Sundsvall Nu kommer bron

Transkript

1 1000 nya möjligheter # Byggplats Sundsvall Nu kommer bron Vd mot väggen: Vikten av en logistikpark Samarbete ger grönare energi Sundsvalls nya bostadsområden Han tror på Skönsberg Familjen Berg flyttar in Därför valde de bort Stockholm Ursäkta röran! Sommarens alla trafikstörningar Nya utsikter för sundsvall Högtryck på Alnö

2 invånare, 457 branscher, 9770 företag När kan vi räkna in dig? Sundsvall bygger. Sundsvall avancerar. Och det är mer lustfyllt än någonsin. Som Näringslivsbolag i en region där det sjuder lite här och där vill vi gärna vara den som gör skillnad. Som gör att det verkligen fräser och kokar. Vi har pekat ut riktningen. Sundsvall ska vara topp 50 i Svenskt Näringslivs ranking En målsättning som sporrar och vi jobbar stenhårt för att nå reultatet. Du hittar oss i det topprenoverade Stadshuset, Sundsvalls nya mötesplats för utveckling, företagande och upplevelser. Här bjuder vi in till möten, dialog och nätverkande. Våra företagslotsar och affärsstrateger omfamnar både spets och bredd i Sundsvalls näringsliv. Etableringsfrågor, tillståndsfrågor och service står på dagordningen. I Näringslivsbolagets uppdrag ingår även turistbyrå, marknadsföring, evenemang och upplevelserummet Stenstan Visitor Center. Som ett löfte till den som vill etablera sin verksamhet i Sundsvall säger vi: kört hårt, vi finns vid din sida.

3 rångla till det när du kan få allt från samma koncern? npassade transport- och maskintjänster med inriktning på hög service, utförda med minsta möjliga miljöpåverkan Kundanpassade transport- och maskintjänster med inriktning på hög service, utförda med minsta möjliga miljöpåverkan Telefon: VARFÖR KRÅNGLA TILL DET NÄR DU KAN FÅ ALLT FRÅN SAMMA KONCERN? turliga val. örjoljor. 80 nk.se Yrkestrafikens naturliga val. Diesel och smörjoljor. Den personliga byrån med Den lilla hamnen stort med engagemang. de stora Telefon: möjligheterna Telefon: Vi förädlar berg till färdiga krossprodukter. Vi förädlar berg till färdiga Telefon: krossprodukter InduktIonsbelysnIng belysning som ger dig en ljusare tillvaro Den lilla hamnen med de stora möjligheterna. Telefon: Fem års garanti brinntimmar Hans Westberg: Daniel Arkmo: Arne Högmark: lanets.nu Tel: Stallvägen 2, Söråker BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013 3

4 färre lastbilar! Allt papper som tillverkas på Ortviken nästan ton körs på lastbil på Tunabäcksvägen till Tunadalshamnen. Idag kommer allt virke och alla andra insatsvaror på lastbil till Ortvikens pappersbruk. Mer än 120 virkesbilar kommer till Ortviken varje dag. I Sundsvall Logistikpark ingår järnväg till Tunadals sågverk, Tunadalshamnen och Ortvikens pappersbruk och en internväg längs vattnet från Ortviken till Tunadal. Det betyder minst färre lastbilstransporter på vägarna i östra och centrala Sundsvall, varje år. SCA Forest Products MELLERSTEDT DESIGN Foto Per-Anders Sjöquist

5 TRYCKSAK Skanska vill bygga fler stadskvarter på grusplanen bakom Bolagsverket. Sid 30 Innehåll 8 Visioner. Kommundirektör Stefan Söderlund om hur Sundsvall ska utvecklas. 12 Livligt på fjärden. Snart är bron på plats. 16 Vd mot väggen. Heta frågor om Logistikparken. 18 Inflyttare. Valde bort Stockholm för Mårtensro. 22 Grönt samarbete. Både SCA och Sundsvall Energi minskar oljeberoendet drastiskt. 30 Nya bostäder. Det finns planer men varför byggs det så lite? 38 Heta Skönsberg. Fastighetskungen som tror på stadelen. 44 Närproducerad. Berg och massor återanvänds när nya E4 bygs. 46 Vatten på ingång. Över 800 fastighetsägare får kommunalt VA på Alnö i sommar. Byggplats Sundsvall ges ut av Journalisthuset och MediaInvest i samarbete med Trafikverket, Sundsvalls kommun, MittSverige Vatten, Sundsvall Energi och Sundsvall Logistikpark. Byggplats Sundsvall delas ut till alla hushåll i Sundsvalls kommun och sprids via tidningens samarbetspartners. Upplaga: ex. Tryck: Sörmlands Grafiska. Distribution: SDR. Redaktion: Journalisthuset, Thulegatan 6, Sundsvall. Tel: Annonser: MediaInvest, Terminalvägen 10, Timrå. Tel: Medarbetare i detta nummer: Olof Axelsson, Thomas Ekenberg, Bo Fernström, Svanthe Harström, Annie Palmgren, Annika Solander Cassel, Andreas Stickler, Kerstin Stickler. Omslagsfoto: Per Helander. byggplatssundsvall.se Satsar på cykel 40 Lotta fixar rör på Alnö Illustration: A1 arkitekter 10 Framtiden är äntligen här Tänk, snart slipper vi E4-trafiken genom stan. Och när E4 försvinner öppnas nya möjligheter att skapa ett än mer attraktivt Sundsvall för både boende och besökare. Och planer finns. Ni har säkert redan läst en hel drös med artiklar om de nya stadsdelar med havsnära läge som planeras både längs södra och norra kajerna. Till vänster här på sidan kan du se hur arkitekterna tänker sig bebyggelsen i inre hamnen (området bakom Bolagsverket där det i dag är en parkering). Mysigt va! Vem vill inte bo där? Liknande skisser har vi redan publicerat i tidigare nummer av Byggplats Sundsvall (finns att läsa och bläddra i på webben, kolla in byggplatssundsvall.se). Är det bilden av det framtida Sundsvall vi ser? Kanske, för är det en sak man lär sig när man skriver om stadsplanering så är det att det är bra med tålamod. Det kan vara ganska långt mellan ord och handling. De vackra illustrationerna kan finnas tillgängliga i åratal innan de blir verklighet, om de någonsin blir det. Varför är det så? Ja, dels är det långa processer (som kommunens tjänstemän brukar uttrycka det), dels måste det finnas en affär någon byggherre måste räkna hem investeringen. Och hittills har intresset för att sätta spaden i jorden varit svalt. Kanske får vi snart ändå se hur den nya staden växer fram. Som ni kan läsa längre fram i tidningen så finns det många som vill bygga. Och det är många som vill bo. Och det finns detaljplaner så det är egentligen bara att sätta i gång. Men först vill jag promenera över den nya bron över fjärden. Den har vi kunnat se bilder på i flera år trots att den inte är klar. Nu har också vår fotograf Svanthe Harström fångat den vy som kommer att möta trafikanterna när de åker över bron (se sidan 26). Det blir en häftig utsikt över staden mellan bergen med eller utan nya bostäder längs stränderna. Thomas Ekenberg Redaktör BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013 5

6 Det nya Sundsvall växer fram birsta Det stora E4-bygget är bara en del i det nya Sundsvall som växer fram under de kommande åren. Investeringar på åtskilliga miljarder är på gång. Här är några av de viktigaste projekten. Karta & Illustrationer: Annie Palmgren VIKTIG järnvägslänk Bergsåkerstriangeln gör det möjligt för godstrafik från väster att köra norrut utan att behöva åka in till centrala Sundsvall och vända. GÅ OCH CYKLA Satsning på gång- och cykelbanor ska få fler att ställa bilen. 50 mkr satsas extra fram till bosvedjan bergsåker NY BRO Bergsåkersbron över järnvägen rustas upp. Investering: 70 mkr. granloholm granlo NY STADSDEL Vid Norra kajen pågår förstärkning av kajerna för att bana väg för den nya stadsdelen. haga skönsberg NACKSTA VARDAGSRUM Upprustning av bland annat Selångersåns södra sida, Stora torget, Storgatan och Olof Palmes torg. norrmalm sundsvall BOULEVARD Nuvarande E4 genom centrum byggs om till en grön boulevard. Byggstart efter invigningen av nya E4. östermalm skönsmon sidsjön 6 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013 NYTT RESECENTUM En ny bussterminal planeras i anslutning till centralstationen. Byggstart efter invigningen av nya E4. NY STADSDEL Stadskvarteren förlängs längs Södra kajen så att centrala Sundsvall får vattenkontakt.

7 BESLUTAde projekt planerade projekt med senare genomförande planerade projekt med osäkert startdatum VIKTIG LÄNK Malandstriangeln underlättar för godstrafiken på järnväg till och från kombiterminalen. NYTT VATTEN fastigheter på Alnö får kommunalt vatten och avlopp i Norrlands största VA-satsning. Investering: ca 420 mkr. Klart: slädaviken UPPRUSTNING Flera kommundelscentra rustas upp. Arbetet pågår. vi grönare energi Spillvärme från Ortviken och Östrand minskar oljeberoendet för både industri och fjärrvärme. Investering: cirka 480 mkr. alnö tunadal VÄXANDE INDUSTRI SCA investerar i nya järnvägsspår till Tunadal och Ortviken. Samtidigt planeras för utbyggnad av såväl sågverket i Tunadal som pappers- och massabruken i Ortviken och Östrand. korsta BIOGAS Matavfall blir kretslopps anpassat fordonsbränsle i en ny biogasanläggning. Investering: ca 250 mkr. BRON Ny bro över Sundsvallsfjärden, meter. Investering: 1,6 mdr. LOGISTIKPARK Ny kombiterminal och containerhamn. Knutpunkt för tåg, båt och lastbil. Total investering: ca 1 mdr. Planerad byggstart: NY VÄG 2 mil ny E4 från Myre till Skönsberg. Investering: 3 mdr. Klar: DUBBELSPÅR Utbyggnad av Ostkustbanan mellan Härnösand och Gävle. Investering: ca 20 mdr. Läs mer om de olika projekten Länkar hittar du på byggplatssundsvall.se Här kan du också läsa tidigare nummer av Byggplats BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013 7

8 Framtidens Sundsvall så ska vi bli attraktiva! Dubbelspår. Resecentrum. Logistikpark. Tre objekt på kommun direktörens önskelista. Tre objekt som skulle sätta fart på stan och göra Sundsvall attraktivare. text: Thomas Ekenberg Foto: Svanthe Harström Vi träffas i Kulturmagasinet. Ett prestigebygge som placerade Sundsvall på kartan när det stod klart Fortfarande är det en byggnad som sticker ut och är ett bra exempel på hur man kan ta tillvara det gamla och skapa något nytt. En stad som vill vara attraktiv behöver den här typen av mötesplatser, säger Stefan Söderlund. Han är kommundirektör och den högst ansvarige tjänstemannen i kommunen. Vad har han för idéer om hur Sundsvall kan utvecklas? E4-projektet är en nyckel som gör det möjligt för stenstan att växa mot havet. Vi har fantastiska möjligheter och kommunen har lagt en bra grund, bland annat med vår hållbara tillväxtstrategi* och vår stadsvision* som båda är brett politiskt förankrade. Med 18 minuter till Härnösand och 25 minuter till Hudiksvall, då växer regionen Lång bostadskö Platser att bygga på finns alltså. Planeringen är gjord. Och det tycks även finnas en efterfrågan. Faktum är att det står 1700 personer i kö för en bostad på Norra kajen, Stefan Söderlund är själv en av dem. Det skulle behöva byggas 500 lägenheter per år i Sundsvall enligt Boverkets beräkningar, det byggs bara ett 20-tal. Så varför byggs det då så lite? Kommunen kan skapa förutsättningar, med översikts- och detaljplaner. Vi kan sätta upp visioner, men det är inte kommunen som bygger, det måste marknaden göra, säger Stefan Söderlund. Lite otålig är han. Jag kan nog tycka att riskbenägenheten är lite för låg bland potentiella investerare. Sundsvall är i ett vänteläge just nu men min erfarenhet säger mig att när en kliver in så kommer fler att följa efter. Stefan Söderlund påpekar att Sundsvall har bra förutsättningar. Vi är en relativt stor stad vilket innebär att vi kan erbjuda alla faciliteter som människor behöver oaktat intresse. Vi har en fantastisk natur och miljö i direkt anslutning till stadsmiljön. Det är faktiskt lite unikt. Vi har dessutom Norrlands största branschbredd på arbetsmarknaden och vi är världsledande på några områden, bland annat knutet till vår skogsindustri. En önskelista Kommundirektören har några punkter på sin önskelista som skulle öka attraktionskraften. Han pratar om dubbelspår på Ostkustbanan vilket skulle förkorta restiderna rejält jämfört med i dag. Med 18 minuter till Härnösand och 25 minuter till Hudiksvall, då växer regionen. Då kan vi på allvar börja tala om en samman hållen region där det går pendla för studier och arbete. Letar sommarstuga NAMN: Stefan Söderlund Ålder: 49 år Bor: I Bredsand Familj: Fru och två vuxna barn Fritid: Cykla, åka skidor, umgås med vänner. Jag är en livsnjutare Smultronställe: Njurundakusten. Vi letar stuga där Sundsvall om tio år: Då har utvecklingen i hamnen påbörjats. Vi har sänkt järnvägen genom stan och påbörjat arbetet med dubbelspår till Gävle. Vi har passerat invånare och har ett starkt universitet. Och Sundsvall är en välmående kommun 8 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

9 Kulturmagasinet håller fortfarande. En attraktiv stad behöver den här typen av mötesplatser och visst måste vi våga vara lite unika och sticka ut, säger kommundirektör Stefan Söderlund. Kopplat till detta ser han även en nedsänkning av järnvägen genom stan och ett nytt resecentrum som ska byggas i anslutning till centralstationen när E4 flyttar utanför stan. En knutpunkt En annan viktig faktor för regionens utveckling är den planerade logistikparken i Tunadal. Den är viktig för att bygga vidare på de goda förutsättningar som Sundsvall har med sitt läge. Sundsvall är en knutpunkt. Här möts två stora Europavägar. Vi har bra tåg- och flygförbindelser och en unik hamn. En logistikpark gör det möjligt att bygga vidare på detta och vässa regionen. Åter till Kulturmagasinet. 27 år har gått sedan det stod klart. Är det dags för Sundsvall att få en ny prestigebyggnad som gör avtryck? Planer har lagts fram på allt från en ny idrottsarena i inre hamnen till en spektakulär teaterbyggnad i anslutning till just Kulturmagasinet. Ingen av dessa är aktuella i dagsläget. Men visst är det viktigt att vi vågar tänka i de här banorna. Visst måste vi våga vara lite unika och sticka ut. Det är viktigt att diskussionen förs och att vi vågar prioritera för att skapa den attraktiva plats som vi vill ha, säger Stefan Söderlund. Fakta * Hållbar tillväxtstrategi de politiska partierna har tillsammans tagit fram en målbild för Sundsvall till år Utifrån den har en strategi tagits fram för hur kommunen ska utvecklas. * Stadsvision Sundsvall antogs av fullmäktige 2007 och visar hur Sundsvalls centrum ska utvecklas. Den ligger som grund för planeringen i centrala Sundsvall. Mer fakta hittar du på sundsvall.se BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013 9

10 Cykelsatsningarna rullar vidare Sundsvalls kommuns satsning för att göra Sundsvall till en cykelstad fortsätter. I år kommer fokus att ligga på ungdomar med speciella aktiviteter för målgruppen. De är vår framtid och många beteendemönster som man har som vuxen lägger man grunden till tidigt. Därför är det extra viktigt att man inte växer in i ett bilberoende i unga år, säger Madeleine Blom. Hon är samordnare för projektet som påbörjades 2011 och pågår fram till slutet av En budget på totalt 60 miljoner under fyra år ska användas för att underlätta för Sundsvallsborna att ställa bilen och i stället ta cykeln. I fjol började kommunen med en stor upprustning av befintliga gång- och cykelvägar längs Fridhemsgatan. I år fortsätter jobbet med sträckan Kaptensgatan till Skiftesvägen. Dessutom blir det nya gång- och cykelvägar längs med Arthur Engbergs väg i Sidsjö och även längs Lekängsvägen vid S:t Olofsskolan. I de områdena är det många skolbarn som cyklar och går så det är viktigt att det blir en säker och bra miljö, säger Madeleine Blom. Andra saker som ska åtgärdas är beläggningen på cykel- och gångvägar i Granloholm och längs Skolhusallén. I maj blir det en särskild cykelvecka och under hela året rullar kampanjen Hela Sundsvall cyklar, vidare. Vi ska försöka göra allt som vi gjorde i fjol fast ännu bättre, säger Madeleine Blom. Utebaden sponsras med fjärrvärme När fjärrvärme produceras skapas också ett överskott av värme. Sundsvall Energi har de senaste fem åren värmt upp utebad i Sundsvall med denna spillvärme. Så även i år Alnöbadet, Kubenbadet, Nacksta badet och Himlabadet värms alla upp av sommarens produktionsöverskott, så kallad returvärme, från Korstaverket. När det gäller Himlabadet så är det en av få anläggningar i Sverige som värms året om med stora delar returvärme vilket gör uppvärmningen av badet extra miljövänlig, säger Anna-Karin Dahlin på Sundsvall Energi. foto: canstock Vi profilerar ditt företag! Vi har en av Sveriges största utställning av profil- och presentreklam Biluthyrning som det borde vara. (Personbil, SUV, minibuss, transportbil eller husbil) från 2.85:- exkl. moms VI HAR FULLT AV ERBJUDANDEN PÅ SOMMARPRESENTER TILL KUNDER OCH ANSTÄLLDA! Årets sommarpresent! 340:- exkl. moms Begr. antal exkl. moms MASSOR AV ERBJUDANDEN PÅ PIKÈTRÄJOR MED TRYCK/BRODYR Golfbollar Sixt rent a car Sundsvall Enhörningsvägen Sundsvall Tel: Profilera ditt företag rätt, kolla in vår välfyllda webbshop Kontakta oss gärna för en produktgenomgång. Öppet: 7-16 Ortviksvägen 16, Sundsvall BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013 Byggplats Sundsvall.indd :32:59

11 Nya bostadsområden i Sundsvall I Sundsvalls kommun arbetar vi med flera detaljplaner som ger möjlighet till nya bostadsområden i strategiska lägen med utbyggd infrastruktur och närhet till service och rekreation. Är du nyfiken på vad som händer inom olika områden i kommunen kan du besöka vår hemsida: här hittar du mer information om våra pågående detaljplaner. Här nedanför ser du några av dessa. I Bosvedjan, Skravlingsbacken, finns en detaljplan som ger möjlighet att bygga enbostadshus i området. Bosvedjan är ett uppskattat bostadsområde med närhet till service och rekreationsområden. Vi arbetar nu med en detaljplan för förtätning av bostäder vid Skönsmohuset. Ett område med bra kollektivtrafikförbindelser och närhet till service. Planen skapar möjlighet att uppföra en flerbostadsbyggnad i max tio våningar i anslutning till Skönsmohuset. Klissbacken nära Sidsjöns rekreationsområde är ytterligare ett intressant bostadsområde som innebär att tätortsbebyggelsen växer västerut. Här finns en detaljplan som medger tio enbostadshus. Ytterligare en detaljplan under arbete är den för Ludvigsbergsvägen som är ett intressant område för en förtätning av bostäder. Området ligger centralt på en södersluttning och skapar möjligheter till bostadsbebyggelse med ekologisk profil. Norr om E4, i höjd med Norra kajen, pågår arbetet med en detaljplan för flerbostadshus i området Solhöjden. Söder om detta område finns en detaljplan för del av Norra kajen med planer för flerbostadshus och verksamheter bara tre minuters promandväg från centrum. Vid Södra kajen och Inre hamnen pågår arbetet med detaljplan för ett havsnära boende. Ett attraktivt bostadsområde som också blir en förlängning av stenstan. För skapa fler möjligheter till bostäder på populära Alnö arbetar vi nu med en detaljplan för villatomter i Rökland. Söder om Folkets hus i Kvissleby finns en detaljplan för miljö- och kretsloppsanpassat flerbostadshus. En detaljplan är en juridiskt bindande handling och reglerar vad du får och inte får göra inom ett markområde. Den styr hur marken får användas och bland annat husstorlek, hushöjd, rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts med en ny plan. I Sundsvall finns detaljplaner i alla våra tätorter och i vissa fritidsområden.

12 Snart är hela bron på plats Med start i juni anländer resterande nio brospann till Sundsvall. Nu inleds ett jättelikt legoarbete och under hösten kommer, faktiskt, den mest spektakulära delen av bron att vara på plats. text: andreas stickler Foto: trafikverket S nart är bron här! Ja, det skulle man kunna säga. Även om mycket arbete kommer att återstå, med exempelvis beläggningsarbete, bygge av räcken och invändiga installationer, så kommer hela den del av bron som går över fjärden att stå klar någon gång under oktober eller november. Det är svårt att säga något exakt datum eftersom exempelvis väder och vind kan påverka, men vi måste vara färdiga innan isen lägger sig, säger Staffan Boström, doktor i stålkonstruktion och E4-projektets stålman. Han pendlar mellan Tyskland, Polen och Sverige och är ansvarig för att kontrollera stålkonstruktion och montage. Det innebär att man, faktiskt, kommer att kunna promenera över fjärden, från den ena änden till den andra. Men den kommer inte att vara öppen för allmänheten förrän allt är klart. Delsträckan över fjärden består av elva delar eller brospann. Dessa har i sin tur svetsats samman av sammanlagt 300 ståldelar. Totalt rör det sig om ton stål och varje brospann är mellan 120 och 170 meter långt. Väder och vind kan påverka, men vi måste vara färdiga innan isen lägger sig Svetsas på plats Brospannen är numrerade 1 till 11, där det längst i söder har fått nummer 1 och det som passerar över Lagergatan i norr nummer 11. Just dessa två brospann skiljer sig också lite från de övriga. Dessa måste vi svetsa ihop på plats i Sundsvall, så de har transporterats hit i delar direkt från Neumarkt via Rotterdam. Brofästena byggs ju på land och våra kranar klarar inte tyngden av ett helt spann om de inte jobbar från vattnet. Men övriga nio brospann kommer att transporteras färdiga från Polen med pråmar till Sundsvall, säger Staffan Boström. Brospann 1 och 11 är redan här och sysselsätter just nu cirka 120 arbetare i Sundsvall som jobbar skift och svetsar dygnet runt. Totalt är 400 svetsare i gång i tre olika länder. De övriga nio brospannen kommer att levereras ett i taget med cirka 14 dagars mellanrum med start i juni. Då har arbetarna dessa 14 dagar på sig att montera ett spann innan nästa kommer. Det är som ett jättelego, säger Staffan Boström. Den sista biten som läggs är mittenspannet, och då kommer bron att dras isär något för att sedan skjutas tillbaka in mot mittenbiten. Full aktivitet Detta innebär förstås att det kommer att vara full aktivitet på Sundsvallsfjärden i sommar. Jättelika kranar och pråmar kommer att vara vardagsmat. Åtta brostöd till bron kommer att sticka upp ur vattnet ett efter ett. Men eftersom allt arbete kommer att ske ute i vattnet kommer det här inte att påverka sundsvallsborna nämnvärt. Däremot kommer arbetet på de delar av bron som fortsätter över land även fortsättningsvis att påverka exempelvis biltrafiken (se artikel på sid 49). Alla 300 ståldelarna är unika till sin form och tjocklek eftersom bron svänger i både höjd- och sidled, och det är Europas största pågående broprojekt. Utsidan av bron kommer att målas med rostskyddsfärg men invändigt har man valt en annan lösning. En avfuktningsanläggning kommer att installeras som skapar ett inomhusklimat (läs: kallgarage). Fuktigheten kommer att vara minimal vilket gör att den inte rostar, säger Staffan Boström. Fotnot: Lyfttornet kommer till Sundsvall i maj och ska monteras samman och bli cirka 43 meter högt. Ett skådespel det med Brodelarnas väg till Sundsvall Neumarkt, Tyskland Cirka 300 ståldelar, som väger mellan 30 och 70 ton styck, tillverkas i en produktionslinje som är nybyggd bara för E4-bron. Cirka 170 personer arbetar där med E4-bron. Färdiga ståldelar transporteras med lastbil till Donaukanalen där de transporteras med flodbåt via floden Main och Rhenkanalen till Rotterdam. 12 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

13 Följ bygget Här vid Södra kajen byggs en utsiktsplats med informationstavlor om E4-projektet och andra stora infrastrukturprojekt i Sundsvall. Rotterdam, Holland Här sker omlastning till fartyg och brodelarnas resa fortsätter, genom Kielkanalen, med destination Szczecin. Szczecin, Polen Här har Max Bögl (ett av de två tyska entreprenörföretagen i brokonsortiet) byggt om en hamnplats till montage- och förvaringsplats. Cirka 70 personer arbetar med att svetsa samman ståldelarna till större brospann som mäter mellan 120 och 170 meter och väger upp till 2500 ton styck. Totalt ska nio brospann svetsas samman i Szczecin. Med start i juni lastas ett brospann varannan vecka på en pråm som tar dem via Östersjön till Sundsvall. BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

14 Förr Trafikgatan var den stora landsvägen norrut och gick igenom gamla Skönsbergs centrum. Från landsväg till nedsänkt motorväg Förr: en idyllisk landsväg med plats för flanörer och en och annan bil på väg mot Härnösand. Snart: en ny motorväg för de fordonen som passerar varje dygn. text: thomas ekenberg Foto: Sundsvalls Museum/trafikverket E n mamma med barnvagn är på väg in på Kooperativa. I vänsterkant ser man en dam vandra längs Trafikgatan som på den här tiden Klyvdes i mitten var den stora landsvägen norrut mot Härnösand. Bilden är förmodligen från 30-talet och trafiken var inte så livlig på den tiden (i dag handlar det om cirka fordon per dygn som passerar här). Landsvägen gick rakt genom gamla Skönsbergs centrum. Här låg många affärer, bland annat Kooperativa, som hade flera butiker i Skönsberg, bland annat denna som kallades Trygg. Det mesta av det gamla Skönsberg revs på 50- och 60-talen för att ge plats åt modernare hyreshus och för att ge plats åt motorvägen som för årtionden kom att klyva området i två delar. E4-bygget innebär att stadsdelarna kommer närmare varandra igen. Nya E4 kommer att sänkas Snart med som mest sex meter, vilket innebär att den inte kommer att störa lika mycket som dagens E4. E4-projektet möjliggör också en helt ny bro mellan Haga och Skönsberg vid Medborgargatan med både gång- och cykelbanor. Det blir också en ny överfart vid Skönsbergsvägen. 14 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

15 Vill du optimera dina energikostnader? Patrik Bylund och Patrik Gustafsson är Account Managers på Sundsvall Energi. Vi erbjuder energilösningar anpassade för ditt företags behov. Med rätt avtal kan du spara pengar och genom att bli kund hos oss bidrar du till lokal utveckling i Sundsvallsregionen! Välkommen att ta kontakt med oss! Patrik Gustafsson Patrik Bylund Följ oss gärna på Facebook! BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

16 ELVA heta frågor om logistikparken 1 Vad händer om fullmäktige inte röstar ja? Jag räknar med att det blir ett ja. Vår ambition är att ta fram ett beslutunderlag som ska ge svar på politikernas alla frågor. Men om de ändå saknar något kan fullmäktige skjuta fram beslutet och be oss komplettera. 2 Vad är egentligen en logistikpark? Man kan likna det vid ett nav där man på ett rationellt sätt kan lasta om gods mellan tåg, bil och fartyg. Men också ett område där speditörer hanterar och lagrar gods och där andra företag erbjuder olika typer av logistiktjänster, till exempel lager, montering och paketering. 3 Varför räcker det inte med terminalen på Björneborgsgatan och hamnen i Tunadal? Den befintliga terminalen behöver flyttas när det nya resecentrat byggs. Det är heller inte lämpligt att hantera gods, framför allt farligt gods, på en trång kombiteminal mitt i stan. SCA och många andra företag ligger långt från sina marknader. Man kan därför vänta sig en markant ökning av containers som lastbärare och det klarar inte den befintliga hamnen i Tunadal. Den 17 juni avgör kommunfullmäktige framtiden för miljardsatsningen på ett nytt transportnav. Vi bad Åke Jonsson, vd för Sundsvall Logistikpark, om en lägesrapport. text: olof axelsson Illustration: Martin Söderberg 4 Finns det andra fördelar med en ny logistikpark? Bra logistik är en förutsättning för att företag ska ha en god konkurrenskraft. När vi flyttar ut godshanteringen från centrum minskar trafiken och miljöutsläppen i centrum vilket förbättrar boendemiljön. Logistiknoder ger bättre förutsättningar för att flytta över godstransporter från lastbil till järnväg och fartyg, och där är miljön den stora vinnaren. 5 Är det lika viktigt med en logistikpark nu när biobränslepannan i Korsta inte blir av? Projektet har aldrig varit beroende av att hantera biobränsle. Beskedet kan snarare vara en fördel eftersom man kan undvika den konflikt som uppstår om man hanterar både biobränslen/grot och produkter med högre förädlingsvärde. 6 Varför löser kommunen in fastigheter innan logistikparken är klubbad? Det är egentligen en fråga att ställa till stadsbyggnadskontoret. Men eftersom fullmäktige redan har antagit en ny fördjupad översiktsplan och en detaljplan där området ska användas till en logistikpark, är det en logisk följd att lösa in fastigheterna. För kommande kunder är det också en viktig signal Så här kan den framtida logistikparken se ut från ett besökande fartyg. att satsningen kommer att bli av. Både detaljplanen och inlösenfrågor är tidskrävande processer och bör därför löpa parallellt. 7 Logistikparken ska vara klar Hur mycket försenas projektet av att detaljplanen, som också godkänts av fullmäktige, överklagas? Ärendet ligger nu hos mark- och miljödomstolen, beslut väntas i vår. Frågan kan även överklagas till nästa nivå, mark- och miljööverdomstolen. Att detaljplanen skulle komma att överklagas ligger med i vår tidplan. 8 Vad kostar logistikparken och vem ska betala? Totalt handlar det i en första etapp om en satsning på knappt 1 miljard kronor (se faktaruta). I underlaget till fullmäklige inför deras beslut i juni presenterar vi hur stor del som kommunen väntas stå för. 9 I Timrå kommun byggs just nu en annan kombiterminal, räcker inte den? Vi har ett mycket bra samarbete med Torsbodaprojektet. Tanken är att vi ska specialisera oss på hantering av containergods medan de har större fokus på bulkvaror och biobränslen. Regionen får god kapacitet att hantera båda delarna, men visst kan det uppstå en viss konkurrens på marginalen. 16 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

17 Er trygghet vår säkerhet Protector har sedan starten 1995 bidragit till att göra Sundsvall till en av Sveriges säkraste stadskärnor. 10 I Timrå står en extern finansiär, Gestrike Invest, för hela investeringen. Varför måste kommunen betala i Sundsvall? När det gäller containerhamnen, som är en avsevärd del av den totala investeringen, diskuterar vi samverkan med en privat intressent. För kombiterminalen kommer kommunen sannolikt att behöva ta den inledande investeringskostnaden. Men eftersom en extern aktör driver kombiterminalen och betalar en avgift, får kommunen på sikt tillbaka investeringen. Vilka privata intressenter vill satsa i 11 logistikparken? Vi söker nu en operatör som vill sköta kombiterminalen och vi har fått positiva reaktioner. När det gäller den nya containerhamnen utgår vi från att det blir SCA Transforest. Logistikparken 2009 tecknade Sundsvalls kommun, SCA och Trafikverket ett genomförandeavtal om att bygga en logistikpark i Tunadal/Korsta/Ortviken. Det blir en ny kombiterminal för omlastning av gods mellan tåg, lastbil och båt, en containerhamn samt ytor för logistikverksamhet. Kostnaden beräknas i en första etapp till en knapp miljard kronor. Dessutom förutsätts Trafikverket bygga nya järnvägsspår och anslutningsvägar. Tel Är du trött på att betala mycket för att sova? Vi har prisvärda hotellrum och ännu billigare sovrum... Vi vill att du ska sova gott BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

18 Familjen Berg valde Sundsvall: jag drömde om de vackra träkåkarna på Södermalm De blev förälskade i staden under studentåren. Trots arbete och nybyggt hus i Stockholm kunde de aldrig släppa drömmen om Sundsvall. Tre år efter flytten blev det nya livet i Sundsvall precis så underbart som familjen Berg trott nästan. text: andreas stickler foto: per helander De kom från var sitt håll, Mia, uppvuxen i Orminge utanför Stockholm, och Mathias, från Ramvik utanför Kramfors, för att studera i Sundsvall. Året var Inom ett år hade de träffats och blivit ett par, 2000 tog bägge examen. Egentligen ville vi redan då vara kvar i Sundsvall, men jobbmöjligheter gjorde att vi flyttade till Stockholm, säger Mia Berg tretton år senare. Livet rullade på. De köpte lägenhet, de fick barn, de byggde hus i Trångsund, de fick ett barn till. Bägge hade jobb. Rötterna verkade ha tagit fäste. Men Mathias Berg förklarar: Varje år hade vi vår Sundsvallskris. Vi fick alltid samma känsla när vi åkte upp och hälsade på: Åh, vad mysigt det är här. Det var verkligen laddat för oss, det hade varit en fantastisk period häruppe med studentliv, vänner och annat. Till slut nådde vi en punkt där vi tänkte ska vi verkligen sätta upp den där tavlan, vi ska ju flytta snart. Trots att vi byggt eget hus trodde ingen av oss att vi faktiskt skulle bli kvar i Stockholm, säger Mia och skrattar. Knarkade hus på nätet Eller som hon förklarar det: Jag var Hemnetknarkare på Sundsvall. Jag drömde om de vackra träkåkarna på Södermalm som var så billiga med stockholmsmått mätt. En helg, det var i maj 2010, var Mia i Sundsvall i jobbet. Hon hade bokat ett senare tåg hem så hon skulle hinna promenera runt lite på Södermalm och i Sidsjö. De hade kompisar från Stockholm som nyligen flyttat upp, till Mårtensro, och de bjöd på fika. Vid fikabordet sa Mia, halvt på skämt hävdar hon i dag, vad mysigt det var här. Ni vet inte nån som ska sälja?. Det visste de. Ett par veckor senare var allt klart. I augusti gick flyttlasset. Tre dagar senare började Nova, åtta år i dag, sexårs. Familjen Berg hade flyttat till Sundsvall. Till slut. Jobbigare än väntat Vad skulle då bli bättre i Sundsvall? Ja, egentligen allt. Sedan Mias mamma flyttat till Jämtland hade de ingen släkt i Stockholm längre. Mathias kunde ta med sig sitt jobb, med bibehållen lön. Närmare till jobbet, inget mera pendlande. Skidspår runt husknuten som de drömt om. Men flytten blev jobbigare än jag hade trott, säger Mia. Vi kom tillbaka till Sundsvall som småbarnsföräldrar, det är inte samma sak som att bo här som student. Jag hade nog inte haft riktigt klart för mig hur trygga vi hade varit i Trångsund. Det tog ett år innan allt flöt på, innan jag kände att vi faktiskt bor här nu och inte bara hälsar på, säger Mia. Nu har det gått tre år. Drömmen har blivit vardag. Ögonen något mer kritiska. Trots att de stortrivs har de ändå upptäckt 18 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

19 Hänger gärna runt Grodtjärn Vilka: Mia Berg, 38, Mathias Berg, 39, Nova, 8, och Enya, 4 år Bor: Bostadsrättslägenhet, Mårtensro, Sundsvall Yrke: Mia är frilansjournalist, Mathias är systemutvecklare på Capgemini Fritid: Längdskidåkning, slalom, bada Smultronställe: Grodtjärn och skogarna runt omkring den. Och Sidsjön förstås Det är ofta de små detaljerna som gör den stora skillnaden. Som skapar livskvalitet. Det är superlyxigt att Mathias kan jobba heltid och vara hemma en kvart efter att han slutat. Och att vi kan träffas för en lunch på stan en vanlig arbetsdag. Lyx!, säger Mia Berg. BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

20 att det finns nackdelar även med Sundsvall. Man kan kalla det för Illusionerna som sprack. Det finns två stycken. Ett: Vi kör bil tre gånger så mycket som i Stockholm, säger Mathias. Det finns många bussar men de hjälper inte oss i morgonlogistiken eftersom barnen ska åt olika håll. Till exempel finns det ingen busslinje från Mårtensro till S:t Olov där Nova går i skolan. Med bil tar det fem minuter, det är klart man tar bilen då. Byta skor Mia fyller i och berättar att hon varje år blir irriterad över Inte-ta-bilen-till-jobbetdagarna. Hon vill ju ta bussen, men det går inte. Jag skulle vilja ta politikerna och sätta dem i våra skor ett par dagar. Två: Kösystemet till skolorna är väldigt speciellt här, säger Mia. Folk kör kors och tvärs för att komma till skolan, vi känner folk som bor på Alnö och har barnen på Södermalmsskolan. Och vi åker förbi två andra skolor, Montessori och Heliås, för att komma till vår skola. Det känns inte vettigt. Mia och Mathias menar att man är chanslös som inflyttad barnfamilj med det system som finns i dag. Vi kan inte hävda oss gentemot dem som köat sedan barnet var nyfött. Om Sundsvall vill locka till sig barnfamiljer utifrån måste man tänka om, man måste få en chans att påverka barnens skolgång även om man inte bott här jämt, säger Mia. Och när hon sagt det får hon lite dåligt samvete. För barnen har trivts på skola och dagis från första början. Och de har det ju trots allt så himla bra här. Jag vet egentligen inte varför, men jag bara tycker om stan. Allt finns här. Det är en storstad trots att den är liten. Man kan gå hem från tågstationen. Bara en sån sak! Jag tycker det blir komiskt när folk klagar över parkeringssituationen på stan. Jag har ännu aldrig behövt vända och åka därifrån för att jag inte hittat nån parkering. Och så är det löjligt billigt, det är en stor skillnad jämfört med Stockholm, säger Mia Berg apropå Sundsvalls fördelar. borrföretaget i sollefteå Entreprenadborrning Kärnborrning Grundläggningsborrning Undersökningsborrning Styrd borrning Rörtryckning GällER det borrning? KonTaKTa oss på TSb! Tommy Åslund, , tommy@tsbab.se Fredrik Johansson, , fredrik@tsbab.se Torgny Svensson, , torgny@tsbab.se 20 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

21 SVT dokumenterar En timmes dokumentär om brobygget. Det arbetar SVT med just nu. Det är fotograf Eva Harström och reporter Anna Karin Lundh som sedan en tid tillbaka följer broarbetet. Dokumentären kommer att sändas när brobygget är klart man vill ha med invigningen i programmet. Vi har varit ute och filmat en längre tid. Det är en spännande arbetsplats med folk från olika länder. En del har aldrig sett snö förut, då är det tuffa förhållanden när det är minus 25 och blåser, säger Eva Harström som också menar att det är extra spännande att följa ett brobygge. En bro har ett så stort symbolvärde, något som binder samman. Den blir Eva Harström (till vänster) och Anna Karin Lundh, SVT, arbetar med en dokumentär om brobygget. också ett slags monument när den är färdig. Det mesta filmas i Sundsvall, men SVT kommer även att besöka fabrikerna i Tyskland och Polen under arbetet med filmen. foto: svanthe harström Dubbla spår för järnvägen Trafikverket planerar att bygga en 2,8 kilometer lång mötesstation mellan Njurundabommen och Nolby. Byggstart blir tidigast I projektet med mötesplatsen ingår att bygga nya broar över Ljungan, Stångån och Mjösundsvägen. Nu utreder vi hur mycket mark som behövs ta i anspråk. Mötesstationen kommer delvis att byggas på gamla E4 och det kan vi inte göra innan nya E4 är klar, säger Robert Pettersson, projektledare på Trafikverket. Mötesstationen är den sjunde och sista som byggs inom ramen för den nuvarande järnvägsplanen mellan Gävle och Sundsvall. Mellan 60 och 70 tåg passerar sträckan varje dygn vilket innebär en risk för överbelastning. Dessutom klarar inte broarna över Ljungan och Stångån de ökade kraven på 25 ton för axellast. Vi behöver öka kapaciteten för att bättre kunna hantera störningar. Projektet är också en del i att förbereda för ett framtida dubbelspår, säger Robert Pettersson. Ramudden ligger alltid i framkant när det gäller säker arbetsplats och trafikmiljö! Uthyrning Vi har allt du behöver för en säker arbetsplats och en trafiksäker miljö! Vägmärken Barriärer Trafikljus Körplåtar Grindar Gångbroar Farthinder TMA-Skydd Däckbuffert Trafikledningslister Heatwork Vi utför även entreprenadtjänster! TA-planer, Flaggvakt, TMA-körning, Tillsyn, Utbildningar, Etablering mm (på olika språk) Lagergatan 2 Sundsvall Tel Lee Magnus Dan Lars BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

22 Miljön vinnare när bruken värmer stan Två fabriker fixar snart hälften av fjärrvärmen i Sundsvall. Ortviken börjar elda pellets medan Östrand ska skicka hit värme i en ny ledning från Timrå. På så sätt slipper både Sundsvall Energi och SCA sitt oljeberoende. text: Olof Axelsson Illustration: canstock foto: Per-Anders Sjöquist/SCA Fjärrvärmen håller allt fler flerfamiljshus och villor i Sundsvall varma och sköna. Den skapas främst genom sopförbränning i Korsta, men SCA:s pappersbruk i Ortviken levererar också en betydande del genom återvinning av rökgaser. Problemet är att när de riktiga köldknäpparna sätter in måste man också elda med olja. För att komma ifrån oljeberoendet planerade Sundsvall Energi att bygga om sin oljepanna i Korsta till biobränsle, en investering på 950 miljoner kronor. Smart idé Men en smart idé från Patrik Halling, teknisk direktör på SCA Forest Products, har gett en mycket bättre lösning. SCA hade länge funderat på att konvertera sin egen oljepanna till pellets, men det var svårt att få lönsamhet. Jag föreslog att vi kunde elda mycket mer pellets och sälja värmen som blev över till Sundsvall Energis fjärrvärmenät, säger Patrik Halling. Sagt och gjort. Nu bygger SCA om sin oljepanna och kompletterar en annan panna så att de kan eldas med pellets från Bionorr i Härnösand. Vi eldar redan bark och annat skogsavfall från fabriken. Men med pellets kan vi ta ut mer biobränslebaserad energi ur våra fyra biobränslepannor, förklarar Per Asplund, chef för projektverksamheten inom SCA Graphic. För att kunna elda med träpulver brännare uppförs just nu en helt ny byggnad där pelletsen lossas och mals till ett fint pulver. Träpulvret lagras i en silo från vilken det fördelas ut till de sju nya träpulverbrännarna. SCA investerar 384 miljoner och räknar med att göra en rejäl miljövinst i Ortviken och spara kubikmeter olja per år. Men SCA:s samarbete med Sundsvall Energi utvecklas även på ett annat sätt. Investerar i nya ledningar Massafabriken Östrand, som levererat värme till fjärrvärmenätet i Timrå i många år, ansluts även till nätet i Sundsvall. Det rör sig i huvudsak om återvunnen processvärme men även om energi från Ö strands ångpanna som redan är kompletterad med träpulverbrännare, säger Per Asplund. För Sundsvall Energi innebär samarbetet att det räcker med en investering på 100 miljoner kronor i form av nya ledningar. Nu i vår lägger vi ner en kraftigare ledning från Ortviken. Dessutom bygger vi en helt ny ledning från Östrand till Ljusta dalen som ska vara klar i oktober, säger Urban Bäck, projektledare på Sundsvall Energi. 22 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

23 RUSTA DIG FÖR BROBYGGET HOS OSS HITTAR DU ALLT INOM ARBETSSKYDD Bygg & Anläggning Varselkläder Flamskydd Regnkläder Vinterkläder Skyddsskor - sommar & vinter Tack vare lösningen med SCA kan Sundsvall Energi minska oljeförbränningen med kubikmeter per år. Det är i stort sett hela vår nuvarande oljeförbrukning. Samarbetet stärker fjärrvärmens konkurrenskraft rejält och ger oss en miljöprestanda som gör att Sundsvall hamnar i toppklass i Sverige, säger Anders Jonsson, vd för Sundsvall Energi. Det byggs på Ortviken. SCA bygger om sin oljepanna och kompletterar en annan panna så att de kan eldas med pellets från det egna före taget BioNorr. Handskar - sommar & vinter Fallskydd Personligt skydd Halva fjärrvärmebehovet När leveranserna från fabrikerna är i gång i december 2013 kommer SCA att täcka ungefär halva fjärrvärmebehovet i Sundsvall. Det är främst Finsta och Ljustadalen som kommer att beröras av projektet under byggtiden då Sundsvall Energi gräver nya fjärrvärmeledningar under sommarhalvåret. Särskilda informationsmöten kommer att hållas under våren för de boende i de båda områdena. Ortviksvägen 16, Sundsvall Mån-Fre , Tel: vi går på djupet! bygger allt under vatten Så mycket värme levererar SCA till Sundsvall Energi Från Ortviken: Rökgaskondensering (fanns tidigare): 90GWh Biopellets (nytt): 210 GWh Från Östrand: Återvunnen processvärme till Sundsvall (nytt): 90 GWh Totalt: 390 GWh vilket är cirka hälften av hela fjärrvärme behovet i Sundsvall Hamnvägen 3v Söråker Lars-erik Larsson ricky thor BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

24 Uppdatering är en del av vårt dagliga arbete Visste du att På vår webbplats kan du bl.a. lämna mätarställning, läsa om förbrukning, kolla vattenkvaliteten, se vad som händer på din gata, läsa om vårt miljö - arbete, få information om hur du städ ar miljövänligt, skaffa e-faktura och lära dig mer om renings processen. Ny kunskap och koll på läget. För att driva och utveckla vår verksamhet måste vi alltid vara uppdaterade. Inom miljöfrågor, information och vattensäkerhet. Samtidigt vill vi också hålla dig uppdaterad om vad som händer. Sverigeunik SMS-tjänst ger dig aktuell status. Via den får du säker och direkt information. Genom att registrera din mobiltelefon till din bostadsadress får du aktuell status på både akuta och planerade arbeten där du bor. Har du ingen mobiltelefon får du ett meddelande via din fasta telefon. Vi fortsätter även att informera via andra kanaler, exempelvis radio och lokala tidningar. Vi måste alltid säkra kvaliteten på vattnet. Ett exem pel på det är vårt arbete vid Wifsta vattentäkt där klimatförändringarna på sikt kommer att påverka vattenkvaliteten. Därför provborrar vi redan nu för en reservvattentäkt vid Svedjemoarna i Timrå. Och för att ytterligare säkra vatten - kvaliteten utökar vi skyddsområdet runt vattentäkten. Vår webbplats håller dig á jour. Vi har lyssnat på våra kunders önskemål och utvecklat och förbättrat vår webb plats. På mittsverigevatten.se hittar du all information du behöver för att hålla dig á jour. Både på kort och lång sikt. MittSverige Vatten producerar och levererar ett av Europas bästa dricksvatten. Vi ser varje dag till att trygga vattenförsörjning och avloppsrening för människor genom vårt ansvar för drift och underhåll av de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Sundsvall, Timrå och Nordanstigs kommuner. Vattnet är en stor del i miljö- och energifrågorna. Vårt arbete måste därför hela tiden utvecklas eftersom vi dagligen möter nya utmaningar. Kompetens och ansvar är därmed nyckelord för MittSverige Vattens 140 medarbetare. Till vår hjälp har vi de gynnsamma förutsättningarna i Sundsvallsregionens natur som bidrar till vattnets höga kvalitet.

25 SUNDSVALLS nya VARDAGSRUM Stenstan ska utvecklas till att bli mer attraktiv och lättillgänglig. Som delar i det arbetet rustas nu tre områden i centrala stan. Totalt satsar kommunen 58 miljoner kronor på upprustningen via projektet Sundsvalls vardagsrum. x3 Olof Palmes torg sett från norr. Torget smalnas av något där trappan från Ågatan når torget, men ökar i yta mot kvarteret Lyckan till vänster. Ovanför trappan kommer ett vattenspel att vara solbelyst större delen av dagen. Grönare vid Kulturmagasinet 1 Parken vid Kulturmagasinet ska bli grönare, fräschare och mer lekfull som en del i projektet Sundsvalls vardagsrum. Med byggstart i början av sommaren planeras en upprustning med nya gräsytor, träd, sittplatser och belysning. Västra delen ska bli en oas för barn med gungdjur, rutschkana och klätterställning. Det finns få lekplatser i Stenstan så det är något som efterfrågas och Kulturmagasinet har många unga besökare, säger Stefan Näslund, projektledare på stadsbyggnadskontoret. Den östra delen av parken, mot havet, kommer att ha mer fokus på ungdomar och den närliggande ungdomsgården. Där kommer det att finnas soffor för den som vill hänga och halvligga, säger Stefan Näslund. Rakt framför entrén kommer det att bli bord och sittplatser. Attraktivare torg med åkontakt 2 Olof Palmes torg rustas upp för att bli mer attraktivt. Den plana torgytan i slutet av Storgatans gångstråk i väster förlängs och mynnar ut i en stor terrass mot Selångersån vid sidan av O Learys. Nya sittplatser och cykelställ ska göra att förbipasserande stannar till. När man går här ska man kunna se ån och vi ska även göra sittblock i trappan där man kan sitta i solen och titta, säger Stefan Näslund vid stadsbyggnadskontoret. En hiss för funktionshindrade kommer att monteras från Sjögatan upp till torget. Mot Skolhusallén planeras nya grönytor med träd och buskar som kommer att rama in de uteserveringar som finns på torget. Ny markbeläggning läggs i ett tvärgående mönster. Granit och trä samt ett vattenspel kommer också att bidra till en ombonad utemiljö. Byggstart är i skrivande stund oklart eftersom ärendet överklagats till förvaltningsdomstolen men förhoppningen är att den ska bli under sommaren. Upprustningen av ån fortsätter på södra sidan 3Selångersån. De gamla kajerna på södra sidan är slitna och ska bytas ut mot nya. Det ska även bli granitbeläggningar intill husfasaderna längs Sjögatan och Ågatan. Lilla fisktorget ska utrustas med sittplatser, belysning och ändamålsenliga ytor för försäljning av exempelvis mat med tillgång till vatten och el. Planen är också att sänka kajkrönen. Det gör det lättare för båtar att lägga till. Man ska kunna sitta nära ån om man vill ta med sig något att äta eller bara sitta i eftermiddagssolen, säger projektledare Stefan Näslund vid stadsbyggnadskontoret. Även här är exakt byggstart oklar eftersom ärendet överklagats till förvaltningsdomstolen men förhoppningen är att den ska bli under sommaren. BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

26 Nya utsikter för Sundsvall Här är den nya vyn som kommer att möta trafikanterna när den nya bron står klar. Bilden är tagen av fotograf Svanthe Harström i en arbetskran mitt ute på fjärden på samma höjd och i samma läge som den nya bron kommer att gå. foto: svanthe harström Till skillnad från i många andra städer kommer Sundsvall i högsta grad att ha närkontakt med E4 och hela centrala staden kommer att breda ut sig i blickfånget väster om bron. Dessutom kommer den nya motorvägen att bjuda på en unik havsutsikt ovanför Fläsian (lilla bilden). Där går den nya vägen betydligt högre upp på berget än dagens E4 och ger en spektakulär utsikt över såväl södra Alnö och norra Njurundakusten som öppet hav. Hissnande vy över öppet hav från nya E4 vid Fläsian. 26 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013

27 Centrala Sundsvall som staden kommer att te sig för den som färdas över den nya bron. BYGGPLATS SUNDSVALL 1/

28 Att bygga för framtiden Sundsvall Logistikpark AB planerar att bygga en containerhamn och kombiterminal i anslutning till Tunadalshamnen. Det är en stor och omfattande investering för en lång tid framåt. Varför behöver Sundsvall detta? Vi har ju en kombiterminal och vi har en hamn. Räcker inte det? Svaret är nej. Det räcker inte om våra företag ska hänga med på den globala marknaden och om vi ska säkra jobben i regionen. Efterfrågan på transporter ökar. Under en tidsperiod på 25 år ( ) kommer behovet av transporter att öka med mer än 100 procent inom bland annat följande områden; trävaror, livsmedel, jord/ sten/bygg, kemikalier och färdiga industriprodukter. (Källa: Trafikverket 2012) Regionens starka branscher finns inom dessa områden, liksom inom pappers- och massaindustrin. Där bedöms transporterna öka med cirka 70 procent. gods blir avgörande faktorer för konkurrenskraften hos företagen. Transporter en stor miljöbov Kan vi med nuvarande infrastruktur svara upp mot dessa behov? Kan vi göra det hållbart? Transporter är det område som har störst miljöpåverkan och som vi behöver arbeta mycket mer med. I Sverige och i Sundsvall har vi sett över persontransporterna och det finns många kollektivtrafikprojekt som har gett goda resultat. Inom godstransporterna har vi inte varit lika duktiga. Om 5 procent av godset som idag går på lastbil skulle transporteras på järnväg istället, skulle det betyda en fördubbling av kombitrafiken, det vill säga att köra den längsta sträckan på tåg och den korta sträckan på lastbil. Dagens kombiterminal är för liten 80 procent av allt som transporteras in till Sundsvall går på lastbil. Mycket gods kommer från Göteborg och varje enkelresa innebär ett utsläpp av 740 Med den nya kombiterminalen i logistikparken kommer man kunna köra in ett långt tåg och snabbt lasta av och på varor. Det kommer också att finnas plats för andra logistiktjänster, som montering, omlastning, sortering, paketering, lager med mera. Hamnen saknar rationell containerhantering I dag är Tunadalshamnen för liten för att hantera containrar. Hanteringen är dessutom ineffektiv och det finns inte tillräckligt med plats eller utrustning för att hantera en stor mängd containrar samtidigt. Om regionens företag ska kunna nå fler kunder på en större marknad måste transporterna bli effektivare. Därför behövs en ny containerhamn som kan ta emot stora fartyg och hantera en stor mängd containrar samtidigt. Globalisering är en trend inom näringslivet. Våra företag har kunder allt längre bort vilket ställer stora krav på transporterna. Samtidigt är det just transporter som har den största miljöpåverkan. Utmaningen är att hitta smartare, energieffektivare och mer miljöanpassade sätt att transportera godset. bete branscher emellan. Lastbilstransporterna kommer också att öka, men lämpar sig bäst för de korta sträckorna. Om vi koncentrerar de långväga transporterna vi fyller båtar och tåg blir transporterna energi- och kostnadseffektiva. Det ökar konkurrenskraften hos våra företag vilket är viktigt för att säkra jobben i regionen. Det tjänar alla på även miljön. I anslutning till Tunadalshamnen planerar vi att bygga en ny containerhamn. Det gör vi genom att ta bergmassor från Korstaberget och fylla ut i vattnet. På land får vi då också plats för att bygga en kombiterminal. Globalisering, tillväxt i utrikeshandeln och specialisering är starka trender som påverkar företagens transporter. Godstransporterna sker mellan färre, men större avsändare och mottagare och det transporteras allt längre sträckor. Detta leder till att fartygen blir allt större, tågen och lastbilarna blir allt längre. Snabbhet, säkerhet, ökad frekvens av allt större mängd kg koldioxid (CO 2 ). Ett mer hållbart alternativ är tåg eller båt. Som en jämförelse kan man säga att ett godståg ersätter ungefär 30 lastbilar. För att det ska vara lönsamt att köra ett tåg krävs det att man fyller ett 600 meter långt godståg. Tid och frekvens är också viktiga faktorer, så av- och pålastning måste kunna ske snabbt och smidigt. Dagens kombiterminal är för liten för att ta emot långa godståg. Tåget måste delas, vilket är tidskrävande. Det finns också för lite plats att hantera stora mängder. Om vi hjälps åt kan vi transportera hållbart Generellt kan vi säga att transporterna till Sundsvall består av konsumtionsvaror och råvaror till industrin. Transporterna från Sundsvall består av varor inom skogs-, kemiindustrin och andra färdiga industriprodukter. Idag finns ingen ensam varuägare som själv kan fylla ett godståg till Sundsvall, men om många aktörer skulle samarbeta så skulle företagen i Sundsvallsregionen kunna möta upp ett ökat transportbehov på ett mer hållbart sätt. Vi behöver ett ökat samar- Sundsvall Logistikpark AB är det kommunala bolag som ska samordna utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportnav, med kopplingar mellan väg, järnväg och sjöfart i området Tunadal-Korsta- Ortviken. Satsningen görs tillsammans med Trafikverket och SCA och är viktig både för miljön och för regionens tillväxt. Läs mer på Ett 600 meter långt godståg ersätter cirka 30 lastbilar. 28 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2013