Dåligt samvete. en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg. Mikael Sandlund
|
|
- Ida Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dåligt samvete en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg Mikael Sandlund 1
2 Samvetsprojektet Astrid Norberg Gunilla Strandberg Anna Söderberg Vera Dahlqvist Sture Eriksson, Geriatrik Karin Sundin, Mittuniversitet Lars-Olle Armgard, Lunds univ. Kim Lutzén, Ersta Karin Zingmark, Norrbott. Landsting Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndal högskola 2
3 Enkätstudier. Alla ssk samt 4 usk resp. bitr/arb plats i en kommun (n=146) Enkätstudier. Personal inom ett sjukvårdsdistrikt (n=423) Enkätstudier. All personal inom psykiatrisk vård inom 2 sjukvårdsdistrikt (n=106) Intervjuer utifrån resultatet från kvantitativa studier om samvete Samvetsstress projektet Intervjuer med personer sjukskrivna för utbrändhet (n=26) Intervjuer med arbetsledare om arbetssituationen (n=34) Intervjuer med medarb (n=15) arb.led. (n=12) närstående (n=5) Intervjuer med sjukskrivna/ långtidsfriska på samma avd. (n=20x2) 3
4 Vår idé var att det kan finnas ett samband mellan samvetsstress och utbrändhet och att: Hög moralisk känslighet - ökad risk för dåligt samvete Reaktion på dåligt samvete är relaterat till uppfattning om samvetets ursprung, funktion och betydelse Hög grad av inre styrka (resilience) och gott socialt stöd underlättar hantering av samvetsstress 4
5 Samvete Termen kommer från det latinska conscientia och den grekiska suneidesis som betyder att veta tillsammans eller helt enkelt kunskap eller medvetenhet. 5
6 Utbrändhet Känslomässig utmattning Depersonalisation (distansering/cynism) Nedsatt arbetsprestation 6
7 ENKÄTER Syn på samvete Samvetsstress Moralisk känslighet Inre styrka Utbrändhet (Maslach 1996))
8 Utbrändhet och dåligt samvete Glasberg A-L (2007) Stress of conscience and burnout in healthcare. The danger of deadening one s conscience. Emotionell utmattning Kvinna Läkare Yrke annat Geriatrik Primärvård Bristande stöd från arbetskamrater Låga värden resilience (inre styrka) Samvetsstress: inte hinna ge den vård patienten behöver vårdarbetet är så krävande att det influerar privatlivet inte kunna leva upp till andras förväntningar på arbetsinsats Att vara tvungen att döva sitt samvete för att stanna kvar i vården 8
9 SAMVETET signalerar när en människas djupast integrerade värden hotas - att brott mot samvetet är ett hot mot människans personliga integritet (A-L Glasberg 2007)
10 Samband mellan syn på samvete och samvetsstress i äldrevården 1)Behöva döva sitt samvete för att kunna stanna kvar i vården relaterat till yttre krav (dvs. kunna samarbeta med sina medarbetare). 2) Behöva döva sitt samvete för att kunna stanna kvar i vården relaterat till inre krav (för att kunna känna sig som god vårdpersonal). (Juthberg (2008)
11 Innebörden av att vara/förbli frisk eller utveckla utmattningssyndrom ( utbrändhet ) Gustafsson G (2009) Att bli eller inte bli utbränd - ett komplext fenomen bland vårdpersonal på samma arbetsplatser. 11
12 Personer som utvecklat utbrändhet Slits mellan det man vill klara av och vad man klarar av Känsla av att vara offer under omständigheter (egna livsvillkoren) Att vara känslomässigt plågad Att nå en gräns av överväldigande kraftlöshet 12
13 Arbetskamraternas upplevelser av tecken som föregår utbrändhet (Ericson-Lidman et al 2009) Kämpar för att klara av allting ensam Kämpar mot ouppnåeliga ideal Distanserar och isolerar sig Visar tecken på att vara nära bristningsgränsen
14 Det som karaktäriserar den utbrända gruppen är högre nivå av samvetsstress, syn på samvete som en börda, att behovet av att döva samvetet för att kunna fortsätta arbeta i vården samt uppfattning att man inte får stöd från omgivningen. Det som karaktäriserar den icke-utbrända gruppen är lägre nivå av samvetsstress, en livssyn med en fördragsam attityd, syn på samvete som en tillgång och en förmåga att hantera sitt samvete på ett konstruktivt sätt, samt uppfattning att man får stöd från omgivningen. (Gustafson 2009) 14
15 Vad håller oss friska? (Gustafson 2009) Förtröstansfull grundsyn Tar hänsyn till omgivningen o omständigheterna Har förmåga att släppa oförrätter Tar hand om sig själv med gott samvete 15
16 Idealism/realism Hur kan vi omforma höga ideal till realiteter? Hur lär vi oss att leva med dåligt samvete? 16
17 Vera Dahlqvist (2008): Att konfronteras med sin otillräcklighet och ändå vara god nog 17
18 Samvetets två dimensioner (Vera Dahlqvist 2008) Syndéresis: uppmärksamma känslan Consentia: tolka samvetets budskap SAMVETE = SAM-VETA = att förstå tillsammans
19 Försoningsberättelser - - ta vara på känslan och reflektera söka klarhet söka stöd söka gränser = vara god nog värdefull lärdom gottgöra andra = göra gott nog (Dahlqvist 2008)
20 Moralisk integritet Handlar om självrannsakan i goda medarbetares lag: Den ideala självbilden jämkas med känslan av självförakt - med hjälp av såväl inre som yttre bekräftelseatt få bekräftelse från andra men också från sitt eget samvete
21 Men hur är det i dag? I vården av äldre? I akutsjukvård?
22 Ssk:ors uppfattning om beslutsfattande om livsuppehållande behandling inom dialysvård - osäkerhet - brist på kommunikation - brist på samarbete - otillräckligt samarbete - bristande förtroende för läkarna - hinder för patienters delaktighet - ambivalens vg anhörigas roll (Silén, Svantesson, Ahlström 2008)
23 Läkares upplevelser av etiskt svåra situationer som ger dåligt samvete i njursjukvård Etiska dilemman: - när de slits mellan oförenliga krav - när de känner sig fångade i en känsla av obeslutsamhet (Fischer Grönlund et al 2011)
24 Etiska dilemman försvåras (samvetet som en börda) Undviker att väcka upp konflikter Undviker att använda sin medicinska auktoritet Känner sig tyngda av moraliskt ansvar Kände sig nedvärderade av att bli ifrågasatta vg deras sätt att hantera situationen Känner sig ensamma Inte bekräftade (Fischer Grönlund et al 2011)
25 Vad dessa läkare önskar (samvetet som en guide) Få dela våndan av att vara i etiska dilemman och behöva fatta livsavgörande beslut Känna sig säker på att bättre sätt att handla inte har förbisetts Våga ta upp problemet med dem det berör (patient o anhöriga) Bli respekterad för fattade beslut Bli bekräftad av andra o av sitt eget samvete (Fischer Grönlund et al 2011)
26 Hur kan vi omforma höga ideal till realiteter? Om moralisk integritet
27 Hur projektet fortskrider: Hur kan man leva med dåligt samvete i äldre- o akutvården? VAD ger dåligt samvete? intervjuer med personal äldreboenden och i akutsjukvård VAD är problemet? personal, chefer + experter analyserar o samråder etikdiskussioner VAD kan vi göra åt det? Prövar och observerar
28 Dahlqvist V (2008) Samvete i vården. Att möta det moraliska ansvarets röster.umeå University Medical Dissertation New Series No 1149, ISSN Ericson-Lidman E (2008) The complicated struggle to be a support. Meanings of being a co-worker, supervisor and closely connected to a person developing burnout. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1193, ISSN Glasberg A-L (2007) Stress of conscience and burnout in healthcare. The danger of deadening one s conscience. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1101, ISSN Gustafsson G (2009) Att bli eller inte bli utbränd - ett komplext fenomen bland vårdpersonal på samma arbetsplatser. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1243, ISSN Juthberg C (2008) Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1203, ISSN
Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg
Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik Anna Söderberg Syftet med ETIK-undervisning Redogöra för olika etiska principer o kunna diskutera dess betydelse för omvårdnad vilket bidrar till: Förståelse
Läs merKan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall
Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation
Läs merAtt känna sig otillräcklig om samvetsstress hos vårdpersonal
Att känna sig otillräcklig om samvetsstress hos vårdpersonal Astrid Norberg Professor emerita Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Enheten för forskning i palliativ vård, Ersta-Sköndal högskola
Läs merForskning i praktiken
Forskning i praktiken Utbildning landstingsfullmäktige 2013-02-20 Rose-Marie Isaksson FoU-strateg, inriktning omvårdnad Sjuksköterska, MedDr FoU-centrum, NLL Stödja, styra, samordna, samverka och sprida
Läs merETIK. (Paul Ricoeur 1995)
ETIK ETIK är visionen om det goda livet Etik motverka orättvisor Etik motverka mänsklig förnedring Etik handlar ytterst om det som gör livet värt att leva. (Paul Ricoeur 1995) ETIK handlar om att bli uppmärksam
Läs merÅterhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merPoängsättning COPSOQ II, Sverige
Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga
Läs merVägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige
Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan
Läs merOm hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden
Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för
Läs merCOPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion
Läs merSÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Läs merEtikarbete i vårdens vardag
Etikarbete i vårdens vardag Seminariet B5 på Utvecklingskraft 2017 Medverkande Malin Skreding Hallgren, ledamot i etikrådet Utvecklingsledare, Qulturum Margaretha Stenmarker, ordförande i etikrådet Barnonkolog,
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merKärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare
Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig
Läs merEtik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merIntegrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats
Integrerad sluttentamen Reflekterande uppsats Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen Värderingsförmåga och Förhållningssätt För läkarexamen skall studenten Visa självkännedom och empatisk förmåga
Läs merIntegrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats
Integrerad sluttentamen Reflekterande uppsats Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen Värderingsförmåga och Förhållningssätt För läkarexamen skall studenten Visa självkännedom och empatisk förmåga
Läs merVärderingsfaktorer. Diagram. Skala 1-6, 1=Instämmer inte alls och 6=Instämmer helt. Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden.
Diagram Värderingsfaktorer Diagram Diagram 5. Ledarskap - ja/nej Diagram 7. Kompetensutveckling - ja/nej Procent Värderingsfaktorer Fråga 1+2 3+4 5+6 1. Delaktighet och påverkan 9,2% 43,9% 47% 4,2 2. Information
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att
Läs merMål för förlossningsvården i Sverige
Tack för inbjudan Mål för förlossningsvården i Sverige En frisk mor och ett friskt barn En positiv upplevelse av förlossningen State of the art 2001 Vårdvalet som blev ett geografiskt val Patientlag (2014:821)
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merVårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015
Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform
Läs merKan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merNyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Läs merAnhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola
Läs merSamvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Christina Juthberg
PROJEKTET SAMVETSSTRESS I VÅRDEN Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden Christina Juthberg Umeå University Medical Dissertations, New Series No 1203, 2008. (Department
Läs merHar ditt mål ett värde?
Har ditt mål ett värde? Tredje steget i processen att nå dina mål är att utforska värderingar. Vilket värde har ditt mål för dig? Denna vecka fortsätter vi att ta dig ta dig genom en målprocess som fungerat
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merSAMVETSSTRESS. Sjuksköterskans upplevelse
SAMVETSSTRESS Sjuksköterskans upplevelse Olsson, Vienna Wittlock, Linnéa Omvårdnad GR (C), Vetenskaplig teori och metod Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/År: 6/ Vårterminen 2018 Handledare:
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merEtisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem
Etisk problemlösning Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå
Läs merehälsa kräver kunskap och engagemang
ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk
Läs merPOLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
POLICY OCH HANDLINGSPLAN i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Policy i Torsby kommun mot kränkande särbehandling Att få känna arbetsglädje och arbetsgemenskap är en rättighet för alla anställda,
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merFRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna
HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merHur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj
Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?
Läs merChef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Läs merVårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas
Läs merDelat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Läs merVEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry
VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry organisationens ledning fysisk arbetsmiljö Att upprätthålla och stärka den mentala hälsan personligt ansvar psykosocial
Läs merLUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merSå hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg
Så hanterar du etiska dilemman 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman Saco Chefsråd har formulerat ett antal råd kring etik och hur du som chef kan göra för
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merResultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1
Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merVi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet
Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Läs merATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL
ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL https://strategiclearner.files.wordpress.com/2012/10 /information-overload-1.png MONICA BERTILSSON, MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG. ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR.
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merDelaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merXxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Läs merOP Assistans - Medarbetarundersökning 2017
OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017 Total Total Antal svarande: 297 st 297 51 % ÖVERGRIPANDE RESULTAT NMI - Nöjd Medarbetar Index Index NMI 4,3 Arbetssituation 4,0 Arbetsmiljö 4,2 Mål och visioner
Läs merResultat medarbetarenkät Lunds kommun 2012
Frågor om mig själv/mitt medarbetarskap 28 Jag trivs och mår bra på arbetet 29 Jag bidrar aktivt till att mina arbetskamrater trivs och mår bra på arbetet 30 Jag är motiverad att lära och utvecklas 31
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merBilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30
Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge
Läs merEXAMENSARBETE. Distriktssköterskors samvetsstress i omvårdnadsarbetet. En enkätstudie. Annika Lundström Anna-Karin Qvarnström 2013
EXAMENSARBETE Distriktssköterskors samvetsstress i omvårdnadsarbetet En enkätstudie Annika Lundström Anna-Karin Qvarnström 2013 Specialistsjuksköterskeexamen Distriktsvård Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merUtvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL
Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merTerapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin
Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet
Läs merIntegritet och samarbete. Konflikt. Smärta
och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta
Läs merStudier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Läs merProjektet ska arbeta med att:
Pågår i tre år: september 2013 september 2016 Projektet ska arbeta med att: Belysa de svårigheter som föräldrar till barn med ASD/Asperger syndrom upplever. Föreslå adekvata stödformer för att motverka
Läs merInspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge
Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merDRAG startade december 2012 med att kartlägga och kategorisera problem
LÄKARE13 poäng Primärvård delaktighet. Läkarnas brist på planering för patienten. Epikris. Uppföljning läkare, läkemedel epikris, m.m. KVALITET13 poäng För snabba kallelser. Otillräckligt underlag. Snabba
Läs merVÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
Läs merSpecialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet
Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk
Läs merESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112
ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och
Läs merVår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS
Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
Läs merSamvetsstress på jobbet
Samvetsstress på jobbet En kvalitativ studie om upplevelsen av samvetsstress hos vårdpersonal inom äldreomsorgen Emilia Härmälä Examensarbete inom social- och hälsovård Utbildning: Sjukskötare (YH) Vasa
Läs merHälso- och friskvårdspolicy
Hälso- och friskvårdspolicy Hälso- och friskvårdspolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Hälsofrämjande arbetsplats... 3 Arbetsgivarens ansvar... 4 Medarbetarens ansvar... 4
Läs merHälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken
Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen Ursula Flatters Vidarkliniken We must learn to reawaken and keep ourselves awake, not by mechanical aids, but by an infinite expectation of the dawn, which
Läs merUtveckling kan betyda lärande för det ska ske behöver lärandet i vårdens vardag utvecklas
Utveckling kan betyda lärande för det ska ske behöver lärandet i vårdens vardag utvecklas Utvecklingskraft maj 2015 Karin Thörne Övergripande studierektor VFU Futurum akademin för hälsa och vård Doktorand
Läs merProjekt 7-timmars arbetsförlagd arbetstid
Projekt 7-timmars arbetsförlagd arbetstid IFO i Timrå kommun genomför perioden 180101-181231 ett projekt som omfattar samtliga heltidsarbetande socialsekreterare med myndighetsutövning. Projektets grundkriterier
Läs merTankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.
Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merLÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM
LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM Monica Bertilsson, S Maeland, J Löve, G Ahlborg Jr, E Werner, G Hensing MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG ARBETSTERAPEUT
Läs merSammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser
2019 Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser En uppföljning av språkombudsfunktionen på äldreboenden och hemtjänsten i fyra kommuner. AINA BIGESTANS Sammanfattning av rapporten:
Läs merAngående arbetsmiljöfrågor.
Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården
Läs merKontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod
Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings
Läs mer