Generalklausul mot skatteflykt
|
|
- Johanna Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt JIBS Dissertation Series No. 040 JIBS Dissertation Series No. 040
2 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt Skatteflykt motverkas i många rättssystem genom åtgärder på olika nivåer. I Sverige är en av de metoder som används en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt, skatteflyktslagen. Såväl rättssäkerhet som skattesystemets effektivitet anses vara grundläggande värden att upprätthålla i det svenska skattesystemet. Skatteflyktsproblematiken innebär dock att dessa båda värden i vissa situationer inte samtidigt kan uppfyllas fullt ut, vilket innebär att ett rättsligt område skapas där det blir nödvändigt att göra kompromisser och avvägningar. Det är den här balansen som är den stora utmaningen gällande åtgärder mot skatteflykt och som blir mycket tydlig gällande skatteflyktslagen. Avhandlingen analyserar generalklausuler mot skatteflykt ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Denna analys genomförs i form av en komparativ studie av Sveriges, Kanadas och Tysklands generalklausuler mot skatteflykt. Användandet av en generalklausul jämförs också med användandet av en praxismetod, vilket är den andra repressiva metoden mot skatteflykt som är frekvent förekommande i olika rättssystem världen över. Det konstateras att det är många olika frågor vid sidan av den konkreta rekvisitkonstruktionen och tillämpningsområdet som påverkar vilken rättssäkerhet och effektivitet som en generalklausul mot skatteflykt uppnår. Hur domstolssystemet ser ut, vilken inställning som finns till lagtolkning och hur domstolarna och skattemyndigheten väljer att tillämpa klausulen är exempel på mer generella frågor som har stor betydelse. Men även t.ex. relationen till andra metoder mot skatteflykt, möjligheten att erhålla förhandsbesked och vilka administrativa specialregler som används påverkar. I avhandlingen framför författaren sin uppfattning om vilka områden som är av störst vikt att utveckla i svensk rätt för att stärka skatteflyktslagens rättssäkerhet och effektivitet i framtiden. ISSN ISBN
3 ULRIKA ROSANDER Generalklausul mot skatteflykt
4 Jönköping International Business School P.O. Box 1026 SE Jönköping Tel.: Generalklausul mot skatteflykt JIBS Dissertation Series No Ulrika Rosander and Jönköping International Business School ISSN ISBN Printed by ARK Tryckaren AB, 2007
5 Förord En vän till mig, vis av erfarenhet, sa tidigt under min doktorandtid att en avhandling aldrig blir klar. Det handlar istället, menade han, om att bestämma sig för när det är lämpligt att sätta punkt. Det finns alltid frågor kvar att utreda, alltid nya sidospår att kolla upp. Saker att fördjupa, saker att förbättra Jag trodde honom inte då. Istället hade jag fortfarande den naiva inställningen till forskning att jag trodde att det handlade om att lösa ett problem, besvara en fråga och hitta det rätta svaret. Att det inte handlade om att finna ett svar och uppnå enighet kring detta, var något som mitt ämnesval dock gjorde att jag tämligen omgående, och en aning bryskt, tvingades inse. Skatteflykt är ett ämne som man kan tycka många olika saker om och många har en uppfattning i frågan. Det visade sig också nästan omedelbart att det var ett ämne som engagerade. Vid ett seminarium efter några månaders doktorandtid lade jag fram en forskningsbeskrivning med titeln internationell skatteflykt och nog fick jag reaktioner! Kanske inte dem jag hade förväntat mig, men många och starka. Halva skaran åhörare tyckte att jag skulle stryka ordet internationell och den andra halvan tyckte att jag omedelbart borde avlägsna uttrycket skatteflykt. Det jag insåg då, var främst att jag hade gett mig in på ett område där vi aldrig skulle kunna bli överens ens om vad som var problemet, ännu mindre hur det skulle lösas. Vid den tidpunkten tyckte jag att det var ganska nedslående, men med tiden har jag kommit att uppskatta detta och tycka att det är en av de stora utmaningarna med just området skatteflykt. Det har blivit dags att sätta punkt. Och idag håller jag med om att det skulle gå att fortsätta att arbeta med ett avhandlingsprojekt i all evighet. Min avhandlingstid har dock redan sträckt sig över en lång tid. Två föräldraledigheter och flera år med andra tjänster och uppdrag parallellt med mitt avhandlingsarbete, har gjort att jag kan se tillbaka på många år av forskning när jag nu avslutar mitt projekt. Under avhandlingstiden är det många personer som har betytt mycket för mitt arbete och som jag nu vill passa på att tacka. Jag hade äran och glädjen att ha professor Sture Bergström som min huvudhandledare ända fram till hans alltför tidiga bortgång i november Precis som Stures många tidigare doktorander, kan jag vittna om att Sture var en fantastisk handledare. Med stor ämnesskicklighet, värme och fingertoppskänsla var han ett enormt stöd. Jag kommer alltid att vara tacksam för att jag fick tillfälle att arbeta tillsammans med Sture. Jag kommer också alltid tycka att det är tråkigt att vi inte fick slutföra detta arbete tillsammans. Vi är många som saknar dig, Sture! iii
6 Under hela avhandlingsarbetet har professor Björn Westberg varit min handledare. Hans stora kunskaper och förmåga till knivskarp analys har alltid varit en stor tillgång. Jag är honom också tacksam för att han alltid trott på mig och mitt projekt, även i stunder då jag själv tvivlat. Under de sista åren har docent Mats Tjernberg trätt in som handledare och det har betytt väldigt mycket för mig under en tid då avhandlingen skulle knytas ihop och den slutliga analysen byggas. Mats breda kunskap och förmåga att alltid ställa de rätta frågorna har förbättrat avhandlingen i väldigt många avseenden. Ett varmt tack vill jag också rikta till mina tidigare och nuvarande kollegor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH). Några förtjänar dock ett extra varmt tack. Jag har gjort den här resan, ända från grundutbildningen, tillsammans med juris doktor Jesper Barenfeld. De här dryga tio åren hade inte varit desamma utan honom! Universitetslektor Emilia Florin Samuelsson och doktorand Anna Gerson, är två fantastiska vänner som verkligen på många sätt har gjort min tillvaro under de här åren lättare och roligare. Ett särskilt tack vill jag också rikta till Anna för all hjälp med korrekturläsningen. Universitetslektor Torbjörn Ingvarsson vill jag tacka för tiden då han var här, för att han kom tillbaka och för hjälp med språkgranskning. Universitetslektor Jakob Heidbrink tar sig alltid tid att diskutera och delar gärna med sig av sina stora kunskaper. Det är tack vare honom som jag inte fortfarande sitter och grubblar över hur man kan mäta effektivitet! Biträdande Universitetslektor Göran Wahlgren som varit min chef under många år, har gång på gång visat att han är en oerhört prestigelös och trevlig människa som det är mycket lätt att samarbeta med. De åren då jag parallellt med min forskning har arbetat som programledare för det Affärsrättsliga programmet har varit mycket ansträngande, men tack vare vårt goda samarbete har det varit en jättekul tid. Många personer i Sverige och utomlands har på olika sätt bidragit till arbetet med den här avhandlingen och jag är dem alla ett stort tack skyldig. Professor Börje Leidhammar framförde som opponent vid slutseminariet många viktiga ifrågasättanden som hjälpte mig att genomföra välbehövliga förbättringar. Professor Mattias Dahlberg har haft vänligheten att läsa delar av mitt manus. Professor Hans-Wolfgang Arndt vid Universität Mannheim i Tyskland och professor David G. Duff vid University of Toronto i Kanada visade stor gästvänlighet och generositet genom att vara mina diskussionspartners under mina respektive forskningsvistelser. Ett varmt tack vill jag också rikta till professor Kari S. Tikka som tyvärr också han har lämnat oss alldeles för tidigt. Kari och jag hade genom åren många roliga diskussioner om skatteflykt och generalklausuler och jag hade så gärna velat få höra hans synpunkter på avhandlingen nu när den är färdig. Kari, som i början av min doktorandtid skrattade gott när jag presenterade mitt avhandlingsämne och sa på sin klingande finlandssvenska Jo då har jag bara två råd till dig: Avgränsa ämnet riktigt ordenligt och arbeta inte för hårt! Jag har försökt följa de råden, Kari! Om jag lyckats fullt ut är däremot tveksamt. iv
7 Personalen vid Jönköpings Högskolebibliotek har lagt ner stor möda på att underlätta mitt materialinsamlande. Canadian Tax Foundations bibliotekarier i Toronto, Kanada har på samma sätt varit mycket behjälpliga. Universitetsadjunkt Eva Karlsson och universitetslektor Björn Kjellander har hjälpt till med språkgranskning av avhandlingsmanuset. Jag är också mycket tacksam för den ekonomiska hjälp jag har erhållit. Min doktorandtjänst har finansierats av IHH och mina forskningsvistelser har möjliggjorts genom stipendier från Stiftelsen TOR/Skattenytt, Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet och Svenska Institutet. Sist, men absolut inte minst, vill jag rikta ett varmt tack till familj, släkt och vänner för att de alltid finns där. Ni är mitt allt! Jönköping, juni 2007 Ulrika Rosander v
8 Abstract In many legal systems, Tax Avoidance is counteracted by measures taken at different levels. In Sweden, one of the applied methods is the General Anti- Avoidance Rule (GAAR), prescribed by law in lag (1995:575) mot skatteflykt. The legal rights of the individuals as well as the effectiveness of the tax systems are fundamental values to be maintained within the Swedish tax system. The complex issues related to Tax Avoidance imply that these two values in certain situations cannot be upheld simultaneously. This results in the creation of a legal area where compromises and adjustments are necessary. It is the very balance between these values that holds the greatest challenge when it comes to measures against Tax Avoidance in general and the Swedish GAAR in particular. This thesis analyzes General Anti-Avoidance Rules from the perspective of efficiency and legal rights of individuals, comparing the General Anti- Avoidance Rules in Sweden, Canada and Germany. Besides the GAAR, the most frequently used repressive measure against Tax Avoidance in different world-wide legal systems is the legal practice method. In addition, the thesis looks into the use of GAAR compared to a legal practice. It is established that several different issues, besides the concrete design of necessary prerequisites and the area of applicability, have effects on the efficiency and legal rights of individuals when applying GAAR. The system of judiciary, the approach to interpretation and how the Courts and Tax Authorities decide on applying the GAAR are important examples of such fundamental issues. In addition to this, the interplay with other measures against Tax Avoidance, e.g. the possibility to receive advance rulings and the administrative rules that apply, is significant. Finally, the author argues which areas in the Swedish legal system are important to develop in order to strengthen the legal rights of the individuals as well as the effectiveness of the Swedish GAAR in the future. vi
9 Innehåll Förord Abstract Innehåll Förkortningar iii vi vii xiii 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Metod Allmän metodgrund för avhandlingen Den komparativa studien Inledning och syfte Valet att genomföra en komparativ studie Valet av länder i studien Studiens art och metodval för genomförandet Studiens upplägg Andra komparativa inslag i avhandlingen Definition av begreppet skatteflykt Inledning Teknisk definition av skatteflykt Allmän definition av skatteflykt Slutsats Definition av begreppen rättssäkerhet och effektivitet Inledning Rättssäkerhet Effektivitet Användandet av begreppen i analysen Terminologi Tidigare forskning på området 28 2 Åtgärder mot skatteflykt Inledning Preventiva åtgärder 32 vii
10 2.2.1 Inledning Lagstiftningens utformning Påverkan av de skattskyldigas inställning till att betala skatt SKV:s publicering av felaktiga skatteupplägg Special- och stopplagstiftning Retroaktiv lagstiftning Sammanfattning Repressiva åtgärder Inledning De två repressiva metoderna Lagstiftad generalklausul Praxismetod En jämförelse mellan generalklausuler och praxismetoder ur rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv Valet av repressiv metod i olika rättssystem Sammanfattning Innehåller svensk rätt en praxismetod? Inledning Ingripande mot transaktioner med hänvisning till verklig innebörd Har en särskild skatterättslig genomsynsmetod accepterats i svensk rätt? Sammanfattning Sammanfattning 67 3 Sverige Inledning Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Svensk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Inledning Den skatterättsliga legalitetsprincipens innehåll Legalitetsprincipens eventuella stöd i regeringsformen Strider skatteflyktslagen mot legalitetsprincipen 80 och regeringsformen? Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning 84 viii
11 Skatteflyktslagens relation till en skatterättslig genomsynsmetod Skatteflyktslagens relation till special- och stopplagstiftning Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Inledning Diskussionen om en skatteflyktsbestämmelse inleds Den första skatteflyktslagen Den första ändringen Justitiekanslerns granskning Förslag på nya ändringar Förlängning, upphävande och återinförande Den senaste ändringen Skatteflyktslagens angivna huvudsakliga syften och hänsyn Generalklausulens konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Skatteförmånsrekvisitet Medverkanderekvisitet Avsiktsrekvisitet Rekvisitet lagstiftningens syfte Rättsföljden Allmänna slutsatser om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Tyskland Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Tysk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Generalklausulens konstruktion och tillämpning 133 ix
12 4.6.1 Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Kringgående Rättsliga former Missbruk Finns ett krav på missbruksavsikt? Rättsföljden Allmänt om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Kanada Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulens lydelse Generalklausulens rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Inledning Kandensisk skatterättslig lagtolkning Analog tillämpning Generalklausulens förhållande till legalitetsprincipen och författningen Inledning Vaghet The Canadian Charter of Rights and Freedoms Legalitetsprincipen Prövning av vaghet i praxis Slutsatser Generalklausulens förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning Generalklausulens förhållande till de s.k. doktrinerna Generalklausulens förhållande till special- och stopplagstiftning Sammanfattning Generalklausulens bakgrund och utveckling Inledning Gregory-målet Duke of Westminister-målet Stubart-målet Efter Stubart-målet Sammanfattning 176 x
13 5.6 Generalklausulens konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Rekvisiten Inledning Skatteförmån Syftet med transaktionen Transaktionskedjor Missbruk Rättsföljden Allmänt om tillämpningen Sammanfattning Sammanfattning Analys av de studerade generalklausulerna ur rättssäkerhetsoch effektivitetsperspektiv Inledning Definition av skatteflykt Generalklausulernas lydelse Generalklausulernas rättsliga omgivning Inledning Lagtolkning och analog tillämpning Generalklausulernas förhållande till legalitetsprincipen och författningen Generalklausulernas förhållande till andra metoder mot skatteflykt Inledning Praxismetoder Special- och stopplagstiftning Generalklausulernas bakgrund och utveckling Generalklausulernas konstruktion och tillämpning Inledning Grundläggande frågor Inledning Tillämpningsområde Domstolssystemet Förhandsbesked Administrativa specialregler gällande generalklausulens tillämpning Bevisbörda Rekvisiten Inledning Skatteförmånskriteriet Egenvärdeskriteriet Illojalitetskriteriet Transaktionskedjor 238 xi
14 6.6.4 Rättsföljd Allmänt om tillämpningen Sammanfattade slutsatser om vilka faktorer som påverkar rättssäkerheten och effektiviteten hos generalklausuler mot skatteflykt Den komparativa studiens slutsatser kopplade till skatteflyktslagen Inledning Frågor av särskilt intresse för skatteflyktslagens framtida 243 utveckling 243 Bilaga 1 Den svenska generalklausulen 251 Lag (1995:575) mot skatteflykt 251 Bilaga 2 Den tyska generalklausulen 252 Abgabenordnung v Bilaga 3 Den kanadensiska generalklausulen 253 The Income Tax Act, R.S.C. 1985, c. 1 (5th Supp.), section Källförteckning 257 Offentligt tryck 257 Utländskt offentligt material 259 Rättsfall 260 Litteratur 264 xii
15 Förkortningar AO BB BFH BMF BStBl BTR CRA CTJ DB Dir. Ds B DStR DStZ FGO GAAR GG IFA IHH ITA JbFSt JK JT kurs. LoR NJA Not. Prop. RAO RSV RÅ SFS SOU SKV SN StAnpG StbJb StuW SvJT SvSkT TNI Abgabenordnung Betriebs-Berater Bundesfinanzhof Bundesministerium der Finanzen Bundessteuerblatt British Tax Review Canada Revenue Agency Canadian Tax Journal Der Betrieb Direktiv Departementsstencil från budgetdepartementet Deutsches Steuerrecht Deutsche Steuer-Zeitung Finanzgerichtsordnung General Anti Avoidance Rule Grundgesetz International Fiscal Association Internationella Handelshögskolan Income Tax Act Jahrbuch der Fachanwälte für Steuerrecht Justitiekanslern Juridisk Tidskrift kursivering Lov og Ret Nytt juridiskt arkiv Notisfall Proposition Reichsabgabenordnung Riksskatteverket Regeringsrättens årsbok Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar Skatteverket Skattenytt Steueranpassungsgesetz Steuerberater-Jahrbuch Steuer und Wirtschaft Svensk Juristtidning Svensk Skattetidning Tax Notes International xiii
16
17 1. Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Med skatteflykt avses vanligtvis transaktioner som genomförs på ett sådant sätt att de medför en av lagstiftaren 1 ej avsedd och för den skattskyldige fördelaktig skatteeffekt. Vardagligt talas det ibland om att utnyttja kryphål i lagstiftningen. Att definiera skatteflykt är dock inte oproblematiskt vilket det finns anledning att återkomma till nedan. 2 Skatteflykt motverkas i många rättssystem. 3 Det kan ske genom åtgärder på olika nivåer. 4 I Sverige är en av de metoder som används en lagstiftad generalklausul. 5 Den första svenska generalklausulen mot skatteflykt tillkom 1980 efter en lång och intensiv debatt som redan då sträckt sig över 50 år. 6 Lagen har alltsedan dess varit omdiskuterad. Kritiken ledde 1993 fram till att den avskaffades men den återinfördes igen Ändringarna och utredningarna gällande skatteflyktslagen har genom åren varit många och de beskrivs detaljerat nedan. 8 Den nuvarande generalklausulen återfinns i lag (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen. Nedan följer den mest centrala delen av lagen, 2, som utgör generalklausulen. Lagen i dess helhet finns i bilaga 1. 2 Vid taxering skall hänsyn ej tas till rättshandling, om 1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, 1 Vid användandet av termen lagstiftaren är det viktigt att fastslå att det givetvis inte går att identifiera någon enskild person som lagstiftare. Lagstiftare är enligt regeringsformen riksdagen, men i praktiken utarbetas lagarna av de tjänstemän som arbetar inom kommittéer eller departement och riksdagsmän som deltar i utskottsbehandlingen. Lagstiftaren blir därför en samlingsbeteckning för de personer som tillsammans utför lagstiftarfunktionen. 2 Se avsnitt Se t.ex. genomgången i International Fiscal Association, Form and Substance in Tax Law, där 26 länders metoder mot skatteflykt behandlas. 4 Se kapitel I skatteflyktssammanhang understryks det ofta att det handlar om en lagstiftad generalklausul vilket görs för att betona skillnaden mot den andra vanligt förekommande repressiva metoden mot skatteflykt, praxismetoden, som utvecklas i rättstillämpningen utan stöd i lag. Se avsnitt där begreppet praxismetod definieras och beskrivs. 6 Se avsnitt 3.4 där skatteflyktslagens bakgrund och utveckling beskrivs. 7 Se prop. 1992/93:127 och prop. 1994/95: Se avsnitt
18 Internationella Handelshögskolan i Jönköping 2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, 3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och 4. en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår att skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Skatteflykt upplevs ofta som en känslig fråga, som det finns många olika åsikter om. Anledningen till detta är att området skapar spänning mellan olika rättsstatliga krav och därigenom även mellan några av rättssystemets bärande principer och värden. Å ena sidan har de skattskyldiga rätt att kräva rättssäkerhet och förutsebarhet. Avtalsfriheten ger de skattskyldiga rätt att arrangera sina affärer så att minsta möjliga skatt uppstår så länge de följer lagstiftningen. 9 Å andra sidan har staten ett ansvar för upprätthållandet av skattesystemets effektivitet som bygger på att alla skattskyldiga bidrar till kollektivet i enlighet med uppställda regler. För detta talar skyddet av skattebasen, likabehandling och andra rättvisehänsyn samt fördelningspolitiska mål i beskattningen. 10 Dessutom anses skatteflykt hota skattemoralen och innebära att reala och personella resurser slösas på samhällsekonomiskt skadlig verksamhet. 11 Såväl rättssäkerhet som skattesystemets effektivitet anses vara grundläggande värden att upprätthålla i det svenska skattesystemet. 12 Skatteflyktsproblematiken innebär dock att dessa båda värden i vissa situationer inte samtidigt kan uppfyllas fullt ut, vilket gör att ett rättsligt område skapas där det blir nödvändigt att göra kompromisser och avvägningar mellan olika värden som kan relateras till rättssäkerhet respektive skattesystemets effektivitet. 13 Det är 9 Se t.ex. Hultqvist, Skatteundvikande förfaranden och skatteflykt, SvSkT, 2005, s Se t.ex. SOU 1975:77, s. 43. För en analys av rättsprincipernas sammanhållande och legitimerande funktion i rättssystemet se Gunnarsson, Skatterättvisa. Se även Gunnarsson, Skatteförmåga och skatteneutralitet juridiska normer eller skattepolitik?, SN, 1998, s. 551 och Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, s. 79 och Alla de ovan framförda exemplen på argument har förekommit i förarbetena till skatteflyktslagen i dess nuvarande respektive äldre versioner. Se t.ex. SOU 1975:77, s , prop. 1980/81:17, s. 11, SOU 1989:81, s och SOU 1996:44, s Rättvisa och likabehandling har rests som två olika argument för att angripa skatteflykt. Huruvida rättvisa och likabehandling är delvis samma sak eller två olika argument kan dock diskuteras. Samma typ av argument som finns i den svenska diskussionen om skatteflykt förekommer även i andra rättssystem. Se t.ex. Hogg/Magee/Li, Principles of Canadian Income Tax Law, s , Tikka, Kringgående av skattelag Finland, i Kringgående av skattelag, s och Zimmer, General Report, i Form and Substance in Tax Law, där han på s. 21 skriver att [t]o an increasing extent, the subject raises the question of how to balance the rule of law and the legality principle on the one hand and the equality of taxpayers and the efficiency of the tax collection on the other. 12 Detta utvecklas nedan i avsnitt Gällande balansen mellan rättssäkerhet och effektivitet se t.ex. SOU 1993:62, s och RSV:s Rapport 1999:3, Vår omvärld 2010, s Se även Helmers, Kringgående av skattelag. Studier i svensk och utländsk beskattningsrätt, s. 496 och Lodin, Inledning, i Kringgående av skattelag, s. 9. 2
19 1. Inledning den här balansen som är den stora utmaningen gällande åtgärder mot skatteflykt och som blir mycket tydlig gällande skatteflyktslagen. Spänningen mellan olika värden som skapas i skatteflyktsdiskussionen kan dock samtidigt även beskrivas som en motsättning mellan individen och kollektivet, 14 mellan stabilitet och flexibilitet eller mellan lagen och rättvisan. 15 Skatteflykt, och motverkande av skatteflykt, ger således upphov till nödvändiga, men komplicerade, avvägningar. Grönfors har gällande rättspolitiska avvägningar betonat att: [v]ägningen av olika rättspolitiska skäl och deras tyngd i förhållande till varandra är resultatet av en komplicerad intellektuell process, som det erbjuder stora svårigheter att förstå och korrekt beskriva. Ju mera man närmar sig den slutliga beslutspunkten, desto mera skärps dessa svårigheter. Slutresultatet förutsätter en helhetsavvägning som beaktar alla relevanta synpunkter. Resultatet måste uppfattas som rimligt. 16 Den balansakt mellan rättssäkerhet och skattesystemets effektivitet som en diskussion om skatteflykt innebär, är mycket utmärkande för området. Svaret på frågan om hur skatteflykt skall bemötas, och även definitionen av ämnet, är i stor utsträckning beroende av vilken prioritering som görs i skatteflyktssituationer mellan dessa båda värden. Det framgår av förarbetena till skatteflyktslagen att generalklausulen skall utformas så att rättssäkerhetssynpunkter sammanvägs med samhällsintresset av att ha ett effektivt verkande medel mot skatteflykt. 17 Kravet på att skatteflyktslagen skall sträva efter att nå en hög grad av såväl rättssäkerhet som effektivitet är mycket tydligt och återkommer ofta i förarbetena. 18 Även om det i förarbetena ofta talats om vikten av effektivitet och rättssäkerhet, är det inte närmare preciserat vad som avses med detta. I avsnitt 1.5 nedan kommer begreppen att närmare behandlas. Om effektivitet kan redan här några saker behöva klargöras. 14 Se t.ex. Nielsen, Nationalrapport (Danmark), i Kringgående av skattelag, s. 11 och Påhlsson, Inledning till skatterätten, s Peczenik beskriver i Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, sid att förhållandet mellan stabilitet och flexibilitet samt förutsebarhet och rättvisa, grundar sig på samma spänning. Han menar vidare på s. 45 att [j]uristens grundläggande uppgift i dagens samhälle är att finna en väl argumenterad och avvägd kompromiss mellan stabilitet och flexibilitet, d.v.s. en lösning som försöker tillfredsställa både den formella likheten inför lagen och den materiella rättvisan. Weber, M., behandlar också detta förhållande i Wirtschaft und Gesellschaft, s där han talar om det viktiga förhållandet mellan formell- och materiell rättssäkerhet. Se även Hagstedt, Retroaktiv skattelag, s och Hulgaard, Några tankar om rättssäkerhet, SvSkT, 1998, s Grönfors, Ändamål och funktion, JT, 1999/2000, s Uttalandet är en sammanfattning av Grönfors syn på de helhetsbedömningar som måste ske inom ramen för lagtolkning. 17 Se t.ex. Dir. 1995: Se SOU 1996:44, s. 10, där det sägs att [e]n effektivisering av lagstiftningen får enligt vår bestämda uppfattning inte ske på bekostnad av kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet. En avgörande utgångspunkt vid utformningen av en ny generalklausul är därför att en rimlig avvägning mellan effektivitetskravet och kravet på förutsebarhet uppnås. Se även t.ex. SOU 1975:77, s och SOU 1989:81, s
20 Internationella Handelshögskolan i Jönköping Det finns som ovan framhållits flera viktiga värden som kan relateras till ett upprätthållande av skattesystemets effektivitet. Viljan att skydda dessa värden kan utgöra argument för att försöka motverka skatteflykt. För att en metod mot skatteflykt skall bidra till upprätthållandet av skattesystemets effektivitet krävs dock att metoden är effektiv. På så sätt blir det i skatteflyktssammanhang aktuellt att diskutera effektivitet i två nivåer. Dels handlar det om att värna skattesystemets effektivitet genom att motverka skatteflykt, dels handlar det om att det för att detta skall vara möjligt krävs en effektiv metod mot skatteflykt. Den effektivitet som betonats vara så viktig i förarbetena till skatteflyktslagen är enligt min bedömning oftast skatteflyktslagens effektivitet. Det förekommer skrivningar och sammanhang som tydligt pekar ut att det handlar om att åstadkomma t.ex. en effektivare klausul 19. Men det förekommer även mer allmänna uttalanden om att det är viktigt att göra en rimlig avvägning mellan effektivitetskravet och kravet på förutsebarhet 20. I det senare fallet och i liknade formuleringar kan det vara skattesystemets effektivitet som åsyftas. När begreppet effektivitet fortsättningsvis används i den här framställningen åsyftas om ingenting annat sägs metodernas 21 effektivitet. Sammanfattningsvis kan sägas att det är tydligt att skatteflykt och ett motverkande av skatteflykt, skapar en spänning mellan rättssäkerhet och effektivitet och att det är de nödvändiga kompromisserna och avvägningarna mellan dessa båda värden som utgör den stora utmaningen när skatteflykt skall bemötas. Med denna utgångspunkt är det därför naturligt att rättssäkerhet och effektivitet är de värden som skatteflyktslagen relateras till i den här framställningen. 1.2 Syfte och avgränsningar När skatteflykt motverkas i ett rättssystem är strävandet efter att upprätthålla så god rättssäkerhet och effektivitet som möjligt centralt. 22 Denna framställning kommer därför att koncentreras till att studera hur metoder mot skatteflykt relaterar till dessa båda värden. Utgångspunkten är den i svensk rätt införda generalklausulen mot skatteflykt. Avhandlingens huvudsyften är: 1) att analysera generalklausulers konstruktion och tillämpning ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Denna analys genomförs i form av en komparativ studie av Sveriges, Kanadas och Tysklands generalklausuler mot skatteflykt 23 och 19 Se t.ex. SOU 1996:44, s Se t.ex. SOU 1996:44, s Med metoderna avses de i avhandlingen behandlade metoderna för att angripa skatteflykt. 22 Se avsnitt Den komparativa studien beskrivs metodmässigt i avsnitt
Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...
Läs merMetoder för att angripa skatteflykt
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emma Kratz Metoder för att angripa skatteflykt Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare Mats Tjernberg Skatterätt Höstterminen 2010 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merSkatterättslig tolkning och rättskällehierarki
Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Varför behöver vi tolka? för att inte skattelagstiftningen ska bli totalt oöverskådlig måste den göras generaliserbar > skapar tolkningsbehov politiker beslutar
Läs merSkatteavtal och nationella skatteflyktsregler MARIA HILLING
Skatteavtal och nationella skatteflyktsregler MARIA HILLING The principal purpose of double taxation conventions is to promote, by eliminating international double taxation, exchanges of goods and services,
Läs merPrövningstillstånd i Regeringsrätten
SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några
Läs merSVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT
SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga
Läs merThis is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"
Läs merKritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden
Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den
Läs merRättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06
Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn
Läs mer24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst
Läs mer2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen
R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet
Läs merDubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11
Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings
Läs merRemissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelninge SN 280/2007 Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (s2) 103 33 Stockholm Er referens: Fi 2007/9991 Stockholm 2008-02-20 Remissyttrande
Läs merI strid med lagstiftningens syfte
I strid med lagstiftningens syfte En analys av det fjärde rekvisitet i skatteflyktslagens 2 utifrån legalitetsprincipen Kandidatuppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Carolin Bartley
Läs merFörhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.
HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen
Läs merPERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Läs merSkattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen?
Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen? av anders hultqvist 1. inledning Inledningsvis vill jag påpeka att jag tidigare skrivit om problemet med skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merÖmsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal
Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal ANN-SOPHIE SALLANDER JÖNKÖPING INTERNATIONAL BUSINESS SCHOOL JÖNKÖPING UNIVERSITY Innehållsförteckning Förord 5 Abstract 7 Innehållsförteckning 9 Tabeller.
Läs merEn flyktig utvidgning av 3:12-regleringen?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Samuel Chauca Palma En flyktig utvidgning av 3:12-regleringen? En analys av skatteflyktslagens påverkan på 3:12-regleringen och dess innehåll ur ett rättssäkerhetsperspektiv
Läs merSkattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se
Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning
Läs merI artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.
2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se
Läs merFinansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
Läs merH ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier
Läs mer---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien
---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående
Läs merN S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
Läs merR 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
Läs merLagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)
HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.
Läs merGrundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
Läs merÅtgärder mot skatteflykt
Åtgärder mot skatteflykt och en särskild studie av handelsbolagslösningen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Juridiska institutionen Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade studier, 30 poäng
Läs merTreaty Override nu även i Skatterättsnämnden
k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet
Läs merKomparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Komparativrätt Laura Carlson 2016 Varför komparativ rätt? 1. Den gör studenter bekanta med utländska regler, begrepp och ansatsar och möjliggör därmed kommunikation
Läs merNationella respektive EGrättsliga metoder för att angripa skatteflykt med fokus på principen om förfarandemissbruk
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Fagerström Nationella respektive EGrättsliga metoder för att angripa skatteflykt med fokus på principen om förfarandemissbruk Examensarbete 30 högskolepoäng
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar
Läs mer2 Lagstiftning och rättskällor
Lagstiftning och rättskällor Avsnitt 2 29 2 Lagstiftning och rättskällor 2.1 Allmänt Rättskällor Lagstiftningens hierarki Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska lösa ett rättsligt
Läs mer2 Lagstiftning och rättskällor
Lagstiftning och rättskällor, Avsnitt 2 31 2 Lagstiftning och rättskällor Rättskällor Lagstiftningens hierarki Riksdagen 2.1 Allmänt Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska
Läs merEU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING
EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING 1 KOPPLINGEN MELLAN HINDER & RÄTTFÄRDIGANDE HINDER
Läs merRemissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap
Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender
Läs merInledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter
Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten
Läs merStockholm den 12 december 2018 R-2018/1679. Till Försvarsdepartementet. Fö2018/00999/RS
R-2018/1679 Stockholm den 12 december 2018 Till Försvarsdepartementet Fö2018/00999/RS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 september 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm
Läs merKPMG Stockholm, 2 juni 2016
KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter
Läs merSkatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser
Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar uttryckliga bestämmelser mot skatteflykt - Problematiken mellan folkrättsliga skatteavtal och svensk intern rätt Masteruppsats inom
Läs merBeloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen
Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora
Läs merKommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014
Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga
Läs merTAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION
JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av
Läs merSkatterättslig genomsyn - tillämplig eller inte
Skatterättslig genomsyn - tillämplig eller inte Filosofie kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: David Hammarstrand Handledare: Elise Adelsköld Framläggningsdatum 12 maj 2010 Jönköping Maj 2010
Läs merSkatteflyktslagen och genomsyn
Skatteflyktslagen och genomsyn motåtgärdernas tillämpning och förenlighet med legalitetsprincipen? Av Katja Jepson Handledare: Bo Svensson Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Juridiska Institutionen
Läs merExempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs mer6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)
2018 ref. 16 Skatteförfarandelagens regler om rätt till ersättning för kostnader har inte ansetts tillämpliga i ett mål om återkallelse av ett godkännande som skattebefriad förbrukare enligt energiskattelagen.
Läs mer2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen
PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen
Läs merSkatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt?
Sektionen för hälsa och samhälle Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt? Kadir Ademovski Henrik
Läs merGränsdragningar mellan inkomstslag vid varuförsäljning på internet
Fanny Johansson och Frida Karlsson Gränsdragningar mellan inkomstslag vid varuförsäljning på internet - en analys ur ett rättssäkerhetsperspektiv The boundaries between the different aspects in the law
Läs merStockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3
R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar
Läs merEn jämförelse av anståndsbestämmelserna
SKATTENYTT 2005 101 Mats Höglund En jämförelse av anståndsbestämmelserna i olika länder Anståndsfrågan kännetecknas av två motstridiga intressen; den enskildes krav på rättssäkerhet och statens behov av
Läs merJuridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04
Juridiska källor Anna Wiberg 2014-11-04 Identifiera juridikens olika dokumenttyper i den svenska lagstiftningsprocessen och hur de förhåller sig till varandra och refererar till varandra. Vilka källor
Läs merStrider skatteflyktslagen mot den skatterättsliga legalitetsprincipen?
Strider skatteflyktslagen mot den skatterättsliga legalitetsprincipen? Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Ayse Uzun Handledare: Peter Krohn Framläggningsdatum 2010-05-12 Jönköping
Läs merUnderskottsföretag, skatteflykt
Underskottsföretag, skatteflykt Skatteflyktslagen har ansetts tillämplig på ett förfarande där en ägarförändring skett i ett underskottsföretag med bibehållen rätt till avdrag för tidigare års underskott
Läs merGeneralklausulens fjärde punkt i Lag (1995:575) mot skatteflykt
Generalklausulens fjärde punkt i Lag (1995:575) mot skatteflykt I ljuset av Peru-upplägget Kandidatuppsats inom Affärsjuridik (Internationell skatterätt) Författare: Ulrika Eriksson Handledare: Pernilla
Läs merRemissyttrande avseende promemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38) Svårigheterna med att skriva en regel utifrån 2014 års riksdagsbeslut
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2017/06954/L5 Remissyttrande avseende promemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38) Malmö tingsrätt har anmodats att yttra sig över rubricerad promemoria och
Läs merDatainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
Läs mer42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 november 2016 T 3638-15 KLAGANDE Skatteverket Ombud: MZ Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART Gölab Handels AB i likvidation, 556672-8282
Läs merSammanfattning 2018:1
Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) Mål nr 4383-14 meddelat i Stockholm den 24 november 2014 KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Eva Y Nielsen Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm
Läs mer6 Kommissionärsförhållanden
Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Koncernavdrag i vissa
Läs merProtokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen
Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.
R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 juni 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Isenkluster AB, 559013-5041 Ombud: AA och BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens
Läs merAllemansrätten och marknyttjande
Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merYttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)
Justitieombudsmannen Thomas Norling YTTRANDE Datum 2019-05-28 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 21-2019 Sid 1 (5) Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad
Läs merR 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet
R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd
Läs merBegreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.
Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial
Läs merHFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Läs merAllmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Läs merJuridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson
Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan
Läs merFINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder
UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik
Läs merBetänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Läs merBeskattning vid återbetalning av villkorade aktieägartillskott. - Ett hot mot rättsäkerheten?
Beskattning vid återbetalning av villkorade aktieägartillskott - Ett hot mot rättsäkerheten? Magisteruppsats Författare: Handledare: inom Affärsrätt (Skatterätt) Christoffer Bohlin Peter Krohn Framläggningsdatum
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar. Dir. 2011:30. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011
Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar Dir. 2011:30 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011 Sammanfattning Samhällsekonomiska fördelar kan uppnås genom att betalningar
Läs merStockholm den 1 oktober 2014
R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens
Läs merStockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet
R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria
Läs merKonstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar
Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering
Läs mer48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 61 Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt. 48 kap.
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merHFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål
Läs merJuridisk argumentation
Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet
Läs merHögre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning
Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna
Läs merSkatteverkets syn på 3:12- upplägget
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jenny Dalin Skatteverkets syn på 3:12- upplägget Examensarbete 30 poäng Lars Pelin Skatterätt Termin 9 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 3 FÖRORD 5 FÖRKORTNINGAR
Läs mer