Generalklausul mot skatteflykt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generalklausul mot skatteflykt"

Transkript

1 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt JIBS Dissertation Series No. 040 JIBS Dissertation Series No. 040

2 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt Skatteflykt motverkas i många rättssystem genom åtgärder på olika nivåer. I Sverige är en av de metoder som används en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt, skatteflyktslagen. Såväl rättssäkerhet som skattesystemets effektivitet anses vara grundläggande värden att upprätthålla i det svenska skattesystemet. Skatteflyktsproblematiken innebär dock att dessa båda värden i vissa situationer inte samtidigt kan uppfyllas fullt ut, vilket innebär att ett rättsligt område skapas där det blir nödvändigt att göra kompromisser och avvägningar. Det är den här balansen som är den stora utmaningen gällande åtgärder mot skatteflykt och som blir mycket tydlig gällande skatteflyktslagen. Avhandlingen analyserar generalklausuler mot skatteflykt ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Denna analys genomförs i form av en komparativ studie av Sveriges, Kanadas och Tysklands generalklausuler mot skatteflykt. Användandet av en generalklausul jämförs också med användandet av en praxismetod, vilket är den andra repressiva metoden mot skatteflykt som är frekvent förekommande i olika rättssystem världen över. Det konstateras att det är många olika frågor vid sidan av den konkreta rekvisitkonstruktionen och tillämpningsområdet som påverkar vilken rättssäkerhet och effektivitet som en generalklausul mot skatteflykt uppnår. Hur domstolssystemet ser ut, vilken inställning som finns till lagtolkning och hur domstolarna och skattemyndigheten väljer att tillämpa klausulen är exempel på mer generella frågor som har stor betydelse. Men även t.ex. relationen till andra metoder mot skatteflykt, möjligheten att erhålla förhandsbesked och vilka administrativa specialregler som används påverkar. I avhandlingen framför författaren sin uppfattning om vilka områden som är av störst vikt att utveckla i svensk rätt för att stärka skatteflyktslagens rättssäkerhet och effektivitet i framtiden. ISSN ISBN

3 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt

4 Jönköping International Business School P.O. Box 1026 SE Jönköping Tel.: Generalklausul mot skatteflykt JIBS Dissertation Series No Ulrika Rosander and Jönköping International Business School ISSN ISBN Printed by ARK Tryckaren AB, 2007

5 Förord En vän till mig, vis av erfarenhet, sa tidigt under min doktorandtid att en avhandling aldrig blir klar. Det handlar istället, menade han, om att bestämma sig för när det är lämpligt att sätta punkt. Det finns alltid frågor kvar att utreda, alltid nya sidospår att kolla upp. Saker att fördjupa, saker att förbättra Jag trodde honom inte då. Istället hade jag fortfarande den naiva inställningen till forskning att jag trodde att det handlade om att lösa ett problem, besvara en fråga och hitta det rätta svaret. Att det inte handlade om att finna ett svar och uppnå enighet kring detta, var något som mitt ämnesval dock gjorde att jag tämligen omgående, och en aning bryskt, tvingades inse. Skatteflykt är ett ämne som man kan tycka många olika saker om och många har en uppfattning i frågan. Det visade sig också nästan omedelbart att det var ett ämne som engagerade. Vid ett seminarium efter några månaders doktorandtid lade jag fram en forskningsbeskrivning med titeln internationell skatteflykt och nog fick jag reaktioner! Kanske inte dem jag hade förväntat mig, men många och starka. Halva skaran åhörare tyckte att jag skulle stryka ordet internationell och den andra halvan tyckte att jag omedelbart borde avlägsna uttrycket skatteflykt. Det jag insåg då, var främst att jag hade gett mig in på ett område där vi aldrig skulle kunna bli överens ens om vad som var problemet, ännu mindre hur det skulle lösas. Vid den tidpunkten tyckte jag att det var ganska nedslående, men med tiden har jag kommit att uppskatta detta och tycka att det är en av de stora utmaningarna med just området skatteflykt. Det har blivit dags att sätta punkt. Och idag håller jag med om att det skulle gå att fortsätta att arbeta med ett avhandlingsprojekt i all evighet. Min avhandlingstid har dock redan sträckt sig över en lång tid. Två föräldraledigheter och flera år med andra tjänster och uppdrag parallellt med mitt avhandlingsarbete, har gjort att jag kan se tillbaka på många år av forskning när jag nu avslutar mitt projekt. Under avhandlingstiden är det många personer som har betytt mycket för mitt arbete och som jag nu vill passa på att tacka. Jag hade äran och glädjen att ha professor Sture Bergström som min huvudhandledare ända fram till hans alltför tidiga bortgång i november Precis som Stures många tidigare doktorander, kan jag vittna om att Sture var en fantastisk handledare. Med stor ämnesskicklighet, värme och fingertoppskänsla var han ett enormt stöd. Jag kommer alltid att vara tacksam för att jag fick tillfälle att arbeta tillsammans med Sture. Jag kommer också alltid tycka att det är tråkigt att vi inte fick slutföra detta arbete tillsammans. Vi är många som saknar dig, Sture! iii

6 Under hela avhandlingsarbetet har professor Björn Westberg varit min handledare. Hans stora kunskaper och förmåga till knivskarp analys har alltid varit en stor tillgång. Jag är honom också tacksam för att han alltid trott på mig och mitt projekt, även i stunder då jag själv tvivlat. Under de sista åren har docent Mats Tjernberg trätt in som handledare och det har betytt väldigt mycket för mig under en tid då avhandlingen skulle knytas ihop och den slutliga analysen byggas. Mats breda kunskap och förmåga att alltid ställa de rätta frågorna har förbättrat avhandlingen i väldigt många avseenden. Ett varmt tack vill jag också rikta till mina tidigare och nuvarande kollegor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH). Några förtjänar dock ett extra varmt tack. Jag har gjort den här resan, ända från grundutbildningen, tillsammans med juris doktor Jesper Barenfeld. De här dryga tio åren hade inte varit desamma utan honom! Universitetslektor Emilia Florin Samuelsson och doktorand Anna Gerson, är två fantastiska vänner som verkligen på många sätt har gjort min tillvaro under de här åren lättare och roligare. Ett särskilt tack vill jag också rikta till Anna för all hjälp med korrekturläsningen. Universitetslektor Torbjörn Ingvarsson vill jag tacka för tiden då han var här, för att han kom tillbaka och för hjälp med språkgranskning. Universitetslektor Jakob Heidbrink tar sig alltid tid att diskutera och delar gärna med sig av sina stora kunskaper. Det är tack vare honom som jag inte fortfarande sitter och grubblar över hur man kan mäta effektivitet! Biträdande Universitetslektor Göran Wahlgren som varit min chef under många år, har gång på gång visat att han är en oerhört prestigelös och trevlig människa som det är mycket lätt att samarbeta med. De åren då jag parallellt med min forskning har arbetat som programledare för det Affärsrättsliga programmet har varit mycket ansträngande, men tack vare vårt goda samarbete har det varit en jättekul tid. Många personer i Sverige och utomlands har på olika sätt bidragit till arbetet med den här avhandlingen och jag är dem alla ett stort tack skyldig. Professor Börje Leidhammar framförde som opponent vid slutseminariet många viktiga ifrågasättanden som hjälpte mig att genomföra välbehövliga förbättringar. Professor Mattias Dahlberg har haft vänligheten att läsa delar av mitt manus. Professor Hans-Wolfgang Arndt vid Universität Mannheim i Tyskland och professor David G. Duff vid University of Toronto i Kanada visade stor gästvänlighet och generositet genom att vara mina diskussionspartners under mina respektive forskningsvistelser. Ett varmt tack vill jag också rikta till professor Kari S. Tikka som tyvärr också han har lämnat oss alldeles för tidigt. Kari och jag hade genom åren många roliga diskussioner om skatteflykt och generalklausuler och jag hade så gärna velat få höra hans synpunkter på avhandlingen nu när den är färdig. Kari, som i början av min doktorandtid skrattade gott när jag presenterade mitt avhandlingsämne och sa på sin klingande finlandssvenska Jo då har jag bara två råd till dig: Avgränsa ämnet riktigt ordenligt och arbeta inte för hårt! Jag har försökt följa de råden, Kari! Om jag lyckats fullt ut är däremot tveksamt. iv

7 Personalen vid Jönköpings Högskolebibliotek har lagt ner stor möda på att underlätta mitt materialinsamlande. Canadian Tax Foundations bibliotekarier i Toronto, Kanada har på samma sätt varit mycket behjälpliga. Universitetsadjunkt Eva Karlsson och universitetslektor Björn Kjellander har hjälpt till med språkgranskning av avhandlingsmanuset. Jag är också mycket tacksam för den ekonomiska hjälp jag har erhållit. Min doktorandtjänst har finansierats av IHH och mina forskningsvistelser har möjliggjorts genom stipendier från Stiftelsen TOR/Skattenytt, Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet och Svenska Institutet. Sist, men absolut inte minst, vill jag rikta ett varmt tack till familj, släkt och vänner för att de alltid finns där. Ni är mitt allt! Jönköping, juni 2007 Ulrika Rosander v

8 Abstract In many legal systems, Tax Avoidance is counteracted by measures taken at different levels. In Sweden, one of the applied methods is the General Anti- Avoidance Rule (GAAR), prescribed by law in lag (1995:575) mot skatteflykt. The legal rights of the individuals as well as the effectiveness of the tax systems are fundamental values to be maintained within the Swedish tax system. The complex issues related to Tax Avoidance imply that these two values in certain situations cannot be upheld simultaneously. This results in the creation of a legal area where compromises and adjustments are necessary. It is the very balance between these values that holds the greatest challenge when it comes to measures against Tax Avoidance in general and the Swedish GAAR in particular. This thesis analyzes General Anti-Avoidance Rules from the perspective of efficiency and legal rights of individuals, comparing the General Anti- Avoidance Rules in Sweden, Canada and Germany. Besides the GAAR, the most frequently used repressive measure against Tax Avoidance in different world-wide legal systems is the legal practice method. In addition, the thesis looks into the use of GAAR compared to a legal practice. It is established that several different issues, besides the concrete design of necessary prerequisites and the area of applicability, have effects on the efficiency and legal rights of individuals when applying GAAR. The system of judiciary, the approach to interpretation and how the Courts and Tax Authorities decide on applying the GAAR are important examples of such fundamental issues. In addition to this, the interplay with other measures against Tax Avoidance, e.g. the possibility to receive advance rulings and the administrative rules that apply, is significant. Finally, the author argues which areas in the Swedish legal system are important to develop in order to strengthen the legal rights of the individuals as well as the effectiveness of the Swedish GAAR in the future. vi

9 Innehåll Förord Abstract Innehåll Förkortningar iii vi vii xiii 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Metod Allmän metodgrund för avhandlingen Den komparativa studien Inledning och syfte Valet att genomföra en komparativ studie Valet av länder i studien Studiens art och metodval för genomförandet Studiens upplägg Andra komparativa inslag i avhandlingen Definition av begreppet skatteflykt Inledning Teknisk definition av skatteflykt Allmän definition av skatteflykt Slutsats Definition av begreppen rättssäkerhet och effektivitet Inledning Rättssäkerhet Effektivitet Användandet av begreppen i analysen Terminologi Tidigare forskning på området 28 2 Åtgärder mot skatteflykt Inledning Preventiva åtgärder 32 vii

10 2.2.1 Inledning Lagstiftningens utformning Påverkan av de skattskyldigas inställning till att betala skatt SKV:s publicering av felaktiga skatteupplägg Special- och stopplagstiftning Retroaktiv lagstiftning Sammanfattning Repressiva åtgärder Inledning De två repressiva metoderna Lagstiftad generalklausul Praxismetod En jämförelse mellan generalklausuler och praxismetoder ur rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv Valet av repressiv metod i olika rättssystem Sammanfattning Innehåller svensk rätt en praxismetod? Inledning Ingripande mot transaktioner med hänvisning till verklig innebörd Har en särskild skatterättslig genomsynsmetod accepterats i svensk rätt? Sammanfattning Sammanfattning 67 3 Sverige Inledning Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Svensk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Inledning Den skatterättsliga legalitetsprincipens innehåll Legalitetsprincipens eventuella stöd i regeringsformen Strider skatteflyktslagen mot legalitetsprincipen 80 och regeringsformen? Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning 84 viii

11 Skatteflyktslagens relation till en skatterättslig genomsynsmetod Skatteflyktslagens relation till special- och stopplagstiftning Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Inledning Diskussionen om en skatteflyktsbestämmelse inleds Den första skatteflyktslagen Den första ändringen Justitiekanslerns granskning Förslag på nya ändringar Förlängning, upphävande och återinförande Den senaste ändringen Skatteflyktslagens angivna huvudsakliga syften och hänsyn Generalklausulens konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Skatteförmånsrekvisitet Medverkanderekvisitet Avsiktsrekvisitet Rekvisitet lagstiftningens syfte Rättsföljden Allmänna slutsatser om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Tyskland Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Tysk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Generalklausulens konstruktion och tillämpning 133 ix

12 4.6.1 Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Kringgående Rättsliga former Missbruk Finns ett krav på missbruksavsikt? Rättsföljden Allmänt om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Kanada Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Kandensisk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Inledning Vaghet The Canadian Charter of Rights and Freedoms Legalitetsprincipen Prövning av vaghet i praxis Slutsatser Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning Generalklausulens förhållande till de s.k. doktrinerna Generalklausulens förhållande till special- och stopplagstiftning Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Inledning Gregory-målet Duke of Westminister-målet Stubart-målet Efter Stubart-målet Sammanfattning 176 x

13 5.6 Generalklausulens konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Skatteförmån Syftet med transaktionen Transaktionskedjor Missbruk Rättsföljden Allmänt om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Analys av de studerade generalklausulerna ur rättssäkerhetsoch effektivitetsperspektiv Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulernas lydelse Generalklausulernas rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Generalklausulernas förhållande till legalitetsprincipen och författningen Generalklausulernas förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning Praxismetoder Special- och stopplagstiftning Generalklausulernas bakgrund och utveckling Generalklausulernas konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Inledning Tillämpningsområde Domstolssystemet Förhandsbesked Administrativa specialregler gällande generalklausulens tillämpning Bevisbörda Rekvisiten Inledning Skatteförmånskriteriet Egenvärdeskriteriet Illojalitetskriteriet Transaktionskedjor 238 xi

14 6.6.4 Rättsföljd Allmänt om tillämpningen Sammanfattade slutsatser om vilka faktorer som påverkar rättssäkerheten och effektiviteten hos generalklausuler mot skatteflykt Den komparativa studiens slutsatser kopplade till skatteflyktslagen Inledning Frågor av särskilt intresse för skatteflyktslagens framtida 243 utveckling 243 Bilaga 1 Den svenska generalklausulen 251 Lag (1995:575) mot skatteflykt 251 Bilaga 2 Den tyska generalklausulen 252 Abgabenordnung v Bilaga 3 Den kanadensiska generalklausulen 253 The Income Tax Act, R.S.C. 1985, c. 1 (5th Supp.), section Källförteckning 257 Offentligt tryck 257 Utländskt offentligt material 259 Rättsfall 260 Litteratur 264 xii

15 Förkortningar AO BB BFH BMF BStBl BTR CRA CTJ DB Dir. Ds B DStR DStZ FGO GAAR GG IFA IHH ITA JbFSt JK JT kurs. LoR NJA Not. Prop. RAO RSV RÅ SFS SOU SKV SN StAnpG StbJb StuW SvJT SvSkT TNI Abgabenordnung Betriebs-Berater Bundesfinanzhof Bundesministerium der Finanzen Bundessteuerblatt British Tax Review Canada Revenue Agency Canadian Tax Journal Der Betrieb Direktiv Departementsstencil från budgetdepartementet Deutsches Steuerrecht Deutsche Steuer-Zeitung Finanzgerichtsordnung General Anti Avoidance Rule Grundgesetz International Fiscal Association Internationella Handelshögskolan Income Tax Act Jahrbuch der Fachanwälte für Steuerrecht Justitiekanslern Juridisk Tidskrift kursivering Lov og Ret Nytt juridiskt arkiv Notisfall Proposition Reichsabgabenordnung Riksskatteverket Regeringsrättens årsbok Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar Skatteverket Skattenytt Steueranpassungsgesetz Steuerberater-Jahrbuch Steuer und Wirtschaft Svensk Juristtidning Svensk Skattetidning Tax Notes International xiii

16

17 1. Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Med skatteflykt avses vanligtvis transaktioner som genomförs på ett sådant sätt att de medför en av lagstiftaren 1 ej avsedd och för den skattskyldige fördelaktig skatteeffekt. Vardagligt talas det ibland om att utnyttja kryphål i lagstiftningen. Att definiera skatteflykt är dock inte oproblematiskt vilket det finns anledning att återkomma till nedan. 2 Skatteflykt motverkas i många rättssystem. 3 Det kan ske genom åtgärder på olika nivåer. 4 I Sverige är en av de metoder som används en lagstiftad generalklausul. 5 Den första svenska generalklausulen mot skatteflykt tillkom 1980 efter en lång och intensiv debatt som redan då sträckt sig över 50 år. 6 Lagen har alltsedan dess varit omdiskuterad. Kritiken ledde 1993 fram till att den avskaffades men den återinfördes igen Ändringarna och utredningarna gällande skatteflyktslagen har genom åren varit många och de beskrivs detaljerat nedan. 8 Den nuvarande generalklausulen återfinns i lag (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen. Nedan följer den mest centrala delen av lagen, 2, som utgör generalklausulen. Lagen i dess helhet finns i bilaga 1. 2 Vid taxering skall hänsyn ej tas till rättshandling, om 1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, 1 Vid användandet av termen lagstiftaren är det viktigt att fastslå att det givetvis inte går att identifiera någon enskild person som lagstiftare. Lagstiftare är enligt regeringsformen riksdagen, men i praktiken utarbetas lagarna av de tjänstemän som arbetar inom kommittéer eller departement och riksdagsmän som deltar i utskottsbehandlingen. Lagstiftaren blir därför en samlingsbeteckning för de personer som tillsammans utför lagstiftarfunktionen. 2 Se avsnitt Se t.ex. genomgången i International Fiscal Association, Form and Substance in Tax Law, där 26 länders metoder mot skatteflykt behandlas. 4 Se kapitel I skatteflyktssammanhang understryks det ofta att det handlar om en lagstiftad generalklausul vilket görs för att betona skillnaden mot den andra vanligt förekommande repressiva metoden mot skatteflykt, praxismetoden, som utvecklas i rättstillämpningen utan stöd i lag. Se avsnitt där begreppet praxismetod definieras och beskrivs. 6 Se avsnitt 3.4 där skatteflyktslagens bakgrund och utveckling beskrivs. 7 Se prop. 1992/93:127 och prop. 1994/95: Se avsnitt

18 Internationella Handelshögskolan i Jönköping 2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, 3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och 4. en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår att skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Skatteflykt upplevs ofta som en känslig fråga, som det finns många olika åsikter om. Anledningen till detta är att området skapar spänning mellan olika rättsstatliga krav och därigenom även mellan några av rättssystemets bärande principer och värden. Å ena sidan har de skattskyldiga rätt att kräva rättssäkerhet och förutsebarhet. Avtalsfriheten ger de skattskyldiga rätt att arrangera sina affärer så att minsta möjliga skatt uppstår så länge de följer lagstiftningen. 9 Å andra sidan har staten ett ansvar för upprätthållandet av skattesystemets effektivitet som bygger på att alla skattskyldiga bidrar till kollektivet i enlighet med uppställda regler. För detta talar skyddet av skattebasen, likabehandling och andra rättvisehänsyn samt fördelningspolitiska mål i beskattningen. 10 Dessutom anses skatteflykt hota skattemoralen och innebära att reala och personella resurser slösas på samhällsekonomiskt skadlig verksamhet. 11 Såväl rättssäkerhet som skattesystemets effektivitet anses vara grundläggande värden att upprätthålla i det svenska skattesystemet. 12 Skatteflyktsproblematiken innebär dock att dessa båda värden i vissa situationer inte samtidigt kan uppfyllas fullt ut, vilket gör att ett rättsligt område skapas där det blir nödvändigt att göra kompromisser och avvägningar mellan olika värden som kan relateras till rättssäkerhet respektive skattesystemets effektivitet. 13 Det är 9 Se t.ex. Hultqvist, Skatteundvikande förfaranden och skatteflykt, SvSkT, 2005, s Se t.ex. SOU 1975:77, s. 43. För en analys av rättsprincipernas sammanhållande och legitimerande funktion i rättssystemet se Gunnarsson, Skatterättvisa. Se även Gunnarsson, Skatteförmåga och skatteneutralitet juridiska normer eller skattepolitik?, SN, 1998, s. 551 och Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, s. 79 och Alla de ovan framförda exemplen på argument har förekommit i förarbetena till skatteflyktslagen i dess nuvarande respektive äldre versioner. Se t.ex. SOU 1975:77, s , prop. 1980/81:17, s. 11, SOU 1989:81, s och SOU 1996:44, s Rättvisa och likabehandling har rests som två olika argument för att angripa skatteflykt. Huruvida rättvisa och likabehandling är delvis samma sak eller två olika argument kan dock diskuteras. Samma typ av argument som finns i den svenska diskussionen om skatteflykt förekommer även i andra rättssystem. Se t.ex. Hogg/Magee/Li, Principles of Canadian Income Tax Law, s , Tikka, Kringgående av skattelag Finland, i Kringgående av skattelag, s och Zimmer, General Report, i Form and Substance in Tax Law, där han på s. 21 skriver att [t]o an increasing extent, the subject raises the question of how to balance the rule of law and the legality principle on the one hand and the equality of taxpayers and the efficiency of the tax collection on the other. 12 Detta utvecklas nedan i avsnitt Gällande balansen mellan rättssäkerhet och effektivitet se t.ex. SOU 1993:62, s och RSV:s Rapport 1999:3, Vår omvärld 2010, s Se även Helmers, Kringgående av skattelag. Studier i svensk och utländsk beskattningsrätt, s. 496 och Lodin, Inledning, i Kringgående av skattelag, s. 9. 2

19 1. Inledning den här balansen som är den stora utmaningen gällande åtgärder mot skatteflykt och som blir mycket tydlig gällande skatteflyktslagen. Spänningen mellan olika värden som skapas i skatteflyktsdiskussionen kan dock samtidigt även beskrivas som en motsättning mellan individen och kollektivet, 14 mellan stabilitet och flexibilitet eller mellan lagen och rättvisan. 15 Skatteflykt, och motverkande av skatteflykt, ger således upphov till nödvändiga, men komplicerade, avvägningar. Grönfors har gällande rättspolitiska avvägningar betonat att: [v]ägningen av olika rättspolitiska skäl och deras tyngd i förhållande till varandra är resultatet av en komplicerad intellektuell process, som det erbjuder stora svårigheter att förstå och korrekt beskriva. Ju mera man närmar sig den slutliga beslutspunkten, desto mera skärps dessa svårigheter. Slutresultatet förutsätter en helhetsavvägning som beaktar alla relevanta synpunkter. Resultatet måste uppfattas som rimligt. 16 Den balansakt mellan rättssäkerhet och skattesystemets effektivitet som en diskussion om skatteflykt innebär, är mycket utmärkande för området. Svaret på frågan om hur skatteflykt skall bemötas, och även definitionen av ämnet, är i stor utsträckning beroende av vilken prioritering som görs i skatteflyktssituationer mellan dessa båda värden. Det framgår av förarbetena till skatteflyktslagen att generalklausulen skall utformas så att rättssäkerhetssynpunkter sammanvägs med samhällsintresset av att ha ett effektivt verkande medel mot skatteflykt. 17 Kravet på att skatteflyktslagen skall sträva efter att nå en hög grad av såväl rättssäkerhet som effektivitet är mycket tydligt och återkommer ofta i förarbetena. 18 Även om det i förarbetena ofta talats om vikten av effektivitet och rättssäkerhet, är det inte närmare preciserat vad som avses med detta. I avsnitt 1.5 nedan kommer begreppen att närmare behandlas. Om effektivitet kan redan här några saker behöva klargöras. 14 Se t.ex. Nielsen, Nationalrapport (Danmark), i Kringgående av skattelag, s. 11 och Påhlsson, Inledning till skatterätten, s Peczenik beskriver i Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, sid att förhållandet mellan stabilitet och flexibilitet samt förutsebarhet och rättvisa, grundar sig på samma spänning. Han menar vidare på s. 45 att [j]uristens grundläggande uppgift i dagens samhälle är att finna en väl argumenterad och avvägd kompromiss mellan stabilitet och flexibilitet, d.v.s. en lösning som försöker tillfredsställa både den formella likheten inför lagen och den materiella rättvisan. Weber, M., behandlar också detta förhållande i Wirtschaft und Gesellschaft, s där han talar om det viktiga förhållandet mellan formell- och materiell rättssäkerhet. Se även Hagstedt, Retroaktiv skattelag, s och Hulgaard, Några tankar om rättssäkerhet, SvSkT, 1998, s Grönfors, Ändamål och funktion, JT, 1999/2000, s Uttalandet är en sammanfattning av Grönfors syn på de helhetsbedömningar som måste ske inom ramen för lagtolkning. 17 Se t.ex. Dir. 1995: Se SOU 1996:44, s. 10, där det sägs att [e]n effektivisering av lagstiftningen får enligt vår bestämda uppfattning inte ske på bekostnad av kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet. En avgörande utgångspunkt vid utformningen av en ny generalklausul är därför att en rimlig avvägning mellan effektivitetskravet och kravet på förutsebarhet uppnås. Se även t.ex. SOU 1975:77, s och SOU 1989:81, s

20 Internationella Handelshögskolan i Jönköping Det finns som ovan framhållits flera viktiga värden som kan relateras till ett upprätthållande av skattesystemets effektivitet. Viljan att skydda dessa värden kan utgöra argument för att försöka motverka skatteflykt. För att en metod mot skatteflykt skall bidra till upprätthållandet av skattesystemets effektivitet krävs dock att metoden är effektiv. På så sätt blir det i skatteflyktssammanhang aktuellt att diskutera effektivitet i två nivåer. Dels handlar det om att värna skattesystemets effektivitet genom att motverka skatteflykt, dels handlar det om att det för att detta skall vara möjligt krävs en effektiv metod mot skatteflykt. Den effektivitet som betonats vara så viktig i förarbetena till skatteflyktslagen är enligt min bedömning oftast skatteflyktslagens effektivitet. Det förekommer skrivningar och sammanhang som tydligt pekar ut att det handlar om att åstadkomma t.ex. en effektivare klausul 19. Men det förekommer även mer allmänna uttalanden om att det är viktigt att göra en rimlig avvägning mellan effektivitetskravet och kravet på förutsebarhet 20. I det senare fallet och i liknade formuleringar kan det vara skattesystemets effektivitet som åsyftas. När begreppet effektivitet fortsättningsvis används i den här framställningen åsyftas om ingenting annat sägs metodernas 21 effektivitet. Sammanfattningsvis kan sägas att det är tydligt att skatteflykt och ett motverkande av skatteflykt, skapar en spänning mellan rättssäkerhet och effektivitet och att det är de nödvändiga kompromisserna och avvägningarna mellan dessa båda värden som utgör den stora utmaningen när skatteflykt skall bemötas. Med denna utgångspunkt är det därför naturligt att rättssäkerhet och effektivitet är de värden som skatteflyktslagen relateras till i den här framställningen. 1.2 Syfte och avgränsningar När skatteflykt motverkas i ett rättssystem är strävandet efter att upprätthålla så god rättssäkerhet och effektivitet som möjligt centralt. 22 Denna framställning kommer därför att koncentreras till att studera hur metoder mot skatteflykt relaterar till dessa båda värden. Utgångspunkten är den i svensk rätt införda generalklausulen mot skatteflykt. Avhandlingens huvudsyften är: 1) att analysera generalklausulers konstruktion och tillämpning ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Denna analys genomförs i form av en komparativ studie av Sveriges, Kanadas och Tysklands generalklausuler mot skatteflykt 23 och 19 Se t.ex. SOU 1996:44, s Se t.ex. SOU 1996:44, s Med metoderna avses de i avhandlingen behandlade metoderna för att angripa skatteflykt. 22 Se avsnitt Den komparativa studien beskrivs metodmässigt i avsnitt

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

Metoder för att angripa skatteflykt

Metoder för att angripa skatteflykt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emma Kratz Metoder för att angripa skatteflykt Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare Mats Tjernberg Skatterätt Höstterminen 2010 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

I strid med lagstiftningens syfte

I strid med lagstiftningens syfte I strid med lagstiftningens syfte En analys av det fjärde rekvisitet i skatteflyktslagens 2 utifrån legalitetsprincipen Kandidatuppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Carolin Bartley

Läs mer

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal

Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal ANN-SOPHIE SALLANDER JÖNKÖPING INTERNATIONAL BUSINESS SCHOOL JÖNKÖPING UNIVERSITY Innehållsförteckning Förord 5 Abstract 7 Innehållsförteckning 9 Tabeller.

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Komparativrätt Laura Carlson 2016 Varför komparativ rätt? 1. Den gör studenter bekanta med utländska regler, begrepp och ansatsar och möjliggör därmed kommunikation

Läs mer

Nationella respektive EGrättsliga metoder för att angripa skatteflykt med fokus på principen om förfarandemissbruk

Nationella respektive EGrättsliga metoder för att angripa skatteflykt med fokus på principen om förfarandemissbruk JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Fagerström Nationella respektive EGrättsliga metoder för att angripa skatteflykt med fokus på principen om förfarandemissbruk Examensarbete 30 högskolepoäng

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser

Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser mot skatteflykt - Problematiken mellan folkrättsliga skatteavtal och svensk intern rätt Masteruppsats inom

Läs mer

Skatterättslig genomsyn - tillämplig eller inte

Skatterättslig genomsyn - tillämplig eller inte Skatterättslig genomsyn - tillämplig eller inte Filosofie kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: David Hammarstrand Handledare: Elise Adelsköld Framläggningsdatum 12 maj 2010 Jönköping Maj 2010

Läs mer

Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen?

Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen? Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen? av anders hultqvist 1. inledning Inledningsvis vill jag påpeka att jag tidigare skrivit om problemet med skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen

Läs mer

2 Lagstiftning och rättskällor

2 Lagstiftning och rättskällor Lagstiftning och rättskällor, Avsnitt 2 31 2 Lagstiftning och rättskällor Rättskällor Lagstiftningens hierarki Riksdagen 2.1 Allmänt Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen

Läs mer

Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt?

Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt? Sektionen för hälsa och samhälle Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt? Kadir Ademovski Henrik

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

Strider skatteflyktslagen mot den skatterättsliga legalitetsprincipen?

Strider skatteflyktslagen mot den skatterättsliga legalitetsprincipen? Strider skatteflyktslagen mot den skatterättsliga legalitetsprincipen? Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Ayse Uzun Handledare: Peter Krohn Framläggningsdatum 2010-05-12 Jönköping

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

En jämförelse av anståndsbestämmelserna

En jämförelse av anståndsbestämmelserna SKATTENYTT 2005 101 Mats Höglund En jämförelse av anståndsbestämmelserna i olika länder Anståndsfrågan kännetecknas av två motstridiga intressen; den enskildes krav på rättssäkerhet och statens behov av

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

Generalklausulens fjärde punkt i Lag (1995:575) mot skatteflykt

Generalklausulens fjärde punkt i Lag (1995:575) mot skatteflykt Generalklausulens fjärde punkt i Lag (1995:575) mot skatteflykt I ljuset av Peru-upplägget Kandidatuppsats inom Affärsjuridik (Internationell skatterätt) Författare: Ulrika Eriksson Handledare: Pernilla

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Allemansrätten och marknyttjande

Allemansrätten och marknyttjande Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Koncernavdrag i vissa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 november 2016 T 3638-15 KLAGANDE Skatteverket Ombud: MZ Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART Gölab Handels AB i likvidation, 556672-8282

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Skatteverkets syn på 3:12- upplägget

Skatteverkets syn på 3:12- upplägget JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jenny Dalin Skatteverkets syn på 3:12- upplägget Examensarbete 30 poäng Lars Pelin Skatterätt Termin 9 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 3 FÖRORD 5 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt

Läs mer

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering

Läs mer

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet 1(7) Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

Yttrande över framställning från Riksskatteverket med förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförfattningar (Fi2001/4557)

Yttrande över framställning från Riksskatteverket med förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförfattningar (Fi2001/4557) Datum Dnr 2002-01-30 1825-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över framställning från Riksskatteverket med förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförfattningar (Fi2001/4557)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

Juridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04

Juridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04 Juridiska källor Anna Wiberg 2014-11-04 Identifiera juridikens olika dokumenttyper i den svenska lagstiftningsprocessen och hur de förhåller sig till varandra och refererar till varandra. Vilka källor

Läs mer

Skatterättsligt Forum

Skatterättsligt Forum Skatterättsligt Forum Direkt skatt den 3 februari 2011 Ordningen återställd? Diskussion om intern rätts förhållande till skatteavtalen efter Regeringsrättens domar om 10- årsregeln. Inledare: Professor

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten

Läs mer

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden - Ett EU-rättsligt perspektiv Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Upplägg EU:s kompetens på energiområdet Relationen mellan förnybarhetsdirektivet

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Helena Carlsson Tillämpade studier, 20p. HT 2006 Handledare: Robert Påhlsson Innehåll Förkortningar... 4 1 Inledning...5 1.1 Syfte...5 1.2

Läs mer

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten. Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen

Läs mer

Stockholm den 15 november 2012

Stockholm den 15 november 2012 R-2012/0934 Stockholm den 15 november 2012 Till Socialdepartementet S2012/2766/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 maj 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 146/2010 Rosenbad Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010 Stockholm 2010-08-27 Remissvar Kommissionens

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) Mål nr 4383-14 meddelat i Stockholm den 24 november 2014 KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Eva Y Nielsen Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm

Läs mer

Verksamhetsgren i inkomstskatten

Verksamhetsgren i inkomstskatten SKATTENYTT 2002 671 Eleonor Alhager Verksamhetsgren i inkomstskatten Denna artikel handlar om begreppet verksamhetsgren. Detta begrepp är av central betydelse för omstruktureringsformerna underprisöverlåtelse

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi2010/5475/S1 Stockholm, 2011-04-04 Remissyttrande Skatteverkets promemoria En ny reglering för beskattning

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Om lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser

Om lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser Om lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser Magisteruppsats inom företagsbeskattning Författare: Martina Holmkvist Handledare: Ulrika Rosander Framläggningsdatum

Läs mer

Optimized law of discrimination? Mathilda Lindblad. Rättsvetenskap C-uppsats

Optimized law of discrimination? Mathilda Lindblad. Rättsvetenskap C-uppsats Mathilda Lindblad Optimerad diskrimineringslagstiftning? En komparativ metoddiskussion mellan rättsdogmatisk metod och genusrättsvetenskaplig metod ur ett könsdiskrimineringsperspektiv. Optimized law of

Läs mer

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

En Skattelagkommission ( tätningskommissionen ) mot skatteundvikande förfaranden och andra brister i skattelagstiftningen

En Skattelagkommission ( tätningskommissionen ) mot skatteundvikande förfaranden och andra brister i skattelagstiftningen Delprojektet En Skattelagkommission ( tätningskommissionen ) mot skatteundvikande förfaranden och andra brister i skattelagstiftningen Diskussionsunderlag Symposium 2009-05-26 SkattelagstiftningsProjektet

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare. Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 2013-11-22 Till regeringen Justitiedepartementet SOU 2013:35 En ny lag om personnamn (Ju2013/4023/L2) Patentbesvärsrätten (PBR), som har anmodats att yttra sig

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 6313-07. meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 6313-07. meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Göteborg dom den 1 oktober 2007 i mål nr 5749-06 (bilaga)

Läs mer

RECENSIONER. 1. Inledning

RECENSIONER. 1. Inledning 972 RECENSIONER Robert Påhlsson, Likhet inför skattelag likhetsprincipen och konstruktionen av jämförbarhet i skatterätten, Iustus förlag, Uppsala 2007, 247 s. 1. Inledning Ända sedan inkomstskatten infördes

Läs mer