Generalklausul mot skatteflykt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generalklausul mot skatteflykt"

Transkript

1 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt JIBS Dissertation Series No. 040 JIBS Dissertation Series No. 040

2 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt Skatteflykt motverkas i många rättssystem genom åtgärder på olika nivåer. I Sverige är en av de metoder som används en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt, skatteflyktslagen. Såväl rättssäkerhet som skattesystemets effektivitet anses vara grundläggande värden att upprätthålla i det svenska skattesystemet. Skatteflyktsproblematiken innebär dock att dessa båda värden i vissa situationer inte samtidigt kan uppfyllas fullt ut, vilket innebär att ett rättsligt område skapas där det blir nödvändigt att göra kompromisser och avvägningar. Det är den här balansen som är den stora utmaningen gällande åtgärder mot skatteflykt och som blir mycket tydlig gällande skatteflyktslagen. Avhandlingen analyserar generalklausuler mot skatteflykt ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Denna analys genomförs i form av en komparativ studie av Sveriges, Kanadas och Tysklands generalklausuler mot skatteflykt. Användandet av en generalklausul jämförs också med användandet av en praxismetod, vilket är den andra repressiva metoden mot skatteflykt som är frekvent förekommande i olika rättssystem världen över. Det konstateras att det är många olika frågor vid sidan av den konkreta rekvisitkonstruktionen och tillämpningsområdet som påverkar vilken rättssäkerhet och effektivitet som en generalklausul mot skatteflykt uppnår. Hur domstolssystemet ser ut, vilken inställning som finns till lagtolkning och hur domstolarna och skattemyndigheten väljer att tillämpa klausulen är exempel på mer generella frågor som har stor betydelse. Men även t.ex. relationen till andra metoder mot skatteflykt, möjligheten att erhålla förhandsbesked och vilka administrativa specialregler som används påverkar. I avhandlingen framför författaren sin uppfattning om vilka områden som är av störst vikt att utveckla i svensk rätt för att stärka skatteflyktslagens rättssäkerhet och effektivitet i framtiden. ISSN ISBN

3 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt

4 Jönköping International Business School P.O. Box 1026 SE Jönköping Tel.: Generalklausul mot skatteflykt JIBS Dissertation Series No Ulrika Rosander and Jönköping International Business School ISSN ISBN Printed by ARK Tryckaren AB, 2007

5 Förord En vän till mig, vis av erfarenhet, sa tidigt under min doktorandtid att en avhandling aldrig blir klar. Det handlar istället, menade han, om att bestämma sig för när det är lämpligt att sätta punkt. Det finns alltid frågor kvar att utreda, alltid nya sidospår att kolla upp. Saker att fördjupa, saker att förbättra Jag trodde honom inte då. Istället hade jag fortfarande den naiva inställningen till forskning att jag trodde att det handlade om att lösa ett problem, besvara en fråga och hitta det rätta svaret. Att det inte handlade om att finna ett svar och uppnå enighet kring detta, var något som mitt ämnesval dock gjorde att jag tämligen omgående, och en aning bryskt, tvingades inse. Skatteflykt är ett ämne som man kan tycka många olika saker om och många har en uppfattning i frågan. Det visade sig också nästan omedelbart att det var ett ämne som engagerade. Vid ett seminarium efter några månaders doktorandtid lade jag fram en forskningsbeskrivning med titeln internationell skatteflykt och nog fick jag reaktioner! Kanske inte dem jag hade förväntat mig, men många och starka. Halva skaran åhörare tyckte att jag skulle stryka ordet internationell och den andra halvan tyckte att jag omedelbart borde avlägsna uttrycket skatteflykt. Det jag insåg då, var främst att jag hade gett mig in på ett område där vi aldrig skulle kunna bli överens ens om vad som var problemet, ännu mindre hur det skulle lösas. Vid den tidpunkten tyckte jag att det var ganska nedslående, men med tiden har jag kommit att uppskatta detta och tycka att det är en av de stora utmaningarna med just området skatteflykt. Det har blivit dags att sätta punkt. Och idag håller jag med om att det skulle gå att fortsätta att arbeta med ett avhandlingsprojekt i all evighet. Min avhandlingstid har dock redan sträckt sig över en lång tid. Två föräldraledigheter och flera år med andra tjänster och uppdrag parallellt med mitt avhandlingsarbete, har gjort att jag kan se tillbaka på många år av forskning när jag nu avslutar mitt projekt. Under avhandlingstiden är det många personer som har betytt mycket för mitt arbete och som jag nu vill passa på att tacka. Jag hade äran och glädjen att ha professor Sture Bergström som min huvudhandledare ända fram till hans alltför tidiga bortgång i november Precis som Stures många tidigare doktorander, kan jag vittna om att Sture var en fantastisk handledare. Med stor ämnesskicklighet, värme och fingertoppskänsla var han ett enormt stöd. Jag kommer alltid att vara tacksam för att jag fick tillfälle att arbeta tillsammans med Sture. Jag kommer också alltid tycka att det är tråkigt att vi inte fick slutföra detta arbete tillsammans. Vi är många som saknar dig, Sture! iii

6 Under hela avhandlingsarbetet har professor Björn Westberg varit min handledare. Hans stora kunskaper och förmåga till knivskarp analys har alltid varit en stor tillgång. Jag är honom också tacksam för att han alltid trott på mig och mitt projekt, även i stunder då jag själv tvivlat. Under de sista åren har docent Mats Tjernberg trätt in som handledare och det har betytt väldigt mycket för mig under en tid då avhandlingen skulle knytas ihop och den slutliga analysen byggas. Mats breda kunskap och förmåga att alltid ställa de rätta frågorna har förbättrat avhandlingen i väldigt många avseenden. Ett varmt tack vill jag också rikta till mina tidigare och nuvarande kollegor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH). Några förtjänar dock ett extra varmt tack. Jag har gjort den här resan, ända från grundutbildningen, tillsammans med juris doktor Jesper Barenfeld. De här dryga tio åren hade inte varit desamma utan honom! Universitetslektor Emilia Florin Samuelsson och doktorand Anna Gerson, är två fantastiska vänner som verkligen på många sätt har gjort min tillvaro under de här åren lättare och roligare. Ett särskilt tack vill jag också rikta till Anna för all hjälp med korrekturläsningen. Universitetslektor Torbjörn Ingvarsson vill jag tacka för tiden då han var här, för att han kom tillbaka och för hjälp med språkgranskning. Universitetslektor Jakob Heidbrink tar sig alltid tid att diskutera och delar gärna med sig av sina stora kunskaper. Det är tack vare honom som jag inte fortfarande sitter och grubblar över hur man kan mäta effektivitet! Biträdande Universitetslektor Göran Wahlgren som varit min chef under många år, har gång på gång visat att han är en oerhört prestigelös och trevlig människa som det är mycket lätt att samarbeta med. De åren då jag parallellt med min forskning har arbetat som programledare för det Affärsrättsliga programmet har varit mycket ansträngande, men tack vare vårt goda samarbete har det varit en jättekul tid. Många personer i Sverige och utomlands har på olika sätt bidragit till arbetet med den här avhandlingen och jag är dem alla ett stort tack skyldig. Professor Börje Leidhammar framförde som opponent vid slutseminariet många viktiga ifrågasättanden som hjälpte mig att genomföra välbehövliga förbättringar. Professor Mattias Dahlberg har haft vänligheten att läsa delar av mitt manus. Professor Hans-Wolfgang Arndt vid Universität Mannheim i Tyskland och professor David G. Duff vid University of Toronto i Kanada visade stor gästvänlighet och generositet genom att vara mina diskussionspartners under mina respektive forskningsvistelser. Ett varmt tack vill jag också rikta till professor Kari S. Tikka som tyvärr också han har lämnat oss alldeles för tidigt. Kari och jag hade genom åren många roliga diskussioner om skatteflykt och generalklausuler och jag hade så gärna velat få höra hans synpunkter på avhandlingen nu när den är färdig. Kari, som i början av min doktorandtid skrattade gott när jag presenterade mitt avhandlingsämne och sa på sin klingande finlandssvenska Jo då har jag bara två råd till dig: Avgränsa ämnet riktigt ordenligt och arbeta inte för hårt! Jag har försökt följa de råden, Kari! Om jag lyckats fullt ut är däremot tveksamt. iv

7 Personalen vid Jönköpings Högskolebibliotek har lagt ner stor möda på att underlätta mitt materialinsamlande. Canadian Tax Foundations bibliotekarier i Toronto, Kanada har på samma sätt varit mycket behjälpliga. Universitetsadjunkt Eva Karlsson och universitetslektor Björn Kjellander har hjälpt till med språkgranskning av avhandlingsmanuset. Jag är också mycket tacksam för den ekonomiska hjälp jag har erhållit. Min doktorandtjänst har finansierats av IHH och mina forskningsvistelser har möjliggjorts genom stipendier från Stiftelsen TOR/Skattenytt, Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet och Svenska Institutet. Sist, men absolut inte minst, vill jag rikta ett varmt tack till familj, släkt och vänner för att de alltid finns där. Ni är mitt allt! Jönköping, juni 2007 Ulrika Rosander v

8 Abstract In many legal systems, Tax Avoidance is counteracted by measures taken at different levels. In Sweden, one of the applied methods is the General Anti- Avoidance Rule (GAAR), prescribed by law in lag (1995:575) mot skatteflykt. The legal rights of the individuals as well as the effectiveness of the tax systems are fundamental values to be maintained within the Swedish tax system. The complex issues related to Tax Avoidance imply that these two values in certain situations cannot be upheld simultaneously. This results in the creation of a legal area where compromises and adjustments are necessary. It is the very balance between these values that holds the greatest challenge when it comes to measures against Tax Avoidance in general and the Swedish GAAR in particular. This thesis analyzes General Anti-Avoidance Rules from the perspective of efficiency and legal rights of individuals, comparing the General Anti- Avoidance Rules in Sweden, Canada and Germany. Besides the GAAR, the most frequently used repressive measure against Tax Avoidance in different world-wide legal systems is the legal practice method. In addition, the thesis looks into the use of GAAR compared to a legal practice. It is established that several different issues, besides the concrete design of necessary prerequisites and the area of applicability, have effects on the efficiency and legal rights of individuals when applying GAAR. The system of judiciary, the approach to interpretation and how the Courts and Tax Authorities decide on applying the GAAR are important examples of such fundamental issues. In addition to this, the interplay with other measures against Tax Avoidance, e.g. the possibility to receive advance rulings and the administrative rules that apply, is significant. Finally, the author argues which areas in the Swedish legal system are important to develop in order to strengthen the legal rights of the individuals as well as the effectiveness of the Swedish GAAR in the future. vi

9 Innehåll Förord Abstract Innehåll Förkortningar iii vi vii xiii 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Metod Allmän metodgrund för avhandlingen Den komparativa studien Inledning och syfte Valet att genomföra en komparativ studie Valet av länder i studien Studiens art och metodval för genomförandet Studiens upplägg Andra komparativa inslag i avhandlingen Definition av begreppet skatteflykt Inledning Teknisk definition av skatteflykt Allmän definition av skatteflykt Slutsats Definition av begreppen rättssäkerhet och effektivitet Inledning Rättssäkerhet Effektivitet Användandet av begreppen i analysen Terminologi Tidigare forskning på området 28 2 Åtgärder mot skatteflykt Inledning Preventiva åtgärder 32 vii

10 2.2.1 Inledning Lagstiftningens utformning Påverkan av de skattskyldigas inställning till att betala skatt SKV:s publicering av felaktiga skatteupplägg Special- och stopplagstiftning Retroaktiv lagstiftning Sammanfattning Repressiva åtgärder Inledning De två repressiva metoderna Lagstiftad generalklausul Praxismetod En jämförelse mellan generalklausuler och praxismetoder ur rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv Valet av repressiv metod i olika rättssystem Sammanfattning Innehåller svensk rätt en praxismetod? Inledning Ingripande mot transaktioner med hänvisning till verklig innebörd Har en särskild skatterättslig genomsynsmetod accepterats i svensk rätt? Sammanfattning Sammanfattning 67 3 Sverige Inledning Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Svensk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Inledning Den skatterättsliga legalitetsprincipens innehåll Legalitetsprincipens eventuella stöd i regeringsformen Strider skatteflyktslagen mot legalitetsprincipen 80 och regeringsformen? Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning 84 viii

11 Skatteflyktslagens relation till en skatterättslig genomsynsmetod Skatteflyktslagens relation till special- och stopplagstiftning Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Inledning Diskussionen om en skatteflyktsbestämmelse inleds Den första skatteflyktslagen Den första ändringen Justitiekanslerns granskning Förslag på nya ändringar Förlängning, upphävande och återinförande Den senaste ändringen Skatteflyktslagens angivna huvudsakliga syften och hänsyn Generalklausulens konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Skatteförmånsrekvisitet Medverkanderekvisitet Avsiktsrekvisitet Rekvisitet lagstiftningens syfte Rättsföljden Allmänna slutsatser om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Tyskland Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Tysk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Generalklausulens konstruktion och tillämpning 133 ix

12 4.6.1 Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Kringgående Rättsliga former Missbruk Finns ett krav på missbruksavsikt? Rättsföljden Allmänt om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Kanada Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Kandensisk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Inledning Vaghet The Canadian Charter of Rights and Freedoms Legalitetsprincipen Prövning av vaghet i praxis Slutsatser Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning Generalklausulens förhållande till de s.k. doktrinerna Generalklausulens förhållande till special- och stopplagstiftning Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Inledning Gregory-målet Duke of Westminister-målet Stubart-målet Efter Stubart-målet Sammanfattning 176 x

13 5.6 Generalklausulens konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Skatteförmån Syftet med transaktionen Transaktionskedjor Missbruk Rättsföljden Allmänt om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Analys av de studerade generalklausulerna ur rättssäkerhetsoch effektivitetsperspektiv Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulernas lydelse Generalklausulernas rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Generalklausulernas förhållande till legalitetsprincipen och författningen Generalklausulernas förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning Praxismetoder Special- och stopplagstiftning Generalklausulernas bakgrund och utveckling Generalklausulernas konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Inledning Tillämpningsområde Domstolssystemet Förhandsbesked Administrativa specialregler gällande generalklausulens tillämpning Bevisbörda Rekvisiten Inledning Skatteförmånskriteriet Egenvärdeskriteriet Illojalitetskriteriet Transaktionskedjor 238 xi

14 6.6.4 Rättsföljd Allmänt om tillämpningen Sammanfattade slutsatser om vilka faktorer som påverkar rättssäkerheten och effektiviteten hos generalklausuler mot skatteflykt Den komparativa studiens slutsatser kopplade till skatteflyktslagen Inledning Frågor av särskilt intresse för skatteflyktslagens framtida 243 utveckling 243 Bilaga 1 Den svenska generalklausulen 251 Lag (1995:575) mot skatteflykt 251 Bilaga 2 Den tyska generalklausulen 252 Abgabenordnung v Bilaga 3 Den kanadensiska generalklausulen 253 The Income Tax Act, R.S.C. 1985, c. 1 (5th Supp.), section Källförteckning 257 Offentligt tryck 257 Utländskt offentligt material 259 Rättsfall 260 Litteratur 264 xii

15 Förkortningar AO BB BFH BMF BStBl BTR CRA CTJ DB Dir. Ds B DStR DStZ FGO GAAR GG IFA IHH ITA JbFSt JK JT kurs. LoR NJA Not. Prop. RAO RSV RÅ SFS SOU SKV SN StAnpG StbJb StuW SvJT SvSkT TNI Abgabenordnung Betriebs-Berater Bundesfinanzhof Bundesministerium der Finanzen Bundessteuerblatt British Tax Review Canada Revenue Agency Canadian Tax Journal Der Betrieb Direktiv Departementsstencil från budgetdepartementet Deutsches Steuerrecht Deutsche Steuer-Zeitung Finanzgerichtsordnung General Anti Avoidance Rule Grundgesetz International Fiscal Association Internationella Handelshögskolan Income Tax Act Jahrbuch der Fachanwälte für Steuerrecht Justitiekanslern Juridisk Tidskrift kursivering Lov og Ret Nytt juridiskt arkiv Notisfall Proposition Reichsabgabenordnung Riksskatteverket Regeringsrättens årsbok Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar Skatteverket Skattenytt Steueranpassungsgesetz Steuerberater-Jahrbuch Steuer und Wirtschaft Svensk Juristtidning Svensk Skattetidning Tax Notes International xiii

16

17 1. Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Med skatteflykt avses vanligtvis transaktioner som genomförs på ett sådant sätt att de medför en av lagstiftaren 1 ej avsedd och för den skattskyldige fördelaktig skatteeffekt. Vardagligt talas det ibland om att utnyttja kryphål i lagstiftningen. Att definiera skatteflykt är dock inte oproblematiskt vilket det finns anledning att återkomma till nedan. 2 Skatteflykt motverkas i många rättssystem. 3 Det kan ske genom åtgärder på olika nivåer. 4 I Sverige är en av de metoder som används en lagstiftad generalklausul. 5 Den första svenska generalklausulen mot skatteflykt tillkom 1980 efter en lång och intensiv debatt som redan då sträckt sig över 50 år. 6 Lagen har alltsedan dess varit omdiskuterad. Kritiken ledde 1993 fram till att den avskaffades men den återinfördes igen Ändringarna och utredningarna gällande skatteflyktslagen har genom åren varit många och de beskrivs detaljerat nedan. 8 Den nuvarande generalklausulen återfinns i lag (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen. Nedan följer den mest centrala delen av lagen, 2, som utgör generalklausulen. Lagen i dess helhet finns i bilaga 1. 2 Vid taxering skall hänsyn ej tas till rättshandling, om 1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, 1 Vid användandet av termen lagstiftaren är det viktigt att fastslå att det givetvis inte går att identifiera någon enskild person som lagstiftare. Lagstiftare är enligt regeringsformen riksdagen, men i praktiken utarbetas lagarna av de tjänstemän som arbetar inom kommittéer eller departement och riksdagsmän som deltar i utskottsbehandlingen. Lagstiftaren blir därför en samlingsbeteckning för de personer som tillsammans utför lagstiftarfunktionen. 2 Se avsnitt Se t.ex. genomgången i International Fiscal Association, Form and Substance in Tax Law, där 26 länders metoder mot skatteflykt behandlas. 4 Se kapitel I skatteflyktssammanhang understryks det ofta att det handlar om en lagstiftad generalklausul vilket görs för att betona skillnaden mot den andra vanligt förekommande repressiva metoden mot skatteflykt, praxismetoden, som utvecklas i rättstillämpningen utan stöd i lag. Se avsnitt där begreppet praxismetod definieras och beskrivs. 6 Se avsnitt 3.4 där skatteflyktslagens bakgrund och utveckling beskrivs. 7 Se prop. 1992/93:127 och prop. 1994/95: Se avsnitt

18 Internationella Handelshögskolan i Jönköping 2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, 3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och 4. en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår att skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Skatteflykt upplevs ofta som en känslig fråga, som det finns många olika åsikter om. Anledningen till detta är att området skapar spänning mellan olika rättsstatliga krav och därigenom även mellan några av rättssystemets bärande principer och värden. Å ena sidan har de skattskyldiga rätt att kräva rättssäkerhet och förutsebarhet. Avtalsfriheten ger de skattskyldiga rätt att arrangera sina affärer så att minsta möjliga skatt uppstår så länge de följer lagstiftningen. 9 Å andra sidan har staten ett ansvar för upprätthållandet av skattesystemets effektivitet som bygger på att alla skattskyldiga bidrar till kollektivet i enlighet med uppställda regler. För detta talar skyddet av skattebasen, likabehandling och andra rättvisehänsyn samt fördelningspolitiska mål i beskattningen. 10 Dessutom anses skatteflykt hota skattemoralen och innebära att reala och personella resurser slösas på samhällsekonomiskt skadlig verksamhet. 11 Såväl rättssäkerhet som skattesystemets effektivitet anses vara grundläggande värden att upprätthålla i det svenska skattesystemet. 12 Skatteflyktsproblematiken innebär dock att dessa båda värden i vissa situationer inte samtidigt kan uppfyllas fullt ut, vilket gör att ett rättsligt område skapas där det blir nödvändigt att göra kompromisser och avvägningar mellan olika värden som kan relateras till rättssäkerhet respektive skattesystemets effektivitet. 13 Det är 9 Se t.ex. Hultqvist, Skatteundvikande förfaranden och skatteflykt, SvSkT, 2005, s Se t.ex. SOU 1975:77, s. 43. För en analys av rättsprincipernas sammanhållande och legitimerande funktion i rättssystemet se Gunnarsson, Skatterättvisa. Se även Gunnarsson, Skatteförmåga och skatteneutralitet juridiska normer eller skattepolitik?, SN, 1998, s. 551 och Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, s. 79 och Alla de ovan framförda exemplen på argument har förekommit i förarbetena till skatteflyktslagen i dess nuvarande respektive äldre versioner. Se t.ex. SOU 1975:77, s , prop. 1980/81:17, s. 11, SOU 1989:81, s och SOU 1996:44, s Rättvisa och likabehandling har rests som två olika argument för att angripa skatteflykt. Huruvida rättvisa och likabehandling är delvis samma sak eller två olika argument kan dock diskuteras. Samma typ av argument som finns i den svenska diskussionen om skatteflykt förekommer även i andra rättssystem. Se t.ex. Hogg/Magee/Li, Principles of Canadian Income Tax Law, s , Tikka, Kringgående av skattelag Finland, i Kringgående av skattelag, s och Zimmer, General Report, i Form and Substance in Tax Law, där han på s. 21 skriver att [t]o an increasing extent, the subject raises the question of how to balance the rule of law and the legality principle on the one hand and the equality of taxpayers and the efficiency of the tax collection on the other. 12 Detta utvecklas nedan i avsnitt Gällande balansen mellan rättssäkerhet och effektivitet se t.ex. SOU 1993:62, s och RSV:s Rapport 1999:3, Vår omvärld 2010, s Se även Helmers, Kringgående av skattelag. Studier i svensk och utländsk beskattningsrätt, s. 496 och Lodin, Inledning, i Kringgående av skattelag, s. 9. 2

19 1. Inledning den här balansen som är den stora utmaningen gällande åtgärder mot skatteflykt och som blir mycket tydlig gällande skatteflyktslagen. Spänningen mellan olika värden som skapas i skatteflyktsdiskussionen kan dock samtidigt även beskrivas som en motsättning mellan individen och kollektivet, 14 mellan stabilitet och flexibilitet eller mellan lagen och rättvisan. 15 Skatteflykt, och motverkande av skatteflykt, ger således upphov till nödvändiga, men komplicerade, avvägningar. Grönfors har gällande rättspolitiska avvägningar betonat att: [v]ägningen av olika rättspolitiska skäl och deras tyngd i förhållande till varandra är resultatet av en komplicerad intellektuell process, som det erbjuder stora svårigheter att förstå och korrekt beskriva. Ju mera man närmar sig den slutliga beslutspunkten, desto mera skärps dessa svårigheter. Slutresultatet förutsätter en helhetsavvägning som beaktar alla relevanta synpunkter. Resultatet måste uppfattas som rimligt. 16 Den balansakt mellan rättssäkerhet och skattesystemets effektivitet som en diskussion om skatteflykt innebär, är mycket utmärkande för området. Svaret på frågan om hur skatteflykt skall bemötas, och även definitionen av ämnet, är i stor utsträckning beroende av vilken prioritering som görs i skatteflyktssituationer mellan dessa båda värden. Det framgår av förarbetena till skatteflyktslagen att generalklausulen skall utformas så att rättssäkerhetssynpunkter sammanvägs med samhällsintresset av att ha ett effektivt verkande medel mot skatteflykt. 17 Kravet på att skatteflyktslagen skall sträva efter att nå en hög grad av såväl rättssäkerhet som effektivitet är mycket tydligt och återkommer ofta i förarbetena. 18 Även om det i förarbetena ofta talats om vikten av effektivitet och rättssäkerhet, är det inte närmare preciserat vad som avses med detta. I avsnitt 1.5 nedan kommer begreppen att närmare behandlas. Om effektivitet kan redan här några saker behöva klargöras. 14 Se t.ex. Nielsen, Nationalrapport (Danmark), i Kringgående av skattelag, s. 11 och Påhlsson, Inledning till skatterätten, s Peczenik beskriver i Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, sid att förhållandet mellan stabilitet och flexibilitet samt förutsebarhet och rättvisa, grundar sig på samma spänning. Han menar vidare på s. 45 att [j]uristens grundläggande uppgift i dagens samhälle är att finna en väl argumenterad och avvägd kompromiss mellan stabilitet och flexibilitet, d.v.s. en lösning som försöker tillfredsställa både den formella likheten inför lagen och den materiella rättvisan. Weber, M., behandlar också detta förhållande i Wirtschaft und Gesellschaft, s där han talar om det viktiga förhållandet mellan formell- och materiell rättssäkerhet. Se även Hagstedt, Retroaktiv skattelag, s och Hulgaard, Några tankar om rättssäkerhet, SvSkT, 1998, s Grönfors, Ändamål och funktion, JT, 1999/2000, s Uttalandet är en sammanfattning av Grönfors syn på de helhetsbedömningar som måste ske inom ramen för lagtolkning. 17 Se t.ex. Dir. 1995: Se SOU 1996:44, s. 10, där det sägs att [e]n effektivisering av lagstiftningen får enligt vår bestämda uppfattning inte ske på bekostnad av kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet. En avgörande utgångspunkt vid utformningen av en ny generalklausul är därför att en rimlig avvägning mellan effektivitetskravet och kravet på förutsebarhet uppnås. Se även t.ex. SOU 1975:77, s och SOU 1989:81, s

20 Internationella Handelshögskolan i Jönköping Det finns som ovan framhållits flera viktiga värden som kan relateras till ett upprätthållande av skattesystemets effektivitet. Viljan att skydda dessa värden kan utgöra argument för att försöka motverka skatteflykt. För att en metod mot skatteflykt skall bidra till upprätthållandet av skattesystemets effektivitet krävs dock att metoden är effektiv. På så sätt blir det i skatteflyktssammanhang aktuellt att diskutera effektivitet i två nivåer. Dels handlar det om att värna skattesystemets effektivitet genom att motverka skatteflykt, dels handlar det om att det för att detta skall vara möjligt krävs en effektiv metod mot skatteflykt. Den effektivitet som betonats vara så viktig i förarbetena till skatteflyktslagen är enligt min bedömning oftast skatteflyktslagens effektivitet. Det förekommer skrivningar och sammanhang som tydligt pekar ut att det handlar om att åstadkomma t.ex. en effektivare klausul 19. Men det förekommer även mer allmänna uttalanden om att det är viktigt att göra en rimlig avvägning mellan effektivitetskravet och kravet på förutsebarhet 20. I det senare fallet och i liknade formuleringar kan det vara skattesystemets effektivitet som åsyftas. När begreppet effektivitet fortsättningsvis används i den här framställningen åsyftas om ingenting annat sägs metodernas 21 effektivitet. Sammanfattningsvis kan sägas att det är tydligt att skatteflykt och ett motverkande av skatteflykt, skapar en spänning mellan rättssäkerhet och effektivitet och att det är de nödvändiga kompromisserna och avvägningarna mellan dessa båda värden som utgör den stora utmaningen när skatteflykt skall bemötas. Med denna utgångspunkt är det därför naturligt att rättssäkerhet och effektivitet är de värden som skatteflyktslagen relateras till i den här framställningen. 1.2 Syfte och avgränsningar När skatteflykt motverkas i ett rättssystem är strävandet efter att upprätthålla så god rättssäkerhet och effektivitet som möjligt centralt. 22 Denna framställning kommer därför att koncentreras till att studera hur metoder mot skatteflykt relaterar till dessa båda värden. Utgångspunkten är den i svensk rätt införda generalklausulen mot skatteflykt. Avhandlingens huvudsyften är: 1) att analysera generalklausulers konstruktion och tillämpning ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Denna analys genomförs i form av en komparativ studie av Sveriges, Kanadas och Tysklands generalklausuler mot skatteflykt 23 och 19 Se t.ex. SOU 1996:44, s Se t.ex. SOU 1996:44, s Med metoderna avses de i avhandlingen behandlade metoderna för att angripa skatteflykt. 22 Se avsnitt Den komparativa studien beskrivs metodmässigt i avsnitt

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal

Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal ANN-SOPHIE SALLANDER JÖNKÖPING INTERNATIONAL BUSINESS SCHOOL JÖNKÖPING UNIVERSITY Innehållsförteckning Förord 5 Abstract 7 Innehållsförteckning 9 Tabeller.

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen?

Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen? Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen? av anders hultqvist 1. inledning Inledningsvis vill jag påpeka att jag tidigare skrivit om problemet med skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen

Läs mer

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser

Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser mot skatteflykt - Problematiken mellan folkrättsliga skatteavtal och svensk intern rätt Masteruppsats inom

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen 560 SKATTENYTT 2015 ANDERS HULTQVIST Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen Länge har möjligheten till förhandsbesked varit medlet att snabbt få fram prejudikat i ovissa skattefrågor. När generalklausulen

Läs mer

Civilrättsliga begrepp i skatterätten -En rättsvetenskaplig studie med särskild betoning på gåvobegreppet

Civilrättsliga begrepp i skatterätten -En rättsvetenskaplig studie med särskild betoning på gåvobegreppet Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Juridiska Institutionen Civilrättsliga begrepp i skatterätten -En rättsvetenskaplig studie med särskild betoning på gåvobegreppet Tillämpade studier 30 hp Vt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Verksamhetsgren i inkomstskatten

Verksamhetsgren i inkomstskatten SKATTENYTT 2002 671 Eleonor Alhager Verksamhetsgren i inkomstskatten Denna artikel handlar om begreppet verksamhetsgren. Detta begrepp är av central betydelse för omstruktureringsformerna underprisöverlåtelse

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Blendow Lexnova Expertkommentar - Skatterätt, maj 2015 Missbruksbestämmelse i moder-/dotterbolagsdirektivet Fram till nu har EU:s Råd och Kommission begränsat sig till att föreslå medlemsstaterna att införa

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

RECENSIONER. 1. Inledning

RECENSIONER. 1. Inledning 972 RECENSIONER Robert Påhlsson, Likhet inför skattelag likhetsprincipen och konstruktionen av jämförbarhet i skatterätten, Iustus förlag, Uppsala 2007, 247 s. 1. Inledning Ända sedan inkomstskatten infördes

Läs mer

En Tätningskommission i stället för genomsyn och skatteflyktslag 1

En Tätningskommission i stället för genomsyn och skatteflyktslag 1 Skatterett 1 2008 [27] 86 93 En Tätningskommission i stället för genomsyn och skatteflyktslag 1 Av dr. juris Anders Hultqvist Forfatteren er kritisk til ulovfestet gjennomskjæring og til generelle lovregler

Läs mer

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden - Ett EU-rättsligt perspektiv Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Upplägg EU:s kompetens på energiområdet Relationen mellan förnybarhetsdirektivet

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

Om likhet inför skattelag

Om likhet inför skattelag SKATTENYTT 2004 667 Robert Påhlsson Om likhet inför skattelag I denna artikel diskuterar jag kortfattat likhetsprincipens skatterättsliga innebörd, bl.a. mot bakgrund av den nyligen genomförda skattemyndighetsfusionen.

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Årsregister 2004. Författarregister

Årsregister 2004. Författarregister 776 Årsregister 2004 ÅRSREGISTER 2004 Författarregister Namn & titel Häfte Sida Alhager, Eleonor: Going concern-kravet vid överlåtelse av verksamhet i momssammanhang 7 8 480 Anclow, Per: Fastighetstaxering

Läs mer

Representation = legala mutor?

Representation = legala mutor? I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Representation = legala mutor? - Gränsen mellan representation enligt 16 kap. 2 IL och mutor eller andra otillbörliga belöningar enligt 9 kap. 10

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) Mål nr 4383-14 meddelat i Stockholm den 24 november 2014 KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Eva Y Nielsen Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm

Läs mer

Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar

Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar Universitetsbiblioteket Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar Fotnoter Inom rättsvetenskapen används vanligtvis det s.k. Oxfordsystemet, dvs. det system med fotnoter längst ner

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

Underskottsavdrag vid ägarbyte

Underskottsavdrag vid ägarbyte Underskottsavdrag vid ägarbyte Författare: Sofie Andersson Högre kurs i företagsbeskattningsrätt (747A06) Vårterminen 2015 Handledare: Jan Kellgren Affärsjuridiska programmet, Linköpings universitet Institutionen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Innehållsregister 2000

Innehållsregister 2000 INNEHÅLL 2000 731 Innehållsregister 2000 Författarregister Alhager, Magnus och Bergmann, Elisabeth: Något om diskrimineringsförbuden i EG-rätten och dubbelbeskattningsavtalen... 4 171 Anclow, Per: Fastighetstaxering

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Verklig innebörd i nytt rättsfall

Verklig innebörd i nytt rättsfall Verklig innebörd i nytt rättsfall av anders hultqvist 1. regeringsrättens dom 2008-12-08 (mål nr 54-05) Fallet handlar om en försäljning av aktier genom ett belgiskt bolag med syfte att undgå svensk skatt

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Internationella Handelshögskolan Vid internationella HandelsHögskolan (Jibs) bedriver vi forskning och utbildning på kandidat-, magister-, master- och doktorandnivå inom våra huvudsakliga

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring - ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring - ur ett rättssäkerhetsperspektiv Alexandra Augustsson Rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring - ur ett rättssäkerhetsperspektiv The necessary prerequisites for a risk assessment to ensure payment of taxes. Skatterätt och ekonomi

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet

Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet Maria Luvö Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet Voluntary correction in taxation A discussion about valid law and legal security Skatterätt och ekonomi Examensarbete

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) HFD 2015 ref 34 En apnéskena utgör inte en sådan dentalteknisk produkt som är undantagen från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Förhandsbesked angående mervärdesskatt. Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

HFD:s beslut om att efterbeskatta kunder i de s.k. tryckerimomsmålen ändring av praxis?

HFD:s beslut om att efterbeskatta kunder i de s.k. tryckerimomsmålen ändring av praxis? 245 ulf hedström HFD:s beslut om att efterbeskatta kunder i de s.k. tryckerimomsmålen ändring av praxis? HFD meddelade under februari 2014 domar i två mål om efterbeskattning genom s.k. följdändring gentemot

Läs mer

Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar

Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Af NICK DIMITRIEVSKI 1 Artikeln återspeglar det inlägg som författaren gjorde vid det s.k. Århus- Lund skattenätverksseminariet på Juridiska institutionen,

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer