Framtidens västkust. Turismstudenter ger förslag för kustsamhällens utveckling
|
|
- Karolina Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Framtidens västkust Turismstudenter ger förslag för kustsamhällens utveckling
2
3 Redaktör: Mia Larson Form och sammanfattning: Helena Kraff och Eva Maria Jernsand Tryck: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Mars 2012
4 Innehåll Inledning...1 Käringöns färjeförbindelse att arbeta med förändringar gentemot invånarna...2 Marstrands småbåtshamn alternativa driftsformer för ökad tillväxt...3 Björholmens Marina hur beläggningen kan ökas under lågsäsong...4 Bilden av Orust hylla och upplev genuin båttradition!...5 Skärhamn turisternas behov som grund för positionering...6 Destination Skärhamn förbättrad ekonomisk välfärd genom turism...7 Södra Bohuslän missförstått av resten av världen?...8 Årstidsresan Södra Bohuslän genom fyra årstider...9
5 Inledning Framtidskuster är ett skandinaviskt samarbetsprojekt där danska, norska och svenska parter inom akademi, politik och näringsliv arbetar tillsammans för att skapa ny kunskap och samarbeten över geografiska och organisatoriska gränser. Det överordnade målet är att tillsammans verka för hållbar utveckling miljömässigt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Genom nya samarbetsformer, forskning och praktiska pilotprojekt synliggör och profilerar projektet Skandinaviens kustområden. Framtidskuster utvecklar kunskap, strategier samt innovativa koncept och tjänster som bl. a. utvecklar kustleder och förbättrar gästhamnar. Projektet bidrar också till att binda samman regionen genom nya former för maritimt samarbete. Delprojektet Hållbar turismutveckling drivs av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kungälvs kommun, Orust kommun, Tjörns kommun, Västsvenska turistrådet och Södra Bohuslän Turism. Utgångspunkten för delprojektet är turismens avgörande betydelse som basnäring i Södra Bohuslän och därför är projektets övergripande syfte att studera hur turism i området kan utvecklas till en näring med hög ekonomisk och social avkastning, samtidigt som slitaget på lokalsamhällenas fysiska och kulturella landskap minimeras. Partners i delprojektet har identifierat tre problemområden: (i) turismnäringens behov av kvalitetshöjning och professionalisering, (ii) intressekonflikter mellan olika aktörer samt (iii) politiska och administrativa strukturer som försvårar lokalt turistiskt entreprenörskap. För att angripa dessa fokuseras hamnrummet och dess potential, förståelsen för den bofasta befolkningens uppfattning om turismutveckling samt förutsättningar för lokalt entreprenörskap. Under 2011 och 2012 genomför Handelshögskolan vid Göteborgs universitet vetenskapliga studier på olika platser i Södra Bohuslän för att utreda ovan nämnda problemområden. Dessutom har studenter på Handelshögskolan samt Yrkeshögskolan i Kungälv bidragit med sin kompetens. Under november till december 2010 och 2011 har masterstudenter på Graduate School, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet inom ramen för kursen Project Management genomfört uppdrag för partners i Framtidskuster Bohuslän. Studenterna studerade sitt andra år på mastersprogrammet Tourism and Hospitality Management. Studenternas bidrag visar både på en insikt i och kompetens inom turism, men även det faktum att de representerar olika nationaliteter samt en ung generation gör att de bidrar till nya, innovativa idéer om turismutveckling. Deras rapporter sammanfattas i denna skrift. Studenter från utbildningen Projektledning inom besöksnäringen vid Yrkeshögskolan i Kungälv har också bidragit med intressanta idéer och koncept till Bohuslän Framtidskuster. En av dessa presenteras i slutet av denna skrift. Vi vill tacka alla de studenter som bidragit genom sina insatser i Framtidskuster Bohuslän. Mia Larson, docent i företagsekonomi och projektledare Framtidskuster 1
6 Käringöns färjeförbindelse att arbeta med förändringar gentemot invånarna Planerna på att flytta färjan till Käringön från Hälleviksstrand till Tuvesvik rev upp starka känslor bland Käringöborna. Hur kan en kommun kommunicera en sådan förändring på ett sätt som gör att invånarna istället blir positivt inställda? Orust kommun arbetar med ett projekt för att göra västkusten attraktivare för turister och åretruntboende. En del i detta projekt var att flytta färjelinjen till Käringön från Hällevikstrand till Tuvesvik. Uppdraget bestod av att hjälpa kommunen att undersöka hur denna förändring påverkar Käringön och människorna som bor där samt att föreslå hur man kan förbättra attityden bland invånarna på Käringön. Enligt intervjuer som studentgruppen genomförde berodde de starka negativa känslorna på Käringön på brist på information från kommunens sida, vilket ledde till en osäkerhet bland invånarna. Trots att de sedan länge känt till att en ny färjelinje hade diskuterats och att de fått möjlighet att tycka till trodde få av invånarna att projektet skulle komma att genomföras. Detta ledde till en stark enad front mot hamnförflyttningen. Studentgruppen undersökte källan till de negativa attityderna och presenterade förslag på hur man kan mildra de negativa känslor som stigit kring projektet. Exempel på positiva saker att lyfta fram kunde vara att den nya hamnen blir mera rationell och välfungerande. Den blir attraktiv, handikappanpassad och med service som väntrum med toaletter, vilket saknas idag. Parkeringsplatser kommer att finnas för 200 bilar som huvudsakligen ska reserveras för invånare på Käringön och Gullholmen. Parkeringskaoset som uppstår på sommaren kan då avlägsnas. Den längre restiden avhjälps till viss del med ett ökat antal avgångar på kvällarna. Rekommendationerna till Orust kommun var att sända budskapet i tre steg. Det första steget är att förklara för invånarna varför kommunen vill flytta hamnen. Därefter förklaras hur kommunen tar ansvar för förändringen. Det sista steget är att skapa en gemensam vision för hur bra livet på Käringön kan komma att bli när färjeläget har flyttat. Dessutom föreslogs att regelbundet hålla möten för att förbättra dialogen. Genom dessa rekommendationer kan invånarna se möjligheter istället för hinder. Författare: Christofer Nilsson, Rebecca Nordin, Hanping Zhou, Junling Qian, Hossain Rifat, Elena Camorali, Marco Speciale, Mohamad Abo Akel & Charlotta Junger Ett ofattbart beslut. Långt från våra vildaste drömmar. 2
7 Marstrands småbåtshamn alternativa driftsformer för ökad tillväxt Marstrand har under de senaste åren upplevt ett försämrat affärsklimat. Situationen är en följd av flera års nedåtgående spiral av händelser. Frågan är om driftsformen för småbåtshamnen kan utvecklas för att bättre anpassas till en tillväxt av turismen. Turistsäsongen i Marstrand har en extrem peak under sex sommarveckor vilket gör det svårt att bedriva verksamhet året runt. Det är också komplicerat att sälja, köpa och renovera fastigheter på Marstrandsön på grund av öns natur och kulturarv. Lönsamheten hos turismföretagen har blivit lidande och det är svårt att etablera ny verksamhet. Det är också besvärligt att balansera utbud och efterfrågan när det gäller faciliteter. Många klagar på att det inte längre finns bankomat och bensinstation i Marstrand. Uppdraget utgick från Marstrands hamn i Kungälvs kommun och handlade om att undersöka om det finns alternativa driftsformer för småbåtshamnen som är mer förmånliga för en tillväxt av turismsektorn. Som jämförelse studerades Stenungsunds marina och Skagens hamn. De områden som undersöktes var historia/kultur, effekten av säsongsvariationer, näringsliv och sysselsättning, lokalt samförstånd samt de viktigaste framgångsfaktorerna. Syftet var att ge en inblick i de andra hamnarnas driftsformer och visa på möjligheter och begränsningar i förhållande till Marstrands småbåtshamn. Skagens hamn är ett kommunägt bolag som klarar av att ändå vara flexibelt och lönsamt. Fokus ligger på professionella marina företag och tros därför locka företagare och åretruntanläggningar såsom restauranger. Hamnen visar också upp sitt kulturarv genom exempelvis sina museer och fyrar, vilket också tros gynna utvecklingen. Stenungsunds marina drivs också av kommunen men den samarbetar i stor skala med ett närliggande köpcentrums entreprenörer. Samarbetet drivs i en gemensam organisation som bland annat arrangerar evenemang. Under lågsäsong överlämnas en del av underhållet till de bofasta båtägarna, vilket också skapar synergier. Stenungsund har länge varit centrum för petrokemisk industri på västkusten, vilket möjliggör en bibehållen infra- och suprastruktur. I förhållande till de jämförda hamnarna kom det fram att Marstrands hamn behöver ett tydligare erbjudande som är förpackat och organiserat utifrån turistens perspektiv. Det behövs en turismutvecklare och en organisation som främjar företagssamarbete och tillväxt. Vidare föreslås en utökad kommunikation och samarbete på kommunal, regional och nationell nivå. Författare: Emmy Melander, IdehNiknejad, Raphaël Joncker, Josefin Nordgren, Camilla Svärd, Kumars Tahmasebi, Zhang Yiying, Jennie Grefwe & Frederico Dirola 3
8 Björholmens Marina hur beläggningen kan ökas under lågsäsong Björholmens Marina är en typisk sommaridyll men har få besökare på vintern. Med hjälp av studenter från Handelshögskolan utvecklades en affärsplan med förslag på hur de kan öka antalet besökare under lågsäsongen november till april. Björholmens Marina är ett hotell med båthamn som erbjuder rum, sviter, lägenheter och små stugor, de flesta med havsutsikt. Hotellet har en egen badstrand, klippbad, bastu och badtunna. Bland aktiviteterna återfinns båtturer, hummerfiske och bröllopspaket. Som en del i en nulägesanalys genomfördes telefonintervjuer med företag som regelbundet anordnar konferenser samt med konkurrenter till Björholmens Marina. Det visade sig att konkurrenternas fokus ligger på bra mat i kombination med olika aktiviteter som vinprovning, hummerfiske och matlagning. En förmåga att anpassa sig till sina kunder är viktigt när man vill attrahera företagskunder. Genom att bygga kundrelationer och inge förtroende får man kunderna att återvända. Företagskunder är intressanta för Björholmens Marinas då de är relativt prisokänsliga och eftersom de under hotellens lågsäsong ofta har kick-offer och liknande möten. En affärsplan för Björholmens Marina upprättades, bestående av en kommunikationsplan och en plan för produkterbjudandet. I kommunikationsplanen föreslogs en förlängning av företagsnamnet till Björholmens Marina & Conference, för att visa på att gästerna är både privatpersoner och företag. Vidare föreslogs ett unikt säljargument (USP) som gör dem annorlunda jämfört med andra kusthotell och restauranger på västkusten. Som förslag gavs att de tar fasta på att de är ett litet fiskesamhälle som är bra på skaldjur och på hur man använder tiden på västkusten på ett bra sätt. Den tredje delen i kommunikationsplanen handlade om kommunikationskanaler. Här gavs flera konkreta rekommendationer inom kategorierna internet, mässor och konferenser, personlig försäljning, trycksaker, arbetsgivarorganisationer samt kontakter med befintliga kunder. I produktplanen föreslogs fyra områden som Björholmens Marina ska fokusera på: konferensutrymmen, aktiviteter, mat och tillgänglighet. Flera nya spännande aktiviteter föreslogs, som kan utföras oberoende av väderlek. Den nya affärsplanen är avsedd att hjälpa Björholmens Marina att dra nytta av sina befintliga resurser samt att ge företaget en balans mellan privat- och företagskunder och balans över årstiderna. Författare: Alex Forsström, Catarina Pettersson, Linn Bäckdahl, Maite Creixell, Marianne Woudstra, Nikki Shaofeng, Olle Jarenfors, Gaia Rugiada Conti & Terada Sakprachawut 4
9 Bilden av Orust hylla och upplev genuin båttradition! Orust kommun vill utveckla båtbyggarindustrin till att bli en del av turismen. Studenternas uppdrag var att hjälpa kommunen att skapa en sammanhängande bild av ön som kan symbolisera och visualisera vad ön står för och vill förmedla till potentiella besökare och företag. På Orust finns en lång tradition av båtbyggande. Varannan båt som exporteras kommer från Orust. Här finns prestigefyllda varumärken som Hallberg-Rassy, Najad, Nord West och Malö. Orust kommun vill utveckla varumärket Orust kring båtbyggarindustrin och gav project management-studenterna i uppdrag att undersöka hur man kan organisera Orusts tillgångar och förmågor för att utveckla en plan för framtidens turismströmmar kring båtbyggarindustrin. En tanke från kommunens sida var att bli champagnen för båtindustrin. Det övergripande syftet var att skapa ett sammanhängande varumärke för Orust. Arbetet bestod av en marknadsanalys med SWOT-, intressent- och målgruppsanalys. Därefter gavs förslag på varumärkets position och strategier. positionera Orust som en unik upplevelse kring båttradition, natur och närheten till Göteborg. Målgruppen föreslogs vara regionala turister, i synnerhet båtägare och drömmare som ser positivt på Orusts båttradition. Målet föreslogs vara att Orust blir en äkta plats för passionerade människor och en plats för att hylla och uppleva genuin båttradition. Drömmen om havets äventyr i naturlig miljö ska vara tillgänglig för alla och förkroppsligas genom berättande. En rekommenderad strategi var att man ökar samstämmigheten och fokuserar på att kommunicera båttradition. En idé var en interaktiv karta och/eller mobiltelefonapplikation som visar och informerar om intressanta platser på ön. I samband med detta bör öns transporter och tillgänglighet förbättras, exempelvis med onlinebokningssystem av aktiviteter och kortsystem för kollektivtrafiken. Det är också viktigt att fokusera på värde-för-pengarna-inititativ samt att ge Orust-andan en formell representation i form av en karaktär eller maskot som kan gestalta berättandet av båttraditionen. Författare: Carina Bohlin, Andréa Kastberg, Pauline Sasyan, Eva Sigurdardóttir & Carlota Barrios Moreno Studenterna såg en potential för Orust att så småningom bli champagnen för båtindustrin men föreslog kommunen att i första hand positionera sig inom båtbyggartraditionen, som ett första steg i att skapa en stabil grund för utveckling. Rekommendationen var att 5
10 Skärhamn turisternas behov som grund för positionering Tjörns vackra omgivningar och natur har gjort ön till en populär sommarsemesterö. Turisterna spenderar dock inte så mycket tid och pengar under sin vistelse som kommunen önskar. Tjörns kommun anlitade därför studentgruppen för att hjälpa till att ta reda på turisternas behov och önskemål i Skärhamns hamn. undersökningen för att få fram besökarnas behov. Frågeformuläret testades också på två fokusgrupper, vilket ytterligare förbättrade frågeställningarna. Utöver förslag på frågor till frågeformuläret gav studenterna Tjörns kommun preliminära rekommendationer utifrån de undersökningar som gjorts. Rekommendationerna berörde infrastruktur och faciliteter, marinan och företagen. För varje rekommendation gavs förslag på förbättringar, exempelvis att erbjuda transport av cyklar, förbättra toaletter, erbjuda båtuthyrning och taxibåtar. För lågsäsong föreslogs exempelvis kulturevenemang och en isbana. Skärhamns hamn har förbättrats på senare år, men fortfarande används den mest som båtparkering. Turisterna spenderar mest tid på sin båt och kommer in till centrum för att skaffa vatten samt för att köpa mat och kläder. De flesta båtgäster stannar bara en natt. Ett annat problem är att turistsäsongen är kort och intensiv. Kommunen vill därför öka antalet turister, förlänga deras vistelse och stimulera dem att utnyttja exempelvis hotell och restauranger mer. Författare: Julia Baeza, Pantira Palm Chotchaisathi, Esperanza Gallego, Bentolhoda Ghanbarlo, Andrii Grizhanov, Susannah Löfstedt, Sofia Sahlin, RezaSedghi, Mikael Tronkolovic & Ling Wang För uppdraget anlitades studentgruppen att utforma frågor till en marknadsundersökning av turisterna som gästar Skärhamns hamn. Syftet var att ta reda på turisternas behov och önskemål för att utifrån denna kunskap kunna positionera Tjörn i allmänhet och Skärhamn i synnerhet i förhållande till andra öar och hamnar. Som en förstudie utförde studenterna intervjuer med företag i Skärhamn samt undersökte destinationer med liknande problem. Avsikten var att hitta vilken typ av frågor som bör ställas i 6
11 Destination Skärhamn förbättrad ekonomisk välfärd genom turism Skärhamns företag har problem med lönsamheten. För att göra orten till en konkurrenskraftig destination, och därigenom förbättra den ekonomiska situationen, är nu alla överens om att något måste göras. I Skärhamn finns den stora kulturella publikdragaren Nordiska Akvarellmuseet. Nära museet ligger Skärhamns centrum där det finns restauranger, hotell, butiker och annan service. De lokala företagens lönsamhet är dock låg. Uppdraget syftade till att ge råd om hur den ekonomiska välfärden i Skärhamn kan förbättras genom att etablera och utveckla turismen. Studenterna gav rekommendationer inom tre kategorier: medvetenhet, sammanhang och attraktion. Medvetenhet handlar om att sätta Skärhamn på kartan. Närvaron på internet är idag låg, det finns för lite information på engelska och de olika webbplatserna för Tjörn, Skärhamn och akvarellmuseet samverkar inte. Studenterna föreslog att Skärhamn utvecklar befintliga skatter och attraktioner samt att de olika aktörerna enas om den bild man vill visa och hur man ska visa den. Marknadsföringen måste gälla Skärhamn som ort, inte bara akvarellmuseet. Det krävs också paketering av erbjudanden för att få exempelvis besökarna till akvarellmuseet att stanna längre på orten och på Tjörn. I kategorin sammanhang hittade studenterna skillnader i utbud och efterfrågan. Infrastrukturen och avsaknaden av information hindrar turisterna att utforska lokala erbjudanden och möjligheter. Näringslivet på orten ser mest till sin egen verksamhet och till lokalbefolkningen som kunder. Vissa butiker och restauranger är bara öppna på helger eller under högsäsong. Här föreslogs skyltar, exempelvis en tydligare anvisning om hur museibesökaren hittar till Skärhamns centrum och kartor över omgivningarna. Ortens historia som fiske- och båtbyggarsamhälle bör framhävas. Produkter och tjänster bör anpassas mera till turisters behov och önskemål. Infrastrukturen behöver förbättras så att bilburna gäster hittar parkering, det blir lättare att promenera i centrum samt att hitta till butiker och restauranger. Restaurangerna måste synas mera på internet för att turisterna ska hitta dit. Kategorin attraktion visar på platsens befintliga och naturliga upplevelser som måste underhållas och utnyttjas för att ta vara på ortens attraktivitet. Här avses den vackra naturen med hamnar, stränder och vyer, men också museet som har nästan besökare om året. Mycket få av museibesökarna utforskar Skärhamns centrum, en situation som ingen riktigt verkar ha tagit tag i. Ett sätt är att anordna utställningar i Skärhamns centrum i museets regi. Att anordna fler händelser under året och ge lokalbefolkningen såväl som turister attraktiva erbjudanden är också ett sätt att ge liv åt platsen. Att dra fördelar av landskapet kan göras genom att anlägga promenadstråk, vandrings- och cykelleder samt picknick- och utflyktsställen. Författare: Karl-Johan Timbäck, Rachel Häggström, Mihaela Mihaleva, Jens Petter Seljebu & Elena Lvova 7
12 Södra Bohuslän missförstått av resten av världen? Vacker natur, skärgård, ostron och färsk fisk. Hummersafari eller segling i spåren av Volvo Ocean Race. Vad mer kan man önska? Södra Bohuslän har oändliga möjligheter för turister i alla åldrar. Trots detta har man stött på problem med att attrahera internationella turister. Studentgruppen anlitades för att undersöka möjligheterna att attrahera turister till Södra Bohuslän året runt genom kommunikation. Perspektivet var företaget m2b:s, ett marknadsföringsföretag som också arbetar med utveckling av webbplatser. De sköter om turistwebbplatsen vastsverige.com och westsweden.com (den engelska versionen av samma sida) som har 3,8 miljoner årliga besökare. Arbetet koncentrerades till att hitta sätt att förbättra kommunikationen gentemot engelsktalande, främst brittiska, turister till Södra Bohuslän. Att skapa ett gemensamt mål för politiker, lokalbefolkning och turistföretag är ett stort problem för Södra Bohuslän, som ibland verkat omöjligt att lösa. Ett annat problem är utvecklingen av infrastruktur i skärgården. Det tar tid att ta sig ut och kräver flexibla transportmedel. På vintern är exempelvis många hamnar stängda. Det finns också en tendens att lova för mycket så att de turister som kommer blir besvikna. Något positivt är att kommunerna bjuder in journalister från hela Europa att uppleva Södra Bohuslän så att de kan skriva om området. Problemet är att kommunen visar journalisterna samma platser varje år. Studentgruppen föreslog att istället för att visa området som ett solsemesterparadis visa den orörda naturen med ofta hårt väder, kulinariska upplevelser och mysiga hotell. Journalisterna som kommer kan introduceras till nya och innovativa attraktioner. Inom webbplatsen vastsverige.com kontrollerar varje turistföretag sin egen sida, där turisterna kan se priser och boka sin vistelse. En möjlighet är att arbeta mer med att hamna högst upp i träfflistan vid sökning på Google, exempelvis vid sökning på west coast Sweden. En annan möjlighet är att utöka tillgängligheten genom samarbete med lågprisflyg. I flygplanen finns ofta ett månadsmagasin som kan utnyttjas för reportage om Södra Bohuslän. Magasinet läses också av resenärer till andra resmål än Göteborg. För att utöka säsongen kan erbjudanden förpackas för att öka attraktiviteten. Ett exempel är att erbjuda ett paket med både vattensport och landaktiviteter och kombinera det med spa eller gourmetmatupplevelser. Detta kräver samarbete då flera av hotellen, restaurangerna och turistföretagen är stängda på vintern idag. För att marknadsföra de olika säsongerna kan man också utforma ett kvartalsmagasin som visar attraktiva erbjudanden och upplevelser för varje årstid. Förslag på ett upplägg till en sådan broschyr gavs i studenternas slutrapport till m2b. Det handlar alltså om kommunikation och samarbete. Bra information om Södra Bohuslän på engelska och ett gemensamt mål för företagen, turismorganisationerna, lokalbefolkningen och politikerna att sträva mot. Författare: Martina Börjesson, Xioana Che, Christian Christensen, James Heyman, Deyu Liu, Francesco Mastellone, Jan Soukup, Sara Sturesson & Weiwei Yang 8
13 Årstidsresan Södra Bohuslän genom fyra årstider Studenter från utbildningen Projektledning inom besöksnäringen vid Yrkeshögskolan i Kungälv genomförde i samarbete med projektet Framtidskuster ett arbete inom destinationsutveckling. Årstidsresan är en idé om ett paketerbjudande som bidrar till samverkan mellan besöksnäringens aktörer och utjämnar säsongsvariationer. Turism AB bör hitta redskap och agera motor för att denna utveckling ska ske. Årstidsresan är en paketering av produkter som öppnar för samverkan mellan små och stora näringsidkare. Konceptet utvecklades av en grupp studenter från yrkeshögskolan i Kungälv. En av studenterna, Karin Gesouli, kartlade också i ett eget projektarbete Södra Bohusläns sevärdheter och turistiska produkter samt tog reda på vilka problem och utmaningar kommunerna tampas med när det gäller exempelvis säsongsvariationer, infrastruktur och samverkan. Karin kom fram till att Södra Bohuslän har goda förutsättningar inför framtiden. Det finns ett regionalt bolag som samverkar över kommungränserna och det finns unika natur- och kulturvärden. En stor grupp människor gillar Bohuslän och dessa människor sammanfaller med prioriterade målgrupper. Ett problem är koncentrationen av turister under några få sommarveckor, vilket också ger infrastrukturella problem i form av exempelvis brist på parkeringsplatser och färskvatten. Det krävs nya säsonger för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Nya produkter bör skapas i samverkan mellan företag. Södra Bohuslän Årstidsresan möjliggör nya säsonger och därmed ett ökande av beläggningsgraden där den idag är låg eller obefintlig. Målgruppen är resursstark och kvalitetsmedveten och ger upplevelsen god tid. Årstidsresan ska visa ett genuint Bohuslän, okonstlat och utan stress. Paketet består av fyra weekendresor i Södra Bohuslän genom fyra årstider. Tanken är att kunden erbjuds en årsprenumeration till reducerat pris och att det finns flera olika anläggningar att välja mellan utifrån intresse, årstid och ekonomi. I vinterresan ingår exempelvis bastu och vinterbad på Björholmen, promenader, pimpelfiske, en god middag och kaffe vid brasan. Vårresan kan gå till Marstrand där du beskådar fåglar och upptäcker hur våren väcks till liv. En god sopplunch intas på Grand Hotel med råvaror från trakten. På eftermiddagen blir det en guidad kajaktur. Under sommaren föreslås bad och sol, makrillfiske och en tur till Pilane skulpturpark. Höstresan bjuder på hummerfiske och trerättersmeny på Käringön där du tillsammans med ett glas vin avnjuter den hummer du tidigare fångat. Författare: Karin Gesouli, Caroline Tullock, Kajsa Olsson, Jennie Råå, Jessica Gudmundson & Julia Winbom 9
14
15 Foton: Carina Sjöholm Mia Larson Rune Larson Anneli Fredrikson Helena Kraff m. fl.
16
Framtidskuster för människa och miljö
Framtidskuster för människa och miljö Hur ser ekonomisk tillväxt ut som är skonsam mot både människa och miljö? Framtidskuster är ett projekt där forskare, tjänstemän och näringsliv arbetar tillsammans
Läs merTre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster
Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster 1. De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen 2. Den expanderande turismens interaktion med kustens
Läs merOrust kommun Ronny Svensson. Tjörns kommun Lena Karlstedt
Orust kommun Ronny Svensson Tjörns kommun Lena Karlstedt Utvecklingstrender för Öresund/Kattegatt/Skagerackregionens kuster De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen Den
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merSTRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen
STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination
Läs merNU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Läs merTurism i Kosterhavets nationalpark
Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull
Läs merAnalys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun
Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merFlens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan
Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre
Läs merAntagen av kommunstyrelsen:
Strategi för besöksnäringen i Nykvarns kommun Antagen av kommunstyrelsen: 2017-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Turism och besöksnäring... 2 Sverige som besöksmål... 2 Nykvarn som
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011
Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,
Läs merBESÖKSNÄRINGSSTRATEGI
BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den
Läs merStrategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl
Läs merEtt enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen
STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merVerksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära
Läs merLandsomfattande turné belyser BESÖKS- NÄRINGENS MÖJLIGHETER
Landsomfattande turné belyser BESÖKS- NÄRINGENS MÖJLIGHETER Kunskapsturnén 2015/2016 16 platser och 25 turismorganisationer sex nationella och 19 regionala. Det är första gången så många organisationer
Läs merDestinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé
Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta
Läs merDelrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi
Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?
Läs merSÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020
SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 Under hösten 2011 inledde Tourism in Skåne ett omfattande arbete med att samla politiker och besöksnäring
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merMÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till
Läs merBesöksnäringsstrategi KS2018/417/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2018/417/01 2018-06-18 1 (3) Kommunstyrelsen Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01 Förslag till beslut Föreslagen Besöksnäringsstrategi antas Sammanfattning av ärendet I samband
Läs merBokningar även under höst & vinter
Bokningar även under höst & vinter INNEHÅLL TIPS 1 - Rikta in Dig på andra målgrupper! TIPS 2 - Ändra Dina bokningstider och priser! TIPS 3 - Kontakta stamgäster i tid! TIPS 4 - Utnyttja produkten Specialerbjudande
Läs merKommunikationsbolag för Sverige som resmål
VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se
Läs merAtt vara InfoPoint! i Bohuslän 2017
Att vara InfoPoint! i Bohuslän 2017 Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Dagens besöksservice Möten mellan människor uppskattas mest av besökare vid sidan av själva reseanledningen.
Läs merNATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING
NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer
Läs merTuristundersökning Marstrand 2009
Turistundersökning Marstrand 2009 Undersökning på uppdrag av Kungälvs kommun HHGS HandelsConsulting AB Innehåll 1. Sammanfattning, sid 3-5 2. Inledning och metod, sid 6-7 3. Resultat, sid 8-26 4. Förbättringsområden
Läs merVi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM
Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Det här Vi erbjuder vet vad som vi krävs Bjerkne & Co hjälper Idag investerar destinationer, städer, organisationer
Läs merBesöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020
Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska
Läs merSverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet
Sverige - Norden - Världen Företagskategorisering för ökad exportmognad Västsvenska Turistrådet Sverige Norden Världen Västsvenska Turistrådet (VT) arbetar, sedan 1999, med affärsutveckling och marknadsföring
Läs merKarlskrona Vision 2030
Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med
Läs merHagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
Läs merVISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen
VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen Vi ger varje gäst ett personligt bemötande Turistföretagen i Hemavan Tärnaby har sedan
Läs merBorgås samarbetsbok för turism
Borgås samarbetsbok för turism Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig har egentligen ingen betydelse. Här lever jag min dröm, för jag känner igen mig i stadens gamla gränder. Jag förälskar
Läs merStrategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen
Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper
Läs merHar du en idé som utvecklar Södra Bohuslän?
Har du en idé som utvecklar Södra Bohuslän? Föreningar, företag och myndigheter kan söka stöd för landsbygdsutveckling hos Leader Södra Bohuslän. Projekten ska genomsyras av INNOVATION Leaderprojekt ska
Läs merEntreprenörskap och värdskap i Älvkarleby
Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna
Läs merStorumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63
Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan
Läs merAnteckningar samlade från respektive grupp från Framtidskonferensen på Lekanders konferenscenter Turism i Bohuslän
Anteckningar samlade från respektive grupp från Framtidskonferensen 2008-01-12 på Lekanders konferenscenter Konferensen samlade 50 personer. Deltagarlistan finns som bilaga 1 Turism i Bohuslän, VD Björn
Läs merSÖDERSLÄTTSPARTIET. Visioner för turismen
SÖDERSLÄTTSPARTIET Visioner för turismen 1 TRE KONKRETA ÅTGÄRDER Centrumplanering Söderslättspaket Smygehuk Småskaligheten i Trelleborgs centrum måste lyftas fram. Vi vill göra Östergatan till en förlängd
Läs merEra svar på 4 frågor:
Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer
Läs merLägesrapport. 23 maj 2013. Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader.
Regionala Skärgårdsrådet Lägesrapport Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader 23 maj 2013 Erika Rosander projektledare Stockholm Visitors Board SKÄRGÅRDSSTRATEGIN Destinationssamverkan
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER
SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Uppdrag att genomföra insatser för hållbara turistdestinationer samt stärka kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turistoch upplevelseföretag eller HDU som de säger på VisitSweden Dennis Bederoff
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager
Läs merAFFÄRSPLAN En gemensam plattform för främjande och utveckling av besöksnäringen i södra Bohuslän
Södra Bohuslän Turism AB 2018 AFFÄRSPLAN En gemensam plattform för främjande och utveckling av besöksnäringen i södra Bohuslän NU ÖKAR VI MEDLEMSNYTTAN Mer resurser till samarbeten med våra lokala företag
Läs merTjörn möjligheternas ö
Tjörn möjligheternas ö En hållbar natur- och kulturturism Vision, inriktningsmål och strategier Handläggare: Lena Karlstedt Datum: 2009-11-06 Tjörn Möjligheternas ö Inledning 3 Arbetsprocessen 3 Vision
Läs merExportdag för Besöksnäringen 28 april 2015
Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Nationell strategi för besöksnäringen/turismen år 2020 Målsättning år 2020 Från 252 till 500 miljarder i omsättning Från 160 till 260 tusen arbetstillfällen Från
Läs merBolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia. Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna
FJÄLLBACKA Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia Vilka vi är Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna Svensk Turism Medverka till att utveckla minst 20 nya exportmogna
Läs merVerksamhetsinriktning. Eskilstuna Marknadsföring
Verksamhetsinriktning Eskilstuna Marknadsföring Verksamhetsinriktning för Eskilstuna Marknadsföring AB. För den verksamhet som bedrivs i Eskilstuna Marknadsföring AB nedan kallat EMAB gäller denna särskilda
Läs merSå blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer
Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms
Läs merTurism AB (svb) Affärsplan 2014
Turism AB (svb) Affärsplan 2014 Övergripande målsättning - fördubbla omsättningen i besöksnäringen i MittSkåne till 1 miljard 2020 Fo k u s b e s ö k s n ä r i n g e n s o m basindustri och samhällsbyggare
Läs merför dig inom besöksnäring och handel
Sammanställning After Work för dig inom besöksnäring och handel Sammanfattning Målet var att ta fram en handlingsplan med 2-4 konkreta frågor som kommunen tillsammans med Företagarna ska arbeta vidare
Läs merEN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN
EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND Rapport september 2015 EN VISION FÖR FEJAN Fastighetsägare och lokala näringsidkare på Fejan deltog i rundvandringar och workshops under En vision för Fejan
Läs merRESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING
RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners
Läs merSkinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering
Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde
Läs merProtokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund
L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merBrf Ljugarn BRF LJUGARN / INFORMATION BRF LJUGARN / SITUATIONSPLAN HAVET, 100 M POOL VÄLKOMMEN TILL LJUVLIGA LJUGARN PARKERING Gotland är speciellt. Denna Sveriges största ö ger besökaren en härligt
Läs merSöderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål
Söderhamns Besöksnäringsstrategi 2015-2020 Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål Världens största och snabbast växande Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merKryssarklubbens eskader 14-21 september Kroatien2013
Kryssarklubbens eskader 14-21 september Kroatien2013 1 RESEFAKTA, FLYG OCH BÅTAR FLYG Vi kommer att flyga till Split med SAS morgonflyg från Göteborg och Stockholm. Utresa Göteborg Split Stockholm Split
Läs merBAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011
Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader Roslagens Destinationsdag 2012 BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011 Enskilda företag
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merTillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010
Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 BAKGRUND! Undersökningen gjordes inom Leaderprojektet Destinationsutveckling Bohuslän.! Telefon samt
Läs merFramtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring
Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Vad är en nationell strategi för besöksnäringen, vad ska den vara bra för och hur berör den Kalmar
Läs merAKTIVITETER OCH VÄRDSKAP
AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och
Läs merEn sammanbunden stad 2035
En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För
Läs merSTOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN
STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades
Läs merkulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling
Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att
Läs merVarumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109
Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad
Läs merAtt skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna
Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.
Läs merPiteåPanelen. Rapport 6. Vad tycker panelen om skärgårdsutveckling. December 2009. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 6 Vad tycker panelen om skärgårdsutveckling December 2009 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Inledning Piteå skärgård består av ca 500 öar som tillsammans bjuder på en specifik
Läs merNya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015.
Nya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015. På Grefab har vi två tydliga, övergripande uppgifter. Genom att erbjuda båtplatser, och den service som hör till, ska vi hjälpa
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merTillsammans ÄR VI STARKA DALARNAS BESÖKSNÄRING. visitdalarna.se EK. FÖR.
Tillsammans ÄR VI STARKA visitdalarna.se DALARNAS BESÖKSNÄRING EK. FÖR. Svensk turism har en mycket positiv utveckling, branschen omsätter nära 300 miljarder kronor och syssel sätter 170 000 personer.
Läs merHur ska vi tillsammans utveckla turismen på bästa sätt?
VÄLKOMNA! 18:45 19:00 Välkommen 19:00 19:15 Resultat workshop 19:15 19:30 Studieresa Irland en förebild i 19:30 19:45 Påtår 19:45 20:30 Resultat enkäter/intervjuer 20:30 21:15 Vem gör vad bäst? 21:15 21:25
Läs merGästundersökning 2016
Gästundersökning 2016 Under nio sommarveckor 2016 har 27 ungdomar samlat in mer än 2 000 enkätsvar via onlinetjänsten SurveyMonkey. Syftet med undersökningen är att få en bättre bild av vem våra besökare
Läs merAktiviteter under 2017
Aktiviteter under 2017 Kommunikation Det är viktigt att de marknadsföringskanaler vi har och det marknadsföringsmaterial som vi producerar är sammanhängande. Genom att ha en enad bild över vår målgrupp
Läs merVÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION
VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION BAKGRUND Just nu pågår åtta olika utredningar inom Högskolan Dalarna för att allsidigt belysa konsekvenser och förutsättningar avseende verksamhetens
Läs merVi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Läs merEXPEDITION FRAMÅT GÅ!
EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9
Läs mer1. Inledning Vision Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Vision... 5 3. Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4. Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7 5. Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 8 6. Destination Eskilstuna AB... 9 7. Eskilstuna
Läs merSKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
Läs merVISION
VISION 2025 Västervik växer med stolthet och äkthet och har utvecklats till en hållbar kommun. Vi har jobb, känner oss friska och är trygga. Vi bor bra, har korta restider och en rik och varierad fritid.
Läs merHur ser din framtidstro ut när det gäller turism/besöksnäringens utveckling inom ditt eget företag, resp. Bergs kommun?
Hur ser din framtidstro ut när det gäller turism/besöksnäringens utveckling inom ditt eget företag, resp. Bergs kommun? Mycket pengar kommer in från turismen Positiv feedback från turister Bättre att samarbeta
Läs merProjektplan. bankgiro nr: 379-6448
Projektplan 1. Allmänna uppgifter a) Projektets namn (enligt ansökan): Motocross i nya banor b) Juridisk status på projektägare: (t.ex. kommun, myndighet, ekonomisk eller ideell förening, enskild firma
Läs merAttrAktiv näringslivs- kommun Stärk er konkurrenskraft: Best practise! Effektiv företagsservice Hållbar tillväxt Stimulera nyföretagande TALARE
AttrAktiv näringslivs- kommun 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 september 2013 TALARE Tillväxtverket Anneli Sjögren Avdelningschef Entreprenörskap och företagsutveckling PRAKTIKFALL FRÅN
Läs merframtidskuster ETT SAMVERKANSPROJEKT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I KUSTSAMHÄLLEN EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden
framtidskuster ETT SAMVERKANSPROJEKT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I KUSTSAMHÄLLEN EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Projekt Framtidskuster Framtidskuster var ett samverkansprojekt som
Läs merSTRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner
STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina
Läs merHur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt
Läs merVar med och säkra besöksnäringens växtkraft
Var med och säkra besöksnäringens växtkraft 1 Foto: istockphoto Därför är besöksnäringen vår viktigaste framtidsnäring > den är arbetsintensiv > den är geografiskt spridd > den stärker attraktionskraften
Läs merLIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Läs merLeader Polaris Fisketurism
Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merTillsammans skapar vi. Vision 2030 Storfors framtid
Tillsammans skapar vi Vision 2030 Storfors framtid VISION? Hur får vi ett bra liv för boende, besökare och företagare i Storfors kommun? Hur tar vi tillvara och utvecklar hela vårt geografiska område?
Läs mer