Utvärdering av projektet Green Citizens of Europe

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av projektet Green Citizens of Europe"

Transkript

1 Rapport 2014:107, Version 1.0 Utvärdering av projektet Green Citizens of Europe Rapport Välj ett byggblock.

2 Dokumentinformation Titel: Utvärdering av projektet Green Citizens Rapport 2014 Serie nr: 2014:107 Projektnr: Författare: Alexander Börefelt, Caroline Mattsson, Rasmus Sundberg, Pernilla Hyllenius Mattisson, Kvalitetsgranskning: Pernilla Hyllenius Mattisson, Beställare: Be Green Umeå, Umeå Kommun Kontaktperson: Emma Ödling, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Slutversion efter kommentarer Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

3 Förord har fått i uppdrag att under fem år stödja projektkontoret Be Green Umeå i deras arbete inom projektet Green Citizens of Europe. Uppdraget innebär att årligen bedöma och kvalitetssäkra projektets genomförande, arbetssätt och resultat, men även att ge förslag på organisationens fortsatta utveckling. Syftet med Green Citizens of Europe är att utveckla och testa metoder som gör det lättare och roligare för boende i Umeå och dess kranskommuner resa och bo mer hållbart. Denna rapport är slutrapporten för hela projektet och innehåller dessutom resultat- och processutvärderingen för 2014 års arbete. Uppdraget har genomförts i nära samarbete med projektkontoret Be Green Umeå där Emma Ödling har varit kontaktperson. Projektledare för uppdraget har varit civ. ing. Caroline Mattsson. I arbetet med att sammanställa slutrapporten har även civ.ing. Rasmus Sundberg, civ.ing. Alexander Börefelt och civ.ing. Pernilla Hyllenius Mattisson deltagit. Göteborg, AB

4 i Sammanfattning Green Citizens of Europe är ett projekt om hållbart resande och boende som drivs av projektkontoret Be Green Umeå och som har genomförts i Umeåregionen mellan 2010 och Projektet har utvecklat och testat nya och innovativa idéer som gör det lättare och roligare för invånarna i regionen att resa och leva mer hållbart. Be Green Umeå har kommit att bli ett välkänt varumärke för hållbarhetsprojekt i Umeå. Med fokus på enkla budskap och lättsamma aktiviteter som uppmuntrar till medborgardialog har Be Green Umeå nått ut till allmänheten. Projektet har därigenom fått stort genomslag och bidragit till beteendeförändringar bland invånarna i Umeåregionen när det kommer till att leva och resa mer hållbart. Projektets aktiviteter har utvärderats löpande för att se vilka effekter de gett och för att kunna bedöma vilka aktiviteter som är mest verkningsfulla och som kan överföras till ordinarie verksamhet i kommuner och regioner. Samtidigt har en resvane- och attitydundersökningar före och efter projektet genomförts för att följa utvecklingen i stort. Även själva arbetet inom Be Green Umeå har utvärderats årligen med en metod för processutvärdering och resultaten från detta har använts för att successivt förbättra arbetet. Be Green Umeå har genomfört en mängd olika informationsinsatser för att uppmärksamma invånarna om hur de kan resa och bo mer hållbart som har delats in i fem kategorier: Uppmuntran till cykling och ökad cykling Ökat antal resenärer som åker buss, tåg eller samåker Ökad kunskap och medvetenhet om hållbart resande och hållbart boende Minskad energiförbrukning i bostäder Ökad källsortering i bostäder och offentliga utrymmen Totalt har ca 50 större aktiviteter genomförts och utvärderats. Budskapet om att resa och leva mer hållbart har spridits i flera olika kanaler och har årligen nått cirka personer. Projektet har haft en mycket god spridning, både genom skriftlig och muntlig information samt genom att personer har deltagit i de aktiviteter som har genomförts. I genomsnitt har varje år personer deltagit i en fysisk aktivitet som t.ex. testresenär på buss och drygt 500 personer har deltagit i någon form av tävling. Varje år har över personer besökt någon av hemsidorna eller för information. Invånarna har också fått information genom affischer, utskick via e-post och annonser. Redan efter första året kände en tredjedel av Umeås invånare till projektkontoret Be Green Umeå som Green Citizens ligger under, och denna kännedom har där-

5 ii efter successivt ökat. Vid senaste mätningen hösten 2014 var det över 50 %, vilket motsvarar att cirka av umeåborna 1 känner till projektkontoret Be Green Umeå. Av aktiviteterna är Cykelbesiktning och cykeluthyrning på Renmarkstorget det projekt som är mest välkänt. 55 % av umeåborna känner till det. Även aktiviteten Farligt avfall och flera av cykelkampanjerna är välkända bland umeåborna. Intressant är att var tredje umeåbo hösten 2014 fortfarande kommer ihåg kampanjen What s your löjligaste bilresa? som genomfördes redan Umeåborna har under projekttiden blivit allt mer positiva till att kommunen arbetar med hållbart resande och boende tycker nio av tio umeåbor att det är viktigt att kommunen arbetar med hållbart resande och hållbart boende. En stor del av de invånare som har deltagit i någon av aktiviteterna har fått bestående hållbara resvanor som följd av sitt deltagande. Cykeltävlingen Pedal for Medal har lett till att % av deltagarna cyklar mer samt längre in på hösten och av testresenärerna har 25 % blivit vaneresenärer med kollektivtrafik. Projektet har genom strategiskt arbete skapat bättre förutsättningar för invånarna i Umeåregionen att resa och leva mer hållbart, vilket har lett till att ett brett spektra av vinster har erhållits, t.ex. klimatvinster, hälsovinster och en attraktivare stad med färre bilar på gatorna. Totalt har var fjärde umeåbo förändrat sitt beteende som direkt följd av insatserna som gjorts inom projektet. Vilket innebär att närmare personer börjat återvinna, minskat sin energianvändning eller börjat resa mer hållbart. Enligt den resvaneundersökning som genomförts 2014 har projektet bidragit till att bilresandet har minskat med drygt 1 miljon mil, vilket medför att utsläppen av koldioxid i samband med resande har minskat med cirka ton. Detta medför en hälsovinst som kan värderas till cirka 9 miljoner kr eftersom fler går och cyklar. En stor del av klimatvinsten går direkt att koppla till prova-på-aktiviteter med cykel, buss eller tåg. Totalt under hela projekttiden har prova-på-aktiviteterna inneburit att cirka 870 ton koldioxid inte har släppts ut i Umeåregionen. Det motsvarar samma mängd koldioxid som cirka 420 svenskar släpper ut genom sina resor på ett år. Därtill kommer klimatvinster av ökad återvinning och minskad energianvändning men dessa vinster har inte kvantifierats. Det går även att se en viss påverkan på trafiksystemet i stort och då främst i de centrala delarna av Umeå där biltrafiken har minskat, vilket ger färre bilar på gatorna i Umeå och därmed en attraktivare stadsmiljö. Och enligt den senaste resvaneundersökningen har andelen korta resor till arbetet med bil minskat något medan gång- och bussresorna har ökat något. Sammantaget har projektets övergripande syfte att testa innovativa lösningar inom hållbart resande och hållbart boende och utvärdera dem med god marginal uppfyllts. Den breda ansatsen av aktiviteter, spridningen av vilka alternativ till hållbart resande och boende som finns och den löpande utvärderingen är de främsta framgångsfaktorerna inom projektet. 1 Befolkningsurvalet är invånare i Umeå tätort i åldrarna år.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och mål Organisation Läsanvisning Metod 3 2. Genomförda aktiviteter och erhållna effekter Genomförda aktiviteter Projektets spridning Kännedom om Be Green och genomförda aktiviteter Umeåbornas inställning till hållbarhetsarbetet och vilja till medverkan Påverkan på resvanor och boendevanor Erhållna effekter Utvärdering av måluppfyllelse Omvärldsfaktorer som kan ha påverkat resultaten Fördjupning avseende resvanor Resvanor vid samtliga typer av resor Resvanor vid resor till arbete och studier Resvanor och parkeringssituation Förändringsbenägenhet Processutvärdering av arbetet Arbetsgruppens utveckling av sitt arbete Intervjuer med samarbetspartners och styrgrupp Sammanfattning av måluppfyllelse och rekommendationer för fortsatt arbete Har projektet nått sina mål? Vad händer nu? Rekommendationer för fortsatt arbete Tips för att lyckas med ett projekt av den här dimensionen 46 Bilaga 1 Utvärdering av aktiviteter genomförda 2014 Bilaga 2 Deltagare i procesutvärderingen Bilaga 3 Utvärdering av målen inom varje kategori Bilaga 4 Bilaga 4 Frågeformulär RVU Umeå 2014

7 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och mål Green Citizens of Europe är en samarbetsplattform mellan Umeå kommun, Union of Baltic Cities (UBC) och AB Bostaden i Umeå som har som mål att främja hållbart boende och hållbart resande i Umeåregionen. Följande kommuner ingår i projektet: Umeå Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs Projektet drivs genom projektkontoret Be Green Umeå och har pågått under 4 ½ år, På sätt och vis är det en fortsättning på Hållbart resande Utveckling av hållbar vardagspendling och mobilitet i Umeåregionen som pågick I den nya versionen ingår också hållbart boende utöver hållbart resande. Det övergripande syftet med Green Citizens har varit att: Utveckla och testa nya och innovativa idéer som gör det lättare och roligare för invånarna i Umeåregionen att leva mer hållbart, och som: Förbättrar tillgänglighet och mobilitet och möjliggör en hållbar regionförstoring. Skapar attraktiva och hållbara boendemiljöer med speciellt fokus på energi- och resurshushållning. Ökar hälso-, integrations- och jämställdhetsfrämjande verksamheter samt minskar miljöpåverkan i det regionala transportsystemet. Målgruppen för hela projektet är invånare som rör sig inom Umeåregionen. Det är ett stort antal aktiviteter av skiftande karaktär som har genomförts under projekttiden. Under projektets gång har genomförda aktiviteter utvärderats och bedömts utifrån vilka som är mest verkningsfulla och som kan överföras till ordinarie verksamhet i regionen. Aktiviteterna har följts upp enligt SUMO-metodiken och en processutvärdering har årligen gjorts på arbetsgruppens arbete. Aktiviteterna är indelade i kategorier: Sustainable Living and Housing prova innovativa metoder och verktyg för att minska hushållens energiförbrukning.

8 2 A Clean Neighbourhood informera om och testa nya sätt som främjar återvinning av sopor. Joint Commuting bredda och utveckla utbudet av hållbara resealternativ genom att kombinera kollektivtrafik och samåkning. Commute and Bike testa och utvärdera nya parkerings- och transporttjänster för att öka andelen arbetspendlare som cyklar. Motivation and Awareness Package skapa nya kommunikationssätt så att kommunerna kan nå ut till invånarna med sitt arbete med hållbar utveckling. Air Quality Demonstrator uppmärksamma alla som lever, verkar och besöker staden, särskilt bilförare, på hur de kan påverka luftkvaliteten genom sitt agerande. Workshop I & II arrangera två workshops för kunskapsutbyte, dialog med berörda parter och spridning av projektets resultat. Det finns mer specifika mål inom varje kategori, som presenteras närmare och utvärderas i kap 2.7 och i bilaga 3. Trivectors uppdrag har varit att bedöma och kvalitetssäkra genomförande, arbetssätt och resultat av projektet Green Citizens of Europe, samt att ge förslag och rekommendationer för arbetsgruppen Be Green Umeås arbete med hållbart resande och boende. Uppdraget har genomförts på flera nivåer och i flera steg: Måluppfyllelsen har bedömts för den övergripande målsättningen för projektet och mer i detalj för genomförda aktiviteter. Arbetssättet har utvärderats genom en årlig processutvärdering med arbetsgruppen och styr- och referensgruppen. 1.2 Organisation Be Green Umeå består av en arbetsgrupp, styrgrupp och referensgrupp. Arbetsgruppen, projektkontoret, har arbetat med att planera, genomföra och följa upp aktiviteterna enligt verksamhetsplanen. Den första tiden var Carina Aschan projektledare men ersattes av Emma Ödling som varit projektledare sedan I dagsläget ingår Niclas Skoglund, Johan Sandström, Linda Whyte och Rebekka Mannelqvist i arbetsgruppen. Tidigare ingick även Ida Lundström, Martin Svensson och Johanna Lundgren i arbetsgruppen. Styrgruppen består av representanter från Umeå kommun, AB Bostaden, Umeåregionen, Umeå Energi, UPAB (parkeringsbolaget), UMEVA (renhållningsbolaget), Umeå Airport, Kollektivtrafikmyndigheten, UBC och Trafikverket. Referensgruppen är uppdelad i två grupper: Hållbart resande med representanter från Umeå kommun, Umeåregionen (Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Nordmaling), UPAB, Umeå City Airport, Länstrafiken/VLL och Trafikverket.

9 3 Hållbart boende med representanter från Umeå kommun, Bostaden AB, Umeåregionen (Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Nordmaling) Umeå Energi och UMEVA. 1.3 Läsanvisning Denna slutrapport omfattar dels utvärdering av hela projekttiden, , dels projektets resultat för Kapitel 2 innehåller en beskrivning av aktiviteterna och dess spridning och utvärdering och analys av deras resultat. En samlad utvärdering av projektets måluppfyllelse och påverkan på trafiken i Umeåregionen avslutar kapitlet. Resvane- och attitydundersökningen för 2014 presenteras i kapitel 3 där även en jämförelse med motsvarande föremätning från 2011 presenteras. I kapitel 4 presenteras processutvärderingen som har genomförts årligen under Green Citizens of Europe 2 där arbetsgruppen 3 fick bedöma MM-arbetet enligt verktyget MaxQ. I kapitel 5 presenteras slutsatser från projektet och rekommendationer för framtiden. Dessutom finns i denna rapport en resultatutvärdering av det arbete som genomförts Den återfinns i bilaga Metod Projektets aktiviteter har utvärderats löpande för att se vilka effekter de gett och för att kunna bedöma vilka aktiviteter som är mest verkningsfulla och som kan överföras till ordinarie verksamhet i kommuner och regioner. Utvärderingen av Green Citizens of Europe består av flera olika delar, och flera metoder och källor har använts: Resvane- och attitydundersökning av invånare i Umeå tätort, 2011 och 2014 Årlig resultatutvärdering av genomförda aktiviteter enligt SUMO Årlig processutvärdering av arbetssättet enligt MaxQ Övergripande måluppföljning genom sammanställning av kompletterande mätningar 2 Processutvärderingen har genomförts sex år i rad om tiden från Hållbart resande i Umeåregionen räknas med. 3 Två av de anställda i arbetsgruppen Be Green Umeå har även arbetat under projektet Hållbart resande Tre personer är anställda efter att senaste processutvärderingen genomfördes.

10 4 Projektets aktiviteter har även utvärderats löpande för att se vilka effekter de gett och för att kunna bedöma vilka aktiviteter som är mest verkningsfulla och som kan överföras till ordinarie verksamhet i kommuner och regioner. Resvane- och attitydundersökning 2011 och 2014 Två resvane- och attitydundersökningar har genomförts inom projektet, en 2011 och en Resvane- och attitydundersökningen är en föremätning som visar hur umeåborna reser, förändringsbenägenhet, etc. innan uppstarten av Green Citizen of Europe. Undersökningen genomfördes som en postenkät och vändes sig till slumpmässigt utvalda personer i åldern år som bor i Umeå tätort, Röbäck och Ersmark. Resvane- och attitydundersökningen 2014 har gjorts på samma sätt som den 2011 för att möjliggöra jämförelser och att med detta som grund utvärdera vilka effekter projektet har fått. Undersökningen 2014 har genomförts som en postenkät till ett nytt urval av slumpmässigt utvalda personer i åldern år som bor i Umeå tätort, Röbäck och Ersmark. Urvalen för respektive undersökning har skett på samma sätt vilket gör resultaten jämförbara, men det bör poängteras att det inte är samma individer i undersökningarna. Utskicket av resvane- och attitydundersökningen 2014 gjordes under oktober 2014 i tre omgångar, ett originalutskick i vecka 40 följt av två påminnelser. Originalutskicket och andra påminnelsen bestod av ett följebrev och ett frågeformulär samt svarskuvert. Det första påminnelseutskicket bestod av ett vykort som i texten hänvisade till det första utskicket. Enkätsvar inkomna t o m den 6 november 2014 ingår i analysen. Nettosvarsfrekvensen, det vill säga svarsfrekvensen efter borträkning av enkäter som kommit i retur pga. okänd adressat, var 43,1%. I och med att vissa grupper är underrepresenterade bland de svarande i undersökningen på grund av ojämn svarsfrekvens gällande kön och ålder har de inkomna svaren viktats mot köns- och åldersfördelningen i den totala populationen. När viktningskoefficienterna togs fram gjordes två antaganden, dels att det urval som gjordes vid utskicket på ett bra sätt beskriver populationen, dels att de personer som svarat på enkäten var representativa för den samhällsgrupp de tillhör. Det finns också vissa skillnader i svarsfrekvensen för de olika stadsdelarna, se Tabell 1-1, men ingen viktning har gjorts för att kompensera för detta då variationen är relativt begränsad. Det bör beaktas att urvalet gjordes slumpmässigt över stadsdelarna. 4 Utvärdering av projektet Green Citizens Rapport 2011, Trivector rapport 2012:09

11 5 Tabell 1-1 Bruttosvarsfrekvens i respektive stadsdel. Stadsdel Antal i urvalet Andel svar av bruttourval Backen % Berghem % Centrala staden % Ersboda/Ersmark % Ersmark % Haga Sandbacka % Marieområdet % Röbäck % Teg % Universitetsområdet % Västerslätt % Ålidhem % Östra stadsdelen % Totalt % Någon mer omfattande bortfallsundersökning har inte gjorts. Trivectors erfarenhet från tidigare bortfallsundersökningar i liknande projekt, där enkätsvar jämförs med svar erhållna via telefonintervjuer med de som initialt inte besvarat enkäten, visar att det råder mycket god samstämmighet mellan de som besvarat och de som inte besvarat den initiala enkäten avseende resvanor och åsikter. Detta gäller under förutsättning att grundläggande parametrar som kön, ålder och geografiska förutsättningar är likvärdiga. Att beakta vid tolkningen av resultaten Eftersom det inte är 100 % svarsfrekvens på enkätundersökningen avser resultaten de svarandes resultat, och mest korrekt skulle vara att uttala sig i termer av X % av de svarande men för att underlätta läsbarheten i denna rapport har vi uttryckt oss av termer av X % av umeåborna. Vid uppräkning till faktiskt antal personer och totalnivå för umeåborna har vi räknat upp erhållna svar till antalet invånare i åldern år i Umeå tätort (totalt invånare). Svaren har kodats och påkodning av nya variabler och statistiska analyser har gjorts med det statistiska programmet SPSS. Samtliga analyser har gjorts viktade. För varje figur och tabell i denna rapport redovisas det oviktade antalet svarande för den redovisade frågan i form av N=xxx. Detta för att kunna avgöra resultatens statistiska säkerhet (få svarande betyder att resultatet är mindre säkert). För vissa diagram och tabeller, exempelvis vid uppdelning av resultaten i olika avståndsklasser, redovisas ett intervall där den låga siffran visar antalet för klassen med

12 6 minst svarande och den höga siffran antalet svarande för klassen med flest svarande års undersökning har analyserats och jämförts med 2011 års undersökning. Vid jämförelsen mellan 2011 och 2014 har signifikanstester gjorts med 95 % konfidensintervall. De signifikanstest som har genomförts är för antalet resor med 95 % konfidensintervall. Årlig resultatutvärdering av genomförda aktiviteter enligt SUMO Merparten av de större aktiviteterna inom Green Citizens of Europe har utvärderats enligt SUMO-metoden 5. SUMO är ett verktyg för att på ett strukturerat sätt planera, följa upp, utvärdera och effektivisera insatser som syftar till att påverka attityder och beteenden i trafiken. Metodiken i SUMO innebär att den ofta komplexa processen hos en beteendeförändring delas upp i mindre steg som kan följas upp och utvärderas successivt. Fördelen är att eventuella avvikelser i ett projekt kan upptäckas och korrigeras i tid. Det är också möjligt att mäta små förändringar i attityder innan en verklig beteendeförändring sker. SUMO bygger på mätningar av genomförda aktiviteter, kännedom, användning (deltagande) och nöjdhet med aktiviteten, följt av acceptans och test av ett nytt erbjudande (t.ex. ett nytt färdmedel) och slutligen effekter i form av nya attityder och beteenden och dess systemeffekter. Processutvärdering Under hela projektperioden har arbetsgruppen genomfört en processutvärdering enligt verktyget MaxQ för att successivt utvärdera, förbättra och stärka själva arbetssättet. MaxQ är ett system för att utvärdera och förbättra arbetet med mobility management i en kommun, vilket togs fram inom EU-projektet MAX Systemet bygger på ledningssystemstänkandet, som t ex ISO-standarden, EFQM 7 och CAF 8. Följande steg har genomförts i processutvärderingen: 1) MaxQ frågeformulär har fyllts i av arbetsgruppen 2) Analys av stödjande dokument 3) Intervju med arbetsgruppen på plats i Umeå om hur arbetet bedrivits och kring frågeformuläret 4) Telefonintervjuer med representanter från styrgrupp, referensgrupp och samarbetspartners MaxQ-verktyget har främst utvärderat arbetet med hållbart resande inom Green Citizens och endast i liten mån anpassats till arbetet med hållbart boende. Steg ett och två i processen fokuserar enbart på mobility management och hållbart 5 SUMO System för utvärdering av mobilitetsprojekt, Vägverket publikation 2004:93 6 Successful Travel Awareness Campaigns and Mobility Management Strategies, 7 European Foundation for Quality Management, 8 Common Assessment Framework,

13 7 resande, medan steg tre och fyra även har tagit hänsyn till hållbart boende. Processutvärderingen har genomförts i november varje år sedan Utvärderingen har inletts med att arbetsgruppen har fyllt i MaxQ frågeformulär. Därefter har en intervju med arbetsgruppen genomförts på plats i Umeå. År 2011 och 2013 har representanter från styrgruppen och referensgruppen intervjuats per telefon och 2014 gjordes kompletterande intervjuer med ett urval av samarbetspartners. Vilka personer som intervjuats redovisas i bilaga 2. Som ett komplement till intervjuerna har relevanta dokument för alla kommuner i Umeåregionen som stödjer arbetet med mobility management inventerats. Processutvärderingen belyser styrkor, svagheter, möjligheter och hot med arbetet. En jämförelse mellan alla MaxQ-utvärderingar har gjorts för att visa hur arbetet har utvecklats. Övergripande måluppföljning För att utvärdera den övergripande måluppfyllelsen har de utvärderingar som genomförts inom projektet analyserats tillsammans med kompletterande mätningar, t.ex. trafikräkningar, plockanalyser, resandestatistik från flygplatsen och luftkvalitetsmätningar.

14 8 2. Genomförda aktiviteter och erhållna effekter I detta kapitel redovisas de aktiviteter som har genomförts i projektet, vilka effekter det har gett och i vilken omfattning de övergripande målen för projektet har uppfyllts. 2.1 Genomförda aktiviteter Under projektet har aktiviteter genomförts inom fem aktivitetsområden för hållbart resande och hållbart boende. Det övergripande syftet med aktiviteterna har varit att utveckla och testa nya idéer som gör det lättare och roligare att resa och leva mer hållbart. De fem aktivitetsområdena är: Uppmuntran till cykling och ökad cykling Ökat antal resenärer som åker buss, tåg eller samåker Ökad kunskap och medvetenhet om hållbart resande och boende Minskad energiförbrukning i bostäder Ökad källsortering i bostäder och offentliga utrymmen Utöver detta har två resvane- och attitydundersökningar genomförts och sju filmer har sammanställts som visar olika aktiviteter i projektet, 6 kortfilmer och en längre film. Be Green Umeå har genomfört en mängd aktiviteter under de fyra och ett halvt år som projektet har pågått. Fler än 50 större aktiviteter har initierats, genomförts och utvärderats tillsammans med ytterligare ett antal mindre tävlingar och kampanjer. I Tabell Tabell 2-5 listas de aktiviteter som har ingått i verksamhetsplanerna under åren indelade efter aktivitetsområde. För de aktiviteter som har genomförts har måluppfyllelsen bedömts, dvs. resultatet från aktiviteten jämfört med målet. Statusen på måluppfyllnaden beskrivs enligt följande: = aktiviteten är slutförd med bra resultat = aktiviteten är slutförd med något sämre resultat än planerat = aktiviteten är genomförd men med resultat som inte når målen/förväntas ej nå målen

15 9 Tabell 2-1 Genomförda och planerade aktiviteter med bedömd status inom uppmuntran till cykling och ökad cykling. Uppmuntran till cykling och ökad cykling Aktiviteter Cykelbesiktning (sommartid) Cykeluthyrning (sommartid) Cykelskola för vuxna med invandrarbakgrund Uppföljning tjänstecyklar Pedal for medal 2010 Pedal for medal 2011 Pedal for medal 2012 Vintertrampet 1 (2010) Vintertrampet 2 (2013) Vintertrampet - montera vinterdäck Park and Bike Testa el-cykel Testa el-cykel för företag Aktiviteten har ej genomförts Cykelgarage Umeå Airport Skola för Hållbart Resande Synopsis-spelet för skolelever Kreativ skyltning Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts El-cyklister Tavleliden ( ) Cykelkampen tävling

16 10 Tabell 2-2 Genomförda och planerade aktiviteter med bedömd status inom ökat antal resenärer som åker buss, tåg eller samåker. Ökat antal resenärer som åker buss, tåg eller samåker Aktiviteter Testresenär Vännäs Umeå Tåg och buss Testresenär Röbäck/Böleäng Testresenär Granö Testresenär Umedalen/Grubbe/Backe Testresenär Marieområdet / Testresenär Umeåregionen Vännäs och Bjurholm, Vindeln och Robertsfors Aktiviteten har ej genomförts Testresenär Umeåregionen Testresenär Sävar Testresenär Tomtebo, Tavleliden, Carlslid och Innertavle Testresenär Universitets- och sjukhusområdet (UMU och NUS) / Testresenärer Umeå-Övik Testresenärserbjudande till nyinflyttade Testresenärserbjudande till nybyggt område. Sandåkern. Testresenär bilpendlare utanför staden Testresenär på lokaltrafiken i Umeå Bilpoolssystem Bilpoolscombo Bilpoolskampanj Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Max 500 What s your löjligaste bilresa? Samåkningssystem i samarbete med Skjutsgruppen. Behovsanalys kom.grupp Tjänsteresedagen Klimatskola Rese- och mötespolicy för kommuner Så reser vi i Umeåregionen en informationsfolder Företag i Forsete Busschaufförslotto Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts

17 11 Tabell 2-3 Genomförda och planerade aktiviteter med bedömd status inom ökad kunskap och medvetenhet om hållbart resande och boende. Ökad kunskap och medvetenhet om hållbart resande och boende Aktiviteter Nyhetsbrev, hemsidan och sociala medier.mobile Communication Centre/ Green Room Utställningar & mässor, Workshop om bästa exempel hållbart resande och Nolia, Earth Hour,SEE / Europeiska trafikantveckan, G & P cykelaktivteter, Bostaden-Echolog, Yrkes-SM Riksbyggeturnén Kulturmarschen Energi- och klimatrådgivningsveckor Air Quality Demonstrator Luftkampanj Utveckling av Min resa Företagsarbete resvaneundersökning Länsförsäkringar BNI-träff Aktiviteten har ej genomförts Aktiviteten har ej genomförts Tabell 2-4 Genomförda och planerade aktiviteter med bedömd status inom minskad energiförbrukning i bostäder. Minskad energiförbrukning i bostäder Aktiviteter Klimatkampen Kampanj kring Echologen Aktiviteten har ej genomförts Tabell 2-5 Genomförda och planerade aktiviteter med bedömd status inom ökad källsortering i bostäder och offentliga utrymmen. Ökad källsortering i bostäder och offentliga utrymmen Aktiviteter Interaktivt Återvinningsrum Interaktiv soptunna Renhållning i offentlig miljö/centrumfyrkanten Trash the musikal Clean neighborhood information till hushåll Clean neighbourhood Farligt avfall Clean neighbourhood Plockanalys I nedanstående text beskrivs några utvalda aktiviteter. En mer utförlig beskrivning finns i de årsrapporter som skrivits tidigare. Uppmuntran till cykling och ökad cykling Många åtgärder har genomförts med syfte att öka och uppmuntra cykling. Nedan följer ett urval av några aktiviteter, främst de som har löpt över flera år. Fler exempel finns i de årliga rapporterna.

18 12 Cykelbesiktning har genomförts under sommartid sex år i följd. Över 2600 cyklar har blivit besiktigade eller servade, troligtvis fler, eftersom statistikföringen inte alltid varit tillförlitlig. Varje år har de som fått sina cyklar servade ombetts att besvara en enkät om sina resvanor. Enkätsvaren visar att % kommer att cykla mer tack vare besiktningen. Cykeluthyrning har genomförts tillsammans med cykelbesiktningen under sommartid. Syftet har varit att uppmuntra och underlätta för turister och Umeås invånare att välja ett mer hållbart färdmedel; cykeln. Under de åren som cykeluthyrning har genomförts har cyklarna hyrts ut ca 1100 gånger. Deltagarna fick svara på en enkät när de återlämnade cykeln om hur nöjda de var och om de skulle cykla mer i framtiden. Resultaten de senaste åren visar att % kommer att cykla mer framöver/vid framtida besök i Umeå. Cykeluthyrning och cykelbesiktning är de aktiviteterna som flest invånare i Umeå känner till. Pedal for Medal har genomförts vid tre tillfällen; 2010, 2011 och 2012 och följts upp ett år senare. Aktiviteten är en vidareutveckling och anpassning av en cykeltävling för arbetsplatser. Arbetsplatser i Umeåregionen utmanar varandra på cykling och reglerna är enkla, de som cyklar mest till och från arbetet och i tjänsten vinner. I varje lag måste en av deltagarna vara vanebilist vid tävlingens start. Totalt i de tre tävlingarna har 136 lag med totalt 854 deltagare medverkat. Långtidsuppföljningarna visar att % cyklar 4-5 dagar i veckan 6 månader efter tävlingsperioden. Sex månader efter tävlingen 2012 angav 45 % av deltagarna att de inte tar bilen till arbetet lika ofta. Vintertrampet är en aktivitet som har genomförts vid tre olika tillfällen med varierande inriktning; vintern 2010/2011, vårvintern 2013 och Vintertrampet var ett erbjudande till de som hade deltagit i Pedal for Medal att fortsätta cykla minst tre dagar i veckan vintertid mot en upprustning av cykeln med vinterdäck och gelsadelskydd samt uppmuntran från arbetsgruppen. Utvärderingen visar att över häften av deltagarna cyklade minst tre dagar i veckan. Vid det senaste Vintertrampet 2013/2014 har deltagarna berättat hur de upplever vintercykling i Umeå. Bilder och beskrivningar finns tillgängliga på projektets hemsida. Park and bike går ut på att erbjuda vanebilister som inte har möjlighet att cykla eller åka kollektivt hela sin resa. 18 cykelskåp finns nu placerade vid parkeringarna på Umestan eller i Dragonskolan (utanför centrumfyrkanten) där bilisterna kan förvara sina cyklar för att efter parkering av bilen kunna cykla sista biten till sin slutdestination. Uppstarten av aktiviteten har pågått under flera år med politisk förankring, förundersökning, marknadsföring, etc. I mars 2014 genomfördes ett test med 12 testpiloter. Lanseringen uppmärksammades med en kampanj, 4:2- metoden från fyra hjul till två. Cykelskåpen kommer i fortsättningen att förvaltas av Umeås kommunala parkeringsbolag (UPAB). Andra åtgärder med syfte att öka och uppmuntra cykling är bland annat test av el-cykel, ett nytt cykelgarage vid flygplatsen samt tävlingar och uppmuntranskampanjer.

19 13 Ökat antal resenärer som åker buss, tåg eller samåker Flera prova-på-projekt, kampanjer och tävlingar har genomförts med syfte att öka antalet resenärer som åker tåg, buss eller samåker. Nedan visas några exempel på detta. Flera Testresenärsprojekt har genomförts varje år som projektet har pågått. I tabell 2-6 visas de testresenärsprojekt som har utvärderats. Resultatet varierar men det kan konstateras att testresenärsprojekt har lett till att fler reser kollektivt. Totalt har 552 testresenärer deltagit i aktiviteterna och sex månader efter testperioden är det ungefär 25 % av de tidigare vanebilisterna som istället blivit vaneresenärer i kollektivtrafiken och reser kollektivt minst tre dagar i veckan. Ytterligare ungefär 25 % reser kollektivt 1-2 dagar i veckan. Tabell 2-6 Testresenärsprojekt genomförda Benämning År Antal testresenärer Resultat Testresenärer till Tomtebo, Carslid och innertavle Testresenärer i Umeåregionen Testresenärer i Marieområdena Av de som fullföljde testperioden anger 95 % att de efter perioden åker fortfarande åker buss. 58 % reser 1-2 gånger/vecka och resterande oftare eller mer sällan Av de som fullföljde testperioden anger 80 % att de tänker fortsätta åka buss efter testperioden, varav 90 % har köpt färdbevis på bussen sedan avslutad testperiod. Projektet har spridit sig till Vännäs, Vindeln och Robertsfors Av de som fullföljde testperioden anger 20 % att de 6 månader efter perioden åker buss 3-5 dagar/veckan, 33 % 1-2 dagar/vecka och 47 % mer sällan. Testresenärer Röbäck Av de som fullföljde testperioden anger 60 % att de 6 månader efter perioden åker buss någon enstaka gång eller oftare Testresenär Sävar Av de som fullföljde testperioden anger 65 % att de 6 månader efter perioden åker buss någon enstaka gång eller oftare. Testresenär Umedalen/Grubbe/Backen Av de som fullföljde testperioden anger 18 % att de 6 månader efter perioden åker buss 3-5 dagar/veckan, 31 % 1-2 dagar/vecka och 51 % mer sällan. Testresenärer i Granö Lågt deltagande, inget resultat Testresenär Universitetsoch sjukhusområdet Testresenär Vännäs-Umeå tåg och buss Testresenär 2014 på lokaltrafiken i Umeå % av de som fullföljde testperioden anger att de 6 månader efter projektet åker mer buss än vad de gjorde innan. Av dessa anger 30 % att de åker buss 3-5 dagar/vecka, 26 % 1-2 dagar/vecka och 44 % mer sällan Av de som fullföljt testperioden anger 91 % att de fortsatt åka buss eller tåg efter testperioden, varav 29 % har åkt 3-5 dagar/vecka och 71 % någon enstaka gång Av de som fullföljt testperioden anger 95 % att de tänker fortsätta åka buss någon gång till arbetet efter testperioden.

20 14 Max 500 är en aktivitet som syftar till att uppmana till mindre ensamåkning i bil. Bilisterna som deltog har som mål att inte överstiga 500 mil i körsträcka under ett år med sin bil, ungefär en tredjedel av den normala årliga körsträckan. 7 deltagare antog utmaningen (25:e februari :e februari 2014) och fick bland annat cykelservice, periodkort på bussen och cykelkartor. 4 av deltagarna klarade utmaningen och gruppen lyckades i genomsnitt halvera sina resta mil i bil. I samarbete med Skjutsgruppen har en webbaserad samåkningstjänst utvecklats för att uppmuntra och underlätta samåkning i Umeåregionen. Webbtjänsten utgör ett stöd för både spontan och planerad samåkning och är tillgänglig för hela Sverige och kan användas av alla, men har en speciell utformning för invånarna i Umeåregionen. Under februari 2015 marknadsfördes tjänsten i kampanjen Hjälp ensamma bilister, bland annat genom annonser, radio och en gråtande bil. Ökad kunskap och medvetenhet om hållbart resande och hållbart boende Huvudfokus för hela projektet har varit att sprida kunskap och öka medvetenheten om hållbart resande och boende genom kampanjer, informationsblad, nyhetsbrev, projektets hemsida, sociala medier, deltagande på mässor, mm. Exempel på aktiviteter som höjer medvetandet, utöver de som nämns under de andra aktivitetsområdena, är: Kampanjen What s your löjligaste bilresa? Green Room (Mobile Communication Centre) projektets mobila mötesplats Energi- och klimatrådgivningsveckor Framtagande och drift av luftvisulatorn (se text nedan) Resvaneundersökning åt företag, t ex Länsförsäkringar För att uppmärksamma umeåborna på tätortens dåliga luftkvalitet har en sk luftvisulator, som i realtid visar nivån på luftkvaliteten på Järnvägstorget, använts. Insatserna inom Green Citizens bedöms ha bidragit till en hög medvetenhet om den dåliga luftkvaliteten är det 70 % av umeåborna som tror att luftkvaliteten i Umeå är dålig och enbart 10 % som tror att den är bra. Hur projektet nått ut finns beskrivet i kapitel 2.2 och 2.3. Minskad energiförbrukning i bostäder En så kallad Echolog har installerats i över hundra nybyggda lägenheter i AB Bostadens regi, med start Echologen är en display där bostadsinnehavaren kan läsa av sin el-, varmvatten- och kallvattenanvändning i realtid. Olika gränssnitt har tagits fram av Designhögskolan i Umeå. Gränssnitten har testats och utvärderats av de boende för att se vilket gränssnitt som bidrar till att invånarna sänker sin förbrukning mest. Utvärderingen visade att det inte var någon skillnad. Däremot visar uppföljningen att bostäder med Echolog använder mindre hushållsel samt kall- och varmvatten än bostäder utan Echolog. 9 Enligt Resvane- och attitydundersökningen 2014

21 15 I samarbete med AB Bostaden har även en kampanj genomförts kring Echologen på tre platser, Hedlunda, Öbacka och Geografigränd. På projektkontorets hemsida, finns det tips och råd kring hur energi kan sparas i hemmet. Ökad källsortering i bostäder och offentliga utrymmen Aktiviteter för att öka källsortering startades 2012 med kampanjen Trash the musical som hade som mål att uppmuntra invånarna i Umeå att bli bättre på att sopsortera i offentliga miljöer. Kampanjen genomfördes i samband med att Umeå kommun placerade ut nya sopsorteringskärl och utformades som en minimusikal som spelades upp på ett flertal platser utomhus i centrala Umeå. Trash the musical blev mycket uppmärksammad både lokalt, regionalt och nationellt och även nominerad till ett reklampris. Hela 54 % av invånarna i Umeåregionen beräknas ha sett kampanjen enligt en observationsmätning som genomfördes efter aktiviteten. En annan aktivitet som har genomförts är Clean Neighbourhood Farligt avfall. Boende på Språkgränd och Matematikgränd på Ålidhem i Umeå har erbjudits information om hur farligt avfall sorteras. Bakgrunden till kampanjen är kommunens avfallsplan där det övergripande målet är en nollvision om farligt avfall i hushållssoporna. Kampanjen var avsedd att utreda hur olika typer av informationssätt och service kan minska hushållens andel av farligt avfall i hushållssoporna. I ett pilotprojekt har 670 hushåll i bostadsområdet Ålidhem i Umeå under tre år erbjudits extra information om varför och hur farligt avfall ska sorteras. Över 70 % av de boende har fått information vid tre separata tillfällen. Hushållen på Matematikgränd har även fått hämtning av sitt farliga avfall fyra gånger per år för att utröna om det ger en ytterligare effekt. Mätningar av andelen farligt avfall i hushållens sopor samt enkätundersökningar har gjorts under kampanjen för att se vilka effekter kampanjen har haft. Totalt har 184 kg farligt avfall samlats in och 100 % av de som har utnyttjat erbjudandet att få sitt avfall hämtat säger att de är nöjda. Undersökningarna visar att kunskapen om vad som är farligt avfall har ökat med 27 % i båda bostadsområdena. På Matematikgränd har andelen hushåll som uppger att de sorterar sitt farliga avfall ökat med 45 % och på Språkgränd är motsvarande siffra 31 %. Exempel på andra åtgärder som har genomförts är Interaktivt återvinningsrum - och Interaktiv soptunna en visuellt lockande soptunna som väcker nyfikenhet och överraskar. 2.2 Projektets spridning Ett steg i att motivera till förändrat beteende är att informera om det på olika sätt. Be Green Umeå har genomfört ett stort antal informationssatsningar, dels genom kampanjer, broschyrer och medverkan på mässor, etc., dels genom de aktiviteter som beskrivs i föregående kapitel.

22 16 Be Green Umeå har haft en mycket god spridning och totalt har någon umeåbo nåtts av skriftlig eller muntlig information om projektet och dess budskap vid cirka unika tillfällen under perioden 2010 till I genomsnitt har årligen: Cirka personer nåtts av budskapet på olika sätt. Cirka personer deltagit i en fysisk aktivitet som t.ex. testresenär inom kollektivtrafiken. Cirka 560 personer deltagit i någon form av tävling. Cirka personer fått en frukostpåse eller någon annan form av uppmuntran. Utöver detta har hemsidan många besökare och framförallt har många nåtts via olika e-postutskick. Aktiviteten på sociala medier som Twitter och Facebook har ökat stadigt och 2014 har cirka personer gillat eller börjat följa sidorna. En total sammanställning av hur många som nått av olika informationsinsatser visas i Tabell 2-7.

23 17 Tabell 2-7 Antal personer som nåtts av olika typer av informationsaktiviteter, år Typ Aktivitet Antal personer Genomsnitt/år Unika webbesök Skriftlig info Affischer, utskick & broschyrer Prenumeranter på nyhetsbrev Utskick via epost * Gillare på Facebook * Följare på Twitter * Mässor, torgmöten, kortare samtal etc Muntlig info direkt Frukostpåsar, uppmuntring Föreläsningar med längre sammanhållen info Möten med utrymme för diskussion och frågor Informationsmöte kombinerad med sanktion eller aktion Deltagare i aktivitet Deltagare i RVU (svarat) Annonser Deltagare i fysisk aktivitet Deltagare i tävling Annonser Sum ma (exklusive annonser) * Mätningar har gjorts årligen mellan Genomsnittliga värdet är på fyra år istället för fem. Projektet har dessutom genererat 165 medieinslag under de fem åren, se Tabell 2-8.

24 18 Tabell 2-8 Antal medieinslag Media Dagspress Radio TV Webb-artikel Webb-tv Veckopress Summa Arbetsgruppen har medvetet använt olika kanaler för att sprida information till invånarna och locka deltagare till aktiviteter. Under åren som gått har de byggt upp mycket erfarenheter kring vilka kanaler som passar bäst för vilket budskap och vilken målgrupp. 2.3 Kännedom om Be Green och genomförda aktiviteter Redan efter första året kände en tredjedel (34 %) av Umeås invånare till projektkontoret Be Green Umeå som Green Citizens ligger under, och denna kännedom har därefter successivt ökat. Vid senaste mätningen hösten 2014 var det över 50 %, vilket motsvarar cirka umeåbor 10, som känner till projektkontoret Be Green Umeå, se figur % 10% 20% 30% 40% 50% 60% % 31% % 48% Ja, känner till väl Ja, hört talas om Figur 2-1 Umeåbornas kännedom om projektkontoret Be Green Umeå. N 2011= 937 personer, N 2014= 803 personer. Kännedomen om de olika genomförda aktiviteterna varierar kraftigt. De aktiviteter som flest invånare känner till är cykelbesiktning och cykeluthyrning på Renmarkstorget, What s your löjligaste bilresa?/100 gröna cyklar och Farligt avfall, se figur Befolkningsurvalet är invånare i Umeå tätort i åldrarna år.

25 19 Cykelbesiktning och cykeluthyrning på Renmarkstorget What s your löjligaste bilresa?/100 gröna cyklar 7% 18% 26% 37% Farligt avfall 12% 20% Testresenär på buss/tåg Park and bike/4:2-metoden Pedal for Medal Hemsidan Cykelkampen Cykelgaraget på flyget 6% 4% 6% 4% 7% 8% 24% 26% 23% 24% 19% 14% Be Green Umeå på Facebook och Twitter Lån av elcykel Samåkningssystemet/umea.skjutsgruppen.nu Musikalen Trash Skola för hållbart resande/vandrande skolbussar Luftvisulatorn Den gröna utställningsvagnen Luftens hjältar 5% 17% 15% 15% 12% 12% 9% 8% 9% Vintertrampet Hemsidan Ecologen 6% 6% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ja, känner till väl Ja, hört talas om Figur 2-2 Umeåbornas kännedom om Be Green Umeås genomförda aktiviteter. N= För merparten av de aktiviteter som varit återkommande under projekttiden har kännedomen generellt sett ökat mellan 2011 och 2014, se figur 2-3.

26 20 Cykelbesiktning och cykeluthyrning % 18% 35% 37% Testresenär på buss/tåg % 8% 24% 29% Hemsidan % 12% 24% Be Green Umeå på Facebook och Twitter % 17% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ja, känner till väl Ja, hört talas om Figur 2-3 Förändring av umeåbornas kännedom om ett urval av Be Greens aktiviteter genomförda mellan år N 2011= personer, N 2014= personer 2.4 Umeåbornas inställning till hållbarhetsarbetet och vilja till medverkan En klar majoritet, 90 %, av umeåborna tycker det är mycket bra eller bra att Umeå kommun arbetar med projekt inom hållbart resande och hållbart boende. Skillnaderna jämfört med 2011 är små men de som anser att det är mycket bra har ökat något, se Figur % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% % 29% 8% % 27% 8% Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Vet inte Figur 2-4 Umeåbornas inställning till att Umeå kommun arbetar med projekt inom hållbart resande och hållbart boende. N 2011= 939 personer, N 2014= 799 personer. Hur invånarna själva vill förbättra miljön i Umeå Det finns en stor vilja bland umeåborna att själva bidra till att förbättra miljön i Umeå, och då både inom hållbart resande och hållbart boende. Mest vanligt är att umeåborna vill bidra genom att cykla mer, källsortera och spara energi i hemmet. Även att gå mer och att minska vattenförbrukningen är högt prioriterat medan att gå med i bilpool är minst attraktivt, se Figur 2-5. Inom kategorin Annat

27 21 har bland annat angivits att handla närodlat och ekologiskt samt att handla mer begagnat. Cykla mer 58% Källsortera 56% Spara energi i hemmet 49% Gå mer 41% Minska vattenförbrukningen 36% Resa med buss i större utsträckning 23% Samåka i större utsträckning 15% Resa med tåg i större utsträckning 12% Gå med i en bilpool 2% Annat 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 2-5 Hur umeåborna vill bidra till att förbättra miljön i centrala Umeå. N=813 personer. Umeåbornas kommentarer och förslag på förbättringar Många umeåbor har gett förslag och kommentarer kring vad man tycker om Umeå kommuns arbete med hållbart resande och boende. Många tycker att arbetet är bra och viktigt, samtidigt som flera önskar att man hade fått mer information om projektet. Allt sådant arbete är bra och extremt jätteviktigt! Känner mig inte informerad tyvärr. Gör gärna vad jag kan för miljön, men har missat info. Angående hållbart resande ger umeåborna många förslag på förbättringar av cykelvägnätet genom centrala staden, med exempelvis fler separata cykelvägar, cykelparkeringar samt bättre snöröjning. Detsamma gäller kollektivtrafiksystemet där förslagen bl.a. gäller nya förbindelser, lägre taxa och förbättrad pålitlighet. Några personer påpekar att det inte är logiskt att man samtidigt som projektet genomförs planerar nya vägbyggen och köpcentra i kommunen som gör att bilresandet ökar. Jag tycker att Umeå borde bli en föregångsstad genom att införa ett bilfritt centrum. Cykelvägarna är på många ställen i dåligt skick

28 22 Bland kommentarerna angående hållbart boende lyfter flera personer önskemål om att förbättra och underlätta den dagliga källsorteringen och att grovsopor i centrala staden är en viktig fråga för Umeå kommun. Vi har alltid källsorterat, men är förvånade att det inte krävs av oss boende i centrum. 2.5 Påverkan på resvanor och boendevanor Andel och antal som påverkats av aktiviteterna Totalt har var fjärde umeåbo, vilket innebär närmare personer, påverkats av aktiviteterna som gjorts inom Green Citizens, se tabell 2-9. Tabell 2-9 Andel och antal av umeåborna som påverkats av aktiviteterna inom Green Citizens. Umeåbor som Andel Antal Återvinner mer 16 % Använder återvinningskärlen i centrala Umeå 9 % Minskat energianvändningen i hemmet 7 % Reser mer hållbart till arbetet/studier 6 % Reser mer hållbart på fritiden 5 % Reser mer hållbart eller har ett mer hållbart boende 25 % Aktiviteternas påverkan på hållbart resande Andelen umeåbor som mer precist uppger att de ersatt bilresande med andra färdsätt tack vare aktiviteterna inom Green Citizens är i stort sett samma år 2011 då andelen var 5 % som 2014 då andelen var 4 % (ingen statistiskt säkerställd skillnad), och ytterligare 4-5 % har börjat fundera på ett mer hållbart resande, se figur 2-6.

29 23 7% 6% 5,3% 5% 4% 3,7% 4,0% 3% 2,7% 2% 1% 1,4% 1,4% 0% Har till stor del ersatt bilresor med andra färdmedel Har till viss del ersatt bilresor med andra färdmedel Har funderat på att ersätta bilresor med andra färdmedel Figur 2-6 Andel umeåbor som har ersatt bilresor med andra färdsätt tack vare Be Green Umeås aktiviteter inom hållbart resande. N 2011= 920 personer, N 2014= 785 personer. De umeåbor som har förändrat sitt resande år 2014 har främst ersatt bilresor med cykel. Efter år 2011 har Botniabanan upp till Umeå öppnat vilket förklarar ökningen av tågresandet, se figur 2-7. Cykel 68% 89% Buss Till fots 21% 40% 37% 34% Tåg Samåkning i bil 0% 17% 15% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 2-7 Umeåbornas val av färdmedel bland de som har ersatt bilresor med andra färdmedel. N 2011= 47 personer, N 2014= 32 personer. Utöver de umeåbor som har påverkats av Be Greens aktiviteter är det 10 %, det vill säga cirka personer, som har börjat fundera på ett mer hållbart boende. Främst gäller det återvinning följt av energianvändning, nedskräpning och vattenanvändning, se figur 2-8.

30 24 Återvinning 6% Energi 5% Nedskräpning 4% Vattenanvändning 2% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% Figur 2-8 Områden inom hållbart boende som umeåborna har börjat fundera på. N= 586 svar. 2.6 Erhållna effekter Green Citizens har bidragit till att ett brett spektra av vinster har erhållits, t ex klimatvinster, hälsovinster och en attraktivare stad med färre bilar på gatorna. Klimatvinster Green Citizens har bidragit till att bilresande har minskat med drygt 1 miljon mil år 2014, vilket medför att utsläppen av koldioxid har minskat med cirka 2100 ton år ton av klimatvinsten år 2014 går direkt att koppla till prova-på-aktiviteter med cykel, buss eller tåg. Totalt under projekttiden har prova-på-aktiviteterna inneburit en minskning med cirka 870 ton koldioxid, förutsatt att de resvanor som uppnåtts bibehålls över åren, se Tabell 2-10 och tabell Det motsvarar samma mängd koldioxid som från cirka 420 svenskars resor under ett år Beräknat utifrån att en svensk i genomsnitt släpper ut 2,05 ton CO2 vid sina resor. Källa: World Energy Council, Energy Efficiency Indicators, CO2 emissions of transport per capita.

31 25 Tabell 2-10 Uppskattad koldioxidbesparing i ton per aktivitet, under aktiviteten respektive prognos för helår baserad på långtidsuppföljningar. Streck betyder att uppgiften ännu inte mätts/beräknats alternativt att uppgiften saknas. Där uppgifter angetts halvårsvis har dessa räknats upp till helår utan anpassningar, vilket i vissa fall kan vara en något grov uppskattning. Aktivitet År Beräknad CO 2-besparing [ton] under aktiviteten Prognos CO 2-besparing [ton] helår för aktiviteten Pedal for Medal Pedal for Medal ,5 11,5 Pedal for Medal ,9 15,1 Vintertrampet ,3 Vintertrampet Skola för Hållbart Resande Cykelbesiktning ,8 1,8 Cykelbesiktning ,2 2,2 El-cyklister Tavleliden ,1 10,9 Cykeluthyrning ,1 0,1 Cykeluthyrning ,4 0,4 Cykeluthyrning Cykeluthyrning ,07 0,07 Testresenär Tomtebo, Tavleliden Carlslid Testresenär Marieområdena ,6 2,4 Testresenärer Röbäck/Böleäng Testresenärer Umeåregionen Testresenär Umedalen ,8 7 Testresenär Sävar ,4 26,3 Park and bike ,1 - Max ,5 11,5 Testresenär UMU ,1 10,2 Testresenär Umeå - Vännäs ,4 20,8 Testresenär ,7 - Tabell 2-11 Årlig koldioxidbesparing samt ackumulerad minskning av koldioxidutsläpp under projektperioden 12. År Prognos CO 2-besparing [ton] helår för aktiviteten Ackumulerad CO 2-besparing [ton] för projektperioden Totalt under projekttiden I sammanställningen har det beaktats att en del deltagare i Pedal for Medal har varit med flera år i rad, och kan även ha deltagit i Vintertrampet. Koldioxidbesparingen för Pedal for Medal är därför reducerad.

32 26 I beräkningarna ingår inte genomförda informationsinsatser. De har med stor sannolikhet också bidragit till lägre koldioxidutsläpp eftersom målgruppen påverkas av information och i viss mån ändrar sitt beteende, men effekterna har inte varit möjliga att kvantifiera. Därtill kommer klimatvinster av ökad återvinning och minskad energianvändning men dessa vinster har inte kvantifierats. Hälsovinster Aktiviteterna inom Green Citizens har bidragit till att fler går och cyklar vilket medför en hälsovinst som kan värderas till cirka 9 miljoner kr år Påverkan på trafiken i Umeå Det går även att se en viss påverkan på trafiksystemet i stort och då främst i de centrala delarna av Umeå där biltrafiken har minskat, vilket ger färre bilar på gatorna i Umeå och därmed en attraktivare stadsmiljö. Och enligt den senaste resvaneundersökningen har andelen korta resor till arbetet med bil minskat något medan gång- och bussresorna har ökat något, se kapitel Utvärdering av måluppfyllelse Den övergripande målsättningen om att utveckla och testa nya och innovativa idéer som gör det lättare och roligare för invånarna i Umeåregionen att leva mer hållbart anses ha uppfyllts genom den variation av aktiviteter som har genomförts i projektet. Målsättningen för projektet har delats upp i kategorier som i sin tur har konkreta mål knutna till sig. I Tabell 2-12 sammanfattas måluppfyllelsen och i bilaga 3 återfinns en utförligare beskrivning för varje mål. Måluppfyllelsen inom de flesta kategorierna är överlag god. Vissa mål har inte kunnat utvärderas då relevant underlagsmaterial saknas.

33 27 Tabell 2-12 Målsättning och bedömd måluppfyllelse. Status = målet är helt eller i stort sett uppfyllt, = målet är delvis uppfyllt = målet har inte kunnat nås. ( ) innebär att måluppfyllnaden inte har kunnat utvärderas. Namn på kategori Mål Bedömd måluppfyllelse A1: Workshop I och II 100 deltagare i Turku 100 deltagare i Umeå Databas för praktiska lösningar A2: Reference study by Bostaden En genomförd referensstudie A3: Staff Training B1: Sustainable living and housing B2: Clean Neigh-bourhood B3: Joint Commuting B4: Commute and bike B5: Motivation and Awareness Package B6: Air Quality demonstrator C1: Notice Boards Två genomförda träningsevent Spara 50 % energi för husen i projektområdet (uppvärmning, el, vatten). I detta ingår att spara 20 % el för hushållsbehov samt varmvattenanvändning Minskning av den samlade energiförbrukningen i området sett till synergier mellan B1 och B2. Minska skräpet vid offentliga platser Öka mängden återvunnet avfall jämfört med den totala mängden avfall Öka medvetenheten om återvinning 20 % ökning av samåkning i regionen (från 16 % till 36 %) 28 % ökning av samåkning (pendling) mellan Vännäs och Umeå. 13 % minskning av arbetsresor med bil, i Umeå (från 57 % till 44 %) Mål för Umeå: 55 % av alla resor ska göras med buss, cykel eller gång (idag är andelen 43 % men minskande). För parkerings och cykelservicen ska bilresor som är kortare än 19 minuter minska med 11 %. Bilresor till och från flygplatsen ska minska från 81 % till 74 %. Cykelresor till och från flygplatsen ska öka från 4 % till 9 %. Bilpendlare från regionen som kör in till centrala Umeå ska minska från 64 % till 59 %. Cykelresor i centrala Umeå ska öka från 19 % till 23 %. Mobile Communication Centre (MCC): 10 platser ska besökas varje år. Alla kommuner i regionen ska få ett besök under projekttiden. Medvetenheten om hur man kan motverka klimatförändringen ska öka. Energiguider: Minska energikonsumtionen sett till hushållsel och varmvatten jämfört med referensfastigheterna. Besöka 500 hushåll och informera om energianvändning. Tävlingar för invånare: Minska energianvändningen för regionens hushåll med 5 %. Minst 30 % av regionens invånare ska ha deltagit i en kampanj 10 % minskning av bilar i stadskärnan under rusningstid 10 % minskning av CO2 utsläpp 10 % minskning av kvävedioxid i luften 10 % minskning av partiklar 10 % minskning av vägbuller i stadskärnan 25 anslagstavlor Information om projektet till besökare och andra inom projektområdet MCC: Energiguider: - Tävlingar för invånare: - C2: Website 5000 besökare i genomsnitt per månad C3: Information and dissemination C4: Layman report 2 internationella möten 2011 och pressnotiser 5 artiklar i nationell press 50 artiklar i lokal press 15 fördjupade artiklar 5 tv-reportage 25 besökta mässor 500 ex tryckta exemplar av Layman report

34 Omvärldsfaktorer som kan ha påverkat resultaten Under de fem år som projektet har pågått har det skett förändringar på flera plan som kan påverka projektresultaten och måluppfyllelsen. Förändringar i trafiksystemet, antal invånare, förbättrat tågutbud och parkeringsavgifter är exempel på faktorer som påverkar resandet i Umeå och/eller regionen som helhet. Nedan redovisas ett urval av de omvärldsfaktorer som med stor sannolikhet kan ha påverkat resultaten. Reseutbud Tågtrafikutbudet har förbättrats under projekttiden. Botniabanan invigdes 2010 och därmed startade även persontågstrafik mellan Örnsköldsvik och Umeå. Samtidigt öppnade även sträckan Vännäs Umeå för persontågstrafik. Under 2012 utvecklades turutbudet kraftigt med både snabbtåg på sträckan Stockholm Umeå och regionaltåg på sträckan Sundsvall Umeå. Norrut invigdes tre dubbelturer per vardag på sträckan Umeå Luleå under Tågen stannar även i Vindeln som därmed får bättre förbindelser till både Umeå och Luleå. Antalet passagerare som flyger från Umeå Airport har ökat under projekttiden, vilken också medför att resor till och från flygplatsen har ökat. Turutbudet har utökats med bland annat fler avgångar till Stockholm och en ny linje till Göteborg. Byggprojekt Cirka 12 större byggprojekt i centrala Umeå, mellan broarna och älven, har färdigställts under projektperioden, och 7 större projekt har påbörjats. Byggprojekt kan innebära lokala förändringar i trafikmiljön. Stora delar av den nya ringleden i Umeå, norra och östra länken, invigdes i oktober Det har inneburit att de större vägarna E4 och E12 är flyttade och en stor del av genomfartstrafiken använder nu ringlederna runt centrala Umeå. Hela ringleden beräknas vara färdig hösten Regleringar och parkering Antal parkeringsplatser i Umeå centrum ökade från 1815 till 2195 under perioden Ett parkeringshus och flera nya parkeringsanläggningar har tillkommit. År 2012 utvidgades avgiftszonen för parkering i Umeå Centrum till området Väst på stan. Parkeringszonen utvidgades till att gälla även på Haga, Sandbacka, Berghem, Gimonäs och Sofiehem, vilket är ett första steg i det nya parkeringsprogrammet infördes parkeringsavgifter på Umeå Östra vilket innebar en förändring från kostnadsfri parkering till en avgift på 100 kr/dygn. Detta för att parkeringsplatserna inte ska användas för arbetsplatsparkering till sjukhuset. Västra Esplanaden fick genomfartsförbud för tung trafik i oktober Tung trafik hänvisas numera till den nya ringleden.

35 29 Övrigt Befolkningen i Umeå kommun ökade från personer till personer under perioden Under samma period ökade antalet förvärvsarbetare med cirka personer. Bilinnehavet i Umeå kommun ökade från 341 bilar/1000 invånare till 345 bilar/1000 invånare under perioden

36 30 3. Fördjupning avseende resvanor I detta kapitel presenteras resultaten avseende umeåbornas resvanor 13 år 2014 lite mer i detalj och en jämförelse med 2011 års föremätning görs. 3.1 Resvanor vid samtliga typer av resor Umeåbornas resvanor varierar över året och nedan redovisas hur färdmedelsanvändningen 14 varierar uppdelat på helår, sommar- respektive vinterhalvår 15. Resvanor under hela året År 2014 utgjorde andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik 67 %, medan bilresorna utgjorde 32 % av alla resor. Färdmedelsfördelningen år 2011 visade på liknande siffror och de små skillnader som kan noteras mellan åren i figur 3-1 är inte statistiskt säkerställda. Bil ensam % 11% 9% 27% 30% Bil samåkning Taxi Buss Tåg Cykel % 11% 10% 27% 28% Till fots Flyg Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3-1 Genomsnittlig färdmedelsfördelning 2011 och N 2011= svar, N 2014= svar. Resvanor under sommar och vinter Umeåbornas val av färdmedel under sommarhalvåret var i princip samma år 2011 och 2014, se figur Enligt den resvane- och attitydundersökning som genomfördes hösten Färdmedelsfördelningen har beräknats genom att vikta frekvenserna av hur ofta en person använder respektive färdmedel, där användning 5-7 dagar i veckan ges vikten 6 dagar/vecka, 1-3 dagar i månaden ges vikten 0,5 dagar/vecka och 1-2 dagar per år ges vikten 0,03 dagar/vecka. 15 Sommarhalvåret definieras i Umeå som maj till september och vinterhalvåret från oktober till april.

37 % 10% 5% 36% 28% Bil ensam Bil samåkning Taxi Buss Tåg Cykel % 10% 6% 35% 28% Till fots Flyg Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3-2 Färdmedelsfördelning under sommarhalvåret 2011 och N 2014= svar, N 2014= svar. Även under vinterhalvåret är skillnaderna i färdmedelsval mellan år 2011 och 2014 små. Dock finns en viss tendens att fler reser med kollektivtrafik och cykel medan färre färdas till fots år 2014 men skillnaderna är inte statistiskt säkerställda, se figur % 12% 12% 21% 31% Bil ensam Bil samåkning Taxi Buss Tåg Cykel % 12% 14% 22% 29% Till fots Flyg Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3-3 Färdmedelsfördelning under vinterhalvåret 2011 och N 2011= svar, N 2014= svar. Det finns en tydlig skillnad i hur umeåborna reser under sommarhalvåret och vinterhalvåret. Under sommarhalvåret är det betydligt fler som cyklar, medan framförallt kollektivtrafikresandet ökar under vinterhalvåret. 3.2 Resvanor vid resor till arbete och studier Färdmedelsfördelning Cykeln är det klart dominerande färdsättet vid arbets- och studiependling och står för cirka 45 % av alla resor följt av bilresor med cirka 30 % både år 2011 och Tendensen är att andelen bilresor minskar och andelen kollektivtrafik ökar, men förändringarna är inte statistiskt säkerställda, se figur 3-4.

38 % 8% 6% 45% 8% Bil ensam Bil samåkning Buss Tåg Cykel Till fots % 6% 9% 45% 7% Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3-4 Färdmedelsfördelning för arbets-/studieresor 2011 och N 2011= resor, N 2014= resor. Färdmedelsfördelning per kön Män reser betydligt mer med bil än kvinnor, medan kvinnor reser mer med kollektivtrafik och cykel. De små skillnader som kan ses avseende färdmedelsfördelningen mellan 2011 och 2014 i figur 3-5 är inte statistiskt säkerställda. Män (2011) 39% 8% 4% 38% 8% Bil ensam Män (2014) 39% 4% 7% 40% 8% Bil samåkning Buss Tåg Kvinnor (2011) 20% 7% 8% 54% 9% Cykel Till fots Annat Kvinnor (2014) 21% 9% 11% 51% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 3-5 Färdsmedelsfördelning för arbets-/studieresor 2011 och 2014, uppdelad på kön. N kvinnor, 2011= resor, N män, 2011= resor samt N kvinnor, 2014= resor, N män, 2014= resor. Avstånd till arbete/studier De umeåbor som arbetar eller studerar har i genomsnitt 9 kilometer mellan bostad och arbets- eller studieplats, och nästan 75 % har fem kilometer eller kortare resväg. Bland studenterna är denna andel 85 % och bland de förvärvsarbetande är andelen 65 %. Det genomsnittliga avståndet till arbete/studier för en student är 4,0 kilometer och för en förvärvsarbetare 10,6 kilometer. Medianavståndet till arbete/studier för bilförarna har ökat från 6 km år 2011 till 7 km år 2014, medan avståndet för de som går, cyklar eller samåker inte har förändrats under samma period. För buss har reslängden minskat något och för tåg har den ökat.

39 33 Val av färdmedel för resor till arbete/studier beror bland annat på hur långt avståndet är från hemmet. För de som bor inom fem kilometer är cykel det klart vanligaste färdmedlet, medan majoriteten av pendlingsresorna längre än fem kilometer görs med bil. 15 % av alla resorna görs med bil och är samtidigt maximalt 5 km, se Figur 3-6. Figur 3-6 Färdmedelsfördelning för olika avståndsintervall mellan bostad och arbete-/studieplats. N= 682 personer. Färdmedelsfördelningen för olika avståndsklasser är i stort sett oförändrad mellan 2011 och 2014, förutom en ökad tågandel år 2014 på de längre avstånden, vilket hänger samman med öppnandet av Bottniabanan som möjliggjort genare tågresor och därmed kraftigt förkortade restider, se figur % 90% 80% 11% 9% 21% 22% 9% 8% 6% 13% 9% 70% 60% 50% 58% 58% 10% 14% 13% 10% 14% 13% 40% 30% 20% 3% 7% 5% 5% 51% 51% 62% 62% 10% 20% 19% 0% Upp till 5 km > 5-10 km Längre än 10 km Bil ensam Bil samåkning Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 3-7 Färdsmedelsfördelning för arbets-/studieresor 2011 och 2014 beroende på avstånd till bostaden. N 2011= svar, N 2014= svar.

40 34 Totalt rest sträcka med bil för de som arbetar eller studerar Den totala reslängden med bil (egen bil, lånad bil och/eller hyrbil) för bilförare som arbetar eller studerar är i genomsnitt 928 mil år 2014 (mediansträcka: 800 mil). Jämfört med år 2011 var medelvärdet 863 mil och median 600 mil. Detta är en anmärkningsvärd ökning och inget som det finns en enkel förklaring till. En orsak kan vara regionförstoringseffekter. 3.3 Resvanor och parkeringssituation År 2014 betalade 36 % av umeåborna för parkeringsplatsen vid sin arbets- eller studieplats, vilket är nästintill samma som under 2011, se figur % 37% % 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Betalar inte för p-plats Betalar för p-plats Figur 3-8 Andelen umeåbor som betalar för parkeringsplatsen på sitt arbete/studieställe år 2011 resp N 2011 = 470 personer, N 2014 = 411 personer. Andelen umeåbor som har gratis parkering och åker bil till arbetet/studierna har minskat sedan år 2011, och andelen som reser med bil vid avgiftsbelagd parkering har ökat under samma period, se figur 3-9. Mellan 2011 och 2014 har stora förändringar gjorts i parkeringsreglering och utbud av parkeringsplatser i centrala Umeå, vilket sannolikt har påverkat var förvärvsarbetare och studenter parkerar.

41 35 100% 90% 8% 7% 6% 4% 6% 4% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 45% 45% 6% 9% 8% 6% 31% 30% 32% 38% 34% 3% 3% 10% 6% 12% 8% 47% 42% 43% 26% 5% 11% 49% Annat Till fots Cykel Tåg Buss Bil samåkning Bil ensam 0% Alla arbetsresor Gratis parkering Avgiftsbelagd parkering Figur 3-9 Färdmedelsfördelning för alla arbets- och studieresor totalt och uppdelat på om arbets- eller studieplatsens parkering är gratis eller avgiftsbelagd 2011 och N 2011= svar, N 2014= svar. 3.4 Förändringsbenägenhet Färdmedelsval och förändringsbenägenheten beror både på möjligheten att resa med olika färdmedel och olika individers vilja att förändra sitt beteende. I EU-projektet MAX utvecklades en psykologisk modell, MaxSem, som syftar till att beskriva de stadier som en beteendeförändring består av: 1. Icke-begrundande stadie: Personer som kör bil och är nöjda med det eller helt saknar andra alternativ. 2. Begrundande stadie: Personer som funderar på att minska sin bilanvändning men är osäkra på hur och när. 3. Förberedande stadie: Personer som har som mål att minska sin bilanvändning eller som redan provat ett annat färdmedel än bil men det har ännu inte blivit en vana. 4. Bevarandestadie: Personer som reser på ett hållbart sätt vid majoriteten av sina resor befinner sig 69 % av umeåborna i stadie 4 och har därmed ett hållbart resesätt för merparten av sina resor. Skillnaderna jämfört med 2011 är inte statistiskt säkerställda men det tycks som att det skett en positiv förändring mot ett något mer hållbart resande år 2014 jämfört med % av umeåborna befinner sig i de två mellersta stadierna, där det finns störst potential till faktiskt beteendeförändring, se figur 3-10.

42 36 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 66% 69% 10% 21% 19% 5% 4% 8% 8% 0% 1. Icke-begrundande 2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande Figur 3-10 Förändringsbenägenhet enligt MaxSem. N 2011= 918 personer, N 2014= 776 personer.

43 37 4. Processutvärdering av arbetet I detta kapitel redovisas resultaten från processutvärderingen där arbetsgruppens arbetssätt utvärderas inom främst hållbart resande. Processutvärderingen har genomförts varje år och har tjänat som underlag till att utveckla arbetsgruppens arbete utifrån styrkor och svagheter som identifierats, se kapitel 1.4 för mer information om hur processutvärderingen genomförts. Tidigare års utvärderingar har gett rekommendationer för hur Be Green Umeå ska utvecklas års utvärdering ger istället rekommendationer till beslutsfattare hur den uppbyggda kompetensen kan tillvaratas, spridning av kunskap och förankring av arbetsrutiner samt hur lärdomar av genomförda aktiviteter kan tillvaratas. 4.1 Arbetsgruppens utveckling av sitt arbete Sett över hela projekttiden har Be Green Umeå gått med små steg från en medeltrea till en stark trea i MaxQ-utvärderingen, med en stadigt positiv utveckling. För 2014 års och projektets sista utvärdering har totalpoängen stabiliserats kring 3,7-3,8, se Figur 4-1. Nivån innebär att projektet har god kunskap om förutsättningar, behov och mobility management samt har rutiner, en bra organisation och ett högt engagemang. 2014; 3, ; 3,66 Figur 4-1 Utvecklingstrappan enligt MaxQ och arbetssättets utveckling i Green Citizens.