Blir man smart av att träna?
|
|
- Erika Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blir man smart av att träna? Maria Åberg Leg läk, Med dr CBR (Center for Brain Repair and Rehabilitation) vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid institutionen för medicin, Göteborgs universitet Åby vårdcentral, Mölndal Breddidrottsforum 3/2 2011
2 Blir man smart av att träna? eller Är det de smarta som tränar?
3 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
4 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
5 Vad gör hjärnan? Inflöde av impulser från sinnesorganen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel Utflöde: Styr muskulaturen Kontrollerar och koordinerar kroppsfunktioner som hjärtat, blodtryck, vätskebalans och kroppstemperatur Hjärnan utövar sin kontroll över kroppen genom elektriska nervimpulser kemiska hormonsignaler t ex genom att kontrollera blodomloppet Kognition
6 Kognition Samlingsterm för våra olika tankeprocesser Från cognoscere (latin) som betyder att du blir delaktig av en kunskap eller vetskap
7 Kognition Basal orientering (person, tid, plats, situation) Allmänorientering (omvärlden) (mäts ibland vid IQ-prov) Inprägling (inlärning) Minne: långtidsminne och arbetsminne (det senare mäts vid IQ-prov) Uppmärksamhet/ snabbhet (mäts vid IQ-prov) Verbal förmåga: tex ordförråd, förståelse, synonymer, motsatser, abstraktion (mäts vid IQ-prov) Huvudräkning, spatial, teknisk och logisk förmåga (mäts vid IQ-prov) Beslutsfattande och problemlösning (mäts delvis vid IQ-prov)
8 Hur fungerar minnet? Korttidsminne = Arbetsminne Duration: några sekunder upp till ½ min Var? Dorsolaterala prefrontala cortex Långtidsminne Deklarativt : a) Semantiskt (fakta). b) Episodiskt. Var? Från Hippocampus till olika delar av hjärnbarken. Icke-deklarativt: Procedurminne. Var? Basala ganglier Hur går minnesinlagringen till? Inkodning: Dorsolat prefrontala cortex Beslut om lagring: Prefrontala cortex Lagring: Hippocampus Långtidslagring: Andra delar av hjärnan tex temporalcortex Hämtning: Höger prefrontala cortex
9 Hippocampus (på grekiska sjöhäst) Område i tinningloben i hjärnan som bland annat är kritiskt för att lagra nya minnen, vår förmåga att orientera i rummet, vårt lokalsinne och förmåga att hitta till platser. Ett av de två områden i hjärnan som visat sig ha nervcellsnybildning långt upp i vuxen ålder.
10 Hur mäter man kognition? Intelligenskvot (IQ): mått på intelligens (av latin intellego, att förstå, begripa, inse, avgöra). Mäter den generella kognitiva begåvningen. Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS). Instrumentet publicerades första gången I USA publicerades WAIS-IV under Skalan är satt så att 100 utgör medelvärdet i en population och övriga värden antas normalfördelade. IQ : normalt. IQ under 70: utvecklingsstörning (2.2%). IQ över 130: mycket hög (2.2%). Exekutiv förmåga: Hjärnans dirigent. Finns i frontalloben. Ligger bakom allt målinriktat beteende. Shifting = skifta fokus mellan olika uppgifter Inhibition = förmåga att inhibera oönskad information Grön Blå Gul Svart (Strooptest) Updating = arbetsminne
11 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
12 Hjärnans plasticitet Det gamla paradigmet: Hjärnans oföränderlighet i vuxen ålder. Hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras efter erfarenheter och upplevelser eller efter en skada. Hur? 1. Omorganisering. 2. Bildandet av nya nervceller (hippocampus och SVZ), astrocyter, synapser, blodkärl, myelin. 3. Förändringar på receptor-, och neurotransmittornivå.
13 Plasticitet i den vuxna mänskliga hjärnan? Omorganisering och läkning efter skada tex efter en stroke Komplext lärande långt upp i vuxen ålder men kan den vuxna människohjärnan nybilda funktionella nervceller?? Svaret kom år 1998.
14
15 Eriksson et al., Nat Med 1998
16 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
17 Gener Vad påverkar vår kognitiva förmåga? Uppväxtförhållande / berikad miljö Förekomst av sjukdom / medicinsk behandling Psykiskt tillstånd (ex dystymi, negativ stress) Kognitiv stimulans (tex taxichaufförerna i London) Sömn (berätta om den sovande råttan) Kost Musik Fysisk träning
18 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? Disposition 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
19 Fysisk träning påverkar hjärnans plasticitet i djurmodeller I den friska hjärnan: Blodkärlsnybildning (Black et al., 1990; Isaacs et al., 1992; Lopez-Lopez et al., 2004, van Praag et al., 2007). Förbättrar minne och ökar nervcellsnybildning hos både unga och gamla råttor (van Praag et al., 1999a-b, 2005, 2007). Medieras bl a av IGF-I, VEGF och BDNF (Trejo et al., 2001, Lopez- Lopez et al., 2004, Vaynman et al., 2004). Hos den skadade hjärnan kan fysisk träning öka antalet överlevande nervceller vid: Stroke (Hayes et al., 2008) Traumatisk hjärnskada (Griesbach et al., 2007) Parkinsons sjukdom (Yoon et al., 2007) Alzheimers sjukdom (Adlard et al., 2005) Strålning (Naylor et al., 2008)
20 Synergi mellan fysisk och kognitiv aktivitet Fysisk träning ökar antalet stamceller (som kan bli nya nervceller) Kognitiv träning ger ökad överlevnad och integration av nyfödda nervceller I djurlivet sker de parallellt tex råttan på nattjakt. Kempermann et al., 2010
21 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
22
23 Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa A. Äldre och medelålders Positiv korrelation mellan fysisk kondition och kognitiv förmåga hos gamla (Etnier et al., 1997; 2006; Colcombe and Kramer 2003) Ökad blodflöde i hjärnan hos medelålders, förbättrat minne och verbal förmåga (Pereira et al., 2007) Magnetkamera (MRI) studier (Colcombe et al., 2004;2006) Skyddar mot demens (Heyn et al., 2004; Andel et al., 2008; Lautenschlager et al., 2008) B. Skolbarn Positiv korrelation mellan fysisk aktivitet och: Skolprestationer (Sibley and Etnier 2003) Kognition särskilt exekutiv förmåga (Best, 2011) Målstyrt beteende Arbetsminne Förmåga att fokusera, planera, att hejda sig, att anpassa sig
24 Fysisk aktivitet och kognitiva effekter hos skolbarn Träningens längd Kortvarig träning (10-40 min) ger övergående neurokemiska effekter: Förbättrad exekutiv förmåga Ökad uppmärksamhet Förbättrat arbetsminne Förbättrad läsförståelse Långvarig träning (8-13 veckor) ger bestående strukturella effekter: Förbättrad exekutiv förmåga (man har uppmätt ökad PFC aktivering) Ökad kreativitet Positiva effekter på matematik Typ av träning Enkel träning Komplex motorisk träning Gruppspel (obs kronisk traumatisk encefalopati) Ålder (utvecklingsfas)
25 49 barn i 9 till 10 års ålder. Samtliga barn undersöktes med magnetkamera och delades upp i grupper efter kondition. Barn som var i fysiskt bra form presterade bättre i minnestest och hade 12 procent större hippocampus: kritiskt för att lagra nya minnen vår förmåga att orientera i rummet vårt lokalsinne
26 Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa A. Äldre B. Skolbarn C. Unga vuxna Få studier Motstridiga data Tonåren mkt viktig period för hjärnans utveckling! Det är då exekutiva funktioner och social förmåga etableras.
27 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
28 Mönstringsdata Fotograf vid mönstring: Öyvind Lund
29
30 Arbetsprovet Standardiserat» Träningscykel» Vilo-EKG» 5 min submaximalt arbete på W beroende på kroppsvikt.» Ökas 25 W/min tills total utmattning.» Hastighet: at rpm.» Monitorering av hjärtverksamhet Maximal arbetsförmåga» Uttrycks som Wmax, och delas med kroppsvikt Wmax/kg användes för att det korrelerade bättre med uppmätt maximal syreförbrukning (VO2max, r ~ 0.9) än predikterat VO2 max (r~ ). Wmax/kg stanine scores (1-9), ex för en 70 kg man, 18 åriga män:» Stanine W» Stanine W» Stanine 9 Över 310 W
31
32
33 Begåvningsprovet 4 delprov:» Logiskt (Logical reasoning, instructions )» Verbalt (Concept discrimination)» Spatialt (Metal folding)» Teknisk-fysisk (Technical comprehension) Allmänbegåvning, sammanlagda resultatet på hela provet Resultaten överförs till en 9-stegs stanine skala» Jämförelse mellan olika år och olika prövande värnpliktskontor möjlig.
34 Målsättningar Att undersöka om det fanns ett samband mellan fysisk kondition och IQ vid 18 års ålder. Att undersöka om det fanns ett samband mellan muskelstyrka och IQ vid 18 års ålder. Att undersöka om en förändring av den fysiska konditionen mellan 15 och 18 års ålder kunde prediktera en förändring i IQ. Att undersöka om den fysiska konditionen vid 18 års ålder kunde prediktera utbildning och yrkesval senare i livet.
35 Studie design Kohortstudie av alla svenska män födda (n= ) Age 15 Age 18 Age 28 Age years follow-up Grades from compulsory school Swedish Military Service Conscription Register Swedish Twin Register Multigeneration Register LISA Register (education, occupation, income)
36 Resultat
37 9 Global intelligence Global intelligence (stanine score) All Men , n = p for association < b = (0.220 to 0.224) 9 Global intelligence / Muscular strength Cardiovascular fitness (stanine score) Data är korrigerade för mönstringsår, värnpliktskontor och båda föräldrarnas utbildning. Global intelligence (stanine score) All men , n = p for association < b = (0.054 to 0.057) Muscular strength (stanine score)
38 Blir man smart av att träna? eller Är det de smarta som tränar? Tvillingstudier där betydelsen av arv och miljö kan analyseras tex om kondition och IQ styrs av samma gener. Longitudinella studier där man ser om en förändring av fysisk aktivitet förändrar IQ.
39 Tvillingstudier
40 Gener Ärftlighet Miljöfaktorer - gemensamma - icke gemensamma
41 Fysisk kondition vid 18 års ålder: Gener: 56% Gemensamma miljöfaktorer: 11% Icke gemensamma miljöfaktorer: 33% IQ vid 18 års ålder: Gener: 52% (teknisk) - 56% (spatial) Gemensamma miljöfaktorer: 5% (spatial) - 24% (logisk) Icke gemensamma miljöfaktorer: 24% (logisk) - 39% (spatial) Sambandet fysisk kondition och IQ vid 18 års ålder: Gener: 14% Gemensamma miljöfaktorer: 7% Icke gemensamma miljöfaktorer: 79%
42 Följs en förändring av den fysiska konditionen mellan 15 och 18 års ålder av en förändring i IQ?
43 Ser man något samband mellan fysisk kondition vid 18 års ålder och senare utbildning och yrkesval?
44 Adjusted HR Event Cardiovascular fitness No of event (95% confidence intervals) Education per stanine score University outcome ( ) scores 6-9 compared to ( ) Occupation per stanine score SEI 3 outcome ( ) scores 6-9 compared to ( ) SEI socioeconomic index
45 Cardiovascular Fitness is Associated with Cognition in Young Adulthood. Maria A.I. Åberg, Nancy L. Pedersen, Kjell Torén, Magnus Svartengren, Björn Bäckstrand, Tommy Johnsson, Christiana M. Cooper-Kuhn, N. David Åberg, Michael Nilsson and H. Georg Kuhn (2009) Proc Natl Acad Sci USA 106:
46 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar vår kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
47 Skalman Skalman är mycket smart men också mycket lat. Mat- och sovklockan innehåller ingen tid för motion.
48 Den fysiska konditionen vid 18 års ålder var kopplad till kognitiv förmåga / IQ. Den fysiska konditionen vid 18 års ålder predikterade utbildning och yrkesval senare i livet. Förklaringsmodeller 1. Konditionens effekter på hjärnan är akuta/subakuta. God kondition i tonåren predikterar för fortsatt god kondition upp i vuxen ålder. (Telama et al., 2005) 2. Konditionens effekter på hjärnan i tonåren kvarstår på lång sikt oavsett om den fysiska konditionen avtar. (Reynolds and Nicolson 2007; Da Silva et al., 2010) 3. En kombination av 1) och 2).
49 Skalman som 18-åring: Lee, I. M. and D. M. Buchner (2008). "The importance of walking to public health."
50 Disposition 1. Basalt om hjärnan och kognition 2. Plasticitetsbegreppet 3. Vad påverkar barn och ungdomars kognitiva förmåga? 4. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Djurexperimentell bakgrund 5. Fysisk aktivitet och effekter på hjärnan: Studier på människa 6. Befolkningsstudien om fysisk kondition och kognition 7. Skalman 8. Framtida frågeställningar och forskningsfront
51 Interventions studier Framtida frågeställningar och forskningsfront Dos-respons? Enkel konditionsträning jämfört med komplex fysisk träning m a p effekter på hjärnan? Relationer mellan social interaktion och fysisk träning? Synergieffekter av kost och fysisk träning? Del i behandling vid neurodegenerativ sjukdom? Samarbete med pedagoger Hur och när träna fysiskt i relation till en specifik inlärningssituation? Hur få folk att träna? Pedagogiskt problem! Vissa särskilda grupper särskilt svårt. Exergaming Fysisk kondition vid 18 års ålder och senare Risk för långtids sjukskrivning Risk att insjukna i olika sjukdomar i hjärnan
52 Take home message Vi vet av erfarenhet att miljöfaktorer och sociala faktorer påverkar hjärnans utveckling och om du får usla gener från dina föräldrar kan du inte fixa det och det är heller inte lätt att göra någonting åt sin ekonomiska status. Däremot kan du genom att motionera mer öka dina egna förutsättningar, säger professor Art Kramer som ledde studien som nyligen publicerats i den medicinska tidskriften Brain Research (Aftonbladet 21/9 2010)
53
54 Extra material
55 Myter om hjärnan Att vi bara skulle använda 5-20% av vår hjärna. Elektrisk aktivitet och förbrukning av glukos och syre pågår hela tiden och i hela hjärnan. Det finns inga obrukade eller vilande delar i friska hjärnor. Hjärnan vilar vissa delar i taget. Hela hjärnan får när vi sover förändrade EEG-vågor pga att nervcellerna arbetar i takt. Ny energi (ATP) bildas och lagras. Under sömnen lagras nya minnen. Vänster hjärnhalva är rationell och höger kreativ. Vä är viktigare för språk o matematik och hö för rumsuppfattning o musik men hjärnhalvorna kommunicerar och samverkar hela tiden.
56 Gener Vad påverkar vår kognitiva förmåga? Uppväxtförhållande / berikad miljö Förekomst av sjukdom/medicinsk behandling Psykiskt välbefinnande (ex dystymi, negativ stress) Specifik kognitiv stimulans (tex taxichaufförerna i London) Sömn (berätta om den sovande råttan) Kost Musik Fysisk träning
57 Hur mäter man fysisk kondition? Med kondition brukar man mena kroppens förmåga att utföra ett långvarigt, submaximalt arbete. Kondition är en viktig indikator på hur väl hjärta, kärl och lungor fungerar. Aerob förmåga: ett mått på hur väl man kan tillgodogöra sig det syre man andas in. -Registrering av hjärtfrekvens -Bestämning av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) mäts vanligtvis i enheten ml/min/kg, det vill säga den maximala volymen syre i milliliter som kan tillföras varje kilogram kroppsvävnad per minut. -Fysisk arbetskapacitet mätt som den maximala prestationen på en träningscykel i Watt/kg
58 Synergi mellan kost och fysisk aktivitet Gomez-Pinilla, Nature Reviews 2008
59 NR = non-runner (9d) SR = short runner (9d) NR = non-runner (24d) LR = long-runner (24d) Naylor et al., J Neurophys 2005
60
61
62 Fysisk träning påverkar hjärnans plasticitet genom att.. Förbättra kognitiva prestationer - flertal strukturella och biokemiska korrelat Förbättra neuroprotektion (skydd mot skada) och återhämtning (läkning eller regeneration) i den skadade hjärnan
Fysisk träning ger bättre studieresultat Maria Åberg Leg läk, Med dr CBR (Center for Brain Repair and Rehabilitation) vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Avdelningen
Läs merNär stamcellerna kommer till klassrummet
När stamcellerna kommer till klassrummet Klas Blomgren Översikt Hjärnans utveckling Plasticitet och stamceller Fysisk aktivitet Psykisk aktivitet berikad miljö 1 Huvudet och hjärnan Pannloben Hjässloben
Läs merDemens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merDet åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI
Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merNär huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merDepression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center
Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merHjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?
Läs merDen kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende
Läs merDen anpassningsbara hjärnan efter stroke
Den anpassningsbara hjärnan efter stroke Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & IMB (fysiologi) Umeå Center for Functional Brain Imaging (UFBI) Studera hjärnans funktionella organisation med fmri Kartläggning
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merPerception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Läs merVarför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman
Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merFysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri
Fysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri Hur testar man koncentrationen? Fokusera på pilen i mitten! Effekter på barn (1) 20 minuters rörelse
Läs mersamspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/
Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merSamband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola
Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola 26.9 2017 Fysisk aktivitet hjälper dig att! Enskilt eller i grupp Klara stress Koncentrera dig bättre Sover bättre Höjer din sociala kompetens Stärker
Läs merMINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep
MINNESSJUKDOMAR - KAN MAN MINSKA RISKEN? MINNET - minnesknep Minnesproblem / minnessjukdom - Var 3:e person över 65 år klagar på försämrat minne - Årligen insjuknar ca 14 500 personer i en minnessjukdom
Läs merÅsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merBarn och ungdomar med förvärvad hjärnskada
Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merExekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)
Exekutiva funktioner Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) Exekutiva funktioner Generella kontrollfunktioner
Läs merVISUELL PERCEPTION. Helén Cardesten Nygren, psykolog
VISUELL PERCEPTION Helén Cardesten Nygren, psykolog 080312 Kognition och perception Perception är inifrån och utifrån kommande stimuli (via syn, hörsel, lukt, känsel, smak) som bearbetas och får mening
Läs merMat/näring Uppdrag 1
Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat
Läs merPercep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merOFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Varför ska vi röra på oss? Hannah Svensson 2016-10-24 Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Varför? Vad händer i kroppen? Hur ska vi träna? Viktiga begrepp Fysisk aktivitet = överordnat begrepp
Läs merSpelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson
Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merKognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna
Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna Kända personer med epilepsi Alexander den Store Julius Caesar Jeanne d Arc
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merVärdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC
Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Varför bestämma Fitness (och ej Fysisk Aktivitet)! Argument I Objektivt bestämd aerob fitness utgör i alla prospektiva studier
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merSMART Swedish Memory and Attention Re Training
SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska
Läs merBalans i tillvaron. Rörelse = frihet att göra som vi vill *FLODA, PORTENS GYM, HÖGAVÄGEN
Balans i tillvaron Rörelse = frihet att göra som vi vill CECILIA JERTBORN, KLARALEVAFUNGERA FYSIOTERAPI *FLODA, PORTENS GYM, HÖGAVÄGEN *BORÅS, GYMMIX TC GETÄNGSVÄGEN VAD ÄR BALANS Syn, lukt, smak, hörsel
Läs merKOGNITIVA SVÅRIGHETER
KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma
Läs merMinnets möjligheter och neurokognitiv habilitering
Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -
Läs merHjärnans utveckling och sårbarhet
Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-01-17 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merKan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands
Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan
Läs merMalmö maj
Malmö maj 2019 carl.j.sundberg@ki.se 1 Betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa och hjärnfunktion hos unga Riksföreningen för Skolsköterskor Malmö Maj 2019 Carl Johan Sundberg Professor, leg läk Institutionen
Läs merArbete, Hälsa och Ålder
Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merEtt Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr
Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients
Läs merExekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet
Exekutiva funktioner och trafik Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är kognitiva processer ligger bakom målinriktat beteende,
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merLars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi
Läs merDen anpassningsbara hjärnan
Den anpassningsbara hjärnan Lars Nyberg, professor i psykologi Fortfarande är hjärnans funktioner ett stort mysterium, men lite har vi lärt oss genom åren, och Figur 1 visar var några viktiga hjärnfunktioner
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merEn genväg till djup avslappning och meditation. Floating.
En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör
Läs merDen beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017
Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Abstrakt Kan det vara så att den beslutsfattande hjärnan är något som vi kan påverka själva, om vi blir medvetna om
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merEfternamn... Förnamn...
Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Läs merOm betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merSFAIM vårmöte 2017 June 21,
SFAIM vårmöte 2017 carl.j.sundberg@ki.se June 21, 2017 1 Betydelsen av fysisk aktivitet för ungas hälsa och kognition Carl Johan Sundberg Professor, leg läk Institutionen för Fysiologi & Farmakologi, Karolinska
Läs merHjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning
Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merHjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging.
Hjärnans Plasticitet Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet http://www.umeabrainimaging.com Plasticitet capacity of the nervous system to change Utvecklingsförändringar
Läs merAnn Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Läs merDagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg
Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg Hanna Falk, leg.sjuksköterska, fil.dr. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merÅldersanpassad träning
Kronologisk och biologisk ålder. Olika fysiska förutsättningar - muskelfibrer vi föds med Viktigt att ta vara på barns och ungdomars åldersfaser och vad de erbjuder för att lägga grunden för framtida hälsa
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs merKognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med
Läs merÅlder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.
Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.11 2013 Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal Claes Andersson
Läs merNeurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap
Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merDan Andersson, Högskolan i Borås 1
Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet
Läs merMS och kognitiv påverkan
Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,
Läs merfysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar
fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar Motorik och rörelse Hur skapar vi fysisk självkänsla? Anna Orwallius, leg Fysioterapeut Stina Törner, Leg. Fysioterapeut, Specialist Pediatrik Hur ser barns
Läs merTENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet
Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merHjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen
Hjärnstark Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen Du har säkert hört talas om att det är bra att röra på sig. Nu ska du få veta lite mer om hur träningen påverkar
Läs merKopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg 87% av alla barnfamiljer har flera digitala medier hemma. Uppskattningsvis har var fjärde
Läs merFakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
Läs merRörelse och lärande. Susanne Wolmesjö
Rörelse och lärande Susanne Wolmesjö Bakgrund Idrottslärare (GIH, 1982-84) Fysiologi och hälsa (univ. of Tampa, 1984-89) Neuromotorik (GIH och KI, 1994-1997) Vuxenpedagogik (Linköpings univ. 1998-2000)
Läs merKopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg 87% av alla barnfamiljer har flera digitala medier hemma. Uppskattningsvis har var fjärde
Läs mer