Dnr: 2013/544-BaUN Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Transkript

1 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2013/544-BaUN- 009 Kopia till Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i kommunal verksamhet i Västerås Ärendebeskrivning Bakgrund samt en nulägesbeskrivning vad det gäller verksamhetsutveckling kring undervisning och lärande med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i kommunal verksamhet i Västerås kommer att ges vid nämnden. Information kommer bland annat att ges om vilka krav nya/reviderade nationella styrdokument ställer i frågan om IKT och lärande. En nulägesbeskrivning kring det rådande teknikläget samt hur den används i undervisningen kommer också att presenteras. Bilagor Bakgrund och nuläge om pågående verksamhetsutveckling av skolverksamheterna med stöd av IKT - reviderad version 2013/544-BaUN

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Planeringsenheten Bitte Henriksson Barn och Ungdomsnämnden Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden Information om bakgrund och nuläge när det gäller pågående verksamhetsutveckling av skolverksamheterna med stöd av IKT Bakgrund De snabba tekniska förändringarna, framväxten av internet, medieutvecklingen, informationsexplosionen och globaliseringen skapar ett alltmer dynamiskt och komplext samhälle som är ständigt utsatt för konkurrens och påverkan. Skolans uppdrag är att bidra till samhällsutvecklingen genom att i samverkan med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Kraven på skolan är att ständigt klara de behov som samhällsutvecklingen ställer på dagordningen. För att skolan ska gå i takt med samhällsutvecklingen och den verklighet som dagens barn och unga befinner sig i behöver undervisning och lärande ständigt utvecklas. Rektorer och lärare på skolor i Västerås uttryckte ofta i slutet av 2008 frustration över att de inte kunde ge eleverna en samtidsanpassad och framtidsinriktad utbildning på grund av otillräcklig tillgång på modern teknik. Skolors tillgång till datorer och internet under 2000-talet i Västerås Den nationella satsningen IT i skolan (ITiS) som startade 1999 ledde till att skolor fick tillgång till datorer. Internet blev tillgängligt via lokala nätverk. ITiS satsningen innehöll utbildningsinsatser för rektorer och lärare som innebar att skolutveckling med stöd av IKT påbörjades. I mitten av 2000-talet behövde skolornas datorutrustning bytas ut och internetkapaciteten behövde förbättras. I Västerås genomfördes en centralisering av IT-stöd och support. Näten för internet centraliserades och kapaciteten förbättrades. Datorutrustningen standardiserades och tillhandahölls via stadens centrala IT-avdelning via särskilt avtal. Kostnaden för internet, system och dator lades på varje dator vilket ledde till att kostnaden för varje dator blev hög i relation till utrymmet i skolans budget. Standardiseringen av datorerna gav ej möjlighet för rektorer och lärare att själva administrera sina datorer. Programvaror kunde inte installeras och för att få nya programvaror krävdes ibland ett år av förberedelser. Missnöjet bland rektorer och lärare ökade. Skolan hade alltför få datorer pga av höga kostnader, man fick inte administrera dem lokalt och det påverkade skolutvecklingen och elevernas utbildning negativt. Ökat missnöje i skolan och behov av nya lösningar Edströmska gymnasiet med fordonsprogrammet var i stort behov av datorer för att elever skulle få nödvändig kompetens och bli anställningsbara. Fordonsbranschens elektroniska utveckling har gått snabbt och utbildningen måste hänga med. Eleverna behövde lära sig använda datorer för informationssökning, kommunikation, skrivande och fordonstekniska mätningar och installationer. Edströmska gymnasiet startade ett pilotprojekt 2008, i samverkan med proaros IT, stadsledningen och Konsult och Service där verksamheten fick möjlighet att påbörja en 1:1 lösning vilket innebar att varje

3 TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) elev och lärare fick tillgång var sin dator. För att kostnaderna skulle hållas nere sköttes all administration och support av datorerna lokalt på skolan. Projektet utvärderades av extern utvärderare och visade efter första läsåret att elever och lärare var nöjda med lösningen. Samtidigt som Edströmska gymnasiet drev sitt pilotprojekt ökade samverkan mellan proaros ITavdelning och verksamhetskontoret Lärande och utbildning. Flera olika grupper hade bildats bland skolverksamheterna för att försöka kunna påverka läget och göra förbättringar. Omvärldsspaning genomfördes och nya lösningar diskuterades. En workshop hölls under vårterminen 2009 då alla grupper samlades för att gemensamt diskutera vad som behövdes och för att utvecklingskraften skulle kanaliseras i en gemensam riktning. Ett antal områden definierades som sedan utgjorde grunden för problemlösning, planering och genomförande: Målbild/vision 1:1 koncept! Hur då? Lärande och lärresurser! Hur då? Ekonomiska förutsättningar Tekniska förutsättningar och avtal Plan för lärarnas kompetensutveckling Skolledarrollen! Vad innebär den nu? Hantering av juridiska frågor Forskning Beslut om Verksamhetsutveckling i proaros styrelse Behovet av verksamhetsutveckling med stöd av IT kom underifrån från rektors- och lärarnivå och proaros styrelse fattade beslut i december 2009 om att stödja verksamhetsutvecklingen för Meningsfullt och Utmanande Lärande (dnr: 2009/92-PS646) genom att säkra adekvat teknikstöd till skolverksamheterna och skapa förutsättningar för grundläggande utbildningsstöd i praktisk IT och mediakompetens (PIM). Ett lärandeprojekt skapades för genomförande med mål att förbättra elevers lärande och kunskapsresultat Målbild för satsningen formulerades på följande sätt: Skolan ger varje barn och elev bästa möjliga förutsättningar att nå sina mål. Nya sätt att tänka kring mötet med eleverna och kring den pedagogiska utvecklingen leder till att fler når målen. Skolan utmanar och inspirerar barn och ungdomar och deras nyfikenhet och kreativitet tas tillvara. Lärandet anpassas, avseende lärstil och lärmiljö, till olika elevers behov. Tillgången till IT, annan modern teknik och skolbibliotek ger möjligheter till en anpassningsbar och flexibel pedagogik. Lärandet sker oberoende av tid och rum. Pilotskolor Ett antal grundskolor och program på några gymnasieskolor påbörjade en successiv utrullning av datorer till elever och lärare med en 1:1 lösning (en dator till varje elev och lärare) höstterminen I starten av arbetet diskuterades om utrullningen skulle genomföras i hela skolor i taget eller successivt på flera. Valet landade i att rulla ut datorer successivt till en årskurs i taget på flera skolor/gymnasieprogram för att få fler skolors erfarenheter, större likvärdighet mellan skolor och för att kunna starta arbetet med dem som helst ville. Det har inneburit att rektorer och lärare, som vågade och ville ta sig an utmaningen att använda digitala verktyg i undervisningen, har kunna samla på sig erfarenheter som varit värdefulla för skolans fortsatta utveckling och teknikutrulning. Varje användare administrerade sin egen dator och om datorn krånglade kunde den med enkla knapptryckningar startas om. Med enkla lösningar av datorutrustning, administration och support var ambitionen att

4 TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) kostnaderna skulle hållas nere för att kunna ge förutsättningar att en dator skulle kunna tillhandahållas för var och en. Ett mycket kompetens trådlöst nät s.k WiFi togs fram utifrån att skolverksamheternas behov kartlades i samverkan med stadsledningens IT-enhet. Val av verktyg för bästa möjliga lärande En viktig utgångspunkt för pilotskolornas utvecklingsprojekt var att de skulle kunna beställa de datorer som bäst motsvarade deras pedagogiska idé om hur lärande för elever kunde genomföras effektivast. Från att tidigare endast haft PC med windowsmiljö, med utgångspunkt i erfarenhet från administrationens behov som standard, blev det också möjligt för skolorna att beställa windows och macdatorer där man var egen administratör. Eftersom projektet var ett lärprojekt som innebar en stor omställning av undervisningen och krävde stort engagemang för skolledare, lärare och elever menade verksamhetsledningen att teknikvalet skulle vara skolans eget beslut. De båda plattformarna innehöll olika programvaror som standard och kunde innebära olika möjligheter att få enkel åtkomst av verktyg som var kompatibla med varandra som kunde underlätta för lärarna att undervisa och eleverna att lära. Det var också viktigt att få erfarenheter av hållbarhet, användarvänlighet och livscykelkostnader. Utbildning för utvecklad undervisning För att tekniken ska bli använd så att den kommer till effektiv användning i undervisning och för elevers lärande, genomfördes utbildning för rektorer och lärare parallellt som datorer rullades ut. Utbildningsinsatser för den praktiska användningen av datorer var riktade till alla rektorer och lärare genom PIM (Praktisk IT- och Mediakompetens). Hur tekniken kan användas i undervisning och för lärande kunde inte tillgodoses genom PIM. För att stödja skolornas verksamhetsutveckling behövdes ytterligare kompetensutveckling. De digitala verktygen ger helt nya möjligheter att undervisa men hur de möjligheterna ska kunna konkretiseras i lärarnas och elevernas vardag innebär stort behov av ny kunskap för skolledare och lärare. Mälardalens högskola tillfrågades om de kunde bidra med utbildningsstöd men vid starten av projektet meddelades att lärare på högskolan inte hade egen kompetens att bidra med. Utbildningsinsatser har istället bedrivits genom Tänk OM/LearnITsom varit olika utbildningsspår som kopplats till de olika valen av typ av dator. Utbildningarna har varit riktade till skolledare och utvalda lärare (lärcoacher) i syfte att varje skola ska kunna driva sin egen utveckling. För skolledarna var syftet att de skulle få större kunskaper om och stöd i hur utvecklingsarbetet skulle ledas och genomföras. För lärarrepresentanter var syftet att de skulle lära mer om de digitala verktygens möjligheter i undervisningen och hur de skulle kunna vara ett stöd till sina kollegor. Parallellt med de olika utbildningssatsningarna har nätverksträffar mellan skolor skett för skolledare och lärcoacher för att dela erfarenheter och sprida kunskaper mellan skolor. Sedan projektet startade har flera lärare utvecklat sin undervisning genom sina egna innovativa idéer om lärande, samverkan med kollegor såväl inom staden som i olika digitala nätverk och inte minst genom sina elever. Utvecklingen var en del i verksamhetsplanerna och drevs genom ett särskilt projekt med en strategisk ledningsgrupp och olika lärgrupper för att ta tillvara vunna erfarenheter. Den av proaros fastställda inriktningen har utgjort grund för planeringen. Uppföljningar av effekter och nytta Under pilotprojektet har två uppföljningar genomförts med samtliga involverade lärare och elever. En genomfördes 2011 och en Resultaten visar att eleverna blir mer motiverade när de får tillgång till en dator. De tycker också att skolarbetet underlättas när allt finns enkelt ordnat och tillgängligt i datorn. Lärarnas resultat visar att de tycker att de blir lättare att kommunicera med eleverna, enklare att variera undervisningen och att individualisera för elever som behöver anpassningar. Forskningsprojekt Unos Uno I ett nätverk av nio kommuner och friskolekoncernen Pysslingen som var tidiga i Sverige med den

5 TJÄNSTESKRIVELSE 4(3) digitala utvecklingen skapades ett gemensamt forskningsprojekt i samverkan med SKL. Universitetet i Örebro fick forskningsuppdraget och syftet med projektet är att löpande studera och analysera effekterna av genomförandet av en dator och en elev i några kommuner och skolor ur olika perspektiv; elevers lärande och utveckling, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och ledning samt samverkan och relationer mellan skola och hem, allt i syfte att lära av och med varandra. Edströmska gymnasiet och Kristiansborgsskolan representerar Västerås och medverkar i forskningsarbetet. Projektet är treårigt och slutförs Nuläge Satsningen på IT för elevers lärande i Västerås ligger helt i linje med den globala och nationella utvecklingen. UNESCO formulerade ett program för ICT in Education Programme OECD har löpande gjort studier och analyser inom området ICT & Education sedan EU har identifierat åtta nyckelkompetenser som man menar är förutsättningar för personlig utveckling, ett aktivt medborgarskap, social inkludering och anställningsbarhet. En av dessa är digital kompetens. IT i människans tjänst - Digital Agenda för Sverige är det svenska programmet som beskriver mål och strategier för den politiska ambitionen att använda digitaliseringens möjligheter, där även skolan och utbildningen är inkluderas. Ny Skollag och nya läroplaner 2011 Sedan den digitala satsningen i Västerås påbörjades 2009 har nya/reviderade nationella styrdokument formulerats för förskola och skola och uppdraget för förskola och skola att ge barn och elever förutsättningar att lära med stöd av IKT är nu givet och tvingande. Grunden är lagd i våra verksamheter och underlättar genomförandet av de nya läroplanernas krav. I den reviderade läroplanen för förskolan finns skrivet Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse likasom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. I läroplan för grundskolan Lgr 11 står Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I läroplan för gymnasiet Gy 11 finns skrivet Skolan ska ansvara för att att varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Förutom dessa övergripande formuleringar finns specifika beskrivningar i kurs- och ämnesplaner som beskriver hur elever ska använda dator och internet i olika tillämpningar. Sedan 2011 är det alltså krav på att alla elever behöver tillgång till moderna verktyg för att klara kunskapskraven. Skolinspektionen Skolinspektionen granskade ett antal skolor i olika kommuner under läsåret 2011/2012 om IT används på ett sätt som stöder elevers kunskapsutveckling och om skolan bedriver ett strategsikt arbete för att använda IT i undervisningen. Resultaten visade brister i användningen. Ofta hade inte tillräckliga satsningar gjorts på ledning och kompetensutveckling så att användningen av de digitala verktygen i gav effekter på utvecklingen av undervisningen. I Strategisk plan för Västerås formuleras målet att Västerås ska ha Sveriges bästa skola

6 TJÄNSTESKRIVELSE 5(3) och att alla skolor ska använda moderna hjälpmedel och vara i pedagogisk framkant. Det övergripande uppdraget för skolan är beskrivet och formulerat. Förutsättningarna för skolan att genomföra uppdraget måste säkras över tid för att hållbar utveckling ska uppnås. Nuläge teknik Tillgång på modern teknik har ökat väsentligt i skolorna sedan satsningen påbörjades. Trådlösa nätverk för uppkoppling mot internet finns på samtliga skolor. De flesta förskolorna har också fått trådlösa nätverk installerade under I gymnasiet har alla lärare och elever egen dator. I grundskolan har alla lärare egen dator. Från höstterminen 2013 beräknas alla elever från år 6 har egen dator/lärplatta. Ännu råder olikhet mellan skolor 6-9. I grundskolans tidigare år bör en dator/lärplatta till fyra elever uppnås under höstterminen Ambitionen är en dator/lärplatta per två elever men har justerats pga av ekonomin. I förskolan förnyas datorutrustningen och lärplattor börjar implementeras för det pedagogiska arbetet under De ekonomiska förutsättningarna avgör hur stort antal som rullas ut. En dator/lärplatta till varje lärare uppnås ej under år Sedan satsningen av 1:1 påbörjades har teknikutvecklingen fortsatt och idag finns kraftfulla lärplattor som delvis kan ersätta datorer. I skolans fortsatta digitala utveckling är det nödvändigt att den går i takt med teknik och produktutveckling så att skolan får tillgång till användarvänliga och prisvärda verktyg som gagnar undervisning och lärande. Pilotprojekt med lärplattor har genomförts under 2012 i grundskolans tidigare år och förskolan och erfarenheterna visar att de fungerar väl pedagogiskt och att de i många undervisningssituationer kan ersätta en dator. Idag anser lärare att datorer behövs i vissa ämnen och moment. Möjligheterna för skolors val av verktyg ökar i takt med produktutvecklingen och det är av stor betydelse att skolan fortsatt ges möjlighet att välja ändamålsenliga verktyg som är prisvärda och som fungerar väl i undervisningen. För den fortsatta digitala verksamhetsutvecklingen är det av stor vikt att skolverksamhetens IT-behov är grunden för stadens e- och IT-organisations stöd till skolan. Från 2013 genomförs flera förändringar i stadens IT-organisation och hur dessa kommer att påverka skolans verksamhetsutveckling är nödvändigt att följa. Ny system- och systemfunktioner införs Ny teknisk plattform skapas Ny leverantör av logistik och support Ny organisation av intern e- och IT-organisation genomförs i staden Ny prismodell för IT etableras. Nuläge pedagogik Med fyra års erfarenheter av modern teknik i undervisning och lärande är skolorna inte nybörjare längre även om det återstår fler områden att utveckla och lära om. Utvecklingen går i olika takt såväl inom som mellan skolor och erfarenheterna hittills visar att det tar längre tid att utveckla undervisningen med digitala verktyg än vad man insåg när satsningen startade. Med fyra års erfarenheter har utvecklingsfaser och mönster i verksamhetsutvecklingen identifierats. Den första fasen innebär en uppstartsfas då lärare lär sig använda verktyget. Det tar lite olika lång tid beroende på tidigare erfarenhet av att använda datorer. Ibland har lärare tagit vana elever till hjälp och då har det gått snabbare. Under nästa fas kommer lärare vidare till den pedagogiska nyttan och då är det fokus på hur verktyget kan användas i undervisningen. Den andra fasen är en innovativ period då undervisningen och lärandet kan utformas på helt nya sätt än som tidigare varit möjligt. För att stödja lärare i den här fasen behövs inspiration från mer erfarna kollegor, mod, eget övande och tid till reflektion.

7 TJÄNSTESKRIVELSE 6(3) Under den tredje fasen är verktyget självklart och integrerat i undervisningen. Kontinuerligt och systematiskt lärande pågår för såväl lärare som elever och ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och resultat följs upp och utvärderas. För att stödja verksamhetsutvecklingen på helheten är det viktigt att goda exempel, erövrade erfarenheter och lärdomar återvinns och kommer alla till del. Utvecklingsfasen är ännu inte över. Det finns fortfarande stora behov av att lära gemensamt om hur modern teknik kan användas i olika ämnen för elevers bästa lärande och för att eleverna ska utveckla digital kompetens. Med den intensiva utvecklingsfas många lärare är inne i behöver även skickliga lärare som redan utvecklat sitt arbetssätt fortsätta sin egen praktik och sin egen utveckling av undervisningen med hjälp av IKT. För att fortsätta och öka den pedagogiska utvecklingen finns behov av ökat införandestöd och kompetensspridning mellan skolorna. Genom att ta tillvara skickliga lärares erfarenhet och kompetens som utvecklat sin undervisning och sitt arbetssätt med hjälp av IKT och ge dem ett särskilt uppdrag att arbeta som mentorer till andra lärare underlättas och påskyndas utvecklingen. Från 2012 finns IKT-mentorer som stöd till skolor och lärare med 40% tjänst till vardera förskola, grundskola F-5, grundskola 6-9 samt gymnasium. Var och en av dem är även fortsatt verksamma som lärare. Läromedel och digitala lärresurser När skolan digitaliseras följer nya behov av lärresurser. Istället för läro- och övningsböcker behövs tillgång till andra lärresurser. Läromedelsförlag ställer successivt om sin produktion och ger ut läromedel i digital form. Internet ger också helt nya möjligheter för lärare att skapa egna och få tillgång till andra lärares egenproducerade digitala lärresurser på dela med sig sidor. Flera lärare börjar använda webben med olika källmaterial, databaser, öppna digitala lärresurser, youtube mm. För att effektivisera och underlätta för lärare och elever att hitta användbara lärresurser för olika ämnen och årskurser finns behov av att samla och ordna dem i ett skolbibliotek. Övergång från analog till digital skola Den successiva utrullningen har inneburit att skolor befunnit sig i ett både analogt och digitalt läge samtidigt. När en skola är både analog och digital kan inte full pedagogisk och ekonomisk utväxling ske. Analoga läromedel, papper och kopiering behövs fortsatt även om digital utrustning börjar köpas. Det innebär också att en skolas alla lärare inte är involverade samtidigt i det pedagogiska omställningsarbetet som kan leda till svårigheter för gemensam kompetensutveckling. När en skola har alla digitala förutsättningar i verktyg kan fokus läggas på digitala lärresurser som ersätter analoga läromedel. Dubbla förutsättningar råder i hög grad även nu då skolor F-5 av ekonomiska skäl digitaliserar undervisningen successivt. Analoga och digitala förutsättningar hanteras parallellt vilket inte fullt ut gagnar vare sig ekonomi eller pedagogisk verksamhetsutveckling En god grund för fortsatt digitalisering av skolverksamheterna är lagd. Med de nya läroplanernas uppdrag finns ingen väg tillbaka till den analoga skolan. För att ge förutsättningar för fortsatt hållbar utveckling av undervisning och lärande med digitala verktyg behövs fortsatt planering i den nya Barn och utbildningsförvaltningen.