Beslut Kommunfullmäktige beslutade sända motionen till kommunstyrelsen för beredning.

Transkript

1 Bildningsnämnden Svar på fullmäktigemotion nr 5 / 2014 Professionell 3D-printer av hög kvalitet för skolornas bruk i Kyrkslätt Bildningsnämnden 86 Kommunfullmäktige Fullmäktigeledamot Pekka M. Sinisalo lämnade följande motion vid fullmäktiges sammanträde : "I många kommuner i huvudstadsregionen (t.ex. Esbo) har till skolornas bruk skaffats 3D-skrivare på hobbynivå. Dessa skrivares funktionssäkerhet och behändighet har dock visat sig vara diskutabel. I skolorna idkar man 3D-skrivare, inte 3D-utskrivning. Kyrkslätts undervisningsväsende bör följa med sin tid också beträffande 3D-utskrivning och planering. Eleverna i Kyrkslätt förtjänar en ordentlig skrivare. Aalto-universitetets FABLAB skaffade för några år sedan skrivare på hobbynivå och konstaterade att de var olämpliga för sitt ändamål då man strävar efter att fokusera på 3D-planering och utskrivning och inte på att pillra med skrivare. Jag föreslår att en högklassig 3D-skrivare skaffas till undervisningsväsendet i Kyrkslätt (ca euro). Skrivaren kan via nätet användas av alla intresserade skolor. Direktören för bildningsväsendet skulle bestämma var skrivaren placeras, t.ex. i Veikkola enhetsskola". Motionen hade också undertecknats av: Jaana Manninen, Ville Salmela, Jaana Andersin, Petri Pohjonen, Kati Kettunen, Tiina Karlsson, Heidi Kuittinen, Matti Kaurila, Ralf Grönberg, Veikko Vanhamäki, Raija Vahasalo och Ulf Kjerin Kommunfullmäktige beslutade sända motionen till kommunstyrelsen för beredning. besvärsförbud

2 Bildningsnämnden Fullmäktigeledamot Pekka M. Sinisalo lämnade in en motion vid fullmäktiges sammanträde där han föreslår att man skaffar en 3D-printer av hög kvalitet (ca ) som via nätförbindelse kan användas av alla skolor som vill. Utbildningsdirektören skulle fastslå placeringsskolan. Kommunfullmäktiges beredningskommitté har sänt fullmäktigemotion 5/2014 till bildningsnämnden för beredning. Tredminensionell printning eller 3D-printer avser framställning från en virtuell modell till ett fysiskt föremål med hjälp av en 3D-printer. Som material i printern kan man använda t.ex. plast, metall, keram eller glas. Printmaterialet är oftast i sina egna kasetter varifrån materialet som behövs för modellen leds till printerhuvudet t.ex. som ett band eller som pulver. Printerhuvudet smälter eller löser upp printmaterialet i vätska och sprutar det lösliga materialet på printerunderlaget som hårdnar som tunna skikt på det ställe som önskas. Modellen framställs på så sätt av tunna skikt. De möjligheter som printern erbjuder både för privat och industriellt bruk har beskrivits t.o.m. som följande industriella revolution. 3D-printning återför den rika, mångformade estetiken i föremålen, säger Kivi Sotamaa, laboratoriechef för digital planering vid Aalto-universitetet. Då produktionen i det löpande bandets och massproduktionens värld är billigare ju enklare och mer likformade produkterna är, kan man med 3D-printning lika väl göra komplicerade som enkla föremål. "Det löpande bandet ledde till en monoton omgivning, men under 3D-printningens tidsera är det möjligt att återföra det mångformade formspråk som rådde under hantverkseran innan industrialiseringen. Ornamentik och ergonomi kan komma tillbaka." Teknologins genombrott är ändå ännu framför oss. De som inte förnyar sig, dör", säger Sotamaa. Citerad artikel samt en del andra nyheter om 3D-printning: Användning av 3D-printning i undervisningen Anskaffning av en 3D-printer för skolornas bruk skulle stöda genomförandet av innehållet i läroplanen 2016: En modern innovation Branschövergripande inlärning som behövs i framtiden Gemensamt lärande Undersökande och kreativt arbete Inlärning och upptäckande Färdigheter för arbetslivet och företagande Printern har i andra skolor använts t.ex. i följande projekt: Printning av reservdelar till elevernas cyklar/mopeder Planering av prototyper på företagarkurser Framställning av enga miniatyrstatyer under bildkonstlektionerna

3 Framställning av material för fysiklaboratoriet Framställning av t.ex. knappar och andra småmaterial för textilarbeten Miniatyrmodeller av bl.a. miniatyrben printade för biologilektionerna Printning av chassier till miniatyrelbilar Printning av mobiltelefonfodral Printning av delar till modellflygplan Printning av presentföremål Planering och printning av glasögonbågar Printning av färdiga bruksföremål (gafflar, skedar m.m.) Skolorna kan planera föremål självständigt. Man kan printa direkt över nätet eller också kan de planerade bilderna sparas i molntjänster, varifrån printningens ansvariga lärare skickar dem till printern. Printningsprogrammet berättar detaljerat hur mycket material något särskilt föremål förbrukar, så varje skola betalar exakt enligt hur mycket material man använt. Föremålen skickas med den interna posten. De möjligheter som printern erbjuder är redan nu så omfattande att användningen för närvarande begränsas närmast av användarens fantasi samt planeringsförmåga. Inom planeringen finns gratis eller nästan gratis dataprogram som är lätta att ta till sig, så användarens fantasi är den mest begränsande faktorn. Exempel på användning: Tablettapplikation för Apple och Android. Passar utmärkt för undervisningen i lågstadiet. Eleven formar något som liknar modellera med sin fingrar. Föremålet man får kan sparas i molntjänsterna och printas därifrån som 3D-föremål. Så om planeringen av någon anledning misslyckas kan man forma en 3D-bild av det redan färdiga förmålet, som sedan på motsvarande sätt kan formas. Tablettapplikation för Apple och Android. Med applikationen kan man med tabletten eller mobiltelefonen ta bilder av vilket föremål som helst och programmet gör en 3D-bild av föremålet. Den 3D-bild man får kan sedan formas med de program som nämns på denna lista och printas till ett färdigt föremål med 3D-printer. Gratis. Jämförelse av 3D-printrar I huvudstadsregionens stora städer har 3D-printrar funnits i skolornas bruk redan i ett flertal år. Man skaffade centralt amatörmässiga printrar av Premium-klass till skolornas bruk. Problemet med printrarna har varit att de precis som namnet säger ännu är amatörmässiga printrar. Problem förekommer vid inmatningen av plast, vid printningen och med printningstider. På motsvarande sätt har man stött på samma problem med de amatörmässiga printrar man skaffat till verkstäderna i biblioteken i Vanda och Esbo. Enligt de erfarenheter man fått på annat håll blir den person som ansvarar för 3D-printern, den ansvariga läraren, tvungen att använda mycket tid för att sätta sig in i och reparera amatörmässiga printrar. Så borde det inte vara ställt, utan skolrona/lärarna borde i första hand lära ut 3D-printning och planering i anslutning till den och tid borde inte gå åt för att sätta sig in i användning och reparation av själva apparaten.

4 Den penningmässiga skillnaden mellan en amatörmässig och en professionell printer är ca En professionell printer är på en sådan nivå att användaren kan koncentrera sig på själva föremålet, dvs. 3D-planering och printning. Printrar på den nivån har skaffats till skolor på andra graden och universitet. Kvalitetsprintrar (2 st.) har enligt importörernas statistik inte ännu skaffats till grundskolorna i Finland. Inte en enda printer av denna nivå. Priset för en professionell printer är ca euro. Värdet för årskonsumtionen av material är ca euro/år. Ifall man jämlikt skaffade en amatörmässig printer till alla skolor i Kyrkslätt, skulle detta stöda utvecklingen av undervisningen. Då skulle också problemen som gäller de eventuella problemen som uppkommer i printrarna vara gemensamma. I detta fall borde man också utreda huruvida användningsgraden av printrar vore lika hög i alla skolor. På motsvarande sätt skulle en printer av hög kvalitet som är kopplad till molntjänsten och i alla skolors bruk maximera användningsgraden och skulle därmed också blir mer ekonomiskt lönsam. I utgångsläget sker ibruktagande av ny teknologi i varje fall stegvis och man vänjer sig vid den stegvis. Beredning: vik. utbildningsdirektör Leila Kurki, e-post: fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: Bildningsnämnden beslutar ge ovannämnda utlåtande som svar på fullmäktigemotion 5/2014 och sänder utlåtandet till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige för behandling. Bildningsnämnden beslutade enligt förslaget. Dessutom beslutade bildningsnämnden enhälligt konstatera att det inte för tillfället finns behov av att skaffa 3D-skrivare för yrkesmässig användning till kommunen men ärendet kan klargöras genom att fråga skolor och lärare om hur skrivarna ska tas i ändamålsenligt undervisningsbruk i framtiden. För kännedom KST Besvärsförbud (beredning)

5 Kommunstyrelsen Förslag Behandling Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige antecknar bildningsnämndens svar på fullmäktigemotionen inklusive bildningsnämndens komplettering om att det inte för tillfället finns behov av att skaffa 3D-skrivare för yrkesmässig användning till kommunen men ärendet kan klargöras genom att fråga skolor och lärare om hur skrivarna ska tas i ändamålsenligt undervisningsbruk i framtiden. Under diskussionen föreslog II vice ordförande Pekka M. Sinisalo att ärendet remitteras för ny beredning. Under remitteringen klargörs ärendet genom att fråga skolors och lärares synpunkter. Ledamot Outi Saloranta-Eriksson understödde Sinisalos förslag. Kommunstyrelsen godkände enhälligt Sinisalos förslag. För kännedom Kommunstyrelsen beslutade att ärendet remitteras för ny beredning. Under remitteringen klargörs ärendet genom att fråga skolors och lärares synpunkter. Direktören för bildningsväsendet Hannele Kujala Besvärsförbud, kommunallagen 91 Bildningsnämnden Till skolorna har skickats en förfrågan om anskaffning av en 3D-skrivare av hög kvalitet till undervisningsväsendet. Förfrågan skulle behandlas med hela lärarkollegiet. Skolorna skulle i enlighet med kommunstyrelsens behandling ta ställning till följande frågor: - Finns det ett behov av en 3D-skrivare av hög kvalitet i det nuvarande undervisningsarbetet? - Hur skulle skrivarna tas i användning i undervisningen på ett ändamålsenligt sätt? Dessutom ställde man följande frågor för förståelse av fördelningen av kostnaderna: - Är man villig att skaffa en skrivare inom ramen för de nuvarande driftsanslagen? - Är man beredd att föreslå anskaffningen endast om ett separat investeringsanslag anvisas för den?

6 Inom utsatt tid inkom svar av sammanlagt 5 skolor, av vilka 2 var skolor med årskurserna 1-6 och 3 var enhetsskolor, alltså svarade alla finska skolor som undervisar årskurserna 7-9 inom den grundläggande utbildningen. Svaren på frågorna som skickades till skolorna om anskaffning av en 3D-skrivare av hög kvalitet har sammanställts i bilagan. Som sammanfattning av svaren kan man konstatera att framför allt enhetsskolorna skulle ha användning för en 3D-skrivare av hög kvalitet, men att användnings- och underhållskostnaderna bekymrade skolpersonalen och man är inte beredd att skaffa skrivaren inom ramen för skolornas eller undervisningsväsendets nuvarande driftsanslag. Beredning: Utbildningsdirektör Leila Kurki, tfn e-post: fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: Kouluille lähetetyn Laadukkaan 3D-tulostimen hankintaa koskeneen kyselyn vastausten koonti Tilläggsmaterial: Förslag Direktören för bildningsväsendet: Bildningsnämnden beslutar anteckna svaren på förfrågan om anskaffning av en 3D-skrivare av hög kvalitet som skickats till skolorna för kännedom, skicka den som tilläggsutredning till fullmäktigemotion 5/2014 till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige för behandling. Behandling av ärendet Under diskussionen föreslog ledamot Voitto Mäkipää att nämnden skulle presentera sin åsikt i ärendet och konstatera att det motiverat att skaffa en apparat. Johan Miettinen konstaterade att priserna sjunker, så det lönar sig inte att nu skaffa en apparat, utan senare flera. Juha Tarvainen meddelade att han är av samma åsikt. Sari Jouhki meddelade att hon också är av samma åsikt. Dessutom hörde hon sig för om möjligheterna att sköta ärendet med en leasing-apparat. Efter diskussionen beslutade bildningsnämnden enhälligt fortsättningsvis också på basis av skolornas svar att anskaffning av en 3D-printer inte är aktuellt just nu. För kännedom Ei muutoksenhakua, valmistelua

7