Handlingsplan för naturvårdsarbete. Eslövs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för naturvårdsarbete. Eslövs kommun"

Transkript

1 Handlingsplan för naturvårdsarbete Eslövs kommun Eslöv oktober

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Varför skall vi värna natur och naturområden?... 3 Hot mot vår natur... 3 Bakgrund... 3 Miljömål... 4 Folkhälsomål... 6 ÖP Naturvårdsprogram... 6 Åtgärder Bevara och utveckla naturvärden... 9 Åtgärder Öka möjligeter för vistelse i naturen Åtgärder - Öka kunskapen om naturområden och deras innehåll i kommunen Genomförande och uppföljning

3 Varför skall vi värna natur och naturområden? Det finns flera skäl för att värna vår natur. Det mest självklara är kanske nyttomotivet dvs. vi har nytta och är beroende av naturens mångfald. I naturen utförs för oss människor livsviktiga processer t.ex. växternas fotosyntes och upptag av växthusgaser samt pollinering av grödor. Naturen erbjuder oss också viktiga råvaror som fisk, bär och svamp. Natur- och kulturvärden går ofta hand i hand. I landskapet finns spår efter hur människan levt. Genom att läsa landskapet får vi en del av vår historia berättad. Landskapet erbjuder också estetiska värden vars innehåll varierar med den som betraktar det. Bild 1. Vi har alla olika åsikter om vad ett vackert landskap är. Det är vetenskapligt belagt att landskapet och naturen har positiva effekter på vår hälsa. Att vistelse i naturen eller grönområden i staden får oss att må bättre eller snabbare rehabiliteras efter sjukdom finns bekräftat i flera forskningsrapporter. Genom att skydda naturmiljöer och arter av vilda djur och växter förhindras att de minskar eller försvinner. Detta ska ge framtida generationer möjlighet att ta del av vår biologiska mångfald. Ett led i detta arbete har framtagande av ett Naturvårdsprogram varit. Programmet innehåller en sammanställning av naturområden med höga värden. De utpekade områdena kan vara intressanta ur flera aspekter, t.ex. naturvärden, friluftsliv eller landskapsbild. Sammanställningen ska utgöra en samlad redovisning av naturvårdens bevarandeintressen och vara kommunens långsiktiga program avseende bevarandet av dessa värden. För bevarandet av naturvärdena upprättas en handlingsplan. Hot mot vår natur Naturen förändras ständigt, det är naturligt. Människan har haft och har stor inverkan på dessa förändringar. Under senare år har vi blivit mer medvetna om hoten och åtgärder kan då sättas in. Rationaliseringen inom jord- och skogsbruk har framför allt inneburit att naturtyper minskat i yta och isolerats från varandra. De största hoten för naturen i kommunen är igenväxning. Ängar och betesmarker måste hållas öppna med slåtter eller bete. Antalet djur har minskat genom åren och betsmarker växer därmed igen. Ängar och betesmarker hyser mycket stor del av de växter och djur som är hotade. Även stora och grova träden har vi brist på i kommunen. Skogen avverkas för tidigt och miljöer för trädlevande arter, bl.a. skalbaggar och andra insekter samt mossor och lavar blir en bristvara. Exploatering för villabebyggelse och industrimark av naturmark kring tätorterna är ett ständigt hot mot naturvärden, grönstruktur och arters överlevnad. Vägnät byggs ut och vägar breddas för att öka trafiksäkerheten. Nya trafikplatser vid våra motor- och trafikleder tar också stora markarealer i anspråk. Bakgrund Det första handlingsprogrammet för kommunen antogs år Beslut om en revidering togs hösten år Vid redovisningen av vad som utförts beslutades att inte bara handlingsprogrammet skulle revideras utan också hela Naturvårdsprogrammet (nämnden maj år 2002). 3

4 Bakgrunden till de åtgärder som föreslås i Handlingsplanen finns i kommunala, regionala, nationella och internationella dokument (se kapitel 5:10 i programdelen) där ställningstaganden om natur och naturvård har gjorts. Planen har sin utgångspunkt i Naturvårdsprogrammet. Miljömål Miljö och hållbar utveckling kommer alltmer i fokus. Konferenser där vikten av både globalt och lokalt miljöarbete framhållits har genomförts och bl a har Agenda 21 har antagits. Agenda 21 är ett globalt handlingsprogram med målet att skapa en uthållig utveckling som också fått stark genomslagskraft på lokal nivå. De sexton nationella miljökvalitetsmålen som beslutats av riksdagen är en del av politiken för en hållbar utveckling. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges natur- och kulturmiljö som är hållbart på lång sikt. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten, även om stora insatser görs. Nationella miljömål Riksdagen antog år 1999 femton miljömål som berör natur- och miljöområden. År 2005 utökades listan med ytterligare ett Ett rikt växt- och djurliv. För att konkretisera målen har också 70 delmål antagits. För uppföljningen av målen ansvarar det av regeringen inrättade Miljömålsrådet. Miljömålen är inte rättsligt bindande utan bara vägledande i arbetet för en hållbar utveckling. 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 2. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 4

5 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regionala och lokala miljömål Länsstyrelsen i Skåne har antagit Skånes miljömål, som är en regional anpassning av de nationella målen. Till målen redovisas åtgärdsförslag som ska bidra till att miljömålen nås. Eslövs kommun har, utifrån de regionala målen och nationella, formulerat lokala mål. De fastställdes av Kommunfullmäktige i maj Bild 2. Medhjälpare i arbetet med att nå miljömålen. Bild 3. Blommande vägren i Ullstorp. De lokala delmål som berör naturvårdsarbetet finns underföljande miljömål: (Nummer refererar till nummer på delmål i Lokala miljömål Eslövs kommun.) 7. Ingen övergödning 1. Årsmedelhalten av totalfosfor ska senast år 2025 vara lägra än 0,05 mg/l i Rönneå, Saxån, Bråån och Kävlingeån. 2. Årsmedelhalten av totalkväve ska senast år 2025 vara lägra än 3 mg/l i Rönneå, Saxån, Bråån och Kävlingeån. 4. Markläckaget av kväve från åkermark ska senast år 2010 ha minskat jämfört med 1995 års nivå. 5. Markläckaget av fosfor från åkermark ska senast år 2010 ha minskat jämfört med 1995 års nivå. 11. Myllande våtmarker 1. Ytterligare 65 ha dammar och våtmarker ska anläggas, återskapas eller vara beslutade senast år 2010 med utgångspunkt från läget år Levande skogar 1. Senast år 2010 har områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv utpekats samt överenskommelser gjorts med berörda markägare. 2. Småbiotoper i skogslandskapet bör bevaras och skötas på ett sätt som behåller deras värden. 5

6 3. Kommunal trädbevuxen mark ska utvecklas till olikåldriga bestånd där en del av träden tillåts bli överåriga. 13. Ett rikt odlingslandskap 1. Ängs- och betesmarker ska bevaras och skötas på ett sätt som behåller deras värden. 2. Småbiotoper som är karaktäristiska för odlingslandskapet ska bevaras och skötas på ett sätt som behåller deras värden. 3. Lövträd med en diameter > 0,6 meter ska bevaras och skötas på ett sätt som behåller deras värden. 15. God bebyggd miljö 2. Arealen allemansrättsligt tillgänglig mark i kommunen ska inte minska jämfört med nivån år I tätorterna ska det finnas en variation av miljöer som kan tillgodose den biologiska mångfalden. 4. Områden som i Översiktsplanen 2001 beskrivs som tysta ska bevaras för framtiden. Utökning av dessa områden ses som positivt. 9. Tätorterna ska erbjuda närhet till miljöer och naturområden som ger invånarna möjlighet till avskildhet och rekreation. 10. Grönstråk ska planteras i tätortsranden med tanke på planerade utbyggnader av bostäder. 11. Grönytornas andel av tätorternas yta ska inte minska jämfört med nivån När en plan medför intrång i natur- eller kulturmiljö ska från och med år 2006 kompensationsåtgärder anges i planen. (förtydligande; balanseringsprincipen skall användas) 16. Ett rikt växt- och djurliv 1. Hotade arter skall skyddas. Folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa. Det mål av de elva som berör naturvårdsarbetet är det nionde, ökad fysisk aktivitet. Att vara ute och röra på sig är en förutsättning för god hälsa. ÖP-2001 I kommunens Översiktsplan från år 2001 redovisas kommunens syn på mark- och vattenanvändning. Särskilda och generella rekommendationer ges som ska ligga till grund för bedömningar och ställningstaganden. Här finns flera rekommendationer som rör ställningstagande i naturvårdsfrågor. Eftersom nya mål för kommunens miljöarbete finns framtagna i dokumentet Lokala miljömål, fastställt år 2006, tas översiktsplanens mål inte upp här. Naturvårdsprogram I naturvårdsprogrammet, antaget av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden år 2007, finns tre övergripande mål som ska omfatta olika aspekter på naturvård. 1. Bevara och utveckla naturvärden 2. Öka möjligheter för vistelse i naturen 3. Öka kunskapen om naturområden och deras innehåll i kommunen Målen kan knytas i första hand till sju av de nationella miljömålen. Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. 6

7 Bild 4. Vombsjöns strand vid lågvatten. Bild 5. Bokskog i Rönneåns dalgång 1. Bevara och utveckla naturvärden Landskapet förändras ständigt. För att mångfalden av naturtyper skall bevaras behövs både skydd, vård och återskapande av natur. Det är framför allt i slättbygden som återställande krävs. I mellanbygden och skogsbygden handlar det mer om skydd och vård. De biotoper som är mest hotade i dag är ängs- och betesmarker, våtmarker och ädellövskogar. Hotade är även mindre livsmiljöer som t.ex. äldre grova träd, död ved (både stående och liggande), stengärden och märgelgravar. Dessa livsmiljöer innehåller huvuddelen av de arter som idag är hotade. Bild 6. Våtmark vid Selarp, anlagd inom Saxåprojektet som bedrevs på kommunen åren Öka möjligheter för vistelse i naturen Besök ute i naturen, ökad kunskap om naturens värden och biologiska samband ger ökad förståelse och engagemang. Flera undersökningar har också visat att sambandet mellan naturupplevelser, hög livskvalitet och god hälsa är tydligt. Tillgängligheten till flera av kommunens naturområden är begränsad och behöver underlättas både genom åtgärder och information. 7

8 Bild 7. Bron över Saxån på vandringsstigen vid Marieholm 3. Öka kunskapen om naturområden och deras innehåll i kommunen Fortgående inventering och kartläggning av kommunens olika naturområden är en förutsättning för att naturvärdena bevaras och beaktas. Ökad kunskap om naturen med sina arter, naturtyper och ekosystem, ökar vår förståelse och vårt engagemang. Detta ökar också intresset för att vistas i naturen. Det är därför viktigt att sprida kunskaperna. Bild 8. Ek vid Gustavslund, Hasslebro. Grova träd är en viktig livsmiljö för många arter, bl.a. vedlevande skalbaggar som inventerades på ett flertal äldre ekar under år I Naturvårdsprogrammet finns en genomgång av områden i kommunen med höga naturvärden. Det är inom dessa områden som fortsatt arbete bör ske. En god dialog med främst markägare men också ideella naturvårds- och friluftsorganisationer samt allmänhet är grundläggande för detta arbete. 8

9 Åtgärder Bevara och utveckla naturvärden 1. Undersökning av kommuninnevånarnas friluftsvanor och behov av natur- och närnaturområden. Kunskap om vilka områden kommuninnevånarna uppsöker och varför är grundläggande för fortsatt arbete med natur-, rekreations- och friluftsområden. Arbetet kan t.ex. utföras i samarbete med arbetet med ny översiktsplan eller som enkätundersökning. Undersökningen bör också omfatta närrekreation och parker. Beräknad kostnad: konsultkostnad kr Genomförande: slutfört dec Kävlingeåprojektet som är ett samarbetsprojekt mellan de nio kommunerna i avrinningsområdet har pågått sedan år Arbetet har fokuserats på anläggning av dammar och våtmarker. Det kommer att pågå fram till sommaren år Fram till dess ska minst 7,5 ha dammar/våtmarker ytterligare anläggas. Ansvar: KS Beräknad kostnad: 1,6 miljoner/år Genomförande: slutfört juni 2009 Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 7:1, 7:2, 7:4, 7:5 och 11:1 uppfylls. 3. Projektet Natur och rekreation längs Saxån-Braån, var en kunskapssammanställning av natur- och rekreationsvärden inom avrinningsområdet. Den har legat till grund för pågående projektet Natur- och rekreations-åtgärder längs SaxånBraån. Projektet är ett samarbete mellan Landskrona, Kävlinge, Svalövs och Eslövs kommuner efter beslut i SaxånBraåns vattenvårdskommitté. Inom projektet bedrivs dels skötselförsök främst på kommunal mark men också natur- och rekreationsåtgärder på privat mark. Ansvar: Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet (totalt 1,4 miljoner varav 50 % bidrag från NIP) Genomförande: slutfört dec 2009 Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 12:1, 13:1 och 15:9 uppfylls. Bild 9. Bokskog Stehag. Bild 10. Våtmark i Viderup. Bild 11. Skog vid Saxån, Trollenäs 4. Eslövs Allmänning. Projektet syftar till att utöka reservatet, ta fram underlagsmaterial och framställa de handlingar som behövs inför en reservatsbildning. En ny skötselplan skall författas som omfattar hela naturområdet, både det befintliga reservatet och den nuvarande parkmarken. Bild 12. Grov ek på Östra Strö fälad. 9

10 Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet ( kr varav 50 % bidrag från NIP) Genomförande: slutfört dec 2008 Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 12:3, 13:3 och 15:9 uppfylls. 5. Bevara och återskapa betesmarker. Kontakt tas med fastighetsägare som äger betesmarker där naturvärdena kan öka om hävden återupptas, görs mer extensiv eller intensifieras. Länsstyrelsens inventeringar och kommunens naturvårdsprogram ligger till grund för val av objekt. Beräknad kostnad: stängsling och röjning kr/år Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 13:1 uppfylls. 6. Aktivt arbete med betsförmedling. För att underlätta för fastighetsägare med ett överskott av betesmarker eller djurägare med otillräckligt med betesmarker, etableras en betesförmedling. Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 13:1 uppfylls. 7. Utfiskning i Ringsjön. För att försöka återställa balansen mellan rovfisk och bytesfisk s.k. vitfisk ska projektet fiska upp ca 80 % av förekommande vitfisk, främst mört och braxen. Projektet kommer att fortgå under år 2008 och förhoppningsvis längre. Ansvar: KS och MoS genom Ringsjöns vattenråd. Beräknad kostnad: hittills kr/år Genomförande: avslutas år Miljömål: Åtgärden ska leda till att målet levande sjöar och vattendrag uppfylls. 8. Skötsel av fornminnen. Sedan några år tillbaka sköts nio fornminnen, bl.a. gravhögar och rösen med hjälp av skogslaget. Fornminnen hyser ofta både natur och kulturvärden. Beräknad kostnad: kr, finansieras genom bidrag från Lst. Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 13:1 uppfylls. 9. Skötsel av naturreservat. I Billinge mölla och Abullahagen utförs årligen skötselåtgärder ffa. röjningar med hjälp av skogslaget. Bild 13. Igenväxande betesmark i Norra Hultseröd. Bild 14. Ungdjur på bete söder om Löberöd. Bild 15. Sortering av fångad fisk i Ringsjöprojektet. Bild 16. Billinge mölla efter röjningsåtgärd. 10

11 Beräknad kostnad: finansieras genom bidrag från Lst, kr, samt ca kr från verksamheten. Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 13:1 och 13:3 uppfylls. 10. Utredning inför eventuell restaurering av våtmark. Vid Blegels gård i Stehag har tidigare ett större våtmarksområde brett ut sig. En utredning skall göras för att undersöka möjligheterna att restaurera delar av det. Beräknad kostnad: kr, finansieras genom bidrag från Lst. Genomförande: slutfört mars 2008 Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 7:1, 7:2 och 11:1 uppfylls. Bild 17. Anlagd damm i Kyrkhult. Åtgärder Öka möjligeter för vistelse i naturen 1. Informera om Smultronställen på hemsidan och i broschyrer. För att stimulera till besök i naturen kommer information om attraktiva områden att färdigställas och spridas. Fysisk aktivitet och vistelse i gröna miljöer är positivt för hälsan. Beräknad kostnad: tryckkostnader kr Genomförande: införs första gången maj 2008 därefter löpande uppdatering Folkhälsomål: bidrar till ökad fysisk aktivitet. 2. Projektet Natur och rekreation längs Saxån-Braån, som var en kunskapssammanställning av natur- och rekreationsvärden inom avrinningsområdet, har legat till grund för det pågående projektet Natur- och rekreationsåtgärder längs Saxån-Braån. Projektet är ett samarbete mellan Landskrona, Kävlinge, Svalövs och Eslövs kommuner efter beslut i Saxån-Braåns vattenvårdskommitté. Inom projektet bedrivs dels skötselförsök främst på kommunal mark men också naturoch rekreationsåtgärder på privat mark. Inom Eslövs kommun har ett samarbete inletts med Ulf Trolle på Trollenäs slott för att öka möjligheterna för rekreation längs Saxån. Ansvar: Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet (totalt 1,4 miljoner varav 50 % bidrag från NIP) Genomförande: slutfört dec 2009 Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 12:1 och 13:1 uppfylls. 11 Bild 18. Ädellövskog i Farstorp Bild 19. Trollenäs slott.

12 3. Möjligheterna att bygga ett fågeltorn vid någon intressant våtmark skall undersökas tillsammans med Skånes ornitologiska förening. (t ex Skarhult, Gårdstånga) Beräknad kostnad: fågeltorn ca kr Genomförande: slutfört dec Brygga för att göra det lättare att håva, byggs vid dammen i Marieholm i samarbete med skolorna. Bryggan kan också användas till annat t.ex. fiske. Beräknad kostnad: kr Genomförande: slutfört dec 2008 Folkhälsomål: bidrar till ökad fysisk aktivitet. 5. Tätortsnära skogar säkerställs. Områden för rekreation och friluftsliv säkerställs kring tätorterna i kommunen, genom avtal med markägarna. I samband med utbyggnaden av Eslövs tätort österut bör arbetet med att säkerställa delar av Snärjet för rekreation och friluftsliv påbörjas. Beräknad kostnad: avtal/ersättning till markäagaren. Genomförande: slutfört dec Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 12:1, 15:9 och 15:10 uppfylls. 6. Cykelkarta görs som anvisar kortare cykelturer kring tätorterna tillsammans med Eslövs Naturskyddsförening. Information om kartan sprids på hemsidan och till organisationer/föreningar. Beräknad kostnad: tryckkostnad kr. Genomförande: slutfört dec Folkhälsomål: bidrar till ökad fysisk aktivitet. Bild 20. Eslövs Allmänning Bild 21. Stam av stående död alm. Åtgärder - Öka kunskapen om naturområden och deras innehåll i kommunen 1. Fortsatt uppbyggnad och sammanställning av naturdatabasen Arbetet med en naturdatabas där all information om natur och naturvärden i kommunen skall samlas, är påbörjat. Arbetet med denna fortsätter. Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 16:1 uppfylls. 2. Ökad dialog med markägare Kännedom om läget i de områden som finns med i Naturvårdsprogrammet är viktig för att naturvårdsprogrammet skall hållas aktuellt. En ökad kontakt med brukarna är därför viktig. 12 Bild 22. Höst vid Borstbäcken.

13 Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet 2. Öka samarbete med universitet och högskolor. Mycket forskning bedrivs som har betydelse för naturvård och rekreation ett ökat samarbete med universitet och högskolor skulle öka våra kunskaper. (forskningsprojekt, kunskapssökning) Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet 3. Informera om Smultronställen på hemsidan och i broschyrer. För att stimulera till besök i naturen kommer information om attraktiva områden att färdigställas och spridas. Fysisk aktivitet och vistelse i gröna miljöer är positivt för hälsan. Beräknad kostnad: ordinarie verksamhet Genomförande: införs första gången maj 2008 därefter löpande uppdatering Folkhälsomål: bidrar till ökad fysisk aktivitet. Bild 23. Smörbollar är inte en hotad art men växer på få ställen i kommunen. 4. Öka kunskapen om hotade arter i kommunen Naturtyper som kan förväntas innehålla arter som är hotade ur ett regional, nationellt eller internationellt perspektiv skall inventeras. Beräknad kostnad: kr/år Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 16:1 uppfylls. 5. Inventering av småbiotoper (åkerholmar, vägrenar, småvatten, alléer, stengärden) Beräknad kostnad: kr /år Genomförande: påbörjat 2007 och slutfört Lokalt miljömål: Åtgärden ska leda till att delmål 13:2 och 16:1 uppfylls. 6. Information om fågellivet i Abullahagen. Illustrationer av förekommande fåglar sätts upp i fågeltornet. Beräknad kostnad: kr /år Genomförande: slutförs Lokalt miljömål: 13 Bild 24. Mindre vägar kan vara fina cykelvägar. Bild 25. Märgelgravar är en typ av småbiotoper.

14 Genomförande och uppföljning Handlingsplanen är tänkt att löpa under tre år. Rapportering sker årligen till nämnden när ordinarie verksamhetsrapportering sker. Vissa åtgärder löper under flera år och andra skall slutföras under verksamhetsåret. Vid den årliga rapporteringen görs en utvärdering och revidering av planen. Handlingsplanen är tänkt att löpa parallellt med budgetarbetet. 14

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning Granskningshandling 2017-03-31 Dnr: 2016:313 Behovsbedömning Upphävande för delar av detaljplan EII580 (handel inom kv Överkastet och industri inom Övertrycket 3). Gamla Bangården (Södra Munksjön), Jönköpings

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Nora kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Nora kommun antogs i kommunfullmäktige 28 april 2010. I denna kortversion

Läs mer

Samrådshandling Dnr: 2016:31. Behovsbedömning. Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun

Samrådshandling Dnr: 2016:31. Behovsbedömning. Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun Samrådshandling 2018-06-14 Dnr: 2016:31 Behovsbedömning Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 PROGRAM FÖR LOKALA MILJÖMÅL Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 Miljömålens bakgrund 1999 kom de nationella miljömålen tillsammans med en tydlig uppmaning till samhällets alla aktörer att jobba hårt

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun Samrådshandling 2017-02-12 Dnr: 2015:250 Behovsbedömning Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder Region Skåne inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är generella

Läs mer

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Myllrande våtmarker och torvbruket

Myllrande våtmarker och torvbruket Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Del 1 - MKB. Kommentarer

Del 1 - MKB. Kommentarer Behovsbedömning Påverkan på miljö och människors hälsa bedöms utifrån två perspektiv; planens påverkan på omgivningen och omgivningens påverkan på planen Del 1 - MKB MKB Kommer planen att innehålla verksamheter

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV MÅLKONFLIKTER Per Hallström, s rättssekretariat Stockholms miljörättscentrum, 24/4 2013 Gällande regelverk och lagstiftarens

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer