet. Detta gäller exempelvis Global Water Partnership Organisation (GWP), med säte i Stockholm, som började sin verksamhet 1996, UNDP Water and Ocean Governance Programme (WOGP, 1998) respektive Water Integrity Network (WIN) 2006 och Sida har stött dessa organisationer sedan dess. Nya insatser och modaliteter har tillkommit, som den 2013 beslutade Securing Water for Food: A Grand Challenge for Development tillsammans med USAID och Nederländerna. Denna fond har genom utlysning 2014 fått in 520 förslag från över 90 länder som bidrar till vattenbesparing, bättre vattenutnyttjande eller bättre anpassning. De 17 bästa innovationerna valdes ut för finansiellt och tekniskt stöd för etablering eller uppskalning. Som exempel kan nämnas en salttolerant potatissort och en biologisk behandling av utsäde som ökar skörden genom symbios eller en enkel odlingsteknik för att odla i sandbankar i flodbädden under torrperioden. 23 Vidare startade ett nytt Public Private Development Partnerships (PPDP) samarbete under 2014 kring vattenanvändning i textilindustrin mellan 18 svenska textilföretag och Stockholm International Water Institute (SIWI) kallat Sweden Textile Water Initiative projects (STWI), där målet är att minska konsumtionen av vatten, energi respektive kemikalier. 23 Securing Water for Food, web portal, (Insatsnamn: Securing Water for Food - A Grand Challenge for Development. Insatsnr: ) 14

15 UN-Water har under 2013 färdigställt 13 stycken Water Country briefs (bland annat för Bangladesh, Tanzania och Zambia) tillsammans med främst FAO, och under kommer ytterligare 10 att tas fram tillsammans med GWP 24. GWP främjar styrning och förvaltning av vattenresurser. Resultatet av demonstrationsprojektet att lösa vattenproblem vid gränsen mellan Burundi och Rwanda omfattar bland annat plantering av 50,000 träd, ökad energisäkerhet, minskad trädfällning då biogasanläggningar införts som energikälla för matlagning samt utbyggd vattenförsörjning till 3,000 personer 25. Flera av insatserna under detta resultatmål har haft fyråriga avtal som ofta följer organisationens strategiperiod. Insatsernas genomsnittliga storlek har vuxit och bedöms kunna växa ytterligare under genomförandetiden. Balansen mellan olika typer av aktörer, som stöds inom resultatområdet, bedöms vara tillfredsställande. Sida stödjer multilaterala organisationer (UNDP, UN-Water), internationell NGO (GWP, WIN), och svenska aktörer (Havs- och vattenmyndigheten (HAV) och SIWI). Det finns även en spridning mellan större insatser som SIWI och WOGP, GWP och mindre som WIN och UN- Water. Det har inte gått att finna några relevanta indikatorer inom området. Proxy-variabeln visar dock att insatserna i stort uppnår uppsatta mål. De föreslagna standardindikatorerna är inte relevanta för resultatområdet. Främst GWP och UN-Water; men även SIWI, UNDP/WOGP och WIN; har under året varit instrumentella i processen att ta fram det nya vattenmålet inom de nya SDGs. Samtliga organisationer som Sida stödjer deltar aktivt genom egna seminarier, eller på annat sätt, under den årliga världsvattenveckan i augusti i Stockholm. Under 2014 fattades även beslut om nya samarbeten med bland annat WIN, WOGP, respektive Havsoch vattenmyndigheten (HAV), i alla fallen fyraåriga avtal UN-Water Annual report 2013 (Insatsnamn: UN Water Insatsnr: ) 25 GWP in Action - Annual Report 2013, s 15 (Insatsnamn: GWPO Global Water Partnership. Insatsnr: ) 15

16 2.5 Resultatområde 5: Hållbar utveckling av städer Resultat 1) Ökad institutionell kompetens och kapacitet att utforma globala, nationella och lokala policyer och planer för hållbar stadsutveckling 2) Fler individer i slumområden har fått förbättrade och legalt säkrare levnadsförhållanden måluppfyllelse insatsportföljens genomförande Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 a Det svenska bidraget 2014 Mål (2015) 1) Antal sluminvånare som fått eller förväntas få tillgång till en hållbar bostad som är hållbar och av tillräckligt hög kvalitet 30,470 individer 53,861 individer 9,5 MSEK b 35,454 individer 2) Antal sluminvånare som får tillgång till vatten och sanitet (standardindikator) 732,400 individer (2009) 1,040,122 individer 9,5 MSEK b 1,255,799 individer 3) Antal städer och länder av UN-Habitat agenda partners som har antagits riktlinjer om decentralisering och tillgång till grundläggande offentliga tjänster (vatten, sanitet, el, sophantering, etc) för alla. 30 städer och 12 länder 37 städer och 15 länder 25 MSEK 40 städer och 18 länder 4) Andel Sida-finansierade program, relevanta för resultatområdet, som uppnår minst 80% av planerade resultat Ej applicerbar 100% (4 av 4) Information saknas 100% Noter: (a) Det finns flera indikatorer från samma och andra organisationer som får medel från Sida som kan rapportera snarlika resultat. (b) CLIFF erhåller även öronmärkta medel för vatten och sanitet från strategin Socialt Hållbar Utveckling (100 MSEK/år). Källor: Indikator 1 och 2: Summary report against CLIFF logframe for samt CLIFFs projektförslag från Indikator 3: UN-Habitat annual report En övergripande bedömning av verksamheten under resultatområdet Hållbar utveckling av städer visar att målen kommer att kunna nås under strategiperioden. Portföljanalysen visade att ca 15% av beslutad och planerad verksamhet hänförde sig till resultatområdet för budgetåren Den övergripande indikatorn 4 ovan, är lite svår att tillämpa på detta resultatområde. Detta beror på att resultat inte har rapporterats ännu på fyra nya insatser. När det gäller Global Program for Output- Based Aid (GPOBA) så skall resultatramverket utvecklas under Sida stödjer både organisationer för enbart normativt arbete som UN-Habitat, FN s huvudaktör inom urban utveckling, och organisationer som enbart strävar efter operativa resultat som de nya stöden till GPOBA vid Världsbanken och United Nations Capital Development Fund (UNCDF). De flesta av organisationerna i portföljen arbetar dock både med policy- och normativa frågor, och med operativ verksamhet som Slum Dwellers International (SDI), Community-Led Infrastructure Financing Facility (CLIFF) och Cities Alliance. De främsta svenska stöden inom detta resultatområde, SymbioCity vid Sveriges Kommuner och Landsting och Mistra Urban Futures vid Region Västra Götaland med hemviste på Chalmers, arbetar främst med delmål 1 ovan. Inom detta delmål utför även flera stora globala think-tanks och organisationer normativ verksamhet som IIED, WRI, SEI och IIED. Ett ökat globalt fokus för urbana frågor är tydligt. Vid FN s konferens om hållbar utveckling 2012 i Rio de Janeiro lyftes betydelsen av hållbar stadsutveckling fram starkare än på många år. Det har 16