Miljörapport - Textdel

Transkript

1 1 (13) Datum Miljörapport - Textdel Anlggningsnamn Anlggningsnummer Strngns reningsverk Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och mnniskors hlsa. De förndringar som skett under året ska anges. Allmnt råd: Det bör vara tillrckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och mnniskors hlsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utslpp till luft, utslpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen krver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Strngns reningsverk ska betraktas som B -anlggning enligt verksamhetskod i Miljöprövningsförordningen (2013:251) 28 kap 1. Reningen av avloppsvatten på Strngns reningsverk sker i fyra steg: 1. mekanisk rening 2. biologisk rening 3. kemisk rening 4. våtmarksrening I den mekaniska reningen passerar vattnet ett galler, ett sandfång och en försedimenteringsbassng. I denna bassng avskiljs slam ifrån vattnet via sedimentering. Den biologiska reningen består av en biobdd och kvverening. Den kemiska reningen består av sedimenteringsbassnger dr en fllningske mikalie innehållande polyaluminumklorid tillstts. Slam som avskiljs i slutsedimenteringen pumpas tillbaka till den mekaniska reningen för att avskiljas i försedimenteringen. Slutligen passerar vattnet en konstgjord våtmark, bestående av tre dammar, dr det genomgår ytterligare polering innan det slpps ut i recipienten. I de fyra reningsstegen renas vattnet med avseende på slam, suspenderat organiskt material, kvve samt fosfor. Den dimensionerade belastningen för reningsverket r följande för nedanstående parametrar: BOD kg/d Tot-N 420 kg/d Tot-P 85 kg/d Qdim 535 m 3/h Recipienten för renat avloppsvatten r Mlaren. Slam tas ut från försedimenteringen och slamavvattning sker genom centrifugering. Innan centrifugen tillförs polymer till sla mmet. Rejektvattnet som avskiljs vid centrifugeringen pumpas tillbaka till inloppet till reningsverket. Avvattnat slam pumpas från centrifugen ut till mellanlagringsplattan som rymmer ca 1 års produktion. Från slamplattorna transporteras slammet vidare för kompostering på Kvittens avfallsstation. Den slutliga produkten anvnds som återfyllnadsmaterial för slutteckning av deponin i Strngns. Rens ifrån siltrummorna i grovreningen i reningsprocessen samlas upp i en container som hmtas 1 ggr/vecka och skickas till förbrnning tillsammans med kommunens övriga hushållsavfall. Utöver det slam och rens som uppkommer som processavfall så genererar ven anlggningen

2 2 (13) följande avfall sfraktioner: Metall Hårdplast Brnnbart material, t ex mjukplast, papper och tidnin gar Wellpapp Miljöfarligt avfall, t ex batterier, spillolja, frgrester och kemikalier På reningsverket sorteras det avfall som uppkommer och drefter transporteras det av godknd speditör till Kvittens återvinningsstation och i tillmpliga fall förbrnni ng. Reningsver ket tog under 2013 mot ca m3 brunnsslam. Fram tom september 2013 skedde ven ett omhndertagande av överskottsslam från Pfizer. Detta skedde enligt verkets gllande tillstånd men med tillsynsmyndighetens och lnsstyrelsens medgivande. Reningsverket tar ven emot lakvatten från Kvitten. Lakvatten flödet under 2013 var m3. Miljöpåverkan Utslpp till vatten av nringsmnen som kvve, fosfor, biologiska syreförbrukande mnen (BOD), kemiskt syreförbrukande mnen (COD), metaller och det som vanligtvis finns i renat avloppsvatten samt lukt. Förndringar under året Tillförsen av ö verskottsslam från Pfizer har upphört under året. Mngden brarmaterial i kvvesteget har utökats för att ge mer kapacitet 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gllande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmnt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lnsstyrelsen Södermanlands ln Lnsstyrelsen Södermanlands ln Lnsstyrelsen Södermanlands ln Lnsstyrelsen lmnar Strngns kommun tillstånd för fortsatt utslpp av avloppsvatten från ttorterna Strngns, Hrad, Lnna, Vansö och Stallarholmen, efter behandling i Strngns avloppsreningsverk. Tillstånd meddelas för en maximal anslutning av pe till avloppsreningsverket. Lnsstyrelsen lmnar Strngns kommun tillstånd till anlggande av och drift av våtmark för slutpolering av avloppsvatten, från Strngns avloppsreningsverk, på fastigheten Strngns 3:1 i Strngns kommun. Lnsstyrelsen i Södermanlands ln beslutar att lmna Strngns kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen att nyttja föreslagen utslppspunkt 500 m söder om den befintliga utslppspunkten i Ulvhllsfjrden

3 3 (13) Lnsstyrelsen Södermanlands ln Lnsstyrelsen beslutar att det slutgiltiga villkor et för saneringsplan för spillvattenntet. 3. Anmlningsrenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmlningspliktiga ndringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hlsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. 4. Andra gllande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gllande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Strngns kommun, Nmnden för hållbart samhlle Förlngning av t idsbegrnsat mottagande av industriellt överskottsslam, Strngns avloppsreningsverk. Mottagande av överskot tsslam från Pfizer Health AB till Strngns reningsverk får ske till och med Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Nmnden för hållbart samhlle, Strngns kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mngd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning pe pe Kommentar: Berknat enligt 70g BOD/person och dygn. Vid fram rkning av pe r det extremt höga vrdet av BOD vid driftstörning ej med rknat då det skulle innebra att faktiskt produktion skulle bli vldigt fel visande. 7. Gllande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar A1(Beslut 1998 villkor 1-6 erstter beslut 1995) Avloppsvattnet ska behandlas i reningsanlggning för mekani sk, biologisk och kemisk samt genomgå polering i våtmark, allt utfört och drivet i huvudsaklig överenskommelse med vad kommunen angivit i Verksamheten bedrivs i enlighet med ansökan. Avloppsvatten be handlas i reningsanlggning för mekanisk, biologisk och kemisk samt genomgå polering i våtmark. Mindre ndringar vidtas efter godknnande av

4 4 (13) ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föra nleda. Mindre ndringar får dock vidtas efter godknnande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ndringen inte bedöms medföra ökning av förorening eller annan störning till följ av verksamheten. A1 villkor 2 Vid återanvndning av skördad biomassa och bottenslam/sediment från våtmarken skall det behandlas på sådant stt att spridning av sjukdomsframkallande organismer förhindras. A1 villkor 3 Dammarnas och dikens botten och sidor ska vara så tta att avloppsvattnet inte lcker ut i sidorna eller infiltrerar ned till grundvattnet. Grundvatten får inte heller lcka in i våtmarken. A1 villkor 4 Arbetet med att anlgga våtmarken ska dokumenteras och kvalitetsskras så att kommunen kan visa att villkor 3 uppfylls. A1 villkor 5 Vl synliga informationsskyltar skall finnas i anslutning till våtmarken som talar om att det r avloppsvatten som behandlas i våtmarken A1 villkor 6 För verksamhe ten skall finnas ett kontrollprogram. Förslag till kontrollprogram, anpassat till förndringen av verksamheten, skall inges till tillsynsmyndigheten senast 1 månad innan våtmarken tas i drift. Erstter andra delen i villkor C 1 beslut 1995 A2 (Beslut 1995) Slam från andra avloppsanlggningar, enskilda slamavskiljare och slutna tankar får efter den 1 januari 1999 ej tillföras reningsverkets vattenbehandlingsdel. A3 (Beslut 1995) Reningsverket skall före utgåenden av år 1998 kompletteras för förbttrad kvvereduktion så att kvvehalten i utgående renat avloppsvatten som årsmedelvrde understiger 15 mg/l totalt kvve per liter. tillsynsmyndigheten. Inga mindre ndringar som skulle föranleda godknnande från tillsynsmy ndigheten har utfört s under Ingen skörd av biomassa har förekommit under Dammarnas och dikenas botten och sidor r konstruerad att de inte ska lcka ut vatten och infiltrera ner till grundvattnet. Botten och sidor r tckta med gummiduk. Förbindelserna mellan dammarna r utförda med hjlp av betongledning och brunnar. Arbetet med att anlgga våtmarken har dokumenteras och kvalitetsskras så att villkor 3 i beslutet från 1998 uppfylls. Dokumentation r tillgngligt för tillsyn på avloppsren ingsverk i Strngns. Informationsskyltar finns i anslutning till våtmarken Ett kontrollprog ram för våtmark har tagits i samband med kontrollprogram för hela verksamheten. Slam från enskilda hushåll tas in till grovreningen och primrslamavskiljning. Detta har gjorts i samråd med Lnsstyrelsen och har fungerat bra. Unde r 2013 har tagits emot ca m3 externslam. SEVAB begrt att få tillståndvillkoret upphvt Villkoret uppfyllt. Reningsverket kompletteras med kvverening före 31/

5 5 (13) A 4 (Beslut 1995) Reningsanlggningen ska stndigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. A 5 (Beslut 1995) Vid reningsanlggningen skall finnas uppdaterade skötsel - och driftinstruktioner. B 1(Beslut 1995) Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som grnsvrde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, berknat som medelvrde för kvartal. Villkoret uppfyllt. Reningsanlggning drivs stndigt så at t högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisk och ekonomisk rimliga insatser. Villkoret uppfyllt. Det finns uppdaterade skötsel - och driftinstruktion er vid reningsanlggningen. Villkoret för P -tot r uppfyllt och villkoret för andrakvartalet BOD överskreds på grund av störning i processen. Kvartal BOD ,8 20,0 3,4 2,5 Kvartal P -tot B 2 (Beslut 1995) Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvrde ej överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, berknat som medelvrde för månad. [mg/l] 0,14 0,15 0,17 0,08 Villkoret r uppfyllt för P -tot. Riktvrdet för BOD överskreds i juni på grund av störning i processen. BOD7 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec B 3 (Beslut 1995) Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvrde ej överstiga 15 mg totalkvve per liter, berknat som medelvrde för år. [mg/l] [mg/l] -tot P 3,2 3,3 4,8 3,3 3,7 54,0 3,0 4,2 3,0 3,0 2,3 2,1 Villkoret uppfyllt. Tot N årsmedelvrdet 10,0 mg/l [mg/l] 0,11 0,12 0,20 0,06 0,18 0,20 0,18 0,23 0,11 0,04 0,09 0,12

6 6 (13) C 1(Beslut 1995) Fortlöpande kontroll av avloppsanlggningens funktion och tillståndet i recipienten jmte journalföring och rapportering av resultaten ska ske i huvudsaklig överensstmmelse med naturvårdsverkets allmnna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanlggningar Andra delen av villkor C1 erstts med villkor nr. 6 från 1998 års beslut C 2 (Beslut 1995) Vid ombyggnads - eller underhållsarbete som medför att reningsanlggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utslppsvillkor tillflligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får drvid föreskriva att nödvndiga motåtgrder skall vidtas för att begrnsa föroreningsutslppet. D 1(Beslut 1995) Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska företas i den omfattningen om hlsovårdande myndigheter finner erforderligt. D 2 (Beslut 1995) Slamhantering vid reningsverket och vid slutligt omhndertagande av slammet skall ske på sådant stt att olgenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsakligt överenskommelse med naturvårdsv erkets allmnna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. Fortlöpande kontroll av avloppsanlggningens funktion och tillståndet i recipienten jmte journalföring och rappor tering av resultaten sker i huvudsaklig överensstmmelse med naturvårdsverkets allmnna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanlggningar. Under sommaren 2013 var våtmarken a vstngd så att nivån kunde snkas medan man rensade rörledningarna mellan våtmarksdammarna. Åtgrden rapporterades till myndigheten och tillsynsmyndigheten medgav inte att utslppsvillkoren tillflligt fick överskridas. Utslppsvillkoren översk reds inte under den period som våtmarken var avstngd. Reningsv erket r förberett för desinfektion. Avvattnat lagras på en slamplatta. Vid lastning och borttransport av slammet kan olgenhet i form av lukt förekomma. Information om slamtransporter visas på företagens hemsida. I dagslget stabiliseras slammet på reningsverket via lagring innan vidare transport och anvndning. Det avvattnade slammet leds med skruvpump ut på en Slam som uppkommer vid avloppsanlggningen slamlagringsplatta. Det finns ven en extra skall senast före 1 januari 1999 behandlas så att slamplatta som slammet kan flyttas över till. fullgod stabilisering av slammet uppnås. Vattnet från slamplatta avleds till vidare rening i reningsverket. D 3 (Beslut 1995) Översyn av avloppsledningsntet sker löpande Avloppsledningsntet skall fortlöpande ses enligt gllande underhåll - och saneringsplan. över och unde rhållas i syfte att så långt som möjligt dels begrnsa tillflödet till reningsverket av grund - och drneringsvatten och dels för att förhindra utslpp av obehandlat eller otillrckligt behandlat brddvatten. D 4 (Beslut 1995) Det finns idag inga indikationer på att tillfört Industriellt avloppsvatten för ej tillföras industriavloppsvatte n haft någon betydelse för anlggningen i sådan mngd eller av sådan anlggningsfunktion förutom hndelsen med beskaffenhet att anlggningens funktion etanol från Kanon AB vilket redovisas under nedstts eller srskilda olgenheter driftstörningar punkt 12. uppkommer för omgivningen ell er i recipienten.

7 7 (13) D 5 (Beslut 1995) Buller från renings verket får som riktvrde ej ge upphov till högre ekvivalent ljud nivå n 50 db(a), kl 7-18, 45 db(a) kvllstid, kl och 40 db(a) nattetid, kl utomhus vid nrmaste bostder. D 6 (Beslut 1995) Om besvrande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgrder vidtas för att motverka störningarna hrav. Villkor 1(Beslut 1999) Den befintliga och föreslagna utslppspunkten 500 m söder om den befintliga utslppspunkten i Ulvhllsfjrden skall nyttjas på ett sådant stt att skadlig inverkan på miljön minimeras. Villkor 2 (Beslut 1999) Som underlag för bedömningen enligt punkt 1 (ovan) skall kontrollprogrammet i samråd med tillsynsmyndigheten kompletteras med recipientundersökningar i Ulvhllsfjrden. Kontrollprogram skall vara klart och insndas till tillsynsmyndigheten för godknnande senast 3 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. (2 i 1999 års beslut) Villkoret uppfylls. Inga klagomål från nrboende ang. förhöjda ljudnivå er inkom. Inga klagomål har inkommit till SEVAB. För att motverka ev. luktolgenheter komprimeras hmtningen av slam. Villkoret uppfyllt. Utslppspunkten nyttjas på ett sådant stt att skadlig inverkan på miljön minimeras. Mlarens Vattenvårdsförbund utför samordnade recipientkontroller i Mlaren. Vid dessa recipientkontroller undersöks biologiska, kemiska och vissa fysikaliska förhållanden i Mlaren. Resultaten från de undersökningar som görs redovisas på Mlarens Vattenvårdsförbunds hemsida. Ingen ytterligare recipientprovtagning eller sediment undersökning utfördes under Villkor (Beslut 2000) För spillvattenntet tillhörande Strngns avloppsreningsverk skall det alltid finnas en aktuell saneringsplan, vilken skall redovisas varje år under januari, och omfatta en framförhållning om fem år. För år e tt redovisas de åtgrder som beslutas genomföras innevarande år och för de övriga åren ska förslag på åtgrder anges. Revideringen ska ske i samarbete med tillsynsmyndigheten och skall ven omfatta en översyn med målet om saneringsarbetet. Saneringsplan u ppdateras årligen. Plane n för år revideras i januari Saneringsplanen i sin helhet finns som bilaga till miljörapporten. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Dr så r möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för nrvarande r möjligt att lgga in i SMP:s emissionsdel r huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Aktuell Kontroll av utslpp till vatten - och markrecipient från anlggningar för behandling av avloppsvatten från ttbebyggelse, SNFS 1990:14 X Ej aktuell

8 8 (13) Skydd för miljön, srskilt marken, nr avloppsslam anvnds i jordbruket, SNFS 1994:2 Begrnsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av anvndningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anlggningar, NFS 2001:1 Utslpp till luft av svaveldioxid, kvveoxide r och stoft från förbrnningsanlggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbrnning, NFS 2002:28. X X X X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Provtagningsprogram för Strngns reningsverk r ut format enligt kraven i SNFS 199 0:14 och utslppsvrden för 2013 redovisas i emissionsdeklarationen. Hantering och underhåll av mtutrustning sker enligt faststllda rutiner. 9. resultat från årliga kontroller av automatiska mtsystem 4 9 För förbrnningsanlggningar med en sammanlagd installerad effekt på 100 MW och dröver, ska redovisas resultat från årliga kontroller av automatiska mtsystem Ej relevant 10. Sammanfattning av resultaten av mtningar, berkningar eller andra undersökningar En kommenterad sammanfattning av resultaten av mtningar, berkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och mnniskors hlsa. Dr så r möjligt ska vrden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmnt råd: Hr bör redovisas de mtningar, berkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, förelggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan glla t.ex. utslpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anlggningen. Spillvatten I inkommande spillvatten till reningsverket ingår processvatten från Recipharm och lakvatten från deponin på Kvitten. Från och med september har Pfizer inte s lppt något överskottsslam till reningsverket. Föroreningsbelastningen på inkommande spillvatten redovisas i emissionsdeklarationen och berknas på utgående flöde. Utslppsvrdena på utgående vatten från r eningsverkets redovisas i emissionsdeklarationen. Behandlat utgående avlopp svatten var under året m3 vilket motsvarar ett medelvrde på m3/dygn. Alla vattenprover skickas till Eurofins i Lidköping för analys. Analyssvaren ligger till grund för berkning av föroreningsbelastning i inkomma nde spillvatten och utslppsmngd i behandlat utgående vatten. Reningsgrad N 73 % NH4_N 95 % P 97 % Reduktion inklusive retention BOD 97 % Kvve 90 % Under 2013 alstrades 307,5 ton/ts slam som efter stabilisering och hygenisering komposteras på Kvitt ens avfallsanlggning. Analys av avvattnat slam utförs av Eurofins 1 ggr/månad. Analysresultat från avvattnat slam redovisas i emissionsdeklarationen.

9 9 (13) Energiförbrukning KWh el har förbrukats på reningsverket. Råvaruförbrukning/kemikalieförbruknin g Kemikalie Etanol Ecoflock 90 Magnafloc LT37 Zetag 8140 Zetag 4145 Anvndningsområde Kolklla i kvvesteget Fllningskemikalie Polymer försedimentering Avvattning Polymer grovrening Mngd Enhet liter liter kg kg kg PCB -inventering av Strngns reningsverk har genomförts och lmnats in till tillsynsmyndigheten Inga produkter har påtrffats som innehåller PCB i halter som överstiger halterna i förordningen(2007:19) 11. Åtgrder som vidtagits under året för att skra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgrder som vidtagits under året för att skra drift och kontrollfunktioner samt för att förbttra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmnt råd: Hr bör redovisas de åtgrder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Varje år kalibreras mtutrustning (flödesmtare, ph mtare mm) av MJK och Siemens. Dessutom utförs regelbundna kalibreringar av mtinstrument manuellt enligt fastst llt schema. Kontrollprogrammet för Strngns reningsverk har uppdateras så att det ven omfattar kontroller och rutiner för skötsel och tillsyn av våtmarken och hantering av avloppsslam. ( ). 12. Åtgrder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgrder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande hndelser som har intrffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olgenhet för miljön eller mnniskors hlsa. Allmnt råd: Hr bör redovisas de åtgrder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Brddning vid pumpstationerna Brddningar vid pumpstationerna registreras i driftd ator med hur lång tid brddningen pågått, inte hur mycket vatten som brddas. Utifrån brddad tid berknas hur stor volym som brddat. Brddningarna beror i huvudsak på att ledningsntet belastas av ovidkommande vatten vid hftigt eller långvarigt regnvde r. För information om brddningar vid p umpstationer na se tabell nedan och punkt 16.

10 10 (13) Brddning (m3) Pumpstation Eldsund Helgarö Husbyholm KVV Kllparken Lagnö Lnna Löta bro Malmby Nabbviken Sanda Slipvgen Sundbybrygga Sundby trdgård TKM Vansö Total antal m3 Dygn/år Brddrecipient Eldsundsån 3 Dike, Ulvhllsfjrden 11 2 Nabbviken Flarn 1 Brddning på reningsverket Från och med juni registreras brddningar från reningsverket före kvvesteget. Den 3-5 juni havererade styrsystemet vilket resulterade i att det brddade 336 m3. Den 9 juni brddade det 3939 m3 på grund av åskovder, två av de tre pumparna som pumpar in vattnet till kv vesteget stod still. De övriga brddningarna i juni månad beror på höga flöden vid regn. I juli beror brddningarna på regn. I augusti beror brddningarna på kraftiga regn. I september beror brddningarna på kraftiga regn. I oktober beror brddningarna på kraftiga regn. Totalt brddade reningsverket m 3 under Total belastning kg Månad Juni BOD P N TOC Juli Augusti September 484 Oktober 536 November December Totalt flöde m3 Berknad halt (mg/l) på totala utflödet (brdd + utgående) BOD , ,01 P N 0,23 3,01 8,24 35,1 0,18 8,25 4,31 0,25 TOC 9,0 12,37 11,3 0,11 8,32 11, ,02 0,05 8,27 8, ,01 0,10 8,82 8, ,01 0,201 9,22 8, Utredning av orsak och miljöpåverkan från brddning från Strngns reningsverk har genomförts för juni-november Se bilaga 2 1 Brddning hela eller del av dygn (1-24 h)

11 11 (13) Driftstörningar reningsverkoch ledningsnt Tömningen av slamplattorna från förorenat slam sedan 2012 fortsatte under början på Under januari till februari levererades förorenat slam 312 ton/ts till Econova. Vid en kontroll av fjdervgens pumpstation i april upptcktes att det var olja/diesel i pumpstatio nen och stationen tömdes med hjlp av sugbil. De verksamheter som r påkopplade på ntet kontaktades och brunnarna bredvid pumpstationen sprrades. Kontrollen av pumpstatinen utökades. Flödet mellan våtmarkerna har varit dålig och under sommaren 2013 har våtmarken varit avstngs för att göra det möjligt att kunna rensa anslutningarna mellan våtmarkerna. Under den perioden har utslppspunk ten varit utgående reningsverk och utgående vrden från reningsverket redovisats som utslppsvrden. Det togs ven prove r på bottensedimentet i de tre våtmarksdammarna vilket visade att den första dammen r förorenad av tungmetaller. Nr verksamheten på Kanon AB avvecklades fick de tillstånd att slppa ut resterna av alkoholen till spillvattenntet då man bedömde att det i nte skulle påverka processen negativt då etanol anvnds i processen. Processen reagerade inte som man tnkt sig utan vrdet för BOD s teg och månads medel blev 51,7 mg/l och kvartalets medelvrde för andra kvartalet blev 19,3 mg/l och grnsvrdet överskreds grnsvrdet. Detta berodde på att Kanon AB slppte allt på en gång istllet för ta lite i taget. Kontrollprogrammet har uppdaterats med en rutin för hur man ska agera vid förfråganingar av denna karaktr. Under december installerades en ny centrifug som efter en kort period visade sig ha fabrikationsfel och under den tid det tog att felsöka och få fram en ny centrifug så kördes 800 m3 slam till slamfiltren på Mariefreds reningsverk. 13. Åtgrder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgrder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmnt råd: Hr bör redovisas de åtgrder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgrder för att minska energiförbrukningen har vidtagits under året pågår angående reningsverkets optimering i framtiden. eftersom utredning 14. Ersttning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller mnniskors hlsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmnt råd: Hr bör redovisas de åtgrder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Det infördes inga ndringar med avseende på förbrukning av kemiska produkter.

12 12 (13) 15. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgrder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmnt råd: Hr bör redovisas de åtgrder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga förndringar i avfallshanteringen har genomförts under året. 16. Åtgrder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olgenheter för miljön eller mnniskors hlsa Redovisning av de betydande åtgrder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olgenheter för miljön eller mnniskors hlsa. Allmnt råd Hr bör redovisas de åtgrder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under sommaren 2012 fick reningsverket in höga halter av tungmetaller i reningsverket och efter den hn delsen så påbörjades ett uppströmsarbete för att få kontroll över vad som slpps på ledningsntet. Kraftvrmeverket som var en misstnkt utslpps klla startade ett projekt dr man sett över hela vatten hanteringen inom verket. Detta har resulterat i att vattenhanteringen ska byggas om under 2014 och att provtagning nu sker direkt på utgående spillvatten från kraftvrmeverket. Under sommaren 2013 har veckoprover tagits på åtta knutpunkter på ledningsntet. Lika höga halter som föregående år har inte upptck ts men på två stllen har något högre halter n vad ABVA tillåter upptckts och inom dessa områden kommer uppströmsarbett att fortstta. Tillsammans med kommunen pågår också ett arbete med att ta fram tydliga riktlinjer för oljeavskiljare och information t ill verksamhetsutövare. De högre halterna av tungmetaller som uppmttes 2012 fångades i slammet och våtmarken så utgående vrden från reningsverkets utslpps punkt har inte varit högre n gllande grnsvrden. Arbetet med att minska mngden brddningar fr ån pumpstationer pågår kontinuerligt och följande åtgrder pågår: En handlingsplan för åtgrder vid TKM pumpstation hart tagits fram. Åtgrd er för minska brddningarna från Lagnö pumpstation pågår. 17. Miljöpåverkan vid anvndning och omhndertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 17 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlgga miljöpåverkan vid anvndning och omhndertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgrder detta eventuellt har resulterat i. Allmnt råd: Hr bör redovisas de åtgrder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. En gång i månaden tas prover från slammet som genereras vid reningsverket och vrden redovisas i emissio nsdeklarationen. 18. Slutsatser om bsta tillgngliga teknik, BAT-slutsatser För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hlsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IED-verksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutslpp.) Ej relevant

13 13 (13) Bilageförteckning Lgg till de bilagor som r aktuella för verksamheten. Saneringsplan bilaga 1 Utredning Brddpunkt Strngns reningsverk bilaga 2

14 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Strngns Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Vrde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 0 Vatten BOD , kg/år M CEN/ISO SS-EN Vatten BOD7 2,8 kg/år M CEN/ISO SS-EN Vatten Cd 0,24 kg/år M OTH SS ICP-MS 3 Vatten COD-Cr 90191, kg/år M OTH Spectrogu e 4 Vatten Cr 2, kg/år M OTH SS ICP-MS 5 Vatten Cu 23, kg/år M OTH SS ICP-MS 6 Vatten Hg 0,24 kg/år M CEN/ISO SS-EN 1483:1997 Prod.Enhet UtslppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Högt vrde pga driftstörning i juni se textdokumentet punkt 12 BrddAnl Del Ut - Totalt Ut Vrdet 2012 var extremt högt på grund av höga halter in i reningsverket - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut Version: 1 1 / 6

15 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Strngns Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Vrde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 7 Vatten NH4-N 2227, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732:200 5/kone 8 Vatten Ni 6, kg/år M OTH SS ICP-MS 9 Vatten N-tot 23590, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Vatten N-tot 9, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO :1 998 Prod.Enhet UtslppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Reducerad process i kvvesteget 2012 fick till följd att mngden blev onomralt högt under den perioden - Totalt Ut Vrdet 2012 var extremt högt på grund av höga halter in i reningsverket - Totalt Ut Reducerad process i kvvesteget 2012 fick till följd att mngden blev onomralt högt under den perioden BrddAnl Del Ut Version: 1 2 / 6

16 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Strngns Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Vrde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 11 Vatten Pb 1, kg/år M OTH SS ICP-MS 12 Vatten P-tot 342, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Vatten P-tot 0,4 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Vatten QV 2499, 1000m 3/år 15 Vatten QV 11, 1000m 3/år M OTH Mts med skibord och nivågivare M OTH Mts med hjlpa av skibord och nivågivare 16 Vatten Zn 66, kg/år M OTH SS ICP-MS 17 Vatten QVBrddN t 10, 1000m 3/år Prod.Enhet UtslppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr C OTH Berkning - Totalt Ut Vrdet 2012 var extremt högt på grund av höga halter in i reningsverket - Totalt Ut BrddAnl Del Ut - Totalt Ut BrddAnl Del Ut Tidigare fanns det ingen mtning på reningsveket - Totalt Ut Vrdet 2012 var extremt högt på grund av höga halter in i reningsverket - Totalt Ut Version: 1 3 / 6

17 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Strngns Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 18 Vatten-Hal t Vrde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtslppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr BOD7 7,7 mg/l M CEN/ISO Totalt Ut Högt vrde pga driftstörning i juni se textdokumentet punkt Vatten-Hal COD-Cr 38, mg/l M OTH t Spectroqu ant 20 Vatten-Hal N-tot 10, mg/l M CEN/ISO SS-EN t ISO : Vatten-Hal P-tot 0,15 mg/l M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut t ISO : ER Ansl.pe-in 136, pe E - Totalt In d 23 ER Ansl.pe-tot 19033, pe M PER Berknat - Totalt In enligt 70 g BOD/perso n och dygn 24 ER Ansl.-till 25000, pe E - Totalt In 25 ER BOD , kg/år M CEN/ISO SS-EN - Totalt In ER COD-Cr , kg/år M OTH - Totalt In Spectrogu ant 27 ER NH4-N 57502, kg/år M OTH Konelab - Totalt In 28 ER N-tot 93119, kg/år M CEN/ISO SS-EN - Totalt In ISO :1 998 Uppfyller årsmedelshalt 15 mg/l - Totalt Ut Uppfyller årsmedelshalt 70 mg/l - Totalt Ut Uppfyller årsmedelshalt 15 mg/l Version: 1 4 / 6

18 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Strngns Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Vrde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtslppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr 29 ER P-tot 13101, kg/år M CEN/ISO SS-EN - Totalt In ISO : ER Maxgvb 32594, pe E - Totalt In De två dygn som man HAde en störning i reningsverket med extremt höga BOD vrden inte med vid berkningen av maxgvb 31 Slam SlamT-arv 870, t TS/år M WEIGH - Totalt Inom 32 Slam TS-tot 18,5 % M CEN/ISO SS-EN - Totalt Inom Slam-Halt Cd 1,9 mg/kg M OTH ICP-MS - Totalt Ut TS 34 Slam-Halt Cr 14,3 mg/kg M OTH ICP-MS - Totalt Ut TS 35 Slam-Halt Cu 252, mg/kg TS M OTH ICP-MS - Totalt Ut 36 Slam-Halt Hg 0,33 mg/kg TS 37 Slam-Halt NH4-N 972, mg/kg TS 38 Slam-Halt Ni 12, mg/kg TS M OTH AFS (kallförång ning) - Totalt Ut M CEN/ISO EN - Totalt Ut ISO/IEC 17025:200 5 M OTH ICP-MS - Totalt Ut Version: 1 5 / 6

19 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Strngns Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Vrde Enhet 39 Slam-Halt Nonylfenol 7, mg/kg TS 40 Slam-Halt N-tot 7169, mg/kg TS 41 Slam-Halt PAH 0,48 mg/kg TS 42 Slam-Halt Pb 25,3 mg/kg TS Meto d Metodkod Metodbes krivning 43 Slam-Halt PCB 0,0135 mg/kg TS 44 Slam-Halt ph 6,4 ph M CEN/ISO EN ISO/IEC 17025:200 Prod.Enhet UtslppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr M OTH SNV Totalt Ut M OTH Konelab - Totalt Ut M CEN/ISO EN ISO/IEC 17025: Totalt Ut M OTH ICP-MS - Totalt Ut Vrdet 2012 var extremt högt på grund av höga halter in i reningsverket M OTH SNV Totalt Ut - Totalt Ut 5 45 Slam-Halt P-tot 25308, mg/kg M OTH ICP-MS - Totalt Ut TS 46 Slam-Halt Zn 513, mg/kg M OTH ICP-MS - Totalt Ut TS 47 Anl.jord-no SlamT-arv 307, t TS/år M WEIGH - Totalt Ut rmal P 48 Annan SlamT-arv 312, t TS/år C WEIGH - Totalt Ut pga anvndnin föreorening av g tungmetaller kördes slammet till Econova Version: 1 6 / 6

20 Dnr: S Datum Saneringsplan Strngns avrinningsområde

21 Projektgrupp 2014 års saneringsplan har tagits fram av en projektgrupp på SEVAB som har följande position er i bolaget: Enhetschef leverens Enhetschef planering Miljö- och kvalitetssamordn are Miljöingenjör planering VA Civilingenjör planering VA Projektgruppen r ensam ansvarig för rapportens innehåll.

22 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund och syfte...5 Uppföljning av 2013 års saneringsplan...6 Tillskottsvatten och åtgrdsmö jligheter...7 Saneringsplanen i detalj Utveckling av underhållsplan (2014) Anlggning av dagvattendamm, Åkers -Styckebruk (2014) Förnyelseplan (2014) Åtgrda felkopplin gar, Stallarholmen (2014) Uppföljning av brddtillfllen (2014 -) Åtgrder i Kllparkens avrinningsområde, Strngns ( ) Förbttrad mtning av brddvolym ( ) Åtgrder i Sidöns avrinningsområde, Strngns ( )...9 Slutsats och fortsatt arbete... 10

23 1. Sammanfattning Saneringsplanen inleds med en sammanfattning i tabellformat av planerade åtgrder för perioden , se tabell 1. En utförligare redogörelse av saneringsplanens åtgrder presenteras i kapitel 5. Tabell 1. Sammanfattning av de åtgrder som planeras för perioden Tidpunkt Planerad aktivitet Beskrivning 2014 Utveckling av underhållsplan Utrednin g utförd, underhållsplanen uppdateras Anlggning av dagvattendamm, Åkers -Styckebruk Tre av fyra dagvattendammar anlades under Den sista anlggs under Förnyelseplan Långsiktig förnyelseplan med åtgrder faststlls under Åtgr der i TKM:s avrinningsområde, Stallarholmen Projekterting och utförande av vissa åtgrder för att separera dag - från spillvatten Uppföljning av brddtillfllen Orsak till brddning utreds och statistik sammanstlls för samtliga pumpstat ioner Åtgrder i Kllparkens avrinningsområde, Strngns Åtgrder tas fram för Kllparkens avrinningsområde, Strngns Förbttrad mtning av brddvolym Mtanordningen förbttras i sex pumpstationer med brddmagasin Åtg rder i Sidöns avrinningsområde, Strngns Åtgrder tas fram för Sidöns avrinningsområde, Strngns.

24 2. Bakgrund och syfte SEVAB Strngns Energi AB skall som huvudman för de n kommunala VA -verksamheten i Strngns kommun årligen upprtta en saneringsplan som avser åtgrder på avloppsledningsntet. Saneringsplan en ingår som krav i tillståndet för VA -huvudmannens avloppsreningsverk i Strngns. Syftet med en saneringsplan r att beskriva hur huvudmannen arbetare med att minska mngden ovidkommande vatten i sp illvattenledningsntet under perioden och drmed också i avloppsreningsverket. Föreliggande saneringsplan skall beskriva hur SEVAB kommer att arbeta med VA -sanering under perioden Avloppsreningsverket i Strngns betjnar förutom Strng ns ttort ven kommundelarna Tosterö med Sanda och Björktorp, Stallarholmen, Åkers -Styckebruk, Lnna, Vansö, Helgarö och Hrad. Antal anslutna personer uppgår till ca år Omrknat i personekvivalenter r motsvarande siffra ca PE PM-Handlingsplan för avloppsreningsverken i Strngns kommun (Grontmij ) Baseras på uppmtt BOD -belastning i Strngns avloppsreningsverk (max GVB, 2013)

25 3. Uppföljning av 2013 års sanerings plan En tillbakablick på föregående års saneringsarbete visar att många av de aktiviteter och mål som sattes upp för 2013 genomfö rdes. De arbeten som kvarstår flyttas fram till 2014 års plan. I nedanstående tabell redovisas d e arbeten som genomförts. Tabell 2. Sammanfattning av genomförda aktiviteter i 2013 års saneringsplan. Genomförd aktivitet Tidpunkt för avslut Anlggning av dagvattendamm, Lnna Anlggning av 3 dagvattendammar, Åkers -Styckebruk Uppföljning av orsak vid brddning av pumpstation. Pågår kontinuerligt Figur 1. Dagvattendam under anlggning i Åkers-Styckebru k.

26 4. Tillskotts vatten och åtgrdsmöjligheter Med tillskottsvatten eller ovidkommande vatten avses inlckande dag- och drnvatten i spillvattenledningsntet. Orsakerna till detta fenomen r flera. Dag- och drneringsvatten från exempelvis tak, husgrunder och hårdgjorda ytor kan vara kopplade till spillvattenledningsntet sedan lång tid tillbaka då detta var tillåtet. Dag - och drneringsvatten kan också lcka in i ledningsntet via befintliga brddavlopp. Även grund och markvatten samt utlckande dricksvatten från vattenledningsntet kan ta sig in i spillvattenledningarna. Sådant inlckage kan ske till exempel i otta fogar, i sprickor och hål på ldre ledningar och brunnar. Förekomsten av tillskottsvatten r srskilt påtaglig under regn- och snösmltningsperioden. Det r motiverat att arbeta med tillskottsvatten nr det orsakar brddningar och nödavledning från avloppsreningsverk et eller spillvattenledningsnt et i samband med regnoch snösmltning. Detta framför allt i knsliga recipienter. Tillskottsvatten kan ge kllaröversvmningar nr spillvattenledningsntet blir överbelastad. Överbelastningen behöver inte bara bero på tillskottsvatten i det allmnna ntet utan ven på bris ter och fel på ledningsntet på privat mark. Det finns flera olika stt att angripa problemet med tillskotts vatten. Ett stt r att bygga bort uppenbart felkopplade stuprör, drneringar och hårdgjorda ytor från spillvattenledningarna. Ett annat stt r att aktivt rikta förnyelsen mot områden med gamla och dåliga VA -ledningar.

27 5. Saneringsplanen i detalj Nedan beskrivs de aktiviteter som planera ts under Utveckling av underhållsplan (2014 ) En utredning genomfördes under 2013 med målet att effektivisera spolprogrammet. Till grund för utredningen ligger otaliga mngder filmningsmaterial av avloppsledningsntet. Uppdatering av det offentliga dokumentet genomförs under Anlggning av dagvattendamm, Åkers -Styckebruk (201 4) Under 2013 anlades tre av fyra dagvattendammar i Åkers -Styckebruk med målet att fördröja och rena dagvatten lokalt. Den fjrde och sista dammen anlggs under Förnyelseplan (2014) Arbetet med en förnyelseplan initierades under 2013 och kommer fortstta ven under Målet r att under hösten presentera en långsiktig strategi och åtgrdsplan för förnyelsen av VA -ledningsntet. 5.4 Åtgrda felkopplingar, Stallarholmen (2014) Tillrinning till pumpstationen TKM r hög, srskilt i samband med regn- och snösmltningsperioden. Orsaken ti ll detta r att kombinerade ledningsstråk prglar avrinningsområdet vilket bidrar till hög belastning på pumparna i TKM. Under 2013 filmades och spolades delar av dagvattenledningsntet. Utloppen till Mlaren rensades och under 2014 kommer ven yterliggar e åtgrder att sttas in i TKM:s avrinningsområde. Pumpkapaciteten i TKM kommer att bedömmas med en enkel flödesmtning för att kontrollera om pumpkapaciteten r tillfredstllande. Insatser riktas ven till de delar av avrinningsområdet som har kombinerat ledningsnt. Lokalt omhndertagande av dagvatten på privat mark eller upprttande av dagvattenledningsnt r båda åtgrder som kan bli aktuella i dessa områden. Projektering har inletts. 5.5 Uppföljning av brddtillfllen ( ) Flera av pumpstationerna i St rngns har under en lngre tid varit drabbade av återkommande brddningar. Alla brddningar sker inte på grund av överbelastning av pumpstationerna till följd av tillskotts vatten. Orsaken till brddning kan också vara tillförsel av frmmande föremål till ledningsntet, som tygtrasor, eller att pumparna havererat av någon annan anledning. Uppföljning av brddstatistiken fortg år under Åtgrd er i Kllparkens avrinningsområde, Strngns ( ) Planering av kommande åtgrder inom Sidöns och Kllpar kens avrinningsområde utförs under Dessa avrinningsområden prioriteras eftersom placeringen av pumpstationernas nödutlopp i recipienten bedöms som extra knsliga. Detta på grund av att nödutloppen lokaliseras till stllen dr det periodvis förek ommer mnsklig aktivitet. Med bakgrund av detta r det lmpligt att arbeta med Sidöns och Kllparkens avrinningsområde för att stvja miljöpåverkan i dessa områden.

28 Med bakgrund av de utredningar som utförts under 2013 så fortstter arbetet med att ta fra m kostnadseffektiva åtgrder i området med målet att minska belastningen på Sidön och Kllparkens pumpstation. 5.7 Förbttrad mtning av brddvolym ( ) Mtning av den volym avloppsvatten som brddar ut genom pumpstationernas nödutlopp till recipienten mts kontinuerligt och pressenteras varje år i en rapport för tillsynsmannen. Denna statistik anvnds i många fall som underlag för att bedöma en pumpstations skick och status. Av denna anledning r det viktigt att se till att den mtanordning som mter brddvolymer fungerar tillfredstllande och att den r placerade i en bra mtpunkt. I normalfallet består en pumpstation av en sump och ett nödutlopp dr avloppsvattnet, vid en viss nivå, har möjlighet att avledas ut ur stationen vid extrem belastning. Sex av Strngns pumpstationer har dock ett så kallat brddmagasin som pumpstationen avleder avloppsvattnet till vid hög belastning. Om nivån i brddmagasinet blir för hög så kan avloppsvattnet nå recipienten via ett nödutlopp. Brddmagasinet skapar på detta stt ytterligare marginaler och många gånger så rinner avloppsvattnet tillbaka från kammaren till pumpstationen och ivg till reningsverket istllet för ut via nödutloppet. Nr det gller mtanordningens placering i dessa stationer så r den placerad mella n pumpstationen och brddmagasinet. Den brddvolym som pressenteras i statistiken blir på detta vis missvisande. Av denna anledning stts åtgrder in för att flytta mtanordningen till nödutloppet från brddmagasinet. De stationer som berörs av detta arbet e r pumpstationerna Hrad, Sanda, Lnna, Löta bro, Helgarö och Husbyholm. 5.8 Åtgrd er i Sidöns avrinningsområde, Strngns ( ) Se 5.6 ovan.

29 6. Slutsats och f ortsatt arbete Sanering av tillskotts vatten t ill spillvatten ledningsntet r ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Effekterna av de insatser som genomförs kan vara svåra att följa upp och utvrdera eftersom s nösmltnings - och regnperiodens avrinningsförlopp r en avgörande parameter som ser olika ut från år till år. Uppföljning och utvrderi ng av utförda åtgrder r dock ett viktigt verktyg i saneringsarbetet. I den mån det r möjligt har SEVAB för avsikt att under tid kontrollera effekten av de åtgrder som stts in för att öka förståelsen för de metoder och den teknik som anvnds i sanering sarbetet. Uppföljning ger ven en fördjupad förståelse för VA ledningsntets utformning och hydrauliska funktio n vilket gör det enklare att kunna rikta kostnadseffektiva åtgrder dr det bst behövs i avrinningsområdet. Projektgruppen genomför en uppföljni ng av saneringsplanen varje år i september månad. Axel Lans Civilingenjör Planering VA

30 1 (3) Datum Utredning - Brddpunkt biobdd Strngns RV Mellan biobdden och kvvesteget finns en brddpunkt dr vattnet vid brddning leds ut i Mlaren. Vattnet från biobdden pumpas in till kv vesteget med hjlp av tre pumpar. Det r nr pumparna går på max och inte klarar av att ta mer vatten som det brddar. Kvvesteget r det begrnsande steget på reningsverket och vid höga flöden (regn och snösmltning) klarar den delen av verket inte av at t ta emot en del av det extra vatten som då rinner till. Det vatten som då brddar r grovrenat, förfllt med Ekoflock 90 och biologiskt renat från BOD7. Brddmtaren har varit ur drift och togs i drift igen den 1 juni I tabell 1 redovisas hur mycket av det inkommande vattnet som brddat vid brddpunkten efter biobdden under juni till november månad. Det r en liten del av det inkommande vattnet som brddar per månad. Tabell 1. Hr redovisas hur mycket av det totala flödetom s har brddat vid brddpunkten efter biobdden. Juni Juli Brdd [m3 ] Andel som brddat [%] 2,7 0,2 1,9 0,095 0,5 0,1 Totalt flöde [m3 ] Augusti September Oktober November (utg +brdd) Den 3-5 juni havererade styrsystemet vilket resulterade i att det brddade 336 m 3. Den 9 juni brddade det 3939 m 3 på grund av åskovder, två av de tre pumparna som pumpar in vattnet till kvvesteget stod still. De övriga brddningarna i juni månad bero r på höga flöden vid regn. I juli beror brddningarna på regn. I augusti beror brddningarna på kraftiga regn. I september beror brddningarna på kraftiga regn. I oktober beror brddningarna på kraftiga regn. För att få en uppskattning om hur mycket det br ddade flödet påverkar Strngns reningsverks utslppskrav har en teoretisk berkning gjorts. Formel för hur berkningen gjorts finns i slutet av dokumentet. Efter biobdd tas dygnsprover varannan vecka. Med hjlp av dessa analyser har ett uppskattat vrde på hur mycket fosfor, BOD 7 och kvve som slppts ut vid brddningarna tagits fram. Utifrån dessa vrden har sedan teoretiska utslppsvrden berknats fram. Alla berkningar r gjorda på månadsmedelvrden. De teoretisk berknade utslppsvrden redovi sas i tabell 2. Utifrån de vrden som redovisas i tabell 2 kan det inte påvisas att de få procent av inkommande vatten som brddar vid brddpunkt biobdd påverkar recipienten utifrån de utslppskrav som Strngns reningsverk har. I juni överskrider renings verket BOD7-kravet på grund av att reningsverket tog emot sprit från Kanonvodka i Åkersstyckebruk. Detta genererade skyhöga BOD 7-vrden som inte biobdden klarade av att bryta ner. SEVAB Strngns Energi AB Dammvgen 12a,Box 32, Strngns Telefon Fax kundservice@sevab.com

31 2 (3) Tabell 2. Den berknade halten på brddat + utg ående avloppsvattnet, dvs. om brddutloppet gått via våtmarken hadeutslppsvrdena kunnat se ut så hr. Berknad halt [mg/l] på totala utflödet (brdd + utgående våtmark) BOD [mg/l] P [mg/l] N [mg/l] juni 65 0,23 8,24 juli 3,0 0,18 8,25 augusti 4,3 0,25 12,37 september 3,0 0,11 8,32 oktober 3,02 0,05 8,27 november 3,01 0,10 8,8 2 I tabell 3 redovisas utslppen från våtmarken under juni till november månad. De skiljer sig inte nmnvrt från de teoretiskt framrknade halterna. Tabell 3. Utgående halt från våtmarken juni -november 2013 Utgående halt från våtmark [mg/l] BOD [mg/l] P [mg/l] N [mg/l] juni 50 0,20 7,7 juli 3,0 0,18 8,20 augusti 4,30 0,22 12,0 september 3,0 0,11 8,30 oktober 3,0 0,05 8,15 november 3,0 0,10 8,80 I tidigare utredningar som gjorts (bl.a. Grontm ijs) så kommer kvvesteget vid Strngns RV att behöva byggas ut. Detta på grund av ökande belastning och hårdare utslppskrav. De hårdare utslppskraven kommer antagl igen att börja glla från 2021 och en utbyggnad av kvvesteget kommer då att ske i god tid så att verket r redo att bemöta dessa. Utifrån den utredning som nu gjorts gllande brddningarna vid brddpunkt biobdd finner SEVAB ingen anledning till att bygga ut kvvesteget r edan nu. De brddflöden som registrerats r i förhållande till inkommande flöden små och påverkar teoretisk inte de utslppskrav som reningsverket har. Vid pennan, Ulrika Carlsson Processingenjör