UTVÄRDERING AV PROJEKTET EDU-VUXEN VUXENUTBILDNING PÅ SVENSKA. Päivi Korhonen, Project Development Group Europe (PDGE) Oy

Transkript

1 UTVÄRDERING AV PROJEKTET EDU-VUXEN VUXENUTBILDNING PÅ SVENSKA Päivi Korhonen, Project Development Group Europe (PDGE) Oy Beställare: Yrkeshögskolan Arcada Datum:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. INLEDNING 3 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 4 3. UTVÄRDERING Utvärderingens målsättningar Utvärderingsmetoder och materialinsamling 8 4. PROJEKTETS MÅL, RESULTAT, AKTIVITETER I FÖRHÅLLANDE TILL HANDLEDNING OCH NÄTVERK LFA matriser med mål, resultat, innehåll och aktiviteter 11 Matrisinnehåll 11 Analys av konkreta utvecklingsteman Analys av förverkligade målsättningar och delmål i EDU-vuxen Sammanfattning av utvärdering Aktivitet i förhållande till delmål Nätverksengagemang EDU-vuxen projektets piloter och framtidsscenarion 20 Kort beskrivning av pilotstudierna: 21 Framtidsscenarier för EDU-vuxen projektet: CENTRALA IAKTTAGELSER MED TANKE PÅ FRAMTIDEN Lärande, lärande miljöer och utvecklande arbetsperspektiv på EDU-vuxen Frågor som fortfarande är öppna 28 2

3 1. INLEDNING Föreliggande rapport är en sammanfattning av utvärderarens iakttagelser, resultat och utvecklingsförslag som projektevalueringen av EDU-vuxen har gett upphov till. Projektet EDU-vuxen har varit verksam åren med Yrkeshögskolan Aracada i Helsingfors som huvudman. Syftet med denna utvärdering har varit att producera kunskap till utvärdering. I kapitel 2 görs en närmare beskrivning av projektet. Kapitel 3 beskriver utvärderingsprocessen och resultaten varav en närmare analys presenteras i kapitel 4 som utgör en mer specifik beskrivning där några centrala iakttagelser ringats in och slutligen i kapitel 5 presenteras konkreta utvecklingsförslag. Utvärderingen har genomförts av FM, Senior expert, Päivi Korhonen, PDGE Oy. Utvärderaren är extern i förhållande till utvärderingens subjekt och i egenskap av utomstående aktör utgör denna utvärdering en opartisk utomstående evaluering av projektets verksamheter, med specifik fokus på de frågor som uppdragsgivaren ställt. Helsingfors den Kontaktuppgifter: paivi.korhonen@pdge.eu 3

4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Projektet EDU-vuxen har med ekonomiskt stöd från Europeiska Socialfonden, privat och kommunal finansiering varit verksam åren Projektets huvudman är Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. I den ursprungliga projektplanen för EDU-vuxen för projektåren som utgör en grund för hela projektverksamheten och som godkänts av Kaakkois-Suomen ELYkeskus redogörs för projektets målsättningar och resultat på följande vis: Projektets målsättningar är att bygga ett bestående, heltäckande, flersektoriellt nätverk som samordnar, utvecklar, marknadsför och utvärderar utbudet av vuxenutbildning och rådgivningsoch handledningstjänster på svenska, i syfte att öka beredskapen att reagera på lokala, regionala och nationella förändringar på arbetsmarknaden. Ett annat delmål är att utveckla rådgivnings- och handledarkomponenten i den svenska lärarbehörighetsutbildningen för yrkeslärare, så att den svarar mot de krav och behov som studerande och arbetsmarknaden har. Om fokus och utvärdering: Rådgivnings- och handledningsservicens uppgift är att ge relevant och kundanpassad handledning och kunna peka utbildning som svarar mot de kompetensbehov den nationella arbetsmarknaden eller en specifik arbetsgivare efterlyser. För att lyckas med detta behövs kompetenta handledare med uppdaterad kännedom om arbetslivet. Genom att gemensamt utveckla och samordna råd- och handledningstjänsterna optimeras resurserna och kvaliteten garanteras. Edu-vuxen projektplanen poängterar att en gemensam strategi och verksamhetsmodell för hur vuxenutbildningen i Svenskfinland ska planeras och förverkligas, förhindra överlappningar i utbud och onödigt resursslöseri och att sådan en samordnad marknadsföring på lång sikt ger en inbesparing för alla aktörer. Vuxenutbildningen i framtiden ges, enligt EDU-vuxens projektplan, precis som tidigare i de olika utbildningsorganisationerna men har en starkare efterfrågeorientering än tidigare och kompletteras i större utsträckning av arbetsplatsförlagd utbildning. Avsikten är att stöda och förbättra yrkeslärarnas handledningskompetens bl.a. genom nya komponenter i behörighetsutbildningen och kontinuerlig fortbildning. Notera att man i planeringsskede tänkt på projektutvärdering som till stor del sköts av det nationella Opin-Ovi-projektet. Enligt planen borde de deltagande organisationerna kontinuerligt ha utvärderat utfallet och kvaliteten i den samarbetsmodell som skapas i projektet. Det har dock inte varit fallet, eftersom projektet har levt. I den planerade arbetsmodellen har också ingått rutiner för utvärdering av samarbetet mellan 4

5 företag/arbetsgivare och utbildning samt mellan handledning och kund, men dessa har inte utarbetats. Den ursprungliga tanken i EDU-vuxen var att i projektverksamheten integrera kontinuerlig processoch självutvärdering. Av diverse olika anledningar har detta inte gjorts men utvärdering detta förekommer bl.a. hos samarbetsprojekt och i projektets slutskede pilotstudier samt slutligen i denna externa utvärdering. Projektet var avsett att inledas med en arbetsmetod där utgångspunkten för verksamheten skulle analyseras med hjälp av olika datainsamlingsmetoder, diskuteras och dokumenteras med hjälp av sk. förändringslaboratorier i syfte att ge förslag till förändring. Förändringslaboratorier finns inte att tillgå, emedan piiotstudierna innehållsmässigt kan ses som ersättning till dessa. I projektplanen visionernas om en ny fastslagen modell som ska användas av förändringslaboratorier för att utvärdera åtgärdernas effekt och uppnådda resultat. Den ursprungliga modellen skulle ha gått ut på att styrgruppen utgående från resultatet beslutar om eventuella nya förändringar som skall vidtas i modellen och vid behov görs en ny analys med hjälp av förändringslaboratorier. För att utvärderingen skall vara objektiv görs den nya utvärderingen av en grupp som delvis består av andra medlemmar än dem som gjorde den inledande analysen av förändringsbehovet. Den samarbetsmodell som projektet skall resultera i, innehåller högst sannolikt rutiner för hur kundrespons skall samlas in och hanteras. Faktum är ingen exakt sådan planerad modell har utarbetats. Inom EDU-vuxen har man däremot tagit fasta på existerade nationella vägledningsmodeller i utveckling och skapat potentiella framtidsscenarier som utarbetats ifrån genuint tvärsektoriellt samarbete och samarbete mellan svenskspråkiga bildningsenheter. Pilotstudierna och scenarierna och som bygger på gemensamma erfarenheter och lokala tillämpningar av nationellt nätverkssamarbete. Projektets primära målgrupp är personal vid vuxenutbildningsorganisationer i Svenskfinland som har ansvar för planering av vuxenutbildning, handledning, rådgivning eller kontakter till arbetslivet som en del av sitt arbete. Representanter för arbetsgivare i olika branscher och sektorer och arbetskraftsbyråernas personal tillhör också projektets målgrupp. Projektets totalbudget : euro + projektfortsättning Projektets finansiärer: Europeiska Strukturfonden (ESF) med beviljade statliga medel samt andel av kommunalfinansiering från kommuner och privat finansiering. 5

6 Projektets huvudman: Yrkeshögskolan Arcada Projektets samarbetsparter består av: Korsnäs, Korsholm, Pargas, Jakobstad, Borgå, Raseborg, Vasa och 15 samarbetsparter inklusive föreningar och företag: Borgå handelsläroverk är ett privat, trespråkigt handelsläroverk; Esbo stad; Helsingfors aftongymnasium, södra Finlands enda svenskspråkiga vuxengymnasium, ägs av Helsingfors stad; KKC - Korsnäs Kurscenter, vuxenutbildningscenter som producerar utbildning, service och tjänster; Korsholms vuxeninstitut/mustasaaren aikuisopisto, största landsbygdsinstitutet i Svenskfinland; Kårkulla samkommun täcker hela Svenskfinland; Optima, finlandssvensk organisation för yrkesutbildning; Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet (SSKH), undervisning och forskning i bl.a. socialt arbete, med rikstäckande ansvar för den svenskspråkiga utbildningen; Svenska yrkesinstitutet erbjuder yrkesutbildning i Österbotten; Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet, fortbildnings- och utvecklingsverksamhet som svarar på behoven hos akademiskt utbildade svensk- och tvåspråkiga i Svenskfinland; Yrkesinstitutet Prakticum- yrkesutbildning på andra stadiet i Helsingforsregionen; Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi; Axxell - yrkesutbildning på andra stadiet (på nio orter i Svenskfinland); Yrkeshögskolan Novia. 3. UTVÄRDERING En bra utvärdering ska helst inte bara beskriva utvärderingsobjekten, den öppnar även till ökad förståelse för varför projektet ser ut som det gör. En utvärdering ger därmed ökad förståelse för vidare utveckling av den framtida verksamheten Utvärderingens målsättningar Den primära målsättningen med uppdraget har varit att utvärdera EDU-vuxen projektet och att leverera en utvärderingsapport i oktober Avsikten med utvärderingen har varit att skapa förutsättningar för inlärning och kontinuerligt utvecklingsarbete genom en öppen dialog projektaktörer emellan. Därför ligger rapporteringens betoning på rekommendationer och visionerna som presenteras i kapitel 4 och utvecklingsförslagen i kapitel 5. Samtidigt är utvärderingen också en analys som är inriktad på bedömning av verksamhetens resultat och effekter. 6

7 Frågorna som styrt den externa utvärderingen för EDU-vuxen har sammanställts i samråd med beställaren och projektets operativa ledning och lyder: - Vad har projektaktiviteterna fått för resultat i förhållande till projektets målsättning? - Speciell fokus i utvärderingen lades på frågan om vägledning och nätverk Eftersom föreliggande utvärdering berör ett ESF delfinansierat projekt, synliggörs här också Europeiska Strukturfondens programriktlinjer och betonas därmed processer där projektaktörer söker finna nya lösningar och nya verksamhetsformer i förverkliganden och genom prövning av dessa samt betydelsen av att sprida verksamhetsformer som konstaterats resultatbringande och goda. ESF programmet betonar också att god praxis ska leva kvar i projektaktörers ordinarie verksamheter, bidra till ökad konkurrenskraft och sysselsättning samt finnas där för att säkra framtiden. Utvärdering av utvecklingsarbete är alltid deltagande till sin natur, men likväl utgör utvärderingen samtidigt en extern utvärderares bedömning. Deltagande fungerar också som ett perspektivval och utgör därmed ett centralt inslag som i sin tur påverkar vilka metoder utvärderaren väljer. De metoder som här tillämpats är intervjuer, textanalys och workshops och därmed ges möjlighet för dem som medverkar i utvärderingen att samtidigt göra en självutvärdering, eftersom deltagarna beskriver sin egen uppfattning av projektloppet. Den externa utvärderingen försöker definiera det projekt som står inför evaluering. Samtidigt identifieras i definitionsprocessen också projektets viktigaste input och styrkor för att projektaktörerna ska se sammanhang där det finns ytterligare möjligheter för utveckling. Evaluering fokuserar på målsättningar och resultat, men mäter också effektivitet i projekt. I utvärderingen ställs frågan om det är sannolikt att projektresultat har uppnått önskad effekt hos målgruppen? Vilka faktorer som kan ha påverkat utfallet och själva genomförandet av processen ifall resultaten i praktiken ser ut som planerade mål eller om de avviker. I en extern utvärdering återspeglas verksamheterna till den ursprungliga projektplanen av en oberoende och extern part i utvärderingsprocessen (jfr med s. 4-6). Den externa utvärderaren som utför utvärderingen fokuserar på faktiska resultat, inte på önskedrömmar. Samtidigt utgör drömmar och visioner av projektet en viktig del av själva utvärderingen, eftersom de utgör betydliga element hos de involverades egna lärandeprocesser. I en extern utvärderingsfunktion ingår också uppgiften att informera involverade parter om iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. 7

8 3.2. Utvärderingsmetoder och materialinsamling Denna rapport är en utvärdering av ett projekt som finansieras med ESF medel. Rapporten inbegriper inte forskning, inte heller en allmän utvärdering av projektets övergripande effektivitet varför utvärderingsmetoderna som här använts bygger på EC Guidelines On Evaluation EU kommissionens rekommendationer för god praxis för projektutvärdering. Rekommendationerna finns redogjorda för i publikationen Evaluating EU Expenditure Programmes: A Guide, Ex-Post and Intermediate Evaluation (European Commission Luxemburg: januari 1997). Enligt rekommendationerna är syftet med utvärdering att systematisk och effektivt presentera verksamhetens relevans, effekter och inverkningar i ljuset av projektets målsättningar. För datainsamlingen här har flera olika metoder använts. Utvärderaren fick öppen tillgång till material (intervjuer och förfrågningar) som producerats inom ramen för projektet (mötesdokumentation, PM, mm.) samt uppföljningsrapporter. Materialet har samlats in under en projekttid på 4,5 år och består också av tre olika projektplaner. Under projekttiden har man gjort fyra olika piloter och man räknar med sju olika nätverk. Under åren har man deltagit i fyra större samarbetsprojekt samt två stödprojekt. EDU-vuxen har haft tre projektchefer. EDU-vuxen har varit ett projekt som tidsmässigt har sammanfallit i sammanhang där en nationell utveckling av de kreativa branscherna varit aktuellt. Utvärderaren har också bekantat sig med aktuella utvecklingstrender som markerar projektets verksamhetsfält på nationell nivå, inklusive riktgivande strategidokument och flera liknande sektoriella projekt som pågått parallellt bland finskspråkiga. Utöver analys av sammanställda projektdokument gjordes också intervjuer med nyckelpersoner under sensommaren 2012; en workshop med EDU-vuxen anställda; en Open Space workshop var projektets styrgrupp medverkade i utvärderingen. Utvärderingen illustreras även i projektchefens analys av utvärderingens pedagogiska process som bifogats i denna rapport. Fas 1 i utvärderingen och syftade till att skapa en Logical Framework matris som bygger Logical Framework Approach LFA metod som används i EU-program och projekt. Metoden redogör för mål- och resultatsindikatorer. Under utvärderingsfasen presenterades LFA till nuvarande projektchef som tillsammans med utvärderaren rekonstruerade en LFA-matris för utvärderingssyftet i efterhand. Här ingick också ett kickoff möte med utvärderare, projektchef/projektgrupp; dokumentanalys (projektdokumentation, tidigare utvärderingar av projektet och relaterade andra projekt) samt analys av dokumentationens informationsvärde för utvärderingsfrågor. Här ingick utvärderarens handledning av projektchefen. 8

9 I utvärderingsfas 2 gjordes temaintervjuer med 10 nyckelpersoner som valdes på basis av dokumentanalysen. Syftet med intervjuerna var att producera information till utvärderingen. En gruppintervju planerades också. Mellanrapporten av fas 1 och 2 fungerade som utgångsläge för Open Space workshoppen för projektets styrgrupp i fas 3 i utvärderingen den I en Open Space workshop är deltagarna nyckelpersoner som i olika roller har varit i kontakt med projektet under dess lopp, dvs. projektgrupp, finansiärer samt representanter för de olika målgrupperna. Syftet med en Open Space workshop är att i en gemensam dialogbaserad process identifiera och lyfta fram projektets resultat och effekter ur olika synvinklar utöver vad som har officiellt dokumenterats. Utvärderingsfas 4 inleds med denna skriftliga rapport och det ett avslutande seminarium hålls var deltagarna funderar vidare på hur ta vara på resultatet och vad de lärt sig av projektet. Här är det viktigt att ta konkreta steg inför beslut för framtida resursbehandling också enligt utvärderingens rekommendationer som presenteras närmare i nästa kapitel. Utvärderingsprocessen beskrivs även av projektchefen i ett skilt schema, ett så kallat Utvärderingsprocessen 2012 som presenteras här i form av pdf-bilaga. Avslutningsvis reflekterar projektchefen över den pedagogiska processen och konstaterar att: en välgenomtänkt projektplan (t.ex. en LFA) utgör en bra grund för utvärdering, att det är viktigt att göra en bra dokumentation under utvärderingsprocessens gång vilket också gäller i övrigt, att inga resultat eller så kallade små resultat är också ett resultat. Avslutningsvis lyfts fram att keep it simple principen gäller också i utvärdering. 4. PROJEKTETS MÅL, RESULTAT, AKTIVITETER I FÖRHÅLLANDE TILL HANDLEDNING OCH NÄTVERK Ett projekt utvärderas alltid i förhållande till de målsättningar som uppställts för projektet. Utvärderingen vid projektslutet tar ställning till huruvida dessa målsättningar blivit förverkligade enligt planen. En utvärdering efterlyser förverkligade resultat och frågar hur man nått resultat; vilka metoder som använts och med hjälp av hurdana aktiviteter. I detta kapitel redogörs för målsättningar som EDU-vuxen projektplanen presenterar, verksamheter och resultatmål för projektets verksamhetsår På basis av finansieringsbeslutet har resultaten utvärderats utifrån de specifika utvärderingsfrågor som presenterades i kapitel tre och med hjälp av den information som framkommit utifrån utvärderingsmaterial som funnits utvärderaren tillfogad. 9

10 Informationsvärdet av projektdokumentationen i förhållande till utvärderingen visade sig tillräcklig och god. Även om projektaktörerna mängdmässigt och omsorgsfullt insamlat mycket dokumentation (vilket i och för sig innehåller värdefull information för projektaktörerna) så har dokumentationen inte direkt gjorts i systematiskt syfte med tanke på uppföljning av projektmål och utvärdering av de processer som lett till målen. När kunskaper och erfarenheter förblir odokumenterade står utvecklingsprojektets aktörer ofta inför ett kritiskt skede. Speciellt tydligt blir detta när projektpersonal byts. Det kan t.ex. leda till situationer där nyckelpersoner som kommer in som ersättare i projektet missar väsentlig information. I det långa loppet kan det undergräva projektets genomförande. Ensidig projektdokumentation utgör också en risk. Då kan t.ex. en utvärdering inte ta hänsyn till omständigheter som uteblivit ur dokumentationen. Därmed finns alltid en risk att goda och positiva resultat förblir osynliga och riskerar bli negligerade i en extern utvärdering, eftersom evidensen saknas. Därför är det viktigt med kvalitativa utvärderingsprocesser där projektaktörernas röst blir hörd och bidrar med värdefulla erfarenhetsperspektiv som utvärderaren inte annars kan få vetskap om. Projektverksamhetens interventionslogik består av långsiktiga mål och planering görs för att förverkliga valda aktiviteter och för att rapportera om aktiviteternas framsteg. I EDU-vuxen har systematiserad projektdokumentering långt styrts av rapporteringen till finansiären som visserligen inbegriper en viss nödvändig information, men dessa rapporter innehåller är inte tillräcklig information när det gäller projektets interna utvecklingsbehov. För specifika utvecklingsändamål skulle en mångsidigare, tidigare etablerad och mer systematisk dokumentation ha tjänat projektets syften bättre. För ändamålet avsedd systematisk utvärdering planerades men genomfördes inte enligt planerna. Systematiserad intern utvärdering genom hela projektprocessen skulle ha gett bättre stöd för utvärderingen av EDU-vuxen. De som gör beslut om projektframtiden kan också genom en intern utvärdering se om det finns behov och intresse att göra ytterligare satsningar för det specifika projektändamålet. En utomstående evaluering av projektets effekter kan här stöda informationen som skapats under projekttiden och belysa prioriteringsval som gjorts under årens lopp. Dokumentationen för projektverksamheten är mestadels deskriptivt. Här finns beskrivningar av utförda aktiviteter och planeringsdokumentation över aktiviteterna. Ur ett nyttoperspektiv är det en förutsättning att både från projektaktörens och målgruppens sida samla in valid och reliabel information som dokumenteras under hela projektloppet. I utvärderingen vissa nyttoeffekter av EDU-vuxen projektet gått att utläsa. Utvecklingsmålen som man haft i de olika projektplanerna gick 10

11 också att identifiera även om de rekonstruerades för utvärderingsändamålet. I projektet har man gjort årsrapport (2010) och verksamhetsplan ( ), vilket antyder att man haft utvecklingsperspektiv i sikte när den ursprungliga projektplanen omtolkats och anpassats till situationer som växt fram under projektgången. Här finns också information samlat och argumentation för varför man gjort vissa prioriteringsval och beslut. Tacksamt samarbete har gjorts med nationella utvecklingsprojekt. En logisk referensram för projektaktiviteterna och nätverksmatris presenterades LFA matriser med mål, resultat, innehåll och aktiviteter Under våren 2012 gjorde projektchefen en sammanställning av utvecklingsarbetet i projektet EDUvuxen som också fungerar som en bruksanvisning för vad IRV service (Information, rådgivning och vägledning) är och kunde vara. Materialet fanns väl dokumenterat och systematiskt samlat på projektets webbsida under rubriken Från projektverksamhet till etablerad verksamhet (se bilaga IRV analys): Analysen av IRV servicen bygger på en Logical Framework Approch (LFA) var projektledningen identifierat projektets delmål och resultat i ljuset av projektplanen. Härifrån har utarbetade projektchefen mätare för hur man skall gå till väga för att analysera huruvida projektmålen uppnåtts. I LFA matrisen beskrivs aktiviteter som borde göras och med vilka verktyg och resurser det ska göras. Utvecklingsarbetet inleddes med styrgruppsmöte varefter projektledningen gjorde beslut att anlita utomstående utvärderare för att hjälpa till med utvärderingsprocessen. Utvärderingsprocessens resultat är en lärandeprocess samt denna rapport som delges på projektets slutseminarium Nedan presenteras innehållet i LFA matris av IRV-service i projektet EDU-vuxen: Matrisinnehåll Övergripande mål för projektet EDU-vuxen är att stärka den svenska vuxenhandledningen som resurs i arbetslivet, så att den mera effektivt tillgodoser arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft och individens behov av karriärplanering och (vidare)utbildning på en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Att utveckla vuxenhandledningstjänsternas tillgänglighet, mångfald och kvalitet på svenska. Svar finns i Arbetskraftsförvaltningens publikation 365 AKKU- och KEHO-arbetsgruppers rapporter. I svenskspråkiga regioner behöver tillgången till svenskspråkig arbetskraft garanteras. För EDU-vuxen är målet kvalitetssäkrade handledningstjänster. Projektet resulterar i en mera kundorienterad vägledning för vuxna och en mera efterfrågeorienterad vuxenutbildning i 11

12 Svenskfinland, så att arbetsgivarnas behov av arbetskraft och tillgång på svensk service kan garanteras. Projektet täcker 19 organisationer och 25 personer (varav 15 kvinnor). Projektets centrala målgrupp, personal vid vuxenutbildningsorganisationerna i Svenskfinland som ansvarar för planering av vuxenutbildning, handledledning, rådgivning och kontakter till arbetslivet. Centrala reformer i statsförvaltningen pågår parallellt och ansvarsfördelning mellan myndigheter är oklart i detta skede. Det s.k. Nouve-projektet som skulle utarbeta indikatorer på handledningens effektivitet lades ner. Analys av konkreta utvecklingsteman A) Förbättrat samarbete mellan närings- och arbetsliv och utbildningsorganisationerna B) En finlandsvensk IRV strategi C) IRV nätverk i de olika regionerna och koordinering av IRV service inom utbildningsorganisationerna och mellan utbildningsorganisationer och myndigheter D) Handledning ansikte mot ansikte eller per distans E) Handledningskunnade och kompetens F) Projektets och produkternas synlighet A. För tema förbättrat samarbete mellan närings- och arbetsliv och utbildningsorganisationerna finns inget utvärderingsmaterial tillhands, vilket hör ihop med faktumet att man inom projektet valt att prioritera andra aspekter. B. Diskussioner kring en finlandssvensk IRV strategi har pågått i projektet och under Open Space utvärderingen kom projektstyrgruppen till slutsatsen att det inte är relevant med en specifik finlandssvensk IRV strategi. Inom projektet EDU-vuxen önskar man såldes prioritera en gemensam nationell strategi som har betydligt mer relevans för projektframtiden. Strategierna bör uppmärksamma regionala och kontextbundna variationer. C. IRV nätverk i de olika regionerna finns representerade och utvärderaren har gjort bedömningen att de fungerar relativt bra. Under Open Space workshoppen 28.8 presenterades också drömmen öppna torget, eftersom TE byrån och socialbyrån upplevs stigmatiserande och är dyra för samhället. Projektledningen hade en vision om bl.a. ett utvidgat samservicekontor. D. Substansinnehåll i metoderna för handledningen (ansikte mot ansikte/ per distans) utgör en innehållslig del i utveckling av projektkompetenserna och har behandlats i projektets seminarier, 12

13 workshoppar, fortbildning. Dessa redogörs närmare av projektchefen och finns integrerade i framtidsscenarierna Kundservicecenter och Uppdrag. I dessa scenarier ingår utvecklingsförslag på hur ansikte mot ansikte service kunde utvecklas. E. Gällande substansinnehåll i handledningskunnande och formella kompetenser efterlyses under Open Space utvärderingen en yrkeskår emedan det konstaterades att relevant och bra vuxenutbildare finns, men att diskussionen oftast fastnar i resursfrågan. I de olika utbildningsstadierna ser framtiden olika och osäkert ut. Inom t.ex. högskolesektorn diskuteras nationella specialutbildningar som ska ackrediteras emedan YH och representanter för andra aktörer förde fram att man saknar en gemensam strategi och en instans med helhetsansvar. Kanske en läroavtalsliknande specialiseringsutbildning år 2012? När det gäller handledningskunnade och kompetens har detta inom projektet sköts via "stödprojekt som STUDIO och ERKKERI samt i samarbete med YH Novias arbetslivsvägledarutbildning. F. Projektets och produkternas synlighet hör samman med marknadsföringsstrategin och har inte beaktats i denna utvärdering Analys av förverkligade målsättningar och delmål i EDU-vuxen TABELL 1 UTVÄRDERINGENS RESULTAT Projektets övergripande Förverkligande av målsättningar & delmål målsättningar & delmål 1-9 Att öka svenska EDU-vuxen har enligt utvärderingen kunnat öka vuxenhandledningstjänsternas svenska vuxenhandledningstjänsternas tillgänglighet, mångfald och tillgänglighet, mångfald och kvalitet genom att kvalitet stärka handledningsresurser i arbetslivet. Att stärka vuxenhandledningen Huruvida denna trend kan garanteras inför som resurs i arbetslivet, så att framtiden är osäkert. individens behov av kompetent arbetskraft kan tillgodoses och På basen av utvärderingen kan konstateras att tillgång på svensk service servicen utvecklats med hjälp av gott garanteras i framtiden = samarbete med nationella finskspråkiga projekt förbättrad träffsäkerhet. som tillåtit både bredd och djup i Att framtida utvecklingssammanhanget. vuxenutbildningsservice på svenska: - är välkänd och lättillgänglig - utgår från kundens behov - erbjuder individuella och flexibla lärostigar för vuxna - bygger på samarbete med arbetslivet - når målgruppen som tidigare varit underrepresenterade i vuxenutbildning 13

14 - styrs av gemensamt utarbetade strategier på regional och internationell nivå Delmål 1: skapa regionala gränsöverskridanden nätverk Delmål 2: regionala nätverk har utformat regionala vuxenutbildningsstrategier i sina regioner Delmål 3: regionala nätverk har samarbetat kring servicepunkter för vuxenutbildning på svenska. Delmål 4: regionala nätverken har genererat handledningsmodeller i uppsökande verksamhet På basen av insamlad dokumentation och utvärdering kan konstateras att gränsöverskridande nätverk skapats och att nätverken är fungerade. Aktiviteter har gjorts för att forma lokala strategier. Scenarier som utarbetats genom pilotering av erfarenheterna presenteras nedan Resultatet har tydligt presenterats av projektchefen i form av IRV-matris och nätverksmatris. Här ingår även köptjänstavtalen, piloten och intervjuerna och matrisanalys av varje pilot inkl. SWOT samt OpinOvi produktort. Modellerna redogörs för i materialet som presenteras på nätet. Regionala OpinOvi produktkort (5 st) har insamlats i pilotundersökningen. Användningen av produktkorten kunde vidareutvecklas. Analysresultatet av 4 pilotstudierna resulterade i sex framtidsscenarier som presenteras i kap. 4.5 (s.18). Frågan om best praxis och spridningen av den är fortfarande öppen. Dokumentation i form av informanters svar och produktkort. Regionala modeller för handledning i uppsökande finns men kräver beslut om det tvärsektoriella samarbetet ska vidareutvecklas (se Open Space utvärderingsresultat s. 11). Beslut bör göras i frågan om det finns tillräckligt med relevans för att investera i fortsatt utvecklingsarbete av bästa praxis. Delmål 5: regionala nätverken har utvecklat information och handledning inom svensk läroavtalsutbildning Här ingår läroavtalsdagar år 2009, 2010 och Stöd för argument finns i informanters svar och i matriserna. 14

15 Delmål 6: regionala nätverken har förbättrat handledningstjänster för invandrare och andramålgrupper med ökat behov av vägledning Delmål 7: nationell helhetsstrategi för en svensk IRV-strategi Delmål 8: koordinerad information om vuxenutbildningsservice på svenska Delmål 9: fortbildningsmoduler för vuxenutbildare som motsvarar krav som dagens arbetsliv ställer Ett nätverk för dem som möter studerande med särskilda behov. Stöd för argument finns i piloterna och i informanters svar (t.ex. ÖB: lunch i personalmatsal, bokbussturné och supermarketbesök) Vägledningsstrategi har tagits fram inom vuxenutbildningen. Kompletterar och stöder regionala nätverk för svensk vuxen utbildningsservice. Huruvida strategin är godkänd på nationell nivå, och vilken som varit EDU-vuxen projektets roll i sammanhanget är en öppen fråga som också diskuterades i Open Space workshoppen (se s. 11). Frågorna beaktas i framtidsscenarier (se s. 18). Finns enligt vissa uppgifter, men frågan är öppen med vad man avser göra med denna kordinerade information. Enligt Open Space utvärderingen 28.8 finns det egentligen inte ännu, men planer finns och statsmakten står för resurser: Oppijan verkko webbtjänst-lärande. T.ex. CallCenter Kristinestad och E-service finns men få känner till dem. Bättre marknadsföring efterlyses. Finns, men huruvida det är ett resultat för EDUvuxen projektets del är oklart. Vem har övergripande ansvar? Hur ser fortbildningen ut i framtiden? Jfr med resultat från Open Space utvärderingen 28.8 (se s.11) 4.3. Sammanfattning av utvärdering Handledningsperspektivet i EDU-vuxen projektet har haft en central roll och den utmärker sig i förhållande till många andra utvecklingsprojekt. När det gäller frågan om nätverk har projektledaren utarbetat en matris (nätverksmatris) som hon tillämpat vid intervjuer av pilotgruppen. Intervjuerna finns tillgängliga på projektets hemsida. Projektchefen skriver en rapport om hur utvärderingen utförts ur ett lärande perspektiv vilket utgör en unik del av den externa utvärderingen, eftersom man traditionellt inte beaktat perspektivet. Det är också ett positivt resultat av projektet som förs vidare till Undervisnings- och kulturministeriet var vi hoppas att det blir en god praxis för framtiden. Utvärderaren vill här lyfta fram och berömma det rekonstruerade systematisk-analytiska arbetet som underlättat projektutvärderingen. Projektledningen har lyckats hålla fokus genom åren och satsa på det som varit viktigt: handledning och nätverk. 15

16 Projektets delmål i förhållande till resultat handledning & nätverk har resulterat i förbättrad dialog och samarbete med arbets- och näringslivet: Här finns medlemmar som representeras i nätverk och organisationer/branscher som de representerar. Projektchefen för register över nätverken. Dialog förs över utbildningsorganisationerna och stadiegränserna. Vidare finns en IRV strategi inom vuxenutbildningen och godkänd strategi existerar. Regionala gränsöverskridande nätverk har skapats. Nätverken har utformat regionala vuxenutbildningsstrategier: det finns ett antal godkända regionala strategier. Nätverken har samarbetat kring servicepunkter för vuxenhandledning på svenska: det finns ett antal servicepunkter och besökare på dessa servicepunkter. Nätverken har genererat handlingsmodeller för uppsökande verksamhet: det finns produktkort som handhas av projektchefen, projektkoordinator och övriga medarbetare. Huruvida nätverken har utvecklat information och handledning inom läroavtalsutbildningen har utvärderaren inget svar på. Eventuellt under bearbetning. Samarbetet i nätverken har förbättrat handledningstjänster för invandrare och andra målgrupper med ökat behov av handledning. Flera av dessa är nu ute i arbetslivet och har förts in i utbildningen. Det finns koordinerad information om vuxenutbildningsservice på svenska: en webbtjänst; telefonoch e-postservice och ett antal koordinatorer i utbildningsorganisationerna men kännedom om servicen är begränsad. Det finns fortbildningsmoduler för vuxenutbildare som motsvarar de krav dagens arbetsliv ställer. Projektchefen skriver t.ex. här ut intyg inom ramen för STUDIO projektet. Inom STUDIO har två utbildningar ordnats: Framtidens vuxenutbildare (26 deltagare) och en utbildning som riktas till YH Arcadas personal Från planering av undervisning till planering av lärprocesser (25 deltagare). Under hösten 2012 pågår också utbildningen Sociala medier som ett verktyg i vuxenutbildningen. Utöver dessa finns ytterligare medel för att anordna en utbildning (5 sp) under våren När det gäller samordnad marknadsföring av det vuxenutbildningsutbud som finns inom ett brett etablerat nätverk i Svenskfinland, faller marknadsföringen under rubriken rekrytering och är således inte handledning och vägledning. Bekräftades dock under Open Space utvärderingen Aktivitet i förhållande till delmål - Förändringslaboratorier i vilka målgrupperna och det egna verksamhetsområdets vuxenutbildning, marknadsföring samt samarbetet mellan vuxenutbildning och arbetsliv kartlagd i form av köptjänst av Palmenia euro. 16

17 - Infotillfällen/konferenser/seminarier - Regionala gränsöverskridande nätverk - Ingen modell för marknadsföring med motivering: marknadsföring är rekrytering, inte handledning och vägledning - Befintliga och nya servicepunkter: Ojauspiste i Borgå i form av köptjänst av Point euro; i form av köptjänst av Föreningen Luckan i Helsinforsregionen r.f euro; IRV service i samråd med fria bildningen i Åboland i form av köptjänst av Bildningsforum euro; Studietorget i Vasa, Jakobstad och Kristinestad i form av köptjänster av Novia och Yrkesakademin euro. - Svensk fortbildning för yrkeslärare i fråga om handledning och samarbete med arbetslivet: inom ramen för STUDIO-projektet för priset 6000 euro/utbildning Nätverksengagemang Utvärderaren vill speciellt lyfta fram och berömma projektet för det nationella nätverksstrategisamarbetet. Här har EDU-vuxen haft en central roll som den enda finlandssvenska aktören i sammanhanget. I bl.a. det nationella OpinOvi projektet var man gjort utvärdering på nationell nivå också kunnat konstatera att EDU-vuxen varit ett lyckat projektinitiativ på svenskt håll. I sammanfattningen av projektsituationen i mars 2012 uttrycks det bl.a. så här om nätverkssamarbetet: Alueellinen, moniammatillinen ja eri organisaatiorajat ylittävä verkostoituminen on onnistunut useimmilla alueilla erinomaisesti. Verkostossa on tahto ja halu yhteiseen kehittämiseen. I utvärderingen har projektaktörerna utvärderat att OpinOvi målen i EDU-vuxen uppfyllts väl. En del av projekten har ansökt om fortsatt finansiering för att skapa en gemensam strategi och verksamhetsplan samt medel för att implementering av resultaten. Samarbete med de nationella projekten inom temaområdena är ytterst viktigt och där har man inom EDU-vuxen lyckats väl. OpinOvi projekthelheten har skapat produktkort samlas i en databas för framtida sökningar vilka man inom EDU-vuxen börjat använda. För mera info om OpinOvi, se I en utvärderingsrapport från Kuntoutussäätiö 2011 Osuvuutta ja kysytälähtöisyyttä aikuisopiskeluun tieto-, neuvonta- ja ohjauspalveluiden valtakunnalisella kehittämisohjelmalla inom ramen för NUOVE-projektet gjordes i form av en självutvärdering och har relevans för denna utvärdering. Edu-vuxens andel består av de svar som åtta projektaktörer inom ramen för EDUvuxen projektet gett på frågor i förhållande till samarbete med NUOVE-projektet. I rapporten ingår bl.a. följande värdefulla iakttagelser: 17

18 EDU-vuxen projektet förverkligats bra med resultatet 3,3 av 4 och att projektet är tidsmässigt relevant (resultat 3,3 av 4). Utvecklingsförslagen i utvärderingen formuleras enligt följande: Vielä kiinteämpi yhteistyö tuleviin yhteistyökumppaneihin ja rahoittajiin; yleisesti ESR-hankkeissa saisi olla konkreettisemmat tavoitteet; yhteistyö koulutusorganisaatioiden välillä; ruotsinkielisen oppilaitosverkoston tiivistäminen ja ohjauksen keskittäminen. En av respondenterna uttrycker det såhär: Vi har en mycket ambitiös projektplan men på det stora hela kommer vi att uppnå målen. Emedan en annan skriver: Inkluderandet av arbetslivet kanske är den sak där vi borde justera målsättningen. Generell feedback på projektverksamheten antyder att ett gott arbete gjorts (mellan 2 till 3,6 på en skala av 4) och det framgår att den nuvarande modellen är fungerade varför inga utvecklingsbehov föreligger och att projektchefen bytts för andra gången. Värt att notera: utbildningsdemokratin (här målgruppen och de involverades röster) kunde få en tydligare plats i projektet. Alku oli hyvinkin sekavaa kansallisen strategian ja viranomaisvastuun puutteessa. Tämä hidasti huomattavasti projektin etenemistä. Likaså betonas det stora geografiska området med olika handlingskulturer och faktumet att de samarbetande organisationerna också konkurrerar med varandra. Som en allmän iakttagelse kan lyftas fram att det internationella samarbetet kunde haft större roll. Projektets resultat och informationsgången (resultat 1,5 av 4) Luoda systemaattiset ja toimivat tietoliikenneyhteydet työnantajien ja työntekijöiden välille ja edistää suoraa tiedonvaihtoa työnantajien ja koulutusjärjestöjen välillä kunde man ha ägnat mer uppmärksamhet åt. Projektets handledningsmål (resultat 2,3 av 4). Ruotsinkielisten ammattiopettajien opettajapätevyyden kehittäminen ja yhtenäistäminen suomenkielisen opettajien vastaavan koulutuksen pätevyysvaatimusten kanssa liittyen ohjaukseen ja työelämäyhteistyöhön. Projektets nationella nätverskarbete för gemensam strategi för IRV service (resultat 2,3 av 4). Ruotsinkielisen Suomen yhteinen aikuisohjauksen neuvonta- ja ohjauspalveluiden strategia. Hållbarhet i nätverkssamarbete för IRV strategin, resultat 3/4. Pysyvä, kattava ja moniammatillinen yhteistyöverkko, joka koordinoi, kehittää, markkinoi ja arvioi aikuiskoulutuksen saatavuutta ja ruotsinkielisiä neuvonta- ja ohjauspalveluita. 18

19 Projektets effekter (resultat 2,9 av 4) med följande kommentar: vi har etablerat olika former av IRV tjänster i hela svenskfinland och beaktat regionala särdrag ; fungerande pilotgrupper och aktiva handledare (håv-modell för handledning). Utmaningar för integrering av projektresultat: frågor som berör samordnat ansvar, bl.a. myndighetsbeslut om att alla kommuner bör ha samordnad handledning av vuxenutbildning och intensivare samarbete med socialservice (se t.ex. avtal med IRV-Vasa och lokala myndigheter), kvalitetssäkring i handledningsservice, fortlevnaden av projektet i presenterade framtidsscenarier. Inom projektet EDU-vuxen definieras nätverk på projektets hemsida enligt följande: koordinerings-, organiserings- och samarbetsmekanism som uppstått parallellt med hierarkier och markanden [sic!]. Ett nätverk är två eller flera enheters, eller delar av dem, icke slumpmässiga, förbindning. Deltagarna i ett nätverk samarbetar kring och koordinerar serviceproduktion, löser problem, skapar kunskap och innovation och skaffar resurser. Nätverksdeltagarna är jämställda och ingen del stå hierarkiskt i maktposition (käskyvalta) till någon annan. Ett nätverk har en vision, uppgift och mål och dess verksamhet bygger på avtal. Nätverk vidkänns en sådan problemlösning som en enskild aktör, del av organisation eller organisation inte ensam kan lösa. (s. 73 Nykänen). För utveckling av vägledningstjänster finns nu vägledningsnätverk i Jakobstadregionen, Vasa regionen, Åboland, Västra Nyland, huvudstadsregionen och Östra Nyland. Enligt information och statistik som uppges på projektets hemsidor ingår i nätverken 99 representanter för regionernas utbildningsorganisationer: 24 i Helsingfors, 21 i Västra Nyland, 27 i Åboland, 7 i Östra Nyland, 12 svenskspråkiga i Österbotten, 8 finskspråkiga i Österbotten. Utöver dessa tillkommer styrgruppens 15 deltagare. Se tabell 2 på nästa sida. Tabell 2 Nätverk H VN Å ÖN ÖB ÖBfi 2:a stadiet :e stadiet Fria bildningen Luckorna Ungdomsverkstäder Företag/arbetsliv Myndighet Kommun Styrgrupp 15 pers Andra projekt

20 4.6. EDU-vuxen projektets piloter och framtidsscenarion Piloterna utgör en del av nätverks- och handledningsarbetet inom ramen för EDU-vuxen projektet. De har utvärderats genom, diskussion, intervjuer, besöksstatistik, dokument. En avslutande analys och en sista utvärdering gjordes med hjälp av intervjuer med centrala personer för varje pilotstudie: de som haft uppdraget att vägleda eller någon annan i de närstående projekten. Sammanlagt 10 informanter fick frågor som strukturerats med hjälp av Kirsi Vänskas vägledningsmatris. Projektchefen har utarbetat en allmän handledningsmatris (bilaga 1) och en allmän nätverksmatris (bilaga 2) som utgångspunkt för ändamålet. Intervjuerna som gjorts med pilotgrupperna finns arkiverade på EDU-vuxen nätsidan under varje pilot. Intervjun med Klara Roos finns på projektets sida om nätverk och intervjun med Lenita Lillås vid Kundservicecentret återfinns på informationssidan om piloterna. Utvärderaren har haft tillgång till piloterna. Utöver förfrågningar och intervjuer har projektchefen utvärderat och analyserat varje pilot utgående från handlednings- och nätverksmatriserna. Projektets matriser kompletterades med personintervjuer och ytterligare matrisanalyser av varje pilot. Projektchefens analys av piloterna presenteras närmare i en pedagogisk rapport som utgör en kompletterande del av denna utvärdering emedan externa utvärderaren enligt överenskommelse utvärderar helheten enbart i förhållande till handlednings- och nätverksmålen. Projektpiloterna har bearbetats vidare i form av sex scenarier som presenteras närmre nedan på sida 20. Kort beskrivning av 4 pilotstudier: 1) Ohjauspiste i Borgå, 2) Luckan i Helsingfors, 3) Fria Bildningen i Åboland och 4) IRV koordinatorer i Österbotten där ingår fallstudier med både YH Novia och Yrkesakademin i Österbotten (varför det ibland figurerar antalet fem pilotstudier). Pilotundersökningen förvekligades genom köptjänstavtal mellan projektet och en avtalspart. Kring samtliga piloter har även andra utvecklingsprojekt varit involverade. Här finns också regionala nätverk som uppkommit inför piloten eller som emanerat ur piloten. På varje handledningspilot har gjorts ett första förslag till produktkort. Uppföljningen av kundbesök till/på våra piloter har varierat. En modell (förklaring och blankett) har jobbats fram och den följer Luckan i Helsingfors och de andra - Åboland och Österbotten har rekommenderats att tillämpa samma modell. Målsättningarna för pilotundersökningen utarbetades utgående från projektansökan formulerade delmål och med hjälp av Log Frame Analys (LFA). För att förtydliga målsättningar citerades i själva piloten målsättnigarna med grön färg, delmålen med blå färg och frågorna med röd färg. Innan samarbetsparterna skulle svara på pilotundersökningens frågor ombads de att bekanta sig med 20

21 det projektmaterial som fanns tillgängligt på respektive pilots hemsida under länken: Deltagarna uppmanades diskutera, korrigera och kommentera materialet (även framtidsscenarierna). Utifrån nätverksmatrisen och vägledningsmatrisen ombads deltagarna att kryssa i en ruta som beskriver det nätverk de verkar i och vilken typ av vägledning som ges till kunder. Kort beskrivning av pilotstudierna: 1) Ohjauspiste i Borgå I en butiksfastighet i centrala Borgå finns Ohjauspiste. Ohjauspiste bemannas av personal (dejourer) från de olika skolorna. Den svenskspråkiga bemanningen som EDU-vuxen stått för har skötts på tisdagar 4 h/gång. Den har administrerats vi Borgå Handelsläroverk som år 2012 blev Point College. En diskussion om hur fortsättning på Ohjuaspistes verksamhet skulle fortsätta pågår utgående från EDUpoli. De svenska läroanstalterna är mycket tveksamma till en fortsättning eftersom huvudmamma frågan kring vem som skall driva svensk yrkesutbildning i Östra Nyland är öppen. Idag finns Point College, Inveon och Axxell samt fria bildningens Borgå folkakademi. Scenario 1 Regionala nätverk är det som närmast beskriver Ohjauspiste. 2) Luckan i Helsingfors upprätthålls av föreningen Luckan i Helsingforsregionen r.f. Luckan är centralt belägen i Forum-kvarteret. I Luckan finns många olika former av svensk verksamhet samlad. Betoningen var tidigare starkt på kultur och biljettförsäljning men idag finns också andra former av verksamhet t.ex. vägledning av ungdomar i projektet Ung info och vägledningen av invandrare i projektet Delaktig i Finland. EDU vuxens vägledning här har bestått av 8h/vecka, på tisdagar och torsdagar kl Vägledningen sköts av två olika vägledare/personer. Luckans sätt att arbete kopplar till flera scenarion vägledningscenter, uppdrag och Luckan. 3) Bildningsforum i Åboland Bildningsforum r.f. har fr.o.m den anställt fem koordinatorer i de olika delarna av Svenskfinland för att utveckla den fria bildningen. I Åboland sammanfördes Bildningsförbundets projekt med EDU-vuxen och uppdraget var att skapa vägledningsservice. EDU-vuxens andel har varit en summa på euro under 15 månader vilket har betytt en arbetsinsats på ca 10 h/vecka. Anitra Bohman har varit den som avlönats att sköta uppdraget men hon slutar per den Planeringen av vägledningsservicen i Åboland har gjorts som ett utvecklingsarbete inom Arbetslivsvägledarutbildningen (Anitra Bohman, Janina Dahla och Mona Riska). I Åboland finns ett aktivt svenskt nätverk som administreras av EDU- 21

22 vuxen Åboland. I nätverket finns representanter för olika organisationer, kommunerna m.fl. Piloteringen fortsätter i samma form en tid efter att EDU-vuxens avtal går ut. Bildningsforum kommer att skriva ett liknande avtal med projektet EDU-vuxen i Åboland och fortsätta piloteringen t.o.m. våren Scenario 3 Uppdrag är det som närmast beskriver denna pilot. 4) IRV kordinatorer i Vasa regionen Yrkesakademin; Yrkeshögskolan Novia. I Vasaregionen har man i nätverk utvecklat ett Studietorg på Vasa arbets- och näringsbyrå. EDU-vuxen har varit med i den utveckling av Studietorget via olika kanaler. För det första har EDU-vuxens projektkoordinator i Österbotten (köptjänst av Yrkesakademin i Vasa) haft en aktiv roll och för det andra har uppdraget piloterats i två olika organisationer, i Yrkesakademin i Österbotten och i Yrkeshögskolan Novia. I sin uppdragsbeskrivning har IRV koordinatorerna haft ett tvådelat uppdrag, dels att verka utåt via Studietorget och dels att verka som IRV koordinator i sin egen organisation. Nätverket i Vasa regionen har varit ett aktivt tvåspråkigt nätverk bestående av representanter enbart från utbildningsorganisationerna. Arbetet har administrerats från Vasa TE byrån och projektet Lähde/Källan. Utbildningsorganisationerna i Vasa (partnerna i nätverkssamarbetet) har gjort upp ett avtal med Vasa Arbets- och näringsbyrå för framtiden. Scenario 1 Regionala nätverk är det scenario som bäst beskriver verksamheten i Vasa. Exempel på frågor som ingick i pilotstudiet: Din roll i skapande av nätverket? Din roll i nätverket nu, finns det flera representanter från din organisation? Hur sköts informationsgången mellan din organisation och nätverket? Hur ser framtiden ut för nätverket? Hur vet du att det blir så? Hurdana resurser behövs för att nätverket skall fortsätta? Finns de resurserna? Finns det en vuxenutbildningsstrategi för din region den ? Om svaret är ja, hur efterlevs den? Om svaret är nej, är den på gång, vem gör den och med vilka resurser? Din roll i skapande av en vuxenutbildningsstrategi för din region? Vad uppfattar du med ordet/verksamheten servicepunkt? Vem har haft rollen att skapa servicepunkterna? Hur ser framtiden ut för servicepunkten? Hur vet du att det blir så? Hurdana resurser behövs för att servicepunkten skall fortsätta? Finns de resurserna? Vad har nätverket gjort för läroavtalsutbildningen? Vilken har din roll varit? Hur ser framtiden ut för informationen och handeldningen inom svensk läroavtalsutbildning? Hur vet du att det blir så? Hurdana resurser behövs för att detta skall förverkligas? Finns de resurserna? Vilka grupper har ett ökat behov av vägledning? Hur definierar du ett ökat behov av vägledning? Var behovet annorlunda än andras behov av vägledning? Krävde det större resurser? Har de grupper som har ett ökat behov av vägledningsresurser fått sina behov bemötta? På vilket sätt skulle det påverka ditt arbete om det fanns en a) nationell strategi för vägledning? b) Regional strategi för vägledning? 22