KNIVMAKAREN NR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KNIVMAKAREN NR 4 2007"

Transkript

1 TEXT OCH FOTO: JUHA VARTIAINEN Knivskolan del fyra Läderarbetet och några moment till Jag tyckte länge att läderarbetet mest bara var jobbigt därför att det sällan blev riktigt som jag ville. Alla misstag genom åren har hjälpt mig att förstå en del om hur läder fungerar samtidigt som jag har insett att jag kommer att lära mig något nytt av varje knivslida som jag gör. Kniven har fått vänta ett tag men nu har jag kommit till skott för att göra kniven dess andra hälft. På skaftets baksida markerar jag var slidkanten ska hamna, alltså något ovanför skaftets tjockaste del. På tejpen markerar jag också en övre linje ca 5 mm ovanför vilket tar hänsyn till lädrets krympmån. Jag gör niten för upphängaren klar innan jag börjar sy. Denna nit är enkel att göra och blir dessutom din egen och har oändliga variationer. Man behöver två plattor, fram och bak och en metallpinne mellan. Till denna nit sågar jag den främre biten ur en 1, 5mm mässingsplåt, den bakre av en 1.0 mm mässingsplåt. I dessa borrar jag hål och försänker hålen något. Jag har förborrat och försänkt ett hål i en annan plåt som motsvarar metallpinnens diameter. I detta hål placerar jag pinnsen och klämmer åt nederdelen i skruvstädet. Jag låter ca 1, 5mm synas över plåten och knackar så till en skalle på den ena sidan av pinnsen. Tänk på att inte göra nitens framsida för hög då det är risk för att den annars skaver mot skaftet. Det tar oftast några försök att få till en fungerande mall för knivslidan, men som med allt annat så vinner den trägne! Jag drar först en linje på ett rutat papper och placerar kniven med baksidan fram intill linjen och ser till att den övre markeringen på tejpen ligger på papprets övre del. Ritar så ut profilen med början 6-7 mm under spetsen och drar ut linjen med tanke på krympmånen. Jag använder ett läder som är 2, 2mm tjockt, gångra detta med 2 och lägg till 1 mm så blir krympmånen 5, 4mm. Jag lägger till ännu lite mer i nivå med var läderremsan som håller D-ringen ska vara. Men slidans övre del, ca 12 mm från kanten och ner, gör jag lite trängre. Det är bättre att göra slidan lite för stor än för trång, eftersom det är enklare att komprimera lädret än att försöka töja ut det. Vik så pappret vid centrumlinjen och klipp längs med profillinjen. Prova hur mallen passar genom att spänna pappret runt kniven. För att markera krympmånen kan du klämma åt med naglarna intill skaftets profil och lägga till de millimetrar som behövs. Gör om mallen tills det verkar passa! När du är nöjd med mallen placerar du den runt kniven med tanke på var du vill ha sömmen. Håll den där och markera hur slidkanten ska se ut, om du inte vill ha en rak slidkant, vill säga. Då ska kniven kläs. Denna kniv har jag gjort med en skål framtill i skaftet och då räcker det inte bara att vira runt plastfilm utan skålen måste fyllas för att linjerna ska sammanfalla med det övriga skaftet och innerdelen. Jag börjar med ett lager plastfilm och tejpar stramt över filningarna. För att fylla ut skålen använder jag modellera (från min sons leklådor). Ovanpå detta lägger jag ytterliggare ett lager plastfilm och avslutar sen med tre varv runt hela skaftet. Till denna knivslida använder jag ett tyskt rårandsläder och som alla vet som jobbat i rårandsläder så är det styvt och hårt. Jag köper alltid flera kvadratfot åt gången (för att 18

2 ha kontroll på just den bitens krympmån) och letar efter läder med råranden i mitten. Jag börjar med att placera mallen, vänd åt rätt håll, på köttsidan och ritar dit profilen. Om du tycker att pappersmallen glider runt kan man först överföra mallen på ett tjockare papper. Jag skär genom lädret helt torrt. Jag använder ett tunt (0,5 mm) kvalitetsblad till universalkniven och då tycker jag att det inte är några problem att skära till snygga snitt. Jag strävar efter att komma genom lädret i tre skärningar och skär med graders vinkel. Under den första skärningen trycker jag inte alls hårt utan ser mest till att träffa linjen. Vid andra skärningen då man ska genom råranden är det segt. Det kan hjälpa att stryka lite vatten i skåran med en fuktig pensel. Under den tredje skärningen ser jag till att jag kommer genom lädret längs hela sidan så att inga flikar bildas. Det svåra ligger mest i att hålla samma vinkel på bladet genom alla skärningar. Jag vänder på bladet så att eggen är färsk när jag ska skära ut den andra sidan. Jag skär bort spetsen, några mm upp för att inte få en alltför stor båge som avslut på slidan. 1.5 mm till D-ringsflärpen. Den sistnämnda hyvlar jag till en kilform och på upphängaren slår jag ut spår för D- ringen med en hålpipa. Då har läderbiten legat i blöt i några minuter och jag har knådat den mjuk och följsam. Torkar bort överflödigt vatten och markerar var jag ska sy med en passare med stålspetsar, ca 1,5 mm från kanten. Jag använder en böjd syl, vässad och polerad. Jag sticker hålen med 3 mm mellanrum och ut strax ovanför råranden. Varje hål ska vara likadan i förhållande till avstånd och djup för att sömmen ska bli bra. Sömmen skapas till stor del genom hur man har skurit ut lädret och hur man sticker hålen. Om dessa moment är slarvigt gjorda går det inte att rädda sömmen. Jag fräser till ovankanten med början ca 5 mm ner på köttsidan. För att denna vinkel ska bli fin och jämn använder jag en sliprulle. Nederdelen av läderbiten slipar jag ner lätt med bandslipen. För att få till en snygg avslutning på knivslidan så slipar jag ner mer på de nedersta 10 mm och slipar bort råranden längst ner. När det är gjort blötlägger jag lädret. Då skär jag ut delarna för upphängaren med hjälp av mallar som jag har provat ut. Till dessa delar använder jag vegetabilgarvat läder, 2.0 mm tjockt till upphängaren och Jag syr nerifrån med början 8 mm upp från spetsen. Jag har provat att sy med det mesta, allt från vaxad lintråd till tandtråd men den bästa tråden är nog fireline, en fiskelina gjord av syntetfiber. Tråden kan kännas lite bångstyrig eftersom den är helt stum och stygnen måste låsas med minst dubbla knutar för att inte glida. Men det går inte att sy in trådarna i varandra och sömmen blir fin då tråden är så tunn och nästan försvinner. Jag använder en tråd med diametern 0.25 mm. Jag slutar att sy 8 mm från ovankanten och låser sömmen genom att sy tillbaka 2-3 hål. 19

3 När sömmen är klar tar jag ut hål för D-ringsflärpen. Sticker in trälister som anhåll. För att få till rektangulära hål använder jag stämjärn och gör hålen så små som möjligt för att minimera risken för glipor. Trär så in flärpen och tar hjälp av en peang för att underlätta att få den genom hålen. När mönstret har fastnat börjar jag färglägga. Jag färgar först innerdekoren som ska ha en ljus ton. Jag har spätt ut narvsvärtan med ca 2/3 t-röd. Stryker ut denna färgblandning några gånger och torkar av/polerar ytan mellan varje strykning med en bomullstrasa. Jag blandar i mer färg efterhand och styrker på färg tills lädret är mättat och har den ton som jag är ute efter. Fortsätter så med den mörkare färgen och polerar ofta med bomullstrasan. Sömmen rör jag inte med något verktyg förutom med tummen och använder inte falsbenet att polera med så länge som lädret är fuktigt. Knivslidan har fått ligga tätt försluten i en plastpåse över natten och jag har klart för mig vilken dekoration jag ska göra. Om jag skulle ha gjort en omfattande pauting på lädret skulle jag ha börjat bearbetningen ganska omgående. Nu när jag mest ska prägla in ett mönster så låter jag först slidan ligga och torka till i rumstemperatur ett par timmar så att mönstret fastnar lättare och inte behöver upprepas så många gånger. Ovankanten och baksidan runt D-ringsflärpen formar/pautar jag snygga och strävar efter att gömma all köttsida. Jag använder ett tandläkarverktyg med en smal stålspets för att dra linjerna. Ett skjutmått för att markera avstånden kommer också väl tillpass. Då är både slidan och upphängaren färgade till den färgton jag vill ha. Jag har också förstärkt dekorationen så att den sitter och är snygg. För att skapa en bruten/oregelbunden färgdekor så duttar jag på oljebaserad narvsvärta. Svamparna som jag duttar med är gjorda av plast eller gummi. Jag låter knivslidan torka långsamt i en öppen plastpåse under det första dygnet. När lädret har satt sig ordentligt och blivit hårt börjar jag polera med falsbenet. Polerar så upprepade gånger och låter knivslidan torka under minst 4 dygn innan jag plockar ut kniven. 20

4 Då är hela skapelsen i stort sett klar. Upphängaren är helt torr och krymper inte mer, nu låser jag den genom att knacka dit niten. Jag placerar en pappbit mellan anhållet och nitens framsida för att undvika märken. Drar så ut kniven och klär av den. Jag föredrar att färga knivslidans insida och för detta blandar jag ca 1/3 del läderhärdare som jag spär ut med t-röd och droppar i lite svart narvsvärta, bara några ml till 1 dl färdig lösning. Denna blandning färgar inte av sig på skaftet och ger en glatt komprimerad insida. Utsidan behandlar jag med super-shene som jag stryker på med en trasa som jag först har fuktat i vatten. Stryker på 2 gånger och polerar mellan strykningarna. Jag rullar ett lager plastfilm runt skaftet och stoppar tillbaka den i slidan och låter den torka i ett dygn till. Därefter återstår det bara att polera upp kniven med renaissance- vax och så var denna resa slut. Jag hoppas att ni som har följt med i skapandet av denna kniv har haft behållning av det på något vis. Vissa har nog lärt sig något och andra har väl förstått att deras metoder i knivmakandet passar sig bättre för just honom eller henne. Sätten att göra knivar är således många men passionen för den handgjorda kniven är nog rätt så lik bland alla oss knivtokar. 21

5 anslagstavlan Värva medlemmar! Din insats behövs för att göra Svensk Knivförening ännu bättre och en ännu bättre tidning. Fler medlemmar skapar bättre möjligheter! Du får dessutom 125:- för varje medlem du värvar! Du kan hämta hem inbetalningskort från vår hemsida Är det någon som har tips på arkivutrymme? Svensk Knivförening har en del dokumentation som skulle behöva samlas i ett lämpligt utrymme. Det rör sig om ca två hyllmeter A4 och kravet är att utrymmet är någorlunda brandsäkrat och gärna i storstadsmellanstorstadsområde, samt helst kan disponeras under flera år. Är det någon som har förslag på lämpligt utrymme till en blygsam kostnad så kontakta Lars Billström, Tel billstrom.lars.e@telia.com, NYA STADGAR Vid årsmötet 2007 i Gysinge samt vid medlemsmötet i juli samma år tillstyrktes styrelsens förslag till nya stadgar. Förslaget finns utlagt på hemsidan och går även att beställas från sekreteraren Kent Karlsson, tfn /Styrelsen 22

6 23