Årsrapport Sammanfattning

Transkript

1 Årsrapport 2008

2 1 Årsrapport Sammanfattning Viktiga händelser Omsorgsnämnden omsatte mkr och förbrukade netto 871 mkr (drift) år Resultatet avräknat överskottet från investeringar blev plus 23,1 mkr övertog kommunerna i länet ansvaret för hemsjukvården. Besluten togs sent 2007 och nivån på skatteväxlingen var låg. Verksamhetsmässigt har kommunen klarat sitt uppdrag men ekonomiskt har verksamheten varit underbudgeterad, inte minst tekniska hjälpmedel. Arbetet med Budget i balans, som innebär en besparing på 2% från 2008, har varit starkt prioriterat. Inom äldreomsorgen erhölls helårseffekter på de neddragningar som gjordes sent Totalt gör SoL ett starkt plus på utlagda uppdrag även om hemtjänsten gör ett minus. De särskilda stimulansbidragen till äldreomsorgen fortskrider och innebär satsningar inom rehabilitering, ökad flexibilitet för den enskilde i kombination med ett stärkt kontaktmannaskap inom äldreboenden, dietist samt läkemedelsgenomgångar. Verksamheten har tagit fram en preliminär planering för boendeplatser för perioden. Omsorgsnämnden har tagit preliminära inriktningsbeslut om den fortsatta planeringen Det nya äldreboendet vid Vasallgatan är en del som har planerats och byggnation har pågått under Inflyttning kommer att ske under våren Ytterligare planering pågår för att skapa bra boendeplatser inom befintliga boenden och nybyggnation för framtida behov. Nya hygienrutiner och nya krav på livsmedelshygien och egenkontroll av kosthanteringen har ställt ytterligare krav på boendeenheterna genomfördes åter kvalitetsbarometern vilket är en mätning av omsorgstagarnas upplevelser av kvaliteten i vård och omsorg inom äldreomsorgen mellan jämförelsekommunerna. Resultatet var positivt och visar generellt för samtliga jämförelsekommunerna att de med god marginal motsvarar god kvalitet. Jämfört med senaste undersökningen fick Kalmar ett bättre resultat. LSS-verksamheten gick år 2008 in med en obalans i ekonomin och ett sparkrav på 2 %. Detta har funnits med i allt arbete och planering för verksamheten. Under året har efterfrågan eller behovet av LSS-insatser dessutom varit större än vad som prognostiserades, vilket har gjort uppdraget ännu svårare. Trots detta har LSS genom enheternas förmåga att hålla budget, fler omsorgstagare med LASS ( personlig assistans där försäkringskassan står för alla kostnader över 20 timmar), prövning av nettobehov trots resursfördelning, viss ny verksamhet kommit igång senare samt fler individuella placeringar inom daglig verksamhet lyckats uppnå ett kraftigt positivt ekonomiskt resultat.

3 2 Sedan 2006 är nämnden skyldig att anmäla till Länsstyrelsen om man ej lyckats verkställa beviljade insatser enligt SoL inom 3 månader. Motsvarande skyldighet gäller även för LSS fr o m 1 juli Hitintills har nämnden lyckats verkställa alla beslut inom 3 månader varför inga ärenden behövt rapporteras. Som helhet klarade nämnden att bibehålla kvaliteten i verksamheten. Huvuddelen av nämndens effektmål har uppnåtts. Utöver Kvalitetsbarometern har Kalmar även uppnått bra resultat inom Öppna jämförelser och Äldreguiden. Antalet tillsvidareanställda har ökat medan timanställda minskat. Antalet timmar har minskat med 25% sedan 2005 trots en kraftig volymtillväxt. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska, främst långtidssjukfrånvaron. Andelen män har ökat med ytterligare 1 procentenhet. Andelen heltidstjänster och den genomsnittliga sysselsättningsgraden har minskat något. Samtlig personal har erhållit utbildning i social dokumentation och genomförandeplaner. Omsorgsnämnden har i sina mål angett att omsorgstagaren skall ha inflytande över hjälpens utformning vilket verkställs med genomförandeplanerna. Förvaltningen har under året aktivt deltagit i utredningsarbetet om en ev delning av omsorgsnämndens verksamheter. Arbetet med kvalitets- och miljöcertifiering av hela nämndens verksamheter fortskrider. Verksamheten skall vara certifierbar vid 2009 års utgång. Resultatredovisning och analys Det ekonomiska bokslutet för 2008 visar på ett överskott om 23,1 mkr. Överskottet är att hänföra till dels arbetet med Budget i balans och dels vissa förskjutningar i verkställighet. Se vidare under analys av större avvikelser. Läget 2009 Förvaltningen bedömer att nämnden har en ingående balans Sedan kravet på 2 % inom budget i balans beslutades har ytterligare krav på 1% besparing tillkommit. För 2009 gäller halvårseffekt på detta ytterligare krav. Nämnden har beslutat uppdra åt förvaltningen att återkomma med förslag på hur detta sparbeting kan genomföras. För närvarande pågår analys i vilken omfattning det krävs ytterligare beslut. Utblick mot I årsredovisningen sammanfattas de behov som förvaltningen prioriterar framöver. Sammanställningen fokuseras på behov som ej ryms inom redan beviljade utökningar av ramar ex: Utökning av ramar även för 2012 samt Utökade behov utöver beviljad ram

4 3 2 Ekonomi - totalt Driftskostnader Verksamhet Netto- Bokslut Resultat tkr Budget Kostnader Intäkter Netto Förvaltningsgemensamt Administration Myndighet SoL LSS HSL TOTALT Omsorgsförvaltningen förbrukade netto 872 mkr (drift) år 2008 och detta utgör en ökning på driftskostnaderna med 7,9 % i löpande priser jämfört med 2007 års bokslut utgör 33 % av kommunens totala nettodriftkostnader OMSORGSFÖRVALTNINGENS ANDEL AV KOMMUNENS NETTODRIFTSKOSTNADER ÅR % 33% Omsorgsförvaltningen Övr kommunal verksamhet

5 4 Investeringar Verksamhet Netto- Bokslut tkr Budget Kostnader Intäkter Netto Investeringar Omsorgsnämnden investerade enligt 2008 årsbokslut 2,9 mkr vilket utgör 1,1 % av kommunens totala nettoinvesteringar. Sammanfattande kommentar till större avvikelser Driftskostnaderna redovisar ett överskott på totalt 23,1 mkr. Avvikelserna mot budget kan sammanfattas som följer och kommenteras utförligare under respektive verksamhets redovisning: Förvaltningsgemensamt Redovisar ett överskott om 5,1 mkr som till största delen beror på att kostnaden för planerade utbildningar har blivit lägre och att tidsplanen för genomförande ändrats. Administration Det ekonomiska resultatet jämfört med budget visar på ett överskott om 1,2 mkr. Förklaringen till detta är främst att ett antal tjänster varit vakanta under stora delar av året. IT-kostnaderna minskade kraftigt jämfört med året innan beroende på minskade kostnader för tjänster från IT-enheten och minskade nätkostnader. Myndighet Resultatansvar: Redovisar ett överskott om 0,9 mkr som beror på minskade kostnader för vikarier och en del vakanser. Insatser enligt SoL Verksamhetsområdet visar ett positivt resultat på 9,8 mkr. Enheterna visar ett underskott p g a svårighet att komma i nivå med resursfördelningen. Detta kompenseras av besparingen om 2 % som i stora delar gav helårseffekt redan Insatser enl LSS Verksamhetsområdets positiva resultat(+12,8 mkr) kan sammanfattas i flera delar: - Samtliga enheter har arbetat med förslag till besparingar och effektiviseringar - Ökning av antalet personer med personlig assistans enligt LASS - Vid utökade behov har särskild prövning gjorts istället för användning av resursfördelningsmodell - Daglig verksamhet har verkställt alla nya beslut utan utökade budgetramar - Barn- och ungdomsverksamheten har genom effektiv samordning o planering avvecklat ett korttidsboende - Kvälls- och nattpatrull har införts - Bättre årseffekt på beslutade effektiviseringar

6 5 HSL Verksamhetsområdet redovisar ett negativt resultat på -6,6 mkr. Detta beror på att skatteväxlingen var för låg. Sjuksköterskesituationen har varit ansträngd. I början på året gjordes personalförstärkningar och sommarperioden medförde ökade kostnader för sommarvikarier. Budgeten för hemsjukvårdsansvaret behöver långsiktigt utökas. Budgeten för tekniska hjälpmedel räckte inte (-3,5 mkr). Det pågår ett arbete med att utarbeta nya rutiner och kriterier för hjälpmedelsförskrivning. Investeringar Lämnar ett överskott om 0,8 mkr. Detta överskott föreslås användas under 2009 till inventarieanskaffning för nytt äldreboende Vasallparken. 3 Verksamhet myndighet Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Rapporteringsskyldighet icke verkställda beslut SoL Kommunerna har enligt socialtjänstlagen skyldighet att rapportera icke verkställda beslut till länsstyrelsen. Det gäller gynnande beslut som ej verkställts inom 3 månader. Syftet är att stärka rättssäkerheten för den enskilde. Under 2008 har alla biståndsbeslut utifrån socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet, särskilt boende, korttidsboende, växelboende samt boendestöd kunnat verkställas inom 3 månader. Omsorgsförvaltningen har därmed inte haft några icke verkställda beslut att rapportera till länsstyrelsen och inte blivit påförd några sanktionsavgifter. Rapportering icke verkställda beslut LSS Den 1 juli 2008 ålades kommunerna skyldighet att rapportera icke verkställda beslut enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Syftet är att stärka rättssäkerheten och att kartlägga antalet beslut enligt LSS som ej verkställs inom 3 månader. Under 2008 har omsorgsförvaltningen kunnat verkställa alla beslut LSS inom tidsramarna, och har inte haft några icke verkställda beslut att rapportera till länsstyrelsen. Ny lagstiftning - öppen psykiatrisk tvångsvård Den 1 september 2008 infördes en ny vårdform öppen psykiatrisk tvångsvård (LPT) respektive öppen rättspsykiatrisk vård (LRV). Den nya vårdformen innebär att tvångsvården får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen och att patienten ska uppfylla vissa villkor enligt en upprättad vårdplan, för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Den nya vårdformen förutsätter att hälso- och sjukvården samverkar med kommunen för att ge varje patient den vård och det stöd som hon/han behöver. Stödet till psykiskt funktionshindrade Under 2008 har behovet av stöd för psykiskt funktionshindrade fortsatt att öka. En stor del av behoven har gällt gruppen unga vuxna både när det gäller boendestöd SoL och när det gäller LSS-insatser.

7 6 Ansökningar LSS fortsatt tryck Inflödet av LSS-ansökningar har legat på en hög nivå under Antalet icke påbörjade ansökningar gällande barn/ungdom har kontinuerligt under året uppgått till mellan Antalet icke påbörjade ansökningar gällande vuxna har under året ständigt pendlat mellan Detta har inneburit att den enskilde ibland fått vänta ca 3 månader innan utredning har kunnat inledas. För att inte förlänga handläggningstiderna ytterligare, har LSSansökningar prioriterats före individuella planer i bostad med särskild service LSS. Resultatredovisning och analys SOCIALTJÄNSTLAGEN Antalet nya ansökningar SoL uppföljningar Under 2008 har myndighetshandläggare SoL handlagt 545 nya ansökningar/ärenden gällande hemtjänst och särskilt boende. Dessutom har man fattat beslut gällande utökade/minskade insatser i redan pågående hemtjänstärenden i samband med uppföljningar som genomförs minst en gång per år. I vissa ärenden görs uppföljningar fortlöpande under året. Betalningsansvar utskrivningsklara från länssjukhuset Betalningsansvaret till landstinget för medicinskt färdigbehandlade/utskrivningsklara personer uppgick under året till totalt 70 dagar. Betalningsdagarna avsåg somatiska kliniker (60 dgr) och GR-klinik. (10 dgr). Kostnaden för betalningsansvar uppgick 2008 till 252 tkr. Länssjukhuset har kortat sina vårdtider och minskat sina vårdplatser successivt, vilket innebär att kommunen får ta ett allt större ansvar för den enskildes eftervård efter en sjukhusvistelse. Konsekvensen av detta blir att sjukhuset förutsätter att kommunen ska tillhandahålla korttidsboende, som en mellanstation mellan sjukhusvistelsen och återgången till den egna bostaden. Det gäller äldre som behöver återhämtning och träning/rehabilitering innan det är möjligt att återvända till det egna hemmet. Rehabiliteringsbehoven skulle i många fall kunna tillgodoses genom hemrehabilitering istället för korttidsboende. Rutinerna i informationsöverföringssystemet utifrån betalningsansvarslagen (BAL) ger begränsad tid för både kommunens SoL-handläggare och verkställighet SoL att planera för den enskildes hemgång. Det behöver därför finnas resurser i hemtjänsten för att med kort varsel kunna ta emot utskrivningsklara personer med stora omsorgsbehov dag, kväll, natt. SoL-handläggarna har grepp om vilka utskrivningsklara personer som finns på sjukhuset och arbetar på ett effektivt sätt tillsammans med boendesamordnaren och verkställigheten för att minimera kommunens kostnader för utskrivningsklara/medicinskt färdigbehandlade personer. Antalet utskrivningsklara personer från länssjukhuset med behov av insatser från kommunen uppgick under 2008 till ca 140 personer/månad. Antalet utskrivningsklara personer från länssjukhuset med behov av insatser från kommunen pers 1410 pers 1550 pers 1545 pers 1454 pers 1250 pers

8 7 Kostnader för betalningsansvar under : 1,6 mkr 2002: 660 tkr 1998: 3,9 mkr 2003: 380 tkr 1999: 1,2 mkr 2004: 275 tkr 2000: 1,4 mkr 2005: 239 tkr 2001: 1,1 mkr 2006: 107 tkr 2007: 454 tkr 2008: 252 tkr Sökande från annan kommun särskilt boende SoL Enligt socialtjänstlagen kan en person som är bosatt i annan kommun och har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser rätt att ansöka om insatsen i annan kommun. Det handlar ofta om äldre personer som är bosatta på annan ort, och har anknytning till Kalmar genom barn eller andra närstående. Under 2008 har 17 personer från annan kommun ansökt om särskilt boende i Kalmar, varav 15 personer blivit beviljade särskilt boende och 2 personer har fått avslag på sin ansökan på grund av att omfattande behov av omsorgsinsatser ej förelegat. Antal ansökningar om särskilt boende från annan kommun Antal ansökningar Bifall Avslag LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Ansökningar LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Under 2008 har LSS-handläggarna handlagt 340 LSS-ansökningar. Ca 2/3 av ansökningarna gällde vuxna och ca 1/3 gällde barn/ungdom. Vidare har LSShandläggarna handlagt 103 uppföljningar/omprövningar av LSS-beslut under året. När det gäller barn/ungdomar har ca 50% av LSS-ansökningarna gällt personer med diagnosen utvecklingsstörning, ca 25% med neuropsykiatrisk diagnos och ca 25 % med dubbeldiagnos utvecklingsstörning /neuropsykiatrisk diagnos. Antalet personer med LSS-insatser som avslutats under året uppgår till 16 personer. Ansökningar gällande stödet till psykiskt funktionsnedsatta Under 2008 har 34 LSS-ansökningar och 64 SoL-ansökningar inkommit gällande gruppen psykiskt funktionshindrade. Ansökningarna utifrån socialtjänstlagen har avsett boendestöd. LSS-ansökningarna har huvudsakligen avsett ledsagning LSS, bostad med särskild service LSS eller kontaktperson LSS. Förhandsbesked LSS ansökningar från personer boende i annan kommun

9 8 Under 2008 har sju personer folkbokförda i annan kommun ansökt om och beviljats förhandsbesked gällande bostad med särskild service LSS i Kalmar kommun. Orsaken till att personer med funktionsnedsättningar söker sig till Kalmar är att gymnasiesärskolan byggs ut alltmer för målgruppen. Numera finns gymnasiesärskola både på Ingelstorpskolan och Jenny Nyströmskolan. Dessutom anordnar Högalids folkhögskola utbildningar för personer som tillhör LSS målgrupp. Personer med autism, från småkommunerna i länet, söker sig i allt större utsträckning till Kalmar, då Kalmar kommun har ett mer differentierat utbud av insatser för målgruppen. Antal utomkommunala placeringar Utomkommunal placering SoL 2 pers 3 pers 3 pers 3 pers 5 pers 6 pers Utomkommunal placering LSS 11 pers 14 pers 17 pers 13 pers 16 pers 15 pers Individuella planer LSS I enlighet med omsorgsnämndens måldokument ger handläggarna muntlig och skriftlig information om rätten att ansöka om individuell plan i samband med att en person ansöker om LSS-insatser. Upprättade individuella planer följs upp och revideras i den takt det är möjligt. Under 2008 har 24 nya individuella planer upprättats. Man kan konstatera att målen när det gäller individuell plan är för högt satta i förhållande till befintliga handläggarresurser. Individuella planer i bostad med särskild service kan därför inte prioriteras. Nivåbedömning/insatsmätning LSS Under 2008 har handläggarna genomfört 66 nivåbedömningar/insatsmätningar gällande daglig verksamhet och bostad med särskild service. Nivåbedömningen/insatsmätningen används som ett underlag för resursfördelning LSS. Nivåbedömningen innebär att man gör en individuell bedömning av omfattningen av personalstödet till den enskilde. Nätverksprojekt LSS-handläggning Kommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö har genomfört en jämförande studie av handläggningen av ärenden enligt LSS (lagom stöd och service till vissa funktionshindrade). Syftet med jämförelserna är att stimulera utvecklingen, utveckla effektiva och långsiktiga uppföljningsverktyg samt skapa bättre verktyg för styrning av verksamheten. Framtiden Ny lagstiftning LSS LSS-kommittén har haft regeringens uppdrag att göra en bred översyn av LSS och personlig assistans. Enligt LSS-kommitténs betänkande kommer det under våren 2009 att läggas en proposition som innebär förändringar i LSS-lagstiftningen. Den nya lagstiftningen är tänkt att träda i kraft under Enligt LSS-kommitténs betänkande kommer vissa av de nuvarande LSS-insatserna att försvinna och ersättas av vissa nya insatser. Kommunerna får två år på sig att ompröva befintliga LSS-beslut. Detta kommer att innebära ett omfattande arbete för LSS-handläggarna.

10 9 Framtida behov LSS Ansökningarna när det gäller barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska diagnoser och blanddiagnoser har ökat i antal. När det gäller antalet personer som enbart har diagnosen utvecklingsstörning ser man ingen ökning. När det gäller både barn och vuxna har vi de senaste åren sett en trend, som inneburit att personer som tidigare inte tillhört LSS personkretsar fått nya diagnoser och därigenom kommit att tillhöra personkrets LSS. Framtida behov psykiskt funktionshindrade Prognosen är att det årligen kommer att tillkomma nya behov av boendestöd, bostad med särskild service och sysselsättning för målgruppen. En viss inflyttning till Kalmar förekommer även inom denna målgrupp, bland annat på grund av att Kalmar är högskoleort. 4 Verksamhet SoL (insatser enligt socialtjänstlagen) Viktiga händelser och ändrade förutsättningar 2008 har fokus varit inriktat på Budget i balans och att arbeta med de nya förutsättningarna som beslutades om under Antalet beviljade timmar inom hemtjänsten har legat något över budgetram under hela Antal hemtjänsttagare har ökat något jämfört med december Det ställs stora krav på hemtjänstgrupperna att klara snabba förändringar inom verkställigheten av beviljade beslut. Det är snabba hemgångar från sjukhuset och omsorgstagare i hemtjänsten som kräver mycket dubbelbemanning och korta insatser för att skapa tryggheten i det egna ordinära boendet. Betalningsansvaret på sjukhuset har legat på 70 dagar 2008, vilket är en låg siffra. Kravet på snabb hemgång med snabba insatser från hemtjänsten kräver stor flexibilitet i hemtjänstgrupperna. Verkställighetens flexibilitet gör att det inte alltid kan fungera budgetmässigt. Snabba lösningar för att tillgodose omsorgstagarens behov på ett bra sätt, påverkar möjligheterna till en effektiv och långsiktig planering. Omsorgstagaren är i centrum. Totalt så har hemtjänsten inte klarat sin budgetram under året dels på grund av att beviljade timmar ligger något över budgetram, dels på att det är allt flera omsorgstagare som behöver hjälp av två personer för att klara sitt ordinära boende och dels på snabba omställningar av personalresurser för att möta omsorgstagarens behov. Hemtjänstgrupperna har under 2008 verkställt de nya kraven på social dokumentation enligt nämndens beslut. I dokumentationskraven ingår att omsorgstagarna skall ha genomförandeplaner som skall upprättas i samråd med omsorgstagaren eller dess företrädare. Genomförandeplanen ska ge omsorgstagaren möjlighet att påverka innehållet i omsorgen och vara delaktig i planeringen, mål som nämnden har tagit. Så gott som samtliga omsorgstagare med omvårdnadsinsatser har genomförandeplaner i hemtjänsten. För att det ska fungera på ett bra sätt och för att dokumentera kontinuerligt, måste hemtjänstpersonalen avsätta tid i planeringen för att genomföra samtalen och dokumentation. Detta är en del i hemtjänstgruppernas uppgifter som tar tid att verkställa

11 10 på ett bra sätt. Omsorgsnämnden har i sina mål angett att omsorgstagaren skall ha inflytande över hjälpens utformning vilket verkställs med genomförandeplanerna. Hemtjänstenheterna håller på att genomföra ett nytt planeringssystem för planering av de dagliga insatserna. Det är ett databaserat system som skall hjälpa hemtjänstgrupperna att kunna jobba effektivt med den dagliga planeringen av insatser. Systemet är inte i drift i samtliga enheter men håller på att successivt införas. Träffpunkterna har minskat sin bemanning och ändrat på öppettider. Personalen får täcka för varandra och vara mera flexibel. Omläggningen av trygghetslarmen kopplat till en mottagningsenhet, SOS Alarm, avslutades under Samtliga trygghetslarm kommer i första läget till larmcentralen och kopplas sedan vidare till hemtjänstgrupperna om det behövs ett besök. Trots att många larm hanteras direkt av larmcentralen så är det ett stort antal larm som går vidare till hemtjänstgrupperna för verkställighet. Larmen påverkar hemtjänstgruppernas dagliga planering och kan även påverka andra omsorgstagares ordinarie besök. Verkställighet av larm skall lösas inom befintlig resursfördelning. Nya hygienrutiner har antagits av omsorgsnämnden som ställer större krav på samtliga personalgrupper, även på den personalgrupp som jobbar inom hemtjänsten. Möjligheterna till att kunna byta om till arbetskläder och hantera arbetskläder enligt hygienrutinerna, håller på ett genomföras men är inte löst fullt ut för hemtjänstpersonalen. Verksamheten har tagit fram en preliminär planering för boendeplatser för perioden. Omsorgsnämnden har tagit preliminära inriktningsbeslut om den fortsatta planeringen. Det nya äldreboendet vid Vasallgatan är en del som har planerats och byggnation har pågått under Inflyttning kommer att ske under våren Ytterligare planering pågår för att skapa bra boendeplatser inom befintliga boenden och nybyggnation för framtida behov. Samtliga boendeenheter genomför varje månad omsorgstyngdsmätningar för att jämföra omvårdnadsbehovet mot resursfördelad bemanning. Sammanfattningsvis så ligger bemanningen i särskilda boenden i förhållande till vårdtyngden i genomsnitt, i god balans. Det är dock variationer mellan boendeenheterna och det är främst demensboendeenheter som ligger på minus på den genomsnittliga bemanningen i förhållande till vårdtyngden. Lediga boendeplatser har varierat under året och det har alltid funnits lediga platser i samtliga boenden. Lediga platser i omsorgstyngdsmätningen, betyder dock inte att det är tillräckligt med platser. Det visar att det är en genomströmning i boendeenheterna hela tiden och att omsorgstyngden varierar under året. I de nyöppnade boendena har det varit betydligt mindre antal lediga platser under året. Omsorgstyngdsmätningarna fortsätter under Nya hygienrutiner och nya krav på livsmedelshygien och egenkontroll av kosthanteringen har ställt ytterligare krav på boendeenheterna. Det är uppgifter som måste genomföras inom ordinarie personalbemanning vilket tar tid från omsorgsarbetet. Hygienrutinerna har skärpts och förändringar när det gäller arbetskläder behöver göras för att hygienrutinerna skall följas. Utbildning har genomförts i livsmedelshygien för samtliga enhetschefer och kostombud.

12 11 Bemanningsenheten har under 2008 tagit över samtliga enheter inom verksamheten och samtliga bokningar av vikarier förmedlas av bemanningsenheten. Poolavtalet reviderades under 2008 vilket gav möjlighet att boka ut vikariepoolen på ett effektivare sätt. Poolarnas semesterersättning budgeterades och det priset som enheterna betalar för en vikarie kunde sänkas. Det har inneburit att lönekostnaderna för poolarna har täckts av enheternas intäkter och det är balans i budgeten. Bemanningsservice har utvecklat sitt bokningsprogram med bland annat vikariekalendern där anställda kan se sina bokningar och lägga in tid som man kan jobba. Samtliga anställda inom bemanningsservice är uppdelade i delpooler för att jobba mot vissa enheter. Delpoolerna jobbar mot de team som SoLenheterna är indelade i, från och med årsskiftet. Kravet för att få en anställning är att medarbetarna har adekvat utbildning främst då undersköterskeutbildning. 86 % av poolens personal är undersköterskor. De statliga stimulansmedlen har möjliggjort att den enskilde omsorgstagaren har kunnat få egen tid med sin kontaktman. Samtliga enheter har använt sin kontakttid på ett bra sätt. Nya riktlinjer för anställning av anhörigvårdare inom äldreomsorgen antogs av omsorgsnämnden i mars I dagsläget finns ca 35 anhörigvårdare anställda. Kostenheten har förändrat matsedlar och tagit i bruk fullt ut ett kostdatasystem, som är en hjälp att näringsvärdesberäkna matsedlarna. Enheterna kan också lägga in sina beställningar på ett smidigt sätt och köken får information om vad som är beställt. En ny nutritionspolicy är antagen av omsorgsnämnden under 2008 och kommer att implementeras under Samtliga tillagningskök är i behov av renovering, men avvaktar fortfarande de kommunövergripande diskussionerna om kosten i kommunen. Resultatredovisning måluppfyllelse Vissa delar av sparkravet på 2 % har verkställts under Verksamhetsområde SoL gör ett positivt bokslut för Med anledning av sparkravet på 2 % beslutades om åtgärder redan 2007, vilket ger effekt på årsbasis under Antal boendeplatser minskade under 2007 vilket ger effekt Översynen av beviljade hemtjänstinsatser genomfördes 2007 och ger effekt Träffpunkterna minskade sin verksamhet i början av 2008 vilket inte gav helårseffekt Enheterna har inte klarat att hålla sin budget 2008 fullt ut. Det är främst hemtjänstenheterna som har problem. Budgetramen för hemtjänsten räcker inte fullt ut för att klara kraven på verkställighet av beviljade insatser. Som tidigare nämnts så är det framför allt snabba lösningar, förändrat behov av insatser och ökat behov av dubbelbemannad personal som ställer krav på en förändrad resurstilldelning till hemtjänsten. Boendeenheterna har i stort sett klarat sin budget.

13 12 Med anledning av tidigare beslut om budget i balans kravet, så har SoL gjort ett positivt bokslut och kan klara budget i balanskravet utan ytterligare åtgärder. Jämförelser 2008 genomfördes kvalitetsbarometern, en mätning av omsorgstagarnas upplevelser av kvaliteten i vård och omsorg, mellan jämförelsekommunerna. Resultatet var positivt och visar generellt för samtliga jämförelsekommunerna med god marginal motsvarar god kvalitet jämfört med tidigare undersökningar. Samtliga enheter har i uppdrag att jobba med förbättringar utifrån de värden som var låga i enheternas resultat. Sveriges kommuner och landsting presenterade Öppna Jämförelser, där man har jämfört samtliga landets kommuner utifrån olika kriterier. Även i öppna jämförelser fick Kalmar kommun ett bra resultat. Det finns även här vissa förbättringsområden som verksamheten kan förändra. Öppna jämförelser är ett nytt sätt att jämföra Sveriges kommuner och uppgifterna som bearbetas behöver förbättras ytterligare. Socialstyrelsen har tagit fram Äldreguiden som också är en jämförelse mellan kommunernas äldreomsorg. Den aktuella jämförelsen av äldreboendena visar att Kalmar Län kvalitetsmässigt ligger på andra plats i riket. Jämförelse har också presenterats mellan jämförelsekommunerna när det gäller äldreboenden. Jämförelsen bygger på års verksamhet. En hel del har ändrats sedan dess. För Kalmar kommuns del så visar jämförelsen att kommunen har lägst antal äldreboendeplatser jämfört med jämförelsekommunerna. Samtliga enhetschefer har nätverksträffar med jämförelsekommunernas enhetschefer. Enhetscheferna träffas två gånger per år för att utbyta erfarenheter. Framtiden Omsorgsnämnden antog i februari 2008 en ny plan för Inriktning och utvecklingsområden för äldreomsorgen I planen anges prioriterade områden för äldreomsorgen för perioden vilket är grunden för det fortsatta arbetet för framtiden. Framtida planering, ombyggnation och nybyggnation, för äldreboende är en kritisk framtidsfråga. I vilken takt finns det ekonomiska möjligheter att klara det framtida behovet av äldreboendeplatser? Hemtjänstens möjligheter att lösa beviljade insatser till omsorgstagarna är också en kritisk framtidsfaktor. Förändrat behov av insatser, ökad omsorgstyngd, tidig hemgång från sjukhus, snabba förändringar av insatstider, ökat antal larmtillfällen, ställer höga krav på en flexibel hemtjänstpersonal. Nya hygienrutiner med krav på arbetskläder och krav på egenkontroll av kosthanteringen ger ökade kostnader. Anställningsformer, arbetstider och möjligheterna till att kunna rekrytera personal i framtiden för att klara verksamhetens behov, inom befintliga ramar, är en kritisk faktor.

14 13 5 Verksamhetsberättelse LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Arbetsåret 2008 har till stor del präglats av kravet på att komma i ekonomisk balans. LSSverksamheten gick år 2008 in med en obalans i ekonomin och ett sparkrav på 2 %. Detta har funnits med i allt arbete och planering för verksamheten. Under året har efterfrågan eller behovet av LSS-insatser dessutom varit större än vad som prognostiserades, vilket har gjort uppdraget ännu svårare. Både insatsen bostad med särskild service och insatsen daglig verksamhet enligt LSS, samt boendestöd enligt SoL har ökat mer än vad som hade beräknats. Insatsen personlig assistans enligt LSS minskade emellertid, medan personlig assistans med LASS ökade. Även antalet beslut om ledsagning minskade främst genom att fler fick sina behov av stöd vid fritidsaktiviteter tillgodosett inom ramen för boendet. I augusti startade verksamheten en ny gruppbostad som heter Lillgången. Gruppbostaden rymmer sex lägenheter plus gemensamhetsutrymmen och är belägen i det nya bostadsområdet Ljusstaden. I övrigt har alla nya beslut verkställts genom utökningar i befintlig verksamhet. I augusti 2008 presenterade LSS-kommittén sitt slutbetänkande vad gäller översynen av LSS. I betänkandet föreslås en ny lag som ska ersätta nuvarande LSS och LASS från och med 1 januari Förslaget är för närvarande ute på remiss och troligen finns det en proposition klar till sommaren Betänkandet och remissförfarandet har inneburit en hel del studie och tankearbete kring hur den föreslagna förändringen kommer att påverka kommunens LSS-verksamhet. Omsorgsnämnden har utarbetat kommunens yttrande till socialdepartementet. Enligt en rent andelsmässig beräkning kan de föreslagna förändringarna innebära ökade kostnader för Kalmar kommun med mkr. Staten beräknar spara 3 miljarder med lagförslaget vilket kommer att påverka kommunernas ekonomi. Ett troligt scenario är att efterfrågan på boende och andra insatser kommer att öka när rätten till personlig assistans, som staten finansierar, kommer att stramas åt. Ytterligare en viktig händelse under året har varit införandet av en ny vårdform inom psykiatrin. Från och med 1 september 2008 infördes möjligheten till öppen rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV) och öppen psykiatrisk tvångsvård (LPT). Den nya öppna vårdformen ställer ännu högre krav på ett fungerande samarbete mellan kommun och landsting. Tendensen är att efterfrågan på kommunens insatser ökar. I flera fall gäller det personer med mycket svår psykiatrisk problematik som det inte går att hitta lösningar för på hemmaplan. Under hösten 2008 genomförde kommunrevisorerna genom Öhrlings en granskning av LSS-verksamhetens resursfördelning av bostad med särskild service enligt LSS. Sammantaget gav granskningen ett positivt besked på att verksamheten har en accepterad och fungerande resursfördelningsmodell som är ändamålsenlig.

15 14 Resultatredovisning och måluppfyllelse 2008 års resultat överträffade förväntningarna. LSS-verksamheten gjorde, trots det dåliga utgångsläget, ett överskott på 12,8 mkr. Det övergripande målet har varit att klara kravet på budget i balans utan att behöva sänka kvalitén i den omfattningen att omsorgsnämndens mål inte kunnat uppnås. Samtliga enheter har arbetat med förslag på besparingar och effektiviseringar i verksamheten. Daglig verksamhet har verkställt alla nya beslut utan utökade budgetramar. För daglig verksamhet och sysselsättning enligt SoL finns det ett mål och ett uppdrag att arbeta för att stimulera personer till att pröva daglig verksamhet på en högre funktionsnivå. Ungefär hälften av alla nya beslut har verkställts i form av individuella placeringar som är sista steget innan den öppna eller skyddade arbetsmarknaden. Barn och ungdomsverksamheten har genom effektiv samordning och planering avvecklat ett korttidsboende. Personlig assistans har samordnat fler ärende geografiskt och hittat lösningar med gemensam nattpersonal, samt kvälls- och nattpatrull. Flera enheter med servicebostäder har avvecklat sovande jour, vilket har ersatts av stöd från nattpatrull. En ändrad inriktning på ett boende har genomförts från bostad med särskild service till personlig assistans enligt LASS. Ett icke fullvärdigt boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar har avvecklats. Boendesamordnare, enhetschefer och personal har aktivt arbetat med att stimulera personer till att ansöka om personlig assistans enligt LASS. Enheterna har också arbetat med ökad ekonomisk medvetenhet. Personalen i verksamheterna har ett restriktivt förhållningssätt vid tillfällig frånvaro och vikarieinsättning. I boendesamordningen och boendeplaneringen eftersträvas ett så optimalt resursutnyttjande som möjligt. Dessutom har enheterna vid utökade behov inte med automatik fått nya resurser enligt verksamhetens resursfördelningsmodell utan att en särskild prövning gjorts. Möjligheten till justeringar i modellens resurstilldelning håller på att ses över. Mycket arbete har också lagts på att minska antalet utomkommunala placeringar. Arbetet har inriktat sig på att hitta lösningar i kommunen eller billigare alternativ på utomkommunala placeringar. Verksamheten har också medvetet och strategiskt arbetat med chefsutveckling. I stort sett har samtliga enhetschefer genomgått utbildning i utvecklande ledarskap. Tre enhetschefer återstår att gå under våren. Verksamheten har köpt in tre uppföljningsdagar av utvecklande ledarskap, vilket har medverkat till att enhetscheferna blivit mycket intresserade av och mer aktiva i sin utveckling som chef och ledare. För att säkerställa de handikappolitiska målen och omsorgsnämndens mål, att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett aktivt liv i gemenskap med andra och delta i samhället på lika villkor som andra, samt känna sig trygga med kommunens insatser och veta vad man får hjälp med utifrån sina behov, har samtliga enheter arbetat med genomförandeplaner. Majoriteten av alla omsorgstagare har en genomförandeplan eller en målstyrd arbetsplan som håller på att göras om till en genomförandeplan. De som helt saknar en skriftlig plan ska inom kort få detta. Dokumentationen och genomförandeplanerna är det viktigaste redskapet för verksamheten att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses och att insatserna därmed kvalitetssäkras. Sammantaget gör verksamheten den bedömningen att man uppfyllt kraven på ekonomi och kvalitet.

16 15 Jämförelser LSS-verksamheten medverkar för närvarande i ett projekt med KKKVH-kommunerna som berör personlig assistans. En redovisning kommer att ske under våren Tidigare har verksamheten deltagit i ett liknande projekt med KKKVH-kommunerna avseende daglig verksamhet. Erfarenheten är att det är svårt att jämföra kommunernas verksamheter eftersom uppläggen ser så olika ut både vad gäller olika verksamhetssystem och hur man få fram jämförbar statistik, samt hur man valt att organisera verksamheterna. Ett uppdrag ligger också hos enhetscheferna att årligen träffa enhetschefer från jämförelsekommunerna. Framtiden För att kunna säga något om framtiden behöver man blicka lite bakåt. Ända sedan LSS infördes har det varit en årlig volymökning av antalet insatser. De senaste åren har den legat stadigt på 5-10 % per år, vilket gör att prognosen för de närmaste åren framöver är en fortsatt volymutveckling. Efterfrågan på både boende och daglig verksamhet förväntas öka mer än vad som beräknats i planen för Tendensen var 2008 att behoven ökade mer än vad som prognostiserades. Det finns en ålderspuckel med ungdomar födda i slutet av 80-talet och i början av 90-talet som beräknas påverka behovet av LSS-insatser. Ytterligare faktorer som kommer att ha en stor påverkan på utfallet framöver är, som nämnts inledningsvis, ny Lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning och de nya tvångslagstiftningarna. I bilaga 2 redovisas prioriterade behov för åren och preciseras i Framtida prioriterade behov sid Verksamhet hälso- och sjukvård Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret var fram till begränsat till de särskilda boendeformerna och dagverksamheter som anges i c i HSL. Beslut om kommunalisering av hemsjukvården kom i slutet av november All vård som utförs i hemmen, även rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatser, blev kommunens ansvar. Detta gäller alla patienter oberoende av ålder. Syftet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att det skulle bli bättre ur den enskildes/ patientens perspektiv. Kommunen fick nu de samlade resurserna för sociala insatser och omvårdnadsinsatser. Förändringen möjliggör ett utökat samarbete mellan hemtjänstpersonal och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal för att öka tryggheten och kontinuiteten för den enskilde i ordinärt boende. Verksamheten har under året präglats av den förändring hemsjukvårdsövertagandet inneburit. Medarbetare från två olika kulturer har arbetat hårt med att hitta nya rutiner, arbetssätt och samarbetsformer. I samband med hemsjukvårdsövertagandet bildades 6 geografiska områdesteam med hemtjänstgruppernas indelning som utgångspunkt. Varje område inom SoL omfattar hälso- och sjukvårdspersonal, enhetschefer, undersköterskor, vårdbiträden och myndighetshandläggare. Med fokus på omsorgstagaren träffas berörda inom respektive område på återkommande planerings- och uppföljningsmöten. Hälsooch sjukvårdsenheten utökades från 60 till 90 medarbetare, varav drygt 60 sjuksköterskor,

17 16 14 arbetsterapeuter, 6 sjukgymnaster, 2 syn- hörselinstruktörer, 2 sjukgymnastbiträden, 2 hjälpmedelsförrådsansvariga och 3 nya enhetschefer. Enheten blev ett eget verksamhetsområde den 1 januari Ett nytt hjälpmedelförråd inrättades då kommunen nu ansvarar för samtliga hjälpmedel i ordinärt och särskilt boende (ca 86% av den totala hjälpmedelshanteringen). Resultatredovisning och analys Ekonomiska förutsättningar skatteväxlingen Hemsjukvårdsövertagandet innebar mycket arbete med en relativt stor förändring på kort tid. Skatteväxlingen för hemsjukvårdsövertagandet var låg och den skatteutjämningseffekt (s.k. strut) som ger 6,5 mkr under en 5 års period hade behövts för att uppnå en balanserad budget för hälso- och sjukvårdsenheten för Sjuksköterskebemanningen har visat sig för låg och i vissa team har det varit nödvändigt att förstärka bemanningen. Skatteväxlingen för hjälpmedel har visat sig vara kraftigt under de faktiska kostnaderna för länets samtliga kommuner, vilket också påtalats till politiker och regionförbund. I Kalmar kommun har hjälpmedelsbudgeten för särskilda boenden under hela 2000-talet fram till skatteväxlingen legat relativt konstant på ca 5 mkr. Skatteväxlingen gav 3,6 mkr för hjälpmedel i ordinärt boende och den totala hjälpmedelsbudgeten för 2008 var 9,9 mkr. Utfallet för hjälpmedelskostnaderna för 2008 blev 13,8 mkr vilket innebar ett överskridande på 3,9 mkr. Sjukvårdsinsatser i särskilt boende, hemsjukvårdspatienter och akuta hembesök Sjuksköterskorna har under 2008 haft i snitt 60 akuta hembesök per månad. Hembesöken avser enstaka besök till personer som inte är inskrivna som hemsjukvårdspatienter och som aktualiserats från landstinget. Huvuddelen av sjuksköterskornas insatser riktas mot personer i särskilt boende och till inskrivna hemsjukvårdspatienter, totalt ca personer inom äldreomsorgen. Sjuksköterskebemanningen inom SoL är totalt 50 åa, som förstärkts under 2008 med vikarietid motsvarande ca 3 åa. Habteamet består av 5,75 åa sjuksköterskor, 2,0 åa arbetsterapeut, 1,5 sjukgymnast och 1,5 sjukgymnastbiträde. Teamet ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser riktade mot personer inom LSS boende (248), daglig verksamhet (247) och boendestöd (71). Sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom de 6 geografiska teamen ansvarar för insatser till personer med personlig assistans, enligt LSS och LASS totalt 128. För arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom SoL har insatserna i ordinärt boende i högre grad än sjuksköterskorna riktats till personer som inte är inskrivna som hemsjukvårdspatienter. Detta avspeglas tydligt i månadsstatistiken över hembesök där arbetsterapeuterna i snitt haft drygt 100 hembesök i ordinärt boende och sjukgymnasterna ca 30. Behovet av sjukgymnaster i ordinärt boende har visat sig betydligt större än vad som ingick i skatteväxlingen vid hemsjukvårdsövertagandet. Statistik över avvikelser Inom all vård och omsorg gäller att de som får insatser skall behandlas väl. Det åligger den som ansvarar för vården och omsorgen att se till att detta sker. Var och en som arbetar inom vård och omsorg skall, inom ramen för sitt yrkesansvar, anmäla misstänkta eller kända missförhållanden. Syftet är att kvalitetssäkra innehållet i vård och omsorg samt att förebygga uppkomsten av missförhållanden eller felaktig vård och behandling.

18 17 Avvikelse för läkemedelshantering är indelade i: Fel hantering, Förväxlad dos, Dubbel dos, Utebliven medicin, Förväxling av omsorgstagare. Vanligaste orsaken till avvikelserapportering för läkemedel är Utebliven medicin. Utav de 309 läkemedelsavvikelser som är registrerade har sjuksköterskan varit i kontakt med läkare vid 25 tillfällen för att det funnits risk för omsorgstagarens allmäntillstånd. Fallskador: De fallskador som rapporteras till MAS är de skador som krävt åtgärder av annan vårdgivare. Totalt har 1869 fall registrerats under 2008 varav 52 har föranlett läkarkontakt, 36 omsorgstagare har fått fraktur/skelettskada p.g.a. fall. Lex Sarah: Orsak till avvikelserapportering under 2008 har varit otrevligt bemötande, kränkande språk till omsorgstagare och att personal inte svarat när omsorgstagaren har larmat. Det finns också svinn av läkemedel, försummelse av omsorgstagarens omvårdnad av de nio anmälningar som kommit till MAS under Alla anmälningar som bedömts som Lex Sarah har åtgärdats. Lex Maria: Orsak till Lex Maria anmälan var överdosering av s.k. läkemedelsplåster. Läke- Fallskador Lex Sarah Lex Maria medelshantering Framtiden För att möta behovet av rehabilitering och förbättra möjligheterna för den enskilde till ett självständigt liv beslutades under 2008 om utveckling av hemrehabilitering i Kalmar kommun. Under hösten har 6 nya medarbetare, 3 arbetsterapeuter och 3 sjukgymnaster, anställts för att börja utvecklingsarbetet med hemrehabilitering tillsammans med hemtjänst, sjuksköterskor och myndighetshandläggare i Lindsdal, Läckeby och Rockneby. Hösten 2008 och början av 2009 ägnas till planering, information, utbildning och uppbyggnad av verksamheten. Hemrehabiliteringen påbörjas under februari Under genomgick hälso- och sjukvårdspersonalen en 5p handledarutbildning för att i större omfattning kunna fungera som handledare/ utbildare till undersköterskor och vårdbiträden. Sedan tidigare har arbetsterapeuter och sjukgymnaster ansvarat för återkommande grundutbildning och fortbildning inom förflyttningsteknik för baspersonal, som erhållit ett intyg efter genomgången utbildning (3 tillfällen à 3 timmar). För att kvalitetssäkra kunskaper inom läkemedelshantering införs ett s.k. Läkemedelskörkort där samtlig personal vartannat år genomgår en 2,5 timmars

19 18 grundutbildning inom läkemedelshantering som ett komplement till den utbildning som ges av sjuksköterskorna i samband med delegering. En fortsatt årlig läkemedelsgenomgång genomgång genomförs med patientansvarig sjuksköterska och läkare. Sjuksköterskebemanningen kommer under 2009 förstärkas med 2,95 åa. Belastningen har under 2008 varit hård och kontinuiteten dagtid kommer att öka för sjuksköterskorna som i snitt har patientansvar för ca 30 personer. Samarbetet med landstinget fortsätter att utvecklas. Sedan hösten 2007 har verksamhetschef för HSL-enheten och medicinskt ansvarig sjuksköterska haft månadsvisa möten med vårdcentralscheferna och återkommande möten med rehabcheferna inom landstinget. I utvecklingen av hemrehabilitering förstärks samarbetet ytterligare med i första skedet Lindsdals vårdcentral som varit delaktiga redan i planeringsfasen av hemrehabilitering. Nätverk och samarbete mellan kommunens HSL-personal och kollegor inom landstinget kommer att förstärkas under Personalbokslut Personal Antalet tillsvidareanställda har under året ökat med 59 personer. Andelen heltidsanställda har minskat med 2 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har minskat med 0,2 %. Andelen män i förvaltningen har ökat med 1 % jämfört med år Personalsammanställning Tillsvidareanställda Årsarbetare Heltidsanställda 43% 40% 40% 41% 41% 39% Sysselsättningsgrad 85,1% 84,5% 85,1% 86,2% 86,7% 86,5% Män 10% 10% 11% 12% 12% 13% Central rekrytering Anställningar på vikariat och tillsvidareanställningar sker i central rekrytering varje månad med uppehåll över sommaren. Av 932 tjänster (tillsvidaretjänster och vikariat över två månader) har 241 personer anställts på tillsvidaretjänster. Nyanställningar Vid årets början hade 74 personer tillsvidareanställning enligt LAS Nytt i lagen om anställningsskydd 1 januari 2008, är att en person ska ha arbetat 720 dagar på vikariat eller på en allmän visstidsanställning under de senaste 5 åren (tidigare 1080 dagar). Under 2008 har 68 personer blivit konverterade enligt LAS 2008, av dessa har 24 st fått en tillsvidareanställning. Totalt är det 107 personer som är tillsvidareanställda enligt

20 19 konverteringsregeln utan fast placering, men som bevakas i central rekrytering och placeras på vikariat. Traineeprogrammet 2008 Yrkesambassadörerna har under året arbetat med den klass som började hösten -07. De har fått extra utbildning i förflyttningsergonomi (18st) och ambassadörerna har varit i klassen där olika diskussioner har förts som rör vår verksamhet. De har också fått en föreläsning inom kost samt att medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) varit och informerat om olika lagar (Lex Maria, Lex Sara). På gymnasiemässan -08 fanns ambassadörerna på plats och samarbetet med omvårdnadsprogrammets lärare fungerar bra. Vi märker att i dessa varseltider så börjar fler föräldrar lyssna på vad vi har att erbjuda deras ungdomar inom omsorgen. Ambassadörerna deltog också på gymnasiedagen, som vänder sig till årskurs 8. Inför denna dag gick vi ut med ett pressmeddelande om Trainee. Det gav mycket bra respons både från tidningar och radio. Vi hade också med oss politiker under dagen. Hösten -08 startade en ny klass ca 13st. När det gäller marknadsföring av Trainee så gjorde ambassadörerna ett stort brevutskick till 1200 elever samt fysiska besök på olika skolor. Samarbetet med kontaktpersoner (Syo) inom grundskolan pågår löpande under hela året. Timanställningar* Kostnad (tkr exkl. PO) Timmar * Timavlönade exklusive PAN-anställd Under 2008 har antalet timmar minskat med timmar jämfört med 2007 Mertid/övertid Tkr timmar Tkr timmar Tkr tim Tkr timmar Fyllnad Övertid Summa Löner Under 2008 arbetade förvaltningen fram nya lönekriterier att använda vid medarbetar och lönesamtal. Alla anställda inom förvaltningen hade ett medarbetarsamtal och lönesamtal enligt de nya kriterierna med sin närmaste chef som underlag för den individuella löneöversynen. Medellönen i förvaltningen var för året kr/mån. Kvinnor hade en medellön på kr/mån och män hade en medellön på kr/mån. Den totala lönekostnaden för omsorgsnämndens verksamhet uppgick till 839 mkr inkl personalsociala kostnader såsom kompetensutveckling, personalrepresentation och rekrytering mm.

21 20 Sjuklönekostnader dgr dgr Timanställda Särskild sjukförsäkringsavgift 15% Total kostnad sjuklön Sjukfrånvaro och frisknärvaro Av förvaltningens personal har 42,9 % varit långtidsfriska, det vill säga att de har noll sjukdagar under Fördelningen mellan könen är att 52,3 % av männen och 41,5 % av kvinnorna har varit långtidsfriska. Totalt har sjuk-frånvaron i procent av arbetad tid varit 8,0 % 2008 vilket är en minskning med 0,9 % mot föregående år. Ett verksamhetsmål för 2009 är att fortsätta att minska sjukskrivningarna. Fler medarbetare ska gå från hel- till deltidssjukskrivning. Genom förnyad utbildning för chefer ska rehabiliteringen fokuseras på tidiga åtgärder för att förhindra långa sjukskrivningar, där det är möjligt. Mål Kommunens mål har varit att under 2008 sänka sjukfrånvaron med 5 %. Kommunens chefer/arbetsledare har en nyckelroll gentemot sina medarbetare vad det gäller förebyggande arbete, åtgärder för att möjliggöra deltidssjukskrivningar, åtgärder för rehabilitering samt kontakt och stöd under längre sjukskrivningsperioder. Rehabiliteringsarbetet ska i första hand syfta till att få tillbaka medarbetarna i sitt tidigare arbete eller på en annan placering. Rehabiliteringsansvar innebär att arbetsgivaren med arbetslivsinriktad rehabilitering ska göra allt som är möjligt för att den sjuke arbetstagaren ska återgå i arbete hos arbetsgivaren. Om så inte är möjligt ska resurser sättas in för att på ett värdigt sätt hjälpa medarbetarna till att hitta fram till en ny situation där personen kan gå vidare i livet. Olika redskap som vi har att tillgå är t ex Kalmarsundsregionens Arbetsgivarring, EU-projektet Återgången - tillbaka arbetslivet med Liv och Lust och kommunens omställningspaket. Friskvård En uppföljning av enkäten i Sunt liv har genomförts under All den positiva energi, som har släppts fram genom satsningarna på friskvård kommer förhoppningsvis att leda till att än fler dras med i den verksamheten och att nya sundare levnadsvanor implementeras. Verksamheter som initierades av handlingsplanerna som gjordes efter Sunt liv enkäten 2006 har i många fall levt vidare. Verksamheten vid de gym som utrustades på flera enheter har varit god. Budgeterade medel för friskvårdsinsatser 2008 ströks i samband att ett kommuncentralt beslut togs om besparingar på alla förvaltningar. Därmed föll planeringen att ytterligare utveckla satsningarna på friskvård ute på enheterna.