MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK"

Transkript

1 MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1

2 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14 Avdelning G 16 Avdelning I. 17 Avdelning J. 19 Avdelning K 20 Avdelning L 23 Avdelning z 24 Avdelning M.. 25 Avdelning N 26 Avdelning O Avdelning P 31 Avdelning Q 33 Avdelning R.. 35 Avdelning S 36 Avdelning T 37 Avdelning U 38 Avdelning V 40 Avdelning X 42 Skönlitteratur: Vuxen Avdelning Hc.02, Hce Avdelning Hc.03, Hce Avdelning Hc, Hce, (s) Hci,. 46 Avdelning Deckare/Thriller.. 47 Avdelning Fantasy Avdelning Stor Stil 49 Avdelning Lättlästa Böcker.. 50 Avdelning Utländska språk 51 AV-media Avdelning Talböcker 54 Avdelning Ljudböcker.. 55 Avdelning Y Musik-CD.. 56 Avdelning / VK och /VC Videofilmer

3 Barnavdelning Medieplan för barnavdelning.. 59 Facklitteratur Avdelning A B. 60 Avdelning C D. 61 Avdelning E F 62 Avdelning G I. 63 Avdelning J K.. 64 Avdelning L M.. 65 Avdelning N - O.. 66 Avdelning P - Q 67 Avdelning R S 68 Avdelning T U.. 69 Avdelning V.. 70 Skönlitteratur Avdelning Hcf, Avdelning Hcg, Kassett- och Cd-böcker 72 Ungdomsavdelning Serieböcker,. 73 Cd-romspel.. 73 Böcker för barn med särskilda behov, Videofilmer. 73 Medieplanering för bokbussen. 75 Facklitteratur Skönlitteratur. 88 Medieplanering för Harads bibliotek 93 3

4 MEDIEPLAN FÖR BODENS STADSBIBLIOTEK SLUTSATSER År 2006 Bestånd Öppen Hylla: Bestånd Öppen Hylla: Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 1,9 Utnyttjandegrad: 2,3 Nya ex: Nya ex: Gallrade: Gallrade: Utlån/invånare: 6,4 Utlån/invånare: 6,5 Efter arbetet med denna fjärde medieplan för Bodens stadsbibliotek som omfattar statistik för 2 år kan man dra följande slutsatser: Utnyttjandegraden (2,3) på bibliotekets öppna hyllor är fortfarande för låg för biblioteket som helhet och måste förbättras avsevärt. Senaste året har kan man dock se en tydlig förbättring mot 1,8 (2003) och 1,9 (2004) Huvudbiblioteket har en högre utnyttjandegrad (2,9) än bibliotekssystemet som helhet vilket även det är en klar förbättring jämfört med förra året (2,6) Vi eftersträvar en utnyttjandegrad på 4-6 som vore det ideala för de flesta avdelningar. Arbetet med att öka tillgängligheten och därmed göra det lättare för allmänheten att hitta det de söker fortsätter på alla fronter. Under 2005 har nya skyltningsställ införskaffats för att exponeringen skall förbättras och en digital karta i bibliotekskatalogen visar var i biblioteket den sökta boken står. Man kan tydligt märka en föryngring av det totala mediabeståndet. 4

5 2001 var 70,2 % (magasin inräknat) av beståndet är 11 år och äldre. 17,9 % är mellan 6 och 10 år gammalt. 7,4 % är mellan 3 och 5 år gammalt. Endast 4,6 % utgörs alltså av litteratur som är nyare än 2 år hade siffrorna förbättrats enligt följande: 67% (magasin inräknat) är 11 år och äldre. 13,8 % är mellan 6 och 10 år. 12,2% är mellan 3 och 5 år. 7 % utgör litteratur som är nyare än 2 år blev resultatet: 65,9% (magasin inräknat) är 11 år och äldre. 12,3 % är mellan 6 och 10 år. 13,1 % är mellan 3 och 5 år. 8,7 % utgöres av litteratur som är nyare än 2 år märks förbättringen ännu tydligare: 61,6% (magasin inräknat) är 11 år och äldre. 10,6% är mellan 6 och 10 år. 13,1% är mellan 3 och 5 år. 14,7% av huvudbiblioteks samlade bestånd utgörs nu av media som är nyare än 2 år! Skulle man räkna bort de volymer som placerats i magasin som huvudsakligen består av äldre litteratur och utgör hela 23% av huvudbibliotekets totala bestånd så ser situationen betydligt bättre ut på bibliotekets öppna hyllor. Ett antal avdelningar eller underavdelningar behöver få expandera medan det behövs en genomgripande gallring av andra. Denna långsiktiga förändring av mediebeståndet kommer att ta lång tid och måste därför pågå ständigt som en del i det vardagliga biblioteksarbetet. 5

6 Processen med att utarbeta medieplanen är minst lika viktig som själva planen. Medvetenheten och kunskapen om mediebeståndets faktiska sammansättning har förbättrats avsevärt då hela personalen deltagit i arbetet. Det finns behov att utarbeta en biblioteksplan för Bodens kommun och en ny inköpspolicy för Bodens bibliotek som kan förankras politiskt. I december 2004 beslutade riksdagen att bibliotekslagen skulle utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka och att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna ( 7a Bibliotekslagen) Ambitionen är att arbetet med att utforma en plan för biblioteksverksamheten i Boden skall kunna genomföras under Hittills genomförda åtgärder har lett en avsevärd minskning av mediabeståndet. Gallring av ej nyttjad litteratur är en första förutsättning för att utnyttjandegranden ska kunna förbättras. Ca volymer har utrangerats under Ett filialbibliotek har lagts ner (Sävast) och ett har övergått i föreningsdrift (Svartbyn) vilket medfört en högre siffra för utrangeringar under året än vad som annars skulle varit fallet. Medieplaneringen har även fått som effekt att bibliotekskatalogen har uppdaterats och rättats. (Kartan har s.a.s. anpassats till verkligheten) Nu när användarna själva kan söka och reservera via bibliotekets webbkatalog har detta blivit extra viktigt. Ökat utrymme på hyllorna har medfört att flera avdelningar har kunnat flyttas och fått en bättre placering. Det har därigenom blivit lättare att hitta och exponeringen har blivit bättre. Nya avdelningar har tillkommit som exv. en friskvårdshylla. Även en del nya underavdelningar har brutits ut, vilket underlättar för användarna att hitta rätt. Ljudböckerna har fått en bättre placering och avdelningen kan nu få expandera vilket den höga utnyttjandegraden (13) visar är nödvändigt. Införandet av stöldskydd har medfört mindre svinn och följaktligen effektivare service. 6

7 En omstrukturering av referensavdelningen genomfördes under Tanken var att en hel del handböcker ska placeras på öppen hylla på respektive fackavdelning. Referensböckerna kompletteras av ett antal nättjänster(sökdatabaser) som görs tillgängliga direkt för låntagarna genom 4 nya sökdatorer vilka inte går att använda för allmän surfning på Internet utan endast går att använda för att söka i databaser samt för släktforskning. Orsaken är att referensböckerna inte används i samma omfattning som tidigare. Det är nödvändigt att fortsätta utveckla tillförlitliga mätmetoder. Även om mätinstrumenten är osäkra fortsätter vi medieplaneringen eftersom vi är övertygade om att arbetet leder till ett bättre bibliotek på många sätt och tror att problemen med statistiken kommer att lösas efterhand Där inte annat anges är det beståndet på öppen hylla som undersökts. Fr.o.m. i år undersöker vi även utnyttjandegraden för tidskriftsbeståndet för att därigenom få en mer heltäckande bild av hur bibliotekets resurser nyttjas. Jan-Olof Frank / bibliotekschef 7

8 FACKLITTERATUR: VUXEN AVDELNING A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN Bestånd: 150 Bestånd: 136 Utlån: 119 Utlån: 128 Utnyttjandegrad: 0,7 Utnyttjandegrad: 0,9 Nya ex: 17 (+ 11 ref) Nya ex: 9 (+ 11 ref) Gallrade: 6 Gallrade: 32 Avdelningen innehåller huvudsakligen arbetsmaterial för bibliotekspersonalen. Endast en mindre del av beståndet är placerat på öppen hylla och direkt tillgängligt för låntagarna. Aef är den underavdelning som lånas mest. Här finns böcker om att skriva uppsatser etc (utnyttjandegraden är 4,3). Inköp av denna typ av böcker bör prioriteras inom denna avdelning. Mycket av det som använts som arbetsmaterial har idag förlorat sin relevans, p g a att arbetet alltmer datoriseras. En genomgång av vad som faktiskt används (eller kan användas) är nödvändig, då det dessutom är ganska trångt på våra ref-hyllor vid lånedisk samt i arbetsrum och magasin. Även på öppen hylla kan en hel del gallras. 8

9 AVDELNING B: ALLMÄNT OCH BLANDAT Bestånd: 241 Bestånd: 277 Utlån: 410 Utlån: 436 Utnyttjandegrad: 1,7 Utnyttjandegrad: 1,6 Gallrade: 89 Gallrade: 44 Nya ex: 21 Nya ex: 25 Bd Allmänna tidskrifter har en utnyttjandegrad på 3,1. Dessa ingår inte i ovanstående utan har räknats för sig. Antal tidskrifter som lånats ut är 205 och dessa har lånats 645 gånger. Alla tidskrifter har en veckas lånetid. Bbh Citatsamlingar har en högre utnyttjandegrad (2,4) än avdelningen i sin helhet. Dessa böcker används antagligen även en del utan att det framkommer i någon statistik, när besökare kontrollerar enstaka citat o dyl. Bl Omstridda fenomen och företeelser (59 volymer) har också hög utnyttjandegrad (3,7) av underavdelningarna. Med tanke på den stora efterfrågan som finns inom detta område är det faktiskt lite förvånande att utnyttjandegraden inte är ännu högre, men dessa böcker hör till de som har en tendens att försvinna utan att lånas ut. Böcker på denna avdelning stöldskyddas nu. Referensavdelningen består främst av allmänna uppslagsverk, som används av både besökare och personal framför allt Nationalencyklopedin (som vi även använder på Internet). Här har gallrats under året och endast större ofta använda uppslagsverk är kvar. Ytterligare gallring behövs på denna avdelning (magasin och öppen hylla). 9

10 AVDELNING C: RELIGION Bestånd: 471 Bestånd: 425 Utlån: 685 Utlån: 712 Utnyttjandegrad: 1,4 Utnyttjandegrad: 1,7 Nya ex: 29 Nya ex: 28 (+ 5 ref) Gallrade: 102 Gallrade: 29 Cjz räknas inte in här eftersom de böckerna är placerade tillsammans med andra biografier. C är en avdelning som nyttjas av studerande, men även av en teologiskt intresserad allmänhet. Cb Bibelutgåvor är en avdelning där man kan tänka sig ha (och även acceptera) en lägre utnyttjandegrad än avdelningen i sin helhet (utnyttjandegraden är här 1,5). Gallring har gjorts på avdelning Ci Uppbyggelselitteratur. Här finns nu 34 volymer och utnyttjandegraden är 1,9. Många böcker på denna avdelning köps vid efterfrågan.. Böcker om kristendom och kyrkohistoria är uppdelad i Cj (med 14 volymer och utnyttjandegrad 1,0) och Cj-c (31volymer, u-grad 0,7). När det gäller litteratur inom och om kristendomen har vi en extra resurs i Boden, sedan man i Kyrkans hus öppnat ett eget bibliotek som allmänheten har tillgång till under församlingsexpeditionens öppettider. Detta hindrar dock inte att vårt bibliotek bör vara välförsett med litteratur i ämnet, men vi ska se över fördelningen inom de olika underavdelningarna. Vi har finfördelat Cm Icke-kristna religioner, mytologi, religionskunskap, världsreligionerna för att underlätta för låntagarna. Cm har med sina 64 volymer en utnyttjandegrad på 1,9. Cmd Främre Asien-religioner, semitisk religion har u-grad 2,2 med sina 40 volymer. Cme Indiska religioner har u-grad 3,4 med 24 volymer. Cmg Isiskulten, grekisk och romersk religion har u-grad 0,6 med 13 volymer. Här ska vi fortsätta att köpa in litteratur så att vårt bestånd innehåller något om så många främmande religioner som möjligt, och mer om de stora världsreligionerna. Detta gäller även urkunder, som bör finnas tillgängliga för studier på olika nivåer. Ytterligare gallring behövs på denna avdelning då utnyttjandegraden totalt sett ligger lågt. 10

11 AVDELNING D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI Bestånd: 851 Bestånd: 801 Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 2,3 Utnyttjandegrad: 2,7 Nya ex: 73 Nya ex: 78 Gallrade: 125 Gallrade:74 Dbz räknas inte in här, eftersom de böckerna är placerade tillsammans med övriga biografier. De flesta volymerna inom D återfinns på öppen hylla. I magasin finns 117 volymer, och på referensavdelningen 10. Avdelningen nyttjas av studerande, men även av en intresserad allmänhet. 2,7 som utnyttjandegrad är ganska högt, men med tanke på den stora efterfrågan på böcker inom D borde den vara högre. Speciellt på en avdelning som Dofa Barn- och ungdomspsykologi är utnyttjandegraden förvånansvärt låg: 2,3. Förklaringen ligger antagligen i en kombination av alltför många volymer på hyllan (104) och böckernas höga ålder. En annan underavdelning med många titlar (208) på öppen hylla är Dok Tillämpad psykologi, men utnyttjandegraden är likväl relativt hög: 3,8. Här finner man bl a populära titlar om personlig utveckling, meditation och stress. Ganska hög utnyttjandegrad har underavdelningen Doe Kognitiv psykologi: 3,6 med 62 volymer. Inom filosofi-delen har underavdelningen Db Filosofihistoria (34volymer) en utnyttjandegrad på 0,8, alltså mycket under avdelningen i sin helhet. Generellt har psykologiböckerna högre utnyttjandegrad än litteraturen om filosofi. Vi har också betydligt fler titlar om psykologi än om filosofi. Vi har nu gallrat på avdelning D, men vi kanske också ska se över om ytterligare gallring kan behövas. Vi fortsätter köpa in aktuella och efterfrågade titlar, eftersom en så stor andel av böckerna är äldre än 10 år. 11

12 AVDELNING E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING Bestånd: 419 Bestånd: 357 Utlån: 998 Utlån: Utnyttjandegrad: 2,4 Utnyttjandegrad: 3,4 Nya ex: 40 Nya ex: 39 Gallrade: 71 Gallrade: 82 Avdelningen E domineras av avdelningarna Eaa (Pedagogisk psykologi) och Eab (Pedagogisk metodik), vilka utgör mer än hälften av beståndet. Orsaken är framför allt att det i huvudsak är lärarstuderande och lärare som utnyttjar avdelningen, men också att beståndet och troligen också utbudet av litteratur på andra underavdelningar är mycket litet. Utnyttjandegraden har ökat märkbart (från 2,4 till 3,4). Det faktum att den endast ökade från 2,0 år 2001 till 2,4 år 2004 kan tyda på att vårt arbete med mediebeståndet först nu börjar ge resultat. Vi har fortsatt att gallra betydligt mer än vi köpt in och beståndet har föryngrats märkbart. Från 52 % 2004 är nu endast 48% äldre än 11 år. Andel som är yngre än 2 år har ökat från 13% till hela 27 %. Eaa Pedagogisk psykologi har samma utnyttjandegrad som 2004 (3,4). Förmodligen är orsaken att beståndet ökat från 60 till 68. Kanske är vi lite väl generösa med att köpa kurslitteratur på efterfrågan vissa böcker kanske bara har en låntagare. Andel yngre än 2 år har ökat från 27% till drygt 51%. Eab Pedagogisk pedagogik har ökat rejält (från 2,2 till 3,6). 27 % jämfört med 17% 2004 är yngre än 2 år gamla. Vi har lyckats förnya beståndet, vilket verkar ha gett resultat. Eh Uppfostran i hemmiljö är fortfarande en liten avdelning lika många exemplar som förra året (6). Två av dem är i alla fall nya och de utnyttjas flitigt. Utnyttjandegraden är 4,7. Avdelningen kompletteras av den enda tidskriften på avdelning E, Vi Föräldrar. Dess utnyttjandegrad är bara 1,1, men bör ändå behållas eftersom den riktar sig till allmänheten och med tanke på att beståndet i övrigt är så litet. Mer specialiserade tidskrifter för t ex lärare finns förhoppningsvis tillgängliga på skolorna. Vi har fortsatt med den strategi vi föreslog i 2001 års mediaplan - att sträva efter ett brett och aktuellt bestånd och köpa in mer kurslitteratur. Det och den stora ökningen av media som är yngre än 2 år och att vi fortsatt gallra mer än vi köpt är nog den största orsaken till att utnyttjandegraden ökat så mycket. Däremot har det visat sig något problematiskt att få tillgång till aktuella kurslistor p g a att framförhållningen inte alltid är så bra. Vi fortsätter med ungefär 12

13 samma strategi som tidigare med att föryngra beståndet, köpa kurslitteratur, efterfrågade titlar och böcker på avdelning Eh. Vi har inga betaldatabaser under avdelning E, men det finns bra fria databaser på internet: Högskoleverket URL: Högskoleverkets webbplats med information om allt som rör det svenska högskoleväsendet. Under Lag och rätt hittar man de lagar, förordningar och föreskrifter som styr verksamheten vid de svenska universiteten och högskolorna samt en del internationella regelverk. Skolverket.se URL: Skolverkets webbplats med information om allt som rör det svenska skolväsendet från förskola upp till högskolenivå. Under Lagar och regler hittar man styrdokumenten för skolans verksamhet. Under Om skolväsendet hittar man adresser till skolor i Sverige samt svenska skolor i utlandet. Här finns också faktabladen Skolan i Sverige på svenska, engelska, tyska och franska. Högskoleprovet URL: Högskoleprovet anordnas två gånger varje år. På webbsidan finns information om aktuella provtillfällen liksom tidigare givna prov. Gymnasieguiden URL: Sök skolor: program, inriktning, ort Studera.nu URL: Högskoleverkets webbplats för information om högskolestudier. I databasen Hitta utbildning kan man söka bland högskolornas program och kurser. Under rubriken Den svenska högskolan finns broschyren Att studera på högskolan, på sju olika språk samt lätt svenska. SYO-guiden URL: Webbplats med mycket information om allt som rör arbete och studier i Sverige och utlandet. Här hittar man t.ex yrkesguider, arbetsmarknadsinformation, jobbsökartips och information om stipendier och tester. 13

14 AVDELNING F: SPRÅKVETENSKAP Bestånd: 979 Bestånd: 807 Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 2,4 Utnyttjandegrad: 2,9 Nya ex: 61 Nya ex: 41 Gallrade: 138 Gallrade: 99 De flesta volymerna inom F står på öppen hylla. Referensavdelningen (mestadels ordböcker) består av 122 volymer, och 153 volymer är placerade i magasin. Fc är (av naturliga skäl) den största underavdelningen den utgör ca 25% (exkl Fct/O).Under år 2002 har vi avskilt två efterfrågade underavdelningar; Fc.03 (med namnböcker av olika slag) och Fc.06 (stilistik, uppsatsskrivning), vilket underlättat för låntagarna. Vi har en del svenska ordlistor (exempelvis SAOL) och ordböcker som både lånas hem och används på plats. Inom Fe engelska har vi bildat en underavdelning bestående av böcker typ Easy Readers. Dessa har placerats tillsammans med övrig engelsk skönlitteratur, på avd He. Samma underavdelning finns även bland barnfack, och detta är böcker som nyttjas av låntagare i alla åldrar (både på barn- och vuxenavdelning), men man kan inte särskilja dessa från övriga Feböcker i statistiken. Utnyttjandegraden för Fe är 3,2 om man räknar bort språkkurser (se nedan) och engelska ordböcker Fe(x) (20 st). Utnyttjandegraden för ordböckerna har ökat från 5 till 8. Vi har mycket stor efterfrågan på ordböcker och ordlistor som används av våra asylsökande låntagare, på olika språk till och från svenska. Det är förstås önskvärt att köpa in fler ordböcker inom de språk som efterfrågas allra mest, men förutom att det kan vara svårt att finna och dyrt att köpa lämpliga ordböcker är det svårt att beräkna hur länge efterfrågan varar, eftersom antalet asylsökande inom samma språkgrupper kan variera mycket. Vi kompletterar inköp med fjärrlån. Tyvärr har vi genom åren haft problem med svinn på ordböcker inom flera språkgrupper, och numera förvaras ett flertal vid lånedisken. Vi hoppas att svinnet ska vara avhjälpt nu när vi har stöldmärkning. Exempel på nyttjandet av ordböcker till och från svenska: Fsg(x) arabiska (14 volymer) har en utnyttjandegrad på 10,5; Fqca(x) persiska (10 volymer) har 5,9; Fqcc(x) kurdiska (7 volymer) har en utnyttjandegrad på 6,1. F*/O Språkkurser (kombinerat material) är inte placerade i direkt anslutning till F- avdelningen. De står i en hylla nära lånedisken. Fct/O svenska för utlänningar (33 volymer) har en utnyttjandegrad på 4,5.Tyvärr är flera av dessa språkkurser gamla och slitna, och tillhörande ordlistor på olika språk saknas i vissa fall. Fct ( bara böcker) står på F-hyllan, och har utnyttjandegrad 3,8. 14

15 De övriga språkkurserna är uppdelade i de vanligaste språken (där engelskan dominerar), plus en blandad hylla med övriga språk. Språkkurser i andra språk (105 volymer) har utnyttjandegrad 3,2. Vi har satsat på att köpa in en del nya språkkurser i olika språk, och dessa nyttjas flitigt och är ständigt efterfrågade. Det är behövligt att göra en satsning på språkkurser för utlänningar, för att fräscha upp vårt bestånd, och att fortsätta försöka få tag på fler ordböcker för aktuella språkgrupper. Avdelningen i sin helhet har en låg utnyttjandegrad, speciellt med tanke på de toppar som finns. Genomgång och gallring är gjord. 15

16 AVDELNING G: LITTERATURVETENSKAP Bestånd: 495 Bestånd: 312 Utlån: 241 Utlån: 208 Utnyttjandegrad: 0,5 Utnyttjandegrad: 0,6 Nya ex: 25 Nya ex: 19 Gallrade: 51 Gallrade: 72 Gz och Gcz är placerade och räknas tillsammans med övriga biografier. G är en avdelning där vi, av tradition, köper betydligt mer än vad som lånas (och efterfrågas) av våra låntagare. (Vi har ju själva ett naturligt intresse för litteratur om litteratur.) Avdelningen nyttjas främst av studerande på olika nivå (gymnasiet, Komvux, högskola), som även använder vår referensavdelning (145 volymer). Alltför många (130 volymer) har stått på huvudsignaturen G. Vi har därför brutit ut två nya under-avdelningar: G.092 samt Gc.092. Gc utgör (som sig bör) den största underavdelningen men utnyttjandegraden är samma som för avdelningen i helhet. Vi har gått igenom och gallrat denna avdelning, likaså referensavdelningen är gallrad. Referensböckerna är utplacerade bland övriga böcker. En fortsatt gallring och genomgång behövs. 16

17 AVDELNING I: KONST, MUSIK TEATER OCH FILM Bestånd: Bestånd: Utlån: 976 Utlån: Utnyttjandegrad: 1,0 Utnyttjandegrad: 1,3 Nya ex: 61 Nya ex: 102 Gallrade: 66 Gallrade: 183 Avdelningen innehåller en ganska stor del folianter (fr.a. konstnärsbiografier) vilket medfört vissa exponeringsproblem. Tidigare har använts bilderbokstråg som inte är hållbara nog för de ofta tunga konstfolianterna. Dessa har nu ersatts av stabilare och högre tråg som är bättre lämpade för ändamålet. Det finns även en uppenbar inkonsekvens i att alla biografier utom just konstnärsbiografier är samlade på samma avdelning som Lz. Detta beror på att de helt enkelt inte får plats pga. det stora antalet folianter. Det betyder att populär litteratur om skådespelare och musiker/popgrupper inte räknas in i denna avdelning utan räknas in i avdelning z (biografier). Avdelning disponerar knappt 40 hyllmeter vilket fortfarande är ganska mycket. Ibz Särskilda konstnärer är en avdelning som till stor del består av folianter. Det finns anledning att titta närmare vilka konstnärer som finns representerade eftersom utnyttjandegraden 2004 är så pass låg som 0,9 vilket dock är en liten ökning jämfört med tidigare. Förmodligen är det endast litteratur om stora väl kända konstnärer som lånas ut. Detta är något som man bör titta närmare på. Ie* Målarkonst som bl.a. innehåller metod- och teknikböcker har en utnyttjandegrad som ändrats från 1,0 (2001) 2,1 (2003) 1,5 (2004) och 1,1 (2005) Antalet titlar har utökats med ca 10 volymer till 83 st. Liksom på huvuddelen av avd. I är beståndet ålderstiget. Förra året undersöktes åldern på beståndet och då var 51 volymer äldre än 11 år och 60 volymer var äldre än 6 år. Bara 1 titel (!) var nyare än 2 år! Ih* Konsthantverk uppvisar en utnyttjandegrad en bra bit över avdelningens genomsnitt (1,9) och allra högst ligger underavdelningen Ihh Inredning (2,7) där böckerna om antika möbler står. Tidskriften Antik och auktion står emellertid för ca 30 % av utlånen på denna avdelning. Ihk Dräkthistoria är en avdelning med ojämn utnyttjandegrad, 1,0 (2005) vilket är en ökning jämfört med 2003 (0,8) men en minskning jämfört med 2001,2002 och Det kan röra sig om tillfälliga variationer som jämnar ut sig under loppet av flera år men det kan också vara så att intresset minskat eller att bokbeståndet är ointressant för låntagarna. Olika epokers mode har tidigare varit ett populärt fördjupningsämne för många studerande. Beståndet är f.n. 48 volymer 17

18 vilket borde utökas dels med fler böcker om 1900-talets mode dels med flera verk om historiskt dräktskick. Ij Musik undersöktes inte 2001 men då det finns musiklinje på gymnasiet och Boden rent allmänt anses ha en musikintresserad befolkning finns det anledning att titta speciellt även på hur denna avdelning nyttjas. Man kan då konstatera att intresset för böckerna på avdelningen inte är speciellt stort. Utnyttjandegraden var mycket låg 2004 (0,7!!).2005 har det ökat till 1,2 vilket även det mycket lägre än vad man kan vänta sig. Troligen skulle ett bestånd som tydligare attraherar ungdomar leda till betydligt bättre nyttjande. Flera böcker om modernare musikstilar som pop/rock och hip-hop är alltså önskvärt. Under 2003 låg utnyttjandegraden på 1,8 och dit har vi alltså inte nått tillbaka till än. Skulle man räkna bort utlånen som tidskriften Hifi & musik står för skulle nyttjandet för musiklitteraturen bli ännu sämre. Tidskrifter: På denna avdelning har vi f.n. 8 tidskrifter. Mest utlånade har Antik & auktion och Hifi & musik varit (3,0). De 2 tidskrifter som inte lånats ut alls är Paletten och Teatertidningen. Magasin: Upptar 6,5 hyllmeter. 2,5 av dessa består stora tunga folianter som nog aldrig varit utlånade sedan de placerades i magasin. En försiktig gallring har påbörjats. Referensböckerna som utgör ca 10 hyllmeter domineras av konstnärslexikon, musiklexikon, film- och nöjeslexikon samt ett par årsböcker av typen Filmårsboken. På denna avdelning används referensböckerna tämligen ofta. Nya tråg för bättre exponering av tunga folianter har anskaffas för 2 år sedan och exponeringsmöjligheterna har förbättrats. Med tanke på att avdelningen är ganska omfångsrik och utnyttjandegraden under flera år legat en bra bit under genomsnittet bör gallring av ej nyttjade böcker fortsätta. 18

19 AVDELNING J: ARKEOLOGI Bestånd: 106 Bestånd: 114 Utlån: 60 Utlån: 33 Utnyttjandegrad: 0,6 Utnyttjandegrad: 0,3 Nya ex: 3 Nya ex: 2 Gallrade: 3 Gallrade: 9 Utnyttjandegraden fortsätter alltså att stadigt minska var den 0,9. Antagligen måste beståndet minskas något. Avdelningen är en av bibliotekets minsta med bara ett fåtal underavdelningar. Ca 1/3 är Sveriges arkeologi som också står för ¼ av utlånen på avdelningen. Tillväxttakten på J är försumbar men ämnets karaktär gör att man kan acceptera att beståndet är ganska gammalt, men här finns dock ett nyare 10 bandsverk av populärvetenskaplig art. Ska avdelning kompletteras bör det vara med lokalt förankrade verk som behandlar norrbottens arkeologi samt populärvetenskapligt inriktade böcker om de mera allmänt kända kulturerna som forna Egypten, Inka, Aztekerna osv. Som på många andra avdelningar är det som efterfrågas och som vi saknar ofta kurslitteratur på universitetsnivå. Det blir därför svårt att täcka in behovet eftersom ämnet är så pass smalt. Målgruppen är nog snarare studerande än den intresserade allmänheten. Vi har endast 1 tidskrift med anknytning till ämnet: Populär arkeologi som dock aldrig lånas ut. Det som finns i magasinet är inte mycket men används ibland och har väl magasinerats fr.a. pga. att böckerna är gamla och slitna. Referensavdelning består av en handfull titlar som exv. arkeologisk ordbok och liknande. Avdelningen måste nog gallras något. 19

20 AVDELNING K: HISTORIA Bestånd: Bestånd: Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 1,4 Utnyttjandegrad: 1,5 Nya ex: 82 Nya ex: 89 Gallrade: 228 Gallrade: 143 Vi har gallrat lite mindre än 2004 men fortfarande mer än vi köper in. I 2001 års medieplan hävdade vi att en låg utnyttjandegrad på avdelning K är acceptabel, eftersom bredden på beståndet är viktig. Utnyttjandegraden har fortsatt stiga från 1,4 till 1,5. Gallring och inköp tycks ha slagit igenom på åldern av beståndet. Andelen äldre än 11 år har fortsatt minska (från 56,8% till 53%). De som är yngre än 2 år har ökat från att ha varit ca 12 % under flera år till drygt 19%. Utnyttjandegraden av dessa har minskat från 3,43 till 3,16. Omflyttningen från 2004 bidrar till bättre exponering och att det är lättare att hitta. Fortfarande har vissa underavdelningar ett mycket litet och gammalt bestånd, t ex vissa europeiska länder som Grekland och Portugal, länder i Bortre Indien samt vissa afrikanska länder. Vi har försökt köpa in det lilla som ges ut, men där kan mer göras, t ex via alternativa inköpskanaler. Kc Svensk historia har ökat utnyttjandegraden (från 1, till 1, till 1,5 2005)., Efter förra årets nedgång, tyder det på att vi är på rätt väg vad gäller storleken och innehållet i vårt bestånd, kanske främst för att vi köper mer på efterfrågan, också fler ex. Kcx Svenskar i utlandet har ökat utnyttjandegraden från 1,6 till 1,9. Vi har inte köpt något nytt, men däremot gallrat tre, vilket torde vara orsaken till ökningen. Det kommer för närvarande inte ut så mycket nytt, men efterfrågas inte heller. K.54 Andra världskriget var den avdelning som har haft högsta utnyttjandegraden innebar dock en minskning från 5,5 till 3,3. Vi har köpt in och gallrat ungefär som tidigare. Nyförvärven 2004 och 2005 har många utlån, så vi kanske bör gallra lite mer på avdelningen. Kma Koa Koaf har störst bestånd och utlån när det gäller länder, förutom Sverige. Det är framför allt böcker om Ryssland, Irak och Palestina/Israel. Både p g a utbud och intresse speglar bokbeståndet på historieavdelningen världshändelserna. Vi har en historisk tidskrift, Populär historia. Utnyttjandegraden är bara 1,5, men den är också användbar till att hitta aktuella artiklar om olika ämnen. 20

21 Det finns ett stort intresse för historia i Boden, både från skolornas sida och den breda allmänheten. Vi bör fortsätta att försöka bredda beståndet, t ex genom att komplettera de avdelningar som endast har ett fåtal titlar, men också möta intresset genom att satsa ännu mer på populärvetenskaplig litteratur av hög kvalitet. På Kc verkar vi ha vidtagit rätt åtgärder för att häva minskningen av utnyttjandegraden Vi tror att omflyttningen fortsätter påverka utnyttjandegraden i positiv riktning. Tidigare gick avdelningen runt ett hörn och nästan alla folianter var placerade tillsammans i början på avdelningen. Nu är hela avdelningen placerad utefter en vägg och folianterna utplacerade i anslutning till respektive underavdelning. Gallringen har medfört att vi kan skylta på de flesta underavdelningar och därmed fånga låntagarnas intresse och underlätta för dem att hitta rätt. Vi försöker lägga ner tid på att utnyttja skyltningsmöjligheterna med aktuella media, och märker att skyltade exemplar ofta lånas. Man kan hitta många databaser och informationskällor på internet om historia på De flesta är på engelska, men några användbara svenska är: Historia.se : portalen för historisk statistik : historia i siffror URL: Samling med svensk historisk statistik inom olika ämnesområden men med särskild inriktning på ekonomisk historia. Det finns material från medeltiden fram till idag och man kan välja ämnesområde via en meny i vänsterkanten. Huvuddelen av materialet är tillgängligt i form av excel-filer, som kompletteras med litteraturanvisningar. Upphovsman: Rodney Edvinsson Ämnesord: Historisk statistik ; Sverige Historiska kartor URL: Databas som innehåller ca kartor, bl.a. jordeböcker, sockenkartor, häradskartor och generalstabskartor, samt texter i anslutning till dessa. Kartorna kommer från Rikets Allmänna Kartverk (RAK), Lantmäteristyrelsen (LMS) samt från vissa regionala länsarkiv och databasen utökas kontinuerligt. Man kan söka sig fram geografiskt i de olika kartserierna och studera kartorna på skärmen eller ev. köpa dem. Upphovsman: Lantmäteriet Ämnesord: Historiska kartor ; Sverige Levande historia URL: Webbplats med fakta och information om utrotningen av judar under andra världskriget. Här 21

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Tidskrifter på Vingåkers bibliotek 2008

Tidskrifter på Vingåkers bibliotek 2008 Tidskrifter på Vingåkers bibliotek 2008 Vingåkers bibliotek erbjuder över 100 dagstidningar och tidskrifter för barn och vuxna. Vi försöker hålla såväl bredd som kvalité och täcka upp så många populära

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Informationssökning och Källkritik

Informationssökning och Källkritik Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas

Läs mer

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A 866 660 164 29 0,8 18.9 306 A 593 550 143 28 0,8 50 346 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Utnyttjandegraden är fortfarande låg trots omfattande gallringar.

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Luleå mars 2004 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Innehållsförteckning Inledning & sammanfattning 2 Facklitteratur

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun 2006 2007-08-30 Gunnel Wikström Johansson Medieplan för Centrumbiblioteket och Valstabiblioteket 2006 Inledning Kommunen Sigtuna kommun har ca 37

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Mediaplanering inför block 2. Profilering av media på Tegs bibliotek.

Mediaplanering inför block 2. Profilering av media på Tegs bibliotek. Mediaplanering inför block 2. Mål: Under året ska faktaavdelningens folianter flyttas från sin särskilda folianthylla och integreras med faktaböckerna under varje avdelning. Detta för att öka överblick

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005 Medieplan Värnamo Bibliotek 2005 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Huvudbibliotekets medieplan 6 Avdelning A Bok- och biblioteksväsen 7 B Allmänt och blandat 8 C Religion 9 D

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Medieplan för Södervångskolans bibliotek Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Kramfors kommunbibliotek. Baserad påstatistik från 2003. Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05

Kramfors kommunbibliotek. Baserad påstatistik från 2003. Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05 Kramfors kommunbibliotek Baserad påstatistik från Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05 Innehållsförteckning Sid. Medieplan 3 Bakgrund 3 Metod 3 Kommunbeskrivning 4 Biblioteksverksamheten 4 Mål 5 Inköp

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011 Medieplan Värnamo Bibliotek 2011 Innehållsförteckning Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Kvalitets- och urvalskriterier 6 Inköp 7 Inköp fjärrlån 7 Gallring 7 Öppet magasin 8 Huvudbibliotekets medieplan

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Biblioteket Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Projekt under 2010-2012 Annelie Ekberg Andersson, Annika Johansson, Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek 651

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Enkät 2011 - Umeåregionen

Enkät 2011 - Umeåregionen Enkät 2011 - Umeåregionen Jag är A. Man 26 26,3 B. Kvinna 73 73,7 Min ålder A. yngre än 25 år 18 18,2 B. 26-45 år 42 42,4 C. 46-65 år 24 24,2 D. äldre än 65 15 15,2 Tid för mitt besök A. 8-13 20 20,2 B.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Tidskrifter Härnösands bibliotek 2015

Tidskrifter Härnösands bibliotek 2015 Tidskrifter Härnösands bibliotek 2015 Titel Plan Nr/År Språk Sparas A 8 sidor lättlästa Plan 2/LL-hyllan 52 1 år nyheter Accent Plan 3 10 5 år Aktiv träning Plan 3 12 5 år Alif Plan 2 4 Somali 1 år Allt

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-xx-xx xxx Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Måldokument för biblioteksverksamheten 1 2.1 Bibliotekslagen 1 2.2 Skollagen 2 2.3 Unescos folkbiblioteksmanifest

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

FULLT UPP I FRITIDSLANDET

FULLT UPP I FRITIDSLANDET FULLT UPP I FRITIDSLANDET En undersökning för IKEA om svenskarnas fritidsintressen 2011. Bakgrund 1082 kvinnor och män i åldrarna 18 år och uppåt har svarat på frågor om sina fritidsintressen. Undersökningen

Läs mer

Ändring i bibliotekens låneregler

Ändring i bibliotekens låneregler Kulturnämnden 2006-10-26 69 6 Kulturnämndens arbetsutskott 2006-10-12 63 6 Ändring i bibliotekens låneregler Bibliotekschefen föreslår följande ändring i lånereglerna och textändring i broschyren Välkommen

Läs mer

Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket

Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket 1(5) Kultur- och fritidsförvaltningen Handläggare Birgitta Hellman Magnusson 0142-85104 Birgitta.hellman@mjolby.se 2012-06-11 Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket Verksamhet Biblioteksverksamheten

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15 FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER Rev. 2013-02-15 MÅLSÄTTNING MED RIKTLINJER FÖRVÄRV OCH GALLRING 3 BIBLIOTEKETS MÅLGRUPPER 3 GENERELLA KRITERIER FÖR MEDIEURVAL 4 FÖRVÄRV ALLMÄNT 5 OMVÄRLDSBEVAKNING 5

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Välkomna. till Nacka gymnasium. Samhällsvetenskapsprogrammet

Välkomna. till Nacka gymnasium. Samhällsvetenskapsprogrammet Välkomna till Nacka gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi & Samhälle Rektor Helen Bejmar Agenda Nacka gymnasium Mål för SA-programmet Uppläggning Inriktningar - Beteendevetenskap - Medier, information

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

BESÖKARENKÄT. Borlänge bibliotek

BESÖKARENKÄT. Borlänge bibliotek BESÖKARENKÄT Borlänge bibliotek April 8 Antal besvarade enkäter 137 68 47 Ej uppgivit kön 22 Vad är ditt ärende på biblioteket idag? Låna skönlitteratur 54 19 13 86 Låna faktaböcker 18 13 8 39 Låna musik-cd

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare?

Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare? Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare? Antal ggr (Endast siffra) 0 1 2 3 4 5 Medeltal Totalt Antal ggr (Endast siffra) 2,00 18 9 Totalt antal svarande: 9 # Antal ggr (Endast

Läs mer

Mera temasatsningar, såsom ni gjorde med biografier om jag minns rätt. SVAR: Håll utkik på utställningsytan.

Mera temasatsningar, såsom ni gjorde med biografier om jag minns rätt. SVAR: Håll utkik på utställningsytan. Sammanställning från fråga 12 Vad tycker du Karlskoga bibliotek kan förändra för att bli det perfekta biblioteket och fråga 13 Lämna gärna övriga synpunkter. Beröm Jag tycker att vi har ett jättebra bibliotek

Läs mer

TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER

TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER PÅ BIBLIOTEKEN I TÄBY 2015 taby.se 1 TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER 2015 Tidskriftslistan finns som pdf-fil på bibliotekets hemsida: http://bibliotek.taby.se/a-till-o Tidskrifter A

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer