HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH TRAFIK SEMINARIUM, SKÖVDE 21 OKTOBER, 2014

Transkript

1 HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH TRAFIK SEMINARIUM, SKÖVDE 21 OKTOBER, 2014 Syftet med inspirationsdagen var att visa på vikten av god samhällsplanering för en hållbar stadsutveckling och hur den kan bidra till att skapa och stödja hållbara resvanor. Moderator för dagen var Annika Christensen Nordgren, kommunikationsstrateg med en bakgrund som bland annat riksdagsledamot och styrelseledamot för Sveriges Radio. Deltagarna, bestående av representanter i form av politiker och tjänstemän från Skövde kommun samt representanter från näringslivet, samlades på Skövde resecentrum för gemensam färd med lokalbuss till föreläsningslokalen vid Räddningsskolan i Ryds centrum. DAGENS PRESENTATIONER: Inledning Margaretha Yngvesson kollektivtrafiknämnden och Leif Walterum kommunalråd Skövde Margaretha Yngvesson och Leif Walterum hälsade alla välkomna. Margaretha inledde med att tala om hur kollektivtrafik är tätt sammanvävt med samhällsbyggnad. Leif fortsatte att prata om att våga vara modig och vikten av att tänka långsiktigt. Många beslut har fattats i Skövde tidigare där man vågade ta höjd för att Skövde skulle växa. Ett exempel på detta är resecentrat. Nu planeras för nästa generation resecentrum. I planeringen måste man tänka mycket längre än till 2025 då visionen att Skövde skall ha invånare skall vara infriad. Det är viktigt att planera längs stråk för utbyggnad av kollektivtrafik. Moderator Annika Christensen Nordgrens samtal med Margaretha och Leif Det finns flera beröringspunkter mellan försvarsfrågor och infrastruktur, båda kräver till exempel ett långsiktigt tänkande. Hur kan god samhällsplanering stödja hållbara resvanor?

2 Skövde vision och översiktsplan Eva Darolf Linnros, samhällsbyggnadschef Skövde kommun Ett länkat Skövde Resecentrum är navet i Skövde, här utgår allt ifrån. Skövdes vision är: Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande region där människor möts, verkar och mår bra Visionen är invånare år Idag har Skövde invånare. Skövdes ÖP har 24 strategiska mål. Tolv av dessa har direkt med dagens ämne att göra. För centrala Skövde har samråd för fördjupning av översiktplanen hållits. Här vill man arbeta med mellanrummen som potential. Utvecklingsstrategin är att sammanlänka de olika delarna. Detta görs med stråk, platser, parker och gröna stråk, gatukaraktärer och stråk upp till Billingen som är ett viktigt område för staden. Utanför stadskärnan finns Norrmalm, Frostaliden, Aspö och Södra Ryd. Dessa områden ligger som ett pärlband norrut från centrum. Här kan man också titta på stråk och på mellanrummen för att hitta nya målpunkter. I dessa områden pågår planprogram. Dessa områden kan länkas ihop med kollektivtrafik och gång/cykelstråk. I Skövde finns inga längre avstånd, max 25 km. Man kan cykla till många av platserna. Det finns stor potential för att få till stånd hållbara resor. Eva har tre viktiga medskick: tänk i stråk, länkar och se mellanrummen som potential. Moderator Annika Christensen Nordgrens samtal med Eva Den som är trögast är den som inte har förstått. Det kan vara vem som helst. Regionala mål kring hållbart resande Jörn Engström, stf kollektivtrafikdirektör Kollektivtrafiksekretariatet Från 1 jan 2012 har vi en ny kollektivtrafiklag i Sverige. Västra Götalandsregionen blev då också helägare till Västtrafik. Regionfullmäktige beslutar om ramar och mål, kollektivtrafiknämnden beställer, bereder förslag och beslutar budget, Västtrafik utför-skapar mesta möjliga resultat utifrån ramarna. Det finns fyra regionala kollektivtrafikråd som diskuterar hur man tillsammans kan utveckla kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogramet togs fram 2012 och gäller till 2016 med mål som sträcker sig till Ett nytt program är under framtagande. Programmet innehåller det övergripande målet Fler och nöjdare resenärer.

3 Det finns 4 delmål: 1) resandet med kollektivtrafik skall fördubblas till 2025 från 2006 års nivå. 2) minst 85-90% av resenärerna skall vara nöjda med kollektivtrafiken ) Kollektivtrafiken skall beakta alla resenärers behov 4) Miljömål som bl.a. anger att trafiken skall ha 95 % förnybart drivmedel till 2025 Kommunala mål kring hållbart resande Jan Bremer, trafik- och infrastrukturchef, Skövde kommun Skövdes vision skall nås Men vad händer efter det? Vilken kommun skall vi ha sedan? Jan visar på några artiklar från lokalpressen som talar om parkeringseländet, sega bilköer på Vadsboleden och Forsbykorsningen. Hur kan vi planera för en attraktiv stad som samtidigt växer? Lösningarna för att få en attraktiv stad kan vara mer yteffektiva transportslag, klok lokalisering av verksamheter och bostäder och genomtänkt stadsmiljö med god tillgänglighet. Det lokala engagemanget är stort i kommunen. Kollektivtrafik är en ständigt uppkommande fråga. Nya grupper engagerar sig i debatten. Cykelfrågor är på stark frammarsch, hopfällbara cyklar är ett bra exempel på hur man kan ta med cykel på bussen. Se vad som hände i Stockholm när trängselskatt infördes cykel ökade. Elcykel är bra för kommuner med stad och landsbygd som Skövde. Moderator Annika Christensen Nordgrens samtal med Jörn och Jan Jörn poängterade hur viktig det är att koppla ihop alla hållbara trafikslag med till exempel gemensamma biljett-/betalsystem. Se gång cykel och kollektivtrafik tillsammans, inte bara kollektivtrafik isolerat. Hur kan vi arbeta med digital medborgarsamverkan? Det kommer finnas med i kommande trafikförsörjningsprogram. Det är viktigt att få in synpunkter och förslag och att vi har mötesmöjligheter så att vi kan diskutera tillsammans. Angående frågan om lånecyklar är något för Skövde svarar Jan att staden är för liten för konceptet med reklamfinansiering men det kommer säkert att komma i en eller annan form. Ny turistkarta är på gång med avstånd i minuter istället för i km. Jörn tror också att kollektivtrafiken i framtiden kommer att samverka med bilpoolsaktörer och lånecykelaktörer för att se till ett hela-resan perspektiv. Film Kollektivtrafik Skövde/Nobina

4 Pausmingel Samhällsplanering och kollektivtrafikplanering hand i hand -- Helena Leufstadius, kollektivtrafikexpert, Sweco Attraktiv och effektiv kollektivtrafik är nyckeln till att uppnå hållbara städer. Marknadsandelen för kollektivtrafik har ökat i Sverige och det ser man också i Skövde, men kostnaderna för kollektivtrafiken har därmed också ökat. Resandet har förändrats och stationssamhällena har förändrats. Det är framför allt med tåg som den stora ökningen har skett. Även i EU är fokus det samma: att få in rättvisa och hållbarhet i samhällplaneringen. Vad är det då som är så bra med kollektivtrafik? Jo den bidrar till en rad positiva effekter: instrument för attraktiv stad, till bättre hälsa och bättre miljö bland annat. Lästips: Kol-TRAST, det är en bra handbok för kollektivtrafikplanering. Hur kan man integrera kollektivtrafik med infrastrukturplaneringen i det hållbara stadsbyggandet? Hur kan samhället underlätta denna planering? Vi behöver titta på strukturer. Det är helt självklart att integrera kollektivtrafik i stadsplaneringen. När synen på staden förändras måste synen på trafiken i staden förändras. Man måste få ihop de två disciplinerna. Kollektivtrafik gynnar inte bara de som sitter på bussen, det ger ju också minskad trängsel och en bättre miljö som gynnar alla. Men det kan lätt bli konflikter mellan olika intressen, exempel är markintressen som kan kollidera. Kulturella och organisatoriska barriärer kan försvåra. Då krävs nya arbetssätt och arbetsuppgifter.

5 Vad måste till? Jo, utveckla kunskapen, nya mötesplatser, diskussioner i olika forum och ändrade beslutsoch arbetsprocesser. I detaljplanearbetet sätts förutsättningarna för kollektivtrafiken. I ÖP behöver kollektivtrafiken finnas med. Samverkan är det absolut viktigaste för att nå det övergripande målet med dubbelt så många resenärer. Någon form av regional styrning behövs också. Kollektivtrafik måste in mycket tidigt i samhällsplaneringsprocessen. Samverkan är nödvändigt. Moderator Annika Christensen Nordgrens samtal med Helena Helena berättade om Varberg: en stad som också växer, en järnvägstunnel skall byggas, hamnen skall flyttas. Detta skall ge kvm ny mark inne staden som skall bli nytt resecentra och ny stadsdel. Här samverkar olika parter, ett bra exempel på hur en process kan gå till i bred samverkan. Där kollektivtrafiken har utvecklats, t ex i Göteborgsregionen eller i Uppsala, har också effekter setts på markpriser, bostadsbyggande, resmönster och resvanor m.m. Verktyg och goda exempel för en övergång till hållbara färdmedel Anna-Karin Wikman, Wikman Hållbarhetskonsult Anna-Karin har i många år arbetat för Trafikkontoret Göteborgs Stad och berättade om erfarenheter och exempel därifrån. Det är viktigt att få människor att förstå, för att få till hållbara resvanor. Det som tidigare ofta kallades för mobility management har mer gått över till att kallas för hållbart resande och nu i Göteborg pratar man om en grön och nära storstad. Göteborgs arbete började med Lundby Mobility Centre där man testade olika metoder att få människor att ändra sina resvanor. Det blev så småningom en permanent verksamhet i Göteborg. Arbetet innefattade miljöfordon, gentemot målgrupper som skolor, företag, hushåll. Nu måste man arbeta med alla sektorer samtidigt. I Göteborg har det länge funnits modiga politiker som har framhållit kollektivtrafik. En mängd planer och analyser finns framtagna, bland annat cykelplan, trafikstrategi, barnkonsekvensanalyser och sociala konsekvensanalyser. Hållbara trafikslag prioriteras vid planering och byggnation. Verktyg finns både hårda och mjuka. Trafikverket har tagit fram en modell bestående av fyra typer av verktyg: 1) Kommunikation 2) Styrning, tex trängselskatt 3) Utbud: ett bra utbud av kollektivtrafik till exempel 4) Infrastruktur: bra cykelbanor till exempel

6 I början satsade Göteborg mycket på informationsmaterial. Man direktbearbetade hushåll genom telefonsamtal med olika erbjudande om information. Direktbearbetning är ett effektivt verktyg om man vill marknadsföra något. Det är däremot svårt att mäta effekter av detta. Många kampanjer har genomförts under ett gemensamt varumärke: Nya Vägvanor. Det är viktigt att tala om vilka vinsterna det är med hållbara resvanor för individen, för företag, för samhället och stadsplaneringen. Vinsterna är bättre hälsa, bättre stadsmiljö och minskade kostnader. Vid många aktiviteter togs synpunkter emot från allmänheten. De synpunkter man tar in är viktigt att man också har kapacitet att ta hand om. När kommunen ville vända sig till målgruppen företag började man med sig själv, som stor arbetsgivare med anställda, för att gå före som ett gott exempel. Det är viktigt att städa framför egen dörr. Med styrmedel som trängselskatt men även uppmuntrande regelverk som parkeringspolicy, godshanteringspolicys kan man komma långt. Bilfria dagen gav resultat att handlarna i centrum såg fördelarna med bilfritt centrum. Nu finansierar de hälften av byggandet av gångfartsområden. Exempel på tjänster man arbetat med är lånecyklar, bilpooler, kollektivtrafikkörfält och pendelparkeringar. Moderator Annika Christensen Nordgrens samtal med Anna-Karin Idag arbetar man mycket med mobility management i byggskedet, eftersom Göteborg står inför en enorm utmaning att ha kvar målen om ökat kollektivresanderesande, bra cykel- och gåendemöjligheter samtidigt som stora byggprojekt skall pågå under flera år framåt. Vad kan staden göra då för att underlätta för affärsidkare, byggprojekt m fl? Då är det viktigt att tala om vilka visioner staden har, att förmedla detta till invånare och olika aktörer. Samverkansformer inom stadsplanering, exempel från Uppsala kommun Carl-Johan Engström, stadsplanerare och forskare vid KTH Så här gjorde vi i Uppsala strategier och samverkansformer i stadsutvecklingsarbetet. Vad kan Skövde lära av det? Uppsala är Sveriges fjärde stad med inv. Det är också Sverige största landsbygdskommun, detta skapar en spänning mellan stad och landsbygd. Uppsala har en lång historia.

7 1) Vilka är stadens utmaningar? - Föråldrade mentala kartor som sätter hinder för nya strategier - Då var Uppsala en studentstad med tung historia sig själv nog - Idag är Uppsala en konskapsintensiv och konkurrensutsatt stad. Vad gjorde man: man gjorde en vision. Men vem är emot en vision? Vem är emot hållbarhet? Visionen måste fyllas med innehåll. I Uppsala behövde man skapa ett hållbart samspel mellan bebyggelse och infrastruktur. 2) Tät och kollektivtrafikvänlig stad Staden växer inåt en stadsläkning skall ske. Man fokuserar på livet mellan husen. Kollektivtrafiken strukturerar. Gröna värden stärks och värnas. För att kommunicera med människor kan man inte använda markanvändningskartor. Använda andra bilder istället. Grönområden bestod av gräsmattor och parkeringsplatser. Uppsala har gator som byggts för fordon som har idag har 8000 fordon, dessa gator signalerar trafik. Tre exempel: a) Innerstaden Mer utrymme för verksamheter, lokaler i bottenvåningar längs utpekade stråk, kvalitet i det offentliga rummet. Säkra möjligheten att växa så att man kan skapa fler bostäder och attraktiva mötesplatser. Trafik skall ske på stadens villkor. Distributionsgatan Dragarbrunnsgatan: här upprättades samverkan mellan fastighetsägare och handlare. Varje yta som var möjlig omvandlades till torgyta. Gatan omvandlades till gångfartsgata. Cykelparkering är mobil och kan flyttas för att göra plats för ex gatuteater. Nya exploateringsmöjligheter gjorde ombyggnaden möjlig. b) Strukturerade kollektivtrafikstråk Många av gatorna in mot centrum är överdimensionerade. Busslinjerna måste inte ha vändpunkt vid resecentrum, de kan gå igenom centrum med målpunkt som sjukhuset. Man skapade infartsparkeringar. Många tänkte att det kan man inte ha i mindre städer. Det kan man. Man kan få en omstigning till lokal stadstrafik för människor som skall handla i centrum, till exempel. Gator måste utformas som vistelsezoner. Gaturummet ska kunna utvecklas över tiden. Råbyvägen studerades och man fann att man kan lägga kollektivtrafiken mitt i gatan med.

8 Aktiva stomlinjer och stadsstråk. Stomlinjetanken måste vara central. Två paradoxer: styrkan med bussystem flexibilitet och låga investeringsbehov är samtidigt dess svaghet. c) Resecentrat Ombyggnad pågick , ett stort arbete som kostade 1,8 miljarder kr. Kollektivtrafiken skulle dras fram till resecentrum och goda gång- och cykelanslutningar skulle anläggas. Sociala och kulturella barriärer skulle överbryggas. Ny bussterminal anlades i gamla stadsparken. Passage för cykel och gående byggdes under tågen, 16 meter bred. Busstrafiken går idag runt parken, då slipper man bussbaken. Den gamla parken måste byggas om och det accepterades av invånarna cykelparkeringar byggdes vid resecentrum. Under byggtiden krävdes 10 heltidsanställda som kunde informera och visa rätt. Inga klagomål kom under byggtiden tack vare detta. Moderator Annika Christensen Nordgrens samtal med Carl-Johan Det behövs en öppen och kreativ planeringsprocess. De historiska städerna i Sverige och Europa kräver mycket stora omställningar. Vi har tappat perspektiven, vi bygger små snuttar när det är stora grepp som behövs. Jämför de stora järnvägsbyggena som skedde i Sveriges under en tid då Sverige var ett fattigt land. Visa på positiva bilder. Visa vilka vinster som finns. Samverka kring tydliga målbilder, inte bara samverkan i största allmänhet. Stadens tillgänglighet är stadens största tillgång. Ta vara på den. Dagens avslutades med gemensam lunch Ett stort tack till alla medverkande vid dagens seminarium och förhoppningsvis i fortsatta samtal om hållbar stadsutveckling och trafik i Skövde!